Vätgasdrivna fordon

Motion 2000/01:N343 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av reglerna för stöd
till utveckling av vätgasfordon.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om stimulansbidrag
eller skatteregler som gynnar framtagning av alternativa drivmedel såsom
vätgas.

Motivering

Very frankly, the auto industry would not have made all the progress it
has without being forced to do it.

Robert Eaton, VD, Chrysler Automobiles

En viktig konkurrensfördel är miljöanpassade
fordon

Miljöanpassade fordon säljer, utifrån tre skilda grunder:

- Kunders egna önskan att agera miljövänligt.

- Officiella upphandlare med miljökrav, t.ex. kommuner och statliga
inrättningar.

- Lagkrav som stipulerar allt renare fordon.

En ny era för miljövänligare bilar börjar nu. Både efterfrågan för
konsumenter och nya lagkrav har satt fart på utvecklingen av
miljövänligare fordon. På vissa områden går det alldeles för långsamt.
Det gäller framför allt alternativen till den gammaldags bensin- och
dieselmotorn. På andra områden går utvecklingen snabbare framåt. Det
beror både på teknisk utveckling och omvärldsfaktorer som ökade
miljöavgifter och ett allmänt ökat miljömedvetande om att fossilbränslena
nu måste upphöra.

Alternativ måste fram om miljökatastrofer skall kunna undvikas i
framtiden. Växthuseffekten är en tickande miljöbomb, som vi kan se
begynnande verkningar av runt om i världen.

Vid nya tekniska, miljövänliga landvinningar önskar vi att svensk industri
ska ligga i täten. Det skapar god miljö här hemma, ökade exportinkomster och
fler arbetstillfällen. Det gäller inte längre vilka som är snabbast eller
störst.
Den kampen blir allt mindre intressant. I stället gäller det steget in i den
allt
viktigare marknaden för miljövänliga bilar.

Bränsleceller i personbilar är ett miljötekniskt
genombrott

Vätgasdrivna personbilar är ur miljösynpunkt ett mycket bra alternativ till
fossilbränsle. Speciella bränsleceller, som drivs med vätgas och tankas
med metanol, ur vilken vätgasen framställs, ger inga avgaser i form av
kväveoxider, kolväten och ytterst lite koldioxid. Mercedes har byggt in ett
komplett system i sin minsta modell och räknar med att den skall finnas
på marknaden inom några år.

Våra svenska biltillverkare bör inte tappa i marknadsandelar genom att inte
ligga steget före eller jämsides med övriga stora biltillverkare i världen.

Den bränslecell som Mercedes använder är en s.k. kanadensisk Ballardcell.
Bränslecellsbilen är mer effektiv än även den mest effektiva dieselmotor.
Verkningsgraden i hela systemet kan teoretiskt nå upp till 60 %.
Verkningsgraden är nu 40 %, medan den i en förbränningsmotor ligger på
17-20 %. Inget buller uppstår då bränslecellen arbetar ljudlöst.

Man kan tanka metanol på en vanlig tankstation för bensin och därmed
väcks ett hopp om att en kapplöpning om framtidens bränsle kan börja, för
miljöns och jordens framtids bästa. Drömmen om att en framtid med renare
bilar skall bli verklighet inom några år, är inte avlägsen.

Det unika med en bränslecellsbil är att gaspedalen styr vätgasen direkt till
bränslecellen. På två sekunder kan cellerna gå från noll till 90 % av sin
maximala kapacitet. När bilen bromsas återvinns energi, som lagras i ett
mindre batteri och som försörjer andra elektriska funktioner i bilen.

En sådan här bränslecell är ett rullande kraftverk och kan därför komma att
nyttjas till andra funktioner, t.ex. i en husvagn för att driva kök och
liknande.

Problem med hur vätgas skall distribueras, tankas och lagras finns inte
eftersom bilen tankas med metanol, ur vilken vätgasen tas. Bränsleceller för
vätgasdrift prövas och finns också för bussar.

USA-marknad

Kalifornien och andra USA-delstater, främst New York och
Massachusetts, ställer krav på låga utsläpp, zero resp ultralowemission
vehicles. Kraven har avradikaliserats, efter påtryckningar från
bilindustrin, men det kvarstår att tillverkarna till år 2003 ska uppnå 10 %
zeroemission-bilar. Det innebär att det finns 700 000 ZEVs i Kalifornien
år 2010.

Delmålen 2 % 1998 och 5 % år 2001 har tonats ner. Det finns en stor
flexibilitet i hur man som tillverkare kan uppfylla målen - t.ex. genom att visa
att utsläppen över bilens hela livslängd, inkluderat energins framställning,
blir
lägre än för zero emission-kraven. Den som tidigare uppfyller delmålen kan
tillgodoräkna sig detta längre fram, och kvoter kan handlas med mellan
företagen. Kraven har redan gett en betydande utveckling av batterier och
fordon.

För Volvo innebär Kaliforniens krav år 2003, med dagens
försäljningsvolym, ca 2000 nollutsläppsbilar. Därtill kommer bilarna för New
York, Massachusetts och eventuellt Vermont. Att inte klara kraven innebär
böter för tillverkaren, vilket kan betyda åtskilliga tusenlappar extra i
försäljningspris. Saab är, liksom t.ex. BMW, en för liten tillverkare för att
drabbas av kraven så direkt - indirekt kommer det dock att vara en självklar
nackdel att inte kunna leva upp till nya kundkrav.

EU-marknad

EU-kommissionen har nyligen föreslagit relativt stränga gränsvärden för
bilars bränsleförbrukning från år 2005. Maximalt 120 gram koldioxid får
släppas ut per kilometer, vilket motsvarar en bränsleförbrukning på 0,5
liter bensin per mil eller 0,45 liter diesel per mil. Vätgasdrivna
bränslecellsbilar bör vara början på en lösning till minskade utsläpp.
Daimler-Benz satsar på en kommersiell produktion av bränslecellssystem
tillsammans med Ballard och det antyds att år 2005 är startpunkt för
kommersiell produktion. I loppet av en 20-årsperiod kommer
bränsleceller att vara vanliga i fordon och kunna konkurrera ut dagens
fordon. Serieproduktionen bör komma igång 2000-2010.

Flera medlemsländer har samma målsättning som kommissionen, men t.ex.
Tyskland föreslår i stället att tillverkarna måste minska sin förbrukning med
ett visst procenttal i stället för att alla skall nå samma nivå. Volvo har samma
åsikt och säger sig vilja minska förbrukningen hos sin fordonspark med 25 %
till år 2005.

Svensk marknad

Sverige omfattas av EU:s kommande bestämmelser på området. Vi kan
också i Sverige se samma utveckling som i Kalifornien, med
miljöklassningen som påverkar bilens kostnad men också blir ett allt
viktigare kriterium i upphandling, inte minst från offentlig sektor. Det blir
alltså en klar konkurrensnackdel att inte miljöanpassa sig.

Övriga världen

Bilförsäljningen i Fjärran Östern ökar mycket snabbt, bland annat i Kina.
Sydamerika spås bli en allt viktigare marknad för bilar, inte minst med
frihandelsavtalet Mercosur. I år säljs ca 6 miljoner bilar i Asien,
Latinamerika och Östeuropa. Om några decennier räknar man med att
försäljningen är 30 miljoner bilar. När dessa marknader ökar, är det
främst med efterfrågan på relativt små och energisnåla bilar. Några av de
nya marknaderna kommer också att ställa relativt höga miljökrav, kanske
främst gällande förnyelsebara bränslen. Detta beror till stor del på det
oljebaserade utlandsberoendet som dessa länder vill ifrån.

Vätgas som alternativt drivmedel

Att erbjuda bilar som drivs på förnyelsebara energislag kommer att bli en
konkurrensfördel. Såväl svenska Kommunikationskommittén och
Alternativbränsleutredningen som utländska utredningar slår fast att
bensin och diesel stegvis måste bytas mot förnyelsebara bränslen. Vätgas
som alternativt drivmedel togs inte med i Alternativbränsleutredningen,
vilket var en stor brist. Vätgasen som alternativbränsle bör belysas,
eftersom beroendet av fossilbränsle måste minskas och därmed också alla
utsläpp som skadar värmebalansen på jorden.

Statens roll

Det svenska kostnadsläget är tillräckligt positivt för att gynna svensk
produktion av mer miljömässiga bilar. Staten kan stimulera fram fordon
som är mer miljöanpassade än andra. Detta har staten också gjort, med
skatterabatter för katalysatorrenade bilar under en övergångsperiod innan
katalysatorn blev lagkrav.

Sedan följde miljöklassningen av fordon, som med sina fel och brister
ändå är ett styrmedel för att gynna miljömässigt bättre fordon. Olika
stimulansåtgärder för elbilar finns också. En översyn bör göras för att se över
reglerna för stöd till utveckling av vätgasfordon inom NUTEK och klargöra
vad det är som hindrar framväxten av vätgasfordon.

Ett stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar framtagning av ett
alternativt drivmedel, såsom vätgas, bör utredas. Lagstiftningen bör ses över
så att den inte sätter käppar i hjulet för vätgasfordon.

Stockholm den 4 oktober 2000

Barbro Feltzing (mp)