Vattenlagstiftningen

Motion 1991/92:Bo407 av Siw Persson och Sigge Godin (fp)

Vatten

Vattenlagen behöver förändras så att den får en tydligare
miljöprofil. I vattenmål måste de allmänna intressena
företrädas av en myndighet med god miljökompetens. Fler
än sakägarna t.ex. ideella organisationer borde ha rätt att
föra talan i vattenmål.

Vattenkraften är ingen miljö- och naturvänlig
energikälla. Kraftutbyggnad medför tvärtom stora skador
på den omgivande naturen, på fisket, på rennäringen, på
jord- och skogsbruket och på kulturminnesvården. Innan
ingrepp i vattendrag sker är det nödvändigt att erforderliga
undersökningar utförs så att konsekvenserna noggrant
utreds. Ett begånget misstag kan aldrig repareras.

Offensiv lagstiftning

Utbyggnaden av s.k. minikraftverk har de senaste åren
medfört ett kraftigt ökat exploateringstryck mot en rad
skyddsvärda bäckar och åar. Beslutsordningen för
minikraftverk bör förändras så att risken för omfattande
miljöskador till följd av en utökad exploatering undanröjs.

Regeringen bör förbehålla sig prövningen av ett antal
minikraftverk, även i sådana fall där inte undantagna älvar
berörs. Det skulle skapa en praxis som skulle ge
domstolarna en viss vägledning i deras bedömning av
allmänna intressen. Enligt de ändringar som skedde i
vattenlagen i samband med NRL har regeringen inte längre
obligatorisk prövning av små vattenkraftverk i undantagna
älvar. Det innebär att domstolarna själva fäller avgörandet
i dessa fall. Mot bakgrund av de starka skyddsintressen som
är knutna till de undantagna älvarna bör man inte överlåta
bedömningen enbart till vattendomstolarna. Regeringen
bör alltså ha det slutliga avgörandet i fall som rör de
undantagna älvarna.

Vattenlagens tillåtlighetsregler bör ändras så att
skadornas omfattning vid bygge av minikraftverk får en
riktig bedömning. I dag bygger domstolarna sina
bedömningar på erfarenheter från vattenmål som gällt stora
kraftverk och förhållandevis omfattande skador. Därmed
har man svårt att göra en riktig bedömning av skadorna i
dessa små vattendrag. Även små vattendrag skall omfattas
av samma utredningsmöjligheter enligt VL 11 kap 10

§ som de stora vattenkraftsföretagen -- mot bakgrund av
att det oftast saknas grundläggande kunskaper om de små
vattendragen. Naturvårdsverket bör ha ansvaret för att
utredningsarbetet genomförs.

Myndighet med miljökompetens

I dag har kammarkollegiet till uppgift att företräda
allmänna intressen i vattenmålen. Då skall ägar-,
samhällsekonomiska-, kommunala ekonomiska intressen
samt natur- och miljöhänsyn beaktas. Kammarkollegiet har
en ställning som gör det svårt att ta till vara moderna
miljöintressen. Myndigheten saknar egen sakkunskap i
dessa frågor.

En förutsättningslös översyn av Kammarkollegiets roll i
vattenmålen bör genomföras. Mycket talar för att en
myndighet med större eget ekologiskt kunnande borde vara
mer ändamålsenlig som företrädare för det allmännas
intressen.

Utvidgad talerätt

Större vikt måste fästas vid medborgarnas intressen. En
utvidgad talerätt är befogad. Fler än sakägare, t.ex. ideella
organisationer borde tillförsäkras en fristående rätt att föra
talan i vattenmålen.

Med flera taleberättigade skulle processen i vattenmål
bli mer komplicerad och högre krav skulle ställas på
domstolarna. Vi anser att den utvecklingen är nödvändig
för att garantera att de ekologiska aspekterna skall få en
mer framskjuten plats i bedömningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör förbehålla sig
prövningen av vissa minikraftverk som vägledning för
vattendomstolarnas bedömning av allmänna intressen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring
av vattenlagens tillåtlighetsregler i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om en ändring av vattenlagen så
att även mindre vattenkraftsprojekt omfattas av samma
utredningsmöjligheter som större vattenföretag enligt VL
11 kap 10

§,

4. att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att
vattenkraftsprojekt i undantagna älvar och älvsträckor
alltid skall prövas av regeringen.

Stockholm den 27 januari 1992

Siw Persson (fp)

Sigge Godin (fp)