Vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan och ämnets timtilldelning

Motion 1992/93:Ub464 av Inger René m.fl. (m)

Att sambanden mellan kost och hälsa är stora är väl
känt.Vi vet att den nuvarande svenska folkkosten är en
bidragande orsak till flera av våra folksjukdomar.Vi vet
idag hur en hälsoriktig kost skall se ut.Vi vet att bristen
på kostkunskap hos unga såväl som hos äldre är ett av
hindren till koständringar hos befolkningen.Vi vet
vägarna till kostförändring.

I jordbrukssamhället dominerade de akuta
infektionssjukdomarna, medan idag de kroniska
sjukdomarna utgör den vanligaste orsaken till ohälsa.

I dag utgör cancer och hjärt- och kärlsjukdomar det
stora folkhälsoproblemet. Drygt hälften av alla dödsfall i
Sverige hänförs till hjärt-kärlsjukdomar och vart femte
dödsfall orsakas av cancer.

Man räknar med att rökning och förhöjda blodfetter,
som kostrelaterade, är några av de viktigaste faktorerna
som påverkar riskmönstret i hjärt-kärlsjukdomar.

Studier visar att kostförändringar kanske är viktigare än
att sluta röka. 38 procent av hjärtinfarkterna kan tillskrivas
högt blodkolesterol, som varierar med kosten. Genom
förändringar av rök- och kostvanor räknar man med en
möjlighet att halvera sjukligheten i hjärt- och
kärlsjukdomar.

Cancersjukdomar blir allt vanligare och om ingenting
händer som bryter trenden kommer var tredje i dag levande
svensk att drabbas av cancer. Av barnen som föds i år och
fram till år 2050 kommer med nuvarande trender mer än
vartannat att drabbas av cancer. Cancerkommittén
uppskattar antalet cancerfall orsakade av kostfaktorer till ca
30 procent per år. Siffran för tobaksrelaterade cancerfall är
ca 15 procent.

Med oförändrade kostvanor är det sannolikt att vi får allt
fler som insjuknar i de kostrelaterade tumörformerna. Om
vi ändrar kostvanor är det troligt att vi kan nå upp till WHO-
målet -- en tjugofemprocentig reduktion av tumörer fram
till år 2000.

Hög fettkonsumtion och lågt fiberintag är de
kostfaktorer som anses ha störst betydelse för uppkomsten
av såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar.

Detta kostmönster ökar också risken för högt blodtryck,
åldersdiabetes och övervikt. Omkring 40 procent av
svenska folket är idag överviktiga. Övervikt i sig ökar risken
för förslitningsskador på skelettet.

För att bryta utvecklingen för de kostrelaterade
sjukdomarna måste alla goda krafter samverka. När det
gäller barns och ungdomars hälsobeteende påverkas det av
familjen, kamratkretsen, massmedia och av skolan. Skolan
har fördelen att den når alla barn och ungdomar på ett
samlat sätt med hälsobudskap.

Målsättningen är att de unga aldrig börjar röka, att de
lär sig äta en fett- och saltfattig men fiberrik kost och
dessutom ökar den fysiska aktiviteten. Via skoleleverna har
det också visat sig att det finns goda möjligheter att nå och
engagera deras föräldrar i hälsofrågor.

Det slutliga målet måste vara att alla elever får
kunskaper och attityder så att de får möjlighet att göra de
hälsosamma valen när de äter sin lunch, när de handlar, när
de tillagar och när de vid matbordet väljer sin mat.

Här spelar ämnet hemkunskap en nyckelroll. För att
grundlägga goda kostvanor och åstadkomma bestående
attitydförändringar är det av väsentlig betydelse att börja
hälsofostran vid tidig levnadsålder och kontinuerligt
fortsätta till och förbi pubertetsåren. För att befästa ett sunt
beteende är det också av största vikt att kunskaperna inte
endast är teoretiska utan också tillämpas i praktisk
handling. Hemkunskap måste därför finnas på
grundskolans samtliga stadier och tid måste finnas för
praktiska övningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i
grundskolan.

Stockholm den 21 januari 1993

Inger René (m)

Inga Berggren (m)

Gustaf von Essen (m)