Villkoren för småföretagare

Motion 2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med att förenkla reglerna för småföretagen snarast intensifieras.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nya företagare får ta med sig tidigare socialförsäkringsskydd in i det nya företaget under de två första åren.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att löntagare skall kunna spara ihop eget kapital till företaget på 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag.2

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera 3:12-reglerna angående beskattning på avkastning i fåmansföretag.2

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjuklöneansvaret för arbetsgivarna skall anpassas till antalet anställda i företaget upp till ett fastställt tak.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka antalet platser för kvalificerad yrkesutbildning.3

1Yrkandena 2 och 5 hänvisade till SfU.

2Yrkandena 3 och 4 hänvisade till SkU.

3Yrkande 6 hänvisat till UbU.

Motivering

Nutidens största utmaning är att öka nyföretagande samt att befintliga företagare blir mer motiverade att vilja investera tid och kapital i företag i vårt land. Att det skapas bättre villkor för småföretagande är av synnerligen stor vikt för landets välfärd. Investeringar genererar arbete, det ger mervärde i form av inkomster till den enskilde, dvs. löntagaren, men det ger även inkomster till kommunerna, landstingen och staten. Samtidigt minskar kostnaderna i statskassan för arbetslösheten och de ohälsokostnader som uppstår när människor mister sitt jobb, sina arbetskamrater m.m.

Fortfarande år 2003 har vi ett småföretagarklimat som hämmat tillväxten i vårt land. I flera undersökningar visar det sig att få anser det värt att satsa på eget företagande. I en undersökning framgår att endast en fjärdedel av medborgarna anser att företagsklimatet är gynnsamt, det visar att villkoren för företagen och företagarna snarast behöver förbättras. Det är uppenbart att det saknas kunskaper om småföretagens förutsättningar bland ledande politiker och bland tjänstemän inom såväl departement som olika myndigheter, okunskap som ofta leder till misstänksamhet och felaktiga slutsatser.

Med bättre konkurrensvillkor och ett erkännande till entreprenörer och småföretagare får vi fler att vilja och våga starta företag. Många är de anställda som någon gång har funderat på att starta eget därför att de bär på en god idé som de tror på, tyvärr stannar det ofta bara vid en tanke utan att de förverkligar idén. Dagligen stöter vi på småföretagare som känner sig illa bemötta av olika myndigheter. I för dem viktiga frågor utsätts de för långa handläggningstider, krav på ständiga kompletteringar och att deras ärenden valsar runt. Några företagare upplever att de sätts i karantän av myndigheter. De flesta fortsätter att kämpa, men några företagare orkar inte, de ger upp.

Vi delges uppgifter på företagare som äntligen har blivit godkända och inregistrerade, men därefter utsätts för en intensiv brevväxling med skattemyndigheten. Där den ena myndigheten ifrågasätter den andra myndighetens beslut. Mitt i striden står den lille företagaren vars tid går åt till att i hög grad administrera myndigheterna. Det kan gälla vilken momsnivå som ska gälla eller hur miljöbalken ska tolkas. År ut och år in fortsätter brevväxlingen som tar tid och kraft och bidrar till att företagarna känner sig motarbetade. Att förenkla regelverket och även ge tydliga besked från riksdagen till myndigheterna, det arbetet måste intensifieras för att förebygga tolkningssvårigheter inom och mellan olika myndigheter. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Generationsskifte

Fler företag än någonsin kommer att byta ägare inom en snar framtid när 40-talisterna går i pension. Ca 180 000 företag står inför någon form av ägarskifte ca 90 000 företag riskerar att försvinna de kommande 10–12 åren om inte villkoren för generationsskiften förbättras samt villkoren för att ta steget från löntagare till småföretagare blir bättre. Idag är skyddsnätet för alla nystartade företagare mycket grovmaskigt varför risken är stor att en nyförtagare helt faller igenom om han/hon skulle drabbas av en kortare sjukdomsperiod, eller om de också vill kunna nyttja föräldraförsäkringen. Även en nybliven företagare borde omfattas av ett socialförsäkringsskydd med rimliga villkor jämförbara med en löntagares. Varje nyföretagare bör därför få ta med sig sin sjukförsäkrings- och arbetslöshetsersättningsnivå från tidigare anställning in i det nystartade företaget under de första två åren. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Riskkapital

De senaste åren anger många småföretagare att det blivit svårare att låna pengar till investeringar. Kraven har ökat på säkerheter men även lönsamhetskraven har stigit. Eftersom småföretagen i regel är hänvisade till bankerna så är deras lånemöjligheter därmed starkt begränsade. Ytterst få finansieringsinstitut är intresserade av att låna ut riskkapital till småföretagen. Utöver detta så har riksdagen under år 2003 medverkat till att ytterligare försvåra för småföretag att låna pengar genom beslutet om nya förmånsrättsregler. Småföretag i mindre tätorter, ute på landsbygden men även i storstäderna går en hård tid till mötes när de nya reglerna för företagshypotek träder i kraft vid årsskiftet. Centerpartiet har inte deltagit i beslutet som kommer att försvåra anskaffningen av kapital. De skärpta reglerna som bankerna kommer att vidta när hypoteksreglerna ändras från 100 procent till 55 procent måste mötas med större insatser från staten genom att förbättra riskkapitaltillgången.

Det är mycket olyckligt att riksdagen tagit detta beslut i en tid när bristen på riskkapital är så uppenbar i vårt land. Någon plan för att lösa kreditbristen saknar regeringen, som gärna delar ut rosor till allmänheten och ris till småföretagarna. En åtgärd som skulle ge ringar på vattnet till fler företag och underlätta för befintliga företag att erhålla kapital är att lagstifta om rätten att spara ihop kapital till ett eget företagande. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande upp till 40 000 kronor om året, totalt högst 120 000 kronor, som grundplåt till det egna företagandet. Det bör även vara möjligt att använda medlen som riskkapital till investeringar i företaget. Med fullt skattemässigt avdrag kan man då stimulera fram en ökad tillgång på riskvilligt kapital. Det är bra att människor stimuleras till sparande som används i investeringar. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Fåmansbolagsreglerna

Skattereglernas nuvarande utformning diskriminerar ett litet icke börsnoterat företag, i jämförelse med de stora företagen på börsen. Signalerna detta orättvisa system sänder ut till allmänheten är att investera hellre på börsen än i ditt eget företag där får du lägre skatt på insatt kapital. Den hårda beskattningen som 3:12-reglerna innebär medverkar även till att driva upp avkastningskraven för fåmansägda bolag, något som kommer att märkas än mer när förändringarna i företagshypoteksreglerna slår igenom. Vi föreslår därför att en så kallad BEK-modell (beskattat eget kapital) införs. En sådan modell gör det möjligt att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets eget kapital, dvs allt arbetande kapital i bolaget tillsammans med en höjning av klyvningsräntan, företagarens riskpremie, och gör att småföretagare kan få bättre ersättning för den tid och den risk som läggs ned i det egna företaget. Dessa förändringar skulle öppna för en större motivation för att satsa kapital i småföretagen, till gagn för hela landet. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Utökad sjuklöneperiod

Ytterligare kostnader som vältras över på arbetsgivarna är förslaget med den tredje sjuklöneveckan. Förslaget drabbar även löntagare med kroniska sjukdomar med korta återkommande sjukdomsperioder som kommer att få svårare att konkurrera på arbetsmarknaden.

För småföretagen innebär de nya reglerna en stor ekonomisk belastning som läggs ovanpå redan hårt beskattade småföretagare. Ytterligare en veckas sjuklönekostnader innebär att företagen tvingas ta in en vikarie utan erfarenhet för arbetsuppgifterna, detta för att försöka klara avtalen med uppdragsgivarna. Sjuklöneförslaget innebär inte bara ökade kostnader, det innebär framför allt produktionsbortfall med minskade inkomster. Avgörande för småföretagarens konkurrensförmåga är inte ökade skattebördor, utan rimliga skatter och avgifter i förhållande till konkurrensen i vår närmaste omvärld. Det är därför viktigt att sjuklöneperioden inte förlängs utan att kostnaderna för sjukersättningarna anpassas efter antalet anställda i företaget upp till ett fastställt tak. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Kvalificerad yrkesutbildning

Efterfrågan på kompetent arbetskraft ökar parallellt med de stora förändringarna ute på arbetsmarknaden. Ny teknik kräver nya kunskaper – det måste mötas med en väl genomtänkt strategi för dagens och morgondagens arbetskraft. I SCB:s arbetskraftsbarometer från december 2002 framgår det att det finns stor brist på arbetskraft inom jord- och skogsbruk, VVS, energi, tele, elektronik, fordon och transport, verkstad, trä m.m. Samtidigt som arbetskraftsbristen är så uppenbar har vi en hög arbetslöshet; detta är ett stort underkännande av dagens arbetsmarknadspolitik. Det behövs en nystart, ett nytänk i den svenska arbetsmarknadspolitiken med inriktning på att föra samman de två polernas behov – arbetsgivarnas och arbetstagarnas. Den yrkesinriktade gymnasie- och högskoleutbildningen måste prioriteras, det finns idag ett stort behov av fler platser för kvalificerad yrkesutbildning för att dämpa den stigande arbetskraftsbristen i vårt land. Vi vill därför föreslå att regeringen inom befintliga ramar omfördelar anslag för att öka antalet platser för kvalificerad yrkesutbildning. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 7 oktober 2003
Viviann Gerdin (c)	Roger Tiefensee (c)