Viltstängsel

Motion 1990/91:T428 av Carl G Nilsson (m)

Viltstängsel längs våra högtrafikerade vägar bidrar i hög
grad till en bättre trafiksäkerhet. Viltstammarna i Sverige
av framför allt älg och rådjur har ökat starkt de senaste åren
och de utgör utan tvekan en stor olycksrisk i trafiken.
Därför är det bra med vägverkets satsningar på viltstängsel.
Dessa stängsel är effektiva och det absolut mest effektiva
skyddet mot viltkollisioner.

Emellertid utgör de också ibland ett oönskat och
oöverstigligt hinder för människor. Vår allemansrätt medför
ett mycket stort s.k. rörligt friluftsliv. En naturvandrare som
kommer fram till en väg med viltstängsel har ingen
möjlighet att ta sig upp på vägen. För att lösa detta problem
ordnas här och var med s.k. stättor eller andra
övergångsmöjligheter. Men avståndet mellan dessa platser
är stort och vandraren vet oftast inte var den närmaste
stättan finns.

Samma problem kan uppstå för en vägtrafikant som
behöver lämna vägen till fots för att t.ex. skaffa hjälp.

Skyltning på viltstaketen med upplysning om i vilken
riktning och på vilket avstånd närmaste övergång finns
skulle lösa detta problem. Vägverket bör få i uppdrag att
utreda möjligheter och kostnader för sådan skyltning.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i
uppdrag att utreda möjligheten att informera allmänheten
via skyltar på viltstängsel.

Stockholm den 24 januari 1991

Carl G Nilsson (m)