Vissa fiskefrågor

Motion 1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning
Regeringen måste dra tillbaka sitt förslag om besparing
på anslaget bidrag till fiskevård.
Skyddet för Östersjölaxen måste förbättras och fisket
anpassas till vad bestånden tål. Fiskeristyrelsen bör få ett
uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering
av naturliga havsöring- och laxbestånd i outbyggda
älvsträckor.
Inledning
Fiskbestånden i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är en
rik naturresurs, som vi likt goda förvaltare måste bruka utan
att föröda eller utarma. Fisket är både försörjningsbas för
en duktig yrkeskår och en spännande fritidssysselsättning
för ca 2 miljoner svenskar.
Regeringen har aviserat att man ämnar återkomma med
förslag om fiskets administration i en särskild proposition.
Den här motionen behandlar därför endast frågor om
fiskevård och bättre skydd för laxen.
Fiskevård
För att fiskevård och försäljning av fiskekort till
allmänheten skall kunna ske i ett fiskevatten med flera
ägare måste ett fiskevårdsområde bildas. Det är alltså av ett
betydande allmänt intresse att fiskevårdsområden kommer
till stånd. Tidigare har statsbidrag utgått till kostnader för
bildande av fiskevårdsområden. Möjligheten att få
statsbidrag användes av bl.a. fiskeristyrelsen i
informationen till fiskevattenägare som ett motiv för att
påskynda arbetet med bildandet av fiskevårdsområden.
För innevarande budgetår disponerar fiskeristyrelsen
under anslaget E10, Bidrag till fiskevård m.m., 5 324 000
kr. Anslaget används bl.a. för statsbidrag till ovan nämnda
kostnader och till praktiska fiskevårdsåtgärder.
Statsbidragen till fiskevårdsåtgärder är av stor betydelse,
inte minst genom att stimulera till satsningar av andra
bidragsgivare och till ideella insatser. Ett statsbidrag ger
därför i allmänhet upphov till fiskevårdsåtgärder av
betydligt större omfattning än vad som motsvaras av själva
bidraget. Fiskevårdens stora betydelse för att förbättra
såväl fisket som miljön och naturresurshållningen i
allmänhet gör det i hög grad motiverat med ett statligt stöd.
Enligt förra årets budgetproposition (1989/90:100, Bil.
11) bör statsbidrag till kostnader för bildande av
fiskevårdsområden inte längre lämnas.
Propositionen framhåller emellertid också följande:
''Dock bör de föreningar som har ansökt om ombildning
före den 1 september 1990 medges statsbidrag även om
förrättningen inte är avslutad vid utgången av 1990.''
Jordbruksutskottet (1989/90:JoU14) ställde sig bakom
regeringens förslag och anförde följande: ''De som
uppfyller fordringarna för stöd enligt stödförordningen och
ansöker om ombildning före tidsfristens utgång bör, som
föreslås i propositionen, medges statsbidrag även om
förrättningen inte är avslutad före utgången av år 1990.''
Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets
betänkande och detta beslut uppfattades allmänt som ett
löfte om att statsbidrag skulle utgå.
Arbetet att bilda fiskevårdsområden har forcerats under
det senaste året och vid tidsfristens utgång den 1 september
1990 hade ett stort antal ansökningar om bildande av
fiskevårdsområden inkommit till berörda myndigheter.
Behovet av medel för statsbidrag till dessa (enligt
hittillsvarande normer) beräknas uppgå till drygt 20
milj.kr., fördelade på en period av ca fyra år.
Förrättningsarbetet är i full gång och drar kostnader.
Fiskevattenägarna har räknat med statsbidrag, vilket i
många fall på ett avgörande sätt bidragit till att de kunnat
enas om att bilda en fiskevårdsområdesförening. Om
statsbidragen dras in skulle detta uppfattas som ett
löftesbrott och dessutom skulle pågående förrättningar i
många fall avbrytas. Enligt vår mening är regeringens
förslag oacceptabelt genom sin retroaktivitet och sina
negativa konsekvenser för fiskevården.
Folkpartiet liberalerna anser att regeringen går ifrån
tidigare utfästelser och riksdagens beslut. Riksdagen bör
begära att regeringen återkommer med förslag om hur de
givna utfästelserna skall kunna hållas.
Laxfisket
Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt
hotade. Allt färre laxar har möjlighet att reproducera sig i
naturen. Den kraftiga nedgången beror på omfattande
vattenkraftutbyggnad, som hindrat vandringsmöjligheter
och ödelagt leklokaler. Odling och utsättning av lax har
trots detta skapat förutsättning för ett omfattande fiske i
Östersjön, men samtidigt decimeras också de vilda
laxbestånden kraftigt. Den vildlekande laxen utgör en
synnerligen viktig biologisk resurs. Den är en naturlig
genbank och avelsbas, utan vilken odling av lax skulle bli
omöjlig. Vi kan inte på konstlad väg upprätthålla en
laxstam i Östersjön.
Sverige svarar för den övervägande delen av
laxyngelproduktionen i Östersjövattnen. Vi bör efter
avskaffandet av den ''vita zonen'' i Östersjön och
tillkomsten av en överenskommelse om totalt uttag (TAC)
ha god möjlighet att med framgång driva en konsekvent
laxvårdande linje.
Nästa steg bör vara att eftersträva en sänkning av TAC.
Enligt fiskeribiologerna är uttaget fortfarande för stort.
Nästa avtal bör begränsa fisket till vad laxstammen naturligt
tål och respektive lands bidrag till laxproduktionen bör
avspeglas i kvoteringen.
Fiskeristyrelsen arbetar med ett principprogram för att
skydda Östersjölaxen men det har ännu inte kunnat träda i
kraft. Enligt folkpartiet liberalernas mening behövs
åtgärder minst i nivå med programmet för att skydda den
naturreproducerande laxen.
Principerna för det fortsatta arbetet bör vara att skydda
och återställa leklokaler och se till att tillräckligt många
lekmogna laxar når dessa. Ytterligare utbyggnad av
vattenkraften kan inte komma ifråga.
Nya tekniker för förbättrat fiske, bl.a. fördröjd
utsättning av lax, har prövats sedan 1985. Försöken bör nu
kunna ge vägledning för en utvidgad verksamhet.
Folkpartiet liberalerna föreslår dessutom att regeringen
skall ge fiskeristyrelsen uppdraget att utarbeta ett
handlingsprogram för restaurering av naturliga havsöring-
och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen
uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering
av naturliga havsöring- och laxbestånd i outbyggda
älvsträckor.

Stockholm den 25 januari 1991

Bengt Rosén (fp)

Sören Norrby (fp)

Håkan Holmberg (fp)

Anders Castberger (fp)

Lars Ernestam (fp)

Erling Bager (fp)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering av naturliga havsöring- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering av naturliga havsöring- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.