Vräkningar i hyresrätt

Motion 2013/14:C246 av Margareta Larsson (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reglerad samordning mellan myndigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att socialtjänsten alltid ska fatta beslut om bistånd utifrån barnets bästa.1

1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.

Motivering

Trots regeringens tidigare nollvision om att barn i Sverige inte ska vräkas, fortsätter fenomenet utan minskning. Att en vräkning kommer till stånd beror inte alltid på anpassningsproblem eller störande verksamhet. Många gånger kan anledning vara fall där den enskilde hamnar mellan stolarna utifrån ett byte mellan försäkringssystem. Det kan handla om en byråkratisk process som av olika anledningar tar tid. En vanlig anledning till långvariga väntetider på ersättning kan handla om bristande personaltäthet på myndigheten, hög personalomsättning med bristfälliga rutiner, semestertider och kommunikationsbrist. I vissa fall kan en enskild få vänta i flera månader på exempel en sjukersättning, vilket kan splittra sönder hela tillvaron för den drabbade.

Enligt en arbetsgrupp som tillsattes den 20 maj 2010 av barn- och äldreminister Maria Larsson har uppgifter i statistik presenterats. Där framgår att vräkningar verkställs till 90 procent utifrån hyresskulder. Enbart till viss del av dessa framgick även störningar som orsaker. I kategorin ensamstående kvinnor var andelen 80 % som hade barn. Av de vräkningshotade hushållen där barn bodde stadigvarande vräktes 30 %.

Socialtjänsten lyckas i en del fall rädda familjer från vräkning genom att betala skulden eller stå som garant för denna. Men socialtjänsten saknar skyldighet att informera kronofogden om myndigheten reglerat skulden. Informationsbristen mellan myndigheterna kan därför medföra att barnfamiljen vräks trots att betalning skett. Vidare saknas en gräns i hyreslagen för hur höga skulder kan tillåtas bli innan socialtjänsten informeras. Generellt förväntas socialtjänsten ibland betala väldigt höga belopp för att förhindra en vräkning, vilket inte kan anses försvarbart med de allmännas skattemedel. Till saken hör att det råder en väldigt stor skillnad mellan samtliga kommuner när det gäller att ingripa vid vräkning där bl.a Landskrona stack ut när det gällde minst åtagande enligt den ovan nämnda arbetsgruppen. Om regeringen på allvar strävar efter en hållbar nollvision av barn som vräks är det av yttersta vikt att en samlad strategi finns inom landets kommuner samt stärkt lagstiftning. Detta då socialstyrelsen, SKL och kommuner trots mångårigt arbete har misslyckats. Vi föreslår därför en lagstiftad samverkan mellan hyresvärd, kronofogden och socialtjänsten för att säkra barnfamiljernas besittningsrätt i de fall hyresskulden av socialtjänsten är reglerad.

Bättre garantier från socialtjänsten i form av uppföljning är ett önskvärt mål för att säkerställa de fall där barn är inblandade. Uppföljning är ofta något som brister inom socialtjänsten, vilket kan medverka till att ett redan bräckligt familjesystem faller sönder genom ytterligare påverkan. Socialtjänsten kan därför inte anmodas agera som brandsläckare utan även få mandat att utföra ett kvalitetssäkrat arbete där man finns med vid flera steg.

Vi anser vidare att hyresvärden ska ha skyldighet att meddela socialtjänsten redan vid första hyresförseningen. Detta för att inte skulden ska tillåtas växa och bli ohanterbar för den enskilde eller belasta allmänna medel i för stor utsträckning.

Detta är en brist som vi anser ska rättas till då en överklagan till kronofogden inte är möjlig trots fel information. En annan brist i lagstiftning som medför vräkningar av barn är att den enskildes ekonomi granskas tre månader bakåt i tiden, vilket kan läggas till grund för avslag vid ansökan om bistånd. Då det är tämligen vanligt med byråkratisk krångel vid överlappningssystem i socialförsäkringar kan en ekonomisk katastrof vara överhängande om inte inkomsterna löper in som vanligt varje månad. Vi anser därför att lagstiftning bör ändras för att lättare undvika vräkningar där barn är inblandade.

Vidare menar vi att hyresvärden inte ska tillåtas säga upp hyreskontraktet innan socialtjänsten har meddelat om man täcker upp eller garanterar hyresbeloppet. I socialtjänstens uppdrag ska även ingå att utreda barnens framtida eller eventuella boende.

Att socialtjänsten följer upp den vräkta familjen i efterhand är ett viktigt förlopp, detta särskilt då barn är inblandade, som preventivt arbete i att förhindra eventuell ohälsa med eventuellt destruktiva följder. En större vikt av preventiva åtgärder spar i längden både ekonomiska resurser för samhället och individuellt lidande för den enskilda. Att följa upp familjens boendesituation efter vräkning är således av betydande vikt.

Stockholm den 26 september 2013

Margareta Larsson (SD)