om vuxenutbildningen

Motion 1987/88:Ub271 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Ub271

av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)
om vuxenutbildningen

Mot.

1987/88

Ub271-278

Inledning

Folkpartiet betonar kunskapens stora betydelse för både människan och
samhällsutvecklingen.

Aldrig tidigare har människor i alla åldrar haft så stora möjligheter att
inhämta kunskap - via medier av olika slag och genom egna erfarenheter i
arbetsliv och på fritid. Aldrig tidigare har heller så många suttit på
skolbänken för att i en formell inlärningssituation ta till sig nya kunskaper
och färdigheter.

Begreppet återkommande utbildning är mera aktuellt än någonsin
tidigare. Den utbildning man som ung får i skola och högskola är endast en
del av det lärande som livet innebär. I skolan lär man sig för att lära vidare.

Personalutbildning ökar

Under de senaste åren har personalutbildningen, dvs. den utbildning som
arbetsgivarna bekostar, ökat närmast explositionsartat. Det är dock mycket
svårt att få en uppfattning om storleken av denna personalutbildning, som är
starkt decentraliserad till sin karaktär och omfattar många olika studieformer.
Kostnaderna är också i det närmaste omöjliga att bestämt fastställa,
eftersom olika arbetsgivare använder olika beräkningssätt. Föredraganden
har i årets budgetproposition anmält att en uppskattning av kostnaderna för
såväl personalutbildning som lön till dem som utbildas hamnar på 9 miljarder
kronor eller samma summa som utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen
sammanlagt satsar på vuxenutbildning. Det innebär att en växande
del av utgifterna för utbildning av vuxna ligger på arbetsgivarna. I viss
utsträckning anlitar dessa de offentliga vuxenutbildningsanordnarna. Komvux,
studieförbund, folkhögskolor och högskolor medverkar alla i större
eller mindre utsträckning i personalutbildning.

Gränserna mellan den utbildning arbetsgivare bekostar och den som det
offentliga samhället står för blir alltmera flytande. Förr inriktade sig ofta
arbetsgivarna på utbildning för bestämda, klart definierade arbetsuppgifter.
Det gällde att utbilda i hantering av en bestämd maskin eller fullgörande av
en bestämd arbetsuppgift. I dag ger många arbetsgivare sina anställda
möjlighet till mycket mer av allmänbildning då det gäller språk och allmän

1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr Ub271-278

allmän omvärldskunskap. I de stora företagens och även i offentliga
arbetsgivares utbildningsutbud ingår element som hör hemma på högstadiet,
i gymnasieskolan och högskolan, ja ända upp på forskarutbildningsnivå.

Vad som även i dag ofta skiljer personalutbildning från formell utbildning
vid en institution är själva formerna. Arbetsgivarna premierar inte själva
examen utan den verkliga kunskapen och bryr sig därför mindre om
fastställda kursplaner. Detta innebär många gånger att arbetsgivare och
arbetstagare plockar ihop kurser och program på sitt eget sätt.

Folkpartiet ser med tillfredsställelse på denna utveckling, som ger många
vuxna i arbetslivet nya möjligheter och som också ger utrymme för
decentralisering och mångfald, eftersom det inte är politiker utan arbetsgivare
och arbetstagare som avgör.

Den växande personalutbildningen innebär att den skattefinansierade
vuxenutbildningen kan prioritera just dem som inte får del av arbetsgivarnas
satsningar på personalutbildning, dvs. arbetslösa och verkligt korttidsutbildade.
Arbetsmarknadsutbildningen inriktar sig på de arbetslösa. Den
allmänna vuxenutbildningen bör prioritera de korttidsutbildade. Ett av den
offentligt finansierade vuxenutbildningens främsta mål är att överbrygga
utbildningsklyftorna mellan generationerna.

Kommunal utbildning för vuxna

Under 1970-talet infördes grundutbildningen för vuxna - grundvux - som
syftar till att ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.
De som följer grundvux-utbildningen har rätt till studiestöd i form av
timersättning.

Det är för folkpartiet ett jämlikhetskrav att människor som saknar eller har
bristfälliga kunskaper i läsning, skrivning och räkning får möjlighet att skaffa
sig de grundläggande kommunikationsfärdigheter som livet i vårt samhälle
kräver. Det är sedan 1977 en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla
grundvux för dem som har behov av det. Vi föreslår i denna motion vissa
begränsningar av statens stöd till kommunal utbildning för vuxna. Dessa
besparingar får inte drabba grundvux. Tvärtom önskar vi - i likhet med SÖ utöka
andelen grundvux-timmar med 50 000 timmar till en merkostnad av
10 600 000 kr.

Folkpartiet har tidigare föreslagit att en försöksverksamhet knuten till
komvux skall genomföras i ett antal kommuner. Förslaget har hittills inte
vunnit riksdagens bifall. Vi anser fortfarande att en sådan försöksverksamhet
är angelägen.

Försöksverksamheten bör innebära att komvux prövar nya vägar för
uppsökande verksamhet och riktade ekonomiska och pedagogiska insatser
för att stimulera korttidsutbildade till sådana studier som motsvarar normal
genomgång av högstadium/gymnasieskola. Sådan utbildning skall vara
kostnadsfri. Försöksverksamheten bör också innebära rätt för kommuner att
för vissa komvux-kurser ta ut kursavgifter av de studerande eller deras
arbetsgivare.

I en försöksverksamhet i enlighet med vad vi här har föreslagit bör också

Mot. 1987/88

Ub271

2

kunna ingå försök med sådan uppdragsutbildning som kan finansieras ur de
s.k. förnyelsefonderna om vilka riksdagen beslutade hösten 1984 (prop.
1984/85:86).

Avsikten med förnyelsefonderna är att öka personalutbildningen. Många
kurser inom etapp 24 (gymnasieutbildning) och yrkesutbildning kan
anordnas som personalutbildning.

Lagen om uppdragsutbildning ger möjlighet för komvux att sälja utbildning
till bl. a. företag. Komvuxlärarna har därigenom möjlighet att pröva sin
kompetens genom konkurrens på en ny marknad. Därmed torde komvux få
möjlighet att anordna ett större antal kurser som uppdragsutbildning.

11, ex. Göteborgs kommun bedriver den kommunala vuxenutbildningen
framgångsrikt uppdragsutbildning. Vi anser att åtskilligt fler kommuner bör
följa Göteborgs exempel.

Andelen yrkesinriktade kurser inom komvux har ökat under senare år.
Därmed erbjuder ibland komvux samma kursutbud som AMU (arbetsmarknadsutbildning).
Komvux bör åläggas samma krav på anpassning till den
lokala marknadens behov som numera styr AMU:s kursutbud, vilket också
SÖ påpekat genom en föreslagen minskning av just yrkesutbildning inom
komvux.

Folkpartiet anser att ca 10 % av dagens komvux-kurser bör kunna
finansieras som uppdragsutbildning. Därför föreslår vi att 1 002 227 000 kr.
anslås som bidrag till kommunal utbildning för vuxna.

Riksdagen har häromåret beslutat ersätta den femgradiga betygsskalan för
grundskolekurser inom grundvux/komvux med betygen godkänd och icke
godkänd. Det är ett rättvisekrav för såväl elever i kommunal vuxenutbildning
som elever i grundskolan att det tidigare betygssystemet åter införs även
inom den kommunala vuxenutbildningen.

Beslutet att avskaffa betygen innebär också att en särskild kvotgrupp
måste införas för de elever som önskar läsa vidare i gymnasieskolan. Den
åtgärden behövs inte om tidigare betygssystem återinfördes.

De särskilda hänsyn som bör tas vid intagning av vuxenstuderande i
gymnasieskolan tillgodoses av intagningsnämnderna under beteckningen fri
kvot. Riksdagens beslut om betygen innebär risk för att elever som en gång
börjat studera i den kommunala vuxenutbildningens grundskolekurser alltid
kommer att tillhöra ett eget utbildningssystem. Det var knappast meningen,
när man ville vidta åtgärder för att överbrygga utbildningsklyftan mellan
generationerna.

Studieförbunden

Åtskilliga studieförbundsavdelningar har stora ekonomiska problem. Det är
dock inte självklart att de ekonomiska problemen alltid beror på anslagens
storlek. Trots att studieförbunden försökt utnyttja möjligheten att bl. a. i
samarbete med medlemsorganisationerna genomföra studieverksamhet till
en förhållandevis låg kostnad, har det varit svårt att få kostnadstäckning för
ständigt ökade utgifter för löner och material.

Studiecirkeln är den studieform som hittills lyckats bäst med att nå de

Mot. 1987/88

Ub271

3

korttidsutbildade. Det är angeläget att studieförbunden planerar sin verksamhet
så, att dessa gruppers möjligheter till studier underlättas.

Det är viktigt att det fria och frivilliga folkbildningsarbetet inte begränsas
till sitt innehåll och sin inriktning. Många människor saknar anknytning till
någon folkrörelse. Även för dem skall studiecirkelns studieform vara
tillgänglig. Därför måste studieförbunden också slå vakt om den verksamhet,
som erbjuder allmänheten cirkelstudier och tillgång till andra kulturaktiviteter.
Många av de verkligt korttidsutbildade hör just till dem som inte har
kontakt med folkrörelser.

För att nå de korttidsutbildade med erbjudande om utbildning kan
studieförbunden innevarande budgetår erhålla bidrag dels för uppsökande
verksamhet i bostadsområden, dels för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
I budgetpropositionen 1988 föreslår regeringen att bidrag till
uppsökande verksamhet i bostadsområden upphör. Folkpartiet anser att den
satsningen bör fortsätta. Därför föreslår vi att 7 000 000 kr. anslås för
uppsökande verksamhet i bostadsområden.

Däremot anser vi att statens bidrag för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser kan upphöra, eftersom mycket stora resurser finns tillgängliga
för personalutbildning. Regeringen föreslår att 55 000 000 kr. anslås för
planering och genomförande av uppsökande verksamhet på arbetsplatser
(E 5. Vuxenstudiestöd m. m.). Folkpartiet föreslår att den summan i stället
överförs till C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.

I den högkonjunktur som nu råder torde studieförbunden kunna finansiera
vissa delar av sin verksamhet genom ökade deltagaravgifter och i andra
former utan statsbidrag. Därför föreslår vi att statens bidrag till studieförbunden
baseras på ca 9 500 000 studietimmar, vilket är något mindre än antalet
för innevarande år.

Folkpartiets förslag angående bidrag till studieförbunden m. m.

Folkpartiet föreslår att ca 6 600 000 studietimmar (ca 70 % av totala antalet
studietimmar) erhåller det högre schablonbidraget. Regeringen föreslår ca
6 465 000 studietimmar (ca 67 %). Vårt förslag innebär en ökning med
175 000 högschablontimmar i förhållande till innevarande år. Regeringen
föreslår en ökning med 40 000 högschablontimmar.

Studieförbunden får fr. o.m. innevarande budgetår använda 10% av
högschablontimmarna på ett friare sätt. Vi föreslår ett tilläggsbidrag om 40
kr. per studietimme för samtliga utnyttjade timmar inom den fria resursanvändningen.

Antalet studietimmar med det lägre schablonbidraget beräknas uppgå till
ca 2 896 000 timmar.

Både studietimmarna med högre och de med lägre schablonbelopp
fördelas mellan studieförbunden efter deras studiecirkelverksamhet budgetåren
1986/87, 1987/88 och 1988/89.

Vi föreslår att bidraget till de högre schablontimmarna höjs med 6 kr. till
102 kr./studietimme. Regeringen föreslår en höjning med 3 kr. till 99
kr. /studietimme.

Mot. 1987/88

Ub271

4

Förslaget om uppräkning av antalet timmar med högre schablonbidrag och
höjning av bidraget till dessa - markerar en satsning på studiecirkelverksamheten.
Den prioriteringen medför att vi föreslår att bidrag till studieförbundens
kulturverksamhet minskas med ca 10 % i förhållande till regeringens
förslag.

Sammanställning av folkpartiets förslag till bidrag till studieförbunden m. m.

1. Bidrag till studiecirklar, förslagsvis 783 600 000

2. Bidrag till kulturverksamhet 96 791 000

3. Bidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader 58 636 000

4. Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden .... 3 208 000

5. Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
25 000 000

6. Bidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade 18 840 000

7. Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden 7 000 000

8. SÖ:s konferenser för studieförbunden 146 000

993 221 000

För några år sedan beslutade riksdagen att s. k. universitetscirklar, som följer
av högskolemyndighet fastställda kursplaner, inte skulle vara statsbidragsberättigade.
För människor i mindre orter och i glesbygd var universitetscirklar
en utmärkt möjlighet att följa vissa högskolekursers kursplaner. Vi anser att
kursplanebundna universitetscirklar åter bör berättiga till statsbidrag.

Folkhögskolan

I 1987 års budgetproposition anmälde föredraganden att han avsåg att ta
initiativ till en översyn av folkhögskolans verksamhet, en översyn som enligt
utbildningsministern inledningsvis kunde bedrivas inom regeringskansliet.
Efter motioner från bl. a. folkpartiet gav ett enigt utbildningsutskott
regeringen till känna att denna översyn borde ske genom en utredning
bestående av både parlamentariker - och inte endast från regeringspartiet och
företrädare för folkhögskolan. Det är anmärkningsvärt att denna
utredning ännu ej kommit till stånd, trots att utbildningsministern, så sent
som i ett frågesvar den 27 november 1987 medgav att förberedelserna för
denna utredning tagit ovanligt eller rent av onödigt lång tid.

Folkpartiet hälsar med tillfredsställelse att det av folkpartiet drivna
förslaget om inrättande av en katolsk folkhögskola kan bli verklighet redan
budgetåret 1988/89. En katolsk folkhögskola kan ha stort värde både för
invandrare, av vilka många har anknytning till den katolska kyrkan, och för
det växande antalet medlemmar i Sveriges till storleken näst största
trossamfund.

Folkhögskolorna som resurs inom flyktingmottagandet

Under senare år har folkhögskolorna gjort betydande insatser för flyktingar
och invandrare. Verksamhetsåret 1986/87 utgjorde denna grupp närmare
10 % av eleverna på de långa kurserna. Skolformens pedagogiska uppläggning,
internatmiljön samt koppling till folkrörelser och organisationer har

Mot. 1987/88

Ub271

5

visat sig synnerligen lämplig när det gäller integrationen av flyktingar och
invandrare i det svenska samhället.

Folkhögskolan är också en av de utbildningsanordnare som kommunerna i
form av uppdragsutbildning kan använda sig av för genomförandet av
undervisningen i grundläggande utbildning i svenska för invandrare. 1020
folkhögskolor genomför för närvarande sådan utbildning.

Ett samarbete pågår också mellan invandrarverkets flyktingförläggningarna
och ett femtontal folkhögskolor. I form av uppdragsutbildning tar
folkhögskolorna emot grupper på 10-15 flyktingar som sedan under 46
månader får bo och studera på folkhögskolorna. Flyktingarna är kyrkobokförda
på förläggningar och väntar på att erhålla en kommunplacering.
Vistelsen på folkhögskolorna blir ett mellanled i avvaktan på utflyttningen
till en kommun.

Jämfört med en fortsatt vistelse på flyktingförläggning har studier på
folkhögskola blivit ett efterfrågat alternativ, som också utgör en första sluss
ut i samhället.

Under folkhögskoletiden erhåller flyktingarna undervisning i svenska och
samhällskunskap. Vid de tester som sedan gjorts, när utplacering skett i
kommuner, visar det sig att folkhögskolekursen gett flyktingarna kunskaper
på grund-sfi-nivå. Någon ytterligare utbildning i grund-sfi måste med andra
ord inte anordnas av kommunen. Det innebär också att särskilt statsbidrag ej
behöver utgå till kommunen för undervisningen i grund-sfi för de flyktingar
som vistats på folkhögskola eftersom kostnaderna för folkhögskolans
undervisning av flyktingarna redan bestridits av invandrarverket.

Samarbetet mellan flyktingförläggningarna och folkhögskolorna har fungerat
bra. Ett par hundra flyktingars vistelse i förläggningarna har avsevärt
förkortats. På folkhögskolorna har flyktingarna fått såväl undervisning som
kontakter med andra svenskar. De har också fått en inblick i det svenska
samhälls- och kulturlivet.

Enligt folkhögskolornas egna bedömningar borde ytterligare ett antal
folkhögskolor i framtiden kunna engageras inom ramen för flyktingmottagandet.

Bidrag till viss central kursverksamhet

Under anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet (C 7) lämnas bidrag
till ett antal intresseorganisationer med kursverksamhet i egen regi i skilda
ämnen. Vi anser det i dagens läge inte finnas utrymme för staten att lämna
bidrag till den verksamheten. Anslaget - 38 246 000 kr. - bör därför utgå.

Vuxenstudiestöd m. m.

Regeringen föreslår i propositionen att antalet stödrum för vuxenstudiestöd
ökas från ca 23 000 till ca 26 000. Vi föreslår en ökning till ca 24 700. Den
begränsade ökningen motsvarar en besparing med 55 000 000 kr. Vi avser
föreslå att dessa medel utnyttjas i samband med att riksdagen senare skall
besluta om nytt studiemedelssystem.

Mot. 1987/88

Ub271

6

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet
inleds inom komvux-organisationen i ett antal kommuner innebärande
intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska
och pedagogiska insatser för att stimulera korttidsutbildade till studier
samt möjlighet att finansiera uppdragsutbildning med medel från
förnyelsefonder liksom möjlighet att avgiftsbelägga vissa komvuxkurser,

2. att riksdagen under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna för budgetåret 1988/89 anslår 1 002 227 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att, med ändring av sitt tidigare beslut,
återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom
komvux (grundvux),

4. att riksdagen under anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden
m. m. för budgetåret 1988/89 anslår 993 221 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar
skall berättiga till statsbidrag,

6. att riksdagen under anslaget C 7. Bidrag till viss central
kursverksamhet för budgetåret 1988/89 anslår 38 246 000 kr. mindre
än vad regeringen har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en parlamentarisk översyn av folkhögskolan,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folkhögskolorna
i enlighet med vad som framförts i motionen i största möjliga
utsträckning bör utnyttjas inom flyktingmottagandet,1]

[att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
användning av de i motionen föreslagna besparingarna på vuxenutbildningsavgiftsmedel
om 148 246 000 kr. i syfte att bl. a. förbättra
studiemedelssystemet.2]

Stockholm den 21 januari 1988

Ylva Annerstedt (fp)

Lars Leijonborg (fp) Kerstin Keen (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

Mot. 1987/88

Ub271

1 1987/88:Sf516

2 1987/88:Sf410

7