Vuxenutbildningen

Motion 1989/90:Ub267 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub267

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
Vuxenutbildningen

Inledning

Vuxenutbildningen kommer alltfort att ha stor betydelse för att överbrygga
kunskapsklyftor. Trots att omfattande resurser satsats på vuxenutbildning,
uppstår ständigt nya behov av kompletterande utbildning för vuxna generationer.
I ett dynamiskt samhälle, som både vill behålla sin position som avancerat
industri- och tjänsteland och fördjupa sin demokrati, kommer behovet
av system som medger ett livslångt lärande att växa. Det är ett fascinerande
faktum att de ideal och i stor utsträckning också de praktiska lösningar som
folkbildningens pionjärer arbetade för, är minst lika relevanta i dagens utbildningsdebatt,
som när de först formulerades.

Mot denna bakgrund har folkpartiet under många år ägnat folkbildningsoch
vuxenutbildningsfrågorna omfattande intresse. Vi förvaltar en stor tradition.
Många av pionjärerna i studieförbunden och i folkhögskolerörelsen
var liberaler och frisinnade, liksom många av dem som startade privata utbildningsinstitutioner
av olika slag. Åtskilliga av dagens högskolor startades
som enskilda utbildningsanstalter. Fortfarande är det så, att många människor
som är verksamma på detta fält - inklusive i den kommunala vuxenutbildningen
- har sin politiska hemvist hos folkpartiet.

I Sverige har alla rätt till utbildning. Alla har dock inte möjlighet att tillgodogöra
sig denna utbildning i livets normala studieperiod. Fortfarande
finns ett betydande antal äldre med endast folkskola eller annan kort utbildning.
En del ungdomar har så negativa erfarenheter av studierna i grundskolan
att de inte orkar eller vill gå vidare till gymnasiet. De kan senare i livet
känna motivation för studier. Deras möjlighet att då få del av utbildningsresurser
bör vara god. Det vore slöseri med både människor och ekonomi att
inte ge dessa människor en ny möjlighet att studera.

För att underlätta för vuxna finns olika slag av ekonomiskt stöd, studiehjälp,
studiemedel och vuxenstudiestöd. Det är angeläget att dessa medel
används så, att det gynnar dem, som bäst behöver det.

Folkpartiet har också under de senaste åren i vuxenutbildningsdebatten
aktualiserat den utbildning av vuxna som äger rum inom företag och förvaltning
i form av personalutbildning. Det finns all anledning att ha med de insatserna,
som i volym överstiger den skattefinansierade vuxenutbildningen

exklusive högskolan - i bilden vid diskussioner om utformningen av och prioritieringar
inom morgondagens vuxenutbildning.

I ett längre perspektiv skulle vi vilja se bl.a. följande utvecklingstendenser
förverkligas:

- Effektivare metoder att nå korttidsutbildade och andra grupper med särskilt
stora behov av vuxenutbildning.

- Bättre samarbete mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

- Levande debatt om arbetsfördelningen mellan AMU, högskola, kommunal
ungdomsskola, studieförbund, folkhögskolor och personalutbildning
för att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande.

- Pedagogisk utveckling i alla delar av vuxenutbildningssystemet.

Inte minst i ett internationellt perspektiv är det viktigt att den svenska vuxenutbildningen
fungerar väl. Att kontinuerligt sörja för arbetskraftens kompetensutveckling
kommer att vara en mycket viktig konkurrensfaktor i framtidens
värld. Om vi skall lyckas i den ambitionen krävs både kreativitet och
resurser.

Folkbildning för alla

Två viktiga uppgifter för vuxenutbildningen är att ge människor möjlighet
att i vuxen ålder kompensera brister i tidigare utbildning samt att erbjuda
människor kompetensökning inom sina yrken. Utvecklingen går så snabbt
på nästan alla områden, att de flesta människor har behov av fortbildning
och vidareutbildning - återkommande i ett livslångt perspektiv.

Det är viktigt, att det fria och frivilliga folkbildningsarbetet inte begränsas
till sitt innehåll och sin inriktning. Många människor saknar anknytning till
någon folkrörelse. Även för dem skall studiecirkelns studieform vara tillgänglig.
Därför måste studieförbunden också slå vakt om den verksamhet,
som erbjuder allmänheten cirkelstudier och tillgång till kulturaktiviteter.
Många av de verkligt korttidsutbildade hör just till dem, som inte har kontakt
med folkrörelser.

I denna motion föreslår folkpartiet åtgärder, som innebär viss omfördelning
av resurser i förhållande till vad regeringen föreslår.

Folkpartiet föreslår att en försöksverksamhet skall genomföras inom komvux,
så att några kommuner erbjuds pröva nya vägar för bl.a. uppsökande
verksamhet och speciella ekonomiska och pedagogiska insatser.

Folkpartiet föreslår att i grundskolekurserna inom grundvux/komvux åter
införes femgradig be tygsskala.

Folkpartiet föreslår att 8 000 000 kr. anslås för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och i bostadsområden. Det innebär en väsentlig omprioritering
i förhållande till regeringens förslag att anslå 66 000 000 kr. enbart för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser.

Folkpartiet föreslår att kursplanebundna universitetscirklar åter skall få
statsbidrag.

Folkpartiet föreslår att undervisningen för invandrare i svenska språket
skall kunna göras mer flexibel och anpassad till de studerandes studievana.

Folkpartiet föreslår att 9 000 000 kr. anslås till folkhögskolorna utöver regeringens
förslag dels som kompensation för nytillkomna folkhögskolor un

Mot. 1989/90

Ub267

7

der senare år, dels som kompensation för uteblivna interkommunala ersättningar
för nordiska elever.

Folkpartiet föreslår att en jämnare fördelning av särskilt vuxenstudiestöd
övervägs och att särskild hänsyn därvid tages till möjlighet att rekrytera kvinnor
för studier.

Folkpartiet föreslår att själva studierna skall vara avgörande för rätten till
s.k. vilande SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och inte - som nu - att
man lånar pengar för studierna.

Kommunal utbildning för vuxna

Kommunramar

Enligt beslut vid föregående riksmöte har en kommun rätt att årligen omfördela
upp till 300 timmar mellan de båda timramarna för allmänna ämnen
respektive yrkesämnen. Skolöverstyrelsen föreslår att uppdelningen i de två
timramarna slopas och ersätts med en gemensam timram. Folkpartiet, som
i motioner föreslagit just detta, välkomnar givetvis förslaget. Tyvärr biträder
statsrådet ej skolöverstyrelsens förslag. Folkpartiet anser, att riksdagen bör
ge regeringen till känna att de två kommunramarna skall sammanslås till en
timram. Den flexibilitet, som därmed skulle uppnås, är till fördel för en kommuns
möjlighet att anpassa verksamheten till det aktuella behovet.

Försöksverksamhet

Vi har tidigare föreslagit, att en försöksverksamhet knuten till komvux skall
genomföras i ett antal kommuner, innebärande, att komvux erbjuds pröva
nya vägar för uppsökande verksamhet med möjlighet till speciella ekonomiska
och pedagogiska insatser. Syftet skall vara att stimulera korttidsutbildade
till sådana studier som motsvarar normal genomgång av högstadium/
gymnasieskola. Sådan utbildning skall vara kostnadsfri.

Högkonjunkturen har gjort, att de, som behöver extra stimulans för att
studera vid komvux, lätt glöms bort, eftersom de nu har relativt lätt att få
arbete.

Åtskilliga elever i komvux hör inte till dem, som är mest beroende av
ubildningsinsatser. Dessa borde själva kunna bidra med kursavgift - precis
som i studieförbunden. Vissa språkkurser i turistspråk och vissa yrkesutbildningar,
där elevernas studieintresse är klart hobbybetonat, hör till den
kurskategorin.

Folkpartiet har bl.a. föreslagit att försöksverksamheten bör innebära rätt
för kommun att för vissa komvux-kurser uttaga kursavgifter av de studerande
eller deras arbetsgivare. Det kan t.ex. innebära att utbildningen finansieras
av de s.k. förnyelsefonderna, om vilka riksdagen beslutade hösten
1984 (prop 1984/85:86). Antalet studerande, som på sina arbetsgivares bekostnad
utnyttjar platser i komvux som s.k. uppdragsutbildning har ökat väsentligt.
Därmed har den delen av folkpartiets förslag redan blivit förverkligad
i stor skala - utan försöksverksamhet. Trots detta anser vi, att nya idéer
är välkomna och att en försöksverksamhet inom komvux därför fortfarande
är synnerligen angelägen.

Mot. 1989/90

Ub267

8

Förslaget om försöksverksamhet har hittills inte vunnit riksdagens bifall.
Vi föreslår ånyo att försöksverksamheten erbjuds kommunerna och att antalet
kommuner som får tillstånd att bedriva försöken fastställes av regeringen
sedan intresset för sådan verksamhet inventerats.

Betygssystem inom grundvux/komvux

Riksdagen har beslutat ersätta den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser
inom grundvux/komvux med betygen godkänd och icke godkänd.
Det är ett rättvisekrav för såväl elever i kommunal vuxenutbildning
som elever i grundskolan att det tidigare betygssystemet åter införes även
inom den kommunala vuxenutbildningen.

Beslutet att avskaffa betygen innebär också att en särskild kvotgrupp
måste införas för de elever, som önskar läsa vidare i gymnasieskolan. Den
åtgärden behövs inte om tidigare betygssystem återinföres.

De särskilda hänsyn, som bör tagas vid intagning av vuxenstuderande i
gymnasieskolan, kan tillgodoses av intagningsnämnderna under beteckningen
fri kvot.

Riksdagens beslut om betygen innebär risk för att elever, som en gång börjat
studera i den kommunala vuxenutbildningens grundskolekurser alltid
kommer att tillhöra ett eget utbildningssystem. Det var knappast meningen,
när man ville vidta åtgärder för att överbrygga utbildningsklyftan
mellan generationerna.

Folkpartiet har i tidigare motioner föreslagit att den 5-gradiga betygsskalan
skall återinföres även för studerande i kommunal vuxenutbildning. Förslaget
har tyvärr ej vunnit gillande av en majoritet i riksdagen. Ärendet är
fortfarande aktuellt. Därför upprepas förslaget i denna motion.

Studieförbunden

Regeringen får i budgetpropositionen bära den kommunala vuxenutbildningens
kostnadsökningar orsakade av löneförhandlingarna. Statens bidrag
till kommunal vuxenutbildning uppräknas med närmare 34 % - trots att inga
reformer ingår i förslaget.

Studieförbunden är utsatta för samma kostnadsutveckling som kommunal
vuxenutbildning. Regeringen finner dock inte anledning att kompensera
detta med mer än en ca 4-procentig ökning av statsbidraget. Vi anser, att
detta är ett svek mot studieförbunden med tanke på att dessa föregående år
lojalt ställde sig bakom beslutet om fast ram för de s.k. högschablontimmarna
under en treårsperiod. Förhoppningen var att denna begränsning av
timantalet skulle ge utrymme för att anpassa statsbidraget till utvecklingen
av konsumentprisindex.

Medan kommunal vuxenutbildning får full täckning för avtalsförhandlingarnas
följder, förväntas studieförbunden finansiera sina ökade kostnader genom
deltagarnas avgifter. Det är ett direkt hot mot folkbildningens insatser
för betalningssvaga och eftersatta grupper.

Vi anser det vara viktigt att folkbildningsorganisationemas utbud kan erbjudas
alla, inte bara de som har råd att betala höga deltagaravgifter. Om
detta skall bli möjligt, förutsätter det en bättre balans mellan anslagen till
den kommunala vuxenutbildningen och bidragen till studieförbunden.

Mot. 1989/90

Ub267

9

Uppsökande verksamhet

En av de viktigaste uppgifterna för studieförbunden är att erbjuda studier
för korttidsutbildade. Genom uppsökande verksamhet kan man nå människor,
som behöver extra stimulans för att komma igång med studier.

De studieförbund, som bl.a. genom sina medlemsorganisationer har etablerad
kontakt med de flesta arbetsplatser, bör ha tillräckliga resurser för att
utan extra statsbidrag verka på arbetsplatserna. Folkpartiet anser att visst
extra bidrag kan behövas för insatser på arbetsplatser med få medarbetare,
men att regeringen föreslår ett alltför stort belopp för denna typ av uppsökande
verksamhet.

I bostadsområdena finns de korttidsutbildade, som inte nås av några insatser
på arbetsplatser - invandrarkvinnor, arbetslösa, sjukpensionärer m.fl.
Även för deras behov av utbildning - och allmän bildning - har bildningsorganisationerna
ansvar.

En av de grupper, som behöver särskild stimulans för att komma igång
med studier, är de s.k. funktionella analfabeterna. Studieförbunden bör i sin
verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden göra särskilda insatser
för att nå dem med erbjudande om studier.

Regeringen föreslår att 66 000 000 kr. anslås för planering och genomförande
av uppsökande verksamhet på arbetsplatser (F5 Vuxenstudiestöd
m.m.) medan inga särskilda medel anvisas för uppsökande verksamhet i bostadsområden.

Vi föreslår, att totalt 8 000 000 kr. anslås för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och i bostadsområden i syfte att nå dem, som allra bäst behöver
extra stimulans för att påbörja studier.

Universitetscirklar

För några år sedan beslutade riksdagen att s.k. universitetscirklar, som följer
av högskolemyndighet fastställda kursplaner, inte skulle vara statsbidragsberättigade.
För människor i mindre orter och i glesbygd ger universitetscirklar
en utmärkt möjlighet att följa vissa högskolekursers kursplaner. Folkpartiet
föreslår - liksom föregående år - att kursplanebundna universitetscirklar
åter skall berättiga till statsbidrag.

Undervisning för invandrare i svenska språket

I de åtgärder som vidtas för att förbereda invandrare för ett normalt liv i
det svenska samhället ingår undervisning i svenska språket under minst 500
timmar. Denna undervisning förläggs till i regel 3 timmar per dag under ett
års tid. Maximalt får undervisning bedrivas med 20 timmar per vecka. För
vissa invandrare kan ett sådant schema säkert vara lämpligt, men många finner
denna studieetapp alltför långdragen och påfrestande.

Vi anser, att större flexibilitet bör finnas när invandrares studier i svenska
språket organiseras. Många flyktingar är välutbildade och har stor träning i
att snabbt absorbera nya kunskaper. Därför bör möjlighet till koncentrerad
SFI-undervisning finnas så att t.ex. de invandrare som så önskar kan under

Mot. 1989/90

Ub267

10

visas upp till 30 timmar per vecka. Vi har hittills inte vunnit bifall i riksdagen
för detta förslag. Vi anser, att det fortfarande är i hög grad aktuellt.

Vi får anledning att återkomma till dessa frågor i samband med regeringens
förslag senare i år.

Folkhögskolan

Vi anser, att nytillkomna folkhögskolors verksamhet inte borde belasta övriga
folkhögskolor genom minskning av deras resurser. Så har skett de senaste
åren. Därför tillstyrker vi skolöverstyrelsens förslag att nu kompensera
den tidigare generella minskningen genom att höja den totala volymen för
folkhögskolans reguljära verksamhet till högst 709 800 bidragsveckor. Det
motsvarar en ökning av statsbidraget med 7 000 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag.

För att ge folkhögskolorna möjlighet att även kommande budgetår anta
elever från övriga nordiska länder, behöver skolorna kompensation för de
interkommunala ersättningar, som givetvis inte kan erhållas för dessa elever.

Vi föreslår, att 2 000 000 kr. anslås för att möjliggöra för ca 250 elever från
övriga nordiska länder att studera på svenska folkhögskolor.

För att finansiera vårt förslag om höjning av bidrag till folkhögskolor med
9 000 000 kr. - utöver regeringens förslag - föreslår vi att riksramarna för
kommunal vuxenutbildnings gymnasieskolekurser minskas med 30 000 undervisningstimmar
- av totalt närmare 4 milj. timmar - vilket innebär en besparing
på 9 000 000 kr.

Bidrag till viss central kursverksamhet

Under anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet (C7) lämnas bidrag
till ett antal intresseorganisationer - främst löntagarorganisationer - med
kursverksamhet i egen regi i ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi,
psykologi, svenska, matematik och produktionsteknik.

Vi anser att denna typ av kursverksamhet kan finansieras utan särskilda
statsbidrag. Anslaget - 41 400 000 kr. - bör därför utgå ur budgeten.

Särskilt vuxenstudiestöd

Vuxenstudiestöd tillkom genom ett beslut av riksdagen 1975. Det är ett samlingsbegrepp
för ett antal stöd och bidrag. Den del av stödet där bidragsbeloppets
storlek varierar med A-kassans dagpenningnivå kallas särskilt vuxenstudiestöd
(SVUX) och består av dels ett vuxenstudiebidrag, dels en lånedel
som skall betalas tillbaka.

Vi anser att reglerna för SVUX bör ändras för att skapa större rättvisa
mellan skilda grupper av sökande.

Om man är medlem i en erkänd arbetslöshetskassa beräknas stödet efter
den dagpenning man skulle fått från kassan om man varit arbetslös. Dagpenningen
beräknas på inkomsten för heltidsarbete oavsett om man arbetat heltid
eller deltid. Om man är utförsäkrad får man ändå vuxenstudiestöd som
beräknas på den dagpenning som man skulle haft om man inte varit utförsäkrad.

Mot. 1989/90

Ub267

11

Om man däremot inte är med i någon erkänd A-kassa är vuxenstudiebidraget
väsentligt lägre.

Vuxenutbildningsavgiften tas ut av alla arbetsgivare. En differentiering
mellan dem, som är anslutna till A-kassan och dem som inte är det, är därför
orimlig. Det är emellertid rimligt att man under den tid en studerande är
berättigad till A-kasseersättning, vuxenutbildningsbidraget utgår med lägst
samma belopp. I annat fall saknas stimulans för utildning i stället för arbetslöshet.

Många nekas årligen SVUX därför att tillgängliga medel inte räcker. Vi
anser därför att andra beräkningsgrunder bör övervägas. Detta skulle kunna
medföra att bidraget räcker till betydligt fler sökande än vad som är möjligt
med det nuvarande systemet. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen
till känna att frågan om hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning
av SVUX bör övervägas inom ramen för en utredning.

Kvinnors möjlighet till särskilt vuxenstudiestöd

Det differentierade vuxenstudiestödet infördes 1984 för att skapa utrymme
för en höjd ersättning till studerande, som avstår inkomst för att studera.
Som nämnts ovan är endast de, som är med i erkänd A-kassa, berättigade
till det högre bidragsbeloppet.

Detta innebär att kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte längre
kan få det högre beloppet även om de är korttidsutbildade. Detsamma gäller
kvinnor som tidigare varit yrkesverksamma men som av olika anledningar
inte kunnat komma tillbaka på arbetsmarknaden.

Vi anser, att konsekvensen av de nuvarande reglerna med hänsyn till hur
dessa har påverkat rekryteringen av kvinnor för studier bör utredas inom
ramen för den ovan nämnda utredningen.

Barntillägg

Barntillägg beviljas i form av ett förhöjt vuxenstudiebidrag. Det beviljas för
barn som inte fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskolan.

Barntillägg utgår endast till dem som är med i erkänd A-kassa och således
har rätt till det högre bidraget. Vi anser att barntillägg bör utgå till alla på
samma villkor. Vi föreslår därför att regeringen ger Centrala Studiestödsnämnden
(CSN) i uppdrag att utreda hur en sådan reform skulle kunna genomföras.

Internatbidrag

Regeringen föreslår en förlängning till utgången av kalenderåret 1991 för
försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag för pensionärsoch
handikapporganisationer.

För handikappade är det värdefullt att möjligheten till kollektiv ansökan
finns, varför vi anser att nuvarande försöksverksamhet bör permanentas för
handikapporganisationerna.

Enligt vår uppfattning bör riksdagen nu besluta att försökverksamhet skall
avslutas vad gäller ålderspensionärers rätt att erhålla internatbidrag. Vi anser,
att de relativt begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande

Mot. 1989/90

Ub267

12

bör användas inom för vuxenstudiestödet gällande åldersgränser. Vuxenstudiestödet
finansieras med arbetsgivaravgifter. Därför bör det användas för
att finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Vi förutsätter att ålderspensionärer
för sin studieverksamhet kan erhålla stöd från t.ex. studieförbund.

Vi finner det angeläget att den möjlighet till kollektiv ansökan om internatbidrag,
som gäller för löntagarorganisationerna, också erbjuds Lantbrukarnas
riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Småföretagens riksorganisation.
För att snabbt erbjud dessa grupper denna möjlighet, föreslår vi,
att de ingår i den grupp, som omfattas av den pågående försöksverksamheten.

Vilande sjukpenninggrundande inkomst (sgi)

Våren 1986 (Sfu 1985/86:17) fattade riksdagen beslut om ett förbättrat försäkringsskydd
vid sjukdom och föräldraledighet under sommarferier för den
som har en vilande sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Enligt lagen om
allmän försäkring (AFL) 3 kap 5 § får den sjukpenninggrundande inkomsten
inte sänkas under tid då en försäkrad bedriver studier för vilka han uppbär
studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd....

Detta innebär att alla studerande får behålla den sjukpenningplacering de
fått på grundval av eget arbete. SGLn hålls vilande under terminstid och aktiveras
under sommarferierna, då den försäkrade inte uppbär studiesociala
förmåner. Det har emellertid visat sig att orden uppbär studiemedel spelar
en väsentlig roll för den försäkrade. Om en studerande anser sig inte behöva
studiemedel eller under någon del av studietiden försöker klara sig på egen
hand t.ex. genom att använda eget sparkapital, så försvinner den vilande
SGLn. Så gör också sparkapitalet! Detsamma gäller om en studerande icke
blir beviljad studiemedel.

Den, som är sparsam med sina egna och statens medel och ej vill skuldsätta
sig mer än nödvändigt straffas alltså genom att han/hon blir av med
sin vilande SGI.

Vi anser, att själva studierna skall vara avgörande för rätten till vilande
SGI och inte huruvida man lånar pengar av staten för studierna.

Vi föreslår därför en ändring av ordalydelsen i AFL 3 kap 5 §:... bedriver
studier, för vilka han uppbär studiehjälp... bör ändras till ...bedriver studier,
för vilka han har rätt att uppbära studiehjälp....

Studerandehälsovård

Hälso- och sjukvårdslagen har som mål en god hälsa och vård på lika villkor
för hela befolkningen. Studerandehälsovården utgör härvid ett viktigt komplement
för de studerande vid den offentliga sjukvården. Inom ramen för
studerandehälsovården erbjuds de studerande medicinsk och psykiatrisk
hjälp särskilt anpassad till deras behov.

Regeringen föreslår en höjning av statsbidraget till studerandehälsovården
med ca 4 % samtidigt som en ny högskola - Högskolan i Trollhättan/

Mot. 1989/90

Ub267

13

Uddevalla - skall ingå i studerandehälsovården. Vi anser, att det utökade
ansvarsområdet motiverar en höjning och föreslår därför att bidraget till studerandehälsovården
höjs med 400 000 kr. utöver regeringens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att slå samman timramarna för allmänna ämnen och
yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning till en gemensam timram,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet inleds
inom Komvux i ett antal kommuner innebärande friare former
för intensifierad uppsökande verksamhet och andra insatser för att stimulera
korttidsutbildade till studier samt möjlighet att avgiftsbelägga
vissa Komvux-kurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obalansen i bidragsutvecklingen för kommunal vuxenutbildning
och studieförbund,

4. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra
en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom Komvux
(Grundvux),

5. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar
skall berättiga till statsbidrag,

6. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget C6, Bidrag
till driften av folkhögskolor, anslår totalt 9 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit - 7 000 000 kr. motsvarande ca 8 800 bidragsveckor,
samt 2 000 000 kr. för att möjliggöra för ca 250 elever från
övriga nordiska länder att studera på svenska folkhögskolor,

7. att riksdagen för budgetåret 1990/91 Cl Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna anslår 1 612 598 000 kr., vilket innebär en besparing
på 9 000 000 kr. och en minskning av riksramarna för kommunal
vuxenutbildnings gymnasieskolekurser med 30 000 undervisningstimmar,

8. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget C7, Bidrag
till viss central kursverksamhet anslår 41 400 000 kr. mindre än vad
regeringen har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag,

[att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget F5, Vuxenstudietöd
m.m., anslår 58 000 000 kr. mindre än vad regeringen
föreslagit,1)

[att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att föreslå hur man skall åstadkomma en jämnare fördelning av
SVUX samt undersöka konsekvenserna av nuvarande regler för rekrytering
av kvinnor,1)

[att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda
hur ett mer rättvist barntillägg skall utformas,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappades och pensionärers möjlighet till
internatbidrag,1)

Mot. 1989/90

Ub267

14

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges fiskares
riksförbund och Småföretagens riksorganisation erhåller samma rätt
till kollektiv ansökan om internatbidrag, som gäller för
löntagarorganisationerna,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ändring i 3 kap
5 § lagen om allmän försäkring (AFL) enligt vad i motionen anförts,1]
[att riksdagen beslutar att till studerandehälsovård under anslaget
F 7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål anslå 400 000 kr. utöver regeringens
förslag.1]

Stockholm den 23 januari 1990

Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Barbro Westerholm (fp)
Margitta Edgren (fp)

Mot. 1989/90

Ub267

1 1989/90:Sf519