Yrkeshögskola i Ljungby

Motion 2009/10:Ub380 av Anna Tenje (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förlägga en yrkeshögskola till Ljungby.

Motivering

Yrkesutbildningar av hög kvalitet är, precis som akademiska utbildningar, väldigt viktiga för svenska arbetstillfällen och för Sveriges konkurrenskraft. Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå har tidvis fått stå i skuggan för högskoleutbildningar. Det är därför bra att statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar höjs.

Tillgången till yrkesutbildningar är viktig dels för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, dels för att råda bot på den arbetskraftsbrist som finns i många delar av landet. I Kronobergs län har arbetslösheten tidigare varit låg och flera företag, främst inom industrisektorn, har haft stora svårigheter med att rekrytera kompetent arbetskraft. Nu är problemet det omvända då krisen slog särskilt hårt mot industrijobben och många varslades om uppsägning. Många företag ser dock en ljusning vid horisonten och det är då kanske viktigare än någonsin att stå väl förberedd med kompetent arbetskraft när vinden åter vänder.

Alliansregeringen har sedan tidigare beslutat om att införa en yrkeshögskola, detta i samband med budgeten för 2009. I samband med den beslutades det att antalet eftergymnasiala yrkesutbildningsplatser skulle öka och att kvaliteten på utbildningarna skulle höjas.

Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte hör till högskolan ges i dag i olika former: kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar. För att ge dessa utbildningar en tydligare identitet, förbättra kvalitetssäkringen av dem samt öka studenternas rättssäkerhet kommer utbildningarna att samlas inom yrkeshögskolan, i ett regelverk. Den nya yrkeshögskolan är således en övergripande struktur för olika utbildningsformer. Detta förbättrar kvaliteten och utbildningarna kan koordineras för att följa samhällets utveckling på ett bättre sätt än tidigare.

Den nya yrkeshögskolan är ett steg i rätt riktning, men på vissa ställen i landet kan det vara önskvärt att kraftsamla ytterligare och upprätta en konkret yrkeshögskola som lärosäte. Detta parallellt med att utbildning också bedrivs av flera olika aktörer, såsom kommuner, företag, stiftelser etc., såsom vi tidigare beslutat. Jag tror att detta kan bidra med att stärka statusen och kvaliteten på yrkeshögskoleutbildningar ytterligare. För att klara framtida pensionsavgångar krävs också att vi satsar på att fler utbildas till konkreta yrken.

Med en renodlad yrkeshögskola samlas kompetens på ett ställe och yrkeshögskolan får ett bättre varumärke. Med en samlad insats på en plats samlas kunskap i form av både lärare, studenter och företag. Dessutom är det lättare att samla och analysera vilket behov som verkligen finns på arbetsmarknaden. Detta gynnar både yrkesutbildningen och det lokala näringslivet. Det bidrar också starkt till en samlad utbildningsinsats från yrkeshögskolans sida som får en bättre helhetsbild över arbetsmarknaden och kan se till exempelvis ett helt läns behov och utbud, och därefter utforma utbildningarna i samråd med samtliga delar av näringslivet, istället för att var och en ska sköta sitt.

Integrationen med näringslivet kan ske på ett naturligt och enkelt sätt vilket underlättar relationer och nätverk mellan yrkeshögskolan och näringslivet, som annars skulle få upprätthålla kontakter med ett tjugotal olika utbildningsplatser i samma kommun. Dessutom samlas kompetens inom olika, men närliggande, yrkesutbildningsområden, och utbytet dem emellan kan på så sätt öka.

Alla yrkesutbildningar och således även en yrkeshögskola ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov och utbud. Här måste kompetensen hos både näringsliv och studenter tas tillvara för att säkra att utbildningen uppnår kvalitet och är tidsenlig.

Socialdemokraternas utlokaliseringspolitik under förra mandatperioden var förödande. Den handlade snarare om att ge plåster på såren för en nerlagd myndighet eller regemente snarare än att lägga grunden för något nytt och bra. Yrkesutbildning ska därför inte i första hand ske där arbetslösheten är hög utan där företagen som behöver anställa finns. Det är ju företagen som ställer upp med praktikplatser och som sedan ska anställa studenterna. Närheten till jobben och till företagen kan inte nog poängteras. Det handlar helt enkelt om att kraftsamla på många olika sätt för att klara den framtida kompetensförsörjningen och att öka attraktionskraften för industrin.

Ljungby befinner sig i navet av en mycket företagstät region som sträcker sig över både Kronoberg, Jönköping, Blekinge, Kalmar och Hallands län samt norra region Skåne. Företagen i regionen är beroende av att försörjningen av arbetskraft är stabil samt att de som utbildas har rätt kompetens för att kunna fortsätta att utvecklas och expandera. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby ökar möjligheten till kompetensförsörjning avsevärt för en stor del av Sverige.

När konjunkturen vänder är det viktigt att vi står starka, vi har inte råd med en kompetensförlust. Det handlar också om att ha en kontinuitet och långsiktighet. En ren och skär yrkeshögskola bör därför inrättas och lokaliseras där arbetstillfällen och kompetens finns, och där samarbete mellan företag och yrkeshögskola leder till nya jobb, en sådan plats är Ljungby i Småland.

Stockholm den 28 september 2009

Anna Tenje (m)