Zigenare i Europa

Motion 1992/93:U612 av Karin Pilsäter (fp)

Europa håller på att förändras. Utvecklingen mot
demokrati i det forna kommunistländerna går framåt, men
är inte problemfri. Tidigare undertryckta motsättningar
kommer i dagen när statens grepp om befolkningen
minskar.

Inom den Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) har
minoritetsproblemen kommit att uppmärksammas allt mer.
Minoritetsgrupper finns i de allra flesta stater, men få vill
erkänna att det förekommer diskriminering. Men det finns
anledning att påtala den ökade intolerans som bl.a.
försvårat situationen för zigenarna i Europa.

Rapporter från de öst- och centraleuropeiska länderna
bekräftar att diskrimineringen av zigenare blir mer utbredd,
vilket är mycket oroväckande. Det är inte första gången
zigenare faller offer för rasistiska strömningar och
främlingsfientlighet i det europeiska samhället.

Zigenare har på många håll blivit behandlade som andra
klassens medborgare. Ett illustrerande exempel kan hämtas
från ett område i det forna Jugoslavien, där
spädbarnsdödligheten hos zigenare är ungefär femtio
procent och endast fyra procent av zigenarna uppnådde en
ålder av 60 år. Vanligtvis är arbetslösheten högre och
levnadsstandarden sämre hos zigenarna än hos andra
grupper. Om ingenting görs kommer det sociala arvet att
föras vidare till framtida generationer.

Diskrimineringen har tagit sig uttryck i att de varit
ovälkomna arbetssökande vars barn varit ovälkomna
skolelever. Många föräldrar saknar möjlighet att ge barnen
ett drägligare liv än vad tidigare generationer haft, och
därför är det mycket angeläget att trenden bryts.

I 600 år har zigenare bott på olika platser i Europa.
Under denna långa period har den zigenska kulturen hunnit
lämna många bidrag till det europeiska kulturarvet.

Under senare år har problemet ökat i omfattning.
Faktum är att zigenarnas situation länge har varit föremål
för uppmärksamhet i internationella sammanhang, men få
konkreta förbättringar har uppnåtts.

I demokratier har hänsyn till minoriteters mänskliga
rättigheter ökat i takt med den demokratiska utvecklingen.
Därför är det angelägat att Sverige stödjer
demokratiseringsprocessen i Öst- och Centraleuropa. Det
är också mycket viktigt att Sverige inom ramen för ESK,
Europarådet och i andra internationella sammanhang
noggrant följer utvecklingen och verkar för ökad tolerans
mot zigenare och andra minoriteter i Europa.

Europarådets parlamentariska församling har nyligen
antagit rekommendationer angående minoriteters
rättigheter. Dessa bör följas upp i respektive land. Arbetet
med att stärka zigenarnas rättigheter och ställning i
samhället kräver långsiktighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om zigenarnas rättigheter.

Stockholm den 21 januari 1993

Karin Pilsäter (fp)