Aktiv förvaltning av statens företagsägande

Proposition 1995/96:141

Regeringens proposition

1995/96:141

Aktiv förvaltning av statens företagsägande

Prop.

1995/96:141

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 mars 1996

Lena Hjelm-Wallén

Jörgen Andersson
(N äri ngsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram komplettering till det i budgetpropositionen
1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) lämnade förslaget till
bemyndigande för regeringen att förvalta statens företagsägande genom
att skapa bättre förutsättningar för en mer aktiv och professionell statlig
ägarroll. Regeringen föreslås fa bemyndigande att utan riksdagens
hörande inom angivna gränser förändra statens ägande i vissa namngivna
bolag samt att genomföra omdispositioner av statens innehav i övriga
helägda bolag. Extra utdelningsinkomster och försäljningsintäkter föreslås
i vissa fall kunna användas till kapitalinsatser i angivna bolag. Det nu
föreslagna bemyndigandet föreslås ersätta det av riksdagen år 1991
lämnade privatiseringsbemyndigandet. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen under det kommande året med ytterligare förslag till
riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande. Regeringen anmäler
samtidigt sin avsikt att väsentligt utöka innehållet i den årliga redovis-
ningen av de statligt ägda företagens verksamhet, bl.a. med bedömningar
av långsiktiga utvecklings- och ägarfrågor. Riksdagen ges därmed tillfälle
att årligen mer ingående följa regeringens åtgärder samt ta ställning till
regeringens ev. förslag avseende den övergripande utvecklingen och
framtida inriktningen av statens företagsägande. Vidare lämnas förslag
till bemyndigande för regeringen att ändra ägarstrukturen av Apoteks-
bolaget AB så att samtliga aktier ägs direkt av staten.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 141

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:141

1     Förslag till riksdagsbeslut......................... 3

2     Ärendet och dess beredning........................ 3

3     Allmän bakgrund till regeringens förslag .............. 3

3.1   Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning

av statligt ägda foretag ...................... 4

3.2   Behovet av effektivare förvaltning .............. 5

3.3   Motiven for statens företagsägande förändras........ 5

4     Riktlinjer och bemyndigande for förvaltningen av

statens företagsägande i kommersiella företag............ 7

5    Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB..............12

6     Regeringens redovisning till riksdagen av företag med statligt

ägande........................................14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 .... 15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår, med ändring av vad som föreslagits i prop.
1994/95:100 bil. 13 i denna del, att riksdagen

1. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjer för förvalt-
ningen av statens företagsägande,

2.  bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande
statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar samt

3.  medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m. far användas enligt vad regeringen
förordar.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen

4.  godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB skall
bli helägt av staten,

5.  bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.

Prop. 1995/96:141

2 Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog
regeringen riksdagen att

1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m
för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kronor och

2. bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt
i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa enligt vad som
anförts i propositionen.

Riksdagen beslöt den 3 maj 1995 (bet. 1994/95:NU19, rskr.
1994/95:314) att anvisa det begärda förslagsanslaget. Beträffande det
begärda bemyndigandet uppsköts behandlingen till hösten 1995, sedan
utskottet erfarit att regeringen avsåg att justera förslaget efter viss
ytterligare beredning.

Denna beredning har nu avslutats. Där har bl.a. ingått en hearing, dit
näringsministern inbjudit ett trettiotal deltagare med kunskaper om och
erfarenheter från det aktuella området. Regeringen preciserar nu det
tidigare lämnade förslaget och lämnar samtidigt kompletterande underlag
för riksdagens ställningstagande.

3 Allmän bakgrund till regeringens förslag

Regeringens förslag syftar till att åstadkomma en effektivare förvaltning
av de kommersiella och konkurrensutsatta företag staten äger genom att
i vissa avseenden skapa förutsättningar som bättre överensstämmer med
dem som råder i näringslivet. Förslagen innebär inte förändringar av
riktlinjerna för verksamheten i enskilda företag. Förslagen ger dock staten
bättre förutsättningar att förvalta de angivna enskilda bolagen på liknande

villkor som gäller i det övriga näringslivet. Därmed kan staten i egenskap Prop 1995/96:141
av företagsägare i högre grad bidra till tillväxt och utveckling samt få en
bättre förräntning av kapitalet i statens bolag. Möjlighet att från statens
sida kunna agera på samma sätt som övriga ägargrupper utgör en
värdefull komplettering till svenskt näringsliv.

3.1 Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning av
statligt ägda företag

Riksdagens och regeringens roll vid förvaltning av statligt ägda företag
har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen under 1990-talet.

Våren 1990 beslöt riksdagen att ett förvaltningsbolag skulle bildas för
förvaltningen av vissa statligt ägda bolag (prop. 1989/90:88, bet.
1989/90:NU35, rskr. 1989/90:249). Motivet var att förvaltningsbolaget
ansågs kunna utöva en mer aktiv och professionell ägarroll genom sina
möjligheter att inom vissa ramar fatta beslut i ägarfrågor på liknande
villkor som andra aktörer i näringslivet. I propositionen motiverades det
bl.a. på följande sätt:

För att den statliga industrin skall kunna ge bästa möjliga resultat ställs
också stora krav på staten som ägare. Av avgörande betydelse är därvid
att staten också har möjlighet att utöva sin ägarfunktion på effektivast
möjliga sätt. Det krävs stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet.
Vidare måste ägaren ha möjlighet att mobilisera ekonomiska resurser i en
sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas tillvara i det enskilda
företaget, (s.144)

Våren 1991 beslöt riksdagen att de statliga affärsverk som arbetar i
konkurrens skulle inriktas på omvandling till aktiebolag (Prop.
1990/91:87, bet. 1990/91 :NU3 8, rskr. 1990/91:318). Förbättrade förut-
sättningar att utöva ägarrollen i en föränderlig miljö angavs som ett motiv
i propositionen. Följande anfördes:

Affärsverken som förvaltar viktiga delar av samhällets infrastruktur
arbetar på marknader där inslagen av konkurrens blir allt större. Samtidigt
sker en internationalisering av de nationella marknader där affärsverken
bedriver sina verksamheter. Utveckling och förnyelse krävs av affärsver-
ken. ... Statens affärsverksamhet ges en sådan organisationsform att
ägarrollen kan utövas ändamålsenligt och effektivt, (s. 129)

Efter förslag från den borgerliga regeringen gav riksdagen i december
1991 regeringen bemyndigande att privatisera 35 namngivna statligt ägda
företag (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92).
Samtidigt beslutades att Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.
Bemyndigandet ger regeringen möjligheter att besluta bl.a. om att sälja
aktier i de namngivna företagen och i övrigt omstrukturera dem samt
även att förvärva andra aktier som led i förberedelser för försäljningar.

För riksdagens insyn i förvaltningen lämnar regeringen årligen uppgifter
om företag med statligt ägande i en särskild skrivelse. Vidare har                   4

riksdagens ledamöter för närvarande möjlighet att närvara vid bolagsstäm-

mor i företag med fler än 50 anställda, om staten äger aktier motsvarande Prop 1995/96:141
mer än 50 % av röstetalet. Denna möjlighet har dock sällan utnyttjats.

Riksdagens revisorer har enligt 2 § lagen (1987:518) med instruktion
för Riksdagens revisorer rätt att granska viss statlig verksamhet i bolags-
form. Vidare får Riksrevisionsverket (RRV) enligt lagen (1987:519) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser göra
motsvarande granskning. Regeringen har i förordningen (1993:958) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser preciserat
vilka statliga bolags och stiftelsers verksamhet som RRV får granska.

3.2 Behovet av effektivare förvaltning

Ägarstrukturen i näringslivet har genomgått stora förändringar under de
senaste tio åren. Det institutionella ägandet genom fonder, försäkrings-
bolag och stiftelser har ökat kraftigt på bekostnad av ägargrupper som
har svarat för aktivt och långsiktigt ägande av större företag. Antalet
långsiktiga och aktiva ägare i svenskt näringsliv har minskat vilket i ett
långsiktigt tillväxtperspektiv är betänkligt. Aktivt och professionellt
ägarskap är av stor betydelse för de enskilda företagens möjligheter till
utveckling.

Staten är sedan länge en av de största ägarna i svenskt näringsliv, med
en andel av sysselsättningen som uppskattats motsvara cirka 7 %. I ett
internationellt perspektiv är andelen statligt ägda företag relativt låg. Den
är väsentligt högre t.ex. i flera EU-länder liksom i Norge. Den av staten
direktägda företagsgruppen består av ett 60-tal koncerner i form av bolag
och affärsverk med sammanlagt ca 220 000 anställda samt ett justerat
eget kapital på ca 140 miljarder kronor. Samtliga företag exkl. kreditinsti-
tuten omsatte år 1994 drygt 230 miljarder kronor. En närmare redovisning
av företagen lämnades senast i regeringens skrivelse 1995/96:20 Företag
med statligt ägande.

Staten har traditionellt varit långsiktig som företagsägare. Lång-
siktigheten har främst kommit till uttryck genom långvariga och uthålliga
engagemang, särskilt finansiellt. Ägarrollen har i vissa fall utövats för-
hållandevis passivt när det gäller insatser för företagens yttre omstruk-
turering t.ex. branschstrukturering eller insatser för att finna industriella
partners till de företag man äger. Initiativ till förändringar har sällan tagits
av ägaren. Förändringar har skett först när problem uppstått eller när
företaget tagit upp frågan.

Vid den tidigare nämnda hearingen bedömdes bl.a. statens förmåga att
tillskjuta kapital i tillväxtföretag ha varit begränsad. De synpunkter på det
statliga ägandet som gavs var att det statliga ägandet på olika sätt
behöver bli mer effektivt och ges samma förutsättningar som övriga ägare
i näringslivet. De förslag som nu läggs fram har detta syfte.

3.3 Motiven för statens företagsägande förändras

En mängd olika motiv har ursprungligen medverkat till att staten bildat

eller på annat sätt blivit ägare till enskilda företag. Något förenklat kan Prop. 1995/96:141
man skilja mellan två huvudkategorier av motiv.

Till den första kategorin hör särskilda sektorpolitiska motiv och mål
som legat till grund för företagsengagemang, ofta i kombination med
lagstiftning eller annan reglering. Statens engagemang har bl.a. berott på
önskemål om kontroll och inflytande över vissa verksamheter av sociala,
infrastrukturella och säkerhets-, beredskaps- eller försöijningsskäl eller
omfattande kapitalbehov. De första egentliga statliga företagsengage-
mangen ägde rum i samband med infrastrukturutbyggnaden av post,
telegraf, vattenkraft och järnvägar. De har senare följts av företag som
svarar för t.ex. lotteriverksamhet, provning och kontroll, produktion eller
distribution av tobak, alkohol och läkemedel. Verksamheter av dessa slag
har ofta bedrivits i företag som verkat med särskilda sektorpolitiska mål
och restriktioner, ofta under monopol eller begränsad konkurrens.

Till den andra kategorin hör företag med övervägande affärsmässig
verksamhet som staten engagerat sig i av speciella skäl. Det kan t.ex. ha
skett för att exploatera naturtillgångar eller ny teknik, rekonstruera
krisföretag, skapa sysselsättning, öka konkurrensen eller motverka andra
brister i marknadsekonomin. Flertalet av dessa företag har bedrivit
kommersiell verksamhet på oreglerade, konkurrensutsatta marknader.

För flertalet företag i den nämnda första kategorin har verksam-
hetsförutsättningama förändrats starkt under de senaste åren främst som
följd av avreglerings- och omregleringsåtgärder. Det har i många fall
inneburit att hela företag eller delar av deras verksamhet övergått från en
tidigare reglerad och skyddad miljö till en helt eller delvis oreglerad och
konkurrensutsatt marknad. Några exempel på verksamheter som nyligen
helt eller delvis genomgått sådana förändringar är post, telekommuni-
kationer, elproduktion, provning och kontroll, arbetsmarknadsutbildning,
produktion och grossisthandel med alkohol. Förändringarna har i många
fall inneburit att företag som staten tidigare ägt och drivit för att
tillgodose sektorpolitiska målsättningar omvandlats till enskilda aktörer
på konkurrensutsatta marknader. Samtidigt har generella lagstiftnings-,
reglerings- och tillsynsåtgärder i allmänhet införts för att tillgodose de
sektorpolitiska målen.

De konkurrensutsatta företagen i den andra nämnda kategorin har under
1990-talet främst påverkats av förändrade marknadsförutsättningar. Ett
successivt ökande konkurrenstryck har för vissa av företagen skärpt
kraven på dem att utvecklas i konkurrens och att söka nytt kapital för
investeringar. Därmed har ökade krav ställts på ägarrollen ifråga om upp-
märksamhet och engagemang för att tillvarata verksamhets- och kapitalin-
tressen liksom för att på sikt prioritera mellan engagemangen. Statens
delägarskap i ett successivt ökat antal börsnoterade företag har också
inneburit krav på en för staten delvis ny ägarroll. Tidigare har innehaven
varit helägda eller delägda i samarbete med olika parter inom ramen för
ett konsortialavtal eller liknande. Ett delägande i ett börsnoterat företag
ställer högre krav på kompetens och effektivitet i utövandet av ägarrollen,
t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta ställning till förslag om nyemis-
sion, utgivande av konvertibelt förlagslån samt förvärvserbjudande.                         6

Det bemyndigande som regeringen föreslår avseende ett mera aktivt

utövande av ägarrollen avser företagen i kategori två, dvs. kommersiella Prop. 1995/96:141
och fullt konkurrensutsatta företag

4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av
statens företagsägande i kommersiella företag

Regeringens förslag: Som riktlinjer för förvaltningen av statens
företagsägande vad avser de kommersiella företagen fastställs följande
huvudprinciper.

- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning
på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling
och vidta nödvändiga åtgärder som behövs för att företaget skall uppfylla
kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.

- Regeringen får beträffande vissa angivna aktiebolag utan godkännande
av riksdagen för vaije särskilt fall besluta om kapitaltillskott, sälja och
köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om
nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev.

- Minskning av statens ägarandel kräver dock godkännande av riksdagen
om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaffas eller att
statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktiebolag,
där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal.

- De aktiebolag som omfattas av bemyndigandet förutsätts arbeta under
konkurrens och har i liten utsträckning särskilda av statsmakterna
beslutade uppgifter. Bemyndigandet ersätter riksdagens försäljningsbe-
myndigande från år 1991 beträffande särskilt angivna företag (prop.
1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92).

-Tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m. m. far disponeras för åtgärder i anslutning till det nya
bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i sådan omfattning
att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av extra utdelningsin-
komster eller försäljningsintäkter.

- Regeringen får beträffande övriga av staten helägda aktiebolag utan
godkännande av riksdagen för varje särskilt fall besluta om omstruk-
tureringar och omdispositioner av statens innehav genom bl.a. samman-
slagningar, fusioner, interna förvärv m.m. i syfte att effektivisera
verksamheten utan att minska statens ägande, förutsatt att det inte i
övrigt strider mot lagstiftning eller andra tidigare riksdagsbeslut.

- Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till riktlinjer
under det kommande året.

Bakgrund till regeringens forslag:

Nya förutsättningar för statens föret:agsägande

Regeringen har tidigare klargjort att den inte ämnar fortsätta med de
ideologiskt motiverade utförsäljningarna av statligt ägda företag som
genomfördes av den förra regeringen. I stället anser regeringen att staten
bör spela en mer aktiv ägarroll för att främja utvecklingen av företag med
statligt ägande. Riksdagens försäljningsbemyndigande från år 1991 är
därmed inte ändamålsenligt utformat för att möjliggöra och underlätta
regeringens ägarpolitik. Genom att riksdagen år 1991 även beslutade att
avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia försvann också ett väsentligt
medel för staten att utöva en aktiv ägarroll. Detta är huvudmotiven till att
regeringen i budgetpropositionen 1995 föreslog ett bemyndigande för
ägarförvaltningen som skulle ersätta det nu gällande försäljningsbe-
myndigandet. Behovet av en mer aktiv ägarpolitik har ökat under de
senaste åren och utvidgats till en vidare krets av företag än de som ingick
i Fortia. Det beror i sin tur bl.a. på de förändrade förutsättningarna för
verksamheten i många av företagen.

Inom regeringskansliet har sedan hösten 1994 pågått ett arbete som
syftar till att åstadkomma en mer samordnad och professionell ägarför-
valtning. Förutsättningarna för att utöva en mer aktiv ägarroll kommer
att studeras vidare. Regeringen avser att återkomma med ytterligare
förslag till riksdagen under kommande höst eller våren 1997.

Innebörden av kraven på aktivt och professionellt ägarskap

Den formella rollfördelningen mellan ägare, styrelse och företagsledning
i aktiebolag finns reglerad i aktiebolagslagen. Staten har i flertalet fall
utövat ägarrollen relativt passivt särskilt när det gäller företagens yttre
omstrukturering Statens ägande jämförs därvidlag ofta med institutionellt
ägarskap, såsom det har utövats av t.ex. försäkringsbolag och aktiefon-
der. En skillnad är dock att de senare i allmänhet endast är minoritets-
delägare i större företag med sammansatta ägarstrukturer, medan staten
ofta är den ende eller dominerande ägaren. I den debatt som sedan en tid
förts rörande företagsägande och -styrning (Corporate Govemance),
framställs ofta ett ökat passivt ägande av institutionell karaktär som
negativt för såväl företag som samhällsekonomi, medan aktivt och
engagerat ägarskap i motsvarande avseenden bedöms som positivt.

För att den statligt ägda företagssektorn skall kunna utvecklas och
bibehålla sin ställning inför framtiden krävs ett större engagemang, bl.a.
för att skapa en bättre balans gentemot styrelser och företagsledningar.
Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagens utveckling.
Det kan ske bl.a. genom tillförsel av kompetens och kapital, men vid
behov även medverkan till verksamhetsanpassning, omstrukturering och
i vissa fall ägarförändring, för att utveckla enskilda företag och företags-
gruppen som helhet samt statens kapital i denna. Det är även en viktig
uppgift för staten som ägare att tillse att företagens verksamhet bedrivs
på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral.

Prop. 1995/96:141

Förmågan att tillgodose enskilda företags kapitalbehov är en faktor av Prop. 1995/96:141
väsentlig betydelse för den statliga företagssektorns framtida utveckling.

Det statsfinansiella läget kommer under överskådlig tid att medföra bety-
dande restriktioner i fråga om möjligheter att tillskjuta nytt kapital till
företagen. Som företagsägare måste staten därför i ökad utsträckning se
till att det betydande kapital som redan arbetar i företagssektorn utnyttjas
effektivare. Outnyttjat kapital bör i vissa fall kunna frigöras för att
användas i de företag som bedöms ha de bästa utvecklings-, tillväxt- och
lönsamhetsförutsättningama. Nytt kapital kan vid behov som ett alternativ
tillföras från riskkapitalmarknaden. Kapital kan även frigöras för
amortering av statsskulden.

De frågor som tagits upp här är några exempel på krav som i ökad ut-
sträckning ställs på staten i egenskap av företagsägare. De kan delvis
tillgodoses genom att den löpande förvaltningen av företagsägandet
effektiviseras inom ramen för regeringens förvaltnings- och förfogandebe-
myndigande enligt 9 kap. 8 § regeringsformen. I några avseenden krävs
dock ett förändrat bemyndigande för regeringens förvaltning för att denna
skall kunna bedrivas effektivt och med samma villkor som gäller för
övriga ägare i dagens näringsliv. Behovet av utvidgat bemyndigande
skiljer sig mellan olika företag.

Skälen för regeringens förslag:

De effektivitetskrav som bör ställas på all förvaltning av statligt ägda
företag bör slås fast i av riksdagen godkända riktlinjer, som med nödvän-
dighet måste fa ett relativt allmänt innehåll och tillämpas efter förutsätt-
ningarna i enskilda fall. Regeringen föreslår därför att riksdagen beslutar
att statligt ägda företag skall förvaltas med krav på effektivitet, av-
kastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning
förenat med skyldighet för den som utövar förvaltningen att med
utgångspunkt i företagens verksamhetsmål aktivt verka för att dessa krav
uppfylls.

Behovet av ett större ägarengagemang gäller alla av staten direkt ägda
företag. Det bedöms delvis kunna tillgodoses genom att ge regeringen
ökad handlingsfrihet för en begränsad krets företag.

Det bemyndigande som nu föreslås begränsas därför till att avse ett antal
särskilt angivna företag. Regeringen avser att årligen i budgetproposi-
tionen vid behov återkomma till riksdagen med förslag till förändringar
av denna grupp. Den består huvudsakligen av företag som verkar på
konkurrensutsatta marknader. För dessa företag är behoven av hand-
lingsutrymme i ägarutövningen allra störst, bl.a. för att skapa förut-
sättningar för konkurrens på lika villkor med andra ägarformer.

Det föreslagna bemyndigandet för regeringen att förvalta statens ägande

i angivna företag avgränsas till att inom de ramar som anges nedan
besluta om kapitaltillskott, att sälja och köpa aktier, delta i eller i före-
kommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka
till utgivande av konvertibla skuldebrev. Regeringen skall även ha
bemyndigande att i förekommande fall göra de ändringar i konsortialav-

tal, hembudsklausuler och liknande som kan erfordras.                   Prop. 1995/96:141

Bemyndigandet för regeringen att genom ovannämnda åtgärder vid

behov kunna förändra statens ägarandel i nedan nämnda företag bör
utformas på följande sätt.

I fråga om delägda företag erfordras handlingsfrihet i ägarförvaltningen
på lika villkor som övriga ägare. I de delägda företag i vilka statens
röstandel för närvarande överstiger 34 % bör statens röstandel kunna
minska till lägst 34 %, varvid staten fortfarande kan förhindra att beslut
bland ägarna som kräver kvalificerad majoritet fattas mot statens vilja. En
ändring av bolagsordningen bl.a. avseende bolagets verksamhetsföremål
kräver 2/3 majoritet på bolagsstämma. En ändring av bolagsordningen
som strider mot riksdagens ursprungliga beslut att anslå medel för
aktieförvärv eller aktieteckning bör inte ske utan medgivande av
riksdagen. De företag där regeringen behöver bemyndigande är Assi-
Domän AB och AB Svensk Exportkredit. I AssiDomän AB avses
bemyndigandet endast omfatta möjlighet för regeringen att ta ställning till
ev. förslag om nyemission, men ej direkt avyttring av aktier. I fråga om
AB Svensk Exportkredit kan förändringar i ägarstrukturen i allmänhet
kräva en beredskap från statens sida att agera.

I fråga om det av staten till 100 % ägda Teracom Svensk Rundradio
AB föreslås att statens röstandel far minska till lägst 51 %, varvid staten
bibehåller sin kontroll och röstmajoritet.

I fråga om statens innehav av aktier i Lantbrukskredit AB och SAQ
Kontroll AB bör i likhet med vad som för närvarande gäller statens
samtliga aktier eller delar därav kunna avyttras utan riksdagens hörande.
Detsamma gäller SBL Vaccin AB.

SBL Vaccin AB är ett av staten helägt företag som startade sin
verksamhet i juli 1993 efter att ha övertagit den verksamhet rörande
vacciner som bedrivits vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Verksamheten omfattar forskning och utveckling, tillverkning och
marknadsföring av egna vacciner samt grossist- och detaljhandel med
vacciner. Försäljningen beräknas innevarande år uppgå till ca 300
miljoner kronor.

Alltsedan starten har företaget präglats av en omfattande förändrings-
och utvecklingsprocess. I anledning av ett fastighetsförvärv beslöt
riksdagen våren 1995 om ett ägartillskott till företaget om 40 miljoner
kronor (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:SoU 27, rskr. 1994/95:384) i
syfte att säkerställa bolagets soliditet. Mot bakgrund av att företaget
verkar i en huvudsakligen såväl kommersiell som konkurrensutsatt miljö
uttalade regeringen i detta sammanhang att det kan finnas anledning att
i ett senare skede av företagets utveckling närmare överväga statens
ägarengagemang i bolaget.

Bolagets styrelse har nu konstaterat att förutsättningarna för att kunna
bli ett internationellt framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har förstärkts
under det gångna året. För att dessa förutsättningar skall kunna utnyttjas
på ett för företaget optimalt sätt krävs dock stora FoU-insatser och
produktionsinvesteringar under de närmaste åren. För att klara dessa
satsningar erfordras kapitaltillskott.                                                            10

Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagets ut-

veckling, bl.a. genom att tillföra kapital. Då det enligt regeringens Prop. 1995/96:141
bedömning på sikt inte föreligger något avgörande skäl för statligt ägande
i ett vaccinföretag samt mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser
regeringen att frågan om det ytterligare kapital som kan komma att
behövas i företaget bör lösas genom en ägarförändring. Regeringen avser
att med lämpliga ägarintressenter sondera möjligheterna att säkra
företagets långsiktiga utveckling. För att uppnå bästa möjliga lösning
såväl för företaget som för staten som ägare bör regeringen vid dessa
sonderingar ha en betydande handlingsfrihet. Regeringen föreslås således
fa bemyndigande att reducera och - om så bedöms lämpligt - helt
avveckla statens ägande i SBL Vaccin AB.

I Pharmacia & Upjohn, i vilket statens röstandel är lägre än 34 % bör
statens återstående aktieinnehav kunna avyttras helt utan riksdagens
hörande. Bemyndigandet skall även medge möjlighet till minskning av
statens innehav av B-aktier i Celsius AB men ej av statens innehav av A-
aktier. Styrelsen i Celsius AB har vidare beslutat föreslå bolagsstämman
att till aktieägarna dela ut dotterbolaget Celsius Informationssystem AB,
vilket senare kommer att namnändras till Enator AB. Staten kommer
direkt och indirekt att - före föreslagen nyemission - ha 25 % av kapitalet
och rösterna i detta bolag. Enator AB avses noteras på Stockholms
fondbörs. Regeringen bör ha bemyndigande att avyttra samtliga aktier i
Enator AB.

Motivet för det föreslagna bemyndigandet är, som tidigare framgått, att
skapa möjligheter för regeringen att bedriva en mer aktiv och pro-
fessionell ägarförvaltning i konkurrens med andra ägare. Detta behöver
inte leda till att omfattningen av statens företagsägande räknat som
förmögenhet totalt sett kommer att minska. Syftet är att med de olika
åtgärder som angivits ovan men inte genom kapitalinsatser öka det
förvaltade kapitalet genom en bättre struktur. Med den föreslagna utform-
ningen av bemyndigandet kan således regeringen inte utan riksdagens
godkännande genomföra förändringar av ägandet som eliminerar statens
bestämmande inflytande, eller i de fall staten idag äger endast en större
minoritetspost, förhindrar statens kontroll och insynsmöjligheter som
minoritetsägare. Vidare ges regeringen genom det föreslagna bemyndigan-
det möjlighet att omfördela kapital mellan de angivna företagen.
Regeringens förslag innebär inte att regeringen utan riksdagens hörande
kan använda resurser för insatser på nya områden. Bemyndigandet
innebär inte att regeringen utan riksdagens hörande kan förvärva aktier
i bolag i vilka staten inte äger aktier.

Riksdagens tidigare lämnade bemyndigande för regeringen att avyttra
statens aktier i 35 st företag föreslås upphöra när det nu föreslagna
bemyndigandet träder i kraft. Riksdagens beslut (prop. 1992/93:135 bet.
1992/93:NU 16, rskr. 1992/93:155) om bemyndigande för regeringen att
avveckla statens ägande i Nordbanken, Securum och Retriva skall gälla
även fortsättningsvis. Detsammagällerregeringens bemyndigande i fråga
om Svenska Skogsplantor AB (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93: JoU15,
rskr. 1992/93:352).

I samband med kapitaltillskott, förvärv av aktier och deltagande i                   11

nyemissioner kan kapitalinsatser erfordras. I bemyndigandet bör därför

ingå möjlighet för regeringen att med utnyttjande av det nuvarande Prop. 1995/96:141
förslagsanslaget Kostnader för omstrukturering av statligt ägda företag,
m.m. göra sådana kapitalinsatser i de angivna bolagen. Ett skäl för en
kapitalinsats kan vara ett behov att försvara ägarpositionen. Regeringen
kommer att se till att den faktiska belastningen av anslaget kommer att
motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Med
extra utdelningsinkomster avses extra utdelning med anledning av försåld
verksamhet samt utdelning utöver fastställt avkastningskrav.

Regeringens förslag innebär således i realiteten endast en möjlighet till
omdisponering mellan statligt ägda företag av det kapital staten har
bundit i dem och innebär inte någon nettobelastning på statsbudgeten.
Huvudinriktningen är dock att intäkter från försäljning av statligt ägda
aktier skall användas för amortering av statsskulden.

Regeringen har även för avsikt att utöva en mer aktiv ägarroll gentemot
övriga företag med statligt ägande än de ovan nämnda. För att underlätta
detta föreslås att förvaltningsbemyndigandet skall inkludera även
möjlighet för regeringen att utan riksdagens godkännande besluta om
inbördes omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i
övriga helägda bolag genom sammanslagningar, fusioner, interna förvärv
etc. i syfte att effektivisera och anpassa verksamheten till nya förut-
sättningar, förutsatt att det i enskilda fall i övrigt inte strider mot andra
tidigare riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås dock inte innefatta
möjlighet för regeringen att besluta om minskning av statens ägande eller
lämnande av kapitaltillskott till dessa övriga företag utan riksdagens
godkännande i vaije enskilt fall.

Det nyssnämnda anslaget föreslås kunna utnyttjas av regeringen endast
för direkta omkostnader i samband med sådana interna omdispositioner.
Nästa budgetår bör anslaget få en annorlunda konstruktion för att det
skall kunna anpassas till utgiftstaket. Det arbete som för närvarande
bedrivs av budgetlagutredningen kan komma att resultera i förslag som
berör regeringens förvaltningsbemyndigande.

5 Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB

Regeringens forslag: Regeringen föreslår att riksdagen

- godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB
skall bli helägt av staten,

- bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget skall bli helägt av staten.

Bakgrund till regeringens förslag:

När Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop. 1970:74, 2Lu37, rskr. 234,
Su98, rskr. 223) löste staten in de tidigare fristående apoteken. Bolaget

12

övertog samtidigt vissa administrativa funktioner från Apotekarsocieteten. Prop. 1995/96 141
Bolaget ägdes inledningsvis till två tredjedelar av staten och till en
tredjedel av en stiftelse grundad av Apotekarsocieteten. År 1981 sålde
Apotekarsocieteten sina aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstif-
telse. Denna äger alltjämt en tredjedel av aktierna i bolaget.

Stiftelsen har till uppgift att trygga pensionerna, i enlighet med lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.(tryggandelagen)
och kollektivavtal mellan de anställda och bolaget, for dem som arbetar
i Apoteksbolaget. Enligt tryggandelagen gäller bl.a. att en pensionstiftelse
inte, utan länstyrelsens godkännande, far äga aktier i det bolag som
grundat stiftelsen. Apoteksbolagets pensionsstiftelse har ett sådant
medgivande för sitt aktieinnehav i Apoteksbolaget.

Ägarfrågoma i Apoteksbolaget har under de senaste åren aktualiserats
i olika sammanhang. I Läkemedels- försöijningsutredningens (LFU 92)
slutbetänkande Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) konstateras att
ägarbilden inom Apoteksbolaget är ovanlig då den bygger på en dispens
från tillsynsmyndigheten. Utredningen anser att ägarförhållandema bör
övervägas och att staten bör överta aktierna, om detaljhandelsmonopolet
skall vara kvar. I de fall en avreglering skall ske kan andra alternativ
övervägas som t.ex. att Apoteksbolaget först görs till ett helägt statligt
bolag för att sedan säljas ut.

I departementspromemorian Apoteksbolagets framtida roll - Utgångs-
punkter och förslag (Ds 1995:82) konstateras att den nuvarande ägarstruk-
turen kan försvåra styrningen av bolaget. Detta då de två ägarna i
grunden har olika mål för sitt ägande. Staten vill använda bolaget för att
trygga en effektiv läkemedelsförsörjning i hela landet medan den andre
ägaren, Apoteksbolagets pensionstiftelse, har till uppgift att trygga de
anställdas pensioner genom en säker kapitalplacering och en god
avkastning på sitt kapital. I promemorian föreslås följaktligen att staten,
om detta kan göras till godtagbara villkor, görs till helägare av Apoteks-
bolaget.

Skälen for regeringens förslag:

Regeringen delar bedömningen att den nuvarande ägarstrukturen i
Apoteksbolaget bör förändras och bolaget bli helägt av staten. Dispensför-
farande från de regler som anges i tryggandelagen bör i möjligaste mån
undvikas. I syfte att effektivisera läkemedelsförsörjningen bör ägarens
styrning av Apoteksbolaget vara klar och tydlig och potentiella intresse-
konflikter mellan olika ägare undvikas.

Frågan om hur staten kan förvärva eller Apoteksbolaget enligt 6 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in pensionstiftelsens aktier bereds
för närvarande inom regeringskansliet. Syftet är att finna en för staten så
förmånlig lösning som möjligt samtidigt som stiftelsen kan fullgöra sina
åtaganden. Regeringen föreslås fa bemyndigande att vidta de åtgärder
som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.

13

6 Regeringens redovisning till riksdagen av före-
tag med statligt ägande

Den skrivelse till riksdagen med redogörelse för statens företagsägande
som årligen lämnas (senast skr. 1995/96:20) kommer att ytterligare
utvecklas och förbättras. Den kommer bl.a. att kompletteras med
uppgifter om utdelningar, omstruktureringar, försäljning av aktier samt
nyemissioner med utnyttjande av det bemyndigande som här föreslås
Vidare avser regeringen att lämna bedömningar av den långsiktiga
utvecklingen samt om aktuella övergripande ägarfrågor för olika delar av
den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen bereds därmed tillfälle att
årligen mer effektivt kontrollera regeringens åtgärder samt ta ställning till
regeringens ev. förslag avseende den övergripande utvecklingen och in-
riktningen av statens företagsägande.

Prop. 1995/96:141

14

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996

Prop. 1995/96:141

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hell-
ström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lind, Johansson

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens
företagsägande

15

gotab 49656, Stockholm 1996