Avtal mellan Sverige och Norge om vitaliserat näringslivssamarbete Prop. 2003/04:139

Proposition 2003/04:139

Regeringens proposition
2003/04:139

Avtal mellan Sverige och Norge om vitaliserat näringslivssamarbete
Prop.
2003/04:139

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2004

Göran Persson
Leif Pagrotsky
(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet mellan Sveriges
regering och Norges regering om ändring av protokoll om upprättande av en fond
för svensk-norskt industriellt samarbete. Vidare föreslås att riksdagen
bemyndigar regeringen dels att ta emot de medel som överlåts av Svensk-Norsk
Industrifond, dels att använda dessa medel i enlighet med avtalet.

Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 4
3 Ny form för svensk-norskt näringslivsfrämjande 6
4 Överväganden och förslag 7
Avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av protokoll om
upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2004 12

1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av
protokoll om upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete
(avsnitt 4),
2. bemyndigar regeringen att på det sätt som beskrivs ta emot de medel som
erhålls från Svensk-Norsk Industrifond och att använda dessa medel i enlighet
med ovan nämnda avtal (avsnitt 4).

2
Ärendet och dess beredning
Svensk-norsk industrifond (SNI) inrättades år 1981 genom ett avtal mellan den
svenska och den norska regeringen om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri-
och energiområdet m.m. (prop. 1980/81:189, NU 1980/81:65, rskr. 1980/81:427).
Till avtalet var kopplat tre protokoll:
* Protokoll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete.

* Protokoll om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge
till Sverige.
* Protokoll om optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från
Sverige till Norge.
Enligt överenskommelsen gäller samarbetsavtalet i 20 år och kan därefter sägas
upp med en treårig uppsägningstid. De viktigaste villkoren för det industriella
samarbetet är enligt protokollet om det industriella samarbetet som är fogat
till avtalet om svensk-norskt ekonomiskt samarbete :
* att fonden skall vara en stiftelse, vars styrelse har sitt säte i Stockholm;
* att fonden skall främja svenskt-norskt industriellt samarbete genom stöd till
tekniskt och marknadsmässigt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska
företag;
* att stiftelsens tillgångar skall fördelas mellan parterna i samma proportion
som stiftarnas kapitaltillskott i det fall stiftelsen upplöses.
Till propositionen var därutöver fogat dels villkor för lån genom fonden, dels
stadgar för fonden. Vidare bemyndigades fonden i lagen (1981:600) om
beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja svenskt-norskt
industriellt samarbete att inom sitt verksamhetsområde pröva frågor om stöd.
Svenska staten har tillskjutit 200 miljoner svenska kronor och norska staten 50
miljoner svenska kronor som stiftelsekapital. Stiftelsens ändamål är att delta
med finansiering för att främja industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska
och norska företag, som innefattar ett ur kommersiell eller teknisk synvinkel
högt risktagande och som på relativt kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk
lönsamhet. Fonden har arbetat med finansiering av produkt- och
marknadsutveckling genom lån eller royaltyavtal, finansiering av förstudier,
sökning av samarbetspartners, rådgivning samt engagemang i företag med
egenkapital.
Fonden inkom till de två regeringarna år 1993 med en ansökan om ett tillskott av
nytt kapital om 250 miljoner svenska kronor mot bakgrund av att fondens ledning
bedömde att det disponibla kapitalet var alltför begränsat för att verksamheten
skulle kunna bedrivas effektivt. I juni 1995 hade fonden likvida medel på 195
miljoner kronor varav 100 miljoner kronor var avsatta för lån som ännu inte
lyfts av företag som erhållit lån. Den kvarvarande fria delen av kapitalet
bedömdes endast kunna räcka för en verksamhet på oförändrad nivå under
ytterligare två år. Därefter bedömde fonden att verksamheten skulle behöva
skäras ner om inte fonden tillfördes ytterligare resurser. Regeringen föreslog
mot den bakgrunden i tilläggsbudgeten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:195)
att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att utfärda en kreditgaranti för
fonden. Kreditgarantin skulle möjliggöra för fonden att vid behov kunna ta upp
lån på marknaden för att kunna fullgöra sina förpliktelser. Garantin skulle
uppgå till högst 20 miljoner kronor och skulle gälla under förutsättning att
norska staten ställde ut en garanti eller gav ett direkt kapitaltillskott om 80
miljoner svenska kronor. Den svenska riksdagen beslutade våren 1996 i enlighet
med förslaget (1995/96:NU18, rskr. 1995/96:198). På norsk sida fattade
stortinget motsvarande beslut vid ungefär samma tidpunkt. Någon kreditgaranti
utfärdades dock inte av regeringarna. Riksdagen återkallade bemyndigandet i
december år 2003 på regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2004 (prop.
2003/04:1 utgiftsområde 24, bet. 2003/04:NU1, rskr. 2003/04:122).
Under år 2000 hade fonden i form av lån, aktiekapitaltillskott m.m. placerat en
så pass stor andel av sitt kapital i affärsprojekt att fortsatt aktivitet skulle
kräva kapitaltillskott till fonden. Fonden hade under denna period flera
kontakter med regeringskanslierna i denna fråga. Mot denna bakgrund gav Nærings-
og handelsdepartementet och Näringsdepartementet i augusti år 2000
konsultföretaget KPMG Bohlins AB i uppdrag att utvärdera SNI:s verksamhet.
Utvärderingen redovisades i rapporten Evaluering av Svensk-Norsk Industrifond
som instrument for å fremme industrielt samarbeide mellom Norge og Sverige (Mai
2001).
Frågan om hur det svensk-norska näringslivssamarbetet kunde främjas på ett
effektivare sätt behandlades vid ett möte i Stockholm den 4 december 2002 mellan
den svenske näringsministern Leif Pagrotsky och den norske nærings- og
handelsministern Ansgar Gabrielsen. Ministrarna var eniga om att det var
angeläget att försöka styra över fondens resurser till bl.a. företagsutvecklande
insatser och stimulans av näringslivssamverkan i ett svensk-norskt perspektiv.
Ministrarna beslöt att det skulle uppdras åt en gemensam svensk-norsk
arbetsgrupp att närmare analysera förutsättningarna för en projektverksamhet
knuten till respektive lands näringslivsmyndighet. I gruppen skulle ingå
representanter för de båda ländernas närings- och utrikesdepartement och
näringslivsmyndigheter samt fonden.
I enlighet med överenskommelsen mellan de båda ländernas näringsministrar
inrättades i januari år 2003 en svensk-norsk arbetsgrupp med uppdrag att närmare
analysera förutsättningarna för en näringslivsfrämjande verksamhet i samverkan
mellan de två länderna. I arbetsgruppen ingick representanter för de båda
ländernas närings- och utrikesdepartement och näringslivsmyndigheter - för
Sveriges del Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och för norsk del Staten
nærings- og di-striktsudviklingsfond (SND), från och med den 1 januari 2004
Innovasjon Norge - samt Svensk-Norsk Industrifond. Den svensk-norska
arbetsgruppen redovisade sina slutsatser i rapporten Ett vitaliserat
svenskt-norskt näringslivssamarbete (2004-04-16). Rapporten överlämnades till de
båda ländernas regeringar den 16 april 2004.
NUTEK och Svensk-Norsk Industrifond har deltagit i den tidigare nämnda
arbetsgruppens arbete och har därmed haft tillfälle att redovisa sina synpunkter
på utformningen av det nya näringslivssamarbetet mellan Sverige och Norge.
Frågan om ett nytt avtal om näringslivssamarbete är av sådan karaktär att
regeringen inte ansett att det förelegat behov av att inhämta yttranden och
upplysningar från ytterligare myndigheter, sammanslutningar och enskilda.
3 Ny form för svensk-norskt näringslivsfrämjande
Under år 2002 kom Svensk-Norsk Industrifonds ledning till slutsatsen att dess
kvarvarande kapital skulle kunna främja näringslivsutvecklingen i de båda
länderna på ett effektivare sätt om insatserna fick en mer allmän
främjandekaraktär. En sådan verksamhet bedömdes av fondens ledning kunna
bedrivas bäst gemensamt av de båda länderna i en ny organisationsform. I juni
2003 anhöll fondens styrelse mot den bakgrunden i ett brev till länsstyrelsen i
Stockholms län om ett godkännande av fondens beslut att överlåta samtliga sina
tillgångar till den svenska respektive den norska staten. Den svenska staten
skulle erhålla 80 % av tillgångarnas värde och den norska staten 20 % av samma
värde. Överlåtelsen skulle ske utan annat vederlag än att den svenska respektive
norska staten per samma dag övertar ansvaret för stiftelsens skulder. Den 8
augusti 2003 meddelade länsstyrelsen sitt beslut att det inte förelåg något
hinder för verkställande av det beslut som fondens styrelse fattat.
De båda ländernas näringsdepartement har mot bakgrund av nämnda
länsstyrelsebeslut den 24 oktober år 2003 erhållit likalydande skrivelser från
SNI. I breven informerar fondens styrelse näringsdepartementen i de båda
länderna om sitt beslut att avveckla stiftelsen genom att överlåta sina
tillgångar till den svenska och den norska staten. Fondens styrelse uttalar i
skrivelsen att överlåtelsen sker med hänvisning till fondens ändamålsparagraf
och att den önskar att de medel som den norska respektive den svenska staten
erhåller används gemensamt för att främja näringslivsutvecklingen i Sverige och
Norge.
Den svensk-norska arbetsgruppen för översyn av det svensk-norska
samarbetsavtalet på näringslivsområdet föreslog i sin rapport Ett vitaliserat
svenskt-norskt näringslivssamarbete (2004-04-16) att de medel som SNI avser att
överlåta bör användas gemensamt av den svenska staten och norska staten för ett
program för vitalisering av svensk-norsk näringslivsutveckling. Samarbetet bör
inriktas på främjande av gränsöverskridande samverkan mellan små och medelstora
norska och svenska företag eller etablering av svensk-norska affärsprojekt.
Programmet bör ha en varaktighet om minst fem år.
Arbetsgruppen ansåg vidare att ett nytt gemensamt vitaliserat program för
svensk-norskt näringslivssamarbete bör bygga på existerande behov och
prioriteringar i respektive land. Programmet förslogs så långt som möjligt utgå
utifrån ett svensk-norskt perspektiv och samverka med och förstärka de
nationella näringslivsfrämjande insatserna. Det nya näringspolitiska samarbetet
skulle därmed så långt möjligt komplettera de nationella insatserna så att
synergieffekter kunde uppnås. Insatser som underlättar gränsöverskridande
samarbete och stärker gränsregionernas konkurrenskraft föreslogs ingå i
samarbetsprogrammet. Fondens totala tillgångar värderades i april 2004 uppgå
till mellan 55 och 60 miljoner svenska kronor.
Instrumenten för främjandeinsatserna skulle enligt arbetsgruppen vara insatser
inriktade på kunskaps- och informationsspridning samt nätverksbyggande.
Förekommande behov av finansiella främjandeinsatser gentemot individuella
affärsprojekt föreslogs ske inom ramen för befintliga nationella stödordningar.
Möjligheter att anknyta till EU-program borde utnyttjas. Den nya inriktningen av
det svensk-norska samarbetet på näringslivsområdet föreslogs, där så är
lämpligt, under år 2005 utnyttjas för projekt som kan kopplas till
uppmärksammandet av 100-årsminnet av unionsupplösningen.
Arbetsgruppen bedömde det vara mest rationellt att lokalisera ansvaret för det
löpande programarbetet till de två ländernas näringslivsmyndigheter - Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK) i Sverige och Innovasjon Norge (f.d. SND) i
Norge. Verksamheten borde bedrivas av ett sekretariat som upprättas av NUTEK och
Innovasjon Norge.
4 Överväganden och förslag

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är angeläget att ett
svensk-norskt näringslivssamarbete förs vidare i nya former, som är bättre
anpassade till de behov som föreligger idag. De medel, som Svensk-Norsk
Industrifond (SNI) avser att överlämna till Sveriges regering och Norges
regering för främjande av ett svensk-norskt näringslivssamarbete, bör därför
användas i enlighet med det avtal som undertecknats av de båda ländernas
regeringar den 19 maj 2004.
Riksdagen har under perioden 1982 till 1987 vid ett antal tillfällen anvisat
sammanlagt 200 miljoner kronor till SNI med ändamålet att främja svenskt-norskt
industriellt samarbete genom stöd till tekniskt och marknadsmässigt
utvecklingssamarbete mellan norska och svenska företag. Det nya programmet skall
ha till ändamål att vitalisera det svenska och norska näringslivet genom att
dels främja etableringen av samarbetsprojekt mellan svenska och norska små och
medelstora företag, dels främja handelsutbytet mellan länderna. En del av de
årliga programmedlen bör avse projekt som stimulerar näringslivsutvecklingen i
gränsregionerna, särskilt i områden med svag företagstillväxt. Riksdagen bör
godkänna det nya ändamålet för medelsanvändningen.
De berörda medlen har redan tidigare tagits på statsbudgeten. Regeringen anser
därför att det är lämpligast att SNI betalar ut statens andel av fonden, ca 45
miljoner kronor, direkt till den statliga myndighet som under de minst fem
kommande åren skall svara för genomförandet av avtalet. Denna myndighet är
Närings- och teknikutvecklingsverket.

Avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ändring av protokoll om
upprättande av en fond för svensk-norskt industriellt samarbete

Sveriges regering och Norges regering,
(i) som den 25 mars 1981 träffat ett avtal om ekonomiskt samarbete,
särskilt på industri- och energiområdena,
(ii) som samma dag kommit överens om ett protokoll om upprättande av en fond
för svensk-norskt industriellt samarbete och enligt protokollet har bildat
stiftelsen Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete,
(iii) som har tillskjutit ett kapital till stiftelsen om sammanlagt 250
miljoner svenska kronor, varav svenska staten tillskjutit 200 miljoner svenska
kronor och norska staten 50 miljoner svenska kronor,
(iv) som den 28 oktober 2003 tagit emot skrivelse från stiftelsen där det
meddelas att dess ledning beslutat efter godkännande av länsstyrelsen i
Stockholms län att överlåta sina tillgångar till den svenska och den norska
staten i enlighet med artikel III i protokollet om upprättande av fonden för
svensk-norskt industriellt samarbete och i enlighet med 24 § i fondens stadgar,
och
(v) som noterar att stiftelsen i sitt beslut uttalar att överlåtelsen sker
med hänvisning till ändamålsparagrafen för Svensk-Norsk Industrifond och en
önskan om att de medel som den svenska och norska staten tar emot gemensamt
används för att främja näringslivsutvecklingen i Sverige och Norge,
har i syfte att vitalisera det svensk-norska näringslivssamarbetet kommit
överens om följande:

Artikel I
Ett program inrättas för ett fortsatt näringslivssamarbete mellan Sverige och
Norge. Programmet skall bygga på existerande behov och prioriteringar i
respektive land samt förstärka pågående nationella program och verksamheter för
att uppnå synergieffekter. Kunskaps- och informationsspridning samt
kontaktskapande åtgärder skall vara en viktig del av instrumenten för att främja
näringslivsutvecklingen i och samverkan mellan de båda länderna.

Artikel II
Programmet skall ha till ändamål att vitalisera det svenska och norska
näringslivet genom att dels främja etableringen av samarbetsprojekt mellan
svenska och norska små och medelstora företag, dels främja handelsutbytet mellan
länderna. En del av de årliga programmedlen bör avse projekt som stimulerar
näringslivsutvecklingen i gränsregionerna, särskilt i områden med svag
företagstillväxt.

Artikel III
Programmet skall pågå i minst fem år.

Artikel IV
Finansieringen av programmet skall ske med de medel som stiftelsen överlämnat
till den svenska respektive norska staten i samband med avvecklingen av
stiftelsen.

Artikel V
För genomförandet av programmet inrättas ett sekretariat med representanter
från de två ländernas näringslivsmyndigheter - Verket för näringslivsutveckling
(NUTEK) i Sverige och Innovasjon Norge i Norge. För åtgärder i de nordliga
gränsregionerna bör NUTEK:s kontor i Arjeplog för svensk del knytas till
sekretariatet.

Artikel VI
Detta avtal träder i kraft den dag parterna har meddelat varandra genom
notväxling att de nationella konstitutionella procedurerna för ikraftträdandet
är fullföljda.

Artikel VII
Detta avtal skall gälla i fem år från dagen för ikraftträdandet. Om avtalet
inte sägs upp senast ett år före femårsperiodens utgång skall det fortsätta att
gälla tills vidare. Efter femårsperiodens utgång kan det sägas upp av endera
parten med ett års varsel. Uppsägning av avtalet skall ske på diplomatisk väg.
Avtalet upphör automatiskt att gälla när medlen förbrukats för projekt inom
ramen för avtalet.

Artikel VIII
I och med ikraftträdandet av detta avtal upphör protokollet om upprättande av
en fond för svensk-norskt industriellt samarbete undertecknat den 25 mars 1981
att gälla.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett det med sina sigill.

Avtalet är upprättat i vardera två exemplar på det svenska och det norska
språket. Båda texterna har lika vitsord.

Stockholm den 19 maj 2004

För Sveriges regering För Norges regering

Sven-Eric Söder Odd L. Fosseidbråten

Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2004

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad,
Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, Johansson, Björklund, Holmberg, Jämtin

Föredragande: Statsrådet Pagrotsky

Regeringen beslutar proposition 2003/04:139 Avtal mellan Sverige och Norge om
vitaliserat näringslivssamarbete

Prop. 2003/04:139

11

1

Prop. 2003/04:139
Bilaga

Prop. 2003/04:139