Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin Prop. 2000/01:49

Proposition 2000/01:49

Regeringens proposition

2000/01:49

Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta
omstrukturering och drift av den europeiska
försvarsindustrin

Prop.

2000/01:49

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 januari 2001

Mona Sahlin

Björn von Sydow

(F örs varsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett ramavtal
mellan Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
Avtalet avser åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den
europeiska försvarsindustrin.

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:49

1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3

2 Ärendet och dess beredning...............................................................4

3 Bakgrund............................................................................................5

4 F örhand 1 ingsarbetet...........................................................................8

5 Ramavtalet.........................................................................................9

5.1 Ingress.................................................................................9

5.2 Syfte, definitioner och allmän organisation........................9

5.3 Leveranssäkerhet...............................................................10

5.4 Förfaranden vid överföring och export.............................13

5.5 Säkerhetsskydd för sekretessbelagd information..............17

5.6 Försvarsrelaterad forskning och teknologi........................18

5.7 Behandling av teknisk information...................................20

5.8 Harmonisering av militära krav........................................23

5.9 Skydd av kommersiellt känslig information....................24

5.10 Slutbestämmelser..............................................................26

6 Godkännande av ramavtalet............................................................28

7 Kostnader.........................................................................................36

Bilaga..............................................................................37

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 2001.....70

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ramavtalet mellan
Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland om
åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska
försvarsindustrin.

Prop. 2000/01:49

2 Ärendet och dess beredning

Försvarsministrarna i Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige
och Tyskland undertecknade den 6 juli 1998 en gemensam avsikts-
förklaring om åtgärder för att underlätta omstrukturering av europeisk
försvarsindustri. Enligt avsiktsförklaringen fick en exekutivkommitté,
med en representant för vart och ett av länderna, ansvar för att förhandla
och lägga fram förslag om internationella instrument inom området. Den
svenske representanten har varit en tjänsteman i Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet).

Exekutivkommittén har arbetat i två år. Regeringskansliet har under
arbetets gång haft fortlöpande underhandskontakter med Inspektionen för
strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk,
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten. Vid flera
tillfällen har riksdagens Utrikes-, Försvars- och Näringsutskott samt vid
ett tillfälle Utrikesnämnden orienterats om arbetets fortskridande.

Regeringen redovisade arbetsläget i förhandlingarna i prop.
1999/2000:30 Det nya försvaret, och bedömde att en överenskommelse
torde bli av en sådan karaktär att den borde underställas riksdagen för
godkännande.

Under förhandlingsarbetet har de svenska representanterna i
exekutivkommittén, och sex arbetsgrupper som inrättats under den,
fortlöpande förankrat sina ställningstaganden i en referensgrupp med
företrädare för dels berörda departement och myndigheter (Inspektionen
för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk,
Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten), dels den
svenska försvarsindustrin genom Sveriges försvarsindustriförening.

Exekutivkommittén beslutade den 9 april 2000 och den 11 juli 2000
om förslag till ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering
och drift av den europeiska försvarsindustrin. Regeringen beslutade den
20 juli 2000 att avtalet skulle undertecknas. Avtalet undertecknades den
27 juli 2000. En kopia av avtalet bifogas denna proposition (bilaga).
Under arbetet med propositionen har synpunkter inhämtats underhand
från de berörda myndigheterna.

Prop. 2000/01:49

3 Bakgrund

Förutsättningarna för den europeiska försvarsindustrin har förändrats i
grunden under det senaste årtiondet. En ny säkerhetspolitisk karta har
ritats. Det föreligger inte längre något hot om en väst-östlig
konfrontation. Tyngdpunkten för de europeiska försvarsmakterna
förskjuts alltmer mot internationell samverkan och krishantering.
Tillsammans utvecklar medlemsstaterna i den europeiska unionen en
gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, och som en del av denna en
militär krishanteringsförmåga. Försvarsmakterna i tidigare Warszawa-
paktländer, Nato-länder och militärt alliansfria stater samverkar sedan
flera år inom ramen för Partnerskap för fred, PFF, och i fredsfrämjande
operationer på Balkan.

Inom försvarsindustrin har utvecklingskostnaderna för nya system
höjts kraftigt i takt med att den alltmer har utvecklats till en
högteknologisk sektor. Telekommunikation, elektronik, informations-
teknik och avancerad flygteknik är idag de viktigaste delområdena, inte
minst som en konsekvens av den genomgripande förändring i det
strategiska tänkandet som har skett. Utvecklingen går mot ett ökat
beroende av civil kompetens och civila komponenter i försvarsindustrin.
Gränsdragningen mellan militär och civil industri har därmed blivit mer
otydlig än tidigare. Utveckling och produktion inom civil industri bedrivs
idag i stor utsträckning över nationella gränser.

Samtidigt har de europeiska statema under 1990-talet minskat sina
försvarsutgifter avsevärt. Anslagen för materielanskaffning, forskning
och utveckling har minskat. Detta har resulterat i överkapacitet och stora
rationaliseringar inom försvarsindustrin. Antalet anställda i sektorn har
halverats under 1990-talet. De västeuropeiska länderna tillsammans har
under 1990-talet investerat mindre än en tredjedel så mycket som USA i
forskning och utveckling. Dessa investeringar har gjorts i en försvars-
industri som varit betydligt mer fragmenterad än den amerikanska. Detta
har lett till ett mindre effektivt resursutnyttjande och bevarande av viss
överkapacitet.

Sammanfattningsvis har det funnits ett starkt tryck på att omstrukturera
och rationalisera försvarsindustrin och på att öka den internationella
samverkan för att göra materielförsörjningen mera rationell. I USA
skedde en omfattande konsolidering av försvarsindustrin redan i mitten
av 1990-talet. I Europa har utvecklingen gått långsammare och industrin
har förlorat i konkurrenskraft.

Under de allra senaste åren har dock försvarsindustriföretagen i Europa
inlett en industriell konsolidering. Tre dominerande försvarsindustriföre-
tag har skapats. Dessa är British Aerospace Systems (BAe), European
Aeronautics, Defence and Space Company (EADS) samt Thales.

Utvecklingen har även medfört omfattande förändringar i den svenska
försvarsindustrins ägarstruktur. Saab AB har nyligen förvärvat Celsius
AB. Det engelska företaget Alvis Group Plc har förvärvat Hägglunds
Vehicle AB. Det tyska företaget Howaltswerke Deutsche Werft AG har

1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 49

förvärvat Kockums AB. Det amerikanska företaget United Defense har
förvärvat Bofors Weapon Systems AB. Regeringen har ställt sig bakom
dessa förändringar då de förbättrar förutsättningarna att bibehålla
prioriterad försvarsindustrien förmåga i Sverige och bidrar till ett
ömsesidigt industriellt beroende som ökar försörjningstryggheten i
kristider.

Regeringen har vid flera tidigare tillfällen för riksdagen framhållit den
stora betydelsen av ökat internationellt samarbete för den framtida
materielförsörjningen till svenska försvaret. Regeringen anser att målet
under kalla kriget, att ha en inhemsk oberoende försvarsindustri som
utvecklar och tillverkar utpräglat svenska lösningar, inte längre är vare
sig möjligt att uppnå eller önskvärt med hänsyn till Sveriges intressen
och försvarets behov i det nya säkerhetspolitiska läget.

Sveriges militära alliansfrihet består. Men det ligger i vårt
säkerhetspolitiska intresse att samverka med andra länder om gemensam
säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering. Sådan samverkan kan
behöva ske även med militära medel.

Det är således naturligt att samverka också inom området
materielförsörjning med länder med vilka vi i övrigt har ett nära
säkerhetssamarbete. Därmed fördjupas och stärks banden för säkerhets-
samarbetet samtidigt som bättre förutsättningar skapas för effektiv
operativ samverkan i insatser för krishantering. Vidare kan materiel-
försörjningen göras mer kostnadseffektiv för alla.

Ökat europeiskt samarbete behövs för att bevara en konkurrenskraftig
försvarsindustri i Europa. Detta har betydelse för vår säkerhetspolitiska
handlingsfrihet. Alternativet är ett ensidigt beroende av import från
framförallt USA. En livskraftig europeisk industri har däremot möjlighet
att samarbeta med amerikanska företag på lika villkor och därmed
utveckla den transatlantiska länken.

I dagens föränderliga värld behövs stor flexibilitet i
materielförsörjningen så att den kan utgöra en integrerad del av
Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas till nya hot och risker som
kan uppstå. Denna anpassningsförmåga har av riksdagen givits hög
prioritet. En tryggad materielförsörjning är nödvändig för att upprätthålla
trovärdigheten för Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas.
Regeringen konstaterar att det är ett vitalt säkerhetspolitiskt intresse för
ett militärt alliansfritt land som Sverige att omvärlden har tilltro till vår
anpassningsförmåga. En hög leveranssäkerhet är följaktligen av största
betydelse.

Materielförsörjningen kan tryggas både genom avtalsförpliktelser och
genom etablerandet av ömsesidiga beroenden. Det senare innebär att
samarbetande länder är ömsesidigt beroende av leveranser av
komponenter eller produkter som är producerade i respektive länder. För
att kunna etablera ömsesidiga beroenden krävs att Sverige bevarar
inhemska strategiska kompetenser och en försvarsindustrien kapacitet.
Regeringen har vid flera tillfällen framhållit vikten av särskilda åtgärder
för att kunna göra detta.

Ett framgångsrikt internationellt försvarsmaterielsamarbete och en
tryggad materielförsörjning förutsätter att de deltagande länderna
harmoniserar krav på militär utrustning. En sådan harmonisering är
nödvändig för att samarbetande länder gemensamt skall kunna utveckla

Prop. 2000/01:49

och producera kvalificerad materiel på ett kostnadseffektivt sätt. Till
grund för en sådan harmonisering bör ligga en gemensam analysprocess
för att skapa en gemensam syn på operativa behov.

Ökad interoperabilitet är också av stor betydelse för att olika länders
förband ska kunna samverka i internationella fredsfrämjande insatser.
För deltagande i sådana insatser krävs enligt svensk lag beslut från fall
till fall.

Med utgångspunkt i gemensamma materielkrav kan forskning och
utveckling i högre grad ske gemensamt. Den europeiska försvars-
industrins fragmentering har hittills lett till att kostnader och arbete på
detta område i många fall har duplicerats. Ett internationellt samarbete
skulle kunna leda till ett mera effektivt utnyttjande av de begränsade
resurserna för försvarsindustrien forskning och utveckling.

På exportkontrollområdet kommer varje enskilt industrisamarbete att
fordra ett nära samspel mellan berörda regeringar. Detta samspel är så
utformat att vårt nationella inflytande över exporten kommer att kunna
bibehållas. Export till icke-part sker på grundval av en landlista som
fastställs projekt för projekt i konsensus mellan de regeringar vars
industri deltar. Med de svenska riktlinjerna som grund skall således
Sverige på projektnivå tillsammans med övriga berörda parter avgöra hur
olika nationella avvägningar skall samverka i en gemensam
expertbedömning uttryckt som en landlista för projektet. Härvidlag bildar
EU:s sedan några år tillämpade uppförandekod för vapenexport en viktig
gemensam utgångspunkt för bedömningen av enskilda destinationer.

Ett effektivt försvarsindustrisamarbete kräver också ett flertal andra
arrangemang. Det krävs bland annat särskilda åtgärder för att säkerställa
ett effektivt industriellt samarbete där nödvändig information kan delges
utan att skyddet av uppgifter som är sekretessbelagda försvagas.

Sammanfattningsvis välkomnar regeringen den försvarsindustriella
förändringsprocess som inletts i Europa. Försvarsindustrins internatio-
nalisering är en förutsättning för att vi skall kunna bevara industri-
kapacitet i Sverige och säkra vår försvarsmakts materielförsörjning med
bibehållande av vår traditionella militära alliansfrihet. Internationellt
samarbete ger också de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt
effektiv försvarsindustri, vilket inte minst är viktigt for att tillse att
försvarets resurser räcker så långt som möjligt. Regeringen bedömer
också att europeiskt industrisamarbete kommer att underlätta och
påskynda avvecklingen av den exportdrivande överkapacitet som idag
föreligger i europeisk försvarsindustri. Av såväl säkerhetspolitiska som
försvars- och industripolitiska skäl är det följaktligen av stort värde att
Sverige deltar i den omstrukturering som måste äga rum i Europa.

Prop. 2000/01:49

F örhandlingsarbetet

Exekutivkommittén inrättade inledningsvis sex arbetsgrupper, vardera
med en representant för vart och ett av länderna och med uppgift att
behandla ett av följande sex sakområden som angavs i
avsiktsförklaringen den 6 juli 1998: leveranssäkerhet, förfaranden vid
överföring och export, säkerhetsskydd för sekretessbelagd information,
försvarsrelaterad forskning och teknologi, behandling av teknisk
information och harmonisering av militära krav. Arbetsgrupperna
redovisade under våren 1999 sina resultat till exekutivkommittén som i
juli 1999 överlämnade en arbets lägesrapport till de sex
försvarsministrarna.

Därefter har exekutivkommittén, med visst stöd från arbetsgrupperna,
förhandlat om ett samlat ramavtal. I det förslag till ramavtal som
exekutivkommittén enades om under våren 2000 behandlas sju
sakområden. Fem av dem är desamma som angavs i avsiktsförklaringen,
medan två av dem - behandling av teknisk information samt skydd av
kommersiellt känslig information - svarar mot sakområdet behandling av
teknisk information enligt avsiktsförklaringen.

I ramavtalet anges att parterna inom olika sakområden skall utforma
ytterligare internationella instrument. Arbetet med att utforma sådana har
påbörjats av exekutivkommittén, i avvaktan på att ramavtalet skall träda i
kraft. Kommittén har gett berörda arbetsgrupper i uppdrag att planera för
att under år 2001 kunna lämna förslag om sådana instrument.

Regeringen avser att hålla riksdagen informerad om det fortsatta
förhandlingsarbetet.

Prop. 2000/01:49

5 Ramavtalet

Ramavtalet består av en ingress och nio delar.

Avtalets del 1 omfattar avtalets syfte och definitioner samt organisation
for att utöva tillsyn över och föreslå utveckling av avtalet. Delarna 2-8
omfattar vardera ett av de ovannämnda sju sakområdena. Delen 9
omfattar regler för ikraftträdande, för den fortsatta utvecklingen av
samarbetet och för avtalets upphävande. Avtalet har en bilaga som hänför
sig till delen 4.

Innehållet i ingressen samt avtalets olika delar beskrivs och
kommenteras i det följande (avsnitten 5.1 - 5.10).

5.1 Ingress

I ingressen till avtalet erinras inledningsvis om dels tidigare
gemensamma uttalanden den 9 december 1997 och den 20 april 1998,
dels den gemensamma avsiktsförklaringen den 6 juli 1998. En avsikt
uttalas att underlätta omstrukturering av industrin för att främja en mer
konkurrenskraftig teknologisk och industriell bas för den europeiska
försvarsindustrin och försvarsteknologin. Vidare görs uttalanden om
inriktning och ambitioner inom de olika sakområdena.

Slutligen konstateras dels att avtalet inte kräver någon ändring i
parternas grundlagar, dels att den verksamhet som företas med stöd av
avtalet skall vara förenlig med parternas medlemskap i EU.

5.2 Syfte, definitioner och allmän organisation

Avtalets del 1 Syfte, definitioner och allmän organisation omfattar
artiklarna 1-3.

Artikel 1

I artikeln anges dels som övergripande syfte med avtalet att upprätta ett
ramverk för att underlätta omstrukturering av försvarsindustrin i Europa,
dels syftena med de delar av avtalet som behandlar de olika
sakområdena.

Artikel 2

Prop. 2000/01:49

I artikeln definieras vissa begrepp som används i avtalstexten i övrigt.

Artikel 3

I artikeln anges att en exekutivkommitté skall upprättas med uppgift att
utöva tillsyn över avtalet och att föreslå dels ändringar i avtalet, dels
sådana internationella instrument som anges i eller i övrigt kan hänföras
till avtalet.

5.3 Leveranssäkerhet

Avtalets del 2 Leveranssäkerhet (artiklarna 4-11) syftar i första hand till
att säkerställa materielförsörjningen, såväl i fredstid som i nödläge, kris
eller krig, i den nya situation som uppstår när försvarsindustrin
intemationaliseras och transnationella försvarsfÖretag (TFF) bildas.
Parterna bejakar de ömsesidiga beroenden som skapas till följd av
internationaliseringen, och åtar sig att arbeta vidare med målsättningen
att åstadkomma en obehindrad överföring av försvarsmateriel mellan sig.

Parterna strävar efter att fördela och bibehålla strategiskt viktiga
tillgångar, kompetenser och verksamheter rättvist och effektivt.
Grundregeln är att industriell kapacitet får fördelas av TFF enligt
kommersiella kriterier. I undantagsfall kan dock partema bibehålla
strategiskt viktigt verksamhet eller tillgångar på sitt territorium med
hänsyn till den nationella säkerheten. För att trygga parternas intressen av
bl.a. säker materielförsörjning skall samråd ske när större förändringar
blir aktuella till följd av industrins omstrukturering. I avtalet regleras
även under vilka exceptionella omständigheter som en part har rätt att
återskapa nationell strategisk nyckelkapacitet.

Avtalet innehåller åtaganden om leveranssäkerhet mellan partema som
är avsedda att trygga materielförsörjningen även i en situation av höjd
internationell spänning med ökad efterfrågan på strategiskt viktiga
produkter. Av hänsyn till Sveriges säkerhetspolitiska linje, såsom den har
definierats av riksdagen, har under förhandlingarna särskild
uppmärksamhet ägnats artiklarna 10 och 11. Dessa bestämmelser innebär
att en part som på grund av nödläge, kris eller väpnad konflikt är i behov
av försvarsmaterial som inte finns i industrins lager skall få förhandla
med de andra partema om understöd från deras egna fÖrsvarsmateriel-
fÖrråd, respektive att underlätta transport av begärd försvarsmateriel.

Även om överenskommelserna enbart avser konsultationer, skulle
leveranser från statliga lager respektive statlig transport av försvars-
materiel för export kunna strida mot neutralitetsbestämmelser i
Haagkonventionema av år 1907. Partema har därför enats om att
konsultationerna skall ske med vederbörlig hänsyn tagen till ländernas
internationella åtaganden. Eftersom en neutralitetsförklaring är ett

unilateralt internationellt åtagande har Sverige följaktligen möjlighet att Prop. 2000/01:49
avböja förslag om åtgärder som skulle strida mot en sådan förklaring.

Artikel 4

Parterna konstaterar att den industriella omstruktureringen troligen
kommer att leda till att nationell försvarsindustrikapacitet överges till
förmån för TFF. Detta innebär att ett ömsesidigt beroende godtas.

Parterna ska därför trygga en säker tillförsel mellan sig. De skall också
tillgodose dels en rättvis och effektiv fördelning mellan sig, dels
underhåll av strategiskt viktiga tillgångar, verksamheter och
kompetenser.

Artikel 5

Parterna konstaterar att en öppen marknad för försvarsmateriel och
försvarsmaterieltjänster är till nytta för samtliga parter. Parterna skall
säkerställa att avtalet inte används för att införa orättvisa handelsmetoder
eller för att diskriminera mellan parternas industrier.

Artikel 6

Parterna åtar sig att inte hindra leveranser till de övriga parterna av
försvarsmateriel eller försvarsmaterieltjänster från deras territorium. De
skall vinnlägga sig om att arbeta vidare mot målsättningen att
åstadkomma en obehindrad överföring av försvarsmateriel och
försvarsmaterieltjänster mellan sig.

Artikel 7

I syfte att trygga materielförsörjningen och andra berättigade intressen
skall parterna samråda om industriella frågor som kan uppkomma med
anledning av omstruktureringen av den europeiska försvarsindustrin.
Samråden skall ske effektivt och inledas i god tid.

Parterna skall därför uppmuntra sina industrier att ge förhands-
information om sin avsikt att bilda ett TFF och om någon markant
förändring har inträffat som kan påverka parternas situation. Med
markant förändring avses t.ex. att ett företag övergår i utländsk kontroll
eller att strategiska nyckelaktiviteter uppges, överförs eller
omlokaliseras. Så snart en part far reda på en sådan avsikt skall övriga
parter underrättas och samråd ske. Om det krävs beslut om fusioner och
förvärv inom försvarsindustrin skall emellertid dessa även i
fortsättningen fattas nationellt.

TFF får på kommersiella grunder besluta om allokeringen av
industrikapacitet. I undantagsfall kan dock parter vilja behålla viss
strategisk nyckelkapacitet samt vissa tillgångar och anläggningar på sitt
territorium. I sådant fall skall berörda parter samråda med varandra och
med TFF.

Prop. 2000/01:49

Artikel 8

Under exceptionella omständigheter kan det finnas krav på att återskapa
nationell strategisk nyckelverksamhet. En sådan exceptionell omständig-
het skulle kunna vara att leveranssäkerheten inte beaktas vid en
industriell omstrukturering. Hela kostnaden för sådant återskapande skall
bäras av de återskapande parterna. Återskapande av anläggningar för
produktion och tillhandahållande av försvarsmaterieltjänster får endast
övervägas med hänsyn till den nationella säkerheten och som en sista
utväg för att återställa den nationella försörjningen med försvarsmaterial.

Artikel 9

Varje part åtar sig att bistå med prisundersökningar och statlig
kvalitetskontroll, efter ffamställan av annan part i samband med köp av
försvarsmateriel eller försvarsmaterieltjänster. Sådant samarbete före-
kommer redan idag.

Artikel 10

Om en part begär försvarsmateriel eller försvarsmaterieltjänster i
händelse av nödläge, kris eller väpnad konflikt åtar sig parterna att
omedelbart samråda i en anda av samarbete och med sikte på att
möjliggöra att den begärande parten prioriteras vid beställning eller
omfördelning av tillgång till försvarsmateriel eller försvarsmateriel-
tjänster. Om detta innebär att gällande kontrakt behöver ändras skall
beställaren stå för eventuella extrakostnader. Samma principer skall
tillämpas om en part begär modifiering av befintlig försvarsmateriel.

Samarbetet siktar även på att underlätta, i enlighet med eventuellt
förekommande tillämpliga internationella arrangemang och med
vederbörlig hänsyn till parternas internationella åtaganden, tillförsel av
begärd försvarsmateriel eller relaterade tjänster.

Artikel 11

Prop. 2000/01:49

Vid nödläge, kris eller väpnad konflikt skall parterna samråda med sikte
på att, om så erfordras, tillhandahålla försvarsmateriel, huvudsakligen
mot ersättning, ur vaije parts egna förråd. Detta skall ske i enlighet med
förekommande tillämpliga internationella arrangemang dem emellan och
med vederbörlig hänsyn till deras internationella åtaganden.

5.4 Förfaranden vid överföring och export

Avtalets del 3 Förfaranden vid överföring och export (artiklarna 12-18)
fastställer de utförselregler som parterna skall tillämpa på försvars-
industriella produkter som tas fram i gränsöverskridande industri-
samarbete. Reglerna syftar dels till att underlätta överföring av
komponenter, delsystem och färdiga produkter inom ramen för sådana
samarbeten, dels till att bringa all export till icke-part av samarbets-
produkter eller deras komponenter och delsystem under likformig
kontroll oavsett från vilken av parterna exporten verkställs.

Parterna har urskilt flera olika typer av samarbete för vilka delvis olika
förfaranden skall tillämpas. I artiklarna 12-13 behandlas överföring
mellan parterna och export till icke-part av försvarsmateriel som
utvecklats eller framställts inom ramen för ett samarbetsprogram som
initierats av försvarsmakter och som därför bedrivs på grundval av ett
särskilt mellanstatligt avtal.

Vidare behandlas i artiklarna 14-15 överföring mellan parterna och
export till icke-part av försvarsmateriel som utvecklats eller framställts
inom ramen för ett gränsöverskridande samarbete som initierats av
industrin. Det kan t.ex. avse materiel som en eller flera försvarsmakter
definierat ett behov av och som en industrigrupp bestämmer sig för att
försöka vinna ett kontrakt för.

I artikel 16 regleras överföring mellan parterna inom ramen för
underleverantörsrelationer mellan företag, utan anknytning till
övergripande projektavtal. Denna situation uppstår när ett försvars-
industriföretag kommer till slutsatsen att det är effektivare att köpa en
komponent från ett annat företag än att försöka tillverka den själv. Detta
utan att förutse någon djupare roll i projektet för den tilltänkta
underleverantören.

I artikel 17 slutligen behandlas överföring mellan parterna av materiel
som tillverkats nationellt. Som exempel kan anges Bofors 84 mm
granatgevär Carl Gustaf, som utvecklats i Sverige och som av export-
kontrollmyndigheterna anses ha en svensk identitet. Avtalet avser i första
hand gränsöverskridande industrisamarbete, men av skäl som närmare
utvecklas nedan har parterna ansett det lämpligt att även inkludera vissa
bestämmelser om denna kategori av materiel.

Endast de procedurer som hör till respektive parts regelverk för
exportlicenser för försvarsmateriel berörs. I den mån utförsel av kompo-
nenter, delsystem eller produkter berörs av regler i annan lagstiftning,

t.ex. krav på särskild dokumentation enligt tullagstiftning, påverkas inte
dessa skyldigheter.

Artikel 12

Artikeln avser samarbetsprojekt på försvarsmaterielområdet grundat på
särskilt mellanstatligt avtal. Den introducerar det grundläggande
förfaringssätt som överenskommits mellan parterna för att säkra friast
möjliga överföring av komponenter, delsystem och färdiga produkter
mellan ramavtalets samtliga parter: s.k. projektlicenser. En sådan licens
skall ersätta krav på utförseltillstånd i varje enskilt fall för sådan utförsel
som är nödvändig för att genomföra samarbetsprojektet. Projektlicensen
kan även avse utförsel för en annan parts nationella militära bruk, även
om parten i fråga inte deltar i samarbetsprojektet. Utfärdande,
återtagande och upphävande av projektlicenser liksom bestämning av
deras giltighetstid, skall ske enligt respektive parts nationella regel-
system. Projektlicensen avser bara överföring mellan ramavtalets parter
och inte export till icke-part. Det sistnämnda regleras i artikel 13.

Artikel 13

Artikeln avser den typ av samarbetsprojekt grundat på mellanstatligt
avtal som identifierats i artikel 12. Artikel 13 fastlägger det förfaringssätt
som skall tillämpas mellan parterna för att säkra likformig tillstånds-
givning för export till icke-part av en samarbetsprodukt eller dess
komponenter och delsystem, oavsett vilken part som utfärdar export-
licensen.

Enligt moment 2 skall parterna till det mellanstatliga avtalet med
enhällighet fastställa grundläggande principer för export till icke-part av
produkter som sammanhänger med projektet. Överenskommelsen skall
vid behov identifiera olika varianter av en produkt, om olikheter med
avseende på prestanda bedöms medföra olika synsätt vad avser export till
icke-part. Vidare skall överenskommelsen omfatta en hänvisning till en
kontinuerligt uppdaterad sammanställning över gällande internationella
embargobeslut som parterna förbundit sig att följa. De åtaganden som
avses är i första hand embargon beslutade av FN:s säkerhetsråd eller
EU:s ministerråd, men förpliktelser som ingås i andra internationella fora
kan också tillföras denna lista efter enhällig överenskommelse mellan
parterna. Slutligen skall en lista med tillåtna exportdestinationer
fastställas (eller flera om olika varianter av en produkt har specificerats).
Länder som inte återfinns på listan över tillåtna exportdestinationer och
inte heller omfattas av gällande embargobeslut betraktas som icke
behandlade, dvs. varken förbjudna eller tillåtna ur exportkontroll-
synpunkt. Utförsel är möjlig endast till länder uppförda på listan över
tillåtna exportdestinationer.

I moment 3 anger artikeln de procedurer som skall iakttas vid
fastställande eller revidering av listan över tillåtna exportdestinationer.
Moment 3 (a) anger att det är de parter som ingår ett mellanstatligt avtal

Prop. 2000/01:49

som fastställer listan med tillåtna destinationer, således inte samtliga
ramavtalets parter. I texten anges faktorer som redan på forhand bedöms
spela en viktig roll i de samråd som leder fram till listans fastställande.
Här återfinns bl.a. parternas nationella politik på området, EU:s
uppförandekod för vapenexport samt parternas försvarsintressen.

Det förutsätts av parterna att innehållet i den fastställda listan kan
komma att behöva modifieras under den betydande tid som ett projekt
normalt varar. I moment 3 (a) anges att tillägg till listan, på grundval av
förslag från deltagande industrier, skall beslutas med enhällighet och så
tidigt som möjligt. Moment 3 (b) föreskriver ett särskilt samrådsför-
farandé för borttagning av en tillåten destination från listan. I detta
avsnitt fastslås att en strykning måste grundas på betydande förändringar
i destinationslandets inre eller yttre förhållanden. När en strykning
föreslagits av någon part skall den genomföras såvida inte inom ramen
för samrådsförfarandet enhällighet uppnås om att bibehålla destinationen
ifråga på listan. Avtalet föreskriver vidare att varje part har rätt att
påkalla ett moratorium för export till den ifrågasatta destinationen under
den tid som samrådsförfarandet pågår. Detta är aktuellt bara om en
strykning begärs i ett sent skede av ett projekt, då produkten färdigut-
vecklats och börjat produceras. Avtalet anger slutligen att frågan om
strykning skall föras upp på ministernivå, om enighet inte kan uppnås på
tjänstemannanivå och sätter upp en tidsgräns om tre månader för hela
samrådsförfarandet.

I moment 4 fastslås att ansvaret för att utfärda en exportlicens i
enlighet med vad som överenskommits i listan över tillåtna destinationer
åvilar den part inom vars jurisdiktion exportkontraktet faller.

Moment 5 fastslår att även de parter som inte ingår i ett
samarbetsprojekt är bundna av den lista över tillåtna destinationer som
upprättas inom ramen för projektet. Detta gör det möjligt även för dessa
länder, som kanske har avvecklat egen produktionskapacitet för den
aktuella samarbetsprodukten, att ha tillgång till produkten på samma
villkor som parter vilka har industri direkt engagerade i projektet,
eftersom man underkastar sig samma exportregler.

Moment 6 innehåller ett åtagande för alla parter att inhämta
slutanvändaråtaganden vid export till tillåtna destinationer, samt att
samråda om eventuell re-export från ett tidigare destinationsland. Avtalet
fastslår att re-export till destinationer som inte återfinns på den tidigare
fastställda listan skall behandlas som tillägg till denna lista. Re-export
fordrar således enighet mellan de berörda parterna.

Moment 7 öppnar för en översyn av redan befintliga samarbetsprogram
för att, om överenskommelse kan nås mellan berörda parter,
bestämmelserna i artiklarna 12 och 13 skall kunna tillämpas även för
dessa.

Prop. 2000/01:49

Artikel 14

Artikeln avser gränsöverskridande samarbetsprojekt som initieras och
drivs av industrin utan stöd av något särskilt mellanstatligt avtal.
Projektet kan ha sin grund i upphandlingsplaner och kravspecifikationer

som utarbetats av försvarsmakterna i en eller flera parter, men den grad
av engagemang från parternas sida som representeras av ett mellanstatligt
avtal föreligger inte.

I moment 2 beskrivs ett förfarande varigenom sådana projekt kan ges
samma behandling i exportkontrollavseende som de projekt som avses i
artiklarna 12-13. Utgångspunkten är att de berörda industrierna själva
önskar en sådan behandling för projektet. På begäran från industrierna får
då berörda parters regeringar överväga om man vill medge detta.

Om berörda regeringar väljer att godkänna samarbetet upprättas ett
avtal av det slag som beskrivs i artiklarna 12-13. Övriga parter
underrättas om projektets ställning och blir därigenom skyldiga att iaktta
bestämmelsen i artikel 13 moment 5 om krav på godkännande för
vidareexport till icke-part.

Prop. 2000/01:49

Artikel 15

Artikeln avser en situation då ett industriellt initiativ är i ett mycket tidigt
stadium av sin utveckling och berörda regeringar därför inte är beredda
att ta ställning till frågan om projektlicens i enlighet med artikel 14. För
att underlätta initiativets mognad fram till projekt ges här en möjlighet att
utfärda en begränsad projektlicens uteslutande för överföringar mellan de
samverkande industrierna inom initiativets ram.

Artikel 16

Artikeln avser underleverantörsrelationer mellan industrier som inte
ingår i ett större samarbete av det slag som avses i artiklarna 12 eller 14.
Sådana relationer antas representera företagens val av kostnadseffektiva
produktionslösningar. Parterna har bedömt att sådana lösningar bidrar till
en effektiv europeisk industristruktur och därför är önskvärda att stödja
genom förenklade exportkontrollförfaranden.

I moment 1 förbinder sig parterna att tillämpa förenklade
licensförfaranden för överföringar inom ramen för underleverantörs-
relationer av beskrivet slag. Förenklingarna definieras inte närmare.

Moment 2 uppställer, som en ytterligare förenkling, en presumtion för
bruket av enklare bearbetningsintyg i de fall som omfattas av artikeln.

Artikel 17

Artikeln avser nationell produktion av försvarsmateriel eller tillhörande
försvarsmaterieltjänster utan inslag av gränsöverskridande samarbete.

Moment 2 innehåller ett åtagande av parterna att effektivisera
nationella licensförfaranden för dessa fall.

Artikel 18

Prop. 2000/01:49

Artikeln avgränsar explicit parternas förpliktelser enligt denna del av
avtalet till att avse exportlicensförfaranden och inte andra typer av krav
som uppställs på aktuella överföringar eller exporttransaktioner med stöd
av nationella bestämmelser. Exempel anges på tänkbara krav. Partema
överenskommer att i ett senare skede undersöka möjligheterna att
förenkla eller reducera sådana administrativa bestämmelser.

5.5 Säkerhetsskydd för sekretessbelagd information

I avtalets del 4 Säkerhetsskydd för sekretessbelagd information
(artiklarna 19-27) anges regler som syftar till att, utan att äventyra
säkerhetsskyddet för sekretessbelagd information, dels säkerställa att
inga onödiga inskränkningar vidtas vad gäller rörligheten för personal,
information och materiel, dels underlätta tillgången till sådan information
för den som behöver informationen i tjänsten.

Artiklarna 19-20

I artiklarna anges att all sekretessbelagd information som utväxlas mellan
partema och deras försvarsindustrier skall hanteras enligt parternas
nationella regelverk samt bestämmelserna i denna del av avtalet och i
bilagan till avtalet. Partema skall dels, inom avtalets tillämpningsområde,
använda de nationella sekretessbeteckningar som anges i bilagan till
avtalet, dels hålla varandra informerade om ändringar i sina nationella
sekretessbeteckningar.

Artiklarna 21-22

I artiklarna ges dels regler för hur säkerhetsklarering av fysiska personer
skall ges och godkännas av partema, dels regler för säkerhetsklarering av
försvarsindustrins anläggningar.

Artikel 23

1 artikeln ges regler för fysiska personers rätt att ta del av sekretessbelagd
information.

Artiklarna 24-26

I artiklarna regleras hur parter far frisläppa, röja eller använda
sekretessbelagd information, hur parter får tillåta att sådan information

frisläpps, röjs eller används, hur sekretessbelagd information skall Prop. 2000/01:49
överföras mellan parter samt hur part skall ge tillstånd till sådana besök i
anläggningar som ger tillgång till sekretessbelagd information.

Artikel 27

I artikeln anges att berörda parter, i den mån tillämpningen av reglerna i
artiklarna 19-26 kräver ändringar i antingen nationella regelverk eller
sådana allmänna säkerhetsskyddsöverenskommelser mellan parter som
rör industriell säkerhet, skall vidta erforderliga åtgärder.

5.6 Försvarsrelaterad forskning och teknologi

Avtalets del 5 Försvarsrelaterad forskning och teknologi (artiklarna 28-

36) syftar till att harmonisera parternas försvarsrelaterade forsknings-
och teknologiprogram samt att så långt möjligt främja samarbete mellan
parterna på detta område. Parterna eftersträvar också en samordnad
hållning angående framtida behov av teknologi och även samordning i
relationen till leverantörer av försvarsrelaterade forskningstjänster, där fri
konkurrens utgör ett viktigt inslag. Vidare eftersträvas gemensamma
administrativa metoder och förfaranden samt ett gemensamt förhållnings-
sätt i övrigt som tillgodoser intresset av effektivitet och rationalitet i
samarbetet på forskningsområdet.

Artikel 28

I denna bestämmelse åtar sig partema att ge varandra information om
sina försvarsrelaterade forsknings- och teknologiprogram. Informations-
utbytet skall omfatta strategier och policy samt pågående och planerade
nationella program. Sådan information som en part anser vara en del av
dess avgörande säkerhetsintressen eller som berör en parts förhållande
till tredje part, behöver dock inte lämnas ut. Varje part skall underrätta
övriga parter om vilken slags information som den anser sig inte behöva
lämna. Partema skall komma överens om formerna för överföring och
utbyte av sådan information som avses i det föregående.

Artikel 29

Här sägs att partema skall komma överens om vilken teknologi som
behövs för att åstadkomma en samordning av de nationella behoven.

Artikel 30

I artikeln behandlas möjligheten för några av parterna att genomföra
slutna program eller projekt, utan att övriga parter far delta eller ens
måste godkänna att ett sådant samarbete kommer till stånd. Annan parts
deltagande, initialt eller senare, förutsätter samtycke av de ursprungliga
partema. I fråga om rätten för annan part att använda resultat förutsätts
överenskommelse mellan berörda parter. Partema åtar sig också att
etablera gemensamma metoder och förfaranden i de frågor som gäller det
praktiska genomförandet av bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 31

Artikeln reglerar förhållandet mellan partema och sådana självständiga
uppdragstagare som kan tilldelas försvarsrelaterade forsknings- och
teknologikontrakt. Uppdragstagare kan vara ett TFF, andra företag på
försvarsindustriområdet eller försvarsrelaterade forskningsinstitutioner.
Av artikeln framgår att partema skall samordna sitt förhållande till
uppdragstagarna och sin verksamhet gentemot dem i en särskilt överens-
kommen uppförandekod. Beträffande uppförandekoden föreskrivs
samråd mellan partema och att dessa för en gemensam dialog med
uppdragstagarna för att samordna hanteringen av förslag och, om det är
lämpligt, upprätta gemensamma forsknings- och teknologiprogram.
Strävan skall vara att harmonisera formerna för förhandling, finansiering
och tilldelning av kontrakt.

Artikel 32

Här åtar sig partema att undersöka hur man skall uppdra åt ett
självständigt organ att vid behov sluta försvarsrelaterade forsknings- och
teknologikontrakt i eget namn samt svara för den administrativa
hanteringen av förekommande program och projekt. Partema skall också
kunna avsätta särskilda medel till ett sådant organ om det är lämpligt.

Artikel 33

I denna artikel förordas fri konkurrens vad gäller försvarsrelaterade
forsknings- och teknologikontrakt. Det förutsätts att detta uppnås inom
ramen för parternas nationella regler och förfaranden, för svensk del
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling med tillhörande följdför-
fattningar. Fri konkurrens behöver dock inte tillämpas i det fall då en part
anser att detta kan skada dess avgörande säkerhetsintressen.

Prop. 2000/01:49

Artikel 34

Artikeln innebär åtagande för partema att ta fram en gemensam ordning
för att säkerställa att nyttan av de medel som varje part tillskjuter för
finansiering av enskilda samarbetsprojekt väsentligen fördelas efter
insats. Partema skall därvid försöka uppnå en övergripande industriell
eller annan återbäring utan att kräva detta på varje enskilt projekt.

Artikel 35

Bestämmelsen föreskriver att partema skall komma överens om en
gemensam policy och gemensamma förfaranden som skall, tillämpas i
program- eller projektsamarbetet med tredje part.

Artikel 36

Genom denna bestämmelse åtar sig partema att ta fram lämpliga
internationella instrument med avseende på artiklarna 28-35. Det innebär
således att de närmare formerna för regleringen av parternas åtaganden i
artiklarna skall läggas fast.

5.7 Behandling av teknisk information

Vid omstrukturering av försvarsindustrin uppstår behov av att kunna
förfoga över vad som i ramavtalet betecknas som teknisk information
genom överföring av denna på olika villkor mellan olika involverade
parter, såväl stater som försvarsindustrier. Av bland annat försvars- och
säkerhetspolitiska skäl finns särskilda nationella restriktioner för sådant
förfogande inom försvarsområdet.

Avtalets del 6 Behandling av teknisk information (artiklarna 37-44) är
avsedd att medverka till en begränsning av nämnda restriktioner och en
harmonisering mellan partema av behandlingen av teknisk information
för att underlätta omstrukturering och påföljande drift av försvars-
industrin. Principer anges för delgivning, överföring, nyttjande och
ägande av teknisk information hos part eller dess försvarsindustri.

Artikel 37

Enligt denna artikel gäller inte bestämmelserna avseende behandling av
teknisk information, om de strider mot parternas lagar och förordningar

om nationell säkerhet. Vidare innehåller artikeln en bestämmelse om
icke-diskriminering av parternas försvarsindustrier, part far vid sitt
förfogande över teknisk information inte gynna sin egen försvarsindustri
på bekostnad av övriga parters försvarsindustri. Slutligen innehåller
artikeln en bestämmelse som är avsedd att ge utrymme för att överväga
en tillämpning av bestämmelserna i denna del av avtalet även på andra
industriella enheter med rättsligt bindande utformning än sådana som
inryms under definitionen av ett TFF.

Artikel 38

Artikeln behandlar frågan om äganderätten till teknisk information som
framkommer inom ramen för kontrakt tecknade mellan part och
försvarsindustri.

Huvudregeln anges vara att äganderätten skall tillkomma
informationens upphovsman. Med anledning av den medverkan i
tillkomsten av informationen som parter har genom kontrakt med
upphovsmannen, eller i förekommande fall dennes arbetsgivare, anges att
en förutsättning för nämnda huvudregel är att sådana parter erhåller den
nyttjande- och förfoganderätt till informationen de behöver.

Eftersom bildande och omstrukturering av en juridisk person inom
försvarsindustrisektom ofta erfordrar tillstånd av olika karaktär från en
part och då s.k. partssubstitution i ett kontrakt erfordrar den andra
kontraktspartens samtycke har i denna artikel särskilt betonats att part
inte far utnyttja situationen genom att kräva att få äganderätten till
teknisk information som villkor för positiv behandling av en
tillståndsfråga.

Undantag från ovan angivna huvudregel vad avser äganderätten skall
enligt denna artikel endast få göras när det av något skäl är nödvändigt
för part att förvärva äganderätten. Ett sådant äganderättsförvärv får
endast ske med stöd av lag eller avtal.

I den mån det finns bestämmelser och villkor av rättslig karaktär såsom
lagar, förordningar och anställningsavtal som reglerar förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare anges att ramavtalet inte avses
ändra på sådan reglering.

Artikel 39

Denna artikel rör statligt ägd teknisk information. Den innehåller ett
åtagande för varje part att på visst sätt förfoga över informationen i
förhållande till övriga parter, deras försvarsindustri och ett TFF. Det
anges att ett förfogande enligt artikelns bestämmelser sker under
förutsättning att tredje mans eventuella rätt till den tekniska informa-
tionen inte utgör något hinder.

Artikeln behandlar i (a) ett vederlagsfritt förfogande begränsat till
delgivning av teknisk information i upplysningssyfte för att underlätta
bildande eller omstrukturering av ett TFF och i (b) ett förfogande mot
skäligt vederlag och skäliga villkor i övrigt bestående i upplåtelse av

Prop. 2000/01:49

1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 49

licens till teknisk information till ett TFF för kommersiellt nyttjande. Part
är dock inte förpliktad att upplåta licenser utan endast att välvilligt
överväga ett sådant förfogande. Av (c) framgår att part i sammanhanget
skall vara beredd att lämna stöd och tekniskt bistånd på skäliga villkor.

Artikel 40

Denna artikel rör teknisk information som ägs av industrin.
Bestämmelserna begränsas till sådan teknisk information som
framkommit inom ramen för kontrakt mellan industrin och en part. De
behandlar parts möjlighet att påverka vad industrin får göra med sin
tekniska information, särskilt med anledning av villkor i kontraktet med
industrin.

Av artikeln framgår att part skall ge tillåtelse till det förfogande över
rätten till teknisk information genom delgivning, licensiering eller
överlåtelse som är nödvändig för industrin för att möjliggöra bildande
eller omstrukturering och drift av ett TFF. Det är endast om rättsliga
hinder föreligger som part ej utan vidare förfogar över, såsom tvingande
lag eller tredje mans rättigheter, som part skall kunna avslå en begäran
om erforderligt tillstånd.

Prop. 2000/01:49

Artikel 41

I artikeln anges att parterna, vid bildandet eller omstruktureringen av ett
TFF, som huvudregel inte skall kräva sådan avgift som påförs vid
nationella försvarskontrakt. Den avgift (på engelska ”levy”) som avses
finns inte i svenska försvarskontrakt. Det närmaste man kan komma är de
royaltyvillkor som vissa försvarskontrakt innehåller. Den stora skillnaden
är dock att den kontraktuella utformningen av dessa royaltyvillkor är en
förhandlingsfråga mellan staten och industrin, medan den avgift som
artikeln behandlar är något som påförs industrin enligt statliga regelverk i
aktuella länder.

Artikel 42

En komplicerande faktor vid den omstrukturering av europeisk
försvarsindustri som ramavtalet är avsett att främja är de olikheter som
förekommer i parternas standardbestämmelser för försvarskontrakt. Med
anledning därav anges i denna artikel att parterna skall arbeta för att
uppnå en överenskommelse om en harmonisering av sådana bestäm-
melser vad avser behandling av teknisk information.

Prop. 2000/01:49

Artikel 43

I artikeln behandlas frågan om regler och procedurer vid hantering av
hemliga forsvarsuppfinningar som kan bli föremål för patentskydd eller
liknande. Sverige har ett antal bilaterala avtal som reglerar skyddet av
sekretess och som syftar till att förenkla den internationella hanteringen
av forsvarsuppfinningar. Enligt artikeln åtar sig parterna att överväga att
träffa överenskommelser om en harmonisering av aktuella regler och
procedurer. Parterna åtar sig att undanröja eventuella hinder för sådana
överenskommelser.

Artikel 44

I denna artikel förtydligas slutligen att den enligt ramavtalet
överenskomna behandlingen av teknisk information inte får inverka
menligt på tredje mans eller någon parts rättigheter till den tekniska
informationen. Vidare anges att parts lagar och förordningar till skydd
för rikets säkerhet och för exportkontroll samt avtal om s.k.
slutanvändare kan utgöra giltigt skäl för att inte utlämna teknisk
information.

5.8 Harmonisering av militära krav

Avtalets del 7 Harmonisering av militära krav (artiklarna 45 - 49) syftar
främst till att etablera en metod som förbättrar samordningen mellan
parterna för att åstadkomma en harmonisering av militära krav.
Målsättningen är att flera länder skall kunna anskaffa motsvarande
materielsystem till sina förband och därigenom minska anskaffnings-
kostnaderna samt öka interoperabiliteten.

Metoden innebär att parterna genom en gemensam analysprocess
försöker uppnå en samsyn ifråga om framtida operativa behov och
utifrån denna samsyn harmonisera krav på militär utrustning.

Artikel 45

I denna artikel identifierar parterna behovet av att harmonisera de
militära kraven på sina väpnade styrkor. Till detta ändamål skall
etableras en metod och skapas en gemensam analysprocess. I artikeln
definieras närmare vilka steg som ingår i processen.

Artikel 46

Prop. 2000/01:49

I denna artikel identifierar partema behovet av att samarbeta för att
etablera en långsiktig plan som redovisar en gemensam syn på framtida
operativa behov. Denna plan utgör ett ramverk för en samordnad
planering av materielförsörjning samt inriktning av försvarsrelaterad
forskning och teknikutveckling. I artikelns punkt 2 framgår hur partema
skall samarbeta och hur de skall genomföra ett regelbundet utbyte av
dokument och information.

Artikel 47

Artikeln pekar på behovet av samarbete så tidigt som möjligt i
kravsättningen fram till och med specificeringen av system varvid ett
regelbundet och omfattande utbyte av dokument och annan relevant
information skall ske. Denna information omfattar målsättningar,
tekniska data, studier, teknikdemonstratorer samt upprättande av
gemensamma krav och specifikationer. Partema skall identifiera möjliga
samarbetsprojekt inom forskning, utveckling, upphandling och underhåll,
speciellt för underrättelseverksamhet, strategiska transporter och
ledningssystem. Det kan nämnas att dessa områden anses som
bristområden i parternas nuvarande förmåga att effektivt genomföra
internationella fredsbevarande operationer.

Artikel 48

Av artikeln framgår att partema skall samarbeta för att samordna
processerna för programstyming och materielförsörjning varvid metoder
utvecklas för att finansiera en organisation med legal status som kan leda
och styra program. Detta för på sikt i riktning mot en ökad grad av
gemensam materielförsörjning.

Artikel 49

I denna artikel åtar sig partema att upprätta ett särskilt internationellt
rättsligt instrument som reglerar mål och processer för den organisation
som behövs för att genomföra och stödja de uppgifter som anges i
artiklarna 45-48.

5.9 Skydd av kommersiellt känslig information

Mot bakgrund av ändamålet med ramavtalet och det utbyte av
information av bl.a. kommersiellt känslig natur mellan parter och
försvarsindustrier som därmed kommer att ske, har del 8 Skydd av

kommersiellt känslig information (artiklarna 50-54) tillkommit för att
skydda och begränsa spridningen av sådan information.

Artikel 50

I artikeln betonas att det utbyte av information som avses ske i fråga om
leveranssäkerhet enligt avtalets del 2 skall vara föremål för begränsning
när informationen är kommersiellt känslig.

Artikel 51

Denna artikel anger att kommersiellt känslig information skall vara
föremål för vederbörlig sekretess och att part som delger annan part
sådan information skall märka denna på ett sätt som tydliggör
informationens kommersiellt känsliga natur. Det anges vidare att parterna
skall vara beredda att träffa särskilda sekretessavtal med industrin.

Prop. 2000/01:49

Artikel 52

Här regleras vad en part som mottagit kommersiellt känslig information
från annan part får göra med denna information. Det anges att den part
som lämnat informationen bestämmer hur den får användas samt att
något förfogande därutöver ej får förekomma utan skriftligt tillstånd av
den som lämnat informationen. Spridningen av informationen skall enligt
bestämmelserna begränsas till tjänstemän som har särskilt behov av
informationen i tjänsten och mottagaren skall, såvitt inte annat framgår,
utgå från att informationen lämnats endast i upplysningssyfte.

Artikel 53

Artikeln reglerar tillhandahållandet av sekretesskyddad information och
under vilka förutsättningar sådan information kan lämnas vidare.

Artikel 54

I denna artikel anges de fall då begränsningarna i rätten att förfoga över
kommersiellt känslig information inte gäller.

5.10 Slutbestämmelser

Prop. 2000/01:49

I avtalets del 9 Slutbestämmelser (artiklarna 55 - 60) anges

• depositarie för avtalet,

• depositariens åligganden,

• förutsättningar för avtalets ikraftträdande,

• särskilda förutsättningar för exekutivkommitténs verksamhet under
den tid då avtalet har trätt i kraft för vissa men inte alla signatärstater,

• förutsättningar för ytterligare staters, utöver signatärstatema,
anslutning till avtalet,

• förutsättningar för dels parternas gemensamma beslut om att upphäva
avtalet, dels en parts beslut att frånträda avtalet,

• förutsättningar för parternas beslut om att ändra avtalet samt former
för hur sådana stater som är på väg att ansluta sig till avtalet skall
underrättas om sådana ändringar,

• hur parterna skall registrera sina överenskommelser om administrativa
och tekniska detaljer på grundval av avtalet,

• former för hur två eller flera parter skall söka lösa tvister om avtalets
tolkning eller tillämpning.

Artikel 55

Enligt artikeln skall avtalet ratificeras, godkännas eller godtas.
Storbritanniens regering är depositarie för avtalet. Avtalet träder i kraft
först för de två första signatärstater som ratificerar/godkänner/godtar
avtalet och därefter för övriga signatärstater i den takt som de
ratificerar/godkänner/godtar avtalet. Exekutivkommitténs uppgifter är i
vissa avseenden begränsade intill dess att avtalet trätt i kraft för samtliga
sex signatärstater, dock längst tre år efter avtalets undertecknande.

Artikel 56

Enligt artikeln far andra europeiska stater än signatärstatema ansluta sig
till avtalet efter det att avtalet har trätt i kraft för samtliga sex
signatärstater och under förutsättning av enhälligt godkännande av
avtalets parter. Andra medlemsstater i EU får ansöka om att fa ansluta
sig, övriga europeiska stater får inbjudas att ansluta sig.

Artikel 57

Enligt artikeln skall avtalets parter, om de enas om att upphäva avtalet,
komma överens om de åtgärder som krävs för att hantera konsekvenserna
av upphävandet. Om en part önskar frånträda avtalet, skall den
tillsammans med övriga parter utreda följderna av frånträdet. Varken
upphävande eller frånträde skall påverka de skyldigheter som partema

har iklätt sig eller de rättigheter och förmåner som de har förvärvat enligt
avtalet.

Prop. 2000/01:49

Artikel 58

Enligt artikeln får parterna föreslå ändringar i avtalet. En ändring träder i
kraft efter det att den godkänts av samtliga parter.

Artikel 59

Enligt artikeln skall parterna i internationella instrument lägga fast sina
överenskommelser om administrativa och tekniska detaljer i det
samarbete som genomförs på grundval av avtalet.

Artikel 60

Enligt artikeln skall parterna, om en tvist uppstår om tolkning eller
tillämpning av avtalet, söka uppnå en lösning genom samråd eller annan
ömsesidigt godtagbar metod.

Godkännande av ramavtalet

Prop. 2000/01:49

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ramavtalet mellan
Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland om
åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska
försvarsindustrin.

Skälen för regeringens förslag: Under det senaste årtiondet har
försvarsindustrin och det sammanhang i vilket den verkar förändrats på
ett genomgripande sätt. Den nya säkerhetspolitiska situationen i Europa
karaktäriseras av ett brett samarbete inom Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa, Euroatlantiska partnerskapsrådet, Partnerskap
för fred och den europeiska unionen. Samarbetet innefattar i hög grad
praktisk samverkan i internationella fredsfrämjande operationer, som
ställer höga krav på interoperabilitet mellan olika nationers militära
materiel.

Samtidigt har kostnaderna för utveckling av nya system inom
försvarsindustrin ökat kraftigt. Försvarsindustrin har blivit alltmer
tekniskt avancerad och beroende av civil kompetens. Anslagen för
materielanskaffhing, forskning och utveckling har skurits ned avsevärt i
Europa. Som en följd av dessa förändringar har försvarsindustrin
genomfört omfattande rationaliseringar och inlett samgåenden över de
nationella gränserna.

Regeringen har vid flera tidigare tillfällen för riksdagen framhållit den
stora betydelsen av ökat internationellt samarbete för den framtida
materielförsörjningen till det svenska försvaret. Regeringen redovisade i
prop. 1999/2000:30 följande bedömning rörande internationell
samverkan inom materielområdet:

För att uppnå tillräcklig säkerhet för den framtida materiel- och
kompetensförsörjningen måste förutsättningarna för mellanstatlig
samverkan och ömsesidiga beroenden ytterligare utvecklas och
stödet till svensk försvarsindustris exportansträngningar har fortsatt
stor betydelse.

Ett deltagande i internationell samutveckling från statsmakterna,
myndigheterna och industrin bör åstadkommas för sådana system
som ingår i det framtida försvarets behov eller där sådan utveckling
bidrar till att viktiga kompetensområden kan upprätthållas inom
landet. En förutsättning för detta är att den svenska försvars-
industrin aktivt deltar i en nationell och internationell om-
strukturering. Vidare bör en förändrad fördelning av affärsrisker
åstadkommas genom att industrin i högre grad än hittills deltar i
finansieringen av utvecklingsprojekt. En ytterligare möjlighet att
åstadkomma internationella gemensamma utvecklingsprojekt är
långsiktiga åtaganden mellan de samutvecklande länderna i
kombination med industrins egensatsning och omstrukturering.

Regeringen anser att det avtal som förhandlats fram överensstämmer väl
med denna inriktning. Det ger i första hand en grund för omstrukturering

och samverkan mellan de sex länderna och industrierna i dem. Det ger i
andra hand en grund för att utvidga samverkan till att omfatta andra
europeiska länder och industrierna i dem. Regeringen anser vidare att
avtalet gynnar Sveriges förutsättningar att bevara och utveckla den
transatlantiska länken.

Sammanfattningsvis anser regeringen att avtalet främjar vitala svenska
säkerhets- och försvarspolitiska intressen.

Leveranssäkerhet

Regeringen bedömer att avtalet väsentligt förbättrar förutsättningarna för
att trygga materielförsörjningen, såväl i fredstid som i nödläge, kris eller
krig. En säker materielförsöijning är nödvändig för att upprätthålla
trovärdigheten för Försvarsmaktens förmåga att kunna anpassas till nya
hot och risker som kan uppstå. För ett militärt alliansfritt land som
Sverige är det ett vitalt säkerhetspolitiskt intresse att omvärlden har tilltro
till vår anpassningsförmåga och därmed till vår förmåga att med egna
resurser försvara vårt land.

Regeringen anser att det är både önskvärt och nödvändigt att våra
materielförsöijningsbehov tryggas genom internationellt samarbete med
länder med vilka' vi i övrigt har ett nära säkerhetssamarbete.
Internationellt samarbete och utvecklandet av ömsesidiga beroenden är
förutsättningar för att vi skall kunna bibehålla försvarsindustrien
kompetens på strategiska nyckelområden och kunna säkra vår
försvarsmakts materielförsörjning med bibehållen trovärdighet för vår
säkerhetspolitiska linje.

Avtalet underlättar avsevärt tillskapandet av sådana ömsesidiga
beroenden och ger därmed förbättrade möjligheter för Sverige att kunna
anskaffa nödvändig försvarsmateriel även i ett läge som kräver snabb
resursuppbyggnad. Avtalet innehåller dessutom åtaganden om leverans-
säkerhet som är avsedda att trygga materielförsörjning även i händelse av
höjd internationell spänning och ökad efterfrågan på strategiskt viktiga
produkter.

I förhandlingarna har hänsyn tagits till Sveriges säkerhetspolitiska
linje, såsom den har definierats av riksdagen. Partema har enats om att
utforma avtalet så att Sverige, om vi så skulle välja, kan förklara sig
neutralt och avböja förslag om åtgärder som skulle strida mot en sådan
förklaring.

Förfaranden vid överföring och export

Reglerna i avtalet om förfaranden vid överföring och export syftar dels
till att underlätta överföring mellan partema av sådana komponenter,
delsystem och färdiga produkter som tas fram i gränsöverskridande
industrisamarbete, dels till att bringa under likformig kontroll all export
till icke-part av samarbetsprodukter eller dessas komponenter och
delsystem, oavsett från vilken av partema exporten verkställs.

Prop. 2000/01:49

Avtalet förbättrar parternas möjligheter att mellan sig överföra Prop. 2000/01:49
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster och underlättar därigenom
industriell omstrukturering. Industrins effektivitet och internationella
konkurrenskraft främjas, samtidigt som avvecklingen av överkapacitet
påskyndas. Vidare bidrar avtalet till att säkerställa att export av ut-
rustning som framställts i ömsesidigt samarbete handhas på ett ansvarigt
sätt och med respekt för deltagande staters internationella skyldigheter
och åtaganden på exportkontrollområdet, särskilt kriterierna i EU:s
uppförandekod.

Parterna har i exportkontrollavsnittet sökt utforma lösningar som inte
medför nya administrativa hinder och som medger en effektivisering av
europeisk försvarsindustri med utgångspunkt från tekniska och
kommersiella faktorer.

En utgångspunkt har således varit att all fysisk utförsel av
krigsmateriel från respektive part skall kontrolleras genom redan
etablerade nationella regelverk. Parterna har velat undvika krav på
kontrollmyndigheter att tillämpa skilda regelsystem beroende på om
utförseln rör en samarbetsprodukt eller inte.

En annan utgångspunkt har varit att de överenskomna export-
kontrollreglema kan ge viktiga bidrag till den leveranssäkerhet som
avtalet syftar till att främja, genom att möjliggöra friare överföring av
materiel mellan partema. Partema har av denna anledning varit överens
om att avtalet bör ha en sådan verkan att överföringen av samarbets-
produkter till en annan part behandlas lika oavsett om den mottagande
parten är direkt delaktig i industrisamarbetet kring produkten eller inte. I
avsaknad av ett sådant resultat skulle samtliga parter känna sig föranlåtna
att söka delta med egen industri i samtliga samarbetsprojekt för att
tillförsäkra sig bästa möjliga tillgång till samarbetsproduktema, ett utfall
som sannolikt inte skulle gagna framväxten av en effektiv industri-
struktur. En viktig förutsättning för denna likabehandling av samtliga
parter är att de parter som inte är direkt delaktiga i ett industrisamarbete
förbundit sig att inte vidareexportera materielen till en icke-part utan de
deltagande parternas samtycke.

Även i flera andra avseenden har de gemensamma exportreglemas
utformning bedömts kunna påverka förutsättningarna för framväxten av
en effektiv industristruktur, och hänsyn har tagits till detta i avtalets
utformning. Det har således ansetts viktigt att exportreglema inte
förutsätter en specifik samarbetsform mellan industriföretag vad avser
ägande, ansvarsrelationer och arbetsfördelning för att friast möjliga
överföring av materiel mellan parterna skall vara aktuell, utan att
reglerna medger många olika former av samarbete. Vidare medför
lösningen med överenskomna landlistor att förutsättningarna för export
till icke-part är desamma oavsett var produktionsverksamheten förlagts.
Det innebär att samarbetande industriföretag får samma besked i
exportfrågor oavsett var de väljer att förlägga olika delverksamheter.

Det är regeringens bedömning att förhandlingsresultatet på det
exportpolitiska området fullt ut är förenligt med det svenska regelverket.
De landlistor som fastställs projektvis utgör förhandsbesked enligt det
svenska regelverket. Förslag till landlistor kommer att underställas det
parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet för bedömning. En
särskild mekanism har i ramavtalet överenskommits för att lägga till

eller, om försämrade förhållanden motiverar det, stryka destinationer i
tidigare upprättade listor. All utförsel av materiel från Sverige sker på
grundval av licenser som utfärdas i enlighet med svensk lag. Eftersom
befintliga procedurer används för att hantera export från samarbets-
projekt kommer den grad av offentlig insyn i den förda politiken som
råder idag att gälla även dessa. I första hand ges den insynen genom
uppgifter i regeringens årliga skrivelse till riksdagen och genom den
löpande information som partiernas företrädare i Exportkontrollrådet
erhåller.

Vad gäller leveranssäkerheten innehåller ramavtalets artikel 6 en
förpliktelse för parterna att inte lägga hinder i vägen för leveranser från
berörda samarbeten till övriga signatärländer. Denna utfästelse är av stor
vikt för det svenska försvarets materielförsörjning i tider av kris eller
konflikt. De svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport lämnar utrymme
att medge utförsel från Sverige även till ett land som befinner sig i kris
eller krig, om denna utförsel är förknippad med samarbetsavtal, och är av
vikt för att säkra det svenska försvarets behov, och faller under ett
ingånget internationellt avtal.

Regeringen bedömer att den typ av projektlicens som föreskrivs i
avtalets artikel 12 är förenlig med nuvarande svenska regelverk. Lagen
(1992:1300) om krigsmateriel föreskriver (6 §) att krigsmateriel inte får
föras ut ur landet utan tillstånd. Lagen och dess förordning innehåller inte
några närmare anvisningar vad gäller utformning, innehåll eller
giltighetstid för sådana tillstånd. En väl etablerad praxis föreligger enligt
vilken licenser av projektkaraktär redan idag utfärdas, som inte är knutna
till namngivna produkter eller komponenter och som har lång varaktighet
(upp till 5 år). Ett viktigt moment inför utfärdandet av sådana licenser är
att Sverige infordrar slutanvändaråtaganden som svarar mot licensernas
omfattning. Det är således väl förenligt med gällande svenska regelverk
att i enlighet med förpliktelserna i ramavtalet utfärda licenser som avser
all utförsel som sammanhänger med ett noga specificerat projekt.

Av vikt för bibehållandet av ett svenskt inflytande över
samarbetsprojekt som underställs det aktuella ramavtalet är att tillstånd
att delta i ett projekt fordras enligt 8 § lagen (1992:1300) om krigs-
materiel och att ägarförändringar medför krav på förnyat tillstånd enligt 3
§ samma lag. Rådande praxis vid denna tillståndsgivning kommer att
iakttas, t.ex. vad gäller att inte medge att ett svenskt försvarsindustri-
företag deltar i projekt med direkt anknytning till kämvapenutveckling
eller produktion.

Artikel 12 avser även ”tillhörande försvarsmaterieltjänster” så som
denna utförsel kontrolleras enligt respektive parts nationella regelverk.
Kontrollen av försvarsmaterieltjänster utövas enligt gällande svenska
regelverk genom kontroll av utförsel av reservdelar, särskild underhålls-
utrustning, produktions- eller serviceunderlag samt utbildningstjänster.

Avtalet avser endast materiel som utvecklas eller produceras i
samarbete med utländsk industri. Utöver de svenska reglerna kommer
sådan materiel att vara underkastad kontroll också enligt övriga berörda
parters regelverk. En viktig effekt av avtalet är att Sverige på sikt, vid en
framgångsrik försvarsindustrien integration, kommer att erhålla insyn i
och möjlighet att påverka beslut rörande betydande delar av den samlade
försvarsmaterielexporten från Europas ledande producentländer.

Prop. 2000/01:49

Artikel 13 föreskriver bruket av listor över tillåtna exportdestinationer
som instrumentet för en likformig exportkontroll hos alla sex parter.
Landlistor används redan i den svenska krigsmaterielexportkontrollen, i
samband med licensavtal avseende upplåtelse av tillverkningsrätt till
utländsk part, liksom i samband med samarbetsavtal mellan svensk och
utländsk part om tillverkning och marknadsföring. Dessa samarbets-
former regleras i 7-8 §§ i den svenska krigsmateriellagen. Det finns i
dessa sammanhang ett naturligt behov att i förväg reglera senare export
till tredje land, på samma vis som parterna i det nu aktuella avtalet avser
att i förväg ge industrin tydliga anvisningar om exportmöjlighetema för
en produkt.

Det förutsätts att listan över tillåtna exportdestinationer upprättas på ett
tidigt stadium av ett projekt, för att ge deltagande industriföretag
vägledning för sin verksamhet. Grundvalen för parternas diskussion skall
vara ett listförslag från berörda industrier, baserad på deras bedömning
av realistiska avsättningsmarknader för samarbetsprodukten, mot
bakgrund av exempelvis fastställda eller förväntade anskaffningsplaner,
tekniska krav på produkten, samt förväntad konkurrens.

I artikel 13 moment 3 fastslås att skyddet av parternas försvars-
intressen utgör en av de faktorer som skall beaktas vid fastställandet av
tillåtna exportdestinationer. Detta motsvaras i det svenska regelverket av
skrivningen i lagens 1 §, andra stycke, som uttryckligen anger att
försvarsintressen skall beaktas i samband med prövningen av ärenden på
följande sätt: ”tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns
säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot
Sveriges utrikespolitik”.

I artikel 13 moment 4 ges tydliga anvisningar om att ansvaret för
utfärdande av en exportlicens åvilar den part inom vars jurisdiktion
exportkontraktet faller. Detta gör det möjligt för samverkande industrier
att inom ramen för ett projekt bestämma att slutsammansättningen av en
produkt skall ske i ett land, men att en partner i ett annat deltagande land
ändå kan fungera som avtalsslutande part gentemot en viss exportkund.
Detta är av betydelse för att industrier inom ramen för ett samarbete skall
kunna utnyttja de relationer som tidigare byggts upp med olika
presumtiva kunder utan att göra avkall på kravet på en effektiv
produktionsstruktur. Eftersom överenskomna exportregler bygger på
tillämpningen av hittillsvarande, territoriellt bundna nationella export-
kontrollregelverk medför den valda lösningen att den fysiska exporten av
en sam arbetsprodukt måste verkställas från det land som beviljat
utförseltillståndet, även om det innebär att den färdiga produkten först
måste överföras ”internt” från den part där slutsammansättning sker, till
den part som utfärdar utförseltillståndet. Den interna överföringen
regleras i artikel 12.

Bestämmelsen i artikel 13 moment 3 om möjligheten att stryka länder
från listan över tillåtna destinationer och i moment 4 om utfärdande av
exportlicens på grundval av nationella regler innebär att den lista över
tillåtna exportdestinationer som upprättas för en samarbetsprodukt inte
representerar någon garanti för senare utförseltillstånd gentemot berörda
industrier. Den ordning som beskrivs i ramavtalet motsvarar det svenska
systemet med förhandsbesked till företagen. Beskeden grundas normalt
på en prövning som även innefattar hörande av det parlamentariskt

Prop. 2000/01:49

sammansatta exportkontrollrådet. Förhandsbeskeden har redan tidigare,
när så bedömts ändamålsenligt, kunnat ta formen av landlistor. I de
sammanhang som ramavtalet reglerar blir förfarandet likartat.
Exportkontrollrådet kommer att höras då det är aktuellt att förhandla om
en landlista med andra parter och rådets överväganden kommer att vara
vägledande for det svenska agerandet i förhandlingen på samma sätt som
de är vägledande idag för myndigheten ISP:s utfärdande av
förhandsbesked.

Det generella åtagande som görs i Artikel 13 mom 2 och 5 om strikt
iakttagande av en överenskommen lista av tillåtna exportdestinationer,
jämte åtagandet i mom 6 att inhämta slutanvändaråtaganden vid export
till icke-part, medför att anvisningen i förarbetena till lagen (1992:1300)
om krigsmateriel (prop. 1991/92:174 s. 73-74) att slutanvändarintyg bör
infordras vid varje enskild utförsel får anses vara uppfyllt på ett sätt som
medger förenklade procedurer för kontroll av överföringar mellan
parterna.

Artikel 13 moment 7 öppnar möjligheten att tillämpa avtalet även på
befintliga internationella samarbetsprojekt, om enighet därom kan nås
mellan de berörda parterna. För Sveriges del föreligger endast ett
begränsat antal projekt av denna karaktär.

Artikel 14 berör samarbetsprojekt som initieras av försvarsindustrin.
En möjlighet införs att tillämpa reglerna i artiklarna 12 och 13 även på
sådana projekt. Det kan i detta sammanhang bli aktuellt att från svensk
sida ta ställning till industriprojekt som svensk industri har förut-
sättningar att vara delaktig i, men vars slutprodukt det svenska försvaret
inte har något omedelbart intresse av utan i första hand är avsedd för
andra parters försvarsmakter. Frågan om svensk industris deltagande i
sådana projekt är förenligt med det svenska regelverket kan besvaras på
följande sätt. Redan i 1988 års utförsellag infördes tillståndsplikt för
utveckling av krigsmateriel för annans räkning. Som villkor för tillstånd
krävdes att verksamheten skulle främja en teknisk utveckling som kunde
nyttiggöras för den svenska försvarskraften. I 8 § lagen (1993:1300) om
krigsmateriel vidgades denna tillståndsplikt till att omfatta gemensam
utveckling eller tillverkning av krigsmateriel mellan svensk tillverkande
industri och utländska företag. I lagens förarbeten (jfr prop. 1991/92:174,
s. 40) sammankopplas detta nya tillståndskrav med riktlinjernas
anvisning om att "tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan
samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges
endast om sådan utförsel eller samverkan.....bedöms erforderlig för att

tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i
övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd". Denna anvisning påbjuder en
utvärdering av varje projekts relevans för försvaret. Den praxis som
utvecklats sedan 1988 innebär att även projekt som i första hand innebär
utveckling för annans räkning medges, om det kan visas att den bidrar till
tryggandet av en långsiktigare svensk materielförsörjning.

Artikel 16 förutser förenklade licensförfaranden för överföringar inom
ramen för underleverantörsrelationer. Förenklingarna definieras inte
närmare utan parterna är fria att införa sådana förenklingar som är
möjliga inom ramen för respektive nationellt regelverk.

Artikel 16 omfattar också, i moment 2, en presumtion om minimerat
bruk av slutanvändarintyg utfärdade på regeringsnivå i detta

Prop. 2000/01:49

sammanhang. Det existerande svenska regelverket innehåller en stark
presumtion för att slutanvändaråtagande alltid skall inhämtas (jfr prop.
1991/92:174, s. 73). Olika former av slutanvändarintyg har emellertid
under åren utvecklats för olika exportsituationer. Vid export av ett helt
materielsystem eller större delsystem begärs normalt ett fullständigt
slutanvändarintyg av mottagaren. Detta intyg betraktas från svensk sida
som en bindande mellanstatlig förpliktelse för mottagarlandet. Vid export
av mindre komponenter eller insatsvaror i bulk infordras olika typer av
industriintyg med innebörd att vidareexport ej får ske i obearbetat skick
av den svenska komponenten/insatsvaran. Den svenska delen, integrerad
i en utländsk produkt, far sedan exporteras enligt det landets regler.
Förenligheten av detta förfaringssätt med de svenska riktlinjerna och
lagens bestämmelser har, liksom många andra delar av regelverket,
ingående prövats av riksdagens konstitutionsutskott (jfr t.ex. bet.
1995/96:KU30). Den inriktning som kommer till uttryck i ramavtalets
artikel 16 moment 2 bedöms vara väl förenlig med rådande svenska
regelverk.

Artikel 17 innehåller bestämmelser avseende nationellt producerad
försvarsmateriel. Detta fall inkluderas för att främja leveranssäkerhet
mellan parterna. Parterna har antagit att en försvarsindustrien
omstrukturering kommer att leda till nedläggning av nationell
produktionskapacitet. De produkter som berörs av sådana nedläggningar
måste därefter importeras. Importaltemativet behöver inte vara en
samarbetsprodukt utan kan lika gärna vara en nationell produkt med
ursprung i en enskild part. Den utfästelse om effektivisering av nationella
licensförfaranden som återfinns i detta sammanhang bedöms inte
implicera krav på att gå längre än vad respektive nationellt regelverk
medger.

Ingen förpliktelse uppställs i artikel 17 att den exporterande parten
skall avstå från krav på slutanvändarintyg, eftersom det i denna artikel
inte införs några begränsningar för re-export från den importerande
parten. Eftersom överföringar under denna artikel skulle kunna avse
delsystem eller hela system för vilka slutanvändarintyg normalt krävs
under nationella bestämmelser, är det av vikt att möjligheten att avkräva
den importerande parten ett slutanvändarintyg inte har inskränkts.

Artikel 18 förutser ansträngningar att, för de överföringar som
omfattas av avtalet, söka förenkla andra administrativa krav än
exportlicenser. Svensk lagstiftning bedöms inte lägga hinder i vägen för
sådana administrativa förenklingar.

Sammanfattningsvis har regeringen funnit att den överenskommelse
som nåtts på exportkontrollområdet i alla delar är förenlig med lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och övriga delar av det svenska
regelverket för exportkontroll.

Övriga sakområden

Avtalet förbättrar parternas möjligheter att anpassa förfarandena för
säkerhetsklarering, överföring av sekretessbelagd information samt

Prop. 2000/01:49

besök, i syfte att underlätta det industriella samarbetet utan att forsvaga
skyddet av sekretessbelagda uppgifter.

Som beskrivits i avsnitt 5.5 skall all sekretessbelagd information som
utväxlas mellan partema eller deras försvarsindustrier med stöd av
avtalet hanteras i enlighet med parternas nationella lagar och
förordningar samt bestämmelserna i avtalet om säkerhetsskydd för
sekretessbelagd information och bilagan till avtalet. Vid förhandlingarna
har Sverige gjort klart att det är de nationella reglerna om handlings-
offentlighet (2 kap. tryckfrihetsförordningen) jämte sekretesslagens
(1980:100) regler som kommer att tillämpas på handlingar som omfattas
av avtalet. På svenskt initiativ har därför i ingressen tagits in ett
konstaterande att avtalet inte kräver någon ändring i grundlag. Reglerna
om utrikessekretess, försvarssekretess och kommersiell sekretess (2 kap.
1 och 2 §§ samt 8 kap. sekretesslagen) är tillräckliga för att Sverige skall
kunna uppfylla avtalets krav på sekretess.

Regeringen bedömer att avtalet skapar förutsättningar för ett förbättrat
utnyttjande av varje parts begränsade resurser för forskning och
teknologi på försvarsområdet samt ett utvidgat samarbete på detta
område.

Genom avtalet förenklas överföring av teknisk information,
harmoniseras de nationella villkoren för behandling av teknisk
information samt minskas restriktionerna för delgivning och nyttjande av
teknisk information.

Regeringen bedömer att ett framgångsrikt internationellt materiel-
samarbete förutsätter en harmonisering av krav på militär utrustning. En
harmonisering förutsätter i sin tur en gemensam analysprocess, för att så
långt lämpligt kunna skapa samsyn i fråga om operativa behov. I avtalet
ges uttryck för parternas strävan att underlätta en sådan analys och en
därav följande harmonisering av kraven på militär utrustning.

Avsikten är att skapa ett koordinerat underlag för teknisk utveckling,
samt genom en samordning av materielanskaffhingen åstadkomma större
volymer som medger en mer kostnadseffektiv produktion. Följaktligen är
harmoniseringen av central betydelse för att över tiden kunna tillgodose
det svenska försvarets behov av utrustning till en lägre kostnad. Den
bidrar även till att öka leveranssäkerheten. På de områden där man kan
enas om gemensamma militära krav kan det vara lämpligt att samordna
investeringar för att ta fram och utveckla gemensamma produkter.

Harmoniseringen ger dessutom bästa möjligheter för att kunna
samverka så säkert och effektivt som möjligt i internationella
fredsfrämjande insatser. Medverkan i sådana insatser förutsätter enligt
svensk lag beslut från fall till fall.

Prop. 2000/01:49

7 Kostnader

Regeringen anser att sådana kostnader som ramavtalet kan medföra för
myndigheterna under Utrikes- och Försvarsdepartementen skall rymmas
inom de beslutade ramarna för femte och sjätte utgiftsområdena.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

RAMAVTAL MELLAN REPUBLIKEN FRANKRIKE, REPUBLIKEN
ITALIEN, KONUNGARIKET SPANIEN, FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
KONUNGARIKET SVERIGE OCH FÖRBUNDSREPUBLIKEN
TYSKLAND OM ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDERLÄTTA
OMSTRUKTURERING OCH DRIFT AV DEN EUROPEISKA
FÖRSVARSINDUSTRIN

Ingress

Republiken Frankrike, Republiken Italien, Konungariket Spanien,
Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Konungariket
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland (nedan kallade parterna),

som erinrar om uttalandet av den 9 december 1997 som
undertecknats av stats- och regeringscheferna i Republiken Frankrike samt
regeringscheferna i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland
och Förbundsrepubliken Tyskland, till vilket regeringscheferna i Republiken
Italien, Konungariket Spanien och Konungariket Sverige har anslutit sig och
som syftar till att underlätta omstruktureringen av den europeiska flyg-,
rymd- och försvarselektronikindustrin,

som erinrar om det gemensamma uttalandet av den 20 april 1998 av
Republiken Frankrikes försvarsminister, Republiken Italiens
försvarsminister, Konungariket Spaniens försvarsminister, Förenade
Konungariket Storbritannien och Nordirlands försvarsminister och
Förbundsrepubliken Tysklands försvarsminister, till vilket även
Konungariket Sveriges försvarsminister har anslutit sig,

som erinrar om avsiktsförklaringen av den 6 juli 1998 om åtgärder
för att underlätta omstrukturering av den europeiska försvarsindustrin,
undertecknad av partemas försvarsministrar, med syfte att upprätta ett
ramverk för samarbete för att underlätta omstruktureringen av den
europeiska försvarsindustrin,

som konstaterar att det är företagens sak att besluta om bildandet av
transnationella försvarsindustriföretag i enlighet med konkurrensreglerna;
som härvid beaktar att en viss grad av ömsesidigt beroende redan
förekommer i Europa till följd av pågående samarbete kring viktigare
forsvarsmaterielsystem,

som önskar skapa det politiska och rättsliga regelverk som fordras
for att underlätta omstrukturering av industrin för att främja en mer
konkurrenskraftig och solid teknologisk och industriell bas för den
europeiska försvarsindustrin och försvarsteknologin på världsmarknaden for
försvarsmateriel och att på så sätt bidra till uppbyggnaden av en gemensam
europeisk säkerhets- och försvarspolitik,

som konstaterar att industriell omstrukturering kommer att leda till
att transnationella försvarsindustriföretag bildas och att ömsesidiga
beroenden accepteras; som härvidlag understryker att industriell omstruktu-
rering på försvarsområdet måste ta hänsyn till det imperativ som parternas
krav på tryggad materielförsörjning utgör liksom till en rättvis och effektiv
fördelning och bibehållande av strategiskt viktiga tillgångar, verksamheter
och kompetens,

som strävar efter att underlätta överföring av försvarsmateriel och
försvarsmaterieltjänster mellan sig samt utvidga exportsamarbetet och
konstaterar att detta bidrar till att främja industriell omstrukturering och
bibehålla industrins exportförmåga; som önskar säkerställa att export av
utrustning framställd i ömsesidigt samarbete skall handhas på ett ansvarigt
sätt under respekterande av varje deltagande stats internationella
skyldigheter och åtaganden på exportkontrollområdet, särskilt kriterierna i
Europeiska unionens uppförandekod,

som önskar anpassa förfarandena för säkerhetsklarering, överföring
av sekretessbelagd information samt besök för att underlätta det industriella
samarbetet utan att försvaga skyddet av sekretessbelagda uppgifter,

som konstaterar behovet av att förbättra utnyttjandet av varje parts
begränsade resurser för forskning och teknologi på försvarsområdet och som
önskar utvidga samarbetet på detta område,

som inser behovet av att - för att möjliggöra att den europeiska
försvarsindustrin fungerar effektivt och omstruktureras - förenkla överföring
av teknisk information, harmonisera de nationella villkoren för behandling
av teknisk information samt minska restriktionerna för delgivning samt
nyttjande av teknisk information,

som konstaterar att europeiska väpnade styrkor måste vara
tillräckligt kvalificerade, vara av tillräcklig storlek och ha tillräcklig
beredskap för att möta framtida krav på flexibilitet, rörlighet, insatsförmåga,
uthållighet och interoperabilitet, även med beaktande av de ytterligare
utmaningar och möjligheter som den framtida utvecklingen på forskningens
och teknologins områden öppnar; som även konstaterar att dessa styrkor
måste kunna samverka eller ingå som del i en koalition i ett brett spektrum
av roller med, i synnerhet, en säkerställd uppbyggnad och effektivitet i
ledning, kontroll, samband och understöd,

som på detta område strävar efter att upprätta samråd sinsemellan för
att harmonisera de militära kraven på sina väpnade styrkor och
materiel försörjningssystem genom att samarbeta på ett så tidigt stadium som
möjligt och i definitionen av kravspecifikationerna för vapensystem som
skall utvecklas eller anskaffas,

som konstaterar att detta avtal inte kräver någon ändring i deras
grundlagar,

Prop. 2000/01:49

Bilaga

som konstaterar att verksamhet som företas med stöd av detta avtal
skall vara förenlig med parternas medlemskap i Europeiska unionen och de
skyldigheter och åtaganden som följer av detta, har kommit överens om
följande.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 1

Syfte, definitioner och allmän organisation

Artikel 1

Detta avtal syftar till att:

(a) upprätta ett ramverk för att underlätta omstruktureringen av
försvarsindustrin i Europa;

(b) säkerställa ett tidigt och effektivt samråd om frågor som uppstår
till följd av omstruktureringen av den försvarsindustriella basen i
Europa;

(d) om så bedöms lämpligt närma, förenkla och minska omfattningen
av parternas procedurer i fråga om kontroll av överföring och
export av militär materiel och militär teknologi;

(e) underlätta utbyte av sekretessbelagd information mellan partema
och mellan deras respektive försvarsindustri med iakttagande av
föreskrifter om säkerhetsskydd som inte äventyrar säkerhets-
skyddet för sådan sekretessbelagd information;

(f) främja samordning av gemensam forskningsverksamhet i syfte att
bredda kunskapsbasen och därigenom främja teknologiutveckling
och teknisk förnyelse;

(g) fastställa principerna för delgivning, Överföring, nyttjande och
ägande av teknisk information för att underlätta omstrukturering
och påföljande drift av parternas försvarsindustrier;

(h) främja harmonisering av de militära krav som definieras av
parternas väpnade styrkor.

Artikel 2

I detta avtal avses med

(a) samarbetsprogram på försvarsmaterielområdet: gemensam
verksamhet som bland annat innefattar studier, bedömning,
utvärdering, forskning, design, utveckling, framtagande av
prototyper, produktion, förbättring, modifiering, underhåll,
reparation och andra tjänster efter det att designen avslutats som
genomförs med stöd av ett internationellt avtal eller en uppgörelse
mellan två eller flera parter i syfte att anskaffa försvarsmateriel
och/eller försvarsmaterieltjänster. Vad gäller del 3 i detta avtal
(förfaranden vid överföring och export) avser definitionen endast
verksamheter som är belagda med krav på exportlicens.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

(b) sekretessbelagd information: uppgifter (nämligen kunskaper som Prop. 2000/01:49
kan överföras i någon form) eller materiel som kräver skydd mot Bilaga
otillåten delgivning, vilka har åsatts sekretessbeteckning.

(c) mottagare: kontraktstagare, anläggning eller annan enhet som
mottar materialet från överlåtaren för vidare sammansättning,
användning, vidareförädling eller annat ändamål. Termen
innefattar inte transportörer eller mellanhänder.

(d) överlåt are: person eller enhet som är ansvarig för att
tillhandahålla mottagaren material.

(e) försvarsmateriel: vapen, vapensystem, ammunition och
sprängmedel, flygplan, fartyg, fordon, farkost eller annan
krigsmateriel och däri ingående delar eller komponenter med
tillhörande dokument.

(f) försvarsmaterieltjänst: tjänst, test, inspektion, underhåll och
reparation samt tjänst efter det att designen avslutats,' utbildning,
tekniskt eller annat stöd, inklusive tillhandahållandet av teknisk
information som särskilt ingår i tillhandahållandet av
försvarsmateriel.

(g) dokument: dokumenterad information oberoende av fysisk form
eller beskaffenhet, bland annat skrivet och tryckt material
(däribland skrivelser, ritningar och planer), medier för elektronisk
lagring (bland annat hårddiskar, disketter, chips, magnetband,
CD), fotografier och videoinspelningar samt optisk eller
elektronisk återgivning av sådana.

(h) export: förflyttning av försvarsmateriel och försvarsmateriel-
tjänster från en part till en icke-part.

(i) anläggning: installation, fabrik, laboratorium, kontor, universitet
eller utbildningsanstalt eller företag (med tillhörande lagerlokaler,
lagerområden, nyttigheter och beståndsdelar som ingår i dessa på
grund av sin funktion eller lokalisering) samt offentlig myndighet
eller enhet.

(j) material: föremål eller ämnen från vilka information kan hämtas;
termen omfattar dokument, utrustning, vapen eller komponenter.

(k) nationell säkerhetsskyddsmyndighet / verkställande säkerhets-
skyddsmyndighet (NSM/VSM): officiell myndighet eller enhet
som av en part har utsetts att ansvara for samordning samt
genomföra nationell industriell säkerhetsskyddspolicy.

(l) säkerhetsskyddsansvarig: person som utsetts av en NSM/VSM att
tillse att industriella säkerhetsskyddsföreskrifter tillämpas i en
offentlig anläggning eller i en leverantörs lokaler.

(m) teknisk information: upptagen eller dokumenterad information av
vetenskaplig eller teknisk art, oberoende av dess format,

dokumentära kännetecken eller annat framställningssätt.
Informationen kan innefatta, men är inte begränsad till, något av
följande: data från experiment och tester, specifikationer, ritningar
och ritningsprocesser, uppfinningar och upptäckter oberoende av
om de kan patenteras eller på annat sätt skyddas i lag, tekniska
beskrivningar och andra verk av teknisk natur, kretslayout /
maskteknik, tekniskt dataunderlag och tillverkningsdataunderlag,
know-how och affärshemligheter och information hänfÖrlig till
industriell teknik. Den tekniska informationen kan presenteras i
form av dokument, bildreproduktioner, ritningar och grafiskt
framställningssätt, inspelningar på disk och film (magnetiska,
optiska sådana samt laser), mjukvara i både programform och
som databas och utskrifter av dataminne eller data som sparats i
hårdminne eller i vilken annan form som helst.

(n) överföring: förflyttning av försvarsmateriel och försvarsmateriel-
tjänster mellan parterna.

(o) transnationelltförsvarsföretag (TFF): bolag, industriföretag eller
annan juridisk person som består av delar av försvarsindustrier
från två eller flera parter, eller som har tillgångar inom två eller
flera parters territorium, som tillverkar eller tillhandahåller
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster. Termen omfattar
samriskföretag bildade genom rättsligt bindande överenskom-
melser av sådant slag som kan godtas av parterna. Termen
omfattar även tillgångar som tillverkar eller tillhandahåller
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster belägna inom
parternas territorier och som står under kontroll av ett sådant
bolag, ett industriföretag eller en annan juridisk person eller
samriskföretag. Det föreligger kontroll - i den mening som sådan
definieras i Europeiska gemenskapens regler om koncentrationer
- om rättigheterna, kontrakten eller andra medel, ensamma eller
tillsammans, ger förmågan att utöva ett avgörande inflytande på
användningen av dessa tillgångar.

Artikel 3

1. Parterna skall upprätta en exekutivkommitté. I den skall ingå en
företrädare för varje part, vilken får biträdas av annan personal i mån av
behov.

2. Exekutivkommittén skall ansvara för följande uppgifter:

(a) att utöva översyn på verkställande nivå över detta avtal, övervaka
dess ändamålsenlighet och avge en årlig rapport till parterna,

(b) att föreslå partema ändringar i detta avtal,

3. Exekutivkommittén skall fatta sina beslut i enhällighet mellan
partema.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

4. Exekutivkommittén skall sammanträda så ofta som behövs för att
effektivt kunna utföra sina åligganden eller på begäran av en medlem. Den
skall anta sin egen arbetsordning och far upprätta nödvändiga underorgan.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 2
Leveranssäkerhet

Artikel 4

1. Partema konstaterar att den industriella omstruktureringen troligen
kommer att leda till att transnationella försvarsföretag (TFF) bildas och att
nationell industriell kapacitet möjligen överges och därigenom till att
ömsesidigt beroende godtas. Parterna skall därför vidta åtgärder för att
trygga en säker tillförsel till ömsesidig nytta för alla parter samt tillgodose
en rättvis och effektiv fördelning och underhåll av strategiskt viktiga
tillgångar, verksamheter och kompetenser. Dessa åtgärder skall grundas på
kravet att förhandsinformation skall lämnas och samråd ske samt på
tillämpning av nationella bestämmelser som, om så är nödvändigt, skall ha
anpassats.

2. Parterna får införa sina krav, bland annat i rättsligt bindande
överenskommelser, kontrakt eller optionslicenser som skall ingås med
försvarsföretag på en rättvis och skälig grund.

3. Ytterligare åtgärder kan innefatta framtagande av gemen-
samma instrument och harmonisering av nationella bestämmelser.

Artikel 5

Parterna konstaterar att en öppen marknad för försvarsmateriel och
försvarsmaterieltjänster dem emellan kommer att vara till nytta för dem.
Parterna skall säkerställa att ingenting som görs med stöd av detta avtal
föranleder orättvisa handelsmetoder eller diskriminering mellan parternas
industrier.

Artikel 6

1. Parterna skall inte hindra leveranser till de övriga parterna av
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster som framställts, monterats
eller underhållits inom deras territorier. Härvid skall reglerna i del 3 i detta
avtal följas.

2. De skall vinnlägga sig om att ytterligare förenkla och
harmonisera sina gällande bestämmelser och förfaranden med målsättningen
att åstadkomma en obehindrad överföring av försvarsmateriel och försvars-
materieltjänster sinsemellan.

Artikel 7

1. I syfte att trygga tillförseln av försvarsmateriel och andra

berättigade intressen, för de parter på vilkas territorier de företag är belägna
som berörs av omstruktureringen och för de företag som tillhör andra parter
som är beroende av dessa företag för sin försörjning med försvarsmateriel
och försvarsmaterieltjänster, skall parterna samråda på ett effektivt sätt och i
god tid om industriella frågor som kan uppkomma med anledning av
omstruktureringen av den europeiska försvarsindustrin.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

2. För att så snart som möjligt inleda detta samråd skall parterna
uppmuntra sina industriföretag att i förväg informera dem om sin avsikt att
bilda ett TFF och om någon markant förändring har inträffat som kan
inverka på parternas situation. Med termen markant förändring avses
exempelvis att ett företag övergår i direkt eller indirekt utländsk kontroll
eller att strategiska nyckelaktiviteter helt eller delvis uppges, överförs eller
omlokaliseras. Så snart en part får reda på en avsikt i denna riktning, skall
den underrätta övriga berörda parter. Under alla förhållanden har de övriga
partema rätt att ge uttryck för skälig oro till de berörda partema, vilka skall
pröva dem efter sakliga hänsyn i en undersökning i enlighet med nationellt
gällande bestämmelser. Samrådet kan behöva vara avslutat inom en viss tid
i enlighet med nationella lagar och förfaranden. Icke desto mindre skall, där
så är tillämpligt, beslut om fusioner och förvärv av försvarsföretag även
fortsättningsvis fattas av de enskilda partema om transaktionen måste göras
till föremål för prövning i enlighet med en parts nationella lagar och
bestämmelser.

3. Partema är överens om att TFF får använda sitt kommersiella
omdöme för att fördela industriell kapacitet enligt ekonomiska kriterier.
Partema kan dock i undantagsfall vilja förbehålla sig viss angiven strategisk
nyckelverksamhet samt vissa tillgångar och anläggningar inom sitt
territorium med omsorg om sin nationella säkerhet. Därför skall de parter på
vilkas territorier sådan verksamhet, sådan egendom eller sådana
anläggningar befinner sig samråda med varandra och med TFF för att
fastställa sina krav i detta hänseende. Partema skall bekräfta dessa krav
genom härför lämpliga överenskommelser med TFF på en rättvis och skälig
grund.

Artikel 8

1. Partema konstaterar att det, med avseende på viss
försvarsmateriel och vissa försvarsmaterieltjänster, som är av avgörande
betydelse, under vissa exceptionella omständigheter kan finnas krav på att
återskapa nationell strategisk nyckelverksamhet. Partema skall genomföra
sådant återskapande i en anda av samarbete med näringslivet. Hela
kostnaden för återskapandet skall bäras av de berörda partema. Den part
som kräver sådant återskapande skall ingå de avtal som behövs med de
berörda försvarsföretagen på rättvis och skälig grund.

2. Partema skall ha rätt att överväga åtgärder för återskapande av
anläggningar för produktion av försvarsmateriel och tillhandahållande av
försvarsmaterieltjänster endast med hänsyn till sin nationella säkerhet.
Sådana åtgärder får endast vidtas som en sista utväg för att återställa
försötjningen med försvarsmateriel och får inte utnyttjas för att undergräva
parternas nationella lagar och politik i fråga om ickespridning och
krigsmaterielexport.

Artikel 9

Varje part åtar sig att på begäran bistå annan part med prisundersökningar
och statlig kvalitetskontroll, efter framställning i samband med köp av
försvarsmateriel eller försvarsmaterieltjänster, i enlighet med internationella

Prop. 2000/01:49

Bilaga

avtal eller arrangemang som redan är tillämpliga eller skall träffas mellan
dem eller, om sådana avtal eller arrangemang saknas, nationella
bestämmelser.

Artikel 10

1. Parterna är överens om att prioritering av leveranser av
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster i fredstid skall ske i former
som gjorts upp enligt gängse handelssed. Parter som gemensamt förvärvar
försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster skall samråda i en anda av
samarbete för att komma överens om ömsesidigt tillfredsställande
leveransplaner för att motsvara deras krav, varvid hänsyn även skall tas till
företagets långsiktiga livskraft och intressen.

2. Om en part begär försvarsmateriel eller försvarsmateriel-
tjänster i fall av nödläge, kris eller väpnad konflikt, skall parterna
omedelbart samråda på lämplig nivå i en anda av samarbete med sikte på att

(a) möjliggöra att den begärande parten erhåller prioritet vid
beställning av, eller omfördelning av tillgång till, försvarsmateriel
och försvarsmaterieltjänster; i praktiken kan detta medföra att
gällande kontrakt behöver ändras; följaktligen skall den part som
begär denna hjälp ersätta den andra parten eller företaget för
eventuella extra kostnader,

(b) möjliggöra att den begärande parten erhåller prioritet om
förefintlig försvarsmateriel snabbt behöver ändras för nya
uppgifter; den part som begär dessa ändringar skall ersätta den
andra parten eller företaget för eventuella extra kostnader,

(c) underlätta, i enlighet med eventuellt förekommande tillämpliga
internationella uppgörelser mellan parterna och med vederbörlig
hänsyn till deras internationella åtaganden, tillförsel vid läglig
tidpunkt av efterfrågad försvarsmateriel och försvarsmateriel-
tjänster till den begärande parten.

Artikel 11

1. Vid nödläge, krisläge eller väpnad konflikt skall parterna, i
enlighet med eventuellt förekommande tillämpliga internationella
uppgörelser dem emellan och med vederbörlig hänsyn till deras
internationella åtaganden, samråda med sikte på att, om så erfordras,
tillhandahålla försvarsmateriel, huvudsakligen mot ersättning, från varje
parts egna förråd.

2. Parterna skall söka komma överens, i den mån det är möjligt
och lämpligt, om förfaringssätt för överföring eller lån av detta slag
sinsemellan av försvarsmateriel från sina egna förråd.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 3

Förfaranden vid överföring och export

Artikel 12

1. I denna artikel behandlas överföring mellan partema av
försvarsmateriel och tillhörande försvarsmaterieltjänster inom ramen för ett
samarbetsprogram på försvarsmaterielområdet.

2. Projektlicenser skall utgöra det nödvändiga utförseltillståndet,
om ett sådant erfordras i en parts nationella bestämmelser, i de fall
överföringen är nödvändig för att genomföra programmet eller om den är
avsedd för en parts nationella militära bruk.

3. En projektlicens skall ha den verkan att den under sin
giltighetstid ersätter kravet på tillstånd i varje enskilt fall för överföring av
ifrågavarande försvarsmateriel och tillhörande försvarsmaterieltjänster till
de destinationer som anges i licensen.

4. Regler om utfärdande, återtagande och upphävande av
projektlicenser skall bestämmas av respektive part, med beaktande av deras
åtaganden enligt detta avtal.

Artikel 13

1. I denna artikel behandlas export till en icke-part av
försvarsmateriel och tillhörande försvarsmaterieltjänster som utvecklats eller
framställts inom ramen för ett samarbetsprogram på försvarsmateriel-
området i enlighet med artikel 12.

2. Parter som genomför ett samarbetsprogram på
försvarsmaterielområdet skall komma överens om grundläggande principer
för export till tredje land från programmet, samt procedurer för sådana
exportbeslut. För varje program skall de deltagande parterna i detta
avseende enhälligt bestämma följande:

(a) Den aktuella försvarsmaterielens egenskaper. Dessa kan avse
slutliga specifikationer eller innehålla bestämmelser om
begränsningar beträffande vissa funktioner. Egenskaperna skall,
om så erfordras, omfatta överenskomna restriktioner som skall
tillämpas i fråga om funktion, underhåll eller reparation med
avseende på export till skilda destinationer. Egenskaperna skall
uppdateras för att ta i beaktande tekniska förbättringar av
produkten som framställts inom programmets ram.

(b) Tillåtna exportdestinationer, som fastställs och revideras i
enlighet med förfarandet som beskrivs under punkt 3 i denna
artikel.

(c) Hänvisningar till embargon. Dessa hänvisningar skall automatiskt
hållas aktuella i ljuset av alla tillägg, eller förändringar i relevanta
resolutioner i Förenta Nationerna respektive beslut i Europeiska

Prop. 2000/01:49

Bilaga

unionen. Andra internationella embargon kan tillföras genom
enhälligt beslut.

3. Fastställande och revidering av tillåtna exportdestinationer
skall genomföras i enlighet med nedanstående förfaranden och principer:

(a) Parterna i ett samarbetsprogram på försvarsmaterielområdet
ansvarar för fastställande av tillåtna exportdestinationer och
senare tillägg. Dessa beslut skall fattas enhälligt efter samråd.
Samråden skall beakta bland annat parternas nationella politik på
exportkontrollområdet, uppfyllandet av deras internationella
åtaganden inklusive kriterierna i EU:s uppförandekod, samt
skyddet av parternas försvarsintressen inklusive bevarandet av en
stark och konkurrenskraftig europeisk försvarsindustriell bas. Om,
i ett senare skede, industrin önskar få till stånd tillägg av en
destination, bör dess företrädare så tidigt som möjligt ta upp
frågan med berörda parter så att det förfaringssätt som anges i
denna artikel kan utnyttjas.

(b) En tillåten exportdestination får strykas endast vid betydande
förändringar av dess interna förhållanden, till exempel fullt
inbördeskrig eller en allvarlig försämring av läget för de
mänskliga rättigheterna, eller om landets uppträdande blir ett hot
mot regional eller internationell fred, säkerhet och stabilitet,
exempelvis till följd av aggression eller hot om aggression mot
andra nationer. Om de parter som deltar i programmet inte kan
uppnå enhällighet om strykning av en tillåten exportdestination på
tjänstemannanivå, skall frågan föras upp på ministernivå för
avgörande. Detta förfarande bör inte ta mer än tre månader i
anspråk, räknat från den tidpunkt då strykning av den tillåtna
exportdestinationen först föreslogs. Vatje part som deltar i
programmet har rätt att påkalla ett moratorium för export av
produkten till den ifrågasatta destinationen under den tid som
förfarandet pågår. Vid utgången av denna tidsperiod skall
destinationen strykas från tillåtna exportdestinationer, såvida inte
enighet har uppnåtts om att låta den stå kvar.

4. När överenskommelse har nåtts om de principer för exporten
som nämns i punkt 2, ligger ansvaret för utfärdande av en exportlicens för
de tillåtna exportdestinationema hos den part inom vars jurisdiktion
exportkontraktet faller.

5. Parter som inte deltar i ett samarbetsprogram på
försvarsmaterielområdet skall erhålla godkännande av de deltagande
parterna i detta program innan den beviljar någon vidareexport till icke-part
av försvarsmateriel som framställts inom ramen för programmet.

6. Parterna skall förbinda sig att inhämta slutanvändaråtaganden
vid export av försvarsmateriel till tillåtna destinationer och att samråda med
de berörda parterna om en begäran avseende re-export mottages. Om den
tänkta re-exportdestinationen inte återfinns bland tillåtna export-
destinationer, skall de förfaranden som definieras i paragraf 13.3(a)
tillämpas för sådant samråd.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

7. Parterna skall även forbinda sig att från fall till fall se över

gällande avtal eller uppgörelser om samarbetsprogram på försvarsmateriel-
området och sådana åtaganden som hänför sig till pågående samarbets-
program i syfte att, där så är möjligt, komma överens om att på dessa
program tillämpa de principer och förfaranden som beskrivs i artikel 12 och
i denna artikel.

Artikel 14

1. I denna artikel behandlas överföring och export som hänför sig
till ett program som har genomförts i samarbete mellan tillverkare inom två
eller flera parters jurisdiktion.

2. När TFF eller andra försvarsindustriföretag inom två eller flera
parters territorium genomför ett program för utveckling eller framställning
av försvarsmateriel som inte överenskommits på regeringsnivå, kan de av
sina behöriga nationella myndigheter begära godkännande av att
programmet behandlas i enlighet med de förfaranden som' beskrivs i
artiklarna 12 och 13.

3. Om alla berörda parter lämnar sitt godkännande, kan de
förfaranden som beskrivs i artikel 12 och artikel 13.2-4 och 13.6 fullt ut
tillämpas på programmet i fråga. De berörda partema skall underrätta de
övriga partema om den ställning som programmet erhållit till följd av
godkännandet. De sistnämnda partema skall då vara skyldiga att tillämpa
bestämmelserna i artikel 13.5.

Artikel 15

Då ett industriellt samarbetsprojekt är i ett tidigt utvecklingsskede kan
tillstånd medges för överföring mellan partema uteslutande för de
medverkande företagens användning på grundval av projektlicenser som
utfärdas av respektive part.

Artikel 16

1. Partema förbinder sig att tillämpa förenklade licensförfaranden
för överföringar som inte ligger inom ramen för ett mellanstatligt eller
godkänt industriellt samarbetsprogram, med avseende på komponenter eller
delsystem som tillverkas inom ramen för underleverantörsrelationer mellan
företag belägna inom parternas territorier.

2. Med avseende på överföringen av komponenter skall partema
minimera bruket av krav på slutanvändarintyg och internationella
importcertifikat utfärdade på regeringsnivå, till förmån för, där så är möjligt,
bearbetningsintyg utfärdade av företag.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Artikel 17

1. I denna artikel behandlas överföring mellan parter av
försvarsmateriel och tillhörande försvarsmaterieltjänster som tillverkas
nationellt och som inte faller inom ramen för artikel 12 eller artiklarna 13
till 16.

2. Som ett bidrag till leveranssäkerhet skall parterna efter bästa
förmåga effektivisera nationella licensförfaranden vad avser sådana
överföringar av försvarsmateriel med tillhörande försvarsmaterieltjänster till
en annan part.

Artikel 18

Beviljandet av en projektlicens medför inte befrielse från andra tillämpliga
bestämmelser, såsom regler för transitering eller krav på tulldokumentation,
för därmed sammanhängande överföring av försvarsmateriel mellan parter.
Partema är överens om att undersöka möjligheten att förenkla eller reducera
administrativa bestämmelser för överföringar som omfattas av detta avtal.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 4

Säkerhetsskydd for sekretessbelagd information

Artikel 19

All sekretessbelagd information som utväxlas mellan parterna eller deras
försvarsindustrier med stöd av detta avtal skall hanteras i enlighet med
partemas nationella lagar och förordningar samt bestämmelserna i denna del
och bilagan till detta avtal. Utan att äventyra säkerhetsskyddet for
sekretessbelagd information skall partema säkerställa att inga onödiga
inskränkningar vidtas vad gäller rörligheten för personal, information och
materiel, och underlätta tillgången med beaktande av principen att endast
den som har behov av informationen i tjänsten skall fä del av den.

Artikel 20

1. För de ändamål som avses i detta avtal skall partema använda de
nationella sekretessbeteckningar och deras motsvarigheter vilka framgår av
tablån i bilagan om säkerhetsskydd för sekretessbelagd information.

2. När en part ändrar sina nationella sekretessbeteckningar, skall
den meddela de övriga partema så snart som möjligt.

Artikel 21

1. Personer som behöver ta del av sekretessbelagd information på
nivån HEMLIG/CONFIDENTIAL eller däröver skall ha erforderlig
säkerhetsklarering. KlareringsfÖrfarandet skall ske i överensstämmelse med
nationella lagar och/eller bestämmelser. Om säkerhetsklarering utfärdad av
en part ges till en annan parts medborgare, skall den senare parten snarast
underrättas.

2. Säkerhetsklareringar avseende sådana av parternas
medborgare som är bosatta i sitt hemland och vilka behöver ta del av
sekretessbelagd information skall genomföras av behörig NSM/VSM i det
landet.

3. Säkerhetsklareringar avseende sådana av parternas
medborgare vilka är lagligen bosatta i en annan parts land och vilka söker
arbete där skall emellertid genomföras av den behöriga säkerhetsskydds-
myndigheten i det landet, vilken vid behov kan göra förfrågningar till annat
land och meddela det land vari personen är medborgare.

4. En säkerhetsklarering som gjorts av en NSM/VSM skall
godkännas av de övriga parternas NSM/VSM vid anställning vilken medför
tillgång till sekretessbelagd information i ett företag i deras land.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Artikel 22

Säkerhetsklareringen av TFF och andra försvarsindustri företags
anläggningar (säkerhetsklarering av anläggningar) skall genomföras i
enlighet med nationella säkerhetsskyddsbestämmelser och krav hos den part
där anläggningen befinner sig. Vid behov skall samråd mellan parterna
övervägas.

Artikel 23

1. I denna artikel behandlas fysiska personers rätt att ta del av
sekretessbelagd information.

2. Rätt att ta del av sekretessbelagd information enligt detta avtal
skall vara förbehållen personer som har behov av informationen i tjänsten
och vilka har genomgått säkerhetsklarering för den sekretessnivå som
motsvarar informationens sekretessgrad.

3. Rätt att ta del av sekretessbelagd information skall begäras hos
de behöriga myndigheterna i den part där det är nödvändigt att ha tillgång
till sekretessbelagd information.

4. Tillstånd att ta del av sekretessbelagd information betecknad
antingen HEMLIG/CONFIDENTIAL eller HEMLIG/SECRET vad gäller
en person som är medborgare endast i en part kan ges utan ursprungspartens
förhandstillstånd.

5. Rätt att ta del av sekretessbelagd information betecknad
HEMLIG/CONFIDENTIAL eller HEMLIG/SECRET vad gäller en person
som är medborgare både i en part och i en annan medlemsstat i Europeiska
unionen skall beviljas utan ursprungspartens förhandstillstånd. Vad gäller
rätt att ta del av sekretessbelagd information som inte täcks av denna punkt
skall tillämpas det samrådsförfarande som anges i bilagan om
säkerhetsskydd för sekretessbelagd information.

6. För beviljande av rätt att ta del av sekretessbelagd information
betecknad HEMLIG/CONFIDENTIAL eller HEMLIG/SECRET vad gäller
en person som inte är medborgare i en part gäller krav på förhandssamråd
med ursprungsparten. Samrådsförfarandet avseende sådana personer skall
ske på det sätt som anges i bilagan om säkerhetsskydd för sekretessbelagd
information.

7. För att förenkla tillgång till sådan sekretessbelagd information
skall partema emellertid sträva efter att ingå överenskommelser i form av
särskilda säkerhetsföreskrifter för materielprogram eller andra lämpliga
regler, som är godkända av de berörda NSM/VSM, om att sådana
inskränkningar i rätten att ta del av informationen skall vara mindre rigorösa
eller inte alls krävas.

8. När ursprungsparten av särskilda säkerhetsskäl fordrar att
rätten att ta del av sekretessbelagda uppgifter betecknade
HEMLIG/CONFIDENTIAL eller HEMLIG/SECRET skall vara förbehållen
personer med uteslutande de berörda parternas nationalitet, skall sådan

Prop. 2000/01:49

Bilaga

information utmärkas med sin sekretessbeteckning med tillägget "endast för
(XYZ lands) medborgare".

Artikel 24

1. Part skall inte frisläppa, röja, använda eller tillåta frisläppande,
röjande eller användning av sekretessbelagd information annat än för de
ändamål och med de begränsningar som anges av ursprungsparten.

2. Part skall inte utan skriftligt förhandstillstånd av
ursprungsparten frisläppa eller röja, eller tillåta frisläppande eller röjande,
av sekretessbelagd information som hänför sig till ett materielprogram till
något annat lands regering eller någon internationell organisation eller
någon enhet som inte deltar i programmet än de vars rätt att ta del av
informationen är underkastad bestämmelserna i artikel 23.

Artikel 25

1. Sekretessbelagd information betecknad HEMLIG/-
CONFIDENTIAL eller HEMLIG/SECRET skall normalt överföras mellan
parterna med diplomatisk kurirpost eller på annat sätt som har godkänts av
parternas NSM/VSM. Informationen skall förses med sekretessbeteckning
och uppgift om ursprungsland.

2. Alternativa sätt för överföring av sekretessbelagd information
betecknad HEMLIG/RESTRICTED eller HEMLIG/CONFIDENTIAL
anges i bilagan om säkerhetsskydd för sekretessbelagd information.

Artikel 26

1. Part skall från fall till fall ge tillstånd till besök som innefattar
tillgång till sekretessbelagd information som anges i ett säkerhetsprotokoll
eller har tillhandahållits av en part, i sina myndigheters anläggningar och
laboratorier samt i industrianläggningar tillhörande leverantörer åt civila och
militära företrädare för den andra parten eller dess leverantörers anställda,
under förutsättning att besökarna har erforderlig säkerhetsklarering och
behov av informationen i tjänsten.

2. Med beaktande av de bestämmelser som anges i bilagan om
säkerhetsskydd för sekretessbelagd information skall sådana besök
bestämmas direkt mellan den sändande anläggningen och den mottagande
anläggningen.

Artikel 27

Om tillämpningen av ovanstående bestämmelser kräver ändring av
nationella lagar och bestämmelser som är i kraft i parterna eller allmänna
säkerhetsskyddsöverenskommelser som är tillämpliga uteslutande mellan
två eller flera parter, i den mån de gäller industriell säkerhet, skall parterna
vidta erforderliga åtgärder för att genomföra dessa ändringar.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 5
Försvarsrelaterad forskning och teknologi

Artikel 28

1. Partema skall delge varandra information om sina
försvarsrelaterade forsknings- och teknologiprogram (FoT-program) för att
underlätta harmonisering av dem.

2. Utbytet skall omfatta följande:

(a) Strategier och policy för försvarsrelaterad FoT.

(b) Pågående och planerade försvarsrelaterade FoT-program.

3. Partema skall komma överens om formerna för överföring och
utbyte av information enligt punkt 2 a och 2 b i denna artikel.

4. Information om försvarsrelaterad policy och försvarsrelaterade
program för FoT som en part anser vara en del av dess avgörande
säkerhetsintressen eller som berör dess förhållande till tredje part behöver
inte delges. Varje part skall underrätta de övriga partema om vilken slags
information den bedömer sig inte behöva delge.

Artikel 29

Partema skall komma överens om vilken teknologi som behövs för att
uppnå en samordnad hållning för att tillgodose dessa behov.

Artikel 30

För att i största möjliga utsträckning främja samarbete om försvarsrelaterad
FoT är partema överens om att

(a) två eller flera parter far genomföra ett försvarsrelaterat FoT-
program eller FoT-projekt utan de övriga partemas deltagande
eller godkännande,

(b) deltagande av ytterligare parter skall kräva godkännande av alla
de ursprungliga partema,

(d) medel skall sökas med avseende på styckena a, b och c ovan för
att upprätta gemensamma kontrakteringsmetoder och förfaranden
för försvarsrelaterade FoT-kontrakt.

Artikel 31

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Parterna skall i en överenskommen uppförandekod samordna sitt
förhållande till och sin verksamhet gentemot TFF och, i förekommande fall,

andra företag på försvarsindustriområdet och forskningsinstitutioner med
avseende på försvarsrelaterad FoT. I det syftet skall parterna samråda
sinsemellan och gemensamt föra en dialog med TFF och, i förekommande
fall, med andra företag på försvarsmaterielområdet och forsknings-
institutioner for att samordna hanteringen av förslag och upprätta
gemensamma försvarsrelaterade FoT-program där så är lämpligt och sträva
efter att harmonisera sina former för förhandling, finansiering och
tilldelning av försvarsrelaterade FoT-kontrakt.

Artikel 32

Partema skall undersöka hur de skall gå till väga för att upprätta ett organ
med rättskapacitet till vilket skall kunna avsättas medel av partema där så är
lämpligt. Organet skall vid behov kunna sluta kontrakt med och handha
försvarsrelaterade FoT-program och FoT-projekt.

Artikel 33

Fri konkurrens bör vara den ordning som föredras i fråga om tilldelning av
försvarsrelaterade FoT-kontrakt med hänsynstagande till nationella regler
och förfaranden, utom då en part anser att fri konkurrens kan inverka
skadligt på dess avgörande säkerhetsintressen.

Artikel 34

Partema skall beträffande gemensam försvarsrelaterad FoT-verksamhet
enligt detta avtal söka att uppnå en övergripande industriell eller annan
återbäring utan att kräva detta på varje enskilt projekt.

Artikel 35

Partema skall komma överens om policy och förfaranden som skall följas
när FoT-program eller FoT-projekt genomförs i samarbete med tredje part.

Artikel 36

Partema skall utforma lämpliga internationella instrument med avseende på
artiklarna 28 - 35.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 6

Behandling av teknisk information

Artikel 37

1. Bestämmelserna avseende behandling av teknisk information
gäller under förutsättning av ett behov i tjänsten hos den tilltänkte
mottagaren och med förbehåll för bestämmelsernas förenlighet med lagar
och förordningar om nationell säkerhet.

2. När en part överväger att bevilja rätt att ta del av och nyttja
statligt ägd teknisk information eller teknisk information som den har rätt att
förfoga över, skall den behandla de övriga partemas försvarsindustrier på
samma sätt som den behandlar sina egna inhemska industrier.

3. Partema skall i fråga om omstruktureringen av
försvarsindustrin pröva förutsättningarna för att utsträcka tillämpningen av
de bestämmelser som anges i denna del av avtalet till andra'industriella
enheter vars utformning är rättsligt bindande inom två eller flera parters
territorium.

Artikel 38

1. Huvudregeln skall vara att äganderätt till teknisk information
tillkommer informationens upphovsman; en förutsättning härför är dock att
partema har erhållit tillräckliga rättigheter för delgivning och nyttjande av
sådan teknisk information som har framkommit inom ramen för kontrakt
som de har ingått.

2. 1 synnerhet skall de berörda partema inte uppställa överlåtelse
av äganderätten till teknisk information från ett företag till en part som
villkor för att tillåta bildande eller omstrukturering av en juridisk person
som av partema kan anses vara ett TFF eller som villkor för att tillåta
överlåtelse av ett kontrakt till en sådan juridisk person.

3. En part skall förvärva äganderätten till teknisk information
endast när den bedömer att det är praktiskt omöjligt att handla på annat sätt,
och då med stöd av lag eller avtal.

4. Ingen bestämmelse i detta avtal skall inverka på det rättsliga
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Artikel 39

Med förbehåll för tredje mans rättigheter skall varje part

(a) vederlagsfritt delge statligt ägd teknisk information till de övriga
partema eller deras försvarsindustri i upplysningssyfte för att
underlätta bildande eller omstrukturering av en juridisk person
som sådan part kan anse vara ett TFF,

Prop. 2000/01:49

Bilaga

(b) välvilligt överväga delgivning av statligt ägd teknisk information
och beviljande av licenser för nyttjande i kommersiellt syfte av en
juridisk person som sådan part kan anse vara ett TFF, på skäliga
villkor, samt

(c) lämna statligt stöd och tekniskt bistånd för genomförande av vad
som avses i styckena a och b ovan på skäliga villkor.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Artikel 40

Följande bestämmelser skall gälla för delgivning och nyttjande av teknisk
information som ägs av en leverantör och som framkommit inom ramen för
ett kontrakt som slutits av en part:

(a) Den berörda parten skall tillåta delgivning av teknisk information
och nödvändig licensiering eller överlåtelse av rättigheter från
sina leverantörer för att möjliggöra för dessa att bilda eller
omstrukturera en juridisk person som parterna kan anse vara ett
TFF och att driva ett sådant företag, oberoende av om kontraktet
med dessa leverantörer anger något annat, med förbehåll för
respektive berörd parts åtaganden gentemot tredje man och
förutsatt att inga rättsliga hinder förekommer.

(b) Parterna skall där så är lämpligt underlätta delgivning av teknisk
information mellan leverantörer.

Artikel 41

De berörda parterna skall inte kräva sådan avgift som påförs vid nationella
försvarskontrakt när bildandet eller omstruktureringen av en juridisk person
som dessa parter kan anse vara ett TFF medför en överlåtelse av teknisk
information från leverantören till denna juridiska person, förutsatt att den
juridiska personen och/eller den berörda leverantören ikläder sig samtliga
förpliktelser avseende sådana avgifter som är hänförliga till de nationella
försvarskontrakt som parterna har slutit med leverantören.

Artikel 42

För att främja omstruktureringen av den europeiska försvarsindustrin skall
parterna träffa överenskommelser som leder till harmonisering av de
standardbestämmelser angående behandling av teknisk information som
förekommer i parternas försvarskontrakt. Harmoniseringen skall beakta de
förändringar eller tillägg som kan behöva göras för att täcka behandlingen
av teknisk information i samarbetsprogram på försvarsmaterielområdet
mellan parterna. Detta arbete skall beakta andra europeiska initiativ
avseende behandling av teknisk information.

Artikel 43

1. Parterna skall överväga att träffa överenskommelser om

tryggande och harmonisering av regler och procedurer inom sina territorier
angående uppfinningar, vari ingår sekretessbelagd teknisk information, som

framkommer inom partemas territorier och för vilka patentskydd eller
liknande skydd fordras. Dessa överenskommelser skall också syfta till att
effektivisera formerna för överföring av dokument som sammanhänger med
ingivandet av skrivelser och fullföljd av åtgärder för tillvaratagandet av
sådana rättigheter.

2. Om det bedöms nödvändigt att ändra bestämmelser i

internationella överenskommelser som partema är bundna av eller att ändra
parternas lagar och förordningar, skall partema vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att dessa förändringar hanteras i enlighet med nationell
lagstiftning och andra tillämpliga förfaranden.

Artikel 44

Om teknisk information mottas från tredje man eller från en annan part,
skall ingenting i detta avtal inverka menligt på denna tredje mans eller parts
rättigheter till den tekniska informationen. Inte heller skall någon
bestämmelse i detta avtal anses kräva att en part delger teknisk information i
strid med nationella lagar och förordningar om säkerhet eller om'
exportkontroll eller i strid med avtal om slutanvändare, i den mån ett
undantag inte har beviljats.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 7

Harmonisering av militära krav

Artikel 45

Partema erkänner behovet av att harmonisera de militära kraven på sina
väpnade styrkor genom att etablera en metod som förbättrar samordning
mellan berörda organisationer och skapar en permanent process för följande:

(a) Att nå överenskommelse om en definition av ett gemensamt
koncept för insats av stridskrafter och utveckla en gemensam syn
för de motsvarande militära förmågor som därvid skall uppnås.

(b) Att utveckla en harmoniserad plan för krigsförbandsutveckling
och materielförsöijning.

(d) Att utveckla gemensamma användarkrav för att möjliggöra
samarbete avseende materielförsöijning.

(e) Att föra en gemensam dialog med försvarsindustrin.

Artikel 46

1. Partema erkänner behovet av att samarbeta för att etablera en
långsiktig huvudplan som skall åskådliggöra en gemensam syn på framtida
operativa behov. Detta kommer att utgöra ett ramverk för en harmoniserad
planering av materielförsörjning och kommer att utgöra riktlinjerna för en
harmoniserad inriktning av försvarsrelaterad FoT.

2. I detta syfte skall partema samarbeta och genomföra ett
regelbundet och omfattande utbyte av dokument och annan relevant
information. Detta skall omfatta följande:

(a) En detaljerad process för utveckling av stridskrafter underbyggd
av en stark motivering, som partema skall vara beredda att stödja.

(b) En detaljerad analys av militära förmågor.

Artikel 47

1. Partema erkänner behovet av samarbete i ett så tidigt skede
som möjligt i kravsättningen fram till och med specifikation av de system
man önskar utveckla och/eller köpa.

2. I detta syfte skall partema samarbeta och i varje skede av
anskaffningsprocessen genomföra regelbundet och omfattande utbyte av
dokument och annan relevant information. Detta skall omfatta följande:

Prop. 2000/01:49

Bilaga

(a) Upprättande av målsättningar.

(b) Genomförande av simuleringar, tekniska, taktiska och operativa
studier, realiserbarhetsstudier och riskreduktionsstudier i syfte att
jämföra olika lösningars effektivitet och optimera materiel-
programmen.

(d) Upprättande av gemensamma krav och specifikationer.

3. Partema skall identifiera möjliga samarbetsprojekt inom områdena
forskning, utveckling, upphandling och underhåll för att förbättra den totala
militära förmågan, särskilt i fråga om underrättelseverksamhet, strategiska
transporter och ledningssystem.

Artikel 48

1. Partema skali samarbeta för att harmonisera processerna för
programstyming och materielförsörjning.

2. Partema skall utröna metoder och sätt att uppdra åt och
finansiera en organisation med legal status som skall leda och styra program
och gå vidare mot gemensam materielförsörjning.

Artikel 49

Parterna skall definiera och etablera de metoder och förfaranden samt den
organisation som behövs för att genomföra och stödja de uppgifter som
anges i artiklarna 45-48. Detaljerade mål och processer skall närmare anges
i ett särskilt internationellt rättsligt instrument.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

Del 8

Skydd av kommersiellt känslig information

Artikel 50

Det samråd mellan parterna som avses i del 2 i detta avtal skall vara föremål
för begränsningar vad gäller delgivning av information till övriga parter på
grund av att viss information, som har ett kommersiellt värde eller kan
påverka marknaden, är av förtrolig natur. I denna del inbegriper termen
information bland annat teknisk information.

Artikel 51

1. Information som har ett kommersiellt värde eller kan påverka
marknaden skall tas emot under sekretess och skyddas i enlighet därmed.
För att bistå med att ge önskat skydd skall vaije part se till att information
som delges andra parter under sekretess förses med lämplig märkning för att
tydliggöra dess ekonomiska värde.

2. Parterna skall också vara beredda att sluta direkta
sekretessavtal med industrin eller andra informationsägare om delgivning av
information som har ett kommersiellt värde eller kan påverka marknaden.

Artikel 52

En part som från en annan part mottar information som har ett kommersiellt
värde eller kan påverka marknaden får inte nyttja eller delge informationen i
något annat syfte än för det syfte för vilket den lämnats utan skriftligt
förhandstillstånd av den part som lämnat informationen. Om inte annat
anges av denna part, skall spridningen av informationen begränsas till de
statliga tjänstemän hos den mottagande parten som har behov av
informationen i tjänsten. Vidare skall information som innehåller märkning
om ett kommersiellt värde skyddas, i avsaknad av särskilda instruktioner, på
den grunden att informationen lämnats endast i upplysningssyfte.

Artikel 53

Partema skall tillse att information som mottagits under sekretess eller som
gemensamt framtagits inom ramen for detta avtal inte delges någon annan,
såvida inte den tillhandahållande parten samtycker till att så sker. Om
informationen delges utan den tillhandahållande partens medgivande, eller
om det blir troligt att delgivning av informationen kan komma att ske, skall
den tillhandahållande parten omedelbart underrättas.

Artikel 54

Begränsningarna for nyttjande och delgivning av information som har ett
kommersiellt värde eller kan påverka marknaden skall inte gälla i det fall
informationen

Prop. 2000/01:49

Bilaga

(a)	innehades av en part, utan skriftlig eller underförstådd begränsning, före partens mottagande av informationen inom ramen för ett sekretessavtal,	Prop. 2000/01:49 Bilaga
(b)	av en part kan bevisas ha blivit oberoende framtagen eller utvecklad för eller av parten i fråga utan anknytning til) sådan information som lämnats med förbehåll för sekretess,
(c)	är allmän egendom, eller senare blir allmän egendom, på annat sätt än genom överträdelse av sekretessbestämmelser av en part, under förutsättning att den mottagande parten samråder med den tillhandahållande parten före nyttjande eller delgivning,
(d)	legitimt har tillhandahållits en part genom en annan källa, eller
(e)	på annat sätt är tillgänglig för parterna till följd av kontrakt som slutits av en part.

Del 9
Slutbestä m m elser
Artikel 55

1. Detta avtal skall ratificeras, godkännas eller godtas.

2. Ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrumenten
skall deponeras hos Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands
regering, som härmed utses till depositarie.

3. Detta avtal träder i kraft, mellan de två första signatärstater
som deponerar sina ratifikations-, godkännande- eller godtagande-
instrument, på den trettionde dagen efter den dag då depositarien mottog det
andra instrumentet.

4. För övriga signatärstater träder detta avtal i kraft den trettionde
dagen efter den dag då depositarien mottog deras respektive ratifikations-,
godkännande- eller godtagandeinstrument.

5. Fram till dess att alla sex signatärstater har deponerat sina
ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrument skall exekutiv-
kommittén vara sammansatt av de signatärstater för vilka detta avtal har trätt
i kraft, varvid övriga signatärstater deltar som observatörer. Artikel 3.2 (b),
artikel 57, artikel 58.1 och artikel 58.2 (b) i detta avtal skall inte träda i kraft
förrän alla sex signatärstater har deponerat sina instrument eller förrän
trettiosex månader har förflutit från dagen för undertecknandet, beroende på
vilken händelse som först inträffar.

6. Depositarien skall överlämna en bestyrkt kopia av avtalet till
varje signatärstat.

7. Depositarien skall underrätta signatärstatema om

(a) dagen för mottagande av varje ratifikations-, godkännande- eller
godtagandeinstrument som avses i punkt 2 i denna artikel,

(b) dagen för detta avtals ikraftträdande för varje part.

Artikel 56

1. När detta avtal har trätt i kraft för alla signatärstatema, far en
medlemsstat i Europeiska unionen till depositarien inge en ansökan om att
ansluta sig till avtalet. Partema skall pröva en sådan ansökan. Anslutningen
fordrar enhälligt godkännande av partema. Anslutning av andra europeiska
stater får prövas av parterna. En inbjudan att ansluta sig skall utfärdas endast
efter enhälligt beslut av partema.

2. Detta avtal träder i kraft för en anslutande part den trettionde
dagen efter den dag då depositarien mottog anslutningsinstrumentet.
Depositarien skall överlämna bestyrkta kopior av detta avtal till den
anslutande partens regering. Depositarien skall underrätta partema om

Prop. 2000/01:49

Bilaga

dagen för mottagande av varje anslutningsinstrument och dagen för detta
avtals ikraftträdande för varje anslutande part.

Artikel 57

1. Om partema enas om att gemensamt upphäva detta avtal, skall
de omedelbart samråda och komma överens om de åtgärder som krävs för
att på ett tillfredsställande sätt hantera konsekvenserna av upphävandet.
Avtalet skall upphöra att gälla den dag som partema skriftligen avtalar.

2. Om en part önskar frånträda detta avtal, skall den tillsammans
med de övriga partema utreda följderna av frånträdet. Om denna part när
samråd har hållits, fortfarande önskar frånträda avtalet, skall den skriftligen
underrätta depositarien, som skall meddela de övriga partema. Frånträdet
skall få verkan sex månader efter det att depositarien mottog underrättelse
härom.

3. Varken upphävande eller frånträde skall påverka de
skyldigheter som partema har iklätt sig eller de rättigheter och förmåner
som de har förvärvat i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, särskilt
del 4 (säkerhetsskydd för sekretessbelagd information), del 6 (behandling av
teknisk information), del 8 (skydd av kommersiellt känslig information)
samt del 9 artikel 60 (tvistlösning).

Artikel 58

1, Partema får föreslå ändringar i detta avtal. Texten till ett
ändringsförslag skall överlämnas till depositarien, som skall delge det till
signatärstatema för prövning i exekutivkommittén och till de stater som har
anslutit sig till avtalet. När en ändring har godkänts skriftligen av alla parter,
skall de överlämna sina ratifikations-, godtagande- eller godkännande-
instrument till depositarien. En ändring träder i kraft den trettionde dagen
efter den dag då depositarien har mottagit dessa instrument från samtliga
parter. Depositarien skall underrätta alla signatärstater och stater som har
anslutit sig till avtalet om datum för en ändrings ikraftträdande. En ändring
som träder i kraft innan alla sex signatärstater har blivit parter i avtalet skall
vara bindande för de övriga signatärstatema när de blir parter. När en
ändring träder i kraft, skall den vara bindande för en stat som har anslutit sig
till avtalet när den blir part.

2. (a) Bilagan om säkerhet för sekretessbelagd information skall utgöra

en integrerande del av detta avtal. Bilagans innehåll skall
begränsa sig till administrativa och tekniska frågor rörande
säkerhet för sekretessbelagd information.

(b) Ändringar i bilagan får beslutas av exekutivkommittén. En
ändring träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då
depositarien mottog den verkställande kommitténs beslut.
Depositarien skall underrätta alla signatärstater och stater som har
anslutit sig till avtalet om datum för sådana ändringars
ikraftträdande.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

3. En stat som har ansökt om anslutning eller har inbjudits att

ansluta sig med stöd av artikel 56.1 skall av depositarien underrättas om
eventuella överenskomna ändringar eller modifikationer och om datum för
deras ikraftträdande.

Artikel 59

Parterna skall registrera sina överenskommelser om de administrativa och
tekniska detaljerna i sitt samarbete på grundval av detta avtal i
internationella instrument, som genom hänvisning kan inkorporera
bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 60

Om en tvist uppstår mellan två eller flera parter om tolkningen eller
tillämpningen av detta avtal, skall dessa parter söka uppnå en lösning genom
samråd eller annan ömsesidigt godtagbar metod för tvistlösning.

Till bekräftelse härpå har nedan angivna vederbörligen befullmäktigade
ombud undertecknat detta avtal.

Upprättat i Famborough den 27 juli 2000 i ett original på engelska, franska,
italienska, spanska, svenska och tyska språken, vilka alla texter är lika
giltiga.

För Republiken Frankrike För Republiken Italien

Prop. 2000/01:49

Bilaga

För Konungariket Spanien

För Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland

För Konungariket Sverige

För Förbundsrepubliken Tyskland

BILAGA

Säkerhetsskydd för sekretessbelagd information

Prop. 2000/01:49

Bilaga

1. Nationella sekretessbeteckningar som nämns i artikel 20

För de ändamål som avses i detta avtal är parternas sekretessbeteckningar
följande:

Stater
Frankrike	SECRET DEFENSE	CONFIDENTIEL DEFENSE	DIFFUSION RESTREINTE
Italien	SEGRETO	R1SERVATISSIMO	RISERVATO
Spanien	RESERVADO	CONFIDENCIAL	DIFUSION LIMITADA
Förenade Konungariket	SECRET	CONFIDENTIAL	RESTRICTED
Sverige	HEMLIG / SECRET	HEMLIG / CONFIDENTIAL ,	HEMLIG / RESTRICTED
Tyskland	GEHEIM	VS-VERTRAULICH	VS-NUR FOR DEN DIENSTGEBRAUCH

2. Samrådsförfarande enligt artikel 23

1. (a) Deltagarna i ett visst projekt eller materielprogram skall

underrätta varandra och samråda när rätt att ta del av
sekretessbelagd projekt- eller programinformation behöver
beviljas medborgare i länder som inte är parter i detta avtal.

(b) Detta förfarande skall inledas innan ett projekt eller ett program
har satts igång eller, om det är lämpligare, under arbetets gång.

2. Informationen skall begränsas till berörda personers
nationalitet.

3. En part som mottar en sådan underrättelse skall pröva om
beviljade av rätt att ta del av dess sekretessbelagda information för
medborgare i länder som inte är parter i avtalet kan godtas.

4. Sådant samråd skall beredas skyndsamt med målet att uppnå
enhällighet. Om detta inte är möjligt, skall ursprungspartens beslut godtas.

3. Alternativa sätt för överföring av information enligt artikel 25

Sekretessbelagd information betecknad HEMLIG/CONFIDENTIAL och
HEMLIG/RESTRICTED får överföras enligt följande olika sätt.

1. I brådskande fall, det vill säga endast när diplomatisk kurirpost

inte tillgodoser industrins behov, får sekretessbelagd information betecknad
HEMLIG/CONFIDENTIAL befordras med anlitande av kommersiellt
kurirföretag under förutsättning att följande krav är uppfyllda:

(a) Kurirföretaget är lokaliserat inom parternas territorium och har ett
säkerhetsskyddsprogram för befordran av värdeförsändelser, med
kvittenssystem inkluderande fortlöpande kontroll av att
försändelsen är omhändertagen antingen med användning av
kvittenser och leveranslistor eller elektroniskt spåmings- och
uppföljningssystem.

(b) Kurirföretaget erhåller och ger avsändaren bevis på att
försändelsen har levererats på leveranslistan eller erhåller kvittens
som överensstämmer med numret på försändelsen.

(c) Kurirföretaget garanterar att försändelsen lämnas till mottagaren
före ett visst klockslag och datum inom en 24-timmarsperiod.

(d) Kurirföretaget har rätt att anlita ett ombud eller en
underleverantör. Ansvaret för att uppfylla de ovannämnda kraven
måste dock kvarstå hos kurirföretaget.

2. Sekretessbelagd information betecknad HEMLIG/-
RESTRICTED skall befordras mellan partema i enlighet med avsändarens
nationella regler vilket kan innefatta utnyttjande av kommersiella
kurirföretag.

3. Sekretessbelagd information betecknad lägst HEMLIG/-
CONFIDENTIAL far inte befordras på elektronisk väg i klartext. Endast
krypteringssystem godkända av berörda NSM/VSM far användas för
kryptering av sådan information, oberoende av befordringssätt.
Sekretessbelagd information betecknad HEMLIG/RESTRICTED som
överförs eller görs tillgänglig på elektronisk väg (exempelvis via
direktuppkopplad datorlänk) via ett öppet nät såsom Internet, skall använda
kommersiella krypteringsanordningar som är godkända av de berörda
nationella myndigheterna. Telefonsamtal, videokonferenser eller fax som
innehåller sekretessbelagd information betecknad HEMLIG/RESTRICTED
far dock överföras i klartext om ett godkänt krypteringssystem inte är
tillgängligt.

4. Bestämmelser för besök enligt artikel 26

A - Bestämmelser för besök

1. Besökare är skyldiga att följa mottagande partens
säkerhetsbestämmelser. Sekretessbelagd information som delgivits eller
gjorts tillgänglig för en besökare skall betraktas såsom delgiven till den part
som är ansvarig för besökaren och skall skyddas i enlighet därmed.

2. Den ordning som beskrivs i dessa punkter skall gälla
leverantörer och militära eller civila företrädare för den part som har behov
av att besöka följande institutioner och anläggningar:

(a) en myndighetsinstitution i en annan part eller

Prop. 2000/01:49

Bilaga

(b) anläggningar tillhöriga ett TFF eller ett annat försvarsmateriel-
företag eller dess underleverantörer i en eller flera av parterna,

och har behov av att ta del av sekretessbelagda uppgifter betecknade
HEMLIG/CONFIDENTIAL och HEMLIG/SECRET i tjänsten.

3. För dessa besök skall även följande bestämmelser gälla:

(a) Besöket har ett officiellt syfte med anknytning till en eller flera
parters försvarsverksamhet.

(b) Den anläggning som skall besökas har genomgått vederbörlig
säkerhetsklarering i enlighet med bestämmelserna i artikel 22.

4. Före ankomsten till en sådan anläggning som avses ovan
måste bekräftelse på besökarens säkerhetsklarering direkt tillhandahållas
den mottagande anläggningen enligt nedanstående formulär, utfärdat av den
säkerhetsansvarige vid den sändande anläggningen. För att styrka sin
identitet måste besökaren ha ID-kort eller pass som uppvisas för de
säkerhetsansvariga i den mottagande anläggningen.

5. De som ansvarar för säkerheten hos den sändande
organisationen

(a) är skyldiga att försäkra sig hos sina NSM/VSM att den
anläggning som skall besökas har genomgått föreskriven
anläggningssäkerhetskontroll, och

(b) är, tillsammans med de som ansvara för säkerheten hos den
mottagande anläggningen, skyldiga att vara överens om att det
finns behov för besöket.

6. Den som ansvarar för säkerheten inom den mottagande
organisationen skall tillse att alla besökare antecknas med namn, den
organisation de företräder, dagen för besöket, dagen för utgången av
giltighetstiden av säkerhetsklareringen samt uppgift om vilka personer som
har besökts. Anteckningarna skall bevaras i minst fem år.

7. NSM/VSM i mottagande part har rätt att begära förhands-
meddelande från sina anläggningar när det gäller besök om besöket varar
längre än 21 dagar. Det tillkommer vederbörande NSM/VSM att ge
tillstånd, men de skall, om säkerhetsproblem uppstår, rådgöra med
NSM/VSM från besökarens land.

8. Besök som rör sekretessbelagda uppgifter betecknade
HEMLIG/RESTRICTED skall också bestämmas direkt mellan den
sändande och den mottagande organisationen.

Prop. 2000/01:49

Bilaga

B - Formulär för intyg om säkerhetsklarering

Intyg om säkerhetsklarering

Härmed intygas att

namn, förnamn, titel:

födelseort (land) och födelsedatum:

medborgare i (land/1 änder):

innehavare av pass/ID-kort (nummer):

anställd vid (företag, myndighet, organisation):

är innehavare av säkerhetsklarering utfärdat av NSM / VSM i:

i enlighet med nationella lagar och förordningar och har rätt att ta del av
sekretessbelagd information med högst sekretessbeteckningen

0 HEMLIG/CONFIDENTIAL 0 HEMLIG/SECRET.

Detta intyg om säkerhetsklarering upphör att gälla den (datum):

Utfärdat av

Företag eller myndighet (adress eller stämpel):

Säkerhetsansvarig (namn och titel):

(datum) (underskrift)

Prop. 2000/01:49

Bilaga

F örsvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 2001

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, statsråden von Sydow, östros,
Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet von Sydow

Prop. 2000/01:49

Regeringen beslutar proposition Ett ramavtal om åtgärder för att
underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin.

Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin Prop. 2000/01:49

Regeringens proposition

2000/01:49