Proposition 1997/98:84

Proposition 1997/98:84

Regeringens proposition
1997/98:84

Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet år 1998

m.m.

Prop.

1997/98:84

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 mars 1998

Göran Persson

Björn von Sydow

(F örsvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen allvarliga problem som uppstått i
Försvarsmaktens ekonomi och planering. För att möjliggöra minskningar
i verksamheten i syfte att bringa Försvarsmaktens ekonomi i balans före-
slår regeringen att kraven på beredskap inom Försvarsmakten skall änd-
ras. Vidare informerar regeringen om reduceringsåtgärder som kommer
att påverka plikttjänstgöringen, materielanskaffhingen samt hemväms-
och frivilligverksamheten. Åtgärderna tar till största delen sikte på inne-
varande budgetår.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 84

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:84

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Ärendet och dess beredning..............................................................3

3   Försvarsmaktens ekonomi och planering..........................................3

3.1      T otalförsvarsbeslutet år 1996.............................................3

3.2     Försvarsmaktens anmälan av obalansen m.m.....................4

3.3     Budgetpropositionen om obalansen....................................5

3.4     Obalansen under hösten 1997.............................................5

3.5     Försvarsutskottets uttalande om obalansen........................6

3.6     Riksdagens beslut i december 1997....................................6

3.7     Försvarsmaktens redovisning i december 1997..................6

3.8     Försvarsmaktens förklaringar till obalansen.......................7

3.9     Regeringens uppdrag i december 1997 till Försvars-
makten.................................................................................7

3.10    Nya uppgifter i Försvarsmaktens budgetunderlag i mars

1998....................................................................................8

3.11    Riksrevisionsverkets granskning av förmåner och

lönebildning m.m................................................................9

4   Orsakerna till obalansen och regeringens åtgärder.........................10

4.1     Perioden 1997-2001........................................................10

4.2     Budgetåret 1998................................................................ 12

5   Anpassning......................................................................................13

5.1     Beredskap m.m.................................................................13

5.2     Beskrivning av omvärldsläget..........................................15

5.3      Plikttjänstgöring................................................................16

5.4     Materielanskaffning..........................................................18

5.5     Hemvärns- och ffivilligverksamhet..................................20

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998.........21

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1997/98:84

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till ändring av övergripande mål för Försvar-
smakten vad avser Försvarsmaktens beredskap (avsnitt 5)

2 Ärendet och dess beredning

Under år 1997 uppstod allvarliga problem i Försvarsmaktens ekonomi
och planering. Regeringen lämnar i denna proposition en redovisning om
detta och vilka åtgärder som regeringen finner nödvändiga för att pro-
blemen skall kunna rättas till. Åtgärderna tar till största delen sikte på
innevarande budgetår. Av redogörelsen i det följande framgår hur ärendet
har beretts.

3 Försvarsmaktens ekonomi och planering

3.1 Totalförsvarsbeslutet år 1996

I mars 1996 gav Försvarsmakten som underlag för det kommande för-
svarsbeslutet in Försvarsmaktsplan 97 (FMP 97) till regeringen. Planen
innehöll förslag till inriktning och omfattning av Försvarsmaktens verk-
samhet för hela försvarsbeslutsperioden.

Under våren och sommaren 1996 analyserade Försvarsdepartementet
FMP 97. De förändringar i förhållande till Försvarsmaktens förslag som
regeringen sedermera kom att föreslå kostnadsberäknades av Försvars-
makten.

På grundval av FMP 97 föreläde regeringen i september 1996 riksda-
gen ett i förhållande till planen något modifierat förslag i totalförsvars-
propositionen. Lokalisering av grundorganisationen förändrades i några
fa avseenden. En extra satsning på forskning och teknik gjordes. Av-
veckling av antipersonella minor (truppminor) föreslogs liksom höjda
förmåner till totalförsvarspliktiga. Över försvarsbeslutsperioden innebar
regeringens förslag att kostnaderna för verksamheten skulle bli omkring
3 600 miljoner kronor högre än Försvarsmaktens förslag, dvs. omkring
1,8 procent av den totala ekonomiska ramen för perioden.

För att finansiera verksamhetsförändringarna föreslogs utgifts-
begränsningar bl.a. genom krav på rationaliseringar inom Försvars-
makten och stödmyndighetema - Försvarets forskningsanstalt, Försvarets
materielverk och Fortifikationsverket. Totalt uppgick utgiftsbegränsning-
ama till omkring 4 400 miljoner kronor över perioden, vilket motsvarade

2,2 procent av den ekonomiska ramen. Detta innebär att de förändringar
som regeringen föreslog var finansierade och att utgiftsbegränsningama
översteg verksamhetsförändringarna med omkring 800 miljoner kronor i
förhållande till FMP 97.

I december 1996 biföll riksdagen regeringens proposition och fattade
därmed totalförsvarsbeslutet. Som framgått innebar beslutet att vissa
förändringar gjordes i förhållande till FMP 97, vilket dock inte påverkade
Försvarsmaktens ekonomi i negativ riktning. I princip var det endast i
fråga om grundorganisationen som statsmaktema gjorde avsteg från
Försvarsmaktens förslag. Dessa förändringar var enligt såväl Försvarsde-
partementet som Försvarsmakten totalt sett kostnadsneutrala över be-
slutsperioden.

Prop. 1997/98:84

3.2 Försvarsmaktens anmälan av obalansen m.m.

Några månader efter totalförsvarsbeslutet anmälde Försvarsmakten i
budgetunderlaget för år 1998, som lämnades in till regeringen den 28
februari 1997, att det i planläggningen för försvarsbeslutsperioden fanns
högre kostnader än förväntat om ca 300 - 500 miljoner kronor per år.
Enligt Försvarsmakten kunde endast ambitionssänkningar åstadkomma
balans.

Försvarsmakten förklarade att FMP 97 (dvs. underlaget för 1996 års
totalförsvarsbeslut) var en plan i rimlig ekonomisk balans mellan in-
planerad verksamhet och tillgängliga ekonomiska resurser. Inplanerad
verksamhet kunde enligt Försvarsmakten med rimlig ekonomisk risktag-
ning finansieras inom tilldelade ramar. Samtidigt anförde Försvars-
makten att totalförsvarsbeslutet 1996 anvisade en ekonomiskt mer riska-
bel väg än den som Försvarsmakten förordat. Statsmakternas beslut
medförde enligt Försvarsmakten att verksamhet för ytterligare 1 300
miljoner kronor skulle läggas in i planen under försvarsbeslutsperioden.
Detta tillsammans med en mindre ramsänkning skulle, anförde Försvars-
makten, enligt statsmakterna finansieras genom ett antal olika projekt av
icke realiserbarhetsprövad rationalisering.

Försvarsmakten menade att de ekonomiska förutsättningarna för att
genomföra försvarsbeslutet därmed försämrades i motsvarande grad.
Planen (dvs. 1996 års totalförsvarsbeslut) innehöll därför enligt Försvars-
makten en betydande risktagning. Om ekonomin låg fast, var det enligt
Försvarsmakten sannolikt att planen inte fullt ut kunde realiseras.

Försvarsmakten anförde samtidigt att totalförsvarsbeslutet inte kunde
tolkas på annat sätt än att statsmakterna anvisade en plan med högre eko-
nomisk risktagning än den som Försvarsmakten föreslagit.

Regeringen ålade i skilda beslut Försvarsmakten att redovisa orsaker
till obalansen och föreslå åtgärder för att komma till rätta med den. För-
svarsmakten angav i delårsrapporten, som lämnades in till regeringen den
15 augusti 1997, att obalansen kvarstod men bedömdes kortsiktigt vara
hanterbar främst genom ambitionsförändringar.

Prop. 1997/98:84

3.3 Budgetpropositionen om obalansen

I budgetpropositionen den 11 september 1997 fann regeringen att den i
budgetunderlaget anmälda ekonomiska obalansen var anmärkningsvärd
och allvarlig. Regeringen ansåg att det inom den ram som anges i total-
försvarsbeslutet skall vara möjligt att genomföra krigs- och grund-
organisationsförändringen och att upprätthålla den kompetens och kvali-
tet som förutsattes i beslutet. Regeringen föreslog därför varken någon
förändring av de mål för verksamheten eller av den ekonomiska ram som
riksdagen hade bestämt.

3.4 Obalansen under hösten 1997

Under hösten fick Försvarsdepartementet uppgifter som tydde på att den
ekonomiska obalansen var större än vad som tidigare hade anmälts. Vid
en föredragning inför försvarsministern och statssekreteraren i Försvars-
departementet den 8 oktober 1997 beskrev överbefälhavaren planerings-
läget i oktober 1997. Problemet (underskottet) angavs därvid utgöra cirka
9 900 miljoner kronor för perioden 1998-2002.

I rapporten för det tredje kvartalet, som lämnades till regeringen den
21 oktober 1997, var bilden dock inte fullt så mörk. 1 rapporten angav
Försvarsmakten att kostnaderna för förbandsverksamheten i princip var i
balans år 1997. För år 1998 uppskattades en obalans om 635 - 835
miljoner kronor. Som huvudorsaker angavs kostnader för omstrukture-
ring och alltför optimistiska antaganden om kostnadsreduceringar. Det
bedömdes inte föreligga förutsättningar att med tilldelad ekonomisk ram
genomföra planerad verksamhet.

Regeringen avbröt genom beslut den 20 november 1997 Försvars-
maktens utveckling och anskaffning av resursledningssystemet Sirius. En
viktig omständighet som inverkade på regeringens bedömning var den
ekonomiska obalans som Försvarsmakten hade anmält i budgetunderla-
get för år 1998. Den exakta storleken av obalansen var vid beslutstillfäl-
let inte känd. I beslutet antecknades att obalansen enligt preliminära be-
dömningar från Försvarsmakten kunde uppgå till mellan en och två mil-
jarder kronor per år.

1 * Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 84

Prop. 1997/98:84

3.5 Försvarsutskottets uttalande om obalansen

Försvarsutskottet anslöt sig i sitt betänkande med anledning av budget-
propositionen till regeringens bedömning att problemet var allvarligt.
Utskottet anförde vidare att detta förhållande underströks av att utskottet
hade fått information om att obalansen kunde visa sig betydligt större än
vad som redovisats i propositionen. Utskottet hade ingen erinran mot de
uppdrag som regeringen gett Försvarsmakten. Utskottet förutsatte att
regeringen skulle återkomma till riksdagen under år 1998 med sin be-
dömning och eventuella förslag till beslut för det fall det krävdes en an-
nan inriktning av Försvarsmaktens verksamhet än den som fastställdes i
1996 års totalförsvarsbeslut.

3.6 Riksdagens beslut i december 1997

Den 5 december 1997 biföll riksdagen budgetpropositionen såvitt avser
utgiftsområde 6. Anslaget A 1 Försvarsmakten bestämdes till

36 757 400 000 kronor för år 1998 (prop. 1997/98:1, utg. omr. 6, bet.
1997/98:FöUl, rskr. 1997/98:82).

3.7 Försvarsmaktens redovisning i december 1997

Efter flera kontakter mellan Försvarsdepartementet och Försvarsmakten
under hösten 1997 lämnade myndigheten den 12 december 1997 en re-
dovisning för den planerade ekonomiska utvecklingen i Försvarsmakten
under perioden 1997 - 2001. Försvarsmakten angav där att det under de
kommande åren inte kommer att vara möjligt att genomföra all verksam-
het som förutsattes i totalförsvarsbeslutet år 1996 och att det därför var
nödvändigt att begränsa ambitionen. Uttryckt i pengar handlade det enligt
Försvarsmakten om en ambitionssänkning motsvarande drygt 10 600
miljoner kronor under försvarsbeslutsperioden. Av skrivelsen framgår att
Försvarsmakten ämnar stryka all överplanermg i materielanskaffningen
som är utöver den av Försvarets materielverk beräknade genomsnittliga
förskjutningen om 20-30 procent av ett års materielanskaffning.

3.8

Försvarsmaktens förklaringar till obalansen

Prop. 1997/98:84

I sin skrivelse den 12 december 1997 anför Försvarsmakten att myndig-
hetens ekonomiska resurser genom olika statsmaktsbeslut har reducerats
med 2 000 miljoner kronor i förhållande till FMP 97. Härutöver har en-
ligt Försvarsmakten verksamhet till ett värde av 1 900 miljoner kronor
tillkommit genom ytterligare beslut av statsmakterna. Som exempel ur
Försvarsmaktens redovisning kan nämnas satsningar på forskning och
teknikutveckling, avveckling av truppminor samt en satsning på det na-
tionella flygtekniska forskningsprogrammet.

Återstående 6 700 miljoner kronor har enligt Försvarsmakten orsaker
som är hänförliga till Försvarsmakten. De ökade behoven finns främst i
IT-verksamheten och i förbandsverksamheten inom armé- och marinpro-
grammen. Skälen till detta är enligt Försvarsmakten att det i efterhand
har visat sig att man förutsatte att förbandsverksamheten kunde drivas
med en orealistiskt låg ambition. En grundläggande orsak var enligt För-
svarsmakten en missbedömning av till vilken nivå man kan pressa inne-
håll och kvalitet i utbildningsverksamheten utan att allvarligt riskera en
acceptabel nivå när det gäller taktisk och operativ förmåga.

De angivna siffrorna framgår av det tabellmaterial som fogades till
Försvarsmaktens skrivelse.

Försvarsmakten anser att de ändringar som regeringen och riksdagen
gjorde i förhållande till FMP 97 inte fick någon inverkan på den obalans
som Försvarsmakten senare anmält. Obalansen skulle enligt Försvars-
makten ha varit lika stor, även om regeringen och riksdagen hade beslutat
i enlighet med FMP 97.

3.9 Regeringens uppdrag i december 1997 till Försvars-
makten

1 ett beslut den 18 december 1997 konstaterade regeringen att extraordi-
nära åtgärder måste vidtas för att bringa ordning i Försvarsmaktens pla-
nering. I beslutet gav regeringen därför Försvarsmakten i uppdrag att
senast den 16 februari 1998 till regeringen lämna underlag för olika be-
sparingsåtgärder i fråga om anpassning och beredskap, förbandsverk-
samhet, materielförsörjning, effektivisering och anställd personal.

Enligt uppdraget skulle Försvarsmakten inom ramen för det riksdags-
beslut som fattades i december 1997 och som avser anslag och verksam-
het för år 1998 redovisa nytt förslag till budget för budgetåret 1998 samt
konsekvenser av detta för planeringen under den resterande delen av för-
svarsbeslutsperioden.

Den 16 februari 1998 redovisade Försvarsmakten uppdraget. Försvars-
maktens förslag innebär ett planerat utnyttjande av en beviljad anslags-
kredit under år 1998.

För att återställa den ekonomiska balansen lämnade Försvarsmakten
förslag som reducerade den planerade verksamheten med 10 119 miljo-
ner kronor, bl.a. genom

- att reducera och förskjuta materielprojekt

- att reducera inom lednings- och förbandsverksamheten

- att reducera utbildning

- att inkalla färre antal värnpliktiga

- att reducera lagerhållning för reservdelar och drivmedel

- att reducera beredskapen.

Försvarsmakten inplanerade dessutom en årlig reserv om 400 miljoner
kronor, dvs. totalt 1 600 miljoner kronor under perioden 1998 - 2001.
Försvarsmakten räknade vidare med att Fortifikationsverket skall betala
tillbaka 90 miljoner kronor på grund av för högt uttagna hyror. Försvars-
maktens förslag innebar att man i slutet av perioden hade ett ackumulerat
anslagssparande på ca 4 300 miljoner kronor.

Prop. 1997/98:84

3.10 Nya uppgifter i Försvarsmaktens budgetunderlag i
mars 1998

Den 2 mars 1998 redovisade Försvarsmakten sitt budgetunderlag för år
1999. I budgetunderlaget redovisade Försvarsmakten i enlighet med re-
geringens direktiv sitt förslag till hur verksamheten skall genomföras i
perioden 1999-2001.

Underlaget den 2 mars 1998 skiljer sig från redovisningen den 16 feb-
ruari 1998 genom att

- viss planerad verksamhet, i huvudsak inom materielområdet, flyttas
från år 2002 till åren 2000 och 2001,

- ambitionsminskningama inom förbandsverksamheten är något mindre
under den senare delen av försvarsbeslutsperioden

- av planerad besparing avseende lagerhållning år 1998 om 550 miljoner
kronor återläggs 250 miljoner kronor under perioden 1999-2001.

Försvarsmaktens förslag i budgetunderlaget för år 1999 reducerar den
av Försvarsmakten tidigare planerade verksamheten under perioden 1998

- 2001 med 7 056 miljoner kronor.

Försvarsmakten förutsätter i sina förslag den 16 februari och 2 mars
1998 att man erhåller full kompensation för de förändringar av uteståen-
de förskott till industrin som enligt prognoserna från Försvarets materiel-
verk kommer att äga rum under perioden 1998-2001.

Den 4 juni 1996 tog Försvarets materielverk upp ett lån i Riksgälds-
kontoret på 14 600 miljoner kronor, vilket då motsvarade de utestående
förskotten hos industrin. Pengarna sattes in på Försvarsmaktens ränte-
konto. Detta gjordes för att de tidigare betalda förskotten inte bokfö-
ringsmässigt skulle vara anslagsavräknade. Enligt nu gällande bestäm-
melser skall förskott lånefmansieras och belasta anslag först efter leve-
rans. Senare under hösten 1996 inlevererade Försvarsmakten motsvaran-

de belopp. Sättet att budgetera anslaget förändrades inte i och med sys-
temomläggningen .

Redan vid systemomläggningen anmälde Försvarsmakten och Försva-
rets materielverk att anslaget skulle belastas vid en nedgång av nettovo-
lymen av förskott. Myndigheterna angav vidare att, om verksamhetsneut-
ralitet i systemomläggningen skulle gälla, skulle anslaget vid en nedgång
av nettoupplåningen behöva kompenseras. En del av de inlevererade
14 600 miljoner kronorna skulle då behöva återföras till anslaget.

Under perioden 1998-2001 sker många stora materielleveranser som
till del finansierats med förskott till industrin, t. ex. JAS 39 Gripen. För-
svarsmakten förutsätter i sin planering att kompensation erhålls för för-
ändring av nettoupplåningen för uteliggande förskott. Den senaste pro-
gnosen från den 24 februari 1998 från Försvarets materielverk skiljer sig
från föregående prognos från december 1997 i så måtto att utestående
förskott vid periodens slut har minskat med ca 4 700 miljoner kronor.
Därigenom har enligt Försvarsmakten planeringsutrymmet ökat med
motsvarande belopp.

Regeringen återkommer till frågan längre fram.

Prop. 1997/98:84

3.11 Riksrevisionsverkets granskning av förmåner och
lönebildning m.m.

På regeringens uppdrag har Riksrevisionsverket granskat förmåner och
formerna för lönebildning, tillämpning av avtal m.m. för anställda vid
Försvarsmakten m.fl. Uppdraget har nyligen redovisats. Redovisningen
har remitterats till Försvarsmakten.

Riksrevisionsverket redovisar iakttagelser vad gäller löneutvecklingen
för officerarna inom Försvarsmakten, konstruktion och omfattningen av
lönetillägg inom Försvarsmakten samt de relativt sett höga pensionskost-
naderna. Riksrevisionsverket konstaterar bl.a. att verket inte funnit skäl
för statsmakterna att ändra på arbetsfördelningen och delegeringen mel-
lan Arbetsgivarverket och myndigheten Försvarsmakten. Däremot har
Riksrevisionsverket funnit att det finns skäl för regeringen att i resultat-
dialogen med myndighetsledningen ställa större krav på arbetsgivarbe-
teende i linje med verksamhetsintresset.

Regeringen återkommer till denna fråga längre fram.

Orsakerna till obalansen och regeringens åt- Pr°P 1997/98:84
gärder

Regeringens bedömning: Försvarsmaktens underlag för 1996 års
försvarsbeslut - Försvarsmaktsplan 97, innehöll en obalans mellan
planerad verksamhet och av riksdagen tidigare beslutade ekonomiska
resurser.

Extraordinära åtgärder fordras för att bringa ordning i Försvarsmak-
tens ekonomi och planering.

4.1 Perioden 1997 - 2001

Utifrån det underlag från Försvarsmakten på vilket regeringen grundade
sina förslag i propositionen om totalförsvarsbeslutet år 1996 var totalför-
svarsbeslutet väl finansierat. Regeringens förslag innebar en överfinansi-
ering om 800 miljoner kronor över perioden.

Försvarsbeslutet förutsatte rationaliseringar såväl inom Försvarsmak-
ten som vid stödmyndighetema. Dessa rationaliseringar bör enligt rege-
ringen kunna förverkligas och skall således kunna finansiera verksamhet
i enlighet med vad riksdagen avsåg.

Förutom de i försvarsbeslutet förutsatta rationaliseringskraven på
stödmyndighetema beslutades redan våren 1996 en besparing på 200
miljoner kronor per år ff.o.rn. år 1998 eller sammanlagt 800 miljoner
kronor under perioden. Detta innebar en ramsänkning som togs ut på
Försvarsmaktens anslag. Regeringen avsåg att realisera besparingen ge-
nom effektiviseringar hos myndigheterna inom utgiftsområdet, främst
stödmyndighetema. Besparingen har emellertid ännu inte tagits ut på det
sätt som avsågs. Regeringen avser att i samband med översynen av mate-
rielförsöijningsprocessen pröva möjligheten att kunna ta ut hela eller
delar av denna besparing. Intill dess att så sker far den nämnda överfi-
nansieringen om 800 miljoner kronor helt kompensera den ramsänkning
som beslutades våren 1996.

Dämtöver hade riksdagen våren 1996, i enlighet med regeringens eko-
nomiska vårproposition, beslutat att materielbeställningar för år 1998
skall senareläggas och Försvarsmaktens anslag minskas under år 1998
med 2 000 miljoner kronor. Av propositionen framgår att detta belopp
kommer att återläggas under åren 2000 och 2001. Vidare framgår att
återläggningen sker under försvarsbeslutsperioden och att tidpunkten för
när detta skall ske far slutgiltigt bedömas i samband med kontrollstatio-
nen mot bakgrund av bl.a. sysselsättningsskäl.

Efter försvarsbeslutet år 1996 har Försvarsmakten fatt nya uppgifter
som inte har varit finansierade utan som Försvarsmakten förutsätts finan-
siera inom befintlig anslagsram. Dessa beslut omfattar ca 200 miljoner
kronor totalt för perioden. Dessutom har regeringen beslutat om en in-

10

dragning på 200 miljoner kronor av kassabehållningen vid reservmate-
riellagret. Vidare har riksdagen våren 1997 beslutat om en sänkning av
Försvarsmaktens ram med 350 miljoner kronor under försvarsbeslutspe-
rioden. Sänkningen föranleddes av förväntade rationaliseringar inom
statens fastighetsförvaltning.

Av den brist som Försvarsmakten anmält kan således ca 750 miljoner
kronor vara hänförliga till beslut av riksdagen och regeringen efter 1996
års totalförsvarsbeslut.

När Försvarsmakten i olika sammanhang berör orsakerna till obalansen
pekar myndigheten särskilt på den rationaliseringspotential som skulle
utgöra en reserv för att möta negativa överraskningar och som man enligt
egen uppfattning inte blev i tillfälle att utnyttja på det sätt som man hade
räknat med på grund av statsmakternas beslut. Det kan därför vara av
intresse att peka på storleken av det belopp som det är fråga om. Det bör
då först framhållas att Försvarsmakten inte har kunnat förfoga över de
rationaliseringar hos stödmyndighetema som förutsattes i försvarsbeslu-
tet. I försvarsbeslutet förutsattes även en rationalisering hos Försvars-
makten för att på så sätt finansiera inlagd verksamhet. Denna rationalise-
ring uppgick för hela perioden till sammanlagt 400 miljoner kronor.

I skrivelsen den 12 december 1997, där den ekonomiska obalansen om
10 600 miljoner kronor anmäls, förklarar Försvarsmakten att den ekono-
miska risktagning som fanns i FMP 97 påtagligt ökade som en följd av
riksdagens totalförsvarsbeslut 1996. Försvarsmakten hänvisar därvid till
att verksamhet lades in för den beräknade rationaliseringspotentialen
inom Försvarsmakten i stället för att, som Försvarsmakten föreslog, ut-
nyttja den som en reserv inom Försvarsmakten, för att möta negativa
utvecklingar i genomförandet. Den reserv som Försvarsmakten här talar
om uppgår som nyss sagts till 400 miljoner kronor.

Försvarsmakten har även i sitt underlag till regeringen den 12 decem-
ber 1997 hänvisat till förändrade ekonomiadministrativa regler, vilket
medför minskade ränteintäkter. Riksdagen har finansierat totalförsvars-
beslutet med anslagsmedel. Riksdagen förutsätter inte finansiering med
ränteintäkter.

Från och med den 1 januari 1997 betalar Försvarsmakten all materiel
vid leverans, s. k. milstolpsfakturering. En faktura från Försvarets mate-
rielverk till Försvarsmakten innehåller såväl eventuella förskott som öv-
riga utgifter kopplade till den enskilda milstolpen. Utvecklingen av net-
toupplåningen till förskott påverkar inte Försvarsmaktens anslagsbelast-
ning.

Inom Regeringskansliet pågår en analys av konsekvenserna av betal-
ning av uteliggande förskott samt övriga konsekvenser av övergången till
full tillämpning av anslagsförordningen. Regeringen återkommer till
riksdagen i denna fråga.

Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att de ändringar som
riksdagen genom totalförsvarsbeslutet gjorde i förhållande till FMP 97,
dvs. det underlag på vilket beslutet grundades, var ekonomiskt balanse-
rade. Som Försvarsmakten själv har uppgett hade ändringarna ingen in-
verkan på den obalans som Försvarsmakten senare anmälde. Obalansen

Prop. 1997/98:84

11

hade enligt Försvarsmakten sålunda varit lika stor, även om FMP 97 hade
genomförts utan några ändringar.

I den statliga budgetprocessen måste statsmakterna kunna utgå från att
myndigheternas underlag är korrekta och noga kontrollerade av myndig-
heterna. Detta gäller också Försvarsmakten, även om verksamheten där
på många sätt skiljer sig från statsförvaltningen i övrigt genom sin om-
fattning och komplexitet. Det har nu klarlagts att Försvarsmaktens un-
derlag för 1996 års totalförsvarsbeslut, FMP 97, inte uppfyllde detta
krav. I stället innehöll planen en obalans mellan planerad verksamhet och
av riksdagen tidigare beslutade ekonomiska resurser. Regeringen anser
att detta är mycket allvarligt.

Regeringen avser att ta initiativ till ett forskningsuppdrag avseende de
obalanser i ekonomin som vid olika tillfällen uppkommit inom Försvars-
makten. Ledamöterna i rådet för insyn i Försvarsmakten kommer att ta
emot resultatet av forskningen.

I denna proposition tar regeringen bara ställning till de åtgärder som
krävs for budgetåret 1998. Regeringen återkommer till riksdagen avseen-
de resten av försvarsbeslutsperioden inom ramen för den ordinarie bud-
getprocessen.

Prop. 1997/98:84

4.2 Budgetåret 1998

Som ansvarig inför riksdagen har regeringen i det uppkomna läget tving-
ats vidta extraordinära åtgärder för att bringa ordning i Försvarsmaktens
ekonomi och planering. Sedan obalansens omfattning har kunnat utrönas
gav regeringen därför först Försvarsmakten i uppdrag att till regeringen
lämna ett nytt förslag till budget för år 1998. På grundval av det underlag
som Försvarsmakten har lämnat redovisar regeringen i denna proposition
olika åtgärder. Riksdagen föreläggs ett förslag om att kraven på bered-
skap inom Försvarsmakten skall ändras. Vidare informerar regeringen
om åtgärder som kommer att påverka plikttjänstgöringen, materielan-
skaffningen samt hemvärns- och frivilligverksamheten. Åtgärderna tar
till största delen sikte på innevarande budgetår.

Sammantaget reduceras verksamheten för år 1998 enligt Försvars-
makten med motsvarande 2 135 miljoner kronor, varav 875 miljoner
kronor inom lednings- och förbandsverksamheten och 1 260 miljoner
kronor mom materielområdet.

Även överplaneringen inom materielområdet har detta år reducerats.

Regeringen kommer att i en ändring av 1998 års regleringsbrev för
Försvarsmakten ge direktiv om ytterligare åtgärder som syftar till att
anpassa Försvarsmaktens verksamhet till den ekonomiska ram som riks-
dagen har bestämt.

I det senaste regleringsbrevet för Fortifikationsverket har regeringen
bestämt att alla investeringar avseende mark, anläggningar och lokaler
som överstiger 20 miljoner kronor skall underställas regeringens pröv-

12

ning. För att öka kontrollen över dessa investeringar avser regeringen att
ändra denna gräns till 10 miljoner kronor.

Mot bakgrund av Riksrevisionsverkets granskning av förmåner och lö-
nebildning m.m. utgår regeringen från att Försvarsmakten som ansvarig
arbetsgivare beaktar vad Riksrevisionsverket för fram i sina rapporter.

Regeringen har för avsikt att särskilt följa utvecklingen av Försvars-
maktens arbetsgivarfunktion.

Regeringen gav den 22 januari 1998 Försvarsmakten i uppdrag att re-
dovisa hur en eventuell utveckling av Försvarsmaktens nuvarande för-
måga till internationella fredsfrämjande och humanitära insatser skulle
kunna genomföras. Delar av detta uppdrag redovisades den 16 februari
1998 och uppdraget skall slutredovisas den 15 april 1998. Regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga. De reduceringar i verksamheten
som regeringen redovisar i denna proposition omfattar inte internationell
verksamhet.

Prop. 1997/98:84

5 Anpassning

Regeringens förslag: Övergripande mål för Försvarsmakten vad av-
ser Försvarsmaktens beredskap skall ändras och fa följande lydelse.

Försvarsmaktens beredskap skall medge att utvalda delar av organisa-
tionen inom ett år efter beslut har uppnått full krigsduglighet. Bered-
skap, organisation och planläggning skall vidare medge att Försvar-
smaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs. utökas eller föränd-
ras för att motsvara framtida krav och behov.

5.1 Beredskap m.m.

Genom totalförsvarsbeslutet år 1996 lade riksdagen fast vilka mål och
resurser som totalförsvaret skall ha under perioden 1997 - 2001.

Ett viktigt inslag i beslutet är att Försvarsmaktens beredskap skall
medge att organisationens huvuddel inom ett år efter beslut därom skall
ha uppnått full krigsduglighet. Dessutom skall Försvarsmaktens förmåga
långsiktigt kunna anpassas till att motsvara framtida krav och behov. För
att skapa förutsättningar för att åstadkomma balans i Försvarsmaktens
ekonomi och planering föreslår regeringen att detta krav på beredskap nu
skall omfatta utvalda delar av organisationen.

I budgetpropositionen för år 1998 pekade regeringen på två allvarliga
problem. Det ena var att det i Försvarsmaktens planläggning fanns verk-
samhetskostnader utöver den ekonomiska ram som riksdagen hade be-
stämt. Det andra var att Försvarsmakten hade anmält att kompetensen

13

inom befälskåren kan komma att gå ned så kraftigt att möjligheterna att
nå full krigsduglighet inte med säkerhet kan uppnås inom ett år.

Regeringen gav i september 1997 Försvarsmakten i uppdrag att redovi-
sa en plan för åtgärder som senast under år 1999 skall höja befälens
kompetens till en nivå som gör att myndigheten kan uppfylla totalför-
svarsbeslutets mål vad gäller krigsduglighet och förmåga till anpassning.
Genom regeringsbeslut den 18 december 1997 utsträcktes tiden för pla-
nen till den resterande delen av försvarsbeslutsperioden.

Försvarsmakten har vid en redovisning i februari 1998 anmält att be-
fälens kompetens kommer att gå ned ytterligare som en följd av redovi-
sade reduceringsförslag.

Regeringen menar att en viss nedgång i kompetens kan accepteras för
en del av befalskåren som en följd av reduceringsåtgärdema. En priorite-
ring måste emellertid ske så att kompetens kan ökas främst för den grupp
av befal som är mest betydelsefull för den långsiktiga anpassningsförmå-
gan.

När det gäller omvärldsläget och möjligheterna att sänka beredskapen
har regeringen förutom underlag från Försvarsmakten beaktat Försvars-
beredningens delrapport Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning
(Ds 1998:9). Inom Regeringskansliet pågår också ett arbete med att be-
döma hur vår operativa förmåga har utvecklats i förhållande till omvärld-
släget. Omvärldsläget beskrivs utförligare i avsnitt 3.2.

Regeringen bedömer att det nuvarande omvärldsläget tillåter att antalet
förband med krav på att kunna uppnå full krigsduglighet inom ett år kan
nedgå. Som exempel på förband som under år 1998 och 1999 kan komma
i fråga kan anges förband inom territorialförsvaret, artilleri- och under-
hållsförband, en flygdivision JA 37 samt en patrullbåtsdivision.

Försvarsmaktens beredskap skall säkerställa att de förband och funk-
tioner som direkt eller senast inom ett år skall kunna öka förmågan så att
full effekt kan utvecklas innehåller erforderlig grundförmåga. Beredskap,
organisation och planläggning skall vidare medge att Försvarsmaktens
förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs. utökas eller förändras för att mot-
svara framtida krav och behov.

Förband och funktioner som omfattas av ettårskravet skall ges en så-
dan operativ förmåga som erfordras för att kunna upprätthålla den territo-
riella integriteten samt hantera de påfrestningar som kan följa av kriser i
vårt närområde och möta sådana begränsade militära företag som skulle
kunna genomföras mot oss i nuvarande omvärldsläge. Sådana förband
skall även kunna delta i internationella insatser och stödja samhället vid
svåra påfrestningar i fred.

Regeringen menar att grundförmågan i förbanden endast i begränsade
delar kan underskrida förbandsmålsättningama. De delar som är av sär-
skild betydelse för att hävda vår territoriella integritet, skydda vitala to-
talförsvarsobjekt, delta i internationella insatser samt för vår förmåga att
hantera kriser i närområdet, bör ha en sådan grundförmåga att förbands-
målsättningama i dessa avseenden uppfylls.

De högst prioriterade förbanden skall efter en veckas mobiliseringsför-
beredelsetid kunna genomföra mobilisering inom några dygn. Övriga
prioriterade förband skall efter upp till ett års mobiliseringsförberedelse-

Prop. 1997/98:84

14

tid och ökning av förmågan kunna genomföra mobilisering inom en
vecka.

Resterande förband omfattas inte av dessa tidskrav på mobilisering
utan skall kunna öka förmågan i förhållande till den utveckling som mo-
tiverar höjningen.

Regeringen kommer, om riksdagen godkänner regeringens förslag, att
besluta vilka förband som inte behöver uppnå full krigsduglighet inom ett
år.

Regeringens förslag till riksdagen möjliggör reduceringar i Försvars-
maktens verksamhet som är en förutsättning för att uppnå ekonomisk
balans i planeringen för år 1998. Reduceringarna omfattar två kategorier
av åtgärder.

Den första kategorin av reduceringsåtgärder omfattar förbandsverk-
samheten. Redan tidigare har vissa förband, främst inom territorialför-
svaret, getts så låg utbildningsprioritet att det råder osäkerhet om man
kan uppfylla kraven på att uppnå full krigsduglighet inom ett år. Rege-
ringen bedömer att fler förband kan undantas från kravet att uppnå full
krigsduglighet inom ett år.

Regeringens förslag innebär också möjligheter till ett förändrat system
för mobilisering. I stället för att förbandens materiel förvaras utspridd i
många förråd tillämpas förvaring i centrala förråd. Besparingarna är in-
ledningsvis mindre då materielen omdirigeras för att öka efterhand som
förrådsställningen centraliseras.

Reduceringar sker vidare inom grundutbildning och vid de förband
som vidmakthålls med en hög andel av yrkesofficerare t.ex. flygförband.
Den minskade verksamheten påverkar krigsdugligheten vid krigsförban-
den och leder till ökade behov av åtgärder under ett uppbyggnadsskede.

Reduceringarna inom denna kategori beräknas uppgå till 900 miljoner
kronor under år 1998.

Den andra kategorin av reduceringsåtgärder är minskad och senarelagd
materielanskaffning. Detta kan leda till att de lägre prioriterade förban-
den saknar erforderlig materiel om alla förband skall nå full krigsduglig-
het inom ett år. Regeringen bedömer att dessa åtgärder är acceptabla i
rådande säkerhetspolitiska läge.

Reduceringarna inom denna kategori beräknas uppgå till 1 200 miljo-
ner kronor under år 1998. Se vidare avsnitt 5.4.

Prop. 1997/98:84

5.2 Beskrivning av omvärldsläget

Den säkerhetspolitiska utvecklingen har enligt regeringens mening be-
styrkt de bedömningar som låg till grund för 1996 års totalförsvarsbeslut.
Förhoppningarna om en i huvudsak positiv fortsatt utveckling i omvärl-
den har i de flesta avseenden infriats. Jämfört med läget 1995/96 har vår
säkerhetspolitiska situation förbättrats. Försvarsberedningen pekar i sin
delrapport som lämnades till regeringen den 20 februari 1998 på flera
faktorer av betydelse vid denna bedömning. Sålunda konstaterar bered-

15

ningen att den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland gått i positiv rikt-
ning och att Ryssland har i avtal reglerat viktiga säkerhetspolitiska frågor
med Nato och grannländer även om olösta frågor också kvarstår. Samti-
digt har de ryska väpnade styrkorna blivit ett mer urholkat maktmedel.
Beredningen framhåller vidare att det är en stor fördel att det europeiska
säkerhetssystemet i ökande utsträckning blir avtalsbundet. Samtidigt fö-
religger även framgent en osäkerhet om utvecklingen av säkerhetsstruk-
turer och krishantering. Formerna för krishantering behöver utvecklas
och göras flexibla. I rapporten pekar beredningen också på att samhällets
sårbarhet har skapat risker och faror av olika slag. Vid en konflikt kan en
part utnyttja denna sårbarhet för att genom hot eller insats av en vid skala
av maktmedel söka uppnå sina syften.

Försvarsberedningens slutsatser innebär bl.a. att angreppshoten ter sig
mer avlägsna. Detta medför dels att förmågan till offensiva operationer
utan en tidskrävande iståndsättning har reducerats ytterligare, dels att
förutsättningarna för en sådan iståndsättning har försämrats jämfört med
vad som bedömdes vara möjligt i anslutning till totalförsvarsbeslutet.
Vårt behov av hög krigsduglighet och beredskap har i motsvarande grad
minskat.

Försvarsberedningen har framhållit betydelsen av de internationella in-
satserna. Regeringen delar denna bedömning av deras betydelse både
som instrument för krishantering och som en del i utvecklingen av de
internationella säkerhetssystemen.

Prop. 1997/98:84

5.3 Plikttjänstgöring

I propositionen Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 (prop. 1996/97: 4) re-
dovisade regeringen bl.a. inriktningen för den fortsatta planeringen av-
seende totalförsvarspliktiga i det militära försvaret. Utifrån Försvar-
smaktens bedömda behov av att omsätta krigsorganisationen skulle årli-
gen 29 000 totalförsvarspliktiga fördelas för det militära försvaret. Detta
motsvarar en årlig grundutbildningsvolym om ca 25 000 efter bedömda
avgångar före inställelsen, det vill säga det antal totalförsvarspliktiga
som rycker in till tjänstgöring.

Regeringen anmälde vidare, efter förslag från Försvarsmakten, att det
var möjligt att för åren 1998 och 1999 göra en tillfällig neddragning om
ca 4000 totalförsvarspliktiga årligen. Bakgrunden var en god tillgång på
nyligen utbildad pliktpersonal vars krigsförband lades ned i samband
med totalförsvarsbeslutet. Vidare förutsåg Försvarsmakten ett behov av
att frigöra ekonomiska resurser de första åren under totalförsvarsbesluts-
perioden. För år 1998 respektive år 1999 förutsattes därför en årlig
grundutbildningsvolym om ca 21 000 totalförsvarspliktiga.

Av Försvarsmaktens redovisning den 16 februari 1998 framgår att För-
svarsmakten av ekonomiska skäl nu förordar en ytterligare neddragning
om ca 3700 totalförsvarspliktiga för utbildningsåret 1998/99. Detta skulle
då innebära en grundutbildningsvolym för utbildningsåret om ca 17 300

16

totalförsvarspliktiga. Den nu föreslagna neddragningen bedöms enligt
Försvarsmakten motsvara en besparing om ca 115 miljoner kronor år
1998 och ca 134 miljoner kronor år 1999.

Totalförsvarsplikten är av stor vikt både för den enskilda medborgaren
och för samhället i stort. Plikten bidrar till försvarets förankring i sam-
hället och möjliggör för den enskilda medborgaren att bidra till landets
försvar. Genom att pliktpersonalen representerar vitt skilda samhälls-
sektorer bidrar denna till en kunskapsbredd och stor allmän erfarenhet
inom det svenska försvaret. Den ekonomiska situationen medför dock att
regeringen är tvungen att vidta extraordinära åtgärder för att uppnå eko-
nomisk balans för budgetåret 1998. De ovan redovisade reduceringarna
av antalet totalförsvarspliktiga som skrivits in för värnplikt är en sådan
åtgärd som regeringen tvingas vidta. Regeringen anser att de nu föreslag-
na reduceringarna av nämnda totalförsvarspliktiga kan accepteras.

Regeringen har den 12 mars 1998 därför beslutat om ändring av 1998
års regleringsbrev för Försvarsmakten i enlighet med Försvarsmaktens
förslag angående reducering av vämpliktsvolymen. Beslutet innebär att
fördelningen av totalförsvarspliktiga för det militära försvaret får för
budgetåret 1998 minska med ca 3 500 totalförsvarspliktiga och för bud-
getåret 1999 med ca 200 i förhållande till det antal som regeringen tidiga-
re har beslutat. Totalförsvarets pliktverk kommer att till berörda totalför-
svarspliktiga lämna erforderlig information om möjligheterna att ansöka
till högskolestudier och att efteranmäla sig till högskoleprovet.

Försvarsmakten har i underlaget även anfört att ytterligare begräns-
ningar bör göras i vämpliktsutbildningen genom avkortningar av utbild-
ningstid för inneliggande åldersklass.

Riksdagen har beslutat att den sammanlagda tiden för grundutbildning
inte för någon totalförsvarspliktig far överstiga 615 dagar. Regeringen
har bestämt att grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har
skrivits in för värnplikt skall vara lägst 220 dagar. Regeringen har över-
låtit åt Försvarsmakten att närmare bestämma grundutbildningstidens
längd. En förutsättning för en avkortning av grundutbildningstiden är att
inskrivningsbeslutet ändras. Rätten att ändra inskrivningsbeslut har To-
talförsvarets pliktverk. Totalförsvarets pliktverk har dock beträffande de
som påbörjat sin grundutbildning överlåtit till Försvarsmakten att fatta
beslut om ändrad inskrivning under förutsättning att den enskilde sam-
tycker till förändringen.

Det ankommer således på berörda myndigheter att fatta beslut som rör
utbildningens längd.

Prop. 1997/98:84

17

Prop. 1997/98:84

5.4 Materielanskaffhing

Regeringens bedömning: I anslutning till kontrollstationen bör över-
vägas vilka försvarsteknologiska kompetenser som behövs för att sä-
kerställa anpassningsförmågan. I avvaktan på kontrollstationen är det
viktigt att väsentliga kompetenser inte går förlorade.

Förändringar i Försvarsmaktens materielanskaffning år 1998

Riksdagen beslutade i december 1997 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 6, bet.
1997/98:FöUl, rskr. 1997/98:82) bl.a. om inriktningen av verksamheten
för Försvarsmaktens program. I denna inriktning för programmen ligger
att viss materielanskaffhing genomförs.

I det nämnda riksdagsbeslutet godkände riksdagen regeringens förslag
till inriktning av investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 1998-
2000. Riksdagen bemyndigade vidare regeringen att i fråga om raman-
slaget A 1 Försvarsmakten beställa materiel m.m. och utvecklingsarbete
så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 1998 för denna materiel
m.m. och tidigare beställningar tillsammans uppgår till högst
83 505 400 000 kronor.

En stor del av de åtgärder som Försvarsmakten föreslår med anledning
av Försvarsmaktens ekonomiska situation avser reduceringar inom mate-
rielanskaffningen. Försvarsmakten föreslår att utgifterna för materielan-
skaffningen för år 1998 skall minska med drygt 1 200 miljoner kronor.

Regeringen kommer att genom ändring i regleringsbrev för Försvars-
makten för budgetåret 1998 att besluta om erforderliga begränsningar i
fråga om såväl investeringsplan som beställningsbemyndiganderam. Re-
geringen återkommer i budgetpropositionen för år 1999 med en investe-
ringsplan för perioden 1999-2001 och förslag till ny bemyndiganderam. I
denna investeringsplan och förslaget till bemyndiganderam kommer de
åtgärder som har vidtagits med hänsyn till Försvarsmaktens ekonomiska
situation att ha inarbetats.

Försvarsmaktens förslag till reduceringar omfattar endast materiel som
ej är beställd hos försvarsindustrin. Detta medför att de större materiel-
projekt som regeringen har fattat beslut om och där en beställning till
försvarsindustrin föreligger ej berörs år 1998.

Reduceringarna inom materielanskaffningen år 1998 kan genomföras
inom ramen för de beslut som riksdagen har fattat. Exempel på åtgärder
är att den planerade renoveringen och modifieringen av Haubits 77 och
utvecklingen av autonomt pansarskott inte kommer att genomföras. Vi-
dare kommer anskaffningen av kortvågsradiosystem 90 att reduceras.
Dessa förändringar kommer regeringen att besluta genom ändring av
regleringsbrevet för Försvarsmakten för år 1998. I övrigt kan Försvars-

18

makten själv genomföra reduceringarna utan särskilda beslut av rege-
ringen.

Konsekvenser av den minskade materielanskaffningen inom perioden
1998 till 2001

Försvarsmakten har föreslagit reduceringar av den planerade materielan-
skaffningen för perioden 1998 - 2001.

Försvarets materielverk kommer på regeringens uppdrag att redovisa
sin bedömning avseende industrikonsekvenser med anledning av den
föreslagna förändringen av materielanskaffningen den 1 juni 1998.

Regeringen anser att det är väsentligt att behovet av kompetenser som
erfordras inom landet ses över i samband med kontrollstationen. Detta
behov av en översyn uttalade regeringen redan i prop. 1996/97:4, Total-
försvar i förnyelse, etapp 2. I avvaktan på resultatet av översynen är det
enligt regeringens mening väsentligt att reduceringarna av Försvarsmak-
tens materielanskaffhing inte ger långsiktiga konsekvenser för de kom-
petenser som måste finns inom landet. Regeringen avser att ge Försvars-
makten och Försvarets materielverk i uppdrag att se över de baskompe-
tenser och teknologisatsningar som prioriterades i första och andra etap-
pen av 1996 års totalförsvarsbeslut. Uppdraget kommer även att omfatta
en analys av andra tidigare ej prioriterade teknikområden som kan vara
nödvändiga att säkerställa inom landet.

Regeringen anser att den inhemska utvecklingskompetens som är av
betydelse för anpassningsförmågan inte bör tillåtas nedgå innan resultatet
av den försvarsindustriella översynen i samband med kontrollstationen
föreligger. Regeringen kommer därför att besluta om en ändring av regle-
ringsbrev för Försvarsmakten för år 1998.1 beslutet kommer att anges att
Försvarsmakten skall säkerställa den inhemska utvecklingskompetensen
inom pjäs-, pansarväms- och ammunitionsområdena under innevarande
och nästa budgetår.

Inriktningen skall vara att den kompetensbevarande verksamheten fi-
nansieras genom reduceringar och senareläggningar inom materielan-
skaffningen år 1999. Möjliga reduceringar och senareläggningar är enligt
ett underlag av den 1 mars 1998 från Försvarsmakten: senareläggning av
fordon till flygbassystemet, reducerad ambition vad avser renovering och
karossåtgärder av terrängbilar, senareläggning av modifiering av JA 37,
senareläggning av serieförberedelser för BAMSE samt senareläggning av
serieförberedelser för BONUS.

Prop. 1997/98:84

19

Prop. 1997/98:84

5.5 Hemvärns- och frivilligverksamhet

Regeringens bedömning: Hemvärns- och frivilligverksamheten bör
genomföras för att uppnå de mål som riksdagen har beslutat.

Försvarsmakten har föreslagit att hemvärns- och frivilligverksamheten
skall reduceras med ca 50 miljoner kronor under år 1998. Regeringen
anser dock att en sådan kraftfull reducering allvarligt skulle försvåra
möjligheterna att uppnå de mål som riksdagen har beslutat. Hemväms-
och frivilligverksamheten bör dock kunna reduceras med ca 10 miljoner
kronor.

Försvarsdepartementet har begärt in och fatt förslag till alternativa re-
duceringar från Försvarsmakten för att undvika de effekter som en sådan
reducering på hemvärns- och frivilligverksamheten skulle få för bl.a.
folkförankringen och uppfyllandet av målen i 1996 års totalförsvarsbe-
slut. I ett kompletterande underlag till regeringen den 18 mars 1998 har
Försvarsmakten föreslagit att detta skall finansieras inom ramen för tidi-
gare avdelade reserver. Bakgrunden till Försvarsmaktens förslag är att
tidigare bedömningar om behov av koncernbidrag för verksamheten vid
underhållsregementena numera bedöms kunna reduceras. Regeringen
kommer därför i en ändring av regleringsbrevet att se till att hemväms-
och frivilligverksamheten inte reduceras med mer än ca 10 miljoner kro-
nor. Det behov av medel som uppkommer genom att verksamheten inte
reduceras mer skall finansieras i enlighet med Försvarsmaktens forslag
av den 18 mars 1998.

20

Prop. 1997/98:84

F örs varsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Anders-
son, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: Bjöm von Sydow

Regeringen beslutar proposition.

21

Eländers Gotab 56071, Stockholm 1998