Handlingsoffentlighet hos kommunala företag

Proposition 1993/94:48

Regeringens proposition
1993/94:48

Handlingsoffentlighet hos kommunala företag

Prop.

1993/94:48

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 oktober 1993

Carl Bildt

Inger Davidson

(Civildepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen (1980:100), kom-
munallagen (1991:900), arkivlagen (1990:782) och i kommunalför-
bundslagen (1985:894).

Förslagen innebär att aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser där kommuner, landsting eller kommunalförbund utövar
ett bestämmande inflytande, jämställs med myndigheter när det gäller
handlingsoffentligheten. Förslagen innebär vidare att enskilda får rätt att
hos förvaltningsdomstol överklaga beslut av sådana kommunala företag
att inte lämna ut företagets handlingar.

Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverksam-
het för villkoren i slutna avtal om förvärv, upplåtelse eller användning
av egendom, tjänst eller annan nyttighet förlängs och blir densamma
som i dag gäller for motsvarande avtal som sluts hos statliga affärsverk.
Sekretess införs i kommunal verksamhet som avser uthyrning av bo-
stadslägenheter.

Meddelarfrihet skall råda i de kommunala företagen.

Arkivlagen skall tillämpas på de kommunala företag som jämställs
med myndighet.

Kommunalförbundslagen kompletteras för att klargöra att kommunal-
lagens bestämmelser om kommunala företag skall tillämpas av kommu-
nalförbund vare sig det har fullmäktige eller förbundsdirektion.

Lagändringarna föreslås träda i kraft, i fråga om kommunalförbunds-
lagen, den 1 januari 1994 och i övrigt den 1 januari 1995. För vissa
delägda kommunala företag föreslås lagändringarna dock träda i kraft
först den 1 januari 1998.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:48

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 3

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen ......... 4

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen ........ 9

2.3 Förslag till lag om ändring i arkivlagen ...........11

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalförbundslagen ... 14

3 Ärendet och dess beredning ......................15

4 Offentlighet och sekretess hos kommunala företag ........16

5 Registrering och utlämnande av allmänna handlingar.......23

6 Överklagande - direkt till domstol ..................25

7 Skydd för de kommunala företagens ekonomiska intressen ... 27

8 Sekretess till skydd för bostadshyresgäster .............30

9 Skydd för enskildas ekonomiska intressen .............32

10 Meddelarfrihet ..............................34

11 Tystnadsplikter i annan lagstiftning .................37

12 Följdändringar i kommunallagen ...................40

13 Arkivlagen skall tillämpas av de kommunala företagen .....42

14 Följdändringar i kommunalförbundslagen .............45

15 Specialmotivering ............................45

15.1 Sekretesslagen ...........................45

15.2 Kommunallagen ..........................48

15.3 Arkivlagen .............................49

15.4 Kommunalförbundslagen ....................50

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Handlingsoffentlighet hos
kommunala företag (SOU 1992:134) ................... 52

Bilaga 2 Lokaldemokratikommitténs lagförslag ............56

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ..............72

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ..................74

Bilaga 5 Lagrådets yttrande ........................84

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde .............90

Rättsdatablad .................................91

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

- lag om ändring i sekretesslagen,

- lag om ändring i kommunallagen,

- lag om ändring i arkivlagen (1990:782),

- lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894).

Prop. 1993/94:48

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’

dels att nuvarande 1 kap. 9-12 §§ skall betecknas 1 kap. 10-13 §§,
dels att den nya 1 kap. 12 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 10 §
samt 15 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 9 §, av följan-
de lydelse.

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

9§

Vad som föreskrivs i tryckfri-
hetsförordningen om rätt att ta
del av handlingar hos myndighet
skall i tillämpliga delar också
gälla handlingar hos aktiebolag,
handelsbolag, ekonomiska före-
ningar och stiftelser där kom-
muner eller landsting utövar ett
rättsligt bestämmande inflytan-
de. Sådana bolag, föreningar
och stiftelser skall vid tillämp-
ningen av denna lag jämställas
med myndighet.

Kommuner och landsting skall
anses utöva ett rättsligt bestäm-
mande inflytande om de ensam-
ma eller tillsammans

1. äger aktier i ett aktiebolag
eller andelar i en ekonomisk
förening med mer än hälften av
samtliga röster i bolaget eller
föreningen eller på något annat
sätt förfogar över så många
röster i bolaget eller föreningen,
2. har rätt att utse eller avsätta
mer än hälften av ledamöterna i
styrelsen för ett aktiebolag, en
ekonomisk förening eller en
stiftelse, eller

Lagen omtryckt 1992:1474.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. utgör samtliga obegränsat
ansvariga bolagsmän i ett han-
delsbolag. Vid tillämpningen av
1-3 skall inflytande som utövas
av en juridisk person över vilken
en kommun eller ett landsting
bestämmer på det sätt som
anges i de nämnda punkterna
anses utövat av kommunen eller
landstinget.

Första stycket gäller också
beträffande handlingar som efter
medgivande av en kommun eller
ett landsting för viss bestämd tid
förvaras hos aktiebolag, han-
delsbolag, ekonomiska förening-
ar eller stiftelser där kommuner
eller landsting har utövat ett
rättsligt bestämmande inflytan-
de.

Vad som sägs om kommuner
och landsting i första-tredje
styckena tillämpas också på
kommunalförbund.

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

12 §
I fråga om tystnadsplikt
beträffande företagshemligheter
finns bestämmelser som är
tillämpliga utöver föreskrifterna
om sekretess i denna lag.

I fråga om tystnadsplikt
beträffande företagshemligheter
och tystnadsplikt för revisorer
finns bestämmelser som är
tillämpliga utöver föreskrifterna
om sekretess i denna lag.

6 kap.

2§

Sekretess gäller for uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv,
överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan
nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften
röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte arbete som för
myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal.
Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom
för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fall
lämnas till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden
offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

Nuvarande lydelse

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst tjugo år. Beträffande
handling som anger villkoren i
slutet avtal gäller sekretessen
dock längst till dess två år, eller
hos statliga affärsverk och För-
svarets materielverk fem år, har
förflutit från det avtalet slöts.

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

7 kap.2

25 §

Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag.

/ kommunal bostadsuthymings-
verksamhet gäller sekretess för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas
att den enskilde eller någon
närstående till honom lider men
om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.

8 kap.

10 §

Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhål-
landen för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har trätt
i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller
också hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för
enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällig-
het eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna
genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver
revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften
röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller
dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.

2 Senaste lydelse 1993:738.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket, lämnats
till annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller
dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

Regeringen kan för särskilt fall forordna om undantag från sekretess-
en, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

15 kap.

Beslut varigenom myndighet har
avslagit enskilds begäran att få
ta del av handling eller lämnat
ut allmän handling med förbe-
håll, som inskränker sökandens
rätt att yppa dess innehåll eller
annars förfoga över den, får
överklagas av sökanden. Om
inte annat följer av andra-fjärde
styckena, överklagas beslutet
hos kammarräten eller, såvitt
gäller kammarrätts beslut i där
väckt ärende, hos Regerings-
rätten. Har beslutet meddelats
av organ som avses i 1 kap. 8 §
andra stycket tillämpas bestäm-
melserna i 23-25 §§ och 30 §
första meningen förvaltnings-
lagen (1986:223) om överkla-
gande. Att prövningstillstånd

Beslut varigenom myndighet har
avslagit enskilds begäran att få
ta del av handling eller lämnat
ut allmän handling med förbe-
håll, som inskränker sökandens
rätt att yppa dess innehåll eller
annars förfoga över den, får
överklagas av sökanden. Om
inte annat följer av andra-fjärde
styckena, överklagas beslutet
hos kammarräten eller, såvitt
gäller kammarrätts beslut i där
väckt ärende, hos Regerings-
rätten. Har beslutet meddelats
av organ som avses i 1 kap. 8 §
andra stycket eller 9 § tillämpas
bestämmelserna i 23-25 §§ och
30 § första meningen förvalt-
ningslagen (1986:223) om över-
klagande. Att prövningstillstånd

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inte behövs när kammarrätts
beslut överklagas framgår av
35 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291).

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

Har beslut som avses i första stycket meddelats av tingsrätt och rör
det handling i domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet,
överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där väckt
eller dit överklagat ärende överklagas hos Högsta domstolen. Vid över-
klagande av tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmel-
serna i rättegångsbalken om besvär. Vid överklagande av hovrätts beslut
skall dock reglerna om prövningstillstånd inte tillämpas.

Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, rege-
ringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.

Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i
2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under
riksdagen är särskilt föreskrivet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller
gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre
än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och i fråga om
ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än
kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 1 kap. 9 § dock
tillämpas först från och med den 1 januari 1998.

3. Bestämmelserna i 15 kap. 7 § om överklagande tillämpas inte på
beslut som har meddelats före ikraftträdandet enligt 1 eller 2.

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16-18 §§ kommunallagen
(1991:900) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

3 kap.

16 §

Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna över
vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild
ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono-
misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får
dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det
finns stöd för det i lag.

Innan en kommun eller ett
landsting lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till
ett aktiebolag där kommunen
eller landstinget bestämmer
ensam, skall fullmäktige

1. fastställa det kommunala
ändamålet med verksamheten,

2. utse styrelseledamöter och
minst en revisor,

3. se till att fullmäktige får
yttra sig innan sådana beslut i

Om allmänhetens rätt att ta
del av handlingar hos vissa
kommunala företag finns be-
stämmelser i 1 kap. 9 § sekre-
tesslagen (1980:100).

17 §

Innan en kommun eller ett
landsting lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till
ett aktiebolag där kommunen
eller landstinget innehar samt-
liga aktier, skall fullmäktige

1. fastställa det kommunala
ändamålet med verksamheten,

2. utse samtliga styrelseleda-
möter och minst en revisor,

3. se till att fullmäktige får
yttra sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av prin-
cipiell beskaffenhet eller annars
av större vikt fattas.

verksamheten som är av prin-
cipiell beskaffenhet eller annars
av större vikt fattas, samt

4. besluta om att allmänheten
har rätt att ta del av handlingar
hos företaget enligt de grunder
som gäller för allmänna hand-
lingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen (1980:100).

Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en
stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §

Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag
eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam-
mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska perso-
nen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är
rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och
omständigheterna i övrigt.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med
någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

I fråga om sådana juridiska
personer som avses i första och
andra styckena och som inte
omfattas av 1 kap. 9 § sekre-
tesslagen (1980:100), skall full-
mäktige verka för att allmän-
heten skall ha rätt att ta del av
handlingar hos företaget enligt
de grunder som gäller för all-
männa handlingars offentlighet i
2 kap. tryclfrihetsförordningen
och sekretesslagen.

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller
gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre
än två tredjedelar av de med aktierna i bolaget förenade rösterna samt
på ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än
kommuner eller landsting skall dock äldre föreskrifter tillämpas till
utgången av år 1997.

2.3 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782)
dels att 8 och 14-16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2a$

Vad som enligt denna lag gäller
for kommunala myndigheters
arkiv skall gälla även för arkiv
hos sådana juridiska personer
som avses i 1 kap. 9 § sekre-
tesslagen (1980:100).

8 §

Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för
tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana
organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ankommer

på de statliga arkivmyndigheterna.

Kommunstyrelsen är arkiv-
myndighet i kommunen och för-
valtningsutskottet i landstings-
kommunen, om inte kommun-
fullmäktige eller landstinget har
utsett någon annan nämnd eller
styrelse till arkivmyndighet.

Kommunstyrelsen är arkiv-
myndighet i kommunen och
landstingsstyrelsen i landstinget,
om inte kommunfullmäktige
eller landstingsfullmäktige har
utsett någon annan nämnd eller
styrelse till arkivmyndighet.

Den kommunala arkivmyndig-
heten skall se till att sådana
juridiska personer som avses i 1
kap. 9 § sekretesslagen

(1980:100) föll gör sina skyldig-
heter enligt 3-6 §§ denna lag. I
de fall flera kommuner eller
flera landsting bestämmer till-
sammans i ett sådant företag
fullgörs uppgiften av arkivmyn-
digheten i den kommun eller det
landsting som kommunerna eller
landstingen kommer överens om.

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

Nuvarande lydelse

Om en kommunal myndighet
har upphört och dess verksam-
het inte har förts över till en
annan kommunal myndighet,
skall myndighetens arkiv över-
lämnas till arkivmyndigheten
inom tre månader, såvida inte
kommunfullmäktige eller lands-
tinget har beslutat något annat.

Föreslagen lydelse

14 §

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

Utöver vad som följer av be-
stämmelserna i 9, 10 och 14 §§
får en kommunal myndighet
avhända sig allmänna handlingar
endast genom sådant återläm-
nande eller överlämnande som
sker med stöd av

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommun-
fullmäktige eller landstinget.

15 §

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommun-
fullmäktige eller landstings-
fullmäktige.

har fått som

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet
lån.

Kommunfullmäktige eller lands-
tinget får meddela föreskrifter
om arkivvården inom kommun-
en, i den utsträckning något
annat inte är särskilt föreskrivet.

Kommunfullmäktige eller lands-
tingsfullmäktige får meddela
föreskrifter om arkivvården
inom kommunen, i den utsträck-
ning något annat inte är särskilt
föreskrivet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om sådana aktiebolag i vilka kommuner eller landsting
själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna
eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och
sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar
än kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 2 a § dock
träda i kraft den 1 januari 1998.

3. I fråga om sådana juridiska personer som avses i 2 a § skall arkiv-
beskrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgång-
en av år 1998. För sådana juridiska personer som avses i punkten 2
gäller dock att arkivbeskrivningar och arkivförteckningar skall vara
upprättade senast vid utgången av år 2001.

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalförbundslagen
(1985:894)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6,
8, 9, 11-15 och 17-23 §§,
6 kap. 10, 11 och 18-31 §§
samt i 7 kap. 1-7 §§ kommunal-
lagen (1991:900) skall i till-
lämpliga delar gälla i fråga om
förbundsdirektionen. Härifrån
skall dock följande avvikelser
gälla.

I fråga om tillkännagivande <
protokoll gäller föreskrifterna i 2

Sammanträde för fastställande

§'

Föreskrifterna i 3 kap.
16-18 §§, 4 kap. 5, 6, 8, 9,
11-15 och 17-23 §§, 6 kap. 10,
11 och 18-31 §§ samt i 7 kap.

1-7 §§ kommunallagen

(1991:900) skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om förbunds-
direktionen. Härifrån skall dock
följande avvikelser gälla.

justering av förbundsdirektionens
p. 13 § denna lag.

budget skall vara offentligt. Därvid

Prop. 1993/94:48

Propositionens lagförslag

skall bestämmelserna i 5 kap. 8-10 §§ och 39 § kommunallagen gälla i
tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Senaste lydelse 1991:1695.

3 Ärendet och dess beredning

Genom den nya kommunallagen (1991:900), som trädde i kraft den 1
januari 1992, infördes för första gången regler om offentlighetsprin-
cipens tillämpning i kommunala företag. Reglerna återfinns i 3 kap. 17
och 18 §§ kommunallagen och innebär i huvudsak att fullmäktige skall
se till att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos kommunala
företag enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlig-
het i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).

I samband med behandlingen av propositionen 1990/91:117 om en ny
kommunallag uttalade konstitutionsutskottet att intresset av insyn i
kommunal verksamhet är lika stort oavsett om verksamheten bedrivs i
nämndform eller av privaträttsliga organ (bet. 1990/91 :KU38). Ut-
skottet delade vidare Lagrådets uppfattning att den föreslagna reglering-
en av frågan om handlingsoffentlighet hade karaktären av ett proviso-
rium samt att en översyn av sekretesslagen i denna del var angelägen.
Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda hade anfört (rskr. 1990/91:360).

Regeringen bemyndigade i februari 1992 civilministern att tillkalla en
kommitté (dir. 1992:12) med uppgift att överväga olika åtgärder för att
stärka den lokala demokratin. I kommitténs uppdrag har bl.a. ingått att
behandla frågan om handlingsoffentlighet i de kommunala företagen.

Kommittén, som har antagit namnet Lokaldemokratikommittén (ord-
förande: kommunalrådet Sven Lindgren), avlämnade i december 1992
delbetänkandet Handlingsoffentlighet hos kommunala företag (SOU
1992:134). Kommitténs sammanfattning av betänkandet återfinns i
bilaga 1 och kommitténs lagförslag framgår av bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-
erna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Civildepartementet (dnr C93/18/KOM).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 juni 1993 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet föreslår att den i lagrådsremissen föreslagna kompletteringen
av sekretesslagen avseende de kommunala företagen tas in i en ny
särskild paragraf. Vidare föreslår Lagrådet att det i den nya paragrafen
dels uttryckligen anges vilka juridiska personer som avses, dels tas in
en definition av begreppet bestämmande inflytande. Lagrådet ger även
ett förslag till en sådan definition. Lagrådet föreslår också att det av den
nya paragrafen i sekretesslagen klart bör framgå att kommunalförbund
också omfattas av den nya regleringen.

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till
Lagrådets synpunkter i avsnitt 4 om offentlighet och sekretess hos kom-

Prop. 1993/94:48

munala företag, avsnitt 10 om meddelarfrihet och avsnitt 11 om bl.a. Prop. 1993/94:48
tystnadsplikt inom associationsrätten.

4 Offentlighet och sekretess hos kommunala

företag

Regeringens förslag: Gränserna för offentligheten i de kommunala
företagen vidgas och klargörs.

Reglerna om handlingsoffentlighet i tryckfrihetsförordningen skall
tillämpas på aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och
stiftelser i vilka kommuner, landsting eller kommunalförbund har
ett rättsligt bestämmande inflytande, själva eller gemensamt eller
också gemensamt med eller genom en eller flera sådana juridiska
personer.

Sekretesslagens regler om sekretess skall också tillämpas på
sådana bolag, föreningar och stiftelser. Det sker genom att sådana
företag vid tillämpningen av sekretesslagen jämställs med myndig-
het.

Förslagen genomförs genom att en ny paragraf 1 kap. 9 § tas in
i sekretesslagen.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Kommittén föreslår dock att även ideella föreningar skall omfattas samt
för aktiebolagens del en gräns för den utvidgade handlingsoffentligheten
vid ett kommunalt aktieinnehav om nio tiondelar av det totala antalet
aktier vilka samtidigt representerar nio tiondelar av röstetalet. För
övriga företag föreslår kommittén att gränsen för den vidgade hand-
lingsoffentligheten skall gå vid ett bestämmande inflytande.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ser positivt på eller har
inget att erinra mot att insynen i de kommunala företagen ökar och ges
en fästare rättslig reglering. Vissa remissinstanser med kommunal an-
knytning, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Svenska Hamnförbun-
det, avstyrker kommitténs förslag och anser att kommunallagens nuva-
rande reglering är tillfyllest. Flera remissinstanser, främst sådana med
anknytning till massmedia, anser att behovet av ökad insyn i de kommu-
nala företagen är stort.

Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker den föreslagna lag-
tekniska lösningen att vissa företag i sekretesslagen jämställs med myn-
dighet när det gäller handlingsoffentligheten. Eskilstuna kommun,
Svenska Kommunförbundet och Landsorganisationen (LO) ifrågasätter
lämpligheten av att jämställa företagen med myndigheter. Svenska
Kommunförbundet anser att avgränsningen i stället bör ske med ut-
gångspunkt i verksamheternas art. Hovrätten för Västra Sverige, Kam-
marrätten i Stockholm, Konkurrensverket, juridiska fakulteterna vid

Stockholms och vid Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Prop. 1993/94:48
Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund och Svenska
Tidningsutgivareföreningen anser att den av kommittén föreslagna
gränsdragningen är för snäv och att gränsen bör sättas betydligt lägre.

Några förordar en nedre gräns för ägandet vid minst femtio procents
aktieinnehav.

Umeå kommun anser att handlingsoffentlighet endast skall vara obli-
gatorisk för företag som är helägda eller där alla ägare är offentliga.
Kammarrätten i Stockholm och Borås kommun anser att frågan om
insynsreglernas tillämpning på dotterföretag måste klargöras. Nutek,
Energidistributörema och Stor-Stockholms Energi AB anser att el-
branschen av hänsyn till den kommande avregleringen och konkurrens-
intresset måste undantas från insyn.

Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms, Jönköpings, Göteborgs,
Borås och Gävle kommuner, Landstinget i Östergötland, Svenska Kom-
munförbundet och SABO har ansett att frågan om det straffrättsliga
ansvaret för brott mot tystnadsplikt måste klargöras om företagen jäm-
ställs med myndighet. Sveriges kommunaljuridiska förening anser att
brottsbalkens föreskrift om ansvar för brott mot tystnadsplikt inte blir
tillämplig.

Riksdagens ombudsmän menar att frågan om ämbetets tillsyn över de
kommunala företagen måste klargöras. JO anser att frågan om omfatt-
ningen av tillsynen måste beröras närmare liksom konsekvenserna för
arbetsbördan hos ämbetet. Jönköpings och Borås kommuner och Lands-
tinget i Östergötland anser också att JO:s tillsyn måste analyseras.
Svenska Kommunförbundet anser att frågan behöver utredas mer.

Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. tryckfrihetsförordningen
regleras allmänna handlingars offentlighet. I sekretesslagen (1980:100)
finns regler om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att
lämna ut allmänna handlingar.

Varken sekretesslagen eller 2 kap. tryckfrihetsförordningen är direkt
tillämpliga på kommunala företag. Bestämmelserna tillämpas emellertid
indirekt genom att fullmäktige enligt föreskrifterna i 3 kap. 17 och
18 §§ kommunallagen i vissa fall skall besluta om eller se till att före-
tagen skall tillämpa grunderna för allmänna handlingars offentlighet
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. De kommuna-
la företagens handlingar blir inte härigenom att betrakta som allmänna
handlingar. Beslutet innebär endast att företagen skall ha tryckfrihetsför-
ordningens och sekretesslagens bestämmelser som förebilder när de be-
dömer en framställning från någon om att få ta del av företagens hand-
lingar.

Utvecklingen har under senare år gått mot att i ökad omfattning be-
driva kommunal verksamhet i privaträttsliga former. Det handlar både
om rena entreprenadförhållanden och om att kommuner, landsting och
även kommualförbund själva eller tillsammans med andra intressenter
bildar företag för olika verksamheter eller lägger över verksamhet på
befintliga företag. Det är särskilt på områden där verksamheten har
starka kommersiella inslag som det är vanligt att kommunerna bedriver 17

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48

verksamheten i privaträttsliga former. Detta är fallet inom många tek- Prop. 1993/94:48
niska verksamheter, t.ex. när det gäller el- och bostadsförsöijning.

Antalet kommunala företag ökar liksom deras totala omsättning. Kom-
munens och kommunmedlemmarnas möjligheter till insyn, inflytande
och kontroll över verksamheter som drivs i privaträttsliga former är
mindre än i sådana som drivs inom ramen för den kommunala förvalt-
ningen. Redan i samband med att sekretesslagens tillämpningsområde
utvidgades till att omfatta vissa enskilda organ, uttalades att intresset av
insyn i offentlig verksamhet gör sig gällande med likartad styrka oavsett
den yttre form som valts för verksamheten (prop. 1986/87:151 s. 148).
Detta uttalande har alltjämt giltighet. Den privaträttsligt bedrivna verk-
samheten hos kommunerna har nu fått en sådan omfattning att det finns
anledning att införa en lagreglerad handlingsoffentlighet i de kommunala
företagen i syfte att förbättra medborgarnas möjligheter till insyn (jfr
prop. 1990/91:117 s. 18).

Regeringen delar i princip kommitténs uppfattning att allmänhetens
intresse av insyn i de kommunala företagen är större ju större det kom-
munala ägandet är. Detta principiella synsätt har också kommit till
uttryck i lagstiftningen genom bestämmelserna i 3 kap. 17 och 18 §§
kommunallagen.

I likhet med kommittén och ett antal remissinstanser anser regeringen
att rätten att ta del av handlingar hos kommunala företag direkt bör
framgå av lag och inte vara beroende av fullmäktiges beslut. Det bör
ske genom att jämställa kommunala företag med myndigheter vid till-
lämpningen av 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

Den fråga som i detta sammanhang har diskuterats av kommittén och
remissinstanserna är huruvida handlingsoffentligheten skall vara be-
roende av verksamhetens art eller av det kommunala inflytandet i före-
tagen. I sistnämnda hänseende har också diskuterats hur stort inflytandet
i så fall skall vara.

I denna del vill regeringen framhålla följande.

Den verksamhet som bedrivs av kommunala företag måste ligga inom
ramen för vad som är att betrakta som kommunala angelägenheter.
Verksamheten måste tillgodose ett intresse som är gemensamt för kom-
munmedlemmarna. Av kommunallagen följer att vården av kommunala
angelägenheter sköts genom nämndförvaltning. De kan dock enligt 3
kap. 16 § överlämnas till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk
förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Enligt regeringens mening bör de rättsliga möjligheterna till insyn och
kontroll inte vara beroende av i vilken form som kommuner och lands-
ting väljer att bedriva sin verksamhet. Samma öppenhet bör alltså i
princip gälla för kommunala företag som för kommunala myndigheter,
oavsett vilken verksamhet de bedriver. Det innebär i sin tur att samma
regler om handlingsoffentlighet och sekretess som gäller för kommunala
myndigheter också bör gälla för kommunala företag som bedriver mot-
svarande verksamhet.

Lagrådet har i sitt yttrande uttalat att regeringens förslag innebär att
offentligheten i de kommunala företagen vidgas och ges en fästare 18

rättslig stadga. Lagrådet menar att detta måste hälsas med tillfredsstäl-

lelse. Lagrådet pekar dock på att det är förenat med problem att över- Prop. 1993/94:48
föra en offentligrättslig regelmassa på privaträttsliga subjekt.

Kommunala företag drivs i 99 procent av fallen i form av aktiebolag,
stiftelser eller ekonomiska föreningar (jfr prop. 1990/91:117 s. 52).
Ideella föreningar, handelsbolag och kommanditbolag förekommer i
mycket liten utsträckning. Behovet av insyn i kommunal verksamhet
som bedrivs i dessa mera sällan använda företagsformer är emellertid
inte mindre än i verksamhet som bedrivs i andra former. Detta gäller
med undantag för de ideella föreningarna.

Kommunala företag i form av ideella föreningar utgörs i huvudsak av
intresseorganisationer, t.ex. Svenska Kommunförbundet och Landstings-
förbundet. Den verksamhet som dessa föreningar bedriver motsvarar
inte sådan verksamhet som normalt eller lika väl kan skötas av en kom-
munal myndighet (jfr Ds C 1985:13 s. 48). Reglerna om handlings-
offentlighet och sekretess i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen
bör därför inte omfatta ideella föreningar.

Fråga återstår då hur gränsdragningen skall göras för att bestämma
vilka kommunala företag i övrigt som skall omfattas av reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess.

Att handlingsoffentlighet skall råda i företag i vilka kommuner, lands-
ting och kommunalförbund bestämmer ensamma och i företag där kom-
muner, landsting och kommunalförbund samarbetar enbart med varand-
ra framstår som uppenbart och råder bred enighet om. I huvudsak kan
denna ordning i praktiken anses gälla redan nu genom reglerna i 3 kap.
17 § kommunallagen och 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen (angående
3 kap. 5 § kommunalförbundslagen, se avsnitt 14).

Beträffande handelsbolag, föreningar och stiftelser har kommittén
föreslagit att handlingsoffentlighet skall gälla i de fall kommuner och
landsting utövar ett bestämmande inflytande. Någon egentlig kritik har
vid remissbehandlingen inte riktats mot kommitténs förslag i denna del.
Även regeringen anser att den föreslagna avgränsningen i denna del är
lämplig. Lagrådet godtar också att begreppet bestämmande inflytande
används som avgränsning och föreslår dessutom att kommunalförbundet
uttryckligen anges i sekretesslagen. Till frågan om vad som skall förstås
med bestämmande inflytande i olika associationsformer återkommer
regeringen i det följande.

Delade meningar råder däremot i fråga om kommitténs förslag när det
gäller aktiebolag. Kommittén har i denna del - med hänvisning till vissa
regler i aktiebolagslagen (1975:1385) om skydd och rättigheter för
minoritetsdelägare och om tvångsinlösen av aktier - föreslagit att regler-
na om handlingsoffentlighet skall gälla vid ett kommunalt aktieinnehav
som överstiger nio tiondelar av aktierna och samtidigt nio tiondelar av
rösterna i bolaget. Enligt regeringens mening kan den sålunda föreslag-
na avgränsningen ifrågasättas. Även om minoritetsdelägares inflytande
inte är obetydligt vid ett stort kommunalt aktieinnehav, har en majori-
tetsdelägare i de flesta fall ett avgörande inflytande när det gäller verk-
samheten i och ledningen av ett aktiebolag. I aktiebolag där kommuner,
landsting eller kommunalförbund genom innehav av aktiemajoriteten 19

eller på något annat sätt har det bestämmande inflytandet dominerar det

kommunala intresset och därmed har också allmänheten ett starkt Prop. 1993/94:48
intresse av insyn i och kontroll av verksamheten. Regeringen anser
därför i likhet med åtskilliga remissinstanser att reglerna om handlings-
offentlighet skall gälla sådana aktiebolag i vilka kommuner, landsting
eller kommunalförbund, själva eller gemensamt eller via ett kommunalt
foretag, utövar det bestämmande inflytandet. Därmed kommer samma
principer att gälla samtliga associationsformer genom vilka kommuner,
landsting och kommunalförbund får bedriva verksamhet. Den föreslagna
ordningen ansluter också nära till vad som nu gäller för delägda kom-
munala företag enligt 3 kap. 18 § kommunallagen.

Som flera remissinstanser har påpekat råder det tveksamhet om vad
som gäller om handlingsoffentlighet i kommunala dotterföretag. Regler-
na bör därför utformas så att det klart framgår att handlingsoffentlig-
heten också skall gälla sådana företag där kommuner, landsting eller
kommunalförbund var för sig eller gemensamt med eller genom andra
juridiska personer har ett bestämmande inflytande. Lagrådet har ut-
tryckligen godtagit detta.

När det gäller innebörden av begreppet bestämmande inflytande kan
det till en början konstateras att inflytandet tar sig olika uttryck i olika
företagsformer. Innebörden av begreppet har behandlats i förarbetena
till 6 kap. 1 § sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 147, jfr även
Corell m.fl., Sekretesslagen, tredje upplagan, s. 129 f.).

Lagrådet har i sitt yttrande behandlat begreppet bestämmande inflytan-
de och därvid anfört bl.a. följande.

Begreppet bestämmande inflytande användes redan i koncerndefinitio-
nen i 1944 års aktiebolagslag. I 1975 års aktiebolagslag återfinns defini-
tionen i 1 kap. 2 §. Enligt andra stycket av den paragrafen föreligger ett
koncemförhållande om ett aktiebolag på grund av aktie- eller andels-
innehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande över en
juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet.
Uttrycket bestämmande inflytande återfinns i många andra lagar, t.ex. i
4 § första stycket 6 lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. och i 3 § andra stycket insiderlagen
(1990:1342). I 3 kap. 18 § kommunallagen återfinns ett besläktat ut-
tryck nämligen bestämmer.

Lagrådet har vidare anfört att trots att begreppet bestämmande in-
flytande således har lång tradition i svensk rätt är det uppenbart att det
inte är så exakt som man skulle önska med hänsyn till de straffbestäm-
melser som ingår i det föreslagna regelverket. En befattningshavare i ett
kommunalt företag som bryter mot sekretesslagens bestämmelser om
tystnadsplikt skall enligt det remitterade förslaget dömas till straff, om
de kommunala företrädarna har ett bestämmande inflytande i företaget,
men gå fri från ansvar för brott mot tystnadsplikten, om det kommunala
inflytandet inte har denna styrka. Med hänsyn till detta har Lagrådet
föreslagit att en definition av bestämmande inflytande tas in direkt i lag-
texten.

Den definition av bestämmande inflytande som Lagrådet har föreslagit

är avsedd av vara uttömmande. Lagrådet har vidare ansett att praktisk 20

majoritet på bolagsstämma i ett aktiebolag kan, om aktieägandet är

spritt, finnas vid mindre aktieinnehav än som anges i den av Lagrådet Prop. 1993/94:48
föreslagna definitionen. Att kommuner eller landsting har praktisk
majoritet i denna mening gör emellertid inte att bestämmelserna om
handlingsoffentlighet blir tilllämpliga på företaget. Regeringen delar
Lagrådets uppfattning att begreppet bestämmande inflytande i detta
sammanhang bör ges en mer exakt och förutsebar bestämning. Den av
Lagrådet föreslagna definitionen av begreppet bestämmande inflytande i
bestämmelsen är dock något inskränkt i förhållande till hur begreppet
tidigare har används i sekretesslagens 6 kap. 1 § och 8 kap. 10 §. En-
ligt dessa bestämmelser gäller sekretess hos myndighet för uppgift om
affärs- och driftförhållanden hos bl.a. bolag som bedriver affärsverk-
samhet och vari det allmänna utövar ett bestämmande inflytande. Av
förarbetena till dessa bestämmelser framgår att ett bestämmande infly-
tande kan föreligga även om det allmänna inte har mer än hälften av
aktierna men resten av dessa är så spridda att det finns en säker möjlig-
het för det allmänna att bestämma över bolagen (prop. 1979/80:2 Del A
s. 147, LU 1977/78:8 s. 18 ff, jfr. även Corell m.fl., Sekretesslagen,
tredje upplagan, s. 129 f.).

Begreppet bör därför i detta sammanhang redan i lagtexten ges en mer
preciserad och förutsebar bestämning. Enligt regeringen motiveras
skillnaden i bestämningen av begreppet av att den nu föreslagna be-
stämmelsen anger vilka företag som skall omfattas av handlingsoffent-
lighet och därmed direkt pekar ut de personer som omfattas av straff-
ansvar. För att markera denna skillnad i betydelsen av begreppet bör
det i lagtexten uttryckas som rättsligt bestämmande inflytande.

Begreppet rättsligt bestämmande inflytande i fråga om de olika asso-
ciationsformerna kommer därmed i huvudsak att innebära följande. Vad
som sägs om kommuner och landsting gäller också kommunalförbund.

När det gäller aktiebolag får kommuner och landsting anses ha ett
rättsligt bestämmande inflytande, om de ensamma eller tillsammans
äger aktier med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller eljest
förfogar över så många röster i detta. En kommun eller ett landsting får
anses ha rätt att förfoga över rösterna för vissa aktier, om kommunen
eller landstinget genom t.ex. ett konsortialavtal försäkrat sig om att
rösträtten för aktierna kommer att utövas på det sätt kommunen eller
landstinget anvisar. Ett rättsligt bestämmande inflytande i ett aktiebolag
får också anses föreligga om kommuner eller landsting har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget.
Vad som sagts nu om aktiebolag bör gälla också för ekonomiska före-
ningar.

Är det fråga om ett handelsbolag föreligger ett kommunalt rättsligt
bestämmande inflytande, om samtliga bolagsmän är kommuner eller
landsting. Ett kommanditbolag där samtliga komplementärer är kom-
muner eller landsting bör betraktas som kommunalstyrt, även om bolag-
et har kommanditdelägare som inte hör till den kommunala kretsen,
eftersom kommanditdelägare in dubio är uteslutna från förvaltningen (se
3 kap. 4 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). I enlighet härmed
bör i lagen föreskrivas att kommuner och landsting skall anses ha ett

rättsligt bestämmande inflytande i ett handelsbolag, om de utgör samt- Prop. 1993/94:48
liga obegränsat ansvariga bolagsmän i bolaget.

I fråga om stiftelser föreligger ett rättsligt bestämmande inflytande om
kommuner eller landsting på grund av stiftelseförordnandet har rätt att
utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för en stif-
telse.

Det rättsligt bestämmande inflytande som angivits nu kan helt eller
delvis uppnås via företag som ägs av kommuner och landsting eller av
dotterföretag till kommun- och landstingsägda foretag. Vid tillämpning-
en av definitionen skall inflytande som utövas av en juridisk person
över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på sätt som anges
i definitionen anses utövat av kommunen eller landstinget. Det innebär
exempelvis att aktier i ett aktiebolag som ägs av ett kommunägt aktiebo-
lag eller av ett helägt dotterbolag till ett sådant bolag räknas som ägda
direkt av kommunen.

Regeringens förslag att jämställa vissa kommunala företag med myn-
digheter vid tillämpningen av tryckfrihetsförordningen och sekretesslag-
en får konsekvenser också för tillämpningen av viss annan lagstiftning.

Upprättade och inkomna handlingar hos de kommunala företagen
kommer att anses som allmänna handlingar i samma utsträckning och på
samma sätt som hos myndigheter. Prövningen av frågor om utlämnande
av allmänna handlingar i företagen innefattar myndighetsutövning. Det
innebär att reglerna om ansvar för tjänstefel i 20 kap. 1 § brottsbalken
och reglerna om skadestånd i 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)
blir tillämpliga. Vidare innebär det att den myndighetsutövande verk-
samheten blir underkastad Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslems
tillsyn (jfr bet. 1975/76:KU22 s. 69, SOU 1985:26 s. 151, bet.
1986/87:KU2 s. 15). Förslaget innebär också att den som röjer en
uppgift som han enligt sekretsslagen är skyldig att hemlighålla kan
dömas till ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brotts-
balken.

Lagrådet har tagit upp frågan om det straffrättsliga ansvaret. Därvid
har Lagrådet anfört att det inte är självklart att de straffbestämmelser
som ingår i den offentligrättsliga regleringen måste göras tillämpliga när
en offentlig verksamhet drivs av privaträttsliga organ. Enligt Lagrådet
kan det diskuteras om det är lämpligt att driva konsekvensens krav så
hårt som förslaget innebär eller om man kan nöja sig med de sanktioner
som normalt tillgrips i privata företag vid brott mot tystnadsplikt och
andra brott i ett anställningsförhållande.

Regeringen har tidigare i detta avsnitt uttalat att samma regler om
handlingsoffentlighet och sekretess bör tillämpas oavsett i vilken form
verksamheten bedrivs. Regeringen anser att någon åtskillnad inte heller
bör göras när det gäller det straffrättsliga ansvaret.

Mot bakgrund av det sagda - och då Lagrådet inte heller anser en
sådan ordning som direkt olämplig - saknas det enligt regeringens me-
ning skäl att frångå förslaget i lagrådsremissen om det straffrättsliga
ansvaret.

Den föreslagna ordningen kan väntas medföra visst merarbete för 22

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslem då de kommunala företagen

till viss del kommer under deras tillsyn. Antalet ärenden torde dock bli Prop. 1993/94:48
så begränsade att kostnaderna därför bör kunna regleras inom tillgäng-
liga resurser.

Sammanfattning av förslaget

Regeringen föreslår alltså att vissa aktiebolag, handelsbolag, ekonomis-
ka föreningar och stiftelser i sekretesslagen skall jämställas med myn-
digheter när det gäller handlingsoffentligheten.

Förslaget innebär att reglerna om handlingsoffentlighet för det första
skall tillämpas hos aktiebolag där en kommun, ett landsting eller ett
kommunalförbund innehar samtliga aktier. Bestämmelserna skall dess-
utom tillämpas hos aktiebolag där kommun, landsting, kommunalför-
bund eller foretag som ägs av dessa har ett rättsligt bestämmande in-
flytande.

Förslaget innebär vidare att handlingsoffentligheten skall tillämpas hos
ekonomiska föreningar där kommuner, landsting, kommunalförbund
eller företag som ägs av dessa tillsammans innehar så många andelar i
föreningen att de kan sägas ha ett rättsligt bestämmande inflytande däri.

Handlingsoffentligheten skall även tillämpas hos stiftelser som har
endast en stiftare dvs. antingen en kommun, ett landsting eller ett kom-
munalförbund. Bestämmelserna skall tillämpas även hos stiftelser där
majoriteten av styrelseledamöterna enligt stiftelseförordnandet utses av
kommuner, landsting, kommunalförbund eller företag som ägs av dessa.

Handlingsoffentligheten skall också tillämpas hos handelsbolag (inklu-
sive kommanditbolag) där kommuner, landsting, kommunalförbund eller
ett företag som ägs av kommuner, landsting eller kommunalförbund
utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän.

Till frågan om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser återkom-
mer regeringen i specialmotiveringen till lagförslagen.

5 Registrering och utlämnande av allmänna

handlingar

Regeringens förslag: Bestämmelserna om registrering och utläm-
nande av allmänna handlingar m.m. i 15 kap. sekretesslagen skall
tillämpas också på de kommunala företagen.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser menar att en obligatorisk
tillämpning i ett kommunalt företag av 15 kap. sekretesslagen innebär
alltför stor byråkrati, merkostnader m.m.

Skälen för regeringens förslag: En effekt av att vissa kommunala
företag skall inordnas i sekretesslagens och tryckfrihetsförordningens

regelsystem är att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om bl.a. Prop. 1993/94:48
registrering och utlämnande av allmänna handlingar blir tillämpliga på
företagen, om inga särskilda undantag görs. I kapitlet finns bestämmel-
ser som på vissa punkter kompletterar tryckfrihetsförordningens be-
stämmelser om allmänna handlingar.

I 15 kap. 1 § finns den grundläggande bestämmelsen om myndigheter-
nas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Bestämmelsernas syfte
är att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar.
För att offentlighetsprincipen praktiskt sett skall kunna fungera på det
sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen har det ansetts nödvändigt
att myndigheterna håller sina allmänna handlingar diarieförda eller i
vart fåll så ordnade att det går att konstatera vilka allmänna handlingar
som finns (prop. 1979/80:2 Del A s. 354).

Motsvarande registreringsskyldighet gäller i dag för de enskilda organ
som anges i bilagan till sekretesslagen. Av förarbetena till sekretess-
lagen framgår att det för de flesta allmänna handlingar inte ställs sär-
skilt höga krav på hur diarieföringen skall ordnas. Bestämmelserna ger
myndigheterna en betydande frihet att ordna diarieföringen efter vad
som är lämpligast för den enskilda myndigheten (jfr prop. 1979/80:2
Del A s. 356).

I 15 kap. 2 § sekretesslagen anges de minimikrav som måste uppfyllas
vid registreringen av allmänna handlingar. Enligt paragrafen skall det
av registret framgå

1. datum då handlingen kom in eller upprättades,

2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen,

3. i förekommande fåll från vem handlingen har kommit in eller till
vem den har expedierats samt

4. i korthet vad handlingen rör.

Syftet med denna bestämmelse är att registreringen skall vara så
utförlig att handlingen utan svårighet kan identifieras (jfr prop.
1979/80:2 Del A s. 358).

I 15 kap. 3-6 §§ sekretesslagen finns vidare bestämmelser om hemlig-
stämpling, upplysningsplikt mot enskilda och myndigheter samt för-
fårandet vid utlämnande av allmänna handlingar.

Samtliga nu berörda bestämmelser har kommit till för att garantera en
effektiv tillämpning av offentlighetsprincipen så som den har kommit till
uttryck i tryckfrihetsförordningen. När reglerna i 2 kap. tryckfrihetsför-
ordningen och sekretesslagen om allmänna handlingars offentlighet och
sekretess görs tillämpliga på handlingar i kommunala företag finns
motsvarande behov att garantera reglernas effektivitet. Det finns därför
ingen anledning att göra undantag för de kommunala företagen från de
aktuella bestämmelsernas tillämpningsområde.

Sekretesslagens bestämmelser i 15 kap. 6 § om prövningen av frågan
om utlämnande av allmänna handlingar kommer visserligen i praktiken
inte att till alla delar kunna tillämpas direkt på företagen. Syftet med
bestämmelserna får dock bli vägledande för tillämpningen hos de kom-
munala företagen. Kommunen eller landstinget kan genom ägardirektiv
ange den närmare utformningen av beslutsgången inom företaget. De in-

tema handläggningsrutinema får givetvis inte utformas så att skynd- Prop. 1993/94:48
samhetskravet m.m. i tryckfrihetsförordningen blir eftersatt.

Av tryckfrihetsförordningen framgår att allmänheten har rätt att mot
festställd avgift få avskrift eller kopia av en allmän handling. Avgifter-
nas storlek bestäms för kommunens del i taxa som antas av fullmäktige.
När det gäller tillämpningen i företagen av denna bestämmelse torde det
vara företagen själva som fettar det formella beslutet om avgifternas
storlek, utformning m.m. Kommunen, landstinget eller kommunalför-
bundet torde dock ha möjligheten att i ägardirektiv föreskriva att före-
taget skall tillämpa den taxa som fullmäktige antagit för sina styrelser
och nämnder.

I 15 kap. 9-13 §§ finns särskilda bestämmelser om upptagningar för
automatisk databehandling. Dessa bestämmelser bör också bli direkt
tillämpliga på de kommunala företagen. Enligt regeringens uppfattning
bör samma principer gälla i dessa avseenden som för de kommunala
myndigheterna. Tillgången till handlingarna får inte försvåras eller
förhindras av att dessa förs och lagras med hjälp av automatisk databe-
handling. Bestämmelserna skall tillämpas vid sidan om de krav som
ställs på myndigheter och andra i datalagen (1973:289). Handlings-
offentlighetens förhållande till tystnadsplikten i datalagen behandlas
närmare i avsnitt 11.

Den utökade handlingsoffentligheten med krav på registrering m.m.
kan medföra en viss ökad administration för de kommunala företagen.
Samtidigt måste det ligga i företagens eget intresse att ha handlingarna
väl ordnade. De flesta företag torde också redan i dag ha sina hand-
lingar ordnade på ett sådant sätt som i stort uppfyller sekretesslagens
krav. Särskilda administrativa rutiner kan emellertid behöva läggas upp
och personal behöva utbildas. Kostnaderna för detta bör dock kunna be-
gränsas. Regeringen anser att finansieringsprincipen inte är tillämpbar i
detta fell.

Förslaget innebär inte att företagen skall vara skyldiga att diarieföra
de handlingar som sedan tidigare finns i företaget när den nya
regleringen träder i kraft. Skyldigheten bör bara omfatta de handlingar
som kommer in till eller upprättas hos företagen efter det att de nya
bestämmelserna trätt i kraft.

6 Överklagande - direkt till domstol

Regeringens förslag: Bestämmelserna i sekretesslagen och förvalt-
ningslagen om överklagande skall tillämpas på ett kommunalt före-
tags beslut att inte lämna ut en handling.

Förslaget genomförs genom ett tillägg till 15 kap. 7 § sekretess-
lagen.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Därutöver har Prop. 1993/94:48
kommittén övervägt en annan överklagningsväg. I det alternativet, kallat
indirekt överklagande, skulle ett företags beslut kunna överklagas till
kommun- respektive landstingsstyrelsen. I och med att styrelsen får
handlingen för prövning blir den allmän hos styrelsen och utlämnande-
frågan kan prövas enligt sekretesslagens bestämmelser.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs
förslag. Av de remissinstanser som avstyrker kommitténs förslag anser
en del att insyn i företagen inte skall råda över huvud taget och andra
att insynen inte behöver utvidgas. Svenska Kommunförbundet anser
vidare att det bör övervägas ytterligare att endast beslut av företag som
bedriver icke konkurrensutsatt verksamhet skall kunna överklagas.
Svenska Kommunförbundet, Botkyrka kommun, Karlstads kommun och
LO anser att möjligheten till en indirekt domstolsprövning via styrelsen
i kommunen eller landstinget är att föredra framför att direkt jämställa
vissa företag med myndigheter. Förbundet förordar att detta alternativ
blir föremål för ytterligare överväganden. Några remissinstanser anser
att kommitténs förslag inte går tillräckligt långt. De anser att alla kom-
munala företag, oberoende av storleken på den kommunala ägarandelen,
skall omfattas av den föreslagna ökade handlingsoffentligheten och möj-
ligheten att överklaga företagens beslut. Göteborgs kommun, Gävle
kommun och Sveriges kommunaljuridiska förening anser att frågan om
förvaltningslagens tillämpning på de kommunala företagen måste klar-
göras.

Skälen för regeringens förslag: En enskild fysisk eller juridisk per-
son som vägras att ta del av handlingar hos ett kommunalt företag har i
dag inga rättsmedel att ta till för att få utlämnandefrågan prövad. Rätten
att ta del av företagens handlingar är i stället ytterst beroende av om
kommunen kan förmå ett företag att lojalt följa den överenskommelse
eller den föreskrift i t.ex. bolagsordningen eller de villkor om hand-
lingsoffentlighet som fullmäktige har satt upp för verksamheten. Denna
ordning är enligt regeringens mening inte tillfredsställande.

Den som vill hävda sin lagliga rätt att få del av en allmän handling i
strid mot det kommunala företagets uppfattning bör kunna få frågan
prövad av ett utomstående organ. Ett beslut varigenom ett kommunalt
företag har avslagit en begäran att få ta del av en allmän handling eller
har lämnat ut en allmän handling med förbehåll bör därför kunna över-
klagas.

I likhet med kommittén och en majoritet av remissinstanserna anser
regeringen att sådana beslut bör få överklagas till domstol på samma
sätt som gäller för motsvarande beslut av myndigheter och sådana
enskilda organ som finns upptagna i bilagan till sekretesslagen.

I 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om hur
beslut överklagas. I 30 § samma lag finns bestämmelser om överklagan-
de av avvisningsbeslut. Enligt 15 kap. 7 § första stycket sekretesslagen
skall dessa bestämmelser tillämpas också på beslut som har meddelats
av sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 8 § samma lag. Denna
ordning infördes av bl. a. rättssäkerhetsskäl. Det ansågs viktigt att

klargöra på vilket sätt, till vilken instans och inom vilken tid en skrivel- Prop. 1993/94:48
se med överklagande skall ges in.

De skäl som angavs för att låta de aktuella bestämmelserna i förvalt-
ningslagen bli tillämpliga vid överklagande av beslut som har meddelats
av sådana enskilda organ som omfattas av sekretesslagen gör sig gällan-
de med samma styrka också i fråga om de kommunala företagen. För-
valtningslagens bestämmelser om överklagande bör därför också gälla
sådana överklagbara beslut som har meddelats av kommunala företag.
15 kap. 7 § första stycket sekretesslagen bör därför kompletteras med
en hänvisning till den föreslagna nya bestämmelsen i 1 kap. 9 § samma
lag.

Beslut av de delägda kommunala företag som enligt regeringens för-
slag inte skall jämställas med myndighet att inte lämna ut handlingar
kommer inte heller i fortsättningen att kunna överklagas till domstol.

Den föreslagna överklagningsmöjligheten kan väntas medföra visst
merarbete för förvaltningsdomstolarna. Antalet ärenden torde dock bli
förhållandevis få. Kostnaderna bör därför tills vidare kunna rymmas
inom ramen för tillgängliga resurser.

7 Skydd för de kommunala företagens
ekonomiska intressen

Regeringens förslag: Några ytterligare regler om sekretess med
hänsyn till det allmännas ekonomiska intressen införs inte i sekre-
tesslagen.

Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverk-
samhet förlängs från två till fem år för uppgift i handling som
anger villkoren i slutna avtal om förvärv, överlåtelse, upplåtelse
eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet i syfte att
skydda det allmännas ekonomiska intressen. Förhållandena blir
därmed jämställda med vad som gäller för motsvarande avtal hos
de statliga affärsverken.

Förslaget genomförs genom en ändring i 6 kap. 2 § sekretess-
lagen.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs
förslag. Svenska Hamnförbundet efterlyser dessutom sekretess med ett
omvänt skaderekvisit. Kungälvs kommun anser att skyddet bör omfatta
ett avtals hela löptid. Landstinget i Stockholms län anser att skyddet bör
gälla affärsavtal i all kommunal verksamhet. Landstinget i Älvsborgs
län anser att skyddstiden bör vara minst tio år. Flera remissinstanser har
hyst tveksamhet över om det skydd som sekretesslagen ger för de kom-

munala företagens affärshemligheter är tillräckligt for att dessa företags Prop. 1993/94:48
konkurrenssituation inte skall försämras när handlingsoffentlighet skall
råda.

Skälen för regeringens förslag: Kommuner och landsting är verk-
samma på en rad områden som vanligen ses som en del av näringslivet.
Exempel på detta är verksamheter inom kommunikationsväsendet och
energiförsörjningen. Man brukar kalla detta sedvanlig kommunal affärs-
verksamhet (prop. 1990/91:117 s. 33). Tyngdpunkten ligger ofta i att
tillhandahålla kollektiva anläggningar och tjänster av olika slag, t.ex.
elverk, värmeverk, vatten- och avloppsverk, renhållningsverk, buss- och
trafikföretag, hamnar och flygplatser. Även annan affärsmässigt driven
kommunal verksamhet som skall tillgodose intressen av allmän betydel-
se räknas hit såsom kommunala fastighets-, bostads-, hotell- och restau-
rangföretag.

Förutsättningarna för de kommunala företagen att agera på marknaden
kommer troligen att förändras framöver. I samband med avregleringar
inom bland annat bostadsförsörjningen och elmarknaden kommer de
kommunala bostads- och energiföretagen att möta en större konkurrens
än för närvarande. Även på andra områden kan ökad konkurrens kom-
ma att riktas mot de kommunala företagen. En fullständig öppenhet i
ekonomisk verksamhet som det allmänna bedriver i konkurrens med
enskilda skulle uppenbarligen inverka menligt på verksamheten.

Sekretesslagen innehåller flera regler om skydd för uppgifter om myn-
digheters affärs- eller driftförhållanden i deras affärsverksamhet. Vidare
finns regler om skydd för företagshemligheter i lagen (1990:409) om
skydd för företagshemligheter.

I 6 kap. 1 § sekretesslagen ges bestämmelser om sekretess i myndig-
hets affärsverksamhet. Med affärsverksamhet förstås verksamhet som är
antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del affärs in riktad. Sekretess
gäller för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om
det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndig-
hetens bekostnad om uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet om-
fattar också uppgifter om affärs- och driftförhållanden i bolag och andra
associationsrättsliga organisationer som driver affärsverksamhet och vari
det allmänna genom myndigheten har ett bestämmande inflytande.

Enligt 6 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hän-
för sig till ärende angående förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller annan
användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas
att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Med det allmänna avses
inte bara myndigheter utan också andra organ som enligt 1 kap. 8 §
sekretesslagen vid tillämpningen av lagen skall jämställas med myndig-
het. Sekretess för tjänst gäller dock inte för arbete som för myndighets
behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal. Angår ären-
det upphandling eller angår det försäljning av lös egendom för det
allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fäll lämnas
till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden offent-
liggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

I lagen om skydd för företagshemligheter (prop. 1987/88:155, bet.
1989/90:LU37) ges ett skydd för obehöriga angrepp på företagshemlig-

heter. I lagen kriminaliseras foretagsspioneri och olovlig befattning med Prop. 1993/94:48
företagshemligheter.

Lagen är tillämplig vid all slags näringsverksamhet dvs. också vid
näringsverksamhet som utövas av det allmänna (prop. 1987/88:155 s.
34 f., bet. 1989/90:LU37 s. 7). Lagen gäller alltså redan i dag för
kommunal affärsverksamhet vare sig den bedrivs av en kommunal
myndighet eller av ett kommunalt företag. I förarbetena anmärks dock
att en uppgift hos en myndighet som bedriver näringsverksamhet kan
utgöra en företagshemlighet endast så länge som sekretess gäller för
uppgiften. Sekretesslagen utgör således den yttre ramen för vad som i
det allmänna är att betrakta som en företagshemlighet.

I sammanhanget kan nämnas att arbetstagare som är styrelserepresen-
tant i ett aktiebolag, liksom andra styrelseledamöter i bolaget, är skyldi-
ga att visa bolaget lojalitet. De är därmed också skyldiga att iaktta
tystlåtenhet om förhållanden vars röjande kan föranleda bolaget skada.
Om en arbetstagarerepresentant till skada för bolaget avslöjar företags-
hemligheter som han har fått del av i sitt styrelsearbete blir skadestånds-
bestämmelsema i 15 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) tillämpliga
och inte reglerna i lagen om skydd för företagshemligheter (prop.
1987/88:155 s. 49, bet. 1989/90:LU37 s. 33). Förhållandet till den
associationsrättsliga tystnadsplikten behandlas i avsnitt 11.

De nu redovisade bestämmelserna i sekretesslagen och lagen om före-
tagshemligheter ger enligt regeringens mening ett tillfredsställande
skydd för sådana uppgifter om de kommunala företagens affärsförhål-
landen som kan behöva hemlighållas. Enligt regeringens bedömning
finns det inte något behov av skydd för ytterligare uppgifter om sådana
förhållanden.

När det däremot gäller den tid under vilken sekretess skall gälla för
vissa sådana uppgifter finns det anledning att överväga förändringar.
Enligt 6 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen gäller beträffande hand-
ling som anger villkoren i ett slutet avtal sekretessen längst till dess två
år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk fem år, har
förflutit från det att avtalet slöts. Anledningen till att tiden är längre hos
vissa myndigheter är att huvudregeln om två års sekretessskydd ansetts
ge ett alltför kortvarigt sekretesskydd bl.a. vid utvecklings- och options-
avtal med längre giltighetstid än två år (prop. 1987/88:41 s. 23).

Skälet till att skyddet för villkor i affärsavtal förlängdes från två till
fem år för Försvarets materielverk var att offentlighet hos handlingar i
upphandlingsärenden kan leda till att det allmänna kommer i ett sämre
läge vid senare likartade uppgörelser. Att anbudsgivama känner till de
priser som konkurrenterna har offererat vid en föregående upphandling
kan ha en prisuppdrivande effekt och kan även sägas strida mot prin-
ciperna i vår konkurrenslagstiftning. Presumtiva anbudsgivare kan
fordra att sekretess för längre tid än två år skall gälla efter det att ären-
det avgjorts för att vilja ge ett anbud eller för att våga erbjuda det
senaste och det bästa de har i tekniskt hänseende.

Regeringen anser att samma skäl kan läggas till grund för att förlänga
skyddet för villkor i avtal som sluts i kommunal affärsverksamhet. På 29

bl.a. den tekniska sidan kan det finnas uppgifter som behöver skyddas

för insyn från konkurrenternas sida under en längre tid än två år från Prop. 1993/94:48
det att avtalet slöts. För avtal i annan kommunal verksamhet än affärs-
verksamhet bör huvudregeln även i fortsättningen vara ett skydd i två
år. Att ett avtal i verkligheten kan ha avsevärt längre löptid behöver
inte innebära att ett utlämnande av uppgifterna skulle kunna medföra
lika stor skaderisk för parterna under hela denna tid. Det finns således
för närvarande inte någon anledning att föreslå ytterligare förlängning
av den två- respektive femåriga skyddstiden. Regeringen föreslår därför
enbart en ändring i 6 kap. 2 § andra stycket av innebörd att skyddstiden
för uppgifter om villkor i avtal i kommunal affärsverksamhet förlängs
från två till fem år i syfte att skydda det allmännas ekonomiska intres-
sen.

8 Sekretess till skydd för bostadshyresgäster

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i verksamhet som avser
kommunal bostadsuthyming för personliga uppgifter om hyres-
gäster och deras närstående, om det kan antas att de lider men om
uppgiften röjs.

Det sker genom en komplettering av 7 kap. 25 § sekretesslagen.

Kommitténs förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag. Kom-
mittén föreslår dock att skyddet för personliga och ekonomiska upp-
gifter om hyresgästens närstående regleras med ett omvänt skaderekvisit
i ett nytt andra stycke i 7 kap. 25 §. Motsvarande skydd för hyresgästen
själv föreslås bli reglerat i ett nytt andra stycke i 8 kap. 10 §.

Remissinstanserna: Remissinstansena ser positivt på att skyddet för
uppgifter om hyresgästerna stärks. JO och Sundsvalls kommun anser att
sekretessen bör vara lika i uthyrningsverksamhet vare sig den bedrivs i
myndighetsform eller i företagsform. Hyresgästernas Riksförbund anser
att ett brett skydd behövs. SABO anser att sekretessen bör vara absolut.

Skälen för regeringens förslag: I sekretesslagen finns i dag, med
undantag av uppgifter om kontraktshavarens affärs- och driftförhållan-
den i 8 kap. 10 § första stycket, inget sekretesskydd för uppgifter om
hyresgäster och deras närstående. I dag är denna brist i sekretesskyddet
inte något praktiskt problem eftersom kommunal uthyrningsverksamhet
av tradition har bedrivits i företagsform genom kommunala
bostadsföretag.

I dag gäller enligt 7 kap. 25 § sekretess för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden inom bl.a. bostadsförmedlingsverksamhet, om
det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider be-
tydande men om uppgiften röjs. Sekretessen avgränsas alltså med ett
s.k. rakt skaderekvisit. Som exempel på uppgifter som bör hållas hem-
liga nämns i förarbetena uppgifter om brott och brottspåföljder, om

någon är utsatt för misshandel i hemmet, om missbruksproblem och om Prop. 1993/94:48
vissa känsliga sjukdomar (prop. 1982/83:64 s. 5). Uppgifter av mer
alldagligt slag - som att bostad har sökts därför att sökanden har arbete
på viss plats, skall gifta sig, väntar barn, är trångbodd etc. - kan nor-
malt inte sekretessbeläggas enligt bestämmelsen eftersom det inte skulle
medföra betydande men for den enskilde. Någon gång kan dock även
normalt harmlösa uppgifter hemlighållas enligt bestämmelsen, t.ex. om
man kan anta att utlämnande av en bostadssökandes adress skulle kunna
leda till personförföljelse (prop. 1982/83:64 s. 6).

Hos de kommunala bostadsföretagen förekommer, liksom hos bostads-
förmedlingarna inte sällan åtskilliga uppgifter av känslig natur. Det kan
gälla uppgifter om hyresgästernas sociala och ekonomiska situation,
hälsotillstånd, missbruk, misshandel m.m. De kommunala bostadsföre-
tagen har i likhet med bostadsförmedlingarna i en inte obetydlig om-
fattning samarbete med socialtjänsten, kuratorer inom hälso- och sjuk-
vården, kriminalvården liksom med andra myndigheter.

Enligt regeringens mening får det förhållandet att offentlighetsprin-
cipen skall gälla inom kommunal bostadsuthyming inte leda till att
hyresgästerna och deras närstående får ett försämrat integritetsskydd för
uppgifter om sina personliga förhållanden. Offentlighetsprincipen inne-
bär bl.a. att allmänheten har rätt till insyn i den offentliga verksam-
heten. Syftet är emellertid inte att göra det möjligt för envar att ta del
av det som hör till enskilda personers privatliv. Med hänsyn till bl.a.
skyddet för enskilds personliga förhållanden får således rätten till insyn
begränsas. Hyresgästernas behov av skydd för uppgifter om deras per-
sonliga förhållanden måste anses väga tyngre än allmänhetens intresse
av att ta del av sådana uppgifter. Sekretess bör därför gälla för upp-
gifter om personliga förhållanden i kommunal verksamhet som gäller
uthyrning av bostäder. Sekretessen bör emellertid inte vara mera långt-
gående än vad som är strängt nödvändigt.

Kommittén har föreslagit att den kommunala bostadsuthymingsverk-
samheten skall omfattas av sekretess med ett s.k. omvänt skaderekvisit.
Kommittén har därvid anfört att skyddsintressen för personliga uppgifter
hos bostadsföretagen är helt jämförbara med vad som gäller inom
socialtjänsten. Enligt regeringens mening kan man inte dra några sådana
direkta paralleller mellan bostadsföretagen och socialtjänsten. Verksam-
heten inom socialtjänsten är av annat slag än kommunal bostadsuthyr-
ningsverksamhet, även om det finns ett samarbete mellan de två verk-
samheterna. Visserligen förekommer hos bostadsföretagen i vissa fall
samma typ av känsliga uppgifter, t.ex. uppgifter om missbruk och
misshandel, som inom socialtjänsten. De känsliga uppgifterna hos de
kommunala bostadsföretagen är dock otvivelaktigt mycket färre än inom
socialtjänsten. Man får heller inte glömma bort att för de flesta hyres-
gäster förekommer inom bostadsföretagen över huvud taget inte den typ
av känsliga uppgifter som finns hos socialtjänsten. Sekretess med till-
lämpning av ett omvänt skaderekvisit hos de kommunala bostadsföre-
tagen skulle leda till en mycket långtgående inskränkning av offentlig-
heten inom de kommunalt ägda bostadsföretagen. Vid en jämförelse av 31

hur det omvända skaderekvisitet tillämpas inom hälso- och sjukvården

och inom socialtjänsten framgår att ytterst få uppgifter anses vara Prop. 1993/94:48
offentliga. En uppgift om att en person varit i kontakt med socialtjäns-
ten kan redan den omfattas av sekretess. Däremot torde en uppgift om
att en viss person är hyresgäst hos ett kommunalt bostadsföretag i nor-
malfallet knappast anses som integritetskänslig. En så långt gående
sekretess som finns inom socialtjänsten kan därför inte anses vara påkal-
lad inom den kommunala bostadsuthymingsverksamheten.

Regeringen anser därför att en lämplig avvägning sker om föreskriften
utformas så att sekretess skall gälla, om det kan antas att hyresgästen
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess-
skyddet blir härigenom starkare hos den kommunala bostadsuthymings-
verksamheten än hos de kommunala bostadsförmedlingarna. Skyddet för
den enskildes uppgifter kommer således att omfatta alla typiskt sett
känsliga uppgifter som avser hälsotillstånd, missförhållanden av olika
slag m.m. Sekretessen innebär också att normalt harmlösa uppgifter kan
hemlighållas, t.ex. en hyresgästs adress, om ett utlämnande kan antas
leda till personförföljelse eller annat men for hyresgästen.

För att uppgifter som inom socialtjänsten omfattas av sekretess skall
kunna överlämnas till ett kommunalt bostadsföretag krävs i normalfallet
att den enskilde samtyckt till uppgiftslämnandet. Det förhållandet att en
uppgift överlämnas från socialtjänsten till ett bostadsföretag kan med
den föreslagna ändringen innebära att uppgiften omfattas av sekretess
också hos bostadsföretaget. Att den kommunala bostadsuthymingsverk-
samheten kommer att omfattas av sekretess med ett rakt skaderekvisit
innebär inte att samarbetet med socialtjänsten och andra verksamheter
som tillämpar ett omvänt skaderekvisit skall behöva försvåras påtagligt.
Känsliga uppgifter blir sekretessbelagda även med ett rakt skaderekvisit.

9 Skydd för enskildas ekonomiska intressen

Regeringens förslag: Några ytterligare regler om sekretess för
uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden för enskilda
som har trätt i affärsförbindelse med ett kommunalt företag infors
inte.

Den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverk-
samhet förlängs från två till fem år för uppgift i handlingar som
anger villkoren i slutna affärsavtal i syfte att skydda enskilda mot-
parters ekonomiska intressen. Förhållandena blir därmed jämställda
med vad som gäller affärsavtal som sluts med statliga affärsverk.

Förslaget genomförs genom en ändring i 8 kap. 10 § sekretess-
lagen.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att sekretess skall gälla för
uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden med ett

omvänt skaderekvisit for alla affärsförbindelser med de kommunala Prop. 1993/94:48
företagen. I övrigt överensstämmer kommitténs förslag med regering-
ens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs
förslag. JO och Sundsvalls kommun anser att samma sekretess bör gälla
oavsett om verksamheten bedrivs i myndighetsform eller av företag.
Kungälvs kommun och Svenska Hamnförbundet anser att skyddet bör
utsträckas till att gälla under ett avtals hela löptid. Landstinget i Stock-
holms län anser att skyddet bör omfatta alla affärsavtal i kommunal
verksamhet. Landstinget i Älvsborgs län anser att skyddstiden bör vara
minst tio år. Svenska Journalistförbundet är kritiskt till förlängd skydds-
tid.

Skälen för regeringens förslag: I 8 kap. 10 § sekretesslagen ges
sekretesskydd åt en enskild som har trätt i affärsförbindelse med en
myndighet för uppgifter om dennes affärs- och driftförhållanden, dvs.
för ekonomiska förhållanden. Inget skydd ges åt uppgifter hos myndig-
heterna om enskildas personliga förhållanden. Med enskild avses både
enskilda fysiska och juridiska personer. Affärsförbindelsen kan avse
förvärv, avyttrande eller upplåtelse av egendom eller arbete som skall
utföras.

Sekretess gäller enligt bestämmelsen också för uppgifter hos myndig-
het om enskildas affärs- och driftförhållanden som hänför sig till den
enskildes affärsförbindelse med ett av det allmänna dominerat privat-
rättsligt subjekt som driver affärsverksamhet eller till företag i vilket
myndigheten bedriver revision. Sekretessen är utformad med ett rakt
skaderekvisit och gäller endast om det av särskild anledning kan antas
att den enskilde lider skada om uppgifter röjs.

Kommittén har ansett att 8 kap. 10 § sekretesslagen bör kompletteras
med ett skydd för uppgifter hos kommunala företag om enskildas för-
hållanden av såväl personlig som ekonomisk natur. Som exempel på
sådana uppgifter har kommittén angivit uppgifter om privatpersoners
betalningsförmåga, adresser och energiförbrukning. De angivna exem-
plen är uppgifter som redan nu kan förekomma hos myndigheter och
domstolar och för vilka det hittills inte har ansetts föreligga något sär-
skilt sekretessbehov. Regeringen anser för sin del att det inte har fram-
kommit något särskilt behov - utöver det behov av sekretess som finns
hos kommunala bostadsföretag - som motiverar att skydd ges för sådana
uppgifter i de kommunala företagen. Kommitténs förslag i denna del
bör därför inte föranleda lagstiftning.

Däremot finns det anledning att även i 8 kap. 10 § överväga frågan
om att förlänga sekretesstiden för uppgifter i handlingar som anger
villkoren i slutna avtal i syfte att även skydda enskilda motparters eko-
nomiska intressen. Regeringen har i det föregående (avsnitt 7) föreslagit
en sådan förlängning i kommunal affärsverksamhet för uppgifter i hand-
lingar som anger villkoren i slutna avtal skall förlängas från två till fem
år till skydd för det allmännas ekonomiska intressen (6 kap. 2 § andra
stycket sekretesslagen). De skäl som motiverar den sålunda föreslagna
förlängningen i 6 kap. 2 § gör sig med samma styrka gällande också i 33

kommunal affärsverksamhet när det gäller skydd för enskilda motparter.

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48

8 kap. 10 § sista stycket sekretesslagen bör därför ändras på samma Prop. 1993/94:48
sätt.

10 Meddelarfrihet

Regeringens bedömning: Något uttryckligt undantag i lag från
principen om meddelarfrihet bör inte göras för de kommunala
företagens del.

Kommitténs förslag: Meddelarfrihet skall inte råda i de kommunala
företagen. Meddelarfriheten skall dessutom inskränkas i myndighets
verksamhet som avser uthyrning av bostadslägenheter.

Remissinstanserna: Många remissinstanser tillstyrker kommitténs
förslag eller lämnar det utan erinran. Hovrätten för Västra Sverige och
Grossistförbundet Svensk Handel anser att meddelarfriheten inte skall
inskränkas. Kammarrätten i Stockholm anser att en inskränkning av
meddelarfriheten kräver mer utredning. JK ifrågasätter att meddelarfri-
heten inskränks för myndighet som bedriver uthyrning av bostäder.
Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsut-
givareföreningen avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Med meddelarfrihet avses det
komplex av regler i tryckfrihetsförordningen och annan lag som innebär
att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna ut normalt sekre-
tessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift, radio eller TV.
Denna frihet ingår sedan länge som ett led i den reglering som avser att
förverkliga offentlighetsprincipen (prop. 1979/80:2 Del A s. 104).

Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om meddelarfrihet och rätt
till anonymitet är ett av de viktigaste momenten i yttrandefriheten i
tryckt skrift, radio och TV. De utgör en väsentlig förutsättning för
massmedias möjligheter att skaffa och förmedla information och med-
verka i den allmänna debatten.

Meddelarfrihetens omfattning är ytterst avhängig av avvägningen mel-
lan intresset av sekretess och intresset av offentlig insyn. Meddelarfri-
heten skall motverka icke önskvärda effekter av sekretesslagstiftningen.
Den fungerar således som en ventil som mjukar upp den stelhet i regle-
ringen av offentlighet och sekretess som följer av att regleringen är
utformad med tanke på normala fäll men utan hänsyn till att det i andra
fäll kan finnas ett särskilt intresse av att uppgiften lämnas ut.

Även om meddelarfrihet råder så talar erfarenheten för att sekretess-
lagens tystnadsplikter ändå innebär att de offentliga funktionärerna är
återhållsamma med att lämna hemliga uppgifter till massmedia. I för-
arbetena till sekretesslagen anges att som grundprincip bör gälla att stor
återhållsamhet bör iakttas när det gäller undantag från meddelarfriheten.
Risken för att affärshemligheter eller känsliga personuppgifter om före-

tagets kunder läcker ut till allmänheten via massmedierna skall inte Prop. 1993/94:48
överdrivas. Ingen remissinstans har pekat på att ett sådant problem i
dag råder hos de kommunala myndigheterna.

Om meddelarfriheten skall inskränkas blir det nödvändigt att vid varje
tillfälle göra en avvägning mellan intresset av sekretess och intresset av
offentlighet (prop. 1979/80:2 Del A s. 111). Här kan för övrigt erinras
om möjligheten att lämna ut uppgifter med förbehåll, t.ex. publicerings-
förbud. Denna möjlighet kan ibland ses som ett alternativ till undantag
från meddelarfriheten. Detta kan också vid en vidgad handlingsoffent-
lighet utnyttjas av de kommunala företagen i deras affärsförbindelser.

Allmänhetens intresse av insyn kan sägas vara större i de kommunala
företagen, vilka ytterst garanteras av kommunala medel, än i de privata.
Samma ordning bör gälla i de kommunala företagens verksamhet som i
de kommunala myndigheternas, om inte särskilt starka skäl talar för
något annat. Regeringen ser för sin del inte att det finns några sådana
skäl. Regeringen föreslår därför ingen inskränkning av meddelarfriheten
(jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 366, Del B s. 539). Lagrådet har givit
uttryck för samma uppfattning som regeringen. Lagrådet har ansett att
det är väsentligt att meddelarfriheten behålls så att en överflyttning av
kommunal verksamhet från myndighet till företag inte skall leda till en
försvagning av den offentliga insynen i den verksamhet som bedrivs i
allmän regi.

I 16 kap. sekretesslagen finns uppräknat vilken sekretess som bryter
meddelarfriheten. Om inga ytterligare undantag görs i 16 kap. kommer
meddelarfrihet att råda i de kommunala företag som jämställs med
myndighet i stort sett i samma utsträckning som i de kommunala myn-
digheterna. Lagrådet har menat att denna slutsats är en sanning med
viss modifikation. Lagrådet har ansett att det åtminstone finns viss risk
för att utrymmet för meddelarfrihet krymps när en kommunal verksam-
het flyttas från en nämnd till ett kommunalägt bolag eller jämställt
organ som behandlas som myndighet när det gäller handlingsoffentlighet
och sekretess och detta även om något tillägg inte görs i 16 kap. sekre-
tesslagen. Utan att i och för sig göra någon mera ingående analys har
Lagrådet pekat på vilka skillnader som kan uppstå. Lagrådet har anfört
följande.

"Om en icke kvalificerad sekretess bryts genom ett publice-
ringsmeddelande från någon inom det kommunala företaget, där
sekretesslagen är tillämplig, innebär meddelarfriheten otvivel-
aktigt att meddelaren går fri från straff och skadestånd på grund
av sekretessbrottet. Beträffande en offentligt anställd person
anses därutöver varje åtgärd som medför negativa konsekvenser
otillåten, om den grundar sig på meddelandet. Det är något
osäkert om detsamma gäller en anställd utanför den offentliga
sektorn, t.ex. i fråga om avsked eller andra arbetsrättsliga
påföljder (se SOU 1990:12 s. 63 och 74).

Inom myndighetssfären anses funktionärerna kunna åläggas
tystnadsplikt endast författningsvägen och inte genom avtal. 35

Utanför myndighetssektom kan däremot avtal om sekretess

Prop. 1993/94:48

träffas med rättslig verkan. Inte sällan anses tystnadsplikt följa
av den anställdes lojalitetsplikt. Det är numera en vedertagen
uppfattning att sådana avtalsgrundade tystnadsplikter åtminstone

1 princip bryter meddelarfriheten (se härom nämnda betänkande

s. 75 ff. och 1989/90:LU 37 s. 43 f.). Övergången från en
offentligträttsligt till en privaträttsligt organiserad verksamhet
kan alltså tänkas leda till en viss begränsning av meddelarfrihet-
en. Särskilt intrikat blir bedömningen av frågan om meddelarfri-
het när befattningshavare i t.ex. ett kommunalt bolag omfattas
av en sekretessbestämmelse i sekretesslagen som viker för med-
delarfriheten, samtidigt som avtal, öppet eller underförstått, om
tystnadsplikt på samma område har träffats inom bolaget. Så

t. ex. bryter meddelarfriheten igenom den sekretess i myndig-
heters affärsverksamhet som föreskrivs i 6 kap. 1 § sekretess-
lagen, medan en arbetstagare i det privata näringslivet som i
strid med ett avtal med arbetsgivaren röjer dennes skyddade
företagshemligheter genom ett meddelande till massmedierna
inte torde kunna undgå skadeståndsskyldighet enligt 7 § lagen
(1990:409) om skydd för företagshemligheter (se 1989/90:LU
37 s. 43). Huruvida det senare skulle gälla också ett kommunalt
bolag som i sekretesshänseende jämställs med myndighet får
betecknas som ovisst; vissa skäl talar för att så skulle vara fallet
(jfr SOU 1990:12 s. 78). Klart står naturligtvis att meddelaren
inte kan drabbas av någon straffrättslig reaktion med anledning
av publiceringsmeddelandet. Till undvikande av missförstånd
kan tilläggas att en anställd inte kan bli skadeståndsskyldig
enligt lagen om skydd för företagshemligheter, om han röjer en
företagshemlighet för att offentliggöra eller för behörigt organ
avslöja misstänkt brottslighet av viss svårhet eller annat allvar-
ligt missförhållande; företagshemligheten är då inte skyddad (se

2 § i nämnda lag).

Nära samband med meddelarfriheten har anonymitetsskyddet
för bl.a. dem som lämnar meddelanden för publicering till
massmedierna. Anonymitetsskyddet, som regleras i 3 kap.
tryckfrihetsförordningen och 2 kap. yttrandefrihetsgrundlagen,
innefattar dels en tystnadsplikt för funktionärer inom massme-
dierna, dels ett efterforskningsförbud. Tystnadsplikten kommer
också meddelare i de kommunägda företagen till del. Förbudet
att efterforska bl.a. den som har lämnat ett publiceringsmed-
delande riktar sig emellertid till myndighet och "annat allmänt
organ". De privaträttsligt organiserade kommunala företagen
torde falla utanför denna beskrivning, (prop. 1975/76:204 s.
145), och den nu föreslagna bestämmelsen om likställighet med
myndighet gäller beträffande tryckfrihetsförordningen endast
bestämmelserna om rätt att ta del av allmänna handlingar, vilka
återfinns i 2 kap. Även i det nu nämnda hänseendet innebär
alltså övergången från myndighet till bolag (förening, stiftelse) 36

en viss försvagning av det yttrandefrihetsrättsliga skyddet."

Regeringen anser i likhet med Lagrådet att det kan fora med sig vissa Prop. 1993/94:48
tillämpningsproblem när ett offentligrättsligt regelsystem överfors på
privaträttsliga organ. Tillämpningen av meddelerfriheten utgör härvidlag
inget undantag.

Reglerna om meddelarfrihet är avsedda att motverka icke önskvärda
resultat av sekretesslagstiftningen. Meddelarfriheten utgör således en
ventil for att förhindra sådana effekter. Tanken är att sekretess inte skall
hindra någon att avslöja oegentligheter som förekommer inom en verk-
samhet. I detta avseende är möjligheterna att lämna ut uppgifter desam-
ma i en myndighet som i det privata näringslivet. 2 § lagen om före-
tagshemligheter tillkom just i syfte att klargöra att denna rätt finns även
inom det privata näringslivet. Dessutom får det redan genom de nu
gällande bestämmelserna i kommunallagen anses vara kommuners och
landstings ansvar att verka för öppenhet i sina företag. Denna öppenhet
stärks genom de förslag regeringen nu lägger fram.

Mot bakgrund av det sagda anser regeringen att de skillnader som
Lagrådet har pekat på teoretiskt sett förvisso kan finnas, men att de i
praktiken inte medför några allvarliga konsekvenser för tillämpningen.
Den framtida rättstillämpningen får närmare avgöra gränserna för med-
delarfriheten.

11 Tystnadsplikter i annan lagstiftning

Regeringens förslag: Bestämmelserna i sekretesslagen skall inte
hindra en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revi-
sor att fullgöra sin upplysningsplikt mot bolags- eller förenings-
stämman.

En revisors tystnadsplikt skall bestå vid sidan av sekretesslagen.

Den av regeringen föreslagna regleringen av handlingsoffentlig-
heten i de kommunala företagen står inte i strid med den associa-
tionsrättsliga tystnadsplikt som åvilar styrelsen och VD i företagen.
Den föreslagna regleringen står inte heller i strid med föreskrifter-
na i datalagen (1973:289).

Kommitténs förslag: Kommittén har inte närmare behandlat frågor-

na.

Remissinstanserna: Frågan om offentlighetsprincipens förhållande till
den aktiebolagsrättliga tystnadsplikten behöver enligt Borås, Karlstads,
Uddevalla, Gävle, Sandviken, Stockholms, Karlshamns, Malmö och
Göteborgs kommuner, Stockholms läns landsting, Landstinget i Öster-
götland, Svenska Kommunförbundet, Svenska Hamnförbundet, Sveriges
kommunaljuridiska förening analyseras ytterligare.

Enligt Stockholms kommun behöver också förhållandet till datalagen
analyseras vidare. 37

Skälen för regeringens förslag

Tystnadsplikt inom associationsrätten

När associationsrättsliga företagsformer används i offentlig verksamhet,
kommer givetvis de civilrättsliga regler som har tillkommit för att
skydda ägar- och andra privata intressen att gälla även när det offentliga
har ägarinflytande i associationen.

Det finns inga uttryckliga bestämmelser i aktiebolagslagen
(1975:1385) eller i lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) om
styrelseledamöters skyldighet att iaktta sekretess beträffande företagets
angelägenheter. Däremot finns det föreskrifter beträffande revisors
tystnadsplikt i 10 kap. 13 § aktiebolagslagen respektive 8 kap. 16 §
lagen om ekonomiska föreningar. Denna olikhet beror ej på att styrelse-
ledamöterna är fria från tystnadsplikt utan tvärtom på att en sådan plikt
självklart följer ställningen som företagets förtroendeman. Tystnads-
plikten innebär att styrelseledamöter måste hemlighålla angelägenheter
och förhållanden, vilkas yppande kan skada associationen.

Indirekt framgår för övrigt denna tystnadsplikt av 9 kap. 12 § aktie-
bolagslagen och 7 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar. De
nämnda lagrummen avser styrelsens skyldighet att på en bolags- eller
föreningsstämma lämna upplysning som begärs av aktieägare eller
medlemmar. Denna skyldighet begränsas så att den endast avser upplys-
ning som kan ges utan väsentligt förfång för associationen. Styrelsen
har inte bara rätt utan också skyldighet att vägra lämna andra upplys-
ningar. Av lagrummen framgår vidare att det inte ankommer på en
enskild styrelseledamot utan på styrelsen i dess helhet att avgöra om
utlämnade av en begärd upplysning skulle vara till skada för företaget.
Uppenbarligen gäller tystnadsplikt inte endast på stämman. I lika hög
grad måste styrelseledamot underlåta att utanför stämman till medlem-
mar eller andra lämna ut uppgifter som kan skada företaget. Brott mot
tystnadsplikten kan medföra skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. 1 §
aktiebolagslagen och 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar. I
svårare fäll kan även straff för trolöshet mot huvudman enligt 10 kap.
5 § brottsbalken aktualiseras.

Arbetstagarledamötemas likställighet med övriga styrelseledamöter
gäller även i fråga om tystnadsplikten.

En verkställande direktörs och en styrelseledamots tystnadsplikt är
vagt utformad. Tystnadspliktens omfattning bestäms främst genom
reglerna om skadeståndsskyldighet och straffansvaret för trolöshet mot
huvudman. Denna tystnadsplikt har sin grund i att just denna kategori
personer har ett alldeles speciellt förtroendeförhållande till företaget.

För att en verkställande direktör eller en styrelseledamot skall bli
skadeståndsskyldig mot bolaget eller föreningen krävs att han vid full-
görandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadat bolaget
eller föreningen. Skadeståndsskyldighet gentemot aktieägare eller annan
intressent förutsätter att aktiebolagslagen eller bolagsordningen har
överträtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Det kan däremot inte anses
oaktsamt eller på något annat vis anses stå i strid med lojalitetsplikten

Prop. 1993/94:48

mot bolaget att lämna ut handlingar i enlighet med skyldighet i lag. Ett Prop. 1993/94:48
sådant förfarande kan inte heller anses stå i strid med aktiebolagslagens
vagt utformade regler om tystnadsplikt. Regeringen kan därför inte
finna att det råder någon konflikt mellan den nu föreslagna handlings-
offentligheten och vad som anses gälla i fråga om verkställande direk-
törs och styrelseledamots tystnadsplikt.

En annan fråga är vad som skall gälla om sekretessen enligt sekretess-
lagen skulle komma i konflikt med styrelsens eller verkställande direk-
törens upplysningsplikt mot bolagsstämman eller föreningsstämman. I
lagrådsremissen föreslog regeringen att det i 1 kap. 8 § sekretesslagen
borde införas en klargörande bestämmelse om att den upplysningsplikt
som verkställande direktören och styrelsen har gentemot stämman inte
hindras av att sekretess enligt sekretesslagen råder för uppgiften.

I denna del har Lagrådet anfört att, så som aktiebolagslagen och lagen
om ekonomiska föreningar är konstruerade, bolagsstämman eller före-
ningsstämman är ett särskilt organ och att de aktieägare eller förenings-
medlemmar som deltar i stämman därför inte torde böra behandlas som
enskilda i sekretesslagens mening. Lagrådet har även pekat på bestäm-
melsen i 14 kap. 1 § sekretesslagen. Av den bestämmelsen följer att
sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet, om upp-
giftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Lagrådet har erinrat om
att bolaget eller föreningen enligt det remitterade förslaget skall anses
som myndighet. Enligt Lagrådet innebär därför bestämmelsen i 14 kap.
1 § sekretesslagen att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller
en revisor kan - inom de ramar som anges i aktiebolagslagen och lagen
om ekonomiska föreningar - lämna upplysningar till stämman utan
hinder av upplysningarna enligt sekretesslagen omfattas av sekretess.
Lagrådet har mot denna bakgrund ansett att den i lagrådsremissen in-
tagna lagbestämmelsen inte behövs.

Regeringen ansluter sig till Lagrådets bedömning att sekretess enligt
sekretesslagen inte utgör hinder för styrelsen eller för verkställande
direktör att fullgöra den uppgiftsskyldighet som enligt aktiebolagslagen
och lagen om ekonomiska föreningar föreligger mot bolags- eller för-
eningsstämman. Något behov av en särskild bestämmelse om detta finns
därför inte.

Enligt regeringens mening bör revisorernas tystnadsplikt bestå vid
sidan av sekretesslagens bestämmelser. För att detta skall klargöras
föreslås att den föreslagna 1 kap. 12 § sekretesslagen kompletteras med
en hänvisning till revisorernas tystnadsplikt.

För revisorerna gäller såsom tidigare har nämnts, en lagstadgad tyst-
nadsplikt. Vid fullgörandet av sina uppdrag har revisorerna rätt att få
tillgång till företagets alla räkenskaper och handlingar, styrelseprotokoll
m.m. samt att erhålla alla de upplysningar angående förvaltningen som
de begär. Den insyn i företagets förhållanden som revisorn har rätt att
få och skyldighet att skaffa sig avser även sådana förhållanden som
företaget kan ha skäl att hemlighålla. Det kan vara affärshemligheter av
teknisk, ekonomisk eller annan art. Det är därför naturligt att en revisor
har sträng tystnadsplikt. Han får inte för en enskild föreningsmedlem, 39

aktieägare eller utomstående yppa vad som under granskningen kommer

till hans kännedom, om det kan vålla skada. Undantag därifrån gäller Prop. 1993/94:48
om yppandet är nödvändigt för att fullgöra av revisorsuppdraget.

Om en revisor eftersätter sina skyldigheter och därmed uppsåtligen
eller av oaktsamhet förorsakar företaget skada blir han ersättningsskyl-
dig. Men hans ansvar gäller inte endast i förhållande till associationen.
Revisorn anses också skyldig att bevaka utomståendes - fordringsägares,
anställdas med fleras - intressen genom att se till att sådana regler i
associationsrätten som avser att skydda dem iakttas. Försummelse i
detta avseeende kan medföra att revisorn blir skyldig ersätta utomståen-
de skada som därigenom uppkommer.

Tystnadsplikten enligt datalagen

I 11 § datalagen (1973:289) stadgas ett förbud mot att i privat verksam-
het lämna ut personuppgifter som ingår i personregister, om det finns
anledning att anta att mottagaren av uppgifterna skall använda dessa för
automatisk databehandling i strid med datalagen. Det föreskrivs också
att i det allmännas verksamhet skall sekretesslagens bestämmelser i
stället gälla för utlämnandet.

I 13 § datalagen finns en bestämmelse om tystnadsplikt för den regis-
teransvarige eller dennes anställda för uppgifter om enskildas personliga
förhållanden som företagen lagrar i personregister förda med hjälp av
automatisk databehandling. Innebörden är att när dessa personer tagit
befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att
ingå i ett sådant register så får de inte obehörigen röja vad de till följd
härav fått veta om enskildas personliga förhållanden. Även i denna
paragraf sägs att i det allmännas verksamhet skall bestämmelserna i
sekretesslagen tillämpas.

Enligt regeringens bedömning kommer inte heller tystnadsplikterna
enligt datalagen i konflikt med den av regeringen föreslagna reglering-
en. Vad som är att betrakta som det allmännas verksamhet och på vil-
ken sekretesslagen skall tillämpas får avgöras med ledning av de be-
stämmelser i sekretesslagen som styr lagens tillämpningsområde.

12 Följdändringar i kommunallagen

Regeringens förslag: Frågan om handlingsoffentlighet i delägda
kommunala företag där det kommunala inflytandet inte är bestäm-
mande skall regleras i kommunallagen. Handlingsoffentligheten i
övriga kommunala företag skall regleras i sekretesslagen.

Kommitténs förslag överensstämmer i sina huvuddrag med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1993/94:48
erinran av flertalet remissinstanser. Datainspektionen framhåller att den
offentlighet och sekretess som tillämpas i delägda kommunala foretag
vilar på privaträttslig grund och att beslut om att tillämpa offentlighets-
principen inte tar över datalagens regler om personregister som förs
med hjälp av automatisk databehandling. Datainspektionen pekar vidare
på att allmänhetens insynsmöjligheter kommer att vara beroende av om
de efterfrågade handlingarna eller uppgifterna finns lagrade på traditio-
nellt sätt på papper eller på ADB-medium. Inspektionen anser att för-
hållandet mellan datalagen och det civilrättsliga dokument som grundar
offentlighetsinsynen är otillfredställande från offentlighetssynpunkt och
förordar att frågan blir föremål för ytterligare överväganden.

Skälen för regeringens förslag: Insynen i de kommunala företagen
regleras i dag i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen. De helägda kom-
munala företagen regleras i 17 § och de delägda i 18 §. För de helägda
kommunala företagen gäller enligt 17 § första stycket 4 att fullmäktige
skall besluta om att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos
företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offent-
lighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. För de
delägda företagen gäller enligt 18 § att fullmäktige skall se till att före-
taget blir bundet av de villkor som anges i 17 § i en omfattning som är
rimlig med hänsyn andelsförhållandena, verksamhetens art och omstän-
digheterna i övrigt.

Regeringen har i det föregående (avsnitt 4) föreslagit att sådana kom-
munala företag där en kommun eller ett landsting har ett rättsligt be-
stämmande inflytande skall jämställas med myndighet vid tillämpningen
av sekretesslagen samt att regler om detta tas in i sekretesslagen. För-
slaget i denna del innebär att regeln i 3 kap. 17 § första stycket 4 om
fullmäktiges skyldigheter i fråga om handlingsoffentlighet kan upp-
hävas. Samtidigt bör en hänvisning till sekretsslagen göras i 3 kap.

16 §.

När det gäller sådana delägda kommunala företag som inte kommer
att omfattas av sekretesslagen bör en så stor öppenhet som möjligt allt-
jämt eftersträvas. Det bör ske på samma sätt som i dag, nämligen ge-
nom att fullmäktige åläggs att försöka se till att allmänheten skall ha rätt
att del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen. Med den föreslagna ändringen av 3 kap. 17 § kommu-
nallagen kräver det ett tillägg till 18 §.

En tillämpning av offentlighetsprincipen i sådana kommunala företag
som inte omfattas av sekretesslagen kommer i likhet med vad som nu
gäller att vila på privaträttslig grund och komma till uttryck i avtal,
bolagsordningar, stadgar eller liknande handlingar. Insynen i sådana
kommunala företag kommer alltså liksom hittills att vara beroende av
beslut som företagen själva fattar. Regleringen i 3 kap. 18 § kommunal-
lagen innebär endast en skyldighet för fullmäktige att verka för hand-
lingsoffentlighet i de delägda företagen, inte en reglering av handlings-
offentligheten som sådan. 41

Som Datainspektionen har framhållit tar ett privaträttsligt grundat Prop. 1993/94:48
beslut att tillämpa offentlighetsprincipen i ett delägt kommunalt företag
inte över datalagens regler om personregister som förs med hjälp av
automatisk databehandling. Uppgifter i personregister i datalagens me-
ning kan lämnas ut bara om det finns stöd för det i datalagen. Detta
innebär, som Datainspektionen också har påpekat, att insynsmöjligheter-
na i sådana företag kommer att bli beroende av om uppgifterna finns
lagrade på ADB-medium eller på papper. I förstnämnda fall begränsas
möjligheten att lämna ut uppgifterna av reglerna i datalagen. I sådana
kommunala företag som kommer att omfattas av sekretesslagen kommer
möjligheten att lämna ut uppgifter som finns lagrade på ADB-medium
bara att begränsas av reglerna om sekretess i sekretesslagen.

Med den avgränsning av den lagreglerade handlingsoffentligheten hos
kommunala företag som regeringen föreslår, kommer offentlighetsprin-
cipen att tillämpas fullt ut hos det stora flertalet kommunala företag.
Det är också i de företag där det kommunala intresset dominerar som
behovet av insyn gör sig mest gällande. Att insynsmöjligheterna kan bli
mer begränsade i de delägda kommunala företag där kommuner eller
landsting inte har ett rättsligt bestämmande inflytande måste godtas, inte
minst med hänsyn till de privata intressenterna i dessa företag. Enligt
regeringens bedömning bör avgränsningen inte heller leda till några
svårigheter vid tillämpningen av datalagen eller den lagstiftning som nu
föreslås.

13 Arkivlagen skall tillämpas av de kommunala

företagen

Regeringens förslag: Arkivlagen (1990:782) skall tillämpas av de
kommunala företag som vid tillämpningen av sekretesslagen skall
jämställas med myndighet. Det sker genom att en ny paragraf,
2 a §, tas in i lagen.

Den kommunala arkivmyndigheten skall fullgöra tillsynen även
över företagens arkiv. När flera kommuner och landsting tillsam-
mans har ett företag fullgörs tillsynen av den arkivmyndighet som
de kommer överens om. Bestämmelser om detta ges i 8 § arkiv-
lagen.

När det gäller sådana delägda kommunala företag som inte skall
jämställas med myndighet får arkivfrågorna lösas lokalt av full-
mäktige i arkivreglemente eller genom avtal mellan de kommuner
och landsting som gemensamt ingår i företaget.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller Prop. 1993/94:48
lämnar det utan erinran. Vissa menar att en obligatorisk tillämpning av
arkivlagen medför ökad byråkrati.

Skälen för regeringens förslag: Grunden för det offentliga arkiv-
väsendet kan sägas vara principen att alla medborgare har rätt att ta del
av allmänna handlingar. Arkivbestämmelsema har således en nära
koppling till offentlighetsprincipen. Genom att handlingar arkivläggs
sörjer man för att allmänheten kan få sådan tillgång till allmänna hand-
lingar som tryckfrihetsförordningen stadgar (prop. 1989/90:72 s. 27).
Arkivbestämmelsema har en nära koppling till bestämmelserna i 15
kap. sekretesslagen om registrering m.m. av allmänna handlingar.

För statliga och kommunala myndigheter gäller arkivlagens
(1990:782) bestämmelser om arkivbildning hos myndigheterna och om
tillsynen över att de fullgör sina skyldigheter. I lagen finns också be-
stämmelser om hur man skall förfara med myndigheternas arkiv om
myndighetens verksamhet upphör eller övertas av en annan myndighet.
En särskild lag om förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än
myndigheter är för närvarande under beredning inom Kulturdepartemen-
tet. Enligt arkivlagen skall i varje kommun eller landsting finnas en
arkivmyndighet. Kommun- respektive landstingstyrelsen är arkivmyn-
dighet om inte kommun- eller landstingsfullmäktige utsett någon annan
nämnd att vara det.

Enligt arkivlagen skall myndighetens arkiv bildas av sådana hand-
lingar som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering.
Arkivbildningen skall tillgodose arkivlagens syften, som förutom att
garantera tillgången till allmänna handlingar även efter det att myndig-
heten inte längre har behov av handlingarna, är att tillgodose behovet av
information för rättsskipningen och förvaltningen samt att tillgodose
forskningens behov. Om vissa av de kommunala företagen kommer att
jämställas med myndigheter när det gäller företagens handlingar, bör de
kommunala företagen inordnas i arkivlagens regelsystem. Härigenom
jämställs kraven på de kommunala företagen med vad som gäller vissa
enskilda organ som finns upptagna i bilagan till sekretesslagen.

Till viss del är arkivbildningen inom den enskilda sektorn redan i dag
författningsmässigt reglerad. Flera lagar innehåller bestämmelser om
bevarande av handlingar. Med hänsyn till statens eller tredje mans
behov av insyn och kontroll förekommer skyldighet för enskilda att
bevara visst material. I bokföringslagen (1976:125) finns föreskrifter
om bl.a. arkiveringsskyldighet. Dessa bestämmelser fyller delvis andra
syften än arkivlagens. Enligt bokföringslagen skall allt räkenskapsmate-
rial bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt under minst tio år
från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Detsam-
ma gäller avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa
rörelsens ekonomiska förhållanden. Dessa regler tar främst sikte på
handlingar av ekonomisk karaktär som t.ex. bokföring och bokslut samt
dokument i vissa tillståndspliktiga verksamheter.

De flesta företag torde för att kunna ha kontroll över sin verksamhet
och för att kunna leva upp till lagens krav på bevarande som finns
redan i dag, på något sätt ha sina handlingar ordnade och bevarade.

Arkivlagen lägger fäst vissa minikrav på arkivhanteringen, vilka inte Prop. 1993/94:48
bör bli särskilt betungande för företagen. Regeringen anser inte att
finansieringsprincipen är tillämpbar i detta fäll.

Det bör vara den kommunala arkivmyndighetens uppgift att utöva till-
synen enligt arkivlagen även över de kommunala företagen. Företagen
och den kommunala arkivmyndigheten bör med arkivlagen och fullmäk-
tiges arkivreglemente som grund i samråd kunna fästställa vilka hand-
lingar som skall vara arkivhandlingar. I detta sammanhang bör noteras
att begreppet allmän handling innefättar mer än den typ av handlingar
som anges i t.ex. bokföringslagen. Till allmän handling räknas även
t.ex. korrespondens som inte har anknytning till bokföringen. I praktik-
en torde företagens arkiv rent fäktiskt inte komma att innehålla så
mycket mer än vad bokföringslagen redan föreskriver. Enligt Svenska
Kommunförbundet kan fullmäktige i det kommunala arkivreglementet
föreskriva om reglementets tillämpning på de kommunala företagen
(cirkulär 1991:150).

I de fäll flera kommuner eller landsting eller en kommun och ett
landsting samverkar i ett företag, är det enligt regeringens mening en
lämplig ordning att kommunerna och landstingen kommer överens om
vilken kommuns eller vilket landstings arkivmyndighet som skall full-
göra tillsynsuppgiften enligt arkivlagen. Att handlingar, som en kom-
mun med viss rätt kan anse som "sina" arkivhandlingar, därigenom
frånhänds kommunen och hamnar i en annan kommuns vård har i sam-
manhanget ingen betydelse eftersom handlingsoffentligheten och sekre-
tessen följer arkivhandlingen och inte är knuten till kommunens område.
Kommunallagen kan inte heller anses lägga hinder i vägen för en sådan
ordning.

De förslag som regeringen lägger fram innebär ett krav på företagen
att i enlighet med 6 § andra punkten arkivlagen upprätta dels en arkiv-
beskrivning, dels en systematisk arkivförteckning.

Arkivbeskrivningen syftar till att ge utomstående en överblick över
vad som kan finnas att hämta i företagens arkiv och hur detta arkiv i
huvudsak är organiserat (jfr prop. 1989/90:72 s. 73).

Den systematiska arkivförteckningen är en inventarieförteckning över
arkivet och redovisar det totala arkivbeståndet oavsett medium och
förvaringsplats. Dess främsta uppgift är att utgöra ett direkt praktiskt
och detaljerat sökmedel i arkivet såväl för företagets personal som för
allmänheten.

Den närmare utformningen av beskrivningen och förteckning bör som
regel kunna meddelas av kommunerna och landstingen själva.

Regeringen anser det vara rimligt att företagen ges en viss tid att upp-
rätta arkivbeskrivningar och förteckningar och föreslår därför en fyra-
årig övergångtid.

En fråga som inte tas upp i detta lagstiftningsärende är hur man skall
se på arkivhanteringen vid privatisering av kommunal verksamhet och
vad som skall hända med de allmänna handlingar som behövs i den nya
privata verksamheten. Den frågan bereds för närvarande inom Kultur-
departementet. 44

14 Följdändringar i kommunalförbundslagen

Regeringens förslag: Kommunallagens regler om kommunala
foretag skall tillämpas också på kommunalförbund med förbunds-
direktion.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Förslaget kommenteras inte särskilt av någon
remissinstans.

Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att den nya kommu-
nallagen antogs av riksdagen år 1991 krävdes en rad följdändringar i de
lagar som då innehöll hänvisningar Ull föreskrifter i 1977 års kommu-
nallag (1977:179). Ändringar gjordes bl.a. i kommunalförbundslagen
(1985:894).

I 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen regleras bl.a. kommunallagens
tillämpning på kommunalförbund med fullmäktige, styrelse och andra
nämnder. Detta sker genom en hänvisning till vissa bestämmelser i
kommunallagen, bl.a till 3 kap. 16-18 §§ om de kommunala företagen.
Någon motsvarande hänvisning gjordes inte i 3 kap. 5 § om kommunal-
förbund med förbundsdirektion. Regeringen anser att de båda formerna
av kommunalförbund skall vara jämställda i detta avseende.
Kommunalförbundslagen bör därför kompletteras.

15 Specialmotivering

15.1 Sekretesslagen

1 kap. 9 §

På förslag av Lagrådet har de föreslagna reglerna om handlingsoffent-
lighet och sekretess tagits in i en ny paragraf i 1 kap. sekretesslagen
efter 8 §. Paragrafen föreslås bli betecknad 9 §, vilket får till följd att
nuvarande 9-12 §§ betecknas 10-13 §§.

Genom den nya paragrafen skall reglerna i tryckfrihetsförordningen
om rätt att ta del av handlingar hos myndighet gälla också handlingar
hos vissa kommunala företag. Vidare jämställs sådana företag med
myndigheter vid tillämpningen av sekretesslagen.

De företag som avses är således enligt första stycket aktiebolag,
handelsbolag, ekonomiska föreningar samt stiftelser i vilka de kommu-
nala företrädarna har ett rättsligt bestämmande inflytande.

I andra stycket finns en definition av vad som avses med rättsligt
bestämmande inflytande i de olika associationsformerna (jfr avsnitt 4).
För att de kommunala företagen skall lyda under bestämmelsen krävs
enligt andra stycket att kommuner, landsting eller kommunalförbund var
för sig eller gemensamt eller genom ett kommunalt företag har ett

Prop. 1993/94:48

rättsligt bestämmande inflytande i dessa. Ägande via kommunala foretag Prop. 1993/94:48
eller deras dotterföretag faller alltså in i sekretesslagens reglering.

För att komma till rätta med de problem som kan uppstå vid en sådan
förändring i ägarstrukturen som för med sig att företaget faller utanför
den föreslagna regleringen införs, i ett tredje stycke, en bestämmelse
som gör det möjligt för företaget att under myndighetsansvar, efter
medgivande av kommunen eller landstinget, för viss bestämd tid behålla
vården av de handlingar som skall anses som allmänna men som över-
gångsvis behövs i verksamheten. Syftet med kravet på viss bestämd tid
är att en omprövning skall ske efter viss tid av behovet av att låta hand-
lingarna ligga kvar.

I ett fjärde stycke klargörs att även företag som ägs m.m. av kommu-
nalförbund omfattas av det föreslagna offentlighetssystemet.

1 kap. 12 §

I den allmänna motiveringen (avsnitt 11) har närmare redogjorts för den
tystnadsplikt som en revisor har enligt aktiebolagslagen och lagen om
ekonomiska föreningar. För att klargöra att denna tystnadsplikt gäller
utöver de materiella sekretessreglerna som finns i sekretesslagen, har
paragrafen kompletterats med en erinran om att det finns särskilda be-
stämmelser om tystnadsplikt för revisorer.

Härutöver finns också särskilda sekretessbestämmelser för auktorise-
rade och godkända revisorer i förordningen (1973:221) om auktorisation
och godkännande av revisorer. Dessa bestämmelser gäller emellertid
inte i det allmännas verksamhet, där i stället sekretesslagen skall till-
lämpas. Revisorsförordningens sekretessbestämmelser kommer därige-
nom att sakna betydelse i nu aktuella fall.

6 kap. 2 §

I paragrafen regleras bl.a. den s.k upphandlingssekretessen. Det är det
allmännas ekonomiska intressen som skyddas. Sekretessen gäller för
uppgifter som hänför sig till ärenden om förvärv, överlåtelse, upplåtelse
eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet.

Med det allmänna avses såväl myndigheter som de organ som avses i

1 kap. 8 §. I och med att de kommunala företagen tas med i en ny 9 §
kommer även dessa att i sekretesslagen bli att betrakta som en del av
det allmänna. Sekretesskyddet gäller både hos myndigheter och, genom
bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§, vissa privaträttsliga organ, bl.a. de
kommunala företagen.

I paragrafens andra stycke anges den maximala sekretesstiden för upp-
gifter i handlingar som anger villkoren i slutna affärsavtal. Den är
antingen två år eller fem år. Den längre sekretesstiden fem år gäller hos
statliga affärsverk och Försvarets materielverk. Samma sekretesstid
skall genom förslaget gälla i kommunal affärsverksamhet. Genom änd-
ringen jämställs skyddet för avtalsvillkor i affärsavtal som sluts i kom-
munal affärsverksamhet med vad som redan i dag gäller för motsvaran- 46

de avtal hos statliga affärsverk. Genom införandet av 1 kap. 9 § kom-

mer den längre sekretesstiden att gälla såväl hos kommunala myndig- Prop. 1993/94:48
heter som hos kommunala foretag i deras affärsverksamhet. Vad som
avses med kommunal affärsverksamhet har närmare behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 7).

Den kortare sekretesstiden två år kommer att gälla för avtal som sluts
hos kommunala myndigheter och foretag i verksamhet som inte kan
betecknas som affärsverksamhet. Den närmare gränsdragningen mellan
vad som är att betrakta som affärsverksamhet och annan verksamhet får
ytterst överlämnas åt rättstillämpningen.

7 kap. 25 §

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 8).

Genom ett nytt andra stycket ges sekretesskydd för uppgifter om per-
sonliga förhållanden for enskilda i kommunal verksamhet som avser
uthyrning av bostadslägenheter.

Enligt förarbetena till sekretesslagen måste vanligt språkbruk få be-
stämma vad som menas med personliga förhållanden. Uttrycket kan
avse så vitt skilda förhållanden som t.ex. en persons adress eller ytt-
ringar av ett psykiskt sjukdomstillstånd. Hit hör också uppgifter om en
persons ekonomi (prop. 1979/80:2 Del A s. 84). Personliga förhållan-
den kan bara hänföra sig till fysiska personer.

Sekretess skall enligt förslaget gälla för sådana uppgifter, om det kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs, dvs. med ett rakt skaderekvisit.

I sekretesslagen finns ingen definition av begreppet "närstående"
eftersom uppfattningen om vad som förstås med detta begrepp skiftar
från tid till annan. Faktiskt släktskap behöver emellertid inte föreligga.
Skulle det t.ex. bedömas vara till men för en person att en uppgift om
den med vilken han sammanbor lämnas ut, torde uppgiften vara sekre-
tesskyddad. Det är också klart att som närstående räknas endast den
som är personligt närstående och alltså inte den som t.ex. enligt 4 kap.
3 § andra stycket konkurslagen (1987:672) är att anse som närstående
till näringsidkare eller juridisk person (Corell m.fl., Sekretesslagen,
tredje upplagan, s. 43 f., se också prop. 1979/80:2 Del A s. 168, 459,
493).

8 kap. 10 §

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 9). I
paragrafen skyddas enskilda motparters ekonomiska intressen.

Ändringen innebär att sekretesstiden för uppgifter i handlingar som
anger villkoren i slutna avtal förlängs från två till fem år i kommunal
affärsverksamhet (jfr den föreslagna ändringen i 6 kap. 2 § andra
stycket).

75 kap. 7 §

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 6).

Ändringen innebär i sak att förvaltningslagen regler om överklagande Prop. 1993/94:48
i de aktuella fallen skall tillämpas också på beslut som har fattats av
sådana kommunala foretag som omfattas av sekretesslagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. När nu syftet
är att offentlighetsprincipen skall gälla fullt ut i de kommunala företagen
kan företagen behöva viss tid för att lägga om sina rutiner och utbilda
sin personal. Med den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande ges före-
tagen en rimlig tid att vidta sådana förberedelser.

Punkten 2

Enligt denna punkt skall de nya föreskrifterna tillämpas först från och
med den 1 januari 1998 i fråga om vissa aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Det gäller aktiebolag där kommuner och landsting, var för
sig eller gemensamt, äger mindre än två tredjedelar av aktierna eller
mindre än två tredjedelar av röstetalet. Gränsen två tredjedelar har valts
av hänsyn till minoritetsintressena i aktiebolaget. Ett ägande om två
tredjedelar ger normalt en möjlighet att oberoende av minoriteten ändra
bolagsordningen. Det gäller också ekonomiska föreningar där samtliga
medlemmar inte utgörs av kommuner eller landsting.

Genom en övergångstid på tre år till den 1 januari 1998 får framför
allt de privata intressenterna i företagen en rimlig tid att se över sitt
innehav eller medlemskap och eventuellt avveckla detsamma. Samma
möjlighet ges åt kommuner och landsting att se över sina engagemang i
företagen.

Punkten 3

I punkten klargörs att föreskrifterna i 15 kap. 7 § sekretesslagen, om
överklagande av beslut att inte lämna ut en handling eller att lämna ut
uppgifter med förbehåll bara skall tillämpas om ett sådant beslut fattas
efter respektive ikraftträdande enligt punkterna 1 respektive 2.

15.2 Kommunallagen

3 kap 16 §

I paragrafen införs ett nytt tredje stycke. Syftet är att upplysa om att
handlingsoffentligheten för vissa företag regleras i 1 kap. 9 § sekre-
tesslagen.

3 kap. 17 §

Prop. 1993/94:48

Ändringarna i första stycket innebär, med undantag av att punkten fyra
utgår, inga förändringar i sak. Syftet är endast att undanröja vissa oklar-
heter i styckets nuvarande lydelse som har föranlett en del tolknings-
problem. Det sker genom att orden "bestämmer ensam" byts ut mot
"innehar samtliga aktier" samt genom att i andra punkten ange att full-
mäktige skall utse samtliga styrelseledamöter.

Första stycket punkten fyra utgår som en konsekvens av att handlings-
offentligheten i de företag som anges i paragrafen inte längre är
beroende av fullmäktiges beslut utan fortsättningsvis följer av sekre-
tesslagen.

3 kap. 18 §

I paragrafen regleras de delägda företagen. Ett nytt tredje stycke tillförs
paragrafen. Ändringen föranleds av att den nuvarande punkten fyra i
17 § upphävs.

I det nya tredje stycket anges att fullmäktige, i de delägda företag som
inte skall jämställas med myndighet i sekretesslagen, skall verka för att
allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingarna i företaget enligt
grunderna för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsför-
ordningen och sekretesslagen. När det kommunala ägandet eller motsva-
rande är så begränsat att det inte kan anses medföra bestämmande in-
flytande är det inte rimligt att ställa upp krav på att fullmäktige skall
"se till" att offentlighetsprincipen tillämpas i företaget. Fullmäktige kan

1 dessa fall bara verka för öppenhet.

Ikraftträdande- och övergångbestämmelser

Ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna har anpassats till ikraft-
trädandet av de föreslagna ändringar i sekretesslagen.

15.3 Arkivlagen

2 a §

Paragrafen är ny och anger att arkivlagens tillämpningsområde även
omfattar de kommunala företag som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen.

S§

Ändringarna i paragrafens andra stycke är en följd av att nya beteck-
ningar på landstingens organ införts genom den nya kommunallagen
(1991:900). Numera används begreppet landstingsfullmäktige för det
högsta beslutande organet och landstingsstyrelsen för det verkställande
organet. Begreppet landsting är numera enbart ett geografiskt begrepp.

Enligt 7 § arkivlagen skall arkivmyndigheterna se till att myndigheter-
na fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ arkivlagen.

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48

Enligt det föreslagna nya tredje stycket skall den kommunala arkiv- Prop. 1993/94:48
myndigheten även vara tillsynsmyndighet över de kommunala företag
som anges i 1 kap. 9 § sekretesslagen. Vid samverkan mellan flera
kommuner i ett sådant företag måste kommunerna komma överens om
vilken kommuns arkivmyndighet som skall utöva tillsynen. Detta fram-
går av sista meningen i det föreslagna nya tredje stycket.

14-16 §§

Ändringarna innebär inga nyheter i sak utan utgör en anpassning till de
nya beteckningarna for landstingskommunala organ som skett genom
den nya kommunallagen, (se specialmotiveringen till 8 §).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Punkten 2

Enligt denna punkt skall de nya föreskrifterna i arkivlagen tillämpas
först från och med den 1 januari 1998 i fråga om vissa aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Det gäller sådana aktiebolag i vilka kommuner
eller landsting själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar
av aktierna eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade
rösterna och sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra
medlemmar än kommuner eller landsting.

Ikraftträdandet har härigenom anpassats till ikraftträdandet av de före-
slagna ändringarna i sekretesslagen.

Punkten 3

Genom en övergångstid på fyra år till den 1 januari 1999 får företagen
en rimlig tid att upprätta arkivbeskrivningar och förteckningar. För de
företag som först den 1 januari 1998 skall tillämpa arkivlagens bestäm-
melser kommer att gälla lika lång övergångstid. De skall ha upprättat
arkivförteckningar och arkivbeskrivningar senast vid utgången av år
2001.

15.4 Kommunalförbundslagen

3 kap. 5 §

Ändringen innebär att paragrafen kompletteras med en hänvisning till
kommunallagens bestämmelser i 3 kap. 16-18 §§ om kommunala före-
tag, så att det klart framgår att bestämmelserna även skall tillämpas av
kommunalförbund med direktion.

Ordet "bestämmelserna" byts ut mot "föreskrifterna" för att uppnå en Prop. 1993/94:48
språklig samstämmighet med lydelsen av 2 kap. 3 §.

Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 1994.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Handlingsoffentlighet hos kommunala
företag (SOU 1992:134)

I betänkandet redovisar kommittén två alternativa förslag att införa
en möjlighet att överklaga ett kommunalt företags beslut att vägra
lämna ut en handling som någon enskild önskat ta del av. Förslagen
har det gemensamt att den rättsliga prövningen och besvärspro-
cessen sker på grundval av 2 kap. tryckfrihetsförordningens
bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar, sek-
retesslagen och den tillämpliga förvaltningsrättsliga lagstiftningen.

Förslagen har emellertid olika principiella utgångspunkter. Det ena
alternativet bygger på att de kommunala företag som omfattas av
den lagreglerade klagorätten helt inordnas i
tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens regelsystem genom ett
tillägg till 1 kap. 8 § sekretesslagen. Företagens handlingar skall
därigenom behandlas som allmänna handlingar och företaget i
avseende på dessa jämställas med myndigheter. Ett företags beslut
att vägra lämna ut en handling kan då överklagas efter samma
regler som gäller för myndigheter.

Handlingsoffentligheten regleras i sekretesslagen för de företag som
avses och således inte i kommunallagen. Företag som omfattas är
aktiebolag där kommun eller landsting äger mer än nio tiondelar av
aktierna eller andra företag där det allmänna har ett bestämmande-
inflytande. Företag med större enskilda ägarandelar eller större
enskilt inflytande skall omfattas av den nuvarande fakultativa
handlingsoffentligheten i kommunallagen. I utredningen benämns
förslaget direkt överklagande av företagsbeslut. Det medför
ändringar, förutom i sekretesslagen, även i kommunallagen och

Prop. 1993/94:48

Bilaga 1

arkivlagen.

Det andra alternativet bygger på den nuvarande regleringen i
kommunallagen och där handlingsoffentligheten hos företagen har
privaträttslig grund. Det omfattar samma typ av foretag som det
första alternativet med avseende på delägarskap. Företagen och
foretagens handlingar lämnas utanför myndighetsområdet. För att
åstadkomma en möjlighet till överprövning av ett företags beslut att
vägra lämna ut en handling enligt grunderna för
offentlighetslagstiftningen och av fullmäktige föreskrivet villkor
införs en skyldighet för företaget att hänskjuta frågan till
kommunens eller landstingets styrelse. Samtidigt föreskrivs att de
handlingar som begärts utlämnade skall ges in till det kommunala
organet. Handlingarna blir därigenom allmänna och det kommunala
organet skyldigt att fatta ett med förvaltningsbesvär överklagbart
beslut. Alternativet, som i utredningen benämns indirekt
överklagande av företagsbeslut, medför behov av ändringar förutom
i kommunallagen, även i tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen. Även vid detta alternativ kvarstår den nuvarande
fakultativa handlingsoffentligheten enligt kommunallagen for andra
företag där de enskilda ägarandelarna eller det enskilda inflytandet
är större.

En jämförelse har gjorts mellan de båda alternativen, som visar att
båda har för- och nackdelar och innebär mer eller mindre
komplicerade lagtekniska lösningar. De har emellertid avgjort
större fördelar än andra i och för sig möjliga lösningar som att
exempelvis införa en ny specialprocess eller använda sig av
laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det senare efter

Prop. 1993/94:48

Bilaga 1

hänskjutande av själva utlämnandefrågan utan ingivande av
handlingar till det kommunala organet.

Vid en samlad bedömning av de två alternativen direkt och indirekt
överklagande har kommittén funnit övervägande fördelar med det
direkta överklagandet. Framför allt ger det insynsrätten i företagen
rättsliga garantier, som kan vara svåra att åstadkomma med det
andra alternativet där själva handlingsoffentligheten har
privaträttslig grund. Överprövningen kan också väntas ske snabbare
genom att det överklagbara beslutet fattas inom företaget. De
farhågor om en ökad byråkratisering, som en del företag gett
uttryck for, tror kommittén är något överdrivna. De flesta
kommunala affärsdrivande företag är ombildade kommunala
affärsverk som tidigare levt med regelsystemen utan nämnvärda
problem. I allmänhet har de heller inte ändrat sina rutiner efter
“bolagiseringen". Kommittén redovisar förslag till de ändringar i
sekretesslagen, arkivlagen och kommunallagen som alternativet
direkt överklagande medför.

Oberoende av vilken av de två alternativa lösningar som väljs
medför båda behov av kompletterande materiella sekretessregler i
sekretesslagen. Med hänsyn till att offentlighetsreglerna blir
gällande i verksamheter som tidigare normalt inte bedrivits inom
myndighetsområdet skulle en del skyddsvärda intressen annars
komma att sakna sekretesskydd med den lagreglerade besvärsrätt
som föreslås.

För att få en uppfattning om på vilka områden sådana behov av
sekretesskydd kan finnas, har en enkät gjorts hos ett urval

Prop. 1993/94:48

Bilaga 1

kommunala företag och företagarorganisationer. Enkätsvaren har
visat på behov av bl.a. skydd för uppgifter om enskildas personliga
och ekonomiska förhållanden hos kommunala bostadsföretag. Även
en förstärkt sekretesskydd för såväl personliga som ekonomiska
förhållanden hos enskild som trätt i affärsförbindelse med ett
kommunalt företag eller en myndighet har visat sig påkallat.
Framförallt mot bakgrund av en eventuellt skärpt framtida
konkurrenssituation för flera typer av kommunala företag får kravet
på offentlighet i viss- mån ge vika för en ökad sekretess för att
förtroendefulla kundrelationer skall kunna behållas. Med anledning
härav föreslås en ny regel i sekretesslagen som erbjuder
sekretesskydd för den kategori som nämnts. Av konkurrensskäl
föreslås också en förlängd maximitid för hemlighållande av
handlingar som anger villkoren i slutna avtal i affärsverksamhet.
Samma tid, fem år, som nu gäller de statliga affärsverken föreslås
gälla även kommunala sådana - liksom de kommunala företagen.

Prop. 1993/94:48
Bilaga 2

Lokaldemokratikommitténs lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) att

1 kap. 8 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §, 8 kap. 10 § samt 16 kap. 1 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §'

Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas
riksdagen, kyrkomötet och beslutande kommunal församling.

Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av
handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla också
handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, i den
mån handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. De i
bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av denna lag
jämställas med myndighet.

Vad som föreskrivs i andra
stycket skall tillämpas också

1. i fråga om sådant aktiebolag
som avses i 3 kap. 16 §

' Senaste lydelse 1988:836

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kommunallagen (1991:900), om
kommun eller landsting äger mer
än nio tiondelar av aktierna och
dessa representerar mer än nio
tiondelar av röstetalet i bolaget,

2. i fråga om handelsbolag,
förening eller stiftelse som avses
i nämnda paragraf, om kommun
eller landsting där utövar
bestämmande inflytande,

3. handlingar på vilka 1 eller 2
varit tillämplig och som efter
medgivande av kommunen eller
landstinget för viss tid förvaras
hos organet efter det att
kommunen eller landstinget slutat
ha det angivna aktieinnehavet
eller inflytandet.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

2 §2

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående
förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst
eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada
om uppgiften röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte
arbete som för myndighets behov utförs av dess egen eller annan
myndighets personal. Angår ärendet upphandling eller angår det
försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift
som rör anbud inte i något fall lämnas till annan än den som har
avgett anbudet förrän alla anbuden offentliggörs eller avtal har
slutits eller ärendet annars har slutförts.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst tjugo år. Beträffande
handling som anger villkoren i
slutet avtal gäller sekretessen
dock längst till dess två år, eller
hos statliga affärsverk och
försvarets materielverk fem år,
har förflutit från det avtalet slöts.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst tjugo ås. Beträffande
handling som anger villkoren i
slutet avtal gäller sekretessen
dock längst till dess två år, eller
hos statliga och kommunala
affärsverk och försvarets
materielverk fem år, har förflutit
från det avtalet slöts.

2 Senaste lydelse 1987:1161

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

25 §3

Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom närstående lider betydande men om
uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende om
bostadsbidrageller bostadsanpassningsbidrag.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år.

Sekretess gäller, i annat fall än
som avses i 8 kap. 10 §, i
verksamhet som avser uthyrning
av bostadslägenheter för uppgift
om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde lider
skada eller n\en.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år såvitt angår
uppgift om enskilds personliga
förhållanden och annars i högst
tjugo år.

3 Senaste lydelse 1986:976

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

10 §4

Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller
driftförhållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och
9 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs. Sekretess gäller också hos myndighet för uppgift om
affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i
affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse
som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom
myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver
revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan
revision gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av

myndigheten.

1 verksamhet, i vilken I kap. 8 §
tredje stycket tillämpas gäller
sekretess för uppgift om
ekonomiska och personliga
förhållanden för enskild, som i
annat fall än som avses i 8 och, 9
§§ trätt i ajförsförbindelse med
organet, om det inte står klart

'‘Senaste lydelse 1987:1161

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Har uppgift, for vilken sekretess
gäller enligt första stycket,
lämnats till annan myndighet,
gäller sekretessen också där.
Sekretessen gäller dock inte, om
uppgiften ingår i beslut av den
mottagande myndigheten.

Föreslagen lydelse

att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde lider skada eller
men.

Har uppgift, för vilken sekretess
gäller enligt första eller andra
stycket, lämnats till annan
myndighet, gäller sekretessen
också där. Sekretessen gäller
dock inte, om uppgiften ingår i
beslut av den mottagande
myndigheten.

Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från
sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år, såvitt angår
uppgift om enskilds personliga
förhållanden och annars i högst
tjugo år. Beträffande handling
som anger villkoren i slutet avtal
gäller sekretessen dock längst till
dess två år, eller hos statliga
eller

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

affärsverk och försvarets kommunala affärsverk och

materielverk fem år, har förflutit försvarets materielverk fem år,
från det avtalet slöts. har förflutit från det avtalet slöts.

16 kap.

1 §5

Nuvarande lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2
§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter
i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och
2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap.

1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av
tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket
3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket
och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikt följer av

5 Senaste lydelse 1992:350

3. denna lag enligt

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

7 kap. 21 §

såvitt avser uppgift vars
röjande kan antas medföra fara
för att någon utsätts för våld
eller annat allvarligt men

7 kap. 29 §

8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m.fl.

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. I § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2
§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter
i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och
2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap.
1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av
tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket
3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är

begränsad, är de där tystnadsplikt följer av

3. denna lag enligt

7 kap. 21 §	såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men
7 kap. 25 § andra stycket	såvitt avser uppgift om enskilds personliga jorhållanden

7 kap. 29 §

8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen

(1980:11) om tillsyn över hälso-

och sjukvårdspersonalen m.fl.,

9. denna lag i verksamhet i

vilken 1 kap. 8 § tredje stycket
tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att
3 kap. 17 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

17 §

Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en
kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller
landstinget bestämmer ensam, skall fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. utse styrelseledamöter och minst

3. se till att fullmäktige får yttra
sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av
principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt fattas, samt

4. besluta om att allmänheten
har rätt att ta del av handlingar
hos företaget enligt de grunder

en revisor,

3. se till att fullmäktige får yttra
sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av
principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt fattas.

5 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 48

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som gäller för allmänna
handlingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen (1980:100).

Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en
stiftelse for en kommunal angelägenhet.

Om rätten för allmänheten att ta
del av handlingar hos bolaget
eller stiftelsen finns det
föreskrifter i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och i
sekretesslagen (1980:100).

18 §

Innan vården av en kommunal
angelägenhet lämnas över till ett
bolag eller en förening där
kommunen eller landstinget
bestämmer tillsammans med
någon annan, skall fullmäktige se
till att den juridiska personen
blir bunden av de villkor som
avses i 17 § i en omfattning som

Innan vården av en kommunal
angelägenhet lämnas över till ett
bolag eller en förening där
kommunen eller landstinget
bestämmer tillsammans med
någon annan, skall fullmäktige i
en omfattning som är rimlig med
hänsyn till andelsförhällandena,
verksamhetens art och

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

är rimlig med hänsyn till
andelsförhällandena,
verksamhetens art och
omständigheterna i övrigt.

Föreslagen lydelse
omständigheterna i övrigt

1. se till att den juridiska
personen blir bunden av de
villkor som avses i 17 §,

2. besluta om att allmänheten
har rätt att ta del av handlingar
hos den juridiska personen enligt
de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet
i 2 kap. tryckfrihetsförordningen
och i sekretesslagen i den män
allmänheten inte har sädan rätt
enligt föreskrifter i nämnda
författningar.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med
någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

3 Förslag till

Lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782),
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande

lydelse,

dels att 8 § skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §

Vad som enligt denna lag gäller
för kommunala myndigheters rkiv
skall gälla även för arkiv hos
sådana juridiska personer som
avses i 1 kap. 8 § tredje stycket
sekretesslagen.

Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas for
tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen översatt sådana
organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§
ankommer på de statliga arkivmyndigheterna.

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och
förvaltningsutskottet i landstingskommunen, om inte
kommunfullmäktige eller landstinget har utsett någon annan nämnd
eller styrelse till arkivmyndighet.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Tillsynen över att sådana juridiska personer som avses i 2 a § fidlgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ankommer på den kommunala arkivmyndigheten. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag ankommer uppgiften på arkivmyndigheten i den kommun eller i det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 48

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalförbundslagen att 3
kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §6

Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6, 8,

9, 11-15 och 17-23 §§, 6 kap.

10, 11 och 18-31 §§ samt i 7
kap. 1-7 §§ kommunallagen
(1991:900) skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om
förbundsdirektionen. Härifrån
skall dock följande avvikelser
gälla.

Föreskrifterna i 3 kap. 16-18 §§,
4 kap. 5, 6, 8, 9, 11-15 och 17-
23 §§, 6 kap. 10, 11 och 18-31
§§ samt i 7 kap. 1-7 §§
kommunallagen (1991:900) skall
i tillämpliga delar gälla i fråga
om förbundsdirektionen.
Härifrån skall dock följande
avvikelser gälla.

I fråga om tillkännagivande om justering av förbundsdirektionens
protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 § denna lag.

6Senaste lydelse 1991:1695

Sammanträde for fastställande av budget skall vara offentligt.

Därvid skall bestämmelserna i 5 kap. 8 - 10 §§ och 39 §
kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1994.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss av Lokaldemokratikommitténs delbetänkande
(SOU 1992:134) Handlingsoffentlighet hos kommunala foretag
har yttrande avgetts av

Riksdagens ombudsmän (JO)

Justitiekanslem (JK)

Hovrätten för Västra Sverige

Kammarrätten i Stockholm

Kammarrätten i Jönköping

Datainspektionen

Konkurrensverket

Boverket

Nutek

Juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet

Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet

Länsstyrelsen i Malmöhus län

Länsstyrelsen i Skaraborgs län

Länsstyrelsen i Västemorrlands län

Botkyrka kommun

Stockholms kommun

Eskilstuna kommun

Oxelösunds kommun

Linköpings kommun

Jönköpings kommun

Karlshamns kommun

Helsingborgs kommun

Malmö kommun

Göteborgs kommun

Kungälvs kommun

Uddevalla kommun

Borås kommun

Karlstad kommun

Gävle kommun

Sandvikens kommun

Sundsvalls kommun

Bräcke kommun

Umeå kommun

Luleå kommun

Piteå kommun

Landstinget i Stockholms län

Landstinget i Östergötlands län

Landstinget i Malmöhus län

Landstinget i Älvsborgs län

Landstinget i Västerbottens län

Svenska Kommunförbundet

Landstingsförbundet

Prop. 1993/94:48

Bilaga 3

Svenska Hamnforbundet

Grossistförbundet Svensk Handel

Sveriges Industriförbund

Företagarnas Riksorganisation

Svenska Elverksföreningen

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)
Landsorganisationen i Sverige (LO)

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)

Värmeverksföreningen

Publicistklubben

Svenska Journalistförbundet

Svenska Tidningsutgivareforeningen

Hyresgästernas Riksförbund

Svenska Lokaltrafikföreningen

Svenska vatten- och avloppsverksföreningen

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO)

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation

Sveriges Campingvärdars Riksförbund

Sveriges Hotell- och Restaurangförbund

Sveriges kommunaljuridiska förening

Prop. 1993/94:48

Bilaga 3

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 och 11 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 25 §
samt 8 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdag-
en, kyrkomötet och beslutande kommunal församling.

Vad som föreskrivs i tryckfri-
hetsförordningen om rätt att ta
del av handlingar hos myndighet
skall i tillämpliga delar gälla
också handlingar hos de organ
som anges i bilagan till denna
lag, i den mån handlingarna hör
till den verksamhet som nämns
där. De i bilagan angivna organ-
en skall vid tillämpningen av
denna lag jämställas med myn-
dighet. Vad som nu har sagts
skall gälla också bolag och
ekonomiska föreningar och
stiftelser i vilka kommuner eller
landsting utövar ett bestämman-
de inflytande, själva eller ge-
mensamt eller också gemensamt
med eller genom en eller flera
sådana juridiska personer som
nyss har nämnts.

Bestämmelserna i andra styck-
et tredje meningen gäller också
för handlingar som efter med-
givande av kommunen eller
landstinget för viss bestämd tid
förvaras hos den juridiska per-
sonen efter det att kommunen
eller landstinget slutat ha det

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

Nuvarande lydelse

I fråga om tystnadsplikt beträf-
fande företagshemligheter finns
bestämmelser som är tillämpliga
utöver föreskrifterna om sekre-
tess i denna lag.

Föreslagen lydelse

bestämmande inflytandet. Be-
stämmelserna utgör inte hinder
för styrelseledamot, verkställan-
de direktör eller revisor att
fullgöra den uppgiftsskyldighet
som de i lag ålagts mot bolags-
stämma eller föreningsstämma.

I fråga om tystnadsplikt beträf-
fande företagshemligheter och
tystnadsplikt för revisorer finns
bestämmelser som är tillämpliga
utöver föreskrifterna om sekre-
tess i denna lag.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

6 kap.

2 §

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående förvärv,
överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan
nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften
röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte arbete som för
myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets personal.
Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom
för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fäll

lämnas till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden
offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

har förflutit från det avtalet
slöts.

kommunal affärsverksamhet fem
år, har förflutit från det avtalet

slöts.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

25 §

Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling for uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i ärende om bostadsbidrag eller bostadsan-
passningsbidrag.

I kommunal bostadsuthyrnings-
verksamhet gäller sekretess för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas
att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om
uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio
år.

8 kap.

10 §

Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftför-
hållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har
trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning
kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess
gäller också hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden
för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, sam-
fallighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmän-
na genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver
revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften
röjs. Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller
dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.

Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretes-
sen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i
högst tjugo år. Beträffande
handling som anger villkoren i
slutet avtal gäller sekretessen
dock längst till dess två år, eller
hos statliga affärsverk och
Försvarets materielverk fem år,
har förflutit från det avtalet
slöts.

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva eller
gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller mindre
än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och i fråga om
ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar än
kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 1 kap. 8 § dock
tillämpas först från och med den 1 januari 1998.

3. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet enligt
punkterna 1 respektive 2 skall 15 kap. 7 § inte tillämpas.

7 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 48

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16, 17 och 18 §§ kommunallagen
(1991:900) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

16 §

Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna över
vården av en kommunal angelägenhet, for vars handhavande särskild
ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono-
misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får
dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det
finns stöd för det i lag.

Om allmänhetens rätt att ta
del av handlingar hos vissa
kommunala foretag finns be-
stämmelser i 1 kap. 8 § sekre-
tesslagen (1980:100).

17 §

Innan en kommun eller ett
landsting lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till
ett aktiebolag där kommunen
eller landstinget bestämmer
ensam, skall fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

Innan en kommun eller ett
landsting lämnar över vården av
en kommunal angelägenhet till
ett aktiebolag i vilket kommunen
eller landstinget innehar samt-
liga aktier, skall fullmäktige

2. utse styrelseledamöter och
minst en revisor,

3. se till att fullmäktige får
yttra sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av prin-
cipiell beskaffenhet eller annars
av större vikt fattas, samt

4. besluta om att allmänheten

2. utse samtliga styrelseleda-
möter och minst en revisor,

3. se till att fullmäktige får
yttra sig innan sådana beslut i
verksamheten som är av prin-
cipiell beskaffenhet eller annars
av större vikt fettas.

har rätt att ta del av handlingar
hos företaget enligt de grunder
som gäller för allmänna hand-
lingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och
sekretesslagen (1980:100).

Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en
stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:48

Bilaga 4
18 §

Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag
eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam-
mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska per-
sonen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är
rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och
omständigheterna i övrigt.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med

någon annan bildar en stiftelse for en kommunal angelägenhet.

I fråga om sådana juridiska
personer som avses i första och
andra styckena och som inte
omfattas av 1 kap. 8 § andra
stycket sista meningen sekre-
tesslagen (1980:100), skall
fullmäktige verka för att all-
mänheten skall ha rätt att ta del
av handlingar hos företaget
enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlig-
het i 2 kap. tryckfrihetsförord-
ningen och sekretesslagen
(1980:100).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3 Förslag till

Lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs i fråga om arkivlagen (1990:782)

dels att 8 och 14-16 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydel-
se.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2a §

Vad som enligt denna lag gäller
för kommunala myndigheters
arkiv skall gälla även för arkiv
hos sädana juridiska personer
som avses i 1 kap. 8 § andra
stycket tredje meningen sekre-
tesslagen (1980:100).

8 §

på de statliga arkivmyndigheterna.

Den kommunala arkivmyndig-
heten skall se till att sådana
juridiska personer som avses i 2
a § fullgör sina skyldigheter
enligt 3-6 §§. / de fall flera
kommuner eller flera landsting
bestämmer tillsammans i ett
sådant företag fullgörs uppgiften
av arkivmyndigheten i den kom-
mun eller det landsting som
kommunerna eller landstingen
kommer överens om.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

14 §

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommun-
fullmäktige eller landstinget.

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått som

15 §

1. lag, eller

2. särskilt beslut av kommun-
fullmäktige eller landstings-
fullmäktige.

lån.

16 §
Kommunalfullmäktige eller
landstinget får meddela före-
skrifter om arkivvården inom
kommunen, i den utsträckning
något annat inte är särskilt
föreskrivet.

Kommunalfullmäktige eller
landstingsfullmäktige får med-
dela föreskrifter om arkivvården
inom kommunen, i den utsträck-
ning något annat inte är särskilt
föreskrivet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om sådana aktiebolag i vilka kommuner eller landsting själva
eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av aktierna eller
mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade rösterna och
sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra medlemmar
än kommuner eller landsting skall de nya föreskrifterna i 2 a § dock
träda i kraft den 1 januari 1998.

3. I fråga om sådana juridiska personer som avses i 2 a § skall arkivbe-
skrivningar och arkivförteckningar vara upprättade senast vid utgången
av år 1998. För sådana juridiska personer som avses i punkten 2 gäller
dock att arkivbeskrivningar och arkivförteckningar skall vara upprättade
senast vid utgången av år 2001.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)

Prop. 1993/94:48

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § kommunalförbundslagen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 5, 6,

8, 9, 11-15 och 17-23 §§,

6 kap. 10, 11 och 18-31 §§
samt i 7 kap. 1-7 §§ kommunal-
lagen (1991:900) skall i tiU-
lämpliga delar gälla i fråga om
förbundsdirektionen. Härifrån
skall dock följande avvikelser
gälla.

I fråga om tillkännagivande <
protokoll gäller föreskrifterna i 2

Sammanträde för fastställande

ap.

§*

Föreskrifterna i 3 kap. 16-
18 §§, 4 kap. 5, 6, 8, 9,

11-15 och 17-23 §§, 6 kap. 10,
11 och 18-31 §§ samt i 7 kap.

1-7 §§ kommunallagen

(1991:900) skall i tillämpliga
delar gälla i fråga om förbunds-
direktionen. Härifrån skall dock
följande avvikelser gälla.

justering av förbundsdirektionens
p. 13 § denna lag.

budget skall vara offentligt. Därvid

skall bestämmelserna i 5 kap. 8-10 §§ och 39 § kommunallagen gälla i

tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

' Senaste lydelse 1991:1695.

LAGRÅDET

Prop. 1993/94:48

Bilaga 5

Protokoll vid sammanträde 1993-09-21

Närvarande: hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet
Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1993 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Davidson beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag om handlingsoffentlighet hos kommunala företag.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Erna Zelmin-Åberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Inledande synpunkter

Under senare år har kommunal verksamhet i kraftigt ökad utsträckning
kommit att drivas i privaträttsliga former. Det har inneburit att kom-
munens och kommunmedlemmarnas möjligheter till insyn, inflytande
och kontroll beskurits eftersom möjligheterna till insyn i privaträttsligt
driven verksamhet är mera begränsade än i verksamhet som drivs inom
ramen för kommunal förvaltning. Genom de remitterade förslagen
vidgas offentligheten i de kommunala företagen och ges en fastare rätts-
lig stadga. Det är en åtgärd som måste hälsas med tillfresställelse.

Den väg som valts för att vidga offentligheten innebär att reglerna om
handlingsoffentlighet och sekretess i tryckfrihetsförordningen och sekre-
tesslagen skall tillämpas på aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska före-
ningar och stiftelser i vilka kommuner eller landsting har ett bestäm-
mande inflytande. Det leder till att reglerna om ansvar för tjänstefel i
20 kap. 1 § brottsbalken och reglerna om skadestånd i 3 kap. 2 § skade-
ståndslagen (1972:207) blir tillämpliga. Verksamheten blir dessutom
underkastad Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslems tillsyn. En
ytterligare följd av förslaget blir att den som röjer en uppgift som han
enligt sekretesslagen är skyldig att hemlighålla kan dömas till ansvar för
brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Att på detta sätt överföra en offentligrättslig regelmassa på privaträtts-
liga subjekt är, som lagrådet kommer att utveckla i det följande, förenat
med problem. Här skall endast sägas att det inte är självklart att de
straffbestämmelser som ingår i den offentligrättsliga regleringen måste
göras tillämpliga när en offentlig verksamhet drivs av privaträttsliga
organ. Det kan diskuteras om det är lämpligt att driva konsekvensens
krav så hårt som förslaget innebär eller om man kan nöja sig med de
sanktioner som normalt tillgrips i privata företag vid brott mot tystnads-
plikt och andra brott i ett anställningsförhållande.

Meddelarfrihet i kommunala företag

I remissen diskuteras under avsnitt 8 tillämpningen inom de kommunala
företagen av den princip om meddelarfrihet som har sin grund i bestäm-
melser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Rege-
ringens ståndpunkt är att något undantag från denna princip inte bör
göras för de kommunala företagens del.

Om inte överflyttningen av kommunal verksamhet från myndighet till
företag skall leda till en försvagning av den offentliga insynen i den
verksamhet som bedrivs i allmän regi är det enligt lagrådets mening
väsentligt att meddelarfriheten behålls. Lagrådet har alltså samma
grundinställning som regeringen. Även här visar det sig emellertid att
tillämpningen av det offentligrättsliga regelkomplexet på de privaträtts-
ligt organiserade kommunala företagen inte är så enkel som det i för-
stone kan tyckas. I remissen sägs att om inga undantag görs i 16 kap.
sekretesslagen - dvs. det kapitel som anger de s.k. kvalificerade tyst-
nadsplikterna - kommer meddelarfrihet att råda i de kommunala företag
som jämställs med myndighet i samma utsträckning som hos de kom-
munala mydighetema. Detta är emellertid en sanning med viss modifi-
kation. Lagrådet vill i det följande i korthet ange vilka skillnader som
kan uppstå, utan att göra någon mera ingående analys.

Om en icke kvalificerad sekretess bryts genom ett publiceringsmedde-
lande från någon inom det kommunala företaget, där sekretesslagen är
tillämplig, innebär meddelarfriheten otvivelaktigt att meddelaren går fri
från straff och skadestånd på grund av sekretessbrottet. Beträffande en
offentligt anställd person anses därutöver varje åtgärd som medför
negativa konsekvenser otillåten, om den grundar sig på meddelandet.
Det är något osäkert om detsamma gäller en anställd utanför den offent-
liga sektorn, t.ex. i fråga om avsked eller andra arbetsrättsliga påföljder
(se SOU 1990:12 s. 63 och 74).

Inom myndighetssfären anses funktionärerna kunna åläggas tystnads-
plikt endast författningsvägen och inte genom avtal. Utanför myndig-
hetssektom kan däremot avtal om sekretess träffas med rättslig verkan.
Inte sällan anses tystnadsplikt följa av den anställdes lojalitetsplikt. Det
är numera en vedertagen uppfattning att sådana avtalsgrundade tystnads-
plikter åtminstone i princip bryter meddelarfriheten (se härom nämnda
betänkande s. 75 ff. och 1989/90:LU 37 s. 43 f.). Övergången från en
offentligträttsligt till en privaträttsligt organiserad verksamhet kan alltså
tänkas leda till en viss begränsning av meddelarfriheten. Särskilt intrikat
blir bedömningen av frågan om meddelarfrihet när befattningshavare i
t.ex. ett kommunalt bolag omfattas av en sekretessbestämmelse i sekre-
tesslagen som viker för meddelarfriheten, samtidigt som avtal, öppet
eller underförstått, om tystnadsplikt på samma område har träffats inom
bolaget. Så t.ex. bryter meddelarfriheten igenom den sekretess i myn-
digheters affärsverksamhet som föreskrivs i 6 kap. 1 § sekretesslagen,
medan en arbetstagare i det privata näringslivet som i strid med ett avtal
med arbetsgivaren röjer dennes skyddade företagshemligheter genom ett
meddelande till massmedierna inte torde kunna undgå skadeståndsskyl-
dighet enligt 7 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (se

Prop. 1993/94:48

Bilaga 5

1989/90:LU 37 s. 43). Huruvida det senare skulle gälla också ett kom- Prop. 1993/94:48

munalt bolag som i sekretesshänseende jämställs med myndighet får Bilaga 5

betecknas som ovisst; vissa skäl talar för att så skulle vara fallet (jfr
SOU 1990:12 s. 78). Klart står naturligtvis att meddelaren inte kan
drabbas av någon straffrättslig reaktion med anledning av publicerings-
meddelandet. Till undvikande av missförstånd kan tilläggas att en an-
ställd inte kan bli skadeståndsskyldig enligt lagen om skydd för före-
tagshemligheter, om han röjer en företagshemlighet för att offentliggöra
eller för behörigt organ avslöja misstänkt brottslighet av viss svårhet
eller annat allvarligt missförhållande; företagshemligheten är då inte
skyddad (se 2 § i nämnda lag).

Sammanfattningsvis kan konstateras att det åtminstone finns en viss
risk för att utrymmet för meddelarfriheten krymps när en kommunal
verksamhet flyttas från en nämnd till ett kommunägt bolag eller jäm-
ställt organ som behandlas som myndighet när det gäller handlings-
offentlighet och sekretess, detta även om något tillägg inte görs i 16
kap. sekretesslagen beträffande sekretessregler som bryter meddelarfri-
heten.

Nära samband med meddelarfriheten har anonymitetsskyddet för bl.a.
dem som lämnar meddelanden för publicering till massmedierna. Ano-
nymitetsskyddet, som regleras i 3 kap. tryckfrihetsförordningen och 2
kap. yttrandefrihetsgrundlagen, innefattar dels en tystnadsplikt för funk-
tionärer inom massmedierna, dels ett efterforskningsförbud. Tystnads-
plikten kommer också meddelare i de kommunägda företagen till del.
Förbudet att efterforska bl.a. den som har lämnat ett publiceringsmed-
delande riktar sig emellertid till myndighet och "annat allmänt organ".
De privaträttsligt organiserade kommunala företagen torde falla utanför
denna beskrivning, (prop. 1975/76:204 s. 145), och den nu föreslagna
bestämmelsen om likställighet med myndighet gäller beträffande tryck-
frihetsförordningen endast bestämmelserna om rätt att ta del av allmän-
na handlingar, vilka återfinns i 2 kap. Aven i det nu nämnda hänseendet
innebär alltså övergången från myndighet til bolag (förening, stiftelse)
en viss försvagning av det yttrandefrihetsrättsliga skyddet.

Förslag till ändring i sekretesslagen

1 kap

8 §

I andra stycket av denna paragraf föreskrivs för närvarande att bestäm-
melserna i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos
myndighet i tillämpliga delar skall gälla också handlingar hos vissa
organ som anges i en bilaga till sekretesslagen, i den mån handlingarna
hör till den verksamhet som nämns där. De angivna organen skall vid
tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet. Bland de
organ som upptagits i den nämnda bilagan kan nämnas Aktiebolaget
Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag (SFS 1992:319).

I det remitterade förslaget jämställs på motsvarande sätt vissa kommu-
nala företag med myndigheter vid tillämpningen av tryckfrihetsförord- 86

ningens regler om allmänna handlingars offentlighet och vid tillämp

ningen av sekretesslagen. Det sker genom ett tillägg till andra stycket
av 1 kap. 8 §. Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om de
ifrågavarande kommunala företagen lämpligen tas upp i en ny särskild
paragraf med beteckningen 1 kap. 8 a §.

De kommunala foretag som skall jämställas med myndighet skall vara
organiserade som aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller
stiftelser. Lagrådet föreslår att i paragrafen uttryckligen anges vilka
juridiska personer som avses, för att undvika tolkningssvårigheter
exempelvis om handlingsoffentlighet skall gälla också i kommunala
enkla bolag.

En förutsättning för att ett kommunalt företag skall jämställas med en
myndighet är enligt förslaget att kommunala företrädare utövar ett
bestämmande inflytande i företaget. Begreppet "bestämmande inflytan-
de” användes redan i koncemdefinitionen i 1944 års aktiebolagslag. I
1975 års aktiebolagslag återfinns definitionen i 1 kap. 2 §. Enligt andra
stycket av den paragrafen föreligger ett koncemförhållande om ett
aktiebolag på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har
ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande
andel i resultatet av dess verksamhet. Uttrycket "bestämmande
inflytande" återfinns i många andra lagar, t.ex. i 4 § första stycket 6
lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,
m.m. och i 3 § andra stycket insiderlagen (1990:1342). I 3 kap. 18 §
kommunallagen återfinns ett besläktat uttryck nämligen "bestämmer".

Trots att begreppet "bestämmande inflytande" således har lång tradi-
tion i svensk rätt är det uppenbart att det inte är så exakt som man
skulle önska med hänsyn till de straffbestämmelser som ingår i det
föreslagna regelverket. En befattningshavare i ett kommunalt företag
som bryter mot sekretesslagens bestämmelser om tystnadsplikt skall
enligt det remitterade förslaget dömas till straff, om de kommunala
företrädarna har ett bestämmande inflytande i företaget, men gå fri från
ansvar for brott mot tystnadsplikten, om det kommunala inflytandet inte
har denna styrka. Med hänsyn till det anförda föreslår lagrådet att en
definition av begreppet "bestämmande inflytande" tas upp som ett andra
stycke i 1 kap. 8 a §.

Flertalet av de ifrågavarande kommunala företagen är aktiebolag. När
det gäller aktiebolag bör kommuner och landsting anses ha ett bestäm-
mande inflytande, om de ensamma eller tillsammans äger aktier med
mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller eljest förfogar över så
många röster i detta. En kommun eller ett landsting får anses ha rätt att
förfoga över rösterna för vissa aktier, om kommunen eller landstinget
genom t.ex. ett konsortialavtal försäkrat sig om att rösträtten för aktier-
na kommer att utövas på det sätt kommunen eller landstinget anvisar.
Ett bestämmande inflytande i ett aktiebolag får också anses föreligga om
kommuner eller landsting har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av
ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget. Vad som sagts nu om aktiebo-
lag bör gälla också för ekonomiska föreningar.

I fråga om stiftelser föreligger ett bestämmande inflytande om kom-
muner eller landsting på grund av stiftelseförordnandet har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för en stiftelse.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 5

Är det fråga om ett handelsbolag föreligger ett kommunalt bestämmande
inflytande, om samtliga bolagsmän är kommuner eller landsting. Ett
kommanditbolag där samtliga komplementärer är kommuner eller lands-
ting bör betraktas som kommunalstyrt, även om bolaget har kommandit-
delägare som inte hör till den kommunala kretsen, eftersom kommandit-
delägare in dubio är uteslutna från förvaltningen (se 3 kap. 4 § lagen
om handelsbolag och enkla bolag). I enlighet härmed bör i lagen före-
skrivas att kommuner och landsting skall anses ha ett bestämmande
inflytande i ett handelsbolag, om de utgör samtliga obegränsat ansvariga
bolagsmän i bolaget.

Det bestämmande inflytande som angivits nu kan helt eller delvis upp-
nås via foretag som ägs av kommuner och landsting eller av dotterföre-
tag till kommunal- och landstingsägda företag. Vid tillämpningen av
definitionen på bestämmande inflytande skall inflytande som utövas av
en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer
på sätt som anges i definitionen anses utövat av kommunen eller lands-
tinget. Det innebär exempelvis att aktier i ett aktiebolag som ägs av ett
kommunägt aktiebolag eller av ett helägt dotterbolag till ett sådant bolag
räknas som ägda direkt av kommunen.

Den definition av bestämmande inflytande som lagrådet föreslår är
avsedd att vara uttömmande. Praktisk majoritet på bolagsstämma i ett
aktiebolag kan, om aktieägandet är spritt, föreligga vid mindre aktie-
innehav än som anges i den av lagrådet föreslagna definitionen. Att
kommuner eller landsting har praktisk majoritet i denna mening gör
emellertid inte att bestämmelserna om handlingsoffentlighet blir till-
lämpliga på företaget.

I det remitterade förslaget har upptagits en bestämmelse i tredje styck-
et som skall klargöra att sekretess enligt sekretesslagen inte hindrar en
styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor från att upp-
fylla den uppgiftsskyldighet som aktiebolagslagen eller lagen om ekono-
miska föreningar ålägger honom gentemot bolags- eller föreningsstäm-
man. Uppgift för vilken sekretess gäller enligt sekretesslagen får inte
röjas för enskild (1 kap. 2 § sekretesslagen). Så som aktiebolagslagen
och lagen om ekonomiska föreningar är konstruerad är bolagsstämman
eller föreningsstämman ett särskilt organ och de aktieägare eller före-
ningsmedlemmar som deltar i stämman torde inte böra behandlas som
enskilda i sekretesslagens mening. Även om verkställande direktören,
stämman och revisorn, när bolaget eller föreningen enligt det remittera-
de förslaget skall behandlas som myndighet, ses som olika organ eller
olika verksamhetsgrenar är att beakta att bestämmelserna i 14 kap. 1 §
sekretesslagen blir tillämpliga. Sekretess hindrar då inte att uppgift
lämnas från ett organ till ett annat eller från en verksamhetsgren till en
annan på grund av en uppgiftsskyldighet som föreskrivits i lag eller
förordning. Tillämpat på förevarande lagstiftningsärende innebär det
anförda att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor
kan - inom de ramar som anges i 9 kap. 12 § aktiebolagslagen och
7 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar - lämna upplysningar på
bolagsstämman utan hinder av att upplysningarna enligt sekretesslagen

Prop. 1993/94:48

Bilaga 5

omfattas av sekretess. Någon uttrycklig bestämmelse i sekretesslagen
som klargör detta behövs enligt lagrådets mening inte.

I det remitterade förslaget har i tredje stycket första meningen av 1
kap 8 § upptagits bestämmelser om handlingsoffentlighet i foretag i
vilka kommuner eller landsting tidigare utövat ett bestämmande inflytan-
de. Dessa bestämmelser bör tas upp som ett tredje stycke i 1 kap. 8 a §.

Med kommuner och landsting bör i detta sammanhang uttryckligen
jämställas kommunalförbund. En bestämmelse om detta bör upptas i ett
fjärde stycke av den nya paragrafen.

På grund av det anförda föreslår lagrådet att i sekretesslagen infors en
ny paragraf, 1 kap. 8 a §, av följande lydelse:

Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del
av handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla också
handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser i vilka kommuner eller landsting utövar ett be-
stämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser
skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndighet.

Kommuner och landsting anses utöva ett bestämmande in-
flytande som avses i första stycket om de ensamma eller till-
sammans

1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk
förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller
föreningen eller förfogar över så många röster i bolaget eller
föreningen,

2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i
styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en
stiftelse,

3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handels-
bolag. Vid tillämpningen av 1 - 3 skall inflytande som utövas av
en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting be-
stämmer på sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat
av kommunen eller landstinget.

Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter
medgivande av kommun eller landsting för viss bestämd tid
förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar
eller stiftelser i vilka kommuner eller landsting har utövat ett
bestämmande inflytande.

Vad som sägs om kommuner och landsting i första - tredje
styckena tillämpas också på kommunalförbund.

Prop. 1993/94:48

Bilaga 5

Placeringen i en särskild paragraf föranleder konsekvensändringar.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Civildepartementet Prop. 1993/94:48

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträden den 7 oktober 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,

Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Davidson

Regeringen beslutar proposition 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos
kommunala företag.

Rättsdatablad

Prop. 1993/94:48

Författningsrubrik

Bestämmelser Celexnummer för

som inför, bakomliggande

ändrar, EG-regler

upphäver eller
upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande

Lagen om ändring i
arkivlagen

16 §

(1990:782)

gotab 45062, Stockholm 1993

Handlingsoffentlighet hos kommunala företag

Regeringens proposition1993/94:48