Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1902

Proposition 1962:110

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehoven
under försvarsgrenarnas avjöningsanslag för budgetåret
1962/63 m. fl. anslagsfrågor m. in. inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde; given Stockholms
slott den 9 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill hämed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

/ Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande de
anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde vilka i förslaget
till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp och beträffande
vilka förslag icke tidigare avlåtits till riksdagen genom särskilda propositioner.

Förslag framlägges vidare i vissa organisationsfrågor m. m. Sålunda
underställes riksdagens prövning fråga om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid flygvapnets förband. Vidare anmäles bland annal
frågor om lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby flygdepå
(F 8) samt om tygtekniska kårens sammansättning.

1—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander; ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
har vissa anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Beträffande åtskilliga
av dessa har sedermera beslutits om förslag till riksdagen genom
särskilda propositioner. Under erinran om alt den deparlementala beredningen
av de förslag till kompletterande medelsäskanden för budgetåret
1962/63 som överbefälhavaren överlämnat med eget yttrande den 29 november
1961 ännu icke slutförts, hemställer jag att nu få anmäla de anslag
som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän
räckvidd.

I propositionen 1961: 109 underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning
frågan om ny organisation av krigsmaktens högsta ledning. Förslaget
bifölls av riksdagen (SU 1961:90; rskr. 1961:258). Vid anmälan av
nämnda fråga uttalade jag, att undersökningar borde verkställas i syfte att
snarast möjligt få klarlagt vilka arbetsuppgifter, vilken organisation och
vilka personalresurser som borde avses för försvarsgrensstaberna jämte
övriga i försvarsgrensledningarna ingående enheter utom försvarsgrensförvaltningarna.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj:t den 5 maj 1961 åt överbefälhavaren
att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande försvarsgrensledningarnas
(utom försvarsgrensförvaltningarna) organisation m. m. Vid
förslagets uppgörande skulle beaktas vad som anförts i nämnda proposition
samt att arbetsmängden och det sammanlagda antalet befattningshavare
vid ifrågavarande enheter skulle minska.

Med anledning av uppdraget har överbefälhavaren med skrivelse den 13
oktober 1961 överlämnat av försvarsgrenscheferna uppgjorda förslag rörande
respektive försvarsgrenslednings organisation. Ett genomförande av

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

de ingivna förslagen skulle innebära en väsentlig personalökning framför
allt i flygstaben. Jag har därför funnit det nödvändigt att underkasta förslagen
en grundlig överarbetning. En sådan pågår inom försvarsdepartementet.
Den hinner dock ej färdigställas i sådan tid att förslag kan föreläggas
årets riksdag. Av angivet skäl anmäles i det följande endast sådana
framställningar rörande personalförändringar inom försvarsgrensledningarna
som angivits vara oberoende av organisationen i stort.

[1] Rationaliseringsverksamhetjjioch andra organisationsförändringar inom
försvaret

På motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang
böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåvarande
statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret
för tiden därefter.

Vid anmälan av propositionen 1961: 110 (s. 30) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som
verkställes av nämnda organ. Denna översyn har i första band till ändamål
alt klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda personalstater
— såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda
verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén på grundval
av en av organisationsnämnden gjord principulredning avgivit i samråd
med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november 1955 meddelat allmänna
bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
in. m. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt dessa bestämmelser
successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan kompletterande
undersökningar vid vederbörande förband verkställts. Sistnämnda
uppgift åvilar numera statskontoret.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159), 1959:110 (s. 20),
1960:110 (s. 18) och 1961:110 (s. 30) anmäldes att Kungl. Maj:t under åren
1956—1960, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med
organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid vissa i propositionerna angivna förband m. m.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj :t
i propositionerna 1958:110 (s. 63—67 och 105—106), 1959:115 (s. 3—24)
och 1959:117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut
den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs
luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av
vissa förband m. m. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning
av berörda förbands m. m. omorganisation, dels ock provisoriska
bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid
det i Karlsborg nvorganiserade signalförbandet — som benämnts Göta sig -

Kurigl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1962

ualkår — med arméns fallskärms jägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente
med pansartruppsltolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet
med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjuLskolan),
vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola
ävensom vid Göteborgs luftvärnskår med arméns radar- och luftvärnsinekanikerskola
samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har
Kungl. Maj:t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea
livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Under 1961 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt
kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden
avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut om organisationen
av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid hemvärnets stridsskola,
staben för Örebro försvarsområde samt Norrbottens regemente med
Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon. Vidare har
Kungl. Maj :t på förslag av chefen för armén meddelat beslut angående undrad
militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande
att Jokkmokks försvarsområde stabsmässigt skilts från Kiruna försvarsområde
och överförts till Bodens försvarsområde. Med anledning av den
av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 123 föreslagna och av riksdagen (SU
113; rskr. 282) beslutade flyttningen från och med den 1 april 1963 av Svea
artilleriregemente till Östgöta luflvärnsregementes nuvarande kasernetablissement
har Kungl. Maj-.t meddelat dels beslut angående inrättande av en avvecklingsorganisation
för Östgöta luftvärns regemente jämte ändrad organisation
av vissa förband inom IL, IV. och VII. militärområdena m. m., dels
provisoriska bestämmelser angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred vid Gotlands artillerikår med Gotlands luftvärnsdivision och
vid Svea artilleriregemente, dels ock vissa särskilda bestämmelser angående
organisation av Gotlands luftvärnsdivision.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens undersökningar
avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani. Något beslut i
ärendet har icke meddelats, enär fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen
eller förläggning av densamma och stabskompaniet till
andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement. Ej heller har
ställning ännu tagits till vissa av chefen för armén, med anledning av IV.
militärbefälsstabens kommande flyttning till Strängnäs, ingivna förslag till
ändring av organisationen av militärbefälsstaben samt av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani och
Svea livgarde m. fl. inom IV. militärområdet belägna förband m. m. Av arméchefen
ingivna förslag angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred vid staben för Umeå-Storumans försvarsområden, vid arméhundskolan
och tygförvaltningsskolan samt beträffande artilleriskjutskolans

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 5

flyttning till Älvdalen är under beredning i försvarsdepartementet. Jag
återkommer härtill i det följande vid anmälan av arméns allmänna
avlöningsanslag. Beträffande ett av arméchefen på grundval av organisationsundersökningar
genom organisationsnämndens försorg avgivet
förslag till organisation vid arméns centralförråd av tygmateriel har en redogörelse
lämnats till innevarande års statsverksproposition (bil. 6, s. 75—78).

Såsom framgår av propositionen 1961:110 (s. 82) har organisationsnämnden
verkställt kompletterande undersökningar och avgivit därpå grundade
förslag till chefen för armén beträffande staben för Strängnäs försvarsområde
och arméns lokala fastighetsförvaltning i Karlsborg. Sådana förslag
har även avgivits beträffande Bohusläns regemente, Göta pansarlivgarde och
Skånska pansarregementet. Beträffande arméns helikopterskola bar förslag
avgivits till chefen för armén. Vidare har en bearbetning av frågan angående
organisationen vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår
efter sammanslagning av arméns truppregister på Gotland avslutats under
hösten 1961 med förslag till chefen för armén. Förslag rörande planering
av lokaler för intendenturförrådstjänsten har avgivits till lokal myndighet
vid sju förband (motsvarande), medan motsvarande planeringsarbete pågår
vid två förband. En undersökning av organisationen inom staben för
Kalix försvarsområde förutses vara avslutad inom kort. Vid Göta signalkår
avses undersökningar påbörjas våren 1962.

I propositionerna 1958:110 (s. 298 f. och 372 tf.), 1959:110 (s. 21), 1960:
110 (s. 19) och 1961:110 (s. 32) lämnades redogörelse för vissa personalförändringar
i samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt
Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustarlilleriförsvar och av Älvsborgs
försvarsområde ävensom för vissa förändringar av III. militärområdets
indelning i försvarsområden. Såsom av sistnämnda proposition framgår
har Kungl. Maj:t den 18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om
organisation m. m. av nu berörda enheter. Till sistnämnda proposition anmäldes
vidare att, sedan chefen för marinen avgivit ett på undersökningar
av organisationsnämnden grundat förslag till ny organisation av Gotlands
kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår, Kungl. Maj :t den 1 april
1960 meddelat beslut om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. i fred vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår
och om ändrade personalförteckningar för nämnda kustarlilleriförsvar
m. m. Till samma proposition anmäldes ytterligare att marinchefen.
sedan organisationsnämnden slutfört undersökningar vid Hemsö
kustartilleriförsvar, ingivit förslag till nv organisation av detta kustartilleriförsvar
ävensom, efter kompletterande undersökningar av nämnden, förslag
till organisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Numera har Kungl. Maj:t den
26 maj 1961 meddelat särskilda beslut dels angående organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten m. m. vid Göteborgs och Bohus samt Hallands för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

svarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar ävensom vid Norrlands
(tidigare Hemsö) kustartilleriförsvar med Härnösands kustartillerikår, dels
ock om ändrade personalförteckningar för nämnda kustartilleriförsvar
m. in. Vidare har Kungl. Maj:t den 15 december 1961 meddelat beslut om
anställande av viss extra personal m. m. för underhåll av artillerimateriel
vid Stockholms kustartilleriförsvar.

Ytterligare anmäldes i propositionen 1960:110 (s. 19 ff.) bland annat att
undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans
skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten
inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen
berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna
inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen ingivit på
undersökningarna grundade förslag. Vidare anmäldes i propositionen 1961:
110 (s. 33) att, sedan riksdagen fattat beslut (rskr. 1960:402) om att organisera
marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som anförts av departementschefen i propositionen
1960:184 och av statsutskottet i dess utlåtande 1960:206, Kungl.
Maj :t genom beslut den 16 december 1960 hade uppdragit åt chefen för marinen
att, i samråd med organisationsnämnden rörande organisationens huvuddrag
och med noggrant beaktande av vad i förenämnda proposition och
utskottsutlåtande anförts i ämnet, före den 1 maj 1961 inkomma med förslag
till utformning av en provisorisk organisation av ledningsorganen vid marinkommando
Syd, att tillämpas från och med den 1 juli 1961. Sedan marinchefen
inkommit med förslag i ämnet, har Kungl. Maj :t genom beslut den 16
juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk organisation av förvaltningsorganen
vid marinkommando Syd, m. m. — I propositionerna 1960:
110 (s. 20) och 1961:110 (s. 33) anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten
inom marinstaben att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden
slutfört sina undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett
förslag men att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt
marinchefen att företaga ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter
inom staben, bland dem stabens tryckeri, och att avge därav
betingat förslag före utgången av maj 1960. Det oinförmäldes också att marinchefen
ingivit sådant förslag, syftande bland annat till att tryckeriet
från och med den 1 juli 1961 skulle överföras till marinförvaltningens normaliebyrå.
Såsom framgår av 1961 års statsverksproposition (bil. 6, s. 109)
har Kungl. Maj :t emellertid den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets
civilförvaltning att i samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna
för och konsekvenserna av en sammanslagning av försvarets
hjälptryckerier. Intill dess resultatet av denna utredning föreligger synes
marinstabens tryckeri böra kvarbli i staben. Vad beträffar expeditionstjänsten
i övrigt inom marinstaben synes ställning icke böra tagas i avvaktan på
förestående översyn av bland annat marinledningens organisation (jfr i del
föregående).

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

Chefen för marinen har avgivit förslag — på grundval av organisationsnämndens
undersökningar —• till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Berga örlogsskolor samt förslag till omorganisation av Stockholms
örlogsvarv. Båda förslagen är under beredning i försvarsdepartementet.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj :l genom beslut
den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättningarna
för ett sammanförande av cxpeditionstjänslen vid Malmö marina bevakningsområde
och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökningar
har vidare slutförts vid sjökrigsskolan men pågår ännu vid staben
för marinkommando Syd.

Beträffande rationaliseringsarbetet vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter
torde jag få hänvisa till den redogörelse som lämnas under
punkten 2 i det följande.

I detta sammanhang torde höra ges en sammanfattande redovisning av
personalförändringar, som föranletts av den fortlöpande rationaliseringsverksamheten
och andra organisationsförändringar efter den 10 mars 1961,
då motsvarande redogörelse senast lämnades riksdagen. Inom armén kan 4
tjänster för biträdespersonal, varav en med halvtidstjänstgöring, indragas.
Vidare har 2 arvodesbefattningar i A:24 och 2 i A: 17 kunnat indragas. Den
härav uppkommande besparingen i lönemedel uppgår till ungefär 70 000
kr. Det har emellertid befunnits nödvändigt, främst för att tillgodose behovet
av vård av nytillkommen materiel, att inrätta 17 nya tjänster (varav 2
med halvtidstjänstgöring) i A 12 och lägre lönegrader ävensom att inrätta
3 arvodesbefattningar i A:24 och 2 i A:17. De sammanlagda avlöningskostnaderna
för de nytillkomna tjänsterna och arvodesbefattningarna beräknas
uppgå till ungefär 232 000 kr. — Inom marinen kan 90 extra ordinarie och
extra tjänster i A 21 och lägre lönegrader och 1 arvodesbefattning i A:24
indragas, motsvarande en beräknad besparing av lönemedel av ungefär
1 350 000 kr., varav cirka 1 000 000 kr. på annat anslag än avlöningsanslag.
Vid uppkommande ledighet kan ytterligare 8 tjänster i A 13 och lägre
lönegrader indragas. De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas
till cirka 115 000 kr. Det har emellertid befunnits ofrånkomligt att inrätta
93 nya extra ordinarie och extra tjänster (varav 1 med halvtidstjänstgöring)
i A 23 och lägre lönegrader. Vidare har 1 arvodesbefattning i A:24
och 5 i A:17 inrättats. De sammanlagda avlöningskostnaderna för ifrågavarande
tjänster och arvodesbefattningar beräknas uppgå till ungefär
1 480 000 kr., varav cirka 140 000 kr. från annat anslag än avlöningsanslag
(verkstadstitel). Även i fråga om marinen har en stor del av de nyinrättade
tjänsterna avsetts för vård av nytillkommen, ofta mycket dyrbar materiel.
Inrättandet av tjänster sammanhänger i ett tjugutal fall med överföring från
kollektivavtalsanställning till tjänstemannaanställning. —- Reduktioner av
antalet kollektivavtalsanställda arbetare vid kustartilleriförsvaren beräknas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1062

vid slutförda omorganisationer och sedan vissa övergångsvis kvarstående
övertaliga äldre arbetare avgått med pension medföra en besparing av lönekostnader
av omkring 400 000 kr.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under
budgetåret 1962/63 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka förslag
framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför alt ■—- liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår •—
Kungl. Maj :l jämväl för budgetåret 1962/63 skall äga vidtaga de jämkningar
i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning av
beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning åt personal,
som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.

I olika sammanhang har Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande
att besluta om ekonomiska förmåner åt viss övertalig personal inom försvaret.
Bemyndiganden att meddela dylika bestämmelser har bland annat
utverkats i fråga om personal som blivit övertalig i samband med den av
1958 års B-riksdag beslutade omorganisationen av försvaret (prop. 1958:
110), vid vissa rationaliseringsåtgärder (prop. 1959: 110), i samband med
organisationsförändringar rörande flygvapnets centrala markskolor och intanteriets
stridsskola (infanteriskjutskolan) samt vid förflyttningen av
Svea artilleriregemente och artilleriets skjutskola (prop. 1961:123). Beslutanderätten
i frågor rörande nu avsedda förmåner utövas av försvarets
personalnämnd.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1960: 110; SU 114; rskr. 291) skall IV.
militärbefälsstaben förflyttas från Stockholm till Strängnäs. Förflyttningen
torde som anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) komma att
äga rum före den 1 juli 1963. Såsom förutsatts i prop. 1960: 120 med förslag
i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner, m. m. bör personalfrågor
i samband med utflyttningen av myndigheter tillhörande försvaret
handläggas på i princip samma sätt som dylika frågor i samband med
tidigare beslutade rationaliseringsåtgärder inom försvaret. Beträffande särskilda
ekonomiska förmåner till personal som beröres av utflyttningen av
militärbefälsstaben är det enligt min mening skäligt, att gottgörelse kan beredas
vederbörande enligt i stort sett samma principer, som tillämpats i fråga
om viss till följd av omorganisation övertalig personal vid försvaret, med de
begränsningar som kan finnas motiverade av att fråga här är om överflyttning
av tjänster till annan ort och icke om övertalighet i egentlig mening.
Vissa särskilda övergångsanordningar kan bli erforderliga. Jag föreslår, att
riksdagens bemyndigande härtill utverkas. I enlighet härmed hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Iiungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

att bemyndiga Kungl. Maj :t att enligt vad i det föregående
anförts besluta om särskilda förmåner till personal som entledigas
till följd av IV. militärbefälsstabens förflyttning m. m.

[2] Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband
i fred

Till propositionen 1961: 110 anmäldes (s. 34) att organisationsundersökningar
och försök rörande flygvapnets flottilj organisation ägt rum vid Blekinge
och Bråvalla flygflottiljer under medverkan av dåvarande statens
organisationsnämnd, att chefen för flygvapnet på grundval av organisationsnämndens
rapporter över undersökningarna till Kungl. Maj :t ingivit förslag
till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förhand
samt att förslaget var under beredning i försvarsdepartementet. Jag
torde nu få upptaga detta ärende till behandling och börjar därvid med
en kort redogörelse för huvuddragen av nuvarande organisation samt företagna
organisationsundersökningar och försök, varefter jag redovisar den
närmare innebörden av myndigheternas förslag och slutligen framlägger
mina egna förslag i ämnet.

Hittillsvarande organisation. Företagna organisationsundersökningar och försök

Flygvapnets förband är enligt nuvarande eller beslutad organisation:

2 allvädersj aktflottilj er (F 1 och F 12),

7 dagjaktflottiljer (F 3, F 4, F 9, F 10, F 13, F 16 och F 18),

4 attackflottiljer (F 6, F 7, F 15 och F 17),

1 spaningsflottilj (F 11),

1 flygdepå (F 8) samt

1 flygbaskår (F21).

Jaktflottiljerna (utom F 3) samt F 21 är s. k. sektorflottiljer, vilket
innebär att de har särskilda uppgifter i stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
Sistnämnda organisation benämnes i förkortning »stril». Denna
benämning användes i den följande framställningen.

Vidare finnes utbildningsanstalterna flygvapnets bomb- och skjutskola
(FBS), flygkadettskolan (F20), krigsflygskolan (Fö) med förberedande
fältflygarskolan, Roslagens flygkår (F2) samt Hallands flygkår (F 14).

Den inre organisationen av flottiljerna — om vilka här närmast är fråga

— grundar sig i sina huvuddrag på beslut vid 1942 års riksdag (prop. 1942:
210, s. 642 ff; jfr prop. 1948:206, s. 433 ff). I enlighet härmed består flottilj
av chef, två regementsofficerare till förfogande, flottiljstab och fyra divisioner,
varav tre flygande — envar indelad i flygstyrka och markstyrka

— och en uteslutande för marktjänst avsedd specialdivision. Regements -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1902

officerarna till förfogande biträder flottiljchefen, den ene främst med ledningen
av flygtjänsten samt marktjänsten vid de flygande divisionerna och
den andre främst med ledningen av flygsäkerhetstjänsten, tjänsten vid specialdivisioncn
samt förvaltningstjänsten. Divisionerna lyder direkt under
flottiljchefen. Flottilj staben indelas i stabs-, väderleks-, byggnads-, intendentur-,
sjukvårds-, materiel-, signal-, mobiliserings- och personal- samt
kassaavdelning.

Kungl. Maj:t uppdrog den 12 januari 1946 åt dåvarande statens organisationsnämnd
att verkställa organisationsundersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. vid flygflottilj. Undersökningarna förlädes huvudsakligen
till Göta flygflottilj (F 9) och utmynnade i förslag om att en försöksorganisation
skulle prövas vid vissa flottiljer. Pågående omorganisationer
vid flottiljerna till följd av 1948 års försvarsbeslut m. m. samt organisationsnämndens
begränsade tillgång på arbetskraft medförde emellertid,
att med försökens igångsättande måste anstå. — Våren 1958 återupptogs
undersökningarna med början vid Blekinge flygflottilj (F 17). Följande
riktlinjer uppdrogs för verksamheten. Undersökningarna skulle syfta till
att få fram en från såväl militär som ekonomisk synpunkt effektiv fredsorganisation
av en flottiljs stabs- och förvaltningsorganisation samt av den
verksamhet, som sådana staber är avsedda att utöva. Strävan borde dessutom
vara att i princip organisera stabs- och förvaltningstjänsten efter enhetliga
linjer vid samtliga flottiljer ävensom att, i den omfattning så visade
sig möjligt, tillämpa enhetliga organisationsformer, beräkningsgrunder, föreskrifter
m. m. inom försvaret i dess helhet. Vid utformningen av flottiljs
fredsorganisation skulle även gälla den grundprincipen, att flygförbanden
måste ha erforderlig krigsberedskap.

På grundval av de vid F 17 vunna undersökningsresultaten ägde under år
1959 försök rum vid flottiljen under organisationsnämndens medverkan,
och redogörelse för försöken avgavs i slutet av året till chefen för försvarsdepartementet.
Undersökningarna och försöken ansågs visa att vissa
förändringar borde vidtagas beträffande flottiljens organisation i stort för
att skapa klarare ansvars- och lydnadsförhållanden. Sålunda borde den
ene regementsofficeren till förfogande företräda flygtjänsten såsom flygchef
och den andre mark (bas-) tjänsten såsom baschef. De flygande divisionerna
borde — bland annat för att bättre överensstämmelse skulle vinnas
mellan freds- och krigsorganisation — uppdelas så, att däri ingående flygstyrkor
under namn av divisioner underställdes flygchefen, medan markstyrkorna,
benämnda kompanier, underställdes haschefen. Förutom att de
båda regementsofficerarna sålunda skulle bli förbandschefer, borde de vara
chefer för en flygavdelning respektive en basavdelning i flottiljstaben. Efter
framställning av chefen för flygvapnet förklarade Kungl. Maj:t den 22
april 1960 hinder icke möta för denne att, inom ramen för tillgänglig personalstyrka,
vid flygvapnets förband (med vissa undantag) försöksvis ge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Or 1962 11

nomföra ändringar i fredsorganisationen i huvudsak enligt vad nu angivits.

Efter samråd mellan chefen för flygvapnet och organisationsnämnden
anordnades under år 1960 försök och organisationsundersökningar vid Bråvalla
flygflottilj (F 13) med dess detachement på Gotland (F 13 G) samt
luftförsvarssektorerna Öl och Gl. Vid försöken tillämpades den för F 17
föreslagna organisationen, med smärre modifikationer, i syfte att utröna
huruvida den var lämplig som grundorganisation vid jaktflottilj. För striltjänsten
— som icke varit representerad vid attackflottiljen F 17 ■— fastställde
flygvapenchefen särskild för söksorganisation. Organisationsnämndens
rapport över försöken och undersökningarna avgavs i november 1960.

I underdånig skrivelse den 22 december 1960 har chefen för flygvapnet
hemställt att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen dels alt fredsorganisation
för flygflottilj (utom Fil, Södermanlands flygflottilj) fastställes i
enlighet med ett vid skrivelsen fogat förslag och föreskrives skola i tillämpliga
delar gälla även vid F 11, F 21 (Norrbottens flygbaskår) och flygvapnets
utbildningsanstalter, dels att vissa beställningar och tjänster
inrättas, dels ock att organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid
F 13 och F 17 fastställes i enlighet med av flygvapenchefen överlämnade
förslag. Förslaget omfattar icke flygflottiljs materielavdelning, emedan
något slutligt förslag därom ej kunnat framläggas i organisationsnämndens
rapport rörande F 13. Rapporten har sedermera den 23 februari 1961
kompletterats i detta hänseende, vilket emellertid icke ännu föranlett något
förslag från flygvapenchefen.

Med anledning av nyssnämnda framställning — för vilken närmare redogörelse
lämnas i följande avsnitt — har Kungl. Maj :t den 7 april 1961
meddelat beslut av huvudsaklig innebörd att vid flottiljerna må försöksvis
tillämpas viss indelning av flottilj staben i avdelningar, varvid jaktflottiljs
(utom F 3) flottilj stab må innehålla en strilavdelning, vilken jämte vederbörliga
strilförband står under befäl av en regementsofficer såsom strilchef.
Vidare föreskrives i beslutet att försöksanordningarna må vidtagas
allenast i den mån det kan ske inom ramen för tillgänglig personalstyrka
och utan ökning av lönekostnaderna.

Chefens för flygvapnet förslag 22/12 1960

I sitt förenämnda förslag framhåller chefen för flygvapnet, att organisationsundersökningarna
vid F 17 och F 13 genomförts i nära samarbete mellan
organisationsnämnden och myndigheter inom flygvapnet. På sådana
punkter, där uppfattningarna från början skilt sig, har modifieringar skett
under undersökningarnas och försökens gång, och nämndens och flygvapnets
synpunkter har sammanjämkats. Flygvapenchefen tillstyrker därför
organisationsnämndens förslag. I enlighet härmed grundar sig den följande
framställningen rörande enskildheterna i organisationen främst på nämndens
rapporter från undersökningarna och försöken vid F 17 och F 13.

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1962

Resultatet av organisationsundersökningarna bör enligt chefen för flygvapnet
läggas till grund för organisationen vid samtliga flottiljer och bör
dessutom, så långt det är lämpligt och möjligt, tillämpas vid utbildningsanstalter
och vid flygbaskåren F 21. Detalj organisationen av F It flottiljstab
bör tills vidare ej helt ansluta till organisationsnämndens förslag, dels
med hänsyn till denna flottiljs speciella verksamhet och dels därför att särskilda
organisationsundersökningar är nära förestående vid förbandet. F 8
(Barkarby flygdepå), om vars framtida organisation statsmakterna ej fattat
beslut, behandlas ej i flygvapenchefens förslag.

För samtliga flottiljer m. fl. enheter gemensamma förslag

I det föregående har omnämnts att med Kungl. Maj :ts medgivande för
närvarande försöksvis tillämpas en organisation, innebärande att de i flottiljen
ingående förbanden är organiserade som tre divisioner och fyra kompanier
(tre baskompanier och ett specialkompani) under befäl av en flygchef
respektive en baschef, tillika avdelningschefer i flottilj staben. Flygoch
baschefernas tjänsteområden motsvarar i huvudsak dem som varit
tilldelade hittillsvarande regementsofficerare till förfogande. Medan de förutvarande
divisionerna lytt direkt under flottiljchefen och de båda regementsofficerarna
därför i regel endast haft anvisnings- och kontrollskyldighet
beträffande respektive områden, är enligt försöksorganisationen utbildningsenheterna
underställda flyg- respektive baschefen, vilket ansetts
erforderligt för att dessa skall kunna på tillfredsställande sätt leda och
ansvara för utbildningen. Enligt chefen för flygvapnet visar erfarenheterna
från försöksverksamheten, att väsentliga fördelar vunnits såväl beträffande
klarhet i fråga om befälslinjer som i avgränsningen av ansvarsområdena
för flyg- och bastjänsten. Flygvapenchefen understryker betydelsen av flygoch
baschefernas ställning som förbandschefer.

I fråga om flottilj stabens indelning föreslås icke andra förändringar —•
förutom tillkomsten av en flygavdelning och en basavdelning — än att nuvarande
signalavdelningen benämnes teleavdelning, att nuvarande mobiliserings-
och personalavdelning benämnes mobiliseringsavdelning samt att
en särskild trafikledningsavdelning tillkommer genom utbrytning ur nuvarande
stabsavdelningen. — I samband med undersökningarna har övervägts
och prövats, huruvida icke byggnads- och intendenturavdelningarna
borde sammanslås till en avdelning. Erfarenheterna från försöken säges
emellertid visa, att två särskilda avdelningar bör finnas med hänsyn till
verksamhetsgrenarnas artskilda karaktär och till det förhållandet, att flottiljen
beträffande dessa verksamhetsgrenar lyder under skilda centrala
förvaltningsmyndigheter. Avdelningarna bör dock ha gemensam chef —
intendent, tillika kasernofficer — och intendenturexpeditionen bör vara
avdelningarnas gemensamma serviceorgan i expeditionelit hänseende.

Förslagen rörande stabsavdelningarnas samt kompaniernas och divisio -

Ktuigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

nernas detalj organisation torde här höra beröras endast i den mån personalförändringar
av någon betydelse förutsättes.

Vid basavdelningen har under försöken tjänstgjort bland andra en
kapten eller löjtnant såsom basofficer. Härför har beställningen för 2. flottiljadjutant
tagits i anspråk (jfr nedan under stabsavdelningen). Chefen för
flygvapnet anser att basofficeren bör vara kapten och föreslår, att ett antal
löj tnantsbeställningar utbytes mot beställningar för kapten.

I stabsavdelningen med flottiljadjutant (kapten) som chef bör ingå
flottiljexpedition med skrivcentral, hok- och kartförråd, budcentral, personalvårdsdetalj
och fotodetalj med fotolaboratorium. Expeditionsföreståndarens
arbetsuppgifter anses beträffande ansvar och omfattning vara fullt
jämställda med expeditionsföreståndarens på stabsexpedition vid ett arméförband.
Såsom föreståndare för flottiljexpedilionen anses därför böra
avses förvaltare i stället för, som nu, fanjunkare på aktiv stat. Befattningarna
som föreståndare för bok- och kartförrådet respektive budcentralen bör
vara inretjänstbefattningar för underbefäl (rustmästare eller överfurir),
och en beställning bör tillkomma för vardera befattningen. Befattningen
som 2. flottiljadjutant (kapten eller löjtnant) kan utgå.

Vid byggnadsavdelningen finnes för närvarande en civil kasernföreståndare,
vid F 5 och F 7 placerad i lönegraden Ae IG samt vid övriga
förband i Ae 14 (prop. 1960:151, s. 54). Organisationsnämnden anför i sin
rapport från F 13 bland annat följande. Flottiljchefen är fastighetsförvaltande
myndighet. Arbetsuppgifternas art fordrar byggnadsteknisk kunnighet
såväl beträffande byggnader ovan jord av konventionell typ som beträffande
fortifikatoriska anläggningar och flygfält. Därtill fordras förvallningserfarenhet
inom arbetsområdet liksom förmåga att kunna biträda förvaltningsgrenschefen
i ärenden rörande krigsplanläggning (s. k. fortifikatorisk
rustningsplanläggning). De nuvarande befattningshavarna vid flygvapnet
har i allmänhet visat sig väl lämpade för sina uppgifter och fullgjort
dessa väl. Vid avgångar har de dock varit svåra atL ersätta med följd
att vakanser uppstått eller provisorier måst tillgripas. Efter granskning
av de uppgifter som åligger kasernföreståndaren och i syfte att säkerställa
framtida rekrytering har nämnden kommit till den uppfattningen, att kasernföreståndare
vid flygflottilj bör vara fortifikationsutbildad underofficer.
Kasernföreståndarna vid flygflottiljerna bör därför — efter hand som
vakanser uppstår —- utbytas mot underofficerare på fortifikationskårens
stat, differentierade så att förvaltare placeras vid sektorflottiljerna.

I anslutning härtill har chefen för flygvapnet i sitt förslag räknat med
tillkomst av underofficerare på fortifikationskårens stat —- förvaltare i Ao
17 vid F 5 och F 7, förvaltare i Ao 15 vid sektorflottiljerna samt fanjunkare
vid övriga flottiljer m. m.

För F 13 föreslås en arbetsförman i lönegraden Ae 10 tillkomma med
uppgift att biträda kasernföreståndaren med arbetsledande funktioner. Del

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1902

framhålles att kasernföreståndaren vid denna flottilj har en särskilt stor
arbetsbörda på grund av de betydande avstånden till vissa ytteranläggningar.

På intendentur avdelning.ens expeditionsf öreståndare (nu arvodesbefattning
för pensionerad underofficer) måste ställas så stora krav på
arbetsförmåga, skicklighet i expeditionstjänst och viss kunnighet i förvaltningstjänst,
att för befattningen anses böra avses fanjunkare eller sergeant
på aktiv stat (ny beställning).

Vid sjukvårdsavdelningen finnes, förutom flottiljläkare, en överfurir
avsedd främst för utbildning i sjukvårdstjänst samt en civil sjukvårdsförmån
i lönegrad Ae 9. Tjänsterna för sjukvårdsförmån tillkom (prop.
1942:210, s. 683) för att tillgodose behovet av uppbördsmän för sjukvårdsmaterielen.
De bar emellertid också kommit att få omfattande uppgifter i
fråga om sjukvårdsavdelningens expeditionstjänst och biträder även som
instruktörer i sjukvårdstjänst.

Organisationsnämnden föreslår — efter samråd med flygöverläkaren,
försvarets sjukvårdsstyrelse och flygförvaltningen -— att uppbörden av
sjukvårdsmateriel övergår till intendenturförrådsförvaltaren, varvid sjukvårdsförmannens
befattning utgår ur organisationen. Som föreståndare för
sjukhusexpeditionen föreslås rustmästare eller överfurir i likhet med förhållandena
inom övriga delar av krigsmakten. Enligt nämndens mening
vinnes därigenom fördelen av säkrare rekrytering, möjlighet att fylla viss
befattning i krigsorganisationen, fördelar för utbildningen i sjukvårdstjänst
m. m. Om man har två befattningshavare av samma kategori, erhålles
ökade möjligheter till ömsesidigt biträde på det ena eller det andra
av områdena expeditionstjänst och utbildning. Organisationen blir därigenom
smidigare. Chefen för flygvapnet hemställer, att underbefälsbeställningar
tillkommer i enlighet med förslaget i utbyte mot sjukvårdsförmanstjänsterna.

Mobiliseringsavdelningen skall enligt nuvarande organisation ha
pensionerad officer i arvodesbefattning som chef och pensionerad underofficer
i arvodesbefattning som personalregistrator, tillika expeditionsföreståndare.
Organisationsnämnden finner starka skäl tala för att en officer
på aktiv stat kan disponeras för att såsom avdelningschef vara väl skickad
att samordna och leda mobiliserings- och krigsplanläggningsarbetet vid en
flygflottilj. Chefen för flygvapnet föreslår att för ändamålet tillkommer
beställningar för kapten i stället för arvodesbefattningarna vid de flottiljer
och motsvarande enheter, som icke är sektorflottiljer (jfr i det följande
beträffande dessa). — På personalregistratorn-expeditionsföreståndaren
bör enligt nämnden ställas kvalifikationskravet, att han skall vara underofficer
på aktiv stat med personalregistratorskurs. Då arbetsuppgifterna anses
fullt jämställda med dem som ankommer på motsvarande befattningshavare
vid ett arméförband, bör befattningen innehavas av förvaltare på
aktiv stat. Flygvapenchefens förslag överensstämmer härmed (förvaltarbeställningar
i Ao 15 i utbyte mot befintliga arvodesbefattningar).

Kanyl. Alajits proposition nr 110 år 1962

I fråga om väderleks-, tele-, trafiklednings- och kassaavdelningarna
föreslås ingå personalförändringar.

En för samtliga baskompanier och divisioner gemensam kompaniexpedition
föreslås upprättad vid ett av baskompanierna och bestå av en
stabsunderofficer (fanjunkare eller sergeant), ett expeditionsunderbefäl
(rustmästare eller överfurir) samt en värnpliktig. Anordningen har prövats
vid F 13, varvid två underofficerare kunnat frigöras för markstridsutbildning.
Den bör tillämpas vid de flottiljer där lokala förhållanden det medger.
För 15 förband föreslås tillkomma en beställning för befattningen som
expeditionsunderbefäl.

Det i special kompaniet ingående utbildningsförrådet anses -— under
hänvisning till förhållandena vid arméns förband — böra förestås av
en rustmästare eller överfurir. Beställningar härför begäres av flygvapenchefen.

Körcentralen, som likaledes anses böra ingå i specialkompaniet, föreslås
skola förestås av en rustmästare eller överfurir i stället för, såsom
hittills varit avsett, en civil garageförman i lönegraden Ae 10. Flygvapenchefen
föreslår utbyte av tjänster mot beställningar i enlighet härmed.

Förslag avseende enbart sektorflottiljer

Undersökningarna och försöken bar, som förut nämnts, avsett F 13 och
dess detachement på Gotland (F 13 G) med sektorerna Öl och Gl. Förslagen
är att betrakta som principförslag till även övriga sektorflottiljers organisation.
Behovet av modifieringar med hänsyn till lokala förhållanden inom sektorerna
kommer efter hand att fastställas genom organisationsundersökningar.
Vid beräkning av de för sektorflottilj speciella personalbehoven har
chefen för flygvapnet, med hänsyn till de inom strilorganisationen förestående
förändringarna i samband med övergång till systemet »strit 60», nu upptagit
endast sju sektorflottiljer.

En grundläggande princip vid förslagets uppgörande förklaras ha varit att
vinna sådan överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisation, att vital
verksamhet säkerställes vid mobilisering. Detta fordrar att ett tillräckligt
antal nyckelpersoner i krigsorganisationen är väl insatta i sina funktioner
genom arbete i fred.

Organisationsnämnden anser att en sta b schef hör tillkomma i fredsorganisationen
för sektorflottilj. Nämnden framhåller, att flottiljens uppgifter
för krigsförberedelsearbetet inom sektorn är omfattande samt att det från
beredskapssynpunkt är synnerligen viktigt att luftförsvarets ledning är väl
förberedd med hänsyn till den utomordentligt korta tid som står till förfogande
för övergång till krigsorganisation. Betydelsen av en samordnande
stabsfunktionell ledning av krigsförberedelsearbetet har därför särskilt observerats
vid F 13. Nämnden konstaterar att det saknas en nyckelperson för
samordning och bearbetning av sektorns problem och anför, alt detta synes

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 nr 1962

betänkligt då sektorn delvis redan i fred är i krigsmässig funktion genom
fredsluftbevakningen.

Stabschefens huvuduppgift bör vara att utarbeta allmänna planer m. in.
för sektorns verksamhet (även i vad gäller förhållanden utom sektorflottiljen)
samt att i övrigt samordna mobiliserings- och krigsplanläggningsarbetet
inom flottilj staben. Som organ härför hör han ha mobiliserings avdel
ni ngen, för vilken han därför tillika bör vara chef. Stabschefen bör
vara välmeriterad äldre regementsofficer. Chefen för flygvapnet föreslår att
för ändamålet inrättas sju beställningar för överstelöjtnant i lönegrad Ao
20.

Tidigare har omnämnts att vid jaktflottiljerna (utom F 3) försöksvis
finnes inrättad en strilavdelning, vilken jämte strilförband står under
befäl av en regementsofficer såsom strilchef. Denne chef intar alltså samma
ställning såsom både förbandschef och avdelningschef i flottilj staben
som flyg- och bascheferna. Rörande strilavdelningens organisation föreslås
bland annat följande.

Avdelningen bör vara indelad i stridsledningsdetalj, luftbevakningsdetalj,
radardetalj, teledetalj och telematerieldetalj. Personalen i stabsfunktioner
bör i regel tillika vara insatt i tjänst vid strilorgan. Chefen för flygvapnet
hemställer att beställningar inrättas för kapten såsom luftbevakningsofficer
(chef för luftbevakningsdetaljen), löjtnant — i utbyte mot arvodesbefattning
för pensionerad officer — såsom optisk luftbevakningsofficer,
fanjunkare eller sergeant såsom luftbevakningsinstruktör, kapten —
i utbyte mot löjtnant såsom radarofficer (chef för radardetaljen) samt
kapten såsom striladjutant för ärenden, vilka ej är direkt hänförliga till viss
detalj, m. m.

För strilförbanden begäres beställningar för följande befattningar,
nämligen för kapten såsom chefsradax-jaktledare (vid den i luftförsvarscentralen
ingående jaktcentralen), förste verkmästare i lönegrad Ao 17 såsom
chef för telematerieltroppen (i utbyte mot förste mästare i Ao 14 eller mästare
i Ao 13), rustmästare eller överfurir såsom expeditionsunderbefäl vid
stabsplutonen och förste flygtekniker eller flygtekniker såsom elektrotekniker
i teleinaterieltroppens teleservicegrupp.

Förslagen rörande F 13 G avser tillkomst av beställningar m. m. för en
löjtnant såsom luftbevakningsofficer, en rustmästare eller överfurir såsom
expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen, en förste flygtekniker eller flygtekniker
såsom elektrotekniker i teleservicegruppen och en pensionerad underofficer
i arvodesbefattning (A:17) såsom förrådsunderofficer.

Utöver nu nämnda beställningar m. m. anmäler chefen för flygvapnet, att
tjänster för åtta verkmästare i Ae 15 och sju förrådsmän i Ae 7 bör tillkomma
på förslag av flygförvaltningen, medan en tjänst för teleförman i Ae 12
(vid F 13 G) kan utgå.

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1062

Yttrande

Fortifikationsförvaltningen (skr. "h 1961) har i huvudsak intet att erinra
mot förslaget till fredsorganisation tör flygflottilj. Den föreslagna delningen
av byggnads- och intendenluravdelningen anses väl motiverad. Ämbetsverket
framhåller att utbyggnaden av flygvapnets ledningsorgan kommer att ge
flottiljerna avsevärt ökade uppgifter som lokalförvaltningsmyndighet töi
befästningsanläggningar, uppgifter som lättast torde bemästras inom en fristående
byggnadsavdelning.

Ämbetsverket har icke heller något att erinra mot att de civila kasernföreståndarna
utbytes mot fortifikationsunderofficerare men framhåller, att
utbytet bör ske successivt efter hand som vakanser uppkommer i de civila
tjänsterna. Det anses icke uteslutet att vissa av de nuvarande kasernföreståndarna
skulle kunna utbildas till fortifikationsunderofficerare och övergå till
anställning i fortifikationskåren. Underofficersbeställningarnas inplacering
i lönegrader enligt förslaget synes fortifikationsförvaltningen lämpligt avvägd.

Departementschefen

Det sedan många år pågående arbetet med att på grundval av organisationsundersökningar
och försök rationalisera fredsorganisationen för stabsoch
förvaltningstjänst vid krigsmaktens förband och utbildningsanstalter
har till största delen varit förlagt till armén. Utredningar härom ägde ruin
redan under 1940-talet, ändrad organisation av infanteriregementes stabsoch
förvaltningstjänst fastställdes av Kungl. Maj :t år 1947 (jfr prop.
1947: 130, s. 2 ff), och motsvarande beslut har sedermera fattats rörande
arméns alla förband och utbildningsanstalter samt försvarsområdesstaberna.
Även inom marinens område har ett betydande arbete nedlagts på
rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten, huvudsakligen vid kustartilleriförsvaren
och kustartilleriförbanden. Vad ilygvapnet beträffar,
framgår av vad jag tidigare anfört att organisationsundersökningar avseende
flygflottiljs stabs- och förvaltningsorganisation ägde rum i slutet av
1940-talet men att verksamheten därefter måste nedläggas och icke kunde
återupptagas förrän 1958. I det föregående har jag redovisat den huvudsakliga
innebörden av de lörslag rörande organisation och personaluppsättning,
som med anledning av undersökningarnas resultat framlagts av dåvarande
statens organisationsnämnd och av chefen för flygvapnet.

Verksamheten inom flygvapnet har undergått stora förändringar sedan
1940-talet, då fredsorganisationen av flygvapnets flottiljer och motsvarande
enheter fick sin alltjämt i princip gällande utformning; det är tillräckligt
alt härvidlag peka på tillkomsten av en modern stridslednings- och luftbevakningsorganisation
(»stril»). Självfallet är det angeläget, att förbandens
organisation snarast möjligt anpassas efter de krav, som de ändrade förhållandena
uppställer. För myndigheternas nu genomförda rationaliserings2—3230
61 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

arbete har gällt såsom grundläggande principer, att flygförbanden måste
ha erforderlig krigsberedskap, att fredsorganisationen skall tillgodose såväl
militära som ekonomiska effektivitetskrav och att, i den omfattning det
med hänsyn till verksamhetens art m. m. är möjligt, för försvaret i dess
helhet enhetliga organisationsformer och beräkningsgrunder skall tillämpas.
Dessa principer, till vilka jag helt ansluter mig, har såvitt jag kunnat
finna också kommit till uttryck i förslagen. Jag har funnit dessa i allt
väsentligt lämpade att läggas till grund för beslut om fredsorganisationen
av flygvapnets flottiljer m. fl. enheter. I enlighet härmed bör flygflottilj i
stort organiseras på flottiljchef, flottiljstab, flygchef med tre divisioner,
baschef med tre baskompanier och ett specialkompani samt, i fråga om
sektorflottilj, strilchef med strilförband. Vid sektorflottilj bör dessutom
finnas en stabschef. Flottiljstab bör bestå av flygavdelning (under flygchefen),
basavdelning (under baschefen), stabsavdelning, väderleksavdelning,
byggnadsavdelning, intendenturavdelning, sjukvårdsavdelning, materielavdelning,
teleavdelning, trafikledningsavdelning, mobiliseringsavdelning
och kassaavdelning. Vid sektorflottilj bör härjämte finnas en strilavdelning
under strilchefen. Kungl. Maj:l torde vara oförhindrad att, i den mån det
visar sig lämpligt och kan ske utan personalökning, föreskriva avvikelser
från den nu angivna organisationen.

Förslagen innefattar betydande personalökningar inom stabs- och förvaltningstjänsten.
Härvidlag föreligger en olikhet gentemot vad som var
fallet, när rationaliseringen av arméförbanden påbörjades och ett icke obetydligt
antal beställningar kunde frigöras från ifrågavarande verksamhetsområden.
Det bör emellertid beaktas, att de utökningar som föreslås per
förband räknat främst hänför sig till den för strilverksamheten avsedda
delen av stabs- och förvaltningsorganisationen, för vilken särskilda personalresurser
tidigare — med något undantag — icke avsetts. I detta sammanhang
vill jag erinra om att 1961 års riksdag godkände i propositionen
nr 110 (s. 196) framlagda förslag om inrättande av ett icke obetydligt antal
beställningar för strilsystemets behov av operativ personal. Därvid betecknades
det som ytterst angeläget, att personella resurser kunde ställas till
förfogande i den utsträckning som erfordrades för att de betydande materielinvesteringarna
skulle kunna till fullo nyttiggöras. Samma principiella
synpunkt kan med fog anläggas på frågan om behovet av personal för den
stabs- och förvaltningsmässiga ledningen av striltjänsten. Ehuru jag vid
min granskning av förslagen självfallet sökt begränsa personalorganisationens
utvidgning så mycket som möjligt, har jag konstaterat att några större
reduktioner av förslagen icke lämpligen kan göras, om önskad effekt skall
kunna utvinnas ur organisationen.

Jag övergår nu till att behandla de särskilda personalfrågor, som jag
anser påkalla närmare kommentarer från min sida. I den mån förslagen
inom detta område icke omnämnes i det följande, har jag alltså icke något
att erinra mot dem.

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

Vad först angår de befattningar, som avses skola finnas vid alla flottiljer,
anser jag att befattningen som basofficer — som enligt chefen för flygvapnet
bör avses för kapten — bör kunna bestridas av kapten ellei löjtnant.
.lag föreslår därför icke någon statmässig förändring i samband med denna
befattning.

Utbyte av pensionerad personal i arvodesbefattningar mot heställningsliavare
på aktiv stat föreslås bland annat i fråga om befattningarna som
chef för mobiliseringsavdelningen (jag bortser här från sektorflottiljerna,
vid vilka stabschefen föreslås bli chef för avdelningen) och expeditionsföreståndare
(personalregistrator) vid samma avdelning. Det synes mig icke
utseslutet alt personalredovisningen inom flygvapnet kan koncentreras till
färre myndigheter än för närvarande. I avvaktan på närmare piövning a^
denna fråga anser jag mig icke böra tillstyrka de föreslagna utbytena vid
mobiliseringsavdelningen.

Enligt förslaget bör beställningar för rustmästare eller öveifuiii tillkomma
för befattningarna såsom expeditionsunderbefäl vid den för baskompanierna
gemensamma expeditionen, föreståndare för bok- och kartförråd,
chef för budcentral och chef för utbildningsförråd, skjutbanor m. m.
Förslaget beträffande de tre sistnämnda befattningarna ansluter sig till vad
som gäller för motsvarande befattningar vid förband inom armén. Vid
arméförbanden är chefen för budcentralen tillika föreståndare för bok- och
kartförrådet, men den s. k. rättningstjänsten, avseende att hålla instruktioner
m. fl. handlingar aktuella, har ansetts vara sa omtattande och betydelsefull
vid flygförbanden, att särskild befattningshavare bör avses för nämnda
förråd. Jag vill erinra om att jag föregående år vid anmälan av fråga om
tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret m. m. (prop.
110, p. 1) uttalade, att det skulle vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp
översåge ändringstjänsten i (råga om krigsmaktens publikationei. 1
avvaktan på resultat som kan framkomma av en dylik översyn är jag inte
beredd föreslå inrättande av beställningar avsedda för föreståndare för bokoch
kartförråd. I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot förslagen.

Tre befattningar, vilka nu är avsedda för civila tjänstemän, föreslås i
den nya organisationen skola beklädas av militära beställningshavare. Detta
gäller befattningarna som garageförman, sjukvårdsförmån och kasernföreståndare.
I fråga om de båda förstnämnda befattningarna tillstyrker jag
förslaget, vilket emellertid bör genomföras successivt i mån av inträffande
ledigheter i de civila tjänsterna. I samband härmed vill jag erinra om atl
Kungl. Maj :t den 23 februari 1962 föreskrivit, att tjänster för garageförmän
och sjukvårdsförmån vid flygvapnet tills vidare icke ma vid ledigbli\ande
återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Enligt vad jag inhämtat har
flertalet sjukvårdsförmanstjänster rekryterats med personer, som tidigare
innehaft anställning såsom sjukvårdsunderbefäl vid armén eller marinen.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Det synes därför böra undersökas, huruvida några av de nuvarande befattningshavarna
kan erhålla underbefälsanställning i sjukvårdstjänst vid flygvapnet.
Förslaget om avveckling av de civila kasernföreståndartjänsterna
och införande i organisationen av underofficerare vid fortifikationskåren
har jag funnit erforderligt att ytterligare överväga. Jag är därför icke beredd
att nu göra några uttalanden rörande detta förslag. För nästa budgetår
räknar jag icke med någon förändring beträffande tjänsterna som kasernföreståndare.

Bland de förslag, soin hänför sig enbart till sektorflottiljerna, ingår utbyte
av fem arvodesbefattningar i A 24, avsedda för luftbevakningsofficer
i optisk luftbevaknings tjänst, mot sju beställningar för löjtnant. Med
genomförandet av detta lörslag synes mig tills vidare kunna anstå, och jag
räknar alltså med att arvodesbefattningarna bibehålies.

I avvaktan på flygvapenchefens förslag till organisation av flygflottiljernas
materielavdelningar upptar jag icke förslaget om inrättande av sju
beställningar för förste verkmästare (chef för teleinaterieltroppen) i utbyte
mot beställningar för förste mästare och mästare. Flygvapenchefens anmälan
om behov av vissa civila tjänster för verkmästare och förrådsman —
vilka tjänster icke äskats av flygförvaltningen — föranleder nu icke heller
någon åtgärd från min sida.

För några befattningar anser jag mig kunna underlåta att föreslå att beställningar
äskas, ehuru jag icke från organisatorisk synpunkt har något
att erinra mot vad som föreslagits i fråga om personalkategori för befattningarnas
tillsättande. Detta gäller befattningarna som luftbevakningsofficer
vid F 13 G (löjtnant), expeditionsunderbefäl vid stabsplutonen och
elektrotekniker i teleservicegruppen (förste flygtekniker eller flygtekniker).

Vid anmälan i det följande av medelsbehovet under flygvapnets anslag
lör avlöningar till aktiv personal in. fl. återkommer jag med detaljerade förslag
rörande de beställningar m. m. av olika slag, som med hänsyn till mina
här redovisade ställningstaganden bör äskas av riksdagen.

I den redogörelse jag här lämnat har jag i vissa fall uppehållit mig vid
detaljer i organisationen. Detta har skett för att ge den organisatoriska bakgrunden
till nyssnämnda förslag under avlöningsanslaget och för att riksdagen
skall få en belysning av de spörsmål som uppkommer vid rationaliseringsverksamhet
av nu ifrågavarande art. .lag förutsätter emellertid att —
liksom fallet varit i tidigare liknande sammanhang — det skall få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare reglera icke blott den organisatoriska
indelningen av flygvapnets flottiljer in. fl. enheter utan även personalorganisationen,
givetvis i den mån icke fråga är om ändringar beträffande beställningar
och tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen. Kungl.
Maj:t torde vidare böra inhämta riksdagens bemyndigande att vidtaga de
övergångsanordningar, som kan visa sig erforderliga i samband med att
beslut meddelas om den nya organisationens ikraftträdande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 21

Till frågan om ändringar i personalstaterna och beräkning av anslag
återkommer jag i det följande. I detta sammanhang hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna grunder för utformning
av personalstaterna avseende flygvapnets förband i
fred;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga övergångsanordningar
i samband med den nya organisationens
ikraftträdande.

[3] Lokalisering i£fred av visst robotförband

Efter medgivande av Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 har beställning utlagts
på materiel till sex divisioner av luftvärnsroboten Bloodhound II till
en kostnad av cirka 250 miljoner kronor. Leveranserna beräknas ske med
början år 1963. Intill den 1 juli 1963 finnes möjlighet alt avbeställa materiel
till tre divisioner.

I anslutning till att beställningsmedgivande lämnades, uppdrog Kungl.
Maj :t åt överbefälhavaren att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande
ifrågavarande robotförbands fördelning i fred mellan olika förband
inom krigsmakten.

I propositionen 1961:110 (punkt 4) underställde Kungl. Maj :t riksdagens
prövning fråga om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8).
Enligt detta förslag, som godkändes av riksdagen (SU 104; rskr. 275), skall
för administration av flygbasen m. m. inrättas ett förband benämnt Barkarby
flygdepå (F 8). Till förbandet skall vara förlagd en flygtransportdivision
och den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan
bedrives. Kungl. Maj:t har på grundval av riksdagens beslut
den 16 juni 1961 fastställt provisorisk personalorganisation i fred vid Barkarby
flygdepå (TLA 1961 nr 44).

Överbefälhavaren har den 16 december 1961 med eget yttrande insänt ett
av flygvapenchefen framlagt förslag till lokalisering i fred av de första två
r obotdivisioner na.

Överbefälhavaren framhåller, att det redan nu kan fastslås, att det av
operativa skäl är lämpligt att gruppera minst två divisioner typ Bloodhound
II i östra Mellansverige. Flygvapenchefen har låtit undersöka möjligheterna
att i fred förlägga de robotdivisioner som i utgångsläget bör grupperas
till befintliga flygflottiljer inom detta område. Det har därvid visat sig, att
två robotdivisioner och en robotverkstad kan förläggas inom F 8 etablissement
utan större om- och nybyggnadsarbeten, överbefälhavaren anser, att
Barkarby från operativa synpunkter är en lämplig fredsförläggningsplats för
två divisioner. Eftersom statsmakterna redan tidigare uttalat tanken att för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

lägga luftvärnsrobotförband till F 8 (jfr uttalanden av föredragande departementschefen
till prop. 1960:110 mot vilket riksdagen ej gjort någon
erinran) anser sig överbefälhavaren kunna föreslå, att två robotdivisioner
och en robotverkstad förlägges till F 8 etablissement. I särskild skrivelse
uttalar överbefälhavaren att F 8 är lämplig som förläggningsplats även om
robotanskaffningen totalt skulle begränsas till endast tre divisioner.

Arbetet med planeringen av lokaler för robotförbanden har visat, att särskilda
byggnader för tankningsstationer, laddningsstationer och ammunitionsförråd
måste uppföras för att bereda personalen erforderligt skydd.
Oavsett vilka fredsförläggningsplatscr som väljes, krävs det därför — utöver
lokaler för verkstad, utbildning, expedition och förråd — vissa
nybyggnader. För att två robotdivisioner och en robotverkstad skall kunna
förläggas till F 8, behöver nybyggnad ske av två ammunitionsförråd och
en laddningsstation samt ombyggnad göras av en motorprovbock till
tnnkningsstation. Härutöver erfordras anordningar för uppställningsplatser
för robotlavetter samt nybyggnad av vägar. Det är vidare nödvändig!
med en omläggning av den elektriska spänningen inom etablissementet. De
sammanlagda kostnaderna för dessa åtgärder har inom flygledningen bedömts
till 1,15 miljon kronor. Såvitt nu kan överblickas, framhåller flygvapenchefen,
kommer ytterligare investeringskostnader ej att bli nödvändiga
vid F 8 på grund av robotförbandens tillkomst.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande
utbildningen av såväl aktiv som värnpliktig personal för robotsystemet
Bloodhound II centraliseras till F 8. Visserligen kommer därigenom en division
att ständigt vara avdelad för grundläggande utbildning i fred, men i
gengäld kan de övriga divisionerna avses för operativ verksamhet med olika
grader av insatsberedskap. Dessa synpunkter biträdes av överbefälhavaren.

I särskild bilaga till sin skrivelse anger chefen för flygvapnet det bedömda
totala personalbehovet för robotdivisionerna, inklusive övnings- och
skoldivisionerna. Bedömningen grundas i viss mån på erfarenheterna från
försöksförbandet av Bloodhound I. Organisationen för robotförband erfordras
vid F 8 i full omfattning hösten 1963. Redan för nästa budgetår bör
dock tillkomma vissa beställningar för blivande lärarpersonal vid skoldivisionen.

Skoldivisionen skall meddela såväl teknisk som taktisk utbildning. Organisationen
innefattar bland annat en robotgrupp för teknisk — huvudsakligen
teoretisk och materielbunden — utbildning, en robotgrupp för praktisk
utbildning — övningsgrupp — samt en taktikgrupp för den taktiska
utbildningen. För nästa budgetår anmäler flygvapenchefen behov av bland
annat fyra kaptener. Av dessa avses en som chef för skoldivisionen, en
som chef för robotövningsgruppen samt två för taktikgruppen som lärare.
Ansvaret för den tekniska utbildningen bör — under divisionschefen —- åligga
en flygingenjör av 1. graden. Tre förste verkmästare behövs för den tek -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1062

niska utbildningen. Två av dessa skall svara för utbildningen på den mest
komplicerade utrustningen —- kalkylator och datalänk — och en för robottroppens
stationsutrustning. För att ombesörja utbildningen på kommandocentral,
simulator och belysningsradar samt stridsdel, startraket- och provningsutrustning
behövs totalt fem mästare.

Personalbehovet vid robotverkstaden har bedömts med utgångspunkt i
erfarenheter, som vunnits av personal ur flygförvaltningen vid kurser i England
hösten 1961. Chefen för flygvapnet bedömer, att det vid verkstaden
torde erfordras omkring 10 tjänster för ingenjörer, verkmästare, förmän,
tekniker och förrådsförmän samt cirka trettio kollektivavtalsanställda arbetare.
Som chef för robotverkstaden anser flygvapenchefen att det erfordras
en flygdirektör av 2. graden. Denna tjänst begär flygvapenchefen redan för
nästa budgetår. Befattningshavaren måste — innan de första materielleveranserna
börjar under år 1963 — dels få egen utbildning på materielen, dels
deltaga i planläggningen för den framtida verkstadsdriften.

Behovet av personal vid F 8 — utöver den som erfordras vid robotdivisioner
och robotverkstad — kan ännu ej anges. Flygvapenchefen anser, att
viss personal behöver tillkomma, men ytterligare utredning måste göras av
denna fråga innan förslag kan framläggas.

1 enlighet med det anförda föreslår flygvapenchefen att lör nästa budgetår
inrättas beställningar för 4 kaptener i Ao 21 och 1 flygingenjör av 1.
graden i Ao 23 (för robotdivisionerna) samt 1 flygdirektör av 2. graden i Ao
24 (för robotverkstaden). I anslutning härtill kan 11 beställningar för flygtekniker
i Ao 10 indragas. Flygvapenchefen hemställer vidare att följande
vakantsatta beställningar får utnyttjas för robotdivisionerna, nämligen tre
för förste verkmästare i Ao 17, fem för mästare i Ao 13 samt två för förste
flygtekniker, flygtekniker eller hjälptekniker i Ao 12/10''Ae 7.

Departementschefen

Kungl. Maj :t lämnade den 30 juni 1961 flygförvaltningen bemyndigande
att anskaffa luftvärnsrobot typ Bloodhound II. I anslutning härtill uppdrog
Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag till ifrågavarande
robotförbands fördelning i fred mellan olika förband inom krigsmakten.

Föregående års riksdag godkände (SU 104; rsltr. 275) Kungl. Majrts förslag
(prop. 1961:110, punkt 4) om verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj
(F8). Detta förslag innebär bland annat att för administration av
flygbasen m. m. inrättas ett förband — Barkarby flygdepå (F 8). Till detta
förband förlägges en flygtransportdivision och tills vidare den del av flygledningens
flygavdelning vid vilken flygning med propellerplan bedrives.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över lokalisering i fred av luftvärnsrobotförband
tillstyrkt ett av flygvapenchefen framlagt förslag att förlägga

Kung!. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

de första två robotdivisionerna och en robotverkstad till Barkarby flygdepå.
För detta alternativ talar enligt myndigheterna såväl operativa som fredsekonomiska
skäl. Dessa enheter kan nämligen förläggas till F 8 utan större
om- och nybyggnadsarbeten. Vissa nybyggnader — för att bereda personalen
skydd vid tankning och laddning av robotarna samt för ammunitionsförråd
— måste visserligen tillkomma, men detta blir fallet oavsett
vilken fredsförläggningsplats som väljes. Inom flygledningen har bedömts
att de totala kostnaderna för nödvändiga byggnadsåtgärder uppgår till 1,15
miljon kronor. Särskild medelsanvisning för ändamålet torde dock ej erfordras
utan kostnaderna bör kunna bestridas från redan beviljade medel.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att huvuddelen av den grundläggande
utbildningen för Bloodhound Il-systemet centraliseras till F 8 vid en särskild
skoldivision. Även detta förslag liar biträtts av överbefälhavaren.

Organisationen för robotförband vid F 8 erfordras i full omfattning först
under hösten 1963. Redan nästa budgetår behöver dock vissa beställningar
tillkomma för officerare och teknisk personal avsedda som lärare vid skoldivisionen.

Jag vill erinra om att jag tidigare uttalat tanken att till F 8 lokalisera
bland annat luftvärnsrobotförband (prop. 1959:117, s. 24 och 1960:110, s.
130). Den nu framlagda utredningen visar att F 8 är en — med hänsyn till
såväl operativa som fredsekonomiska skäl — lämplig fredsförläggningsplats.
Jag kan således tillstyrka att de första två robotdivisionerna förlägges till
F 8 liksom att den grundläggande utbildningen centraliseras till F 8 vid en
särskild skoldivision. Lokaltillgången vid förbandet är tillräcklig för att
rymma de föreslagna enheterna — övningsdivision, skoldivision och robotverkstad
— utan omfattande om- och nybyggnadsarbeten. Det torde få
ankomma på Kung!. Maj :t att inom ramen för av riksdagen anvisade medel
besluta om nödvändiga byggnadsåtgärder vid F 8.

Jag är däremot ej beredd att nu ta ställning till det anmälda totalbehovet
av personal för robotdivisionerna. Ytterligare utredning är nödvändig och
det synes även lämpligt att avvakta praktiska erfarenheter från tjänsten vid
moderna luftvärnsrobotförband i vårt land, bland annat från Hawkförbandet
i Skåne som börjar uppsättas under detta år.

Av de nu framförda förslagen om beställningar för personal vid robotdivisionerna
och chef för robotverkstaden kan jag tillstyrka beställningar
för 3 kaptener i Ao 21, 1 flygdirektör av 2. graden i Ao 24 och 1 flygingenjör
av 1. graden i Ao 23. Jag räknar därvid med att 11 beställningar för flygtekniker
i Ao 10 indrages. Vidare bör för ändamålet få utnyttjas tre förste
verkmästare i Ao 17, tre förste mästare i Ao 14 och två mästare 1 Ao 13.
Behovet av beställningar i Ao 17 och Ao 13 bör tillgodoses genom att utnyttja
vakanthållna beställningar medan beställningar för tre förste mästare
bör tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för mästare. Den omständigheten
att jag tillstyrker inrättandet av en beställning för flygdirektör
av 2. graden, avsedd för chef för robotverkstad, innebär icke att jag

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

2 o

i detta sammanhang tar slutlig ställning till hur underhållet av ifrågavarande
robotmateriel bör organiseras.

Till ändringarna i personalstaterna torde jag få återkomma vid anmälan
av flygvapnets avlöningsanslag i det följande. I detta sammanhang hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
lokalisering av luftvärnsrobotförband till Barkarby flygdepå.

[4] Utredning rörande^viss personal vid tygtekniska kåren

Vid anmälan till propositionen 1958: 110 av ett av 1954 års utredning
angående vissa personalkårer inom försvaret avgivet förslag rörande de
militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom
armén uttalade föredragande departementschefen bland annat, att han
i likhet med utredningen ansåg det med hänsyn till då pågående omläggning
av arméns verkstadsorganisation ogörligt att taga slutlig ställning till
mekanikerpersonalens -— armétekniker, tyghantverkare och tygverkmästare
vid tygtekniska kåren -— omfattning och sammansättning. Dessa frågor ansågs
böra utredas så snart omständigheterna det medgav.

Med skrivelse den 19 oktober 1961 har chefen för armén, sedan frågorna
om uppgifterna för samt behov, rekrytering och utbildning av mekanikerpersonal
inom tygtekniska kåren utretts av en särskild arbetsgrupp inom
arméledningen, avgivit förslag i förevarande ämne. Över förslaget, vilket
insänts av överbefälhavaren med eget yttrande, har utlåtanden avgivits av
försvarets civilförvaltning, statskontoret och tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S).

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid
lämnar jag först en kortfattad redogörelse för arméchefens utredning och
förslag samt däröver angivna yttranden. Slutligen framlägger jag mina egna
synpunkter och förslag.

Chefens för armén utredning och förslag

Behov av mekaniker per son al. 1 fredstid utnyttjas mekanikerpersonalen
för närvarande dels för utbildning vid trupp, truppservice och funktionskontroll,
dels som lärare och instruktörer vid vissa centralt och truppslagsvis
organiserade skolor, dels i verkstadstjänst, dels ock för vissa uppgifter
inom förvaltning och som arbetsstudiemän. I krigsorganisationen
användes personalen såsom chefer och ställföreträdande chefer för olika
slags reparationsorgan, specialister vid verkstadsplutoner, verkstadstrossar
och materielmottagningsgrupper m. m. samt såsom arbetsledare vid centrala
verkstäder.

De olika fredsbefattningarna är uppdelade på i det föregående angivna
fyra användningsområden. Personalen är emellertid så utbildad att den
kan bekläda olika slag av befattningar. Omflyttning mellan olika användningsområden,
som regelmässigt sker, beror delvis på att olika tjänsteupp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1902

gifter lämpar sig särskilt väl för olika ålderskategorier. Omflyttningarna
är även betingade av kravet på att personalen bör äga en allsidig erfarenhet
av tjänstens olika grenar för att därigenom bli mer användbar i krigsorganisationen.

Mekanikerpersonalen är uppdelad på yrkesgrenar alltefter det materielslag
som den är avsedd för, exempelvis vapen, signal, radar, stridsvagn.
Yrkesgrenarna kan hänföras til! tre huvudlinjer, vapen-, motor- och telelinjerna.

Det sammanlagda antalet beställningar för mekanikerpersonal utgör för
innevarande budgetår 1 093, av vilka cirka 240 på vapen-, 400 på motoroch
420 på telelinjen.

I arméchefens utredning har beräkningar gjorts rörande behovet av civilmilitär
mekanikerpersonal för de i det föregående angivna användningsområdena
inom fredsorganisationen. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till
beslutade organisationsändringar inom armén (förbandsindragningar m. in.)
samt vissa rationaliseringar av verkstadsdriften. Beträffande den allmänna
grunden för beräkningarna anföres i huvudsak följande.

Personal för utbildning vid trupp, t nipp ser vice och funktionskontroll.
Inom detta användningsområde utnyttjas personalen
främst som instruktörer vid övningar i mera avancerad materielkunskap
samt för profylaktisk verksamhet avseende fortlöpande funktionskontroll
och besiktning av till trupp utlämnad materiel. I samband härmed lämnas
orienteringar och anvisningar om hur de vanligaste felen och funktionsstörningarna
kan undvikas. Då det gäller vapen och pjäsinateriel är denna
verksamhet nödvändig icke enbart ur ekonomisk utan kanske främst ur
säkerhetssynpunkt. Genom att fel och feltendenser sålunda blir upptäckta
på ett tidigt stadium nedbringas reparationskostnaderna och den tid truppen
måste avvara materielen för felens avhjälpande blir ett minimum, vilket
i många fall är ytterst betydelsefullt med hänsyn till trupputbildningens
genomförande. Särskilt då det gäller vapen och motorfordon är det av dessa
skäl erforderligt att förbanden ständigt har tillgång på tygteknisk personal.
Även inom andra yrkesgrenar bör förbanden ha möjlighet att lätt kunna
anlita tygteknisk personal.

Personal som lärare och instruktörer vid skolor för teknisk
personal. Behovet av lärare och instruktörer står i viss relation till antalet
elever. Denna relation varierar något mellan de olika yrkesgrenarna och
är beroende främst på materielens komplicitet. Hittills tillämpade normer
för beräkning av instruktörsbehovet är lämpliga. En minskning av antalet
instruktörer kan icke ske utan att utbildningen blir lidande.

På grund av bristen på personal (instruktörer) inom yrkesgrenen bil,
förorsakad bland annat av behovet att genom omskolning snabbt framtaga
ett förstahandsbehov av tekniker för helikoptertjänst, har utbildningen av
värnpliktiga bilmekaniker varit inställd under utbildningsåren 1960—62. I
avvaktan på en undersökning av konsekvenserna på längre sikt av en nedlagd
utbildning av värnpliktiga bilmekaniker redovisas i utredningen två
alternativ, ett med ifrågavarande utbildning och ett med nedlagd utbildning.
Skillnaden mellan alternativen utgöres av totalt 28 beställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Personal för vissa arbetsuppgifter inom armé tygförvaltningen
och som ar betsstudie m än. För att förenkla underhållstjänsten
i krig och fred kräves tekniska underhållsinstruktioner, bland
annat beskrivningar, reservdelskataloger, sats- och tillbehörskort, kontrollföreskrifter
för materiel i bruk och vårdföreskrifter. Personal med god materielkännedom
och omfattande erfarenhet från trupp och verkstäder
erfordras för dessa uppgifter. Dessa arbeten är beklagligt försenade. En personalförstärkning
är nödvändig om planlagda förenklingar i underhållstjänsten
skall kunna genomföras.

För detaljutformning av fältreparationsutrustningar och med dessa sammanhängande
speciella arbetsmetoder erfordras personal med omfattande
detaljkunskaper från tjänstgöring vid fältreparationsförband.

För huvuddelen av nämnda arbetsuppgifter är mekanikerpersonal särskilt
lämpad.

För att rationellt kunna driva verkstadstjänsten erfordras kontinuerlig
tillgång på arbetsstudiepersonal. Arbetsstudietjänsten bör innehavas under
en tid av cirka fem år, varefter återgång sker till ursprunglig yrkesgren. På
så sätt erhålles på längre sikt en stam av arbetsledare med god arbetsstudiepraktik.

Personal för kommenderingar och allmän reserv. De kommenderingar
av längre varaktighet än 6 månader som är erforderliga i nuläget
avser främst personalens egen utbildning. För vidareutbildning av
arméteknikerna samt för viss omskolning kräves kommenderingar som
motsvarar 50 beställningar, varjämte räknas med 5 % reserv för tillfälliga
kommenderingar och sjukdom m. m., d. v. s. ytterligare omkring 50 beställningar.
Härutöver kräves vissa beställningar för den personal, som är under
utbildning till armétekniker.

Med tillämpning av i det föregående angivna beräkningsgrunder utgör
behovet av beställningar för mekanikerpersonal enligt arinéchefen för närvarande
1 222. Därest den nu inställda utbildningen av värnpliktiga bilmekaniker
nedlägges, minskas behovet till 1 194 beställningar. I angivna
antal ingår 18 beställningar, som föreslås skola successivt utgå. Beställningarna
avses för viss personal vid arméns optiska verkstäder samt för
sadelmakare, snickare, smeder m. fl. Motiv anses icke föreligga för att ifrågavarande
personal skall ha civilmilitär status.

I jämförelse med gällande personaluppsättning innebär förslaget en
ökning med 129, alternativt 101 beställningar, ökningen sammanhänger
väsentligen med att en personalreserv beräknats för kommenderingar och
sjukdom. I övrigt betingas utökningen av att personalbehoven för nya
arbetsområden (robot) och nytillkommen materiel något överstiger den
minskning som kunnat ske på grund av rationaliseringar m. m.

Behovet av mekanikerpersonal för krigsorganisationen har icke närmare
redovisats. Behovet av stampersonal i krig har emellertid preliminärt angetts
till i runt tal 1 100 man.

Under de närmaste åren kommer armén att tillföras ytterligare betydande
mängder av materiel. Den nya materielen är som regel mer komplicerad
än den äldre materiel den ersätter. Detta förhållande påverkar beho -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1902

vet av inekanikerpersonal. Vid eu ökning av antalet materielenheter ökar
jämväl utbildningskontingenterna och därmed behovet av utbildning vid
trupp och truppservice. I arméchefens utredning har en bedömning gjorts
rörande behovet av personalökningar under närmast följande sjuårsperiod.
Med utgångspunkt i den materieltillförsel som skall ske enligt arméns gällande
tygmaterielplan har personalökningen intill år 1970 därvid uppskattats
till 419 beställningar.

Utbildningsgång. För närvarande rekryteras mekanikerpersonalen
bland värnpliktiga, som genomgått befälsskola I. Eleverna anställes som
teknikeraspiranter i Af 5/4. Efter genomgång av teknikerskola I, vilken är
en ettårig grundläggande yrkesskola, erhålles anställning som biträdande
armétekniker i Ae 8/7. Utbildningen fortsättes därefter direkt vid teknikerskola
II. Denna skola är en fortsatt yrkesskola vid vilken tillämpad utbildning
meddelas på militär materiel. Eleverna differentieras på skilda yrkesgrenar.
Utbildningens längd varierar mellan 12 och 18 månader beroende
på respektive yrkesgrens behov av specialkurser.

Efter genomgång av teknikerskola II tjänstgör teknikerna vid förband
och verkstäder. Utnämning till armétekniker i Ao 10 sker tidigast sjätte året
efter utbildningens (befälsskolans) början. Vidareutbildning på nytillkommen
materiel sker fortlöpande. Tekniker, som inte kvalificerat sig för tyghantverkarbefordran,
kan tidigast efter 10 års anställning som biträdande
armétekniker och armétekniker befordras till förste armétekniker i Ao 12.

Under de två senaste åren har en ny rekryteringsväg prövats. Härvid har
i begränsad utsträckning som biträdande armétekniker anställts personal,
som genomgått minst tvåårig yrkesutbildning vid verkstadsskola och därefter
under värnpliktstjänstgöringen utbildats till värnpliktiga mekaniker.
De hittillsvarande erfarenheterna från denna rekryteringsform tyder enligt
arméchefen på att man på denna väg kan erhålla ett gott personaltillskott.
Utbildningsresultatet torde emellertid ha blivit bättre om eleverna redan
trån och med värnpliktstjänstgöringen kunnat sammanhållas och inriktas
på teknikeryrket.

Armétekniker som bedöms lämpliga för framtida befordran kommenderas
tidigast nionde året efter utbildningens början till förberedande tyghantverkarkurs.
Kursen, som omfattar dels praktikanttjänstgöring vid
större tygverkstad, dels korrespondensundervisning i matematik och modersmål,
pågår sex till nio månader. Elever som godkännes vid denna kurs
kommenderas till tyghantverkarutbildning. Till sådan utbildning kan även
antagas kollektivavtalsanställda tygarbetare, vilka innehar erforderlig kompetens.
Tyghantverk arutbildningen omfattar cirka 10 månader. Den är
differentierad på tre huvudlinjer.

I arméchefens utredning har särskilt understrukits att de blivande teknikerna
enligt nuvarande utbildningsgång får inte bara sin militära befälsutbildning
utan också en omfattande allmänbildande undervisning och hela

Kangl. Maj. ts proposition nr 110 är 1962

sin tekniska skolning vid de militära utbildningsanstalterna. Utbildningstiden
blir härigenom lång och utbildningskostnaderna höga. Vidareutbildningen
till tygverkmästar- och tyghantverkarkarriären anses komma alltför
sent. Därtill är den tidskrävande och förknipppad med ett komplicerat förberedelse-
och uttagningssystem.

De principer för rekryteringen som hittills tillämpats var enligt arméchefen
lämpliga och naturliga under de år, då civil teknisk yrkesutbildning
var mindre vanlig. Under senare år har emellertid den civila yrkesutbildningen
expanderat starkt. Civila verkstads- och yrkesskolor med två- eller
treårig utbildning för metallarbetare och bilmekaniker finns redan i stort
antal. Balans anses ha uppstått mellan tillgång och efterfrågan på personal
med sådan utbildning. De teletekniska yrkesskolorna anses däremot ännu
vara otillräckliga för att tillgodose föreliggande personalbehov.

Med hänsyn till att värnpliktiga före värnpliktstjänstgöringen numera kan
genomgå civil teknisk yrkesutbildning synes det enligt arméchefen naturligt
och ekonomiskt fördelaktigt att framdeles bygga rekryteringen av arméns
tekniker på sådana personalkategorier. Därigenom kan undervisningen vid
de militära utbildningsanstalterna börja på en högre nivå och göras mindre
omfattande. Med angivna utgångspunkter har ett förslag till ändrad utbildningsgång
för tygtekniska kårens mekanikerpersonal utarbetats.

Förslaget innebär i sina huvuddrag följande.

Rekryteringsunderlaget utgöres av värnpliktiga, som genomgått civil tvåeller
treårig yrkes- eller verkstadsskola. Dessa värnpliktiga fullgör sin värnpliktstjänstgöring
som elever vid en för ändamålet särskilt tillrättalagd teknikerskola
(teknikerskola I). Vid denna skola sker främst befälsutbildning
samt utbildning på sådan militär materiel som ej behandlats under den
civila yrkesutbildningen. Efter teknikerskolans slut anställes därtill lämpliga
värnpliktiga som biträdande armétekniker. De värnpliktiga som icke
erhåller fortsatt anställning är fullt användbara i krigsbefattningar för
värnpliktiga mekaniker. De biträdande arméteknikerna genomgår efter ett
års praktisk tjänst teknikerskola II. Vid denna skola sker kompletterande
militär befälsutbildning samt ytterligare utbildning på speciellt militär materiel.
Den som med godkännande vitsord genomgått teknikerskola II befordras
till armétekniker.

Genom den ändrade utbildningsgången förkortas utbildningstiden till
armétekniker med ett år. Detta möjliggöres genom att yrkesutbildningen
vid verkstadsskolor lägges till grund för den fortsatta utbildningen vid de
militära utbildningsanstalterna. Den nya utbildningsgången förutsättes
framdeles gälla för samtliga teknikerkategorier. Det anses dock icke sannolikt
att teletekniker före år 1966 kan utbildas på nu angivet sätt.

Fortsatt utbildning till tyghantverkare föreslås ske tre till fyra år tidigare
än för närvarande. Utbildningen anses även i fortsättningen böra ske
vid en tyghantverkarkurs. Däremot föreslås den förberedande tyghantverkarkursen
slopad.

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 ur 1902

Personalstat. Tygverkmästarbeställningarna är nu anknutna till befattningar,
huvudsakligen för föreståndare vid vissa verkstäder, enligt av
Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser. Beträffande beställningarna för
förste tyghantverkare har mera allmänt angivits att de skall utnyttjas för
befattningar som lärare vid verkstad där utbildning av mekaniker äger rum
samt såsom föreståndare för reparations- eller renoveringsavdelning tillhörande
tygverkstad, monteringsverkstad vid tygverkstad och serviceverkstad
tillhörande försvarsområde. Tyghantverkare avses för övriga befattningar
för vilka mer kvalificerad utbildning krävs. Förste armétekniker
skall enligt av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter i första hand uppehålla
befattningar för arbetsledare i serviceverkstad samt kvalificerade befattningar
som instruktörer i tygmaterieltjänst. I arméchefens utredning har
konstaterats att de nu tillämpade grunderna för beställningarnas fördelning
på befattningar i princip synes riktiga. Ett bedömande har gjorts av hur
gränslinjerna mellan de olika beställningarnas verksamhetsområden bör
dragas. Därvid har bland annat anförts att krigsmaterielens ökade koinplicitet
medför att större krav måste ställas på den personal som skall svara
för service, funktionskontroll och reparation. För relativt enkel materiel kan
en arbetsledare exempelvis ofta handleda och övervaka ett tiotal arbetare.
Då materielen blir mer invecklad ändras emellertid arbetsledarens ställning.
Speciellt inom det teletekniska facket har det visat sig att proportionen
mellan arbetsledare och arbetare närmat sig relationen 1:1. Arbetsledaren
kan härvid karakteriseras som en arbetande förman, på vilken ställs synnerligen
störa krav på rent teknisk skicklighet. De arbetande förmännen i
verkstäderna har i regel ansetts böra tillhöra mästarkategorien. En höjning
av lärarpersonalens yrkeskompetens har vidare befunnits nödvändig. Vid de
centrala skolorna har instruktörerna i allmänhet ansetts böra vara lägst
tyghantverkare.

De förslag som framlägges rörande mekanikerpersonalens sammansättning
innebär att antalet tvgverkmästare, förste tyghantverkare och förste
armétekniker har ökat på bekostnad av tyghantverkare och armétekniker,
ökningen av antalet tygverkmästare beror främst på att förste tyghantverkare
befunnits utföra arbetsuppgifter, som enligt gällande grunder borde
ankomma på verkmästare. Vidare har ett ökat antal tygverkmästarbeställningar
beräknats för föreståndare för utbildningsverkstäder och för chefsinstruktörer
vid skolor, ökningen av antalet beställningar för förste tyghantverkare
beror till övervägande del på att det ansetts befogat att uppflytta
föreståndarna för reparationsverkstäder tillhörande tygverkstad från
tyghantverkare till filisté tyghantverkare, varjämte föreståndarna för serviceverkstäderna
regelmässigt ansetts böra vara förste tyghantverkare, ökningen
av antalet förste tyghantverkare motsvaras av ett minskat antal
tyghantverkare. Denna minskning motverkas dock av det ökade behovet av
tyghantverkare som instruktörer vid centrala och truppslagsvis anordnade
skolor.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Arméchefen framhåller, att tillgången på tygteknisk personal i flera fall
är otillräcklig. Detta anses främst bero på en stark avgång bland den yngre
personalen. Avgångarna beror till övervägande del på dåliga löne- och befordringsförhållanden.
Den värdering av befattningarna som verkställts av
utredningen har utmynnat i ett förslag till omvandling av ett antal lägre
beställningar mot högre. Härigenom förbättras befordringsmöjligheterna.
Förbättringarna anses även medföra att befordringsförhållandena för mekanikerpersonalen
bättre kommer att ansluta till den militära personalens
befordringsgång.

Tygtekniska kåren är en för hela armén avsedd gemensam personalkår.
Personalen är placerad till tjänstgöring vid ett stort antal tjänsteställen. Inom
de olika huvudlinjerna vilka även utgör befordringsenheter sker en
viss specialisering vilken går olika långt inom olika områden. Om beställningarna
skulle hårt låsas till befattningar skulle nyssnämnda förhållanden
enligt vad som anförs i arméchefens utredning innebära betydande olägenheter.
Sålunda skulle vid praktiskt taget varje befordran personalen behöva
flytta till ny stationeringsort och därjämte i vissa fall behöva specialisera
sig inom ett nytt område. En sådan ordning anses vara rekryteringshämmande.
Vidare medför täta flyttningar dels extra kostnader för statsverket,
dels ock ett sämre utnyttjande av personalen. För att motverka angivna
olägenheter föreslås att ett antal alternativa beställningar tillskapas.

De förslag till personalstat för tygtekniska kårens mekanikerpersonal
som framläggs i arméchefens utredning framgår av följande tablå. På
grundval av utredningsförslaget har arméchefen framlagt förslag rörande
personalförändringar för nästa budgetår. De nya beställningar, som därvid
äskas, är enligt arméchefen avsedda att utgöra den grund, som skall möjliggöra
att elever i teknikerskola II efter godkänd teknisk underbefälsutbildning
omedelbart skall kunna befordras till armétekniker samt att elever i
tyghantverkarkursen omedelbart efter godkänd genomgång av denna utbildning
skall kunna påräkna befordran till tyghantverkare. De skall också
möjliggöra — analogt med förhållandena för aktiva militära underofficerare
och underbefäl — åldersbefordran till förste tyghantverkare vid cirka
32—33 års ålder och till förste armétekniker vid 35—36 års ålder samt
urvalsbefordran till förste tygverkmästare respektive tvgverkmästare vid
cirka 42 års ålder.

Vid kostnadsberäkningen av förevarande äskanden har chefen för armén
räknat med, att det aktuella personalläget medför, att 95 beställningar för
tyghantverkare och 3 beställningar för armétekniker kommer att vara
vakanta under budgetåret 1962/63. Med utgångspunkt häri angives kostnadsökningen
till drygt 500 000 kr.

Sammanfattning. Chefen för armén föreslår, att personalstaten för
den tygtekniska kårens mekanikerpersonal i en första etapp utbygges för
att tillgodose nuvarande behov. De framtida behoven av teknikerpersonal bör

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

		Antal beställningar
Beställning	Nuläge	Förslag enligt arméchefens utredning	För- ändring	Äskande för budgetåret 1962/63
Förste tygverkmästare Ao 17.............	39	69	+ 30	+ 11
Tygverkmästare Ao 16..................	46	106	+ 60	+ 25
Förste tyghantverkare Ao 14.............	137	231	+ 94	+ 139
Förste tyghantverkare/tyghantverkare Ao 14/ Ao 13...............................	IS	84	+ 66
Tvghantverkare Ao 13..................	171	88	— 83	— 47
Förste armétekniker Ao 12..............	50	238	+ 188	+ 133
Förste armétekniker/armétekniker Ao 12/ Ao 10...............................		60	+ 60
Armétekniker Ao 10....................	472	219	— 253	— 160
Biträdande armétekniker Ae 8/7.........	160	109	— 51	— 4
	1093	1 204 1 2	+ Hl	+ 97
1 Därest utbildningen av värnpliktiga bilmekaniker nedlägges kan beställningar för 5 tyg-
verkmästare, 12 tyghantverkare, 8 förste armétekniker och 3 armétekniker eller biträdande
armétekniker utgå. 2 I angivet antal har icke inräknats de 18 beställningar som föreslagits skola successivt utgå.

enligt arméchefen tillgodoses successivt i takt med att armén tillföres ny
materiel. Arméchefen avser att efter hand återkomma med erforderliga
äskanden. Vidare föreslås att utbildningsgången ändras så att ynglingar
med tvåårig civil verkstads- eller yrkesskoleutbildning efter ett års militär
utbildning kan befordras till biträdande armétekniker. Personalstaten för
den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör enligt annéchefen uppbyggas
på sådant sätt, att befordringsgången för denna personal blir principiellt
likartad med befordringsgången för motsvarande militära personalgrupper.
Utbildningskapaciteten vid tygförvaltningsskolan bör vidare enligt
arméchefen utbyggas så att skolan tills vidare årligen kan emottaga upp till
150 elever vid teknikerskola I. Vidare förutsättes en fördubbling av elevantalet
vid tyghantverkarkursen. Slutligen föreslår arméchefen att den nuvarande
benämningen mekanikerpersonal utbytes mot mästar- och teknikerpersonal
som sammanfattande begrepp, varvid mästarpersonal skall avse
tygverkmästare och tyghantverkare samt teknikerpersonal armétekniker av
olika grader.

Yttranden

Chefens för armén på grundval av företagen utredning framlagda förslag
rörande tygtekniska kårens mekanikerpersonal biträdes i huvudsak
av remissmyndigheterna.

Beträffande behovet av civilmilitär mekanikerpersonal framhåller statskontoret,
att tygtekniska kåren enligt ämbetsverkets mening bör omfatta
den stammekanikerpersonal som oundgängligen erfordras för krigsorganisationen
och som ej kan erhållas i tillräcklig mängd eller av tillfreds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

ställande kvalitet genom värnpliktssystemet. Detta ovillkorliga behov bör
enligt ämbetsverket jämföras med och såvitt möjligt anpassas till fredsbeliovet
så att personalen kan utnyttjas i meningsfylld och produktiv
tjänst. Om krigsorganisationens personalbehov såsom i förevarande fall
underskrider vad som erfordras i fred bör enligt statskontoret särskilda
undersökningar verkställas i syfte att minska tilläggsbehovet
i fred. En sådan utredning anses böra verkställas innan utökning
av nuvarande mekanikerpersonal kommer till stånd. Mot bakgrund av
nämnda önskemål om kompletterande utredning framhåller ämbetsverket,
att det är väl medvetet om att det för materielens fredstida skötsel och
utnyttjande fordras kvalificerade tekniker och instruktörer ävensom att
dessa tjänster endast delvis kan köpas i den allmänna marknaden. Såvitt
avser personalbehovsberäkningarna för yrkesgrenarna signal och bil har
statskontoret föreslagit, att det bör undersökas om ej motsvarande tjänster
kan köpas vid civila verkstäder eller om ej viss verkstadspersonal helt
eller delvis kan ersättas med civil personal. Ett dylikt utbyte medger enligt
ämbetsverket lättare en anpassning av personalbehovet till rådande arbetsbeläggning.
Med anledning av att arbetsstudiepersonalen i arméchefens
utredning beräknas till 25 personer konstaterar statskontoret att — om
hänsyn tages till personalen inom armétygförvaltningens centrala arbetsstudieorgan
■— sammanlagt 76 befattningshavare kommer att avses för
ifrågavarande verksamhet. Detta personalbehov förefaller statskontoret
vara högt beräknat.

Försvarets civilförvaltning framhåller, att alternativa beställningar för
förste tyghantverkare eller tyghantverkare respektive förste armétekniker
eller armétekniker upptagits i arméchefens utredning. Enligt ämbetsverket
innebär detta i praktiken att ett slags reglerad befordringsgång införes för
båda dessa kategorier samt att anknytningen till vissa befattningar kommer
att sakna reell innebörd i ett flertal fall. Civilförvaltningen är icke beredd att i
dagens läge — framförallt med hänsyn till konsekvenserna beträffande
andra personalområden — tillstyrka en dylik anordning. För att i ett
övergångsskede med ojämn fördelning i personalens åldersläge åstadkomma
rimliga befordringsinöjligheter bör enligt ämbetsverket i stället i samband
med anslagsäskandena anmälas det oundgängligen nödvändiga antal beställningar
för förste tyghantverkare respektive förste armétekniker som
bör tillkomma i utbyte mot tyghantverkar- och arméteknikerbeställningar.
Ämbetsverket erinrar i sammanhanget om att arméchefen för nästa budgetår
icke föreslagit några nya alternativa beställningar.

I arméchefens äskanden för budgetåret 1962/63 har upptagits fler beställningar
för förste tyghantverkare än som framgår av de personalbeliovsberäkningar
som redovisats i arméchefens utredning. Anledningen
härtill liar angetts vara nödvändigheten av att med hänsyn till åldersläget
åstadkomma förbättrade befordringsinöjligheter till denna grad. Civilför3—3230
62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

valtningen vill inte motsätta sig detta förslag. Enligt ämbetsverket bör
dock vid uppkommande ledighet i sådan beställning prövning verkställas,
huruvida beställningen fortsättningsvis skall avses för förste tyghantverkare
eller tyghantverkare. Av äskandena för nästa budgetår framgår i övrigt
att arméchefen räknat med att 94 beställningar för tyghantverkare och tre
beställningar för armétekniker skall vara vakanta under nästa budgetår.
Med hänsyn till att vakanserna torde komma att tagas i anspråk för anställande
av extra teknikerpersonal har civilförvaltningen i sina anslagsäskanden
icke funnit skäl räkna med kostnadsminskningar till hela det
belopp som svarar mot vakanser i ifrågavarande beställningar. Kostnadsökningen
för de personalförändringar aiméchefen föreslagit för nästa
budgetår uppgår därför enligt ämbetsverket till i runt tal 1,4 miljon
kronor.

TCO-S utgår från att förhandlingar kommer till stånd rörande frågan
om personalstatens uppbyggnad.

Departementschefen

Tygtekniska kåren är en civilmilitär personalkår, som omfattar ingenjörs-
och mekanikerpersonal. Mekanikerpersonalen, som har underofficers
eller underbefäls tjänsteklass, har till uppgift att vid trupp, skolor och verkstäder
svara för kontroll, service, vård och reparation av tygmateriel. Personalen
tas vidare i stor omfattning i anspråk som lärare och instruktörer
vid den tekniska utbildningen inom armén. Av arméchefens i det föregående
redovisade utredning framgår att mekanikerpersonalens uppgifter ökat
under senare år på grund av den icke obetydliga tillkomsten av tekniskt
komplicerad materiel. Behovet av mekanikerpersonal för fredsverksamheten
uppgår nu enligt arméchefens beräkningar till cirka 1 200. Under de närmaste
sex å sju åren bedöms ifrågavarande personalbehov öka med över
400.

Personalbehovet för krigsorganisationen har i arméchefens utredning
bedömts något understiga fredsbeliovet. Statskontoret har med anledning
härav uttalat, att en förstärkning av mekanikerpersonalen icke bör ske
förrän undersökningar verkställts i syfte att minska tilläggsbehovet av
civilmilitär personal i fred. Uppgifter som jag under hand inhämtat från
arméstaben visar enligt numera verkställd genomräkning, att krigsorganisationens
behov av mekanikerpersonal överensstämmer med det personalbehov
för fredsverksamheten som bedömes skola föreligga vid slutet av
1960-talet. Vid sådant förhållande bör enligt min mening ställning nu
kunna tas till storleken av den civilmilitära tygtekniska kårens mekanikerpersonal.

Utgångspunkten vid bestämmandet av mekanikerpersonalens antal bör
enligt min mening vara det av arméchefens alternativ, enligt vilket utbildningen
av värnpliktiga bilmekaniker skall upphöra. Detta alternativ

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

innebär ett personalbehov om 1 176 man. I likhet med statskontoret finner
jag behovet av arbetsstudiepersonal väl högt beräknat. Jag anser mig därför
icke kunna tillstyrka att nya beställningar tillkommer för djdik personal.
Jag är icke heller beredd att i förevarande sammanhang föreslå någon
utökning av mekanikerpersonalen inom armétygförvaltningen; denna fråga
bör prövas i samband med personaläskanden i övrigt beträffande ämbetsverket.
Arméchefen har räknat med en personalreserv för kommenderingar,
sjukdom m. m. Reserven har beräknats enligt samma grunder som tilllämpas
för militära personalkårer inom armén. Det torde vara erforderligt
att räkna med en personalreserv även för ifrågavarande personalkategori.
Med hänsyn till den relativt stora omfattningen av utbildningskommenderingarna
synes enligt min mening de beräkningsgrunder arméchefen tilllämpat
ge en otillräcklig reserv. Jag anser mig därför böra räkna med
någon utökning av kommenderingsreserven. Med sålunda angivna utgångspunkter
föreslår jag, att mekanikerpersonalens antal nu fastställes till
1 170. Vid beräkningen av personalbehovet har jag beaktat det behov av
två beställningar för förste tyghantverkare i Ao 14 som jag konstaterat vid
anmälan av utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78). I förhållande till nuvarande antal
beställningar för mekanikerpersonal innebär mitt förslag en ökning med
77 beställningar. Härutöver bör övergångsvis finnas inrättade 18 beställningar,
avsedda för personal vid de optiska verkstäderna samt för smeder,
sadelmakare m. fl. Jag förutsätter att dessa beställningar indrages vid uppkommande
vakans. De (77 + 18) 95 beställningar som erfordras för att
uppnå av mig förordat antal bör tillkomma från och med nästa budgetår.

De framtida behoven av mekanikerpersonal bör såsom arméchefen föreslagit
tillgodoses successivt efter hand som ny materiel tillföres. Behovet
av utökning torde få prövas i samband med de årliga anslagsäskandena.

Mot bakgrund av den förbättrade civila yrkesundervisningen föreslår
arméchefen en ändrad utbildningsgång. Sålunda förutsättes rekryteringen
framdeles endast skola omfatta ynglingar med verkstads- eller yrkesskoleutbildning.
Härigenom förkortas den militära teknikerutbildningen från
tre till två år. Vidare anses tyghantverkarutbildningen böra tidigareläggas.
Med hänsyn till den civila yrkesundervisningens utbyggnad finner jag det
ändamålsenligt att rekryteringen av mekanikerpersonal omlägges på sätt
arméchefen föreslagit. Härigenom minskas behovet av grundutbildning i
militär regi. Mot vad arméchefen i övrigt föreslagit beträffande utbildningsgången
har jag icke funnit anledning till erinran.

En förbättring av mekanikerpersonalens befordringsförhållanden bör
komma till stånd. De av arméchefen angivna grunderna för olika beställningars
fördelning på befattningar bör enligt min mening i huvudsak
kunna tillämpas. Härav följer att jag tillstyrker, att den tyghantverkarutbildade
personalen relativt sett utökas. I det föregående har jag före -

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

slagit att mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren under nästa budgetår
skall omfatta (1 170 + 18) 1 188 man. Jag föreslår att beställningarna för
denna personal, vilka icke bör vara alternativa, fördelas enligt följande
(inom parentes anges förändringar i förhållande till nuläget).

Beställning Antal

Förste tygverkmästare Ao 17 ....................................... 52 (+ 13)

Tygverkmästare Ao 16 ................................................ 74 (+ 28)

Förste tyghantverkare Ao 14 ....................................... 307 (+ 170)

Förste tyghantverkare eller tyghantverkare Ao 14/Ao 13 ... — (— 18)

Tyghantverkare Ao 13 ................................................ 125 (— 46)

Förste armétekniker Ao 12 .......................................... 122 (+ 72)

Armétekniker Ao 10 ................................................... 399 (— 73)

Biträdande armétekniker Ae 8/7 .................................... 109 (— 51)

Summa 1 188 (+ 95)

Av angivet antal beställningar bör såsom i det föregående föreslagits
18 beställningar (2 i Ao 17, 3 i Ao 16, 6 i Ao 14 och 7 i Ao 13) successivt
utgå.

Beställningarna för förste tygverkmästare och tygverkmästare bör avses
för preciserade befattningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:l
att besluta härom.

Till en början torde icke samtliga beställningar kunna besättas med
personal, som genomgått föreskriven utbildning. Det synes emellertid
rimligt att ty gliant ver karbeställningar, som sålunda icke kan utnyttjas,
övergångsvis får användas för att bereda vikariatslöneförordnande i A 13
åt härför lämplig armétekniker, under förutsättning dock att denne uppehåller
befattning som enligt i det föregående berörda normer bör avses för
tyghantverkare eller genomgår tyghantverkarkurs. Vidare bör ledig arméteknikerbeställning
tills vidare få utnyttjas för anställande av biträdande
armétekniker. För teknikeraspirant i Af 4/5 avsedda beställningar kan
successivt indragas i den takt övergång sker till den nya utbildningsgången.

Arméchefen har i förevarande sammanhang föreslagit att mekanikerpersonalen
vid tygtekniska kåren framdeles benämnes mästar- och teknikerpersonal,
varvid mästarpersonal skall innefatta tygverkmästare och tyghantverkare
och teknikerpersonal avse armétekniker av olika grader. Jag
har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag i denna del.

Kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna personalförändringarna
vid tygtekniska kåren torde för nästa budgetår komma att uppgå
till i runt tal 1,5 miljon kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit om utformningen
av personal staten för tygtekniska kåren.

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

[5] Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk

Enligt gällande instruktion för försvarets fabriksverk (SFS 1960:415) är
försvarets fabriksstyrelse organiserad på tre byråer, en fabriksbyrå och en
anläggningsbyrå vardera med en överingenjör såsom chef samt en administrativ
byrå under ledning av en byråchef. I enlighet med beslut av 1943 års
riksdag (prop. 1943:235; rskr. 321) uppfördes byråchefsbefattningen i personalförteckning
för viss personal vid försvarets fabriksverk för budgetåret
1943/44 såsom extra ordinarie (lönegrad Eo 30). Sedan den 1 juli 1946 är
byråchefsbefattningen i enlighet med 1946 års riksdags beslut (prop. 1946:
22; rskr. 83) överförd till ordinarie stat (lönegrad A 30, numera Bo 1).

Ifrågavarande byråchefsbefattning innehaves sedan densammas inrättande
1943 av en och samma person, vilken, elter att ha varit placerad i lönegrad
Eo 30, sedan den 1 juli 1946 är placerad i lönegrad A 30 (Bo 1). Denne
åtnjuter sedan den 1 december 1951 tjänstledighet från sin byracliefsbefattning
för fullgörande av utredningsuppdrag inom Kungl. Maj :Ls kansli m. m.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 januari 1962 skall han för förenämnt
uppdrag m. m. äga uppbära ersättning motsvarande lönen i löneklass B 5;
och skall utan hinder av att han samtidigt innehar byråchefstjänsten statens
allmänna tjänstepensionsreglemente tillämpas å visst honom meddelat förordnande
som om han vore placerad i lönegrad 5 å löneplan B.

Under tiden för tjänstledighet för förenämnde ordinarie befattningshavare
har dennes befattning uppehållits av vikarie, från och med den 1 december
1951 med vikariatsersättning samt sedan den 1 mars 1952 med vikariatslön.

Försvarets fabriksstyrelse (skr. -k 1962) hemställer, att ordinarie innehavaren
av ifrågavarande byråchefstjänst överföres till övergångsstat sa att
byråchefstjänsten kan tillsättas med ordinarie innehavare. Då ordinarie
innehavaren av tjänsten åtnjutit tjänstledighet i en följd under mer än tio
års tid och tjänstledigheten med hänsyn till Kungl. Maj :ts törenämnda beslut
den 12 januari 1962 torde få anses bli definitivt bestående finner fabriksstvrelsen
åtgärder böra vidtagas så att vikariatslöneförordnandet kan
upphöra och tjänsten åter tillsättas med ordinarie innehavare. Styrelsen
understryker att det icke kan anses lämpligt att byråchefstjänsten under
mycket lång tid uppehälles på förordnande. Kravet på tillräcklig stadga
gör sig härvidlag gällande.

Departementschefen

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid försvarets
fabriksverk finnes upptagen en tjänst för byråchef i Bo 1, chef för försvarets
fabriksstyrelses administrativa byrå. Ordinarie innehavaren av denna tjänst
åtnjuter sedan drygt tio år tjänstledighet för fullgörande av vissa offentliga
uppdrag. Tjänsten har under denna tid uppehållits av vikarie. Av den förut

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

lämnade redogörelsen framgår, alt tjänstledigheten för ordinarie innehavaren
av tjänsten torde få anses bli definitivt bestående. Med hänsyn härtill
bör vid försvarets fabriksverk å övergångsstat inrättas en tjänst för byråchef
i Bo 1, till följd varav den å förenämnda personalförteckning uppförda
byråchefstjänsten kan tillsättas med ordinarie innehavare. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på personalförteckningen för försvarets fabriksverk under
rubriken Tjänsteman å övergångsstat från och med den 1
juli 1962 uppföra en tjänst för byråchef i Bo 1.

[6] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 1 400 000 1 546 891

1961/62 (statsliggaren s. 186) 1 485 000

1962/63 (förslag) ............... 1 650 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 23) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av
1 930 000 kr.

Y rkande

Flygförvaltningen (skr. 14/s och s/is 1961) hemställer, att anslaget höjes

med 1 201 000 kr.

Ökning Minskning

1. Anståndstraktamenten m. m............................... 20 000

2. Nya lokaler:

a) Renhållning och städning.............................. 21 000

b) ökade telefonkostnader m. m...................... 10 000

3. Personalökning ............................................. 28 000

4. Annonsering ................................................... 50 000

5. Snabbtelefonanläggningar ................................. 315 000

6. Pappersdestruktör .......................................... 30 000

7. Vakttjänst ...................................................... 6 000

8. Publikationstryclc ............................................. 14 000

9. Flyttningskostnader m. m.................................. 735 000

1 215 000 14 000

+ 1 201 000

Motiv

1. Anslagsposten till reseersättningar — för innevarande budgetår uppförd
med 30 000 kr. — bör med hänsyn till belastningen uppräknas med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

20 000 kr. ökningen hänför sig enligt flygförvaltningen huvudsakligen till
kostnader för anståndstraktamenten och flyttningsersättningar. Med hänsyn
till svårigheterna att i förväg beräkna dessa kostnader föreslår flygförvaltningen
ånyo, att anslagsposten till reseersättningar inte längre skall maximeras
(jfr prop. 1961:1, bil. 6, s. 138).

2. Flygledningen har under budgetåret 1960/61 erhållit nya lokaler dels
i Solna och dels i ämbetsbyggnaden Tre Vapen (tredje flygeskaderns
förutvarande lokaler). Under budgetaret 1961/62 kommer lokaltillgangen
att ökas ytterligare, då flygledningen får överta lokaler i ämbetsbyggnaden
Tre Vapen som tidigare utnyttjats av flygkrigshögskolan. Lokaltillskottet
medför att kostnaderna för renhållning och städning samt för telefon ökar.

3. Till följd av personalökning beräknas ökade kostnader under förevarande
anslag med sammanlagt 28 000 kr. Av beloppet hänför sig 3 000
kr. till kostnader för städning m. m., 20 000 kr. till teleton samt 5 000 kr.
till skrivmaterialier m. m.

4. Med hänsyn till hög personalomsättning har omfattningen av ämbetsverkets
annonsering ökat.

5. Flygledningens snabbtelefonanläggning i ämbetsbyggnaden Tre Vapen
är enligt flygförvaltningen starkt försliten samt töråldrad. Kostnaderna
för en ny anläggning uppskattas preliminärt till 300 000 kr. Kostnaderna
för en mindre snabbtelefonanläggning för nuvarande robotbyråns
lokaler i kvarteret Garnisonen beräknas till 15 000 kr.

6. För förstöring av hemliga handlingar använder flygförvaltningen för
närvarande brännugn i marinens del av ämbetsbyggnaden Tre Vapen. Ur
såväl sekretess- som expeditionssynpunkt anses detta tillvägagångssätt
otillfredsställande. Då en ny typ av pappersdestruktör med tillfredsställande
kapacitet väntas komma ut på marknaden bör medel beräknas för att anskaffa
en sådan.

7. Med hänsyn till höjda löner beräknas kostnaderna för vakttjänst öka
med 6 000 kr. Kungl. Maj:t har för innevarande budgetår medgivit, att anslagsposten
till vakttjänst får överskridas med angivet belopp.

8. Anslagsposten till publikationstryck — för närvarande uppförd med
24 000 kr. — anses till följd av ändrade bestämmelser rörande framställning
och förrådshållning av tryckalster m. m. kunna minskas till 10 000
kr. (jfr prop. 1961:110, s. 3—21).

9. Armé tygförvaltningen och flygförvaltningen kommer under slutet av
budgetåret 1962/63 att erhålla vissa nya lokaler i ett under byggnad varande
kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm
i Stockholm (jfr prop. 1962:1, bil. 6, s. 74). I fråga om flygförvaltningen
kommer elektroavdelningens huvuddel — omkring 270 befattningshavare
— att flytta till de nya lokalerna, varigenom vissa andra
lokaler i Stockholm blir friställda. Personal ur vapen- och normaliebyråerna
— cirka 30 befattningshavare — inflyttar i ämbetsbyggnaden Tre

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Vapen. Inom Tre Vapen kommer slutligen en genomgripande omdisponering
av lokalerna att ske.

Kostnaderna för ifrågavarande omflyttningar m. in. uppskattas preliminärt
till 735 000 kr. Av beloppet hänför sig 100 000 kr. till kostnader för flyttningar,
varav 110 000 kr. utgör flyttningskostnader m. m. för normaliebyråns
tryckeri. 225 000 kr. beräknas för anskaffning av inventarier (armatur,
gardiner, inredning, möbelutrustningar, kopieringsutrustningar, säkerhetssskap
och cn för armétygförvaltningen och flygförvaltningen gemensam
pappersdestruktör). För telekommunikationer inom de nya lokalerna
samt mellan dessa och flygförvaltningens på andra ställen placerade
enheter beräknas installationskostnaderna till sammanlagt omkring
1 200 000 kr., varav cirka 600 000 kr. för budgetåret 1962/63. Med hänsyn
till att i det föregående upptagits 315 000 kr. för snabbtelcfonanläggningar
(punkt 6) yrkas i förevarande sammanhang 300 000 kr. 1 det angivna beloppet
ingår icke kostnaderna för en för armétygförvaltningen och flygförvaltningen
gemensam telefonväxel för de nya lokalerna. För städning och vakthållning
inom de nya lokalerna beräknas slutligen för budgetåret 1962/63
20 000 kr.

Departementschefen

Enligt min mening bör kostnaderna för flyttning av vissa delar av armétygförvaltningen
och flygförvaltningen till de nya lokalerna vid Sandhamnsgatan
samt dessas inredning m. m. bestridas från ett särskilt reservationsanslag,
Inredning m. m. av vissa kontorslokaler. Jag framlägger förslag
härom i det följande.

För egen del föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 1 650 000 kr., vilket innebär en höjning med 165 000 kr. Jag har
vid anslagsavvägningen inte ansett mig böra för närvarande räkna med medel
för anskaffning av en ny snabbtelefonanläggning och en pappersdestruktör
för ämbetsbyggnaden Tre Vapen. I övrigt har jag emellertid i huvudsak
inte funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens anslagsberäkningar
för nästa budgetår. För anståndstraktamenten m. m. beräknar jag dock ett
högre belopp än flygförvaltningen föreslagit. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t alt vid fastställande av stat för anslaget taga slutlig ställning
till hur detta bör fördelas på olika ändamål.

Jag anser mig inte böra tillstyrka förslaget alt anslagsposten till reseersättningar
inte längre skall vara maximerad.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Piggförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

[7] Arméu: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 246 000 000 258 396 084

1961/62 (statsliggaren s. 196) 278 500 000
1962/63 (förslag) ............... 270 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett
förslagsanslag av 274 000 000 kr.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse
mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår
beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Y rkande

Försvarets civilförvaltning (skr. *V« och V12 1961 och 12/i 1962) redovisar
av chefen för armén m. fl. myndigheter framförda yrkanden om
personalförändringar m. m. vid armén. Ämbetsverket biträder eller beräknar
medel för huvuddelen av nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför
därjämte vissa ytterligare yrkanden. Med anledning härav och med
beaktande av till följd av 1961 års lönerörelse m. m. erforderlig anslagsomräkning
hemställer civilförvaltningen, att anslaget för nästa budgetår
liöjes med 2 690 000 kr.

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande armé -

staben

a) 1 assistent Ael7 vid taktikavdelningen

(bilddetaljen) -—byråintendent Ae 21 4 776

b) 1 tekniker Ae 10 vid taktikavdelningen

(bilddetaljen) — assistent Ae 12 ...... 1 572

c) 1 assistent Ae 15 vid taktikavdelningen

(reglementsdetaljen) — amanuens

Ae 19 .......................................... 4 308

d) 1 underofficer A: 17 vid signalinspek tionen

.......................................... 7 978

e) 1 förste kansliskrivare Ae 12 vid ut rustningsavdelningen

— kontorsskri vare

Ae 13 .................................... 840

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

f) 1 expeditionsvakt Ae 7 vid utrustnings avdelningen

—- tekniker Ae 10 ......... 2 100

g) 2 kanslibiträden Ae 7 vid planerings och

organisationsavdelningarna ...... 24 888 + 46 462

2. Arméns flygorganisation (helikopterskolan i Boden) a) 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/ Ao 24, skolchef (erhålles genom om-disponering) .................................	31 560
b) 1 fanjunkare eller sergeant Ao 13/Ao 11 (expeditionsunderofficer) ............	16 134
c) 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål (skolexpeditionen) ..................	10 116
d) 2 kaptener eller löjtnanter Ao 21 eller Ao 17/15 (plutonchefer) ...............	45 468
e) 1 kapten Ao 21 (baskompanichef)	25 632
f) 1 arméingenjör Ao 21 (verkstaden) ...	25 632
g) 1 förrådsförman Ae 9 (verkstaden) ...	13 788
h) 1 kanslibiträde Ae 7 (verkstaden) ......	12 444	+ 180 774
3. Personalförändringar vid militärbefälssta-berna V. militårbefälsstaben a) 1 rustmästare Ao 11 ........................	13 596
b) 1 förste maskinist Aell; 1 värmeskö-tare Ae 8; 1 vaktman Ae 8 ...............	36 876
VII. militårbefälsstaben c) 1 fortmaskinist Ao 11 — reparatör Ae 9		333
d) 1 vaktmästare Ae 7 —- reparatör Ae9; 1 hantverkare Ag 9 utgår ..................		2 613 + 47 526
4. Personalförändringar beträffande försvars-oinrådesstaberna a) 1 (tyg)underofficer A: 17 vid fo 11 ...	7 373
b) 1 tygofficer A: 24 vid fo 61/62 — kap-ten Ao 21 (fälttygkåren) ...............	14 618
c) 1 förvaltare Ao 15 vid kavalleriet (va-kant) — förvaltare Ao 15 vid fo 61/62	17 940	+ 39 931

5. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter Kadett-

och aspirantskolor

a) 4 kaptener Ao 21 (skolchefer)-—majorer

Ao 24 .......................................... 17 544

b) 1 major eller kapten Ao 24/Ar 21 (ut bildningsofficer

vid InfKAS)

26 208

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

Arméchefens m. fl. yrkanden

c) 1 kapten Ar 21 (lärare i vapenlära vid
InfKAS) .......................................

Anslagsförändringar enligt
arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa
24 000

Krigsskolan

d) 1 major Ao 24 (utbildningsofficer) —

överstelöjtnant eller major Ao 26/24 1 224

e) 1 officer A: 24 (skoladjutant) ............ 7 857

f) 4 kaptener eller löjtnanter Ar 21 eller

Ar 17/15 (avdelningschefer och lärare)
............................................. 45 468

g) 1 löjtnant Ar 17/15 (avdelningschef och

lärare) — kapten eller löjtnant Ar 21

eller Ar 17/15 .............................. 1 449

h) 1 underofficer A: 17 (kasernunderoffi cer)

.......................................... 7 978

i) 1 fanjunkare Ao 13 — underofficer

A: 17 (kompaniadjutant) ............... 8 978

j) 1 rustmästare Ao 11 (chef för hand räckningsstyrka)

........................... 15 312

Infanteriets stridsskola

k) 1 major eller kapten Ao 24/Ar 21 (1.
lärare vid bataljonschefsutbildning
m. m.) — överstelöjtnant eller major

Ao 26/Ao 24 ................................. 3 906

1) 1 kapten Ar 21 (lärare i pansartjänst) 24 000

m) 1 major Ao 24 vid signalskolan (för söksofficer)

................................. 28 416

n) 1 major Ao 24, chef för fallskärms jägarskolan

................................. 28 416

o) 1 förste kansliskrivare Ae 12 vid fält arbetsskolan

— assistent Ae 15 ...... 2 700

+ 225 500

6. Omorganisation av arméhundväsendet

a) 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/Ao 24

utgår ............................................

b) 1 major eller kapten Ao 24/Ao 21 —

major Ao 24 .............................. 2172

c) 1 kapten eller löjtnant Ar 21 eller Ar

17/15 — kapten Ao 21 .................. 2 931

d) 1 fanjunkare eller sergeant Ao 13/Ao

11 — fanjunkare Ao 13 .................. 834

e) 1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde

Ao 7 1164

f) 2 tillsynsmän Aell; 2 förste hund dressörer

Ae 10; 2 stallförmän Ae9;

2 hundskötare Ae 7 ........................ 105 936

g) 1 förrådsförman Ae 9 ..................... 13 020

h) 2 hantverkare Ae 8 ........................... 24 744

30 840

+ 119 961

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. il. yrkanden arméchefens m. il. yrkanden

Ökning Minskning Summa

7. Förstärkning av de centrala befälsgrupperna
vid vissa förband
30 fanjunkare eller styckjunkare Ao 13

— förvaltare Ao 17 ..................... 116 160

27 sergeanter Ao 11 — förvaltare Ao 15 94 176 + 210 336

8. Förändringar i övrigt beträffande vissa
personalstater

Artilleriet, luftvärnet och signallrupperna

a) 1 överste Bo 3 omdisponeras från Lv 2

till Lv 4; 1 överste Bo 1 omdisponeras
från Lv 4 till RMS ........................

b) 1 överste Bo 3 omdisponeras från A 2

till Lv 6 .......................................

c) 1 överste Bo 3 omdisponeras från Lv 1

till S 2 .......................................

d) 3 rustmästare Ao 11 (luftvärnsrobot förband)

....................................

Fälttygkåren

e) 1 kapten Ao 21 vid KATF (central planeringcn)

.................................

f) 2 kaptener Ao 21 —• majorer Ao 24

(chefer för ammunitionsförrådsgrupper)
..........................................

g) 3 förvaltare Ao 17 (centralförråd för

ammunition) ..............................

h) 7 fanjunkare Ao 13 tillkommer; 2 för valtare

Ao 17 utgår (omorganisation
av centralförråd för tygmateriel) ...

9. Förändringar beträffande tygtekniska
kåren

a) 2 armédirektörer av 1. graden Ao 26

vid KATF (verkstadsavdelningen) ... 66 384

b) 2 arméingenjörer av 1. graden Ao 23

vid KATF (verkstadsavdelningen) —
armédirektörer av 2. graden Ao 24 ... 3 024

c) 1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 vid

RMS (robotutbildning) ............... 27 660

d) 2 arméingenjörer Ao 21 vid P 2 och P 4

(motoringenjörer) — arméingenjörer

av 1. graden Ao 23 ........................ 5 760

e) 4 arméingenjörer Ao 21 vid Smålands

och Karlsborgs tygstationer, A 3 och
T 3 (verkstadschefer) — arméingenjörer
av 1. graden Ao 23 ............... 11 472

f) 1 arméingenjör Ao 21 vid TygS ......... 25 632

43 344

25 632

8 736
59 112

71 416 + 208 240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt
arméchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

g) 1 arméingenjör Ae 19 vid Lv 2 om disponeras

till Bodens tygstation (signalingenjör)
................................. —

h) 11 förste tygverkmästare Ao 17, 25 tyg verkmästare

Ao 16, 139 förste tyghantverkare
Ao 14 och 133 förste
armétekniker Ao 12 tillkommer; 47
tyghantverkare Ao 13, 160 armé tekniker

Ao 10 och 4 biträdande
armétekniker Ae 8/7 utgår; beställningar
för 94 tyghantverkare Ao 13
och 3 armétekniker Ao 10 vakantsät tes

............................................. 523 636 + 663 568

10. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation a)

259 furirer Ao 8/7 — rustmästare Ao

11 .......................................... 604 506

b) 4 rustmästare Ao 11 vid 17 (Re vinge)

.................................... 54 384 + 658 890

11. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal
m. fl.

a) 1 regementsläkare Ao 23 omdisponeras

från Lv 2 till Kl; 1 bataljonsläkare
Ao 21 (K 1) utgår ........................

b) 8 instruktionssköterskor Ae 16/14 —-

Ao 16/Ae14 .................................

c) 8 instruktionssköterskor Ae 16/14 ......

d) 3 biträdande hälso vårdsassistenter Ae

13 vid I., III. och IV. militärbefälsstaberna
....................................

e) Arvode till ögonläkare .....................

f) 1 bataljonsläkare (arvode) utgår ......

g) Vissa arvoden till veterinärer .........

12. övriga personalförändringar m. m.

a) 1 värmeskötare Ae 8 vid 113 ............ 11640

b) 1 skogvaktare Ao 13 vid P 2 — förste

skogvaktare Ao 15 ........................ 1812

c) 1 stabsunderofficer A: 17 vid Lv 2 G ... 7 373

d) 1 förrådsman Ae 7 vid Lv 6 ............... 11 760

e) 31 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5; 28 lcontorsbiträden
Ao 5 — biträden för
skriv- och kontorsgöromål; 5 kontorsbiträden
Ao 5 tillkommer; 4 kontorsbiträden
Ao 5/Ae 5 utgår ......... 32 000

25 632

141 488

47 484
12 400

8 328

8 800 + 176 212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt
arméchefens m. fl. yrkanden

Ökning Minskning

f) Assistenter för frivilligfrågor ............ 1 849

g) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta utbildningsan stalter

............................................. 32 000

h) Arvoden till skogliga biträden ............ 13 535

i) Arvoden för tillsyn och bevakning av

byggnader m. m............................ 45 000

j) Viss arbetarpersonal ........................... 3 350 000

k) Avlöningar till fänrikar och e. o. löjtnanter
.......................................... 51 860

l) Avlöningar till indelt manskap ......... 13 000

m) Rekryteringsstipendier ..................... 6 000

n) Ekiperingsersättningar ..................... 50 000

o) Tillfälligt anställd personal ............... 54 740

p) Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
................................. 5 000

13. Förändringar i övrigt

a) Tjänstetidsbefordran ........................ 68 106

b) Vikariatslöneförordnanden till vissa

löjtnanter m. fl. .............................. \ 686

c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:

142> ............................................. 2 390 914

Summa

— 3 112 431

+ 2 457 334

Motiv

Av de av chefen för armén, försvarets civilförvaltning in. fl. anförda motiven
må följande återgivas.

2. Uppbyggnaden av arméns flygorganisation pågår. Organisationen omfattar
för närvarande dels en begränsad stabsdel inom arméstaben, dels en
särskilt organiserad skola (arméns helikopterskola) i Boden, administrativt
ansluten till Bodens ingenjörkår (Ing 3). Enligt chefen för armén pågår
utredning om den fortsatta uppbyggnaden av arméns flygorganisation. De
äskanden, som nu framlägges, anses icke föregripa resultaten av utredningen.
Beställningarna och tjänsterna bedöms erforderliga för den verksamhet
som kommer att bedrivas vid helikopterskolan med redan befintlig
flySraa4er*el och sådan materiel som kommer att levereras under åren 1961
och 1962.

Organisationen vid helikopterskolan utgörs nu av skolchef, skolslab, ett
flygkompani, 3 stationsavdelningar, en övningsenhet och ett tekniskt baskompani
(verkstad). Vid skolan tjänstgör ständigt 10 officerare, 12 underofficerare,
7 underbefäl, 2 arméingenjörer, 3 tyghantverkare, 16 armétekniker,
5 civila tjänstemän samt 20 värnpliktiga (helikoptermekaniker och
handräckningsmanskap). Utbildningsverksamheten omfattar årligen grundläggande
flygutbildning, repetitionsflygutbildning, artilleriflygutbildning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

fortsatt flygutbildning av vid skolan placerad personal (bland annat å ny
materiel), värnpliktsutbildning (förbandsutbildning i 3 månader för 100
värnpliktiga), repetitionsövning samt utbildning av fast anställda tekniker
och värnpliktiga hjälpmekaniker. Skolan tages dessutom i anspråk för samövningar
och särskilda uppdrag. Vid skolan bedrivs såväl teknisk som taktisk
försöksverksamhet. Den organisationsbestämmande materielen vid skolan,
som under budgetåret 1961/02 uppgår till 12 lätta helikoptrar och 5 s. k.
STOL-flygplan, utökas budgetåret 1902/63 med 12 medeltunga helikoptrar.
Skolans flygkompani, som nu är organiserat på två lätta helikopterplutoner
och en STOL-flygplanspluton, kommer enligt arméchefen att under budgetåret
1962/63 organiseras på en lätt helikopterpluton, en medeltung helikopterpluton
och en STOL-flygplanspluton.

Helikopterskolans organisation bör enligt armécliefen i princip omfatta
skolchef, skolstab, flygkompani, baskompani (3 stationsavdelningar och
övningsltompani) och verkstad (tekniskt baskompani). Verkstaden förutsättes
liksom hittills i tekniskt avseende lyda under chefen för Norrbottens
flygbaskår.

Beträffande förslaget alt inrätta en beställning för överstelöjtnant eller
major i Ao 26/24 (2 a), avsedd för skolchef, framhåller arméchefen, att skolchefen
till följd av skolans ökande verksamhet icke tillika kan vara flygkompanichef.
Skolchefens ansvar för den omfattande och komplicerade utbildningsverksamheten,
för flygsäkerheten och för den dyrbara materielen anses
motivera en regementsofficersbeställning, vilken bör vara alternativ för
överstelöjtnant eller major för att förhindra täta byten av innehavare. Den
för chefen för arméhundväsendet avsedda beställningen för överstelöjtnant
eller major, som nu anses kunna omdisponeras, bör enligt arméchefen från
och med budgetåret 1962/63 avses för chefen för helikopterskolan. — Civilförvaltningen
har med hänsyn till den betydande ökningen och utvidgningen
av arméflygverksamheten ansett sig höra tillstyrka den föreslagna omdispositionen
av förenämnda regementsofficersbeställning.

3 a—b) Ett ammunitionsförråd inom V. militärområdet skall upphöra att
vara centralförråd. Ansvaret för förrådets bevakning och tillsyn övergår därvid
helt på chefen för armén. Med anledning härav föreslås, att tre civila
tjänster överföres från avlöningsanslaget för armétygförvaltningens anstalter
till förevarande anslag (jfr prop. 1962:1, bil. 6, punkt 17). För tillsynsman
vid förådet bör enligt arméchefen tillkomma en beställning för rustmästare
i Ao 11. Civilförvaltningen biträder förslaget.

c—d) Motiven för förslagen, som anses böra genomföras från och med
den 1 april 1963, framgår av de handlingar som kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

4 b—c) Statens organisationsnämnd har den 21 maj 1960 framlagt förslag
till reviderad organisation av staben för Umeå—Storumans försvarsområde
(fo 61/62). I anslutning härtill föreslår arméchefen dels att en för tyg -

Kiingl. Maj:Is proposition nr 110 år 1962

officer avsedd beställning för kapten i Ao 21 tillkommer vid fälttygkåren i
utbyte mot en arvodesbefattning för tygofficer i A:24, dels ock att en beställning
för förvaltare i Ao 15, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen,
tillföres försvarsområdet genom omdisponering av en valcantsatt
förvaltarbeställning vid kavalleriet.

Civilförvaltningen har endast tillstyrkt att den vakantsatta förvaltarbeställningen
tills vidare utnyttjas för vikariatslöneförordnande i A 15 för
föreståndaren för förvaltningsexpeditionen vid fo 61/62.

5. Vid 1960 års riksdag fattades beslut om ny befälsordning för armén
(jfr prop. 1960:109). Beslutet innebär bland.annat att befälsutbildningen,
främst för officerare och underofficerare, skall kvalitativt förbättras ävensom
ges större omfång. Sålunda inrättas aspiranlskolor vid de nuvarande
kadettskolorna från och med år 1962. Krigsskolan görs tvåårig. Samtliga officerare,
som icke förvaltningsu Ibildas, ges bataljonschef skompetens bland
annat genom en allmän kurs vid militärhögskolan. Utbildningen till reservofficer
förlängs. Den förlängda utbildningen förläggs med en första kurs, reservofficerskurs
I, till kadettskolorna och med en andra kurs, reservofficerskurs
II, till truppslagsskolorna. Reservofficerarnas vidareutbildning avses
att i stor utsträckning förläggas till krigsskolan (KS). Genom utbildning vid
truppslagsskola ges underofficerarna kompanichefskompetens m. m.

a) Genom att aspirantskolor och reservofficerskurser förläggs till de
nuvarande kadettskolorna kommer enligt arméchefen stora krav att ställas
på i första hand skolcheferna. Samtliga dessa chefer anses därför böra
vara regementsofficerare, dock undantas tills vidare chefen för kavalleriets
kadettskola med hänsyn till denna skolas ringa storlek. Därför föreslås att
4 majorsbeställningar i Ao 24, avsedda för cheferna för pansartruppernas,
ingenjörtruppernas, signaltruppernas och trängtruppernas kadettskolor,
tillkommer i utbyte mot kaptensbeställningar i Ao 21. — Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

d—g) Arméns årliga rekryteringsbehov av aktiva officerare beräknas till
140. Till KS kommer således under vissa delar av året att behöva förläggas
cirka 300 kadetter (två kurser).

Den längre och mera kvalificerade s. k. äldre kursen kommer enligt
arméchefen att organiseras i 6 avdelningar om vardera högst 25 kadetter,
sammanförda till ett kompani. Vid varje avdelning bör finnas en avdelningschef
och en taktiklärare. Med kompanichefen erfordras alltså 13 officerare
vid äldre kursen.

Den kortare s. k. yngre kursen förutsättes skola organiseras i 4 avdelningar
om vardera högst 40 kadetter, sammanförda till ett kompani. Vid
varje avdelning bör finnas en avdelningschef, tillika taktiklärare. Med kompanichefen
erfordras alltså vid yngre kursen 5 officerare. Under den tid då
någon yngre kurs icke är förlagd till KS, kommer reservofficerskurser att
förläggas dit. Som lärare vid dessa avses avdelningscheferna vid den yngre
kursen.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1902

För undervisningen i teknik, fältarbetslära, sambands- och stabstjänst,
underhålls- och motortjänst samt fysisk träning erfordras 8 för kurserna
gemensamma lärare. Det totala behovet av avdelnings(kompani-)chefer
och lärare utgör alltså (13 + 5 + 8 =) 26. Nu disponeras vid KS 19 beställningar
för detta ändamål. Sju nya beställningar skulle alltså behöva tillkomma.
Med hänsyn till att rekryteringsutfallet de närmaste åren sannolikt
icke kommer att hli så stort som 140 kadetter per kurs, är chefen för
armén emellertid icke beredd att äska mer än 4 nya beställningar. EventuellI
merbehov anses tills vidare böra tillgodoses genom kommenderingar.

Kraven på avdelningschefer och lärare är enligt arméchefen så höga alt
inga av beställningarna bör vara lägre än för alternativt kapten eller löjtnant.
Avdelningschefer och lärare skall vara högskoleutbildade och har därmed
uppnått en ålder, som ligger nära medelbefordringsåldern till kapten.
Den i nu gällande personalförteckning för KS upptagna löjtnantsbestäflningen
bör därför utbytas mot beställning för kapten eller löjtnant.

Till följd av utbildningsverksamhetens ökning växer enligt arméchefen
ansvar och arbetsuppgifter för utbildningsofficeren vid KS. För denna befattning
bör därför tillkomma en beställning för överstelöjtnant eller major
i utbyte mot nuvarande majorsbeställning.

Genom tillkomsten av en yngre kurs vid KS måste enligt arméchefen
skoladjutanten, som nu handlägger såväl administrativa ärenden som utbildningsärenden,
helt avses såsom utbildningsadjutant. För de administrativa
ärendena bör i stället tillkomma en pensionerad officer.

Med hänsyn till vad nu anförts föreslår arméchefen att vid KS skall
tillkomma från och med 1 oktober 1962 en beställning för överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för utbildningsofficer, samt från och
med 1 januari 1963 en beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar
17/15, avsedd för lärare och avdelningschef, i utbyte mot beställningar fölen
major i Ao 24 och en löjtnant i Ar 17/15. Vidare föreslås att skolans organisation
förstärks dels från och med 1 oktober 1962 med en arvodesbefattning
för skoladjutant i A: 24, dels ock från och med 1 januari 1963 med 4
beställningar för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/15, avsedda för
avdelningschefer och lärare.

Då den föreslagna arvodesbefattningen i A:24 är avsedd för administrativa
göromål ifrågasätter civilförvaltningen, huruvida icke behovet av denna
arbetskraftsförstärkning och formerna för dess tillgodoseende bör undersökas
av statskontoret, innan ställning tages till förslaget i denna del. Ämbetsverket
räknar därför icke nu med den ifrågasatta arvodesbefattningen.
Beträffande de övriga personalökningarna — fyra nya beställningar för kapten
eller löjtnant — ställer sig civilförvaltningen frågande, huruvida icke
försiktigheten borde bjuda att tills vidare i avvaktan på resultatet av befälsstatsdelegationens
arbete räkna med alt ökade personalbehov vid bland
annat skolorna inom armén tillgodoses kommenderingsvägen. I förevarande
4—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

sammanhang har civilförvaltningen dock — utan att därmed anse förutsättningar
föreligga för definitivt ställningstagande — vid kostnadsberäkningarna
tagit hänsyn till nämnda personalökningar. De föreslagna tjänsteutbytena
tillstyrkes av ämbetsverket.

m) Omorganisationen av högre förband i början av 1960-talet samt utredningar
angående den framtida ledningsorganisationen kräver enligt arméchefen,
vid sidan av teoretiska överväganden, omfattande praktiska försök
inom stabs- och sambandstjänstens område. Med hänsyn till stabs- och
sambandstjänstens ökade betydelse har från och med år 1960 vid arméns
signalskola (SignS) inrättats en befattning för försöksofficer, som upprättliålles
av en kommenderad officer ur infanteriet. För befattningen bör enligt
armécliefen från och med nästa budgetår tillkomma en beställning för
major i Ao 24.

Civilförvaltningen, som erinrar om att arméchefen jämväl föregående
år begärde en beställning för ifrågavarande ändamål, har under förutsättning
att särskild försöksavdelning skall ingå i organisationen intet att erinra
mot att såsom chef för denna avses en major samt att en ny beställning
inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen räknar i förevarande sammanhang
med bifall till förslaget.

6. I skrivelse den 30 januari 1961 har chefen för armén avgivit förslag
angående arméhundskolans organisation. Förslaget innebär i huvudsak, att
ledningsinstansen, chefen för arméhundväsendet (Ahv), utgår, att arméhundskolan
(HS) underställs chefen för Västernorrlands regemente (I 21)
samt att skolan organiseras på skolchef, stab, utbildningskompani, hundgård,
veterinäravdelning, kasernavdelning och köksavdelning. I anslutning
till nämnda förslag föreslår arméchefen, att de under a—h i tablån redovisade
personalförändringarna vidtages från och med nästa budgetår och
anför därvid följande.

I och med att ledningsinstansen chefen för Ahv utgår får chefen för HS
ställning som självständig skolchef. För befattningen bör därför avses en
beställning för major i stället för en alternativt för major—kapten. Skolchefen
får i sin nya ställning icke samma möjligheter som tidigare att planlägga
och leda utbildningen. Ansvaret för denna verksamhet måste därför
i större utsträckning än tidigare läggas på utbildningskompanichefen. För
denna befattning bör därför avses en beställning för kapten i stället för en
alternativt för kapten—löjtnant (i gällande personalförteckning avsedd för
utbildningsofficer tillika adjutant).

Till utbildningskompanichefens förfogande kommer att ställas en instruktörsgrupp
om två lärare för vilka befattningar bör avses de två i nu
gällande personalförteckning upptagna alternativa beställningarna för fanjunkare—sergeant.

Den ene av dessa lärare avses emellertid tillika som försöksledare, varför
beställningen för denna befattning bör vara fanjunkare i stället för fanj
unkare-sergeant.

Sammanlagt 11 befattningar vid HS är besatta av kollektivanställd personal
eller av personal anställd på arbetsmånader. För dessa befattningar
bör inrättas tjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1002

Den personal, som har den särskilda tillsynen över hundarna, utgör en
yrkeskår, unik i sitt slag, inom vilken bland annat av rekryteringsskäl bör
finnas vissa befordringsmöjligheter. Av de 11 befattningar för vilka tjänster
hör inrättas kommer 8 att avses för denna yrkeskår. Som högsta tjänster
bör inrättas 2 för tillsynsinän Ae 11, avsedda såsom ställföreträdande chefer
för hundgården, respektive veterinäravdelningen. Därnäst bör inrättas 2
tjänster för förste hunddressör, avsedda för dressyravdelningen i utbildningskompaniet.
Ae 9-tjänsterna bör utökas med 2 för stallförmän, avsedda
för hundgårdens stall respektive veterinäravdelningens sjukstall. Dessa, som
även skall utbilda underställd personal, har större ansvarsställning än flygvapnets
hundgårdsförmän Ae 9. Slutligen hör 2 tjänster inrättas för hundskötare
Ae 7. Inom denna yrkeskår kommer alltså, med de tjänster som är
upptagna i nu gällande personalförteckning, att finnas 2 tjänster Ae 11, 2
tjänster Ae 10, 6 tjänster Ae 9 och 7 tjänster Ae 7.

Av de återstående tre befattningarna finns en vid skolstabens förvaltningsdetalj
och två vid kasernavdelningen. Vid förvaltningsdetaljen bör inrättas
1 tjänst för förrådsförman Ae 9. Denna befattningshavare förestår
övningsmateriel- och minförråden (vilket senare består av skarpa minor
och är av väsentlig betydelse vid utbildning av minhundplutoner) samt är
förman för 2 å 3 handräckningsvärnpliktiga.

Vid kasernavdelningen hör inrättas 2 tjänster för hantverkare Ae 8.

Vid skolstabens förvaltningsdetalj handläggs kassaärendena närmast av
ett kontorsbiträde. Befattningshavaren, som dessutom skall kunna ersätta
detaljchefen, har en ansvarsställning, som motiverar kanslibiträdestjänst.

Rörande de organisatoriska utgångspunkterna för beräkning av utbildningsbehovet
av hundar torde få hänvisas till de handlingar som kommer
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker i huvudsak de föreslagna personalförändringarna
för HS. De nytillkommande civila tjänsterna anses dock böra inrättas
såsom extra med hänsyn till att organisationen senare bör bli föremål
för organisationsundersökning av statskontoret. Vidare bör de två föreslagna
hantverkartjänsterna, vilka avses för kasernavdelningen för vård av
de fasta anläggningarna (främst hundgårdarna) samt till den fasta maskintjänsten
hörande maskiner, ledningar m. m. ävensom för eldningstjänsten,
enligt ämbetsverket komma under bedömande av maskinpersonalberedningen.

7. Efter Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1960: 109 har riksdagen
fattat principbeslut beträffande ny befälsordning för armén. Riksdagen gav
därvid sin anslutning till principen att en precisering av befälsbehoven
inom arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig
redovisning av det personella innehållet i krigsorganisationen. I samband
med principbeslutet förelåg en sådan redovisning endast för infanteriet och
kavalleriet. För dessa truppslag kunde därför preciserade förslag beträffande
personalbehoven framläggas, vilka förslag riksdagen biföll. Härvid inrättades
bland annat vid varje infanteriregemente 4 förvaltarbeställningar, 2
i Ao 17 och 2 i Ao 15, för underofficerare som skulle tagas i anspråk inom

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att få behoven vid
arméns övriga truppslag på motsvarande sätt preciserade tillsattes i omedelbar
anslutning till 1960 års riksdagsbeslut en särskild delegation, 1960
års befälsstatsdelegation, vars arbete alltjämt pågår.

I syfte att dels möjliggöra en effektivare utbildning, dels skapa mer rättvisa
förhållanden mellan infanteriet och övriga truppslag är det enligt arméchefen
angeläget att även tillföra övriga arméförband förvaltare i trupptjänst.
För att befälsstatsdelegationens arbete inte skall föregripas, anses
emellertid utbyggnaden tills vidare inte böra få samma omfattning som vid
infanteriet. Lämpligt synes enligt arméchefen vara att regementen och kårer
tills vidare tillföres en förvaltare i Ao 17 och en förvaltare i Ao 15 under
det att självständiga bataljoner tillföres en förvaltare i Ao 17.

Utan att därmed anse tiden nu vara mogen för något definitivt ställningstagande
till berörda personalförändringar har civilförvaltningen vid anslagsberäkningarna
upptagit medel med utgångspunkt i att beställningar
från och med nästkommande budgetår tillkommer i enlighet med chefens
för armén förslag.

Över arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag har 1960
års befälsstatsdelegation yttrat sig. Enligt delegationen erfordras för slutligt
ställningtagande till den definitiva omfattningen av de centrala befälsgrupperna
vid specialtruppslagen en ingående och fullständig genomräkning
av behovet av aktiv befälspersonal. På grundval av det material som
hittills tillställts delegationen har bland annat vissa preliminära undersökningar
rörande uppbyggnaden och numerären av de centrala befälsgrupperna
vid specialtruppslagen utförts. Dessa undersökningar har givit vid
handen att en förstärkning redan nu av dessa grupper i den begränsade
omfattning som arméchefens föreliggande förslag innebär icke torde utgöra
ett föregripande av ett framtida ställningstagande till denna del av utredningsförslaget
vare sig beträffande den slutliga numerären av de centrala
befälsgrupperna eller de lämpliga relationerna mellan olika beställningsnivåer
inom underofficerskåren. Med hänsyn härtill och då delegationen ansluter
sig till vad arméchefen uttalat rörande betydelsen av att en förstärkning
på här ifrågavarande område kommer till stånd redan från och med
nästa budgetår tillstyrker delegationen arméchefens förslag i vad detsamma
avser antalet förvaltarbeställningar. Delegationen erinrar i sammanhanget
om 1960 års riksdags uttalande, att uppgifterna för och kvalifikationskraven
på de olika befälskårerna vid samtliga arméns truppslag i princip är desamma.

8 a) Kungi. Maj :t har fattat beslut om anskaffning av materiel till en
bataljon av luftvärnsroboten Hawk. Materielen kommer att levereras under
budgetåret 1962/63. Utbildningen skall förläggas till Skånska luftvärnskåren
(Lv 4). Utbildningskontingenten vid detta förband kommer därvid enligt arméchefen
att öka så mycket att kåren får ungefär samma storlek som ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

regemente. I anslutning härtill ökar kårcliefens förvaltningsansvar. Chefen
för armén anser alt Lv 4 bör ombildas till regemente och hemställer i förevarande
sammanhang, att den regementschefsbeställning i Bo 3, som frigöres
vid indragningen av Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2; jfr prop. 1961:
123), får utnyttjas för chefen för Lv 4. Den härigenom disponibla kårchefsbeställningen
i Bo 1 bör enligt arméchefen avses för chefen för arméns radaroch
luftvärnsmekanikerskola (RMS), för vilken nu avses en beställning för
överstelöjtnant eller major i Ao 26/24. Verksamheten vid denna skola kommer
enligt arméchefen att i hög grad intensifieras genom tillkomsten av
luftvärnsrobotförband. Till frågan om omdisponering av berörda skolchefsbeställning
avser arinéchefen att framdeles återkomma. — Civilförvaltningen
anser att frågan om ändring av chefsbeställningen vid Lv 4 bör upptagas
först i samband med prövningen av förslag om kårens ombildning till
regemente. Däremot anser civilförvaltningen skäl föreligga för att en beställning
i Bo 1 avses för chefen för RMS. Den frigjorda beställningen i Bo
3 vid Lv 2 bör därför enligt ämbetsverket omvandlas till beställning i Bo 1
och utnyttjas för chefen för RMS.

b—c) Chefen för armén har tidigare föreslagit (jfr prop. 1960:110, s. 62),
ull Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) och Göta signalkår (S 2) ombildas till
regementen. Arinéchefen anser alltjämt att så hör ske och föreslår nu, att
regementschefsbeställningen för Göta artilleriregemente (A 2) utnyttjas
för Lv 6 och motsvarande beställning vid Karlsborgs luftvärnsregemente
(Lv 1) för S 2.

Civilförvaltningen erinrar om att departementschefen i förenämnda proposition
1960:110 (s. 65) uttalat att frågan om omvandling av S 2 och Lv 6
till regementen bör prövas först sedan dessa enheters slutliga organisation
närmare utformats. Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen det böra
anstå med omdisponeringarna av förenämnda överstebeställningar intill
dess frågan om ombildning till regementen av Lv 6 och S 2 slutligen lösts.

d) Under nästa budgetår kommer som nämnts materiel till ett luftvärnsrobotförband
typ Hawlt att levereras. Fredsorganisationens behov av instruktörer
för utbildning av robotförband beräknas inte täcka det bedömda
behovet av underbefäl för krigsorganisationen. Skillnaden kan emellertid enligt
arméchefen med hänsyn till utbildningsgången täckas genom tillförsel
under flera budgetår. För budgetåret 1962/63 erfordras 3 rustmästare i Ao

11. — Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

f) Cheferna för de centrala ammunitionsförrådsgrupperna är regionala
företrädare beträffande ammunitionsförvaltningen. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter
är att direkt under armétygförvaltningen planlägga och samordna
verksamheten vid underställda förråd avseende såväl freds- och krigsförberedelsearbetet,
leda och övervaka omsättning, tilldelning och försändning
av ammunition samt att inom gruppområdet svara för besiktning av
såväl central-, trupp- som försvarsområdesförråd för ammunition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Varje centralförråd förrådshåller ammunition till ett värde av 150 miljoner
kronor. För fredsdriften förvaltar förrådsgruppcheferna av tygunderhållsanslaget
nu cirka 1 miljon kronor per år. För att hålla driftkostnaderna
så låga som möjligt ställes enligt arméchefen slöra krav på gruppchefernas
förmåga till arbetsledning och arbetsplanering. Kraven på chefernas förmåga
att åstadkomma ordning i förråden, att utfärda föreskrifter för ammunitionens
uppläggning och hantering m. m. måste vidare vara höga.

Under nästa budgetår tillkommer nya centralförråd inom förrådsgrupperna
Syd och övre Norrland. Enligt arméchefen kan det inte anses lämpligt att
en kapten ålägges ett sådant ansvar och sådana arbetsuppgifter som då kommer
alt åvila dessa gruppchefer. Arméchefen föreslår därför, att de för ifrågavarande
gruppchefer avsedda kaptensbeställningarna i Ao 21 utbytes mot
majorsbeställningar i Ao 24. — Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

g) För chefer för nytillkommande centralförråd för ammunition bör enligt
arméchefen 3 beställningar för förvaltare i Ao 17 tillkomma. Civilförvaltningen
har intet att erinra häremot.

h) Förändringarna under denna punkt sammanhänger med ett förslag
till omorganisation av arméns cenlralförråd för tygmateriel. Förslaget har
behandlats i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 17).

9 a) Förslaget, som innebär inrättande av 2 armédirektörsbeställningar
i Ao 26 i utbyte mot byrådirektör stjänster i Ao 26 respektive Ao 24 vid armétygförvaltningen,
har behandlats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 69
och 71).

c) Med hänsyn till att verksamheten vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
(RMS) kommer att omfatta även robotutbildning hemställer
chefen för armén att för ledare av den tekniska delen av denna utbildning
inrättas en beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

g) Vid indragning av Lv 2 frigöres en beställning för arméingenjör i Ae
19, avsedd för tygverkstaden. Arméchefen föreslår, att denna beställning
skall få omdisponeras och i stället utnyttjas för signalingenjör vid Bodens
tygstations tygverkstad. Försvarets civilförvaltning biträder ej förslaget.

h) Förslagen under denna punkt har redovisats under punkten 4 i det
föregående.

10 a) Enligt gällande grunder för befordran bör enligt arméchefen härför
lämpad furir utnämnas till överfurir efter 4 års tjänst som furir. Rustmästarbeställning
bör erhållas efter minst 12 års tjänst som överfurir. Utbyggnaden
av underbefälskadern bör enligt arméchefen ske så att befordran
kan ske i förenämnd ordning. Med hänsyn härtill föreslås, alt 259 rustmästarbeställningar
tillkommer från och med nästa budgetår i utbyte mot
samma antal furirsbeställningar. Civilförvaltningen räknar med fortsalt
utbyggnad av rustmästarkadern i enlighet med arméchefens förslag.

h) Vid flertalet av arméns förband, vid regionala staber samt vid vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 55

försvarsområdesstaber disponeras särskilda underbefälsbeställningar för
fasta vaktchefer. Då särskild personal härigenom placerats på de chefsbefattningar,
som krävs för vakttjänsten, liar denna enligt arméchefen kunnat
effektiviseras. Vidare kan utbildningen bedrivas under gynnsammare betingelser,
då befäl inte behöver tas från utbildningsarbetet för att bestrida
vakttj änst.

Vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) disponeras 4 beställningar
för fast vakttjänst vid regementets förläggning i Ystad. Ytterligare 4 beställningar
erfordras enligt arméchefen vid regementet för bevakning av dess
förläggningsplats i Revinge, dit en övningsbataljon om cirka 500 man äi
stadigvarande förlagd. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

11 a) Ställningstagandet till den av chefen för armén föreslagna omdisponeringen
av en regementsläkarbeställning i Ao 23 vid Lv 2 till Iv 1 bör
enligt civilförvaltningen tills vidare anstå i avvaktan på att frågan om den
framtida förläggningen av K 1 löses.

e) På därom av försvarets sjukvårdsstyrelse gjord framställning räknai
civilförvaltningen med att det nu från anslaget Garnisonssjukhusen. Avlöningar
utgående årliga arvodet om 12 400 kr. till en ögonläkare vid den
militära ögonpolikliniken å Karolinska sjukhuset från och med budgetål et
1962/63 upptages under arméns avlöningsanslag.

f) Chefen för armén uppger att arvode från och med nästkommande budgetår
bör beräknas för 71 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 90 fältläkarstipendiater.
I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en
minskning med ett arvode för bataljonsläkare.

ä) Behovet av medel för veterinärvården vid de förband m. m., där dylik
vård icke bestrides av militär veterinär, för besiktningar samt för veterinärvård
för flygvapnets hundar har för innevarande budgetår beräknats till
29 500 kr. För budgetåret 1962/63 beräknas ifrågavarande medelsbehov av
överfältveterinären nedgå med 1 700 kr. med hänsyn till den minskade,
ackordhästhållningen. Beträffande veterinärvården åt flygvapnets stamluindar
bedöms emellertid en uppräkning med 500 kr. vara nödvändig, då
de arvoden som utgår till vederbörande veterinärer ej varit föremål för
revidering på ett flertal år.

Genom beslut av Kungl. Maj :t utgår för bestridande av veterinärtjänsten
vid III. militärbefälsstaben från och med den 1 juli 1961 ett arvode av 9 000
kr. För bestridande av veterinär tjänsten vid militärbefälsstab, där militärveterinär
på aktiv stat ej tjänstgör, anges nu ett medelsbehov av 10 000 kr.,
varav 1 000 kr. till överfältveterinärens förfogande för eventuell arvodesförstärkning.
Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från
alt medelsbehovet för ifrågavarande veterinärarvoden för nästa budgetår
ökar med (— 1 700 + 500 + 10 000 = ) 8 800 kr.

12 a) Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att vid Dalregementet
(113) måtte tillkomma en tjänst för värmeskötare i Ae 8, avsedd för Rom -

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ineliedslägret. Civilförvaltningen biträder förslaget att en tjänst inrättas för
här avsett ändamål. Tjänstebenämning och lönegradsplacering bör enligt
ämbetsverket komma under behandling av maskinpersonalberedningen.

e) Civilförvaltningen föreslår, atl i enlighet med nu tillämpade principer
för reglerad befordringsgång 31 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 inrättas vid
arméns förband (motsvarande) i utbyte mot samma antal tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål. Vidare bör enligt civilförvaltningen 2S
vid arméns förband (motsvarande) inrättade tjänster för kontorsbiträde i
Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare,
utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Behovet
inom armén av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster för sådana biträden
för skriv- och kontorsgöromål som anställts såsom ersättare för ordinarie
kontorsbiträden, förordnade å högre tjänst (jfr prop. 1960:110, s. 59),
uppger civilförvaltningen till 5. Slutligen kan enligt ämbetsverket 3 ordinaiie
och en extra ordinarie kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade
utöver fastställd personalorganisation, utgå ur vederbörlig personalförteckning
för armén. För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband
m. in. torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

f) I enlighet med arméchefens förslag räknar civilförvaltningen för nästkommande
budgetår med 224 tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor,
vilket innebär en ökning med 2 månader. Uppräkningen hänför
sig till ett ökat behov inom VII. militärområdet, där bland annat A-personalens
antal stigit med 70 %.

g) Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasla utbildningsanstalter och
skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméehefen till
860 000 kr., eller 32 000 kr. mera än som anvisats för innevarande budgetår.
Höjningen betingas bland annat av en beräknad ökning av antalet elever
vid tekniska utbildningsanstalter. Härjämte beräknas genomförandet av den
nya befälsordningen vid armén och tillkomsten av luftvärnsrobotförband
medföra en merkostnad av tillhopa 17 000 kr.

h) Inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde finns dels 16
heltidsanställda, lönegradsplacerade skogvaktare, dels skogvaktarpersonal
(skogliga biträden), som anlitas under kortare lider. De skogliga biträdenas
uPPg*^er l nämligen dels sådana som hör samman med tillsyn och löpande underhåll,
dels ock sådana som berör inkomstbringande avverkning. Ersättning för de
under den förra gruppen upptagna arbetsuppgifterna bestrides nu till en
mindre del från avlöningsanslag och i övrigt från underhållsanslag. För de
under den andra gruppen angivna uppgifterna tages huvudsakligen försträckningsmedel
för skogsavverkningen i anspråk. De av inkomstbringande
avverkning föranledda arbetsuppgifterna varierar starkt år från år. Det
anses därför icke möjligt att avpassa ett årligt arvode så att det täcker kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

naderna för dessa uppgifter. Försträckningsmedel anses i detta fall böra
disponeras även framdeles. Beträffande övriga i det föregående angivna arbetsuppgifter
synes däremot lämpligen avlöningsanslag överlag böra tagas
i anspråk.

För innevarande budgetår har under förevarande anslag för arvoden till
16 skogvaktare vid övningsfält m. m. beräknats sammanlagt 11 604 kr. Härav
utnyttjas enligt fortifikationsförvaltningen endast 9 465 kr. för 9 skogvaktare
med hänsyn till att vissa fält numera skötes med biträde av heltidsanställda
skogvaktare vid närbelägna förband. För 24 övningfält (motsvarande)
anlitas skogliga biträden, vilka avlönas från sakanslag. För samtliga
övningsfält eller motsvarande skogsområden (33 st.), som ej lämpligen
kan skötas av heltidsanställda skogvaktare, erfordras enligt fortifikationsförvaltningen
ett sammanlagt arvodesbelopp för tillsyn och löpande underhållsåtgärder
av 30 000 kr., varav 23 000 kr. bör belasta arméns, 2 000 kr.
marinens och 5 000 kr. flygvapnets avlöningsanslag. Beloppet anses böra
fördelas av ämbetsverket under hänsynstagande till för övnings- och skjutfält
medgivna underhållsåtgärder samt skogens areal och användning. Civilförvaltningen
tillstyrker det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget
och räknar i anledning därav med en kostnadsökning under förenämnda
anslag av (23 000 — 9 465 =) 13 535 kr.

i) Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan
har för innevarande budgetår beräknats till 659 000 kr., varjämte
20 000 kr. ställts till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende
av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader
m. m. I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen
med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 45 000 kr.
Till ämbetsverkets förfogande stående medel upptages till oförändrat 20 000
kr.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 29 januari 1962 anmält att
ifrågavarande medelsbehov för tillsyn och bevakning inom militärområdena
och vid tygförvaltningsskolan beräknas uppgå till 742 600 kr. Ökningen -—
83 600 kr. — sammanhänger enligt arméchefen huvudsakligen med decentralisering
av mobiliseringsförråden.

j) För budgetåret 1961/62 har under förevarande anslag upptagits en
särskild anslagspost å 3 350 000 kr., vilken är avsedd för avlöningar till för
helt budgetår räknat högst 302 arbetare vid arméförbandens intendenturavdelningar.
Någon förändring av antalet arbetare beräknas ej för nästkommande
budgetår. Anslagsposten kan därför upptagas till oförändrat belopp.
Civilförvaltningen anser dock att sagda avlöningskostnader bör överföras till
anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal (jfr prop. 1962:1, bil.
6, punkt 35).

k) För nästa budgetår räknar arméchefen med 220 fänrikar och 95 extra

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ordinarie löjtnanter. Civilförvaltningen, som inhämtat att antalet fänrikar
och extra ordinarie löjtnanter per den 1 oktober 1961 beräknades utgöra 200
respektive 110, räknar med utgångspunkt häri med en kostnadsökning av
51 860 kr.

1) Arméchefen beräknar antalet kvarstående indelta under nästa budgetår
till 8 vicekorpraler och meniga, varav 2 i ständig tjänstgöring. Avlöningskostnaderna
för dessa uppskattar civilförvaltningen till cirka 20 000
kr., innebärande en minskning med 18 000 kr.

o) Behovet av skrivmånader med anledning av krigsorganisatoriska förändringar
beräknas till 300, innebärande en ökning med 70 månader. Härav
föranledd kostnadsökning anges till 54 740 kr.

p) I enlighet med förslag av arméchefen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
för avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning till
445 000 kr., innebärande en minskning med 5 000 kr.

I en av överbefälhavaren med eget yttrande den 21 december 1961 överlämnad
skrivelse har chefen för armén framlagt vissa förslag rörande fortifikationskåren.
Arméchefen har därvid framhållit, att den militära byggnadsverksamheten
under 1960-talet torde komma att kräva en alltmer ökad
insats av högre utbildad fortifikationspersonal. Med hänsyn härtill och till
nuvarande rekryteringssvårigheter och förtidsavgångar är det enligt arméchefen
angeläget att en organisation, som svarar mot fortifikationskårens
ökande ansvar och arbetsuppgifter, bland annat inom befästningsväsendet,
fastställes. Chefen för armén föreslår, efter samråd med cheferna för marinen
och flygvapnet, att principbeslut angående fortifikationskårens successiva
uppbyggnad snarast fattas. Ett sådant principbeslut bör enligt arméchefen
innebära, att fortifikationskårens personalstat utökas med beställningar
för 8 officerare och en underofficer, att, under förutsättning att
arméns kostnadsram kompenseras för merkostnaderna, 19 tjänster för kasernföreståndare
vid flygflottiljer successivt överföres från flygvapnet och
omvandlas till underofficersbeställningar vid fortifikationskåren, att, likaledes
under förutsättning att kostnadsramen kompenseras härför, fortifikationskåren
tillföres underofficersbeställningar avsedda för marina anläggningar
till ett antal som framdeles bör föreslås av chefen för marinen, samt
att löneställningen för vissa förvaltarbeställningar höjes.

För nästa budgetår föreslår arméchefen, att 4 befattningar för fortifikationsofficer,
varav en i Br 1, en i Ar 26 och 2 i Ar 24, tillkommer i utbyte
mot beställningar vid fortifikationskåren för en överstelöjtnant eller major
i Ao 26/Ao 24, en major i Ao 24 och 2 kaptener i Ao 21. Befattningarna i
Br 1 och Ar 26 bör avses för I. respektive II. militärbefälsstaben och återstående
båda befattningar för IV. militärbefälsstaben.

Överbefälhavaren tillstyrker arméchefens förslag och understryker därvid
nödvändigheten av att förslaget blir föremål för principbeslut vid 1962 års
riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

I skrivelse den 24 januari 1962 har chefen för armén föreslagit viss ändring
av lärarorganisationen vid tygförvaltningsskolan (TygS). Arméchefen
har därvid anfört, att heltidsanställda yrkeslärare icke längre erfordras för
den undervisning som numera bedrivs vid TygS i ämnena vapenreparationer
och optiska reparationer. Fem tjänster för yrkeslärare i Ae 15/16 kan därför
utgå. Behov föreligger emellertid av lärare i elektroteknik med matematik
och fysik vid teknikerskola I och tyghantverkarkursen. För att denna undervisning
skall kunna bedrivas planmässigt och ges erforderlig stadga erfordras
enligt arméchefen 4 ingenjör stjänster, av vilka 3 i A 17 och en i A 19.
Arméchefen föreslår därför, att 4 tjänster för yrkeslärare i Ae 15/16
vakantsättes och ersättes med en tjänst för ingenjör i Ag 19 och 3 tjänster
för ingenjör i Ag 17 samt att en tjänst för yrkeslärare i Ae 15/16 utgår.

Enligt 1960 års riksdagsbeslut angående befälsordningen vid armén har
varje infanteriregemente tillförts en majorsbeställning, avsedd för chef för
mobiliseringsavdelningen (jfr prop. 1960:110, s. 63 f). I skrivelse den 16 februari
1962 har 1960 års befälssiatsdelegation underställt Kungl. Maj :ts prövning
frågan om motsvarande förstärkning vid de tre pansarinfanteriregementena
I 7, I 10 och I 15. Delegationen anför, att den vid sina undersökningar
rörande uppbyggnaden och numerären av befälspositionerna vid specialtruppslagen
funnit att de skäl som förestavat förenämnda riksdagsbeslut
om inrättande av en majorsbeställning, avsedd för chef för mobiliseringsavdelning
vid infanteriregemente, föreligger med samma styrka vid pansarinfanteriregementena.
Delegationen anser därför, att en motsvarande förstärkning
bör komma till stånd jämväl vid dessa förhand. Med hänsyn till
nuvarande tillgång på regementsofficer sbeställningar vid I 7 och I 15 anses
det möjligt att av förefintliga majorsbeställningar vid dessa förband avse
en för chef för mobiliseringsavdelningen. Beträffande I 10 anser delegationen,
att ytterligare en majorsbeställning bör tillkomma för att tillgodose
ifrågavarande behov av personalförstärkning. Med hänsyn till att underlag
för närvarande ej föreligger för att slutligt bedöma det totala behovet av
officersbeställningar vid pansarinfanteriregementena föreslår delegationen,
att nämnda personalförstärkning vid I 10 kommer till stånd genom utbyte
av en kaptensbeställning i Ao 21 mot majorsbeställning i Ao 24.

Chefen för armén, som yttrat sig över befälsstatsdelegationens förslag,
tillstyrker detsamma. Med hänsyn till de ogynnsamma befordringsförhållandena
vid pansarinfanteriet och pansartrupperna föreslår arméchefen dock,
att den nya majorsbeställningen vid I 10 tillkommer i utbyte mot en löjtnantsbeställning
och icke, såsom delegationen föreslagit, mot en kaptensbeställning.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Departementschefen

Av arméchefen m. fl. ställda yrkanden behandlar jag i det följande punktvis
i den ordning de förut omnämnts.

2. Med hänsyn till beslutad utökning av arméns helikopterpark bör för
nästa budgetår en regementsofficersbeställning i Ao 26 eller Ao 24 tillkomma
för chef för arméns helikopterskola i Boden. Däremot är jag i avvaktan
på resultaten av pågående utredningar om flygorganisationens fortsatta
utbyggnad samt undersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten
vid helikopterskolan icke nu beredd tillstyrka några personalförändringar
i övrigt vid skolan.

3. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 79) har jag föreslagit,
att tjänster vid visst förråd inom V. militärområdet för en förste maskinist
i Ae 11, en värmeskötare i Ae 8 och en vaktman i Ae 8 skall överföras till
förevarande anslag från avlöningsanslaget för armétygförvaltningens anstalter.
Jag anser mig nu även böra tillstyrka, att en beställning för rustmästare
i Ao 11 inrättas för tillsynsman vid ifrågavarande förråd.

Vid VII. militärbefälsstaben bör en tjänst för fortmaskinist i Ao 11 indragas
från och med den 1 april 1963. I förevarande sammanhang tar jag
vidare vid kostnadsberäkningarna hänsyn till de förändringar i övrigt som
föreslagits beträffande nämnda stab. Det torde emellertid få ankomma på
Kungl. Maj:t att framdeles besluta om tjänsteförändringarnas genomförande.

På därom av fortifikationsförvaltningen den 8 december 1961 gjord framställning
anser jag mig slutligen höra föreslå, att en tjänst för värmeskötare
i Ae 8 tillkommer vid II. militärbefälsstaben.

4. I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben
för fo 61/62 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda tillstyrker
jag, att aktiv personal avses för befattningarna för intendent, tygofficer
och intendenturförrådsförvaltare. En kaptensbeställning i Ao 21 bör
därför tillkomma vid fälttygkåren. I övrigt kan behovet av beställningar
tillgodoses genom omdisponering av vid Lv 2 frigjorda beställningar tillhörande
intendenturkåren. Vid bifall till nyssnämnda förslag kan vid fostaben
indragas tre arvodesbefattningar, av vilka två i A: 24 och en i A: 17.
Ä andra sidan bör en ny arvodesbefattning i A: 24 tillkomma för biträdande
mobiliseringsofficer. Arméchefens förslag att för föreståndare för
förvaltningsexpeditionen avse en förvaltare i Ao 15 kan jag icke tillstyrka.
Med hänsyn härtill räknar jag med att den nu vakanta förvaltarbeställningen
i Ao 15 vid kavalleriet indrages. I övrigt räknar jag beträffande förevarande
fo-stab med att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
tillkommer samt att, vid uppkommande ledighet, en tjänst för förrådsförman i
Ae 9 omvandlas till tjänst för förrådsman i Ae 7.

5. Cheferna för pansar-, ingenjör-, signal- och trängtruppernas kadettskolor
bör, såsom föreslagits, vara majorer. Jag föreslår därför att fyra kaptensbeställningar
i Ao 21 utbytes mot beställningar för major i Ao 24.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

fil

Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan bör
för utbildningsofficeren från och med den 1 januari 1963 avses en beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 26/Ao 24 i stället för som nu rnajorsbeställning
i Ao 24. Såvitt avser krigsskolan kan jag vidare tillstyrka,
att en löjtnantsbeställning i Ar 17/15 från och med nyssnämnda tidpunkt
omvandlas till beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/15.

Några nya beställningar för avdelningschefer och lärare vid krigsskolan
bör enligt min mening icke tillkomma under nästa budgetår. Jag räknar
i stället med att föreliggande behov av ytterligare lärare, vilket torde avse
yngre kursen och reservofficerskurser, tills vidare tillgodoses kommenderingsvägen.

I övrigt kan jag under förevarande punkt endast tillstyrka, att en beställning
för major i Ao 24, avsedd för försöksofficer vid signalskolan, tillkommer.

6. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) uttalade jag bland annat att
hundskolans organisation — då något större behov att vid skolan utbilda
andra än krigsmaktens hundar icke ansetts föreligga —- borde utformas på
grundval av krigsmaktens behov av hundutbildning. Med denna utgångspunkt
har jag bedömt arméchefens under denna punkt redovisade förslag.

I likhet med arméchefen anser jag, att någon särskild ledningsinstans för
arméhundväsendet icke längre erfordras. En beställning för chef för arméhundväsendet
i Ao 26/Ao 24 kan därför indragas. Förslaget att för chefen
för hundskolan avse en majorsbeställning i Ao 24 i stället för en alternativ
beställning för major eller kapten i Ao 24/Ao 21 kan jag tillstyrka. Likaså
bör chefen för skolans utbildningskompani vara kapten. En beställning för
alternativt kapten eller löjtnant kan härvid utgå.

Såvitt avser personal som närmast handhar utbildning och tillsyn av
hundarna föreslår jag, att sammanlagt sex tjänster inrättas. Dessa bör i
avvaktan på organisationsundersökningar vid skolan upptagas såsom extra.
I enlighet härmed bör tjänster tillkomma för två förste hunddressörer i
Ag 10, två stallförmän i Ag 9 och två hundskötare i Ag 7.

I övrigt bör vid skolan tillkomma en tjänst för förrådsman i Ag 7 samt
två tjänster för hantverkare i Ag 9 vid kasernavdelningen.

Härutöver är jag för nästa budgetår icke beredd föreslå några personalförändringar
vid arméhundskolan. Jag vill emellertid i detta sammanhang
erinra om att jag i statsverkspropositionen räknat med, att tio kollektivavtalsanställda
arbetare vid skolan indrages. Jag förutsätter slutligen, att det
skall få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om detaljorganisation för
skolan vilken bör benämnas arméns hundskola.

7. Jag anser mig med stöd av 1960 års befälsstatsdelegations yttrande
kunna tillstyrka, att beställningar för förvaltare i trupptjänst till det antal
arméchefen föreslagit tillkommer vid truppslag, vilkas personalorganisation

C) 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

icke anpassats till 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning för
armén. Därvid bör, såsom arméchefen föreslagit, beställningar för 30 fanjunkare
(styckjunkare) i Ao 13 och 27 sergeanter i Ao 11 utbytas mot förvaltarbeställningar,
av vilka 30 i Ao 17 och 27 i Ao 15.

I förevarande sammanhang anser jag inig — med tillstyrkan av befälsstatsdelegationens
förslag härutinnan — även böra föreslå, att en beställning
för major i Ao 24, avsedd för chef för mobiliseringsavdelningen vid
110, tillkommer från och med nästa budgetår. En löjtnantsbeställning i
Ao 17/15 bör härvid utgå.

8. Provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Lv 6
och S2 har numera fastställts av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och
under erinran om att utbildningsverksamheten vid nämnda förband är jämförbar
med motsvarande verksamhet vid regementena föreslår jag, att Lv 6
och S 2 nu ombildas till regementen. Jag anser det även motiverat, att
Lv 4 med hänsyn till att luftvärnsrobotutbildning skall förläggas dit göres
till regemente. För cheferna för Lv 4, Lv 6 och S 2 bör, såsom arméchefen
föreslagit, från och med nästa budgetår utnyttjas de regementschef sbeställningar
i Bo 3 som hittills avsetts för A 2, Lv 1 och Lv 2. I anslutning härtill
föreslår jag — under erinran om att den för Lv 6 avsedda kårchefsbeställningen
enligt beslut av 1961 års riksdag redan indragits (SU 104; rskr. 275)
och att någon beställning i Bo 1 inte tillkommit för S 2 — att den för chef
för Lv 4 avsedda beställningen i Bo 1 indrages.

Jag anser mig vidare böra, i anslutning till arméchefens förslag, föreslå,
att den för chef för radar- och luftvärnsmekanikerskolan avsedda beställningen
i Ao 26/Ao 24 vid luftvärnet uppflyttas till Bo 1. Beställningen torde
framdeles i personalförteckningen böra redovisas på skolans stat.

Förslaget att inrätta tre rustmästarbeställningar i Ao 11, avsedda för
instruktörer vid luftvärnsrobotutbildning, kan jag biträda.

Jag kan vidare tillstyrka, att två för chefer för ammunitionsförrådsgrupper
avsedda kaptensbeställningar i Ao 21 utbytes mot beställningar för
major i Ao 24 samt att tre förvaltare i Ao 17 tillkommer för nya ammunitionsförråd.
Däremot kan jag inte tillstyrka att personalen vid armétygförvaltningens
centralplanering (mobiliserings- och utbildningsdetaljen) förstärkes
med en kapten.

Slutligen föreslår jag i anslutning till vad jag anfört i innevarande års
statsverksproposition (bil. 6, punkt 17) vid anmälan av anslaget Armétygförvaltningen:
Armétygförvaltningens anstalter: Avlöningar, att beställningar
för sju fanjunkare i Ao 13 vid fälttygkåren tillkommer samt att åtta
förvaltarbeställningar i Ao 17 vid samma kår indrages.

9. Under erinran om vad jag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,
punkt 15) vid anmälan av armétygförvaltningens avlöningsanslag föreslår
jag, att två beställningar för armédirektör av 1. graden i Ao 26 tillkommer
vid tygtekniska kåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Förslaget att inrätta en beställning för arméingenjör av 1. graden i Ao 23,
avsedd för teknisk robotutbildning vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan,
kan jag tillstyrka. Behovet av ytterligare en arméingenjör vid skolan
bar tillgodosetts genom omdisponering av en beställning i Ao 21 från Lv 2.

Beträffande mekanikerpersonalen vid tygtekniska kåren har jag i det
föregående (jfr punkt 4) framlagt förslag innebärande att beställningar
från och med nästa budgetår tillkommer för 13 förste tygverkmästare i
Ao 17, 28 tygverkmästare i Ao 16, 170 förste tyghantverkare i Ao 14 samt
72 förste armétekniker i Ao 12. Samtidigt har jag föreslagit indragning av
beställningar för 18 förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14/Ao
13, 46 tyghantverkare i Ao 13, 73 armétekniker i Ao 10 och 51 biträdande
armétekniker i Ae 8/7. Med hänsyn till den sålunda föreslagna utökningen
av mekanikerpersonalen synes det erforderligt, att utbildningskapaciteten
vid tygförvaltningsskolan utbygges. Jag tillstyrker därför arméchefens förslag
om inrättande av en beställning för arméingenjör i Ao 21, avsedd för
lärare vid nämnda skola.

Jag kan icke tillstyrka, att en nu för tygverkstaden vid Lv 2 avsedd arméingenjörsbeställning
i Ae 19 omdisponeras och avses för signalverkstadcn
vid Bodens tygstation. Ifrågavarande personalbehov bör i stället tillgodoses
genom anställande av civil sakanslagsavlönad personal. Förenämnda arméingenjörsbeställning
bör indragas.

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar beträffande tygtekniska
kåren.

10. Jag föreslår, att för nästa budgetår 175 rustmästarbeställningar i
Ao 11 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för ordinarie furir.
Jag tillstyrker vidare, att fyra beställningar för rustmästare i Ao 11, avsedda
för vaktchefer, inrättas vid I 7.

I det föregående har jag under punkterna 3 och 8 under förevarande anslag
föreslagit inrättande av sammanlagt fyra rustmästarbeställningar i
Ao 11. I förevarande sammanhang föreslår jag vidare, med anledning av ett
av arméchefen framlagt förslag rörande vissa organisationsändringar vid
tygförvaltningsskolan m. m., att beställningar för fem rustmästare i Ao 11
och fyra överfurirer i Ao 9 inrättas under nästa budgetår.

Utgående från vad jag sålunda anfört beräknar jag kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa budgetår
på sätt framgår av följande sammanställning.

	Budgetår
	1961/62	1962/63
	738	926
	2 025	2 029
	1 715	1 540
Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) ..........................	600	600
Summa	5 078	5 095

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

11. Förslaget att omdisponera en regementsläkarbeställning i Ao 23 från
Lv 2 till K 1 kan jag icke tillstyrka. Jag föreslår, att regementsläkarbeställningen
i stället indrages under budgetåret 1962/63.

I enlighet med sjukvårdsstyrelsens och civilförvaltningens förslag bör
medel för arvode åt en ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid
Karolinska sjukhuset från och med nästa budgetår beräknas under förevarande
anslag.

Antalet arvodesanställda bataljonsläkare beräknar jag i likhet med arméchefen
till 71, innebärande en minskning med en dylik läkare. Vidare kan
jag i huvudsak biträda civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet
för arvoden och ersättningar för veterinärvård.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

12. Med anledning av fortifikationsförvaltningens förslag beräknar jag
medel för en tjänst för värmeskötare i Ae 8 vid 113. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om tjänstens inrättande och i samband därmed
avgöra dess lönegradsplacering.

Beträffande förslaget att inrätta en arvodesbefattning i A: 17 vid Lv 2 G
vill jag erinra om att befattningen i fråga tillkommit enligt beslut av Kungl.
Maj:t den 2 november 1961 (jfr s. 3 ff. i det föregående).

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa tjänster
för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål. Däremot är jag inte beredd tillstyrka
att nya tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas för därför formellt kompetenta
befattningshavare, vilka enligt civilförvaltningens bestämmande
anställes enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång under tid då
ordinarie kontorsbiträde uppehåller högre icke-ordinarie tjänst. I likhet
med civilförvaltningen räknar jag med att 31 tjänster för kontorsbiträde i
Ao 5 tillkommer i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Vidare tillstyrker jag ämbetsverkets förslag att 28
tjänster för kontorsbiträde i Ao 5, vilka icke beräknas kunna besättas med
formellt kompetenta innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål. Slutligen kan fyra nu befintliga kontorsbiträdestjänster,
som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation, utgå ur personalförteckningen.

Jag har intet att erinra mot förslaget om utökning av antalet tjänstgöringsmånader
för frivilligassistenter med två.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till 860 000
kr., innebärande en ökning med 32 000 kr.

Vad fortifikationsförvaltningen föreslagit rörande arvoden till skogliga
biträden kan jag biträda. Jag beräknar därför under förevarande anslag ett
belopp för dylika arvoden om 23 000 kr.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

För arvoden till tillsynsman för byggnader, övningsfält, förråd m. m. vid
militärområdena samt för vakthållning vid tygförvaltningsskolan beräknar
jag cirka 760 000 kr., varav 20 000 kr. bör ställas till civilförvaltningens förfogande
för tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn
och bevakning av byggnader m. m.

I årets statsverksproposition (punkt 35) har jag under arméns anslag till
avlöningar till viss arbetarpersonal beräknat medel för avlöning av arbetare
vid förbandens intendenturavdelningar. Med hänsyn härtill kan förevarande
anslag minskas med av civilförvaltningen angivet belopp.

Med hänsyn till krigsorganisatoriska förändringar, organisatoriska förändringar
i övrigt m. m. bör möjligheterna att anställa tillfällig personal vid
armén ökas. Jag föreslår av denna anledning en anslagsuppräkning av
200 000 kr.

Civilförvaltningens medelsbehovsberäkningar i övrigt under denna punkt
anser jag mig kunna godtaga.

Under de senaste åren har försvarets byggnadsverksamhet ökat. En ytterligare
ökning torde vara en nödvändig konsekvens av krigsmaktens fortgående
anpassning till den tekniska och taktiska utvecklingen. I skilda
sammanhang har olika åtgärder vidtagits för att öka försvarets byggnadskapacitet.
Vad beträffar åtgärder, som avser att förbättra tillgången på
personal, vill jag i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 26 januari 1962 medgivit tidigareläggning av en fortifikationsteknisk
kurs å militärhögskolans armélinje. I likhet med överbefälhavaren
och chefen för armén finner jag det erforderligt att vissa personalförändringar
vidtages beträffande fortifikationskåren. Jag anser mig emellertid
icke kunna tillstyrka, att något principbeslut med det innehåll arinéchefen
föreslagit nu fattas. För nästa budgetår bör vissa förändringar
beträffande fortifikationskårens officerspersonal komma till stånd. Enligt
arméchefen föreligger behov av ytterligare åtta beställningar för fortifikationsofficerare,
av vilka sex avses för fortifikationsförvaltningen. I anslutning
till vad jag nu anfört bör frågan om personalökning vid den centrala
fortifikationsförvaltningen prövas i annat sammanhang. Däremot bör de
övriga två beställningarna, som är avsedda för militärbefälsstaber, tillkomma
från och med budgetåret 1962/63. I anslutning till arméchefens förslag
anser jag mig böra föreslå, dels att beställningar för en överste i Bo 1
och en överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer, dels ock att en maj or sbeställning
i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26. Arméchefens
förslag om förordnandelöner för vissa högre officersbefattningar anser
jag mig på föreliggande utredningsunderlag icke kunna biträda.

Arméchefen har föreslagit viss ändring av lärarorganisationen vid tygförvaltningsskolan.
Jag finner förslaget väl grundat och biträder därför
5—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 110

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

detsamma under erinran om att jag i det föregående bland annat föreslagit
en utökning av tygtekniska kårens mekanikerpersonal. De nya ingenjörstjänsterna
bör dock uppföras som extra ordinarie. Härigenom kan sammanlagt
fem yrkeslärartjänster i Ae 15/16 indragas.

Med anledning av beslutad förflyttning av A 1 har chefen för armén den
30 januari 1961 avgivit förslag rörande ändrad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten vid tygförvaltningsskolan samt beträffande vissa
organisationsändringar i övrigt som sammanhänger med förflyttningen av
A 1. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.
Ställning torde dock redan nu kunna tas till vissa i förslaget berörda
frågor. Sålunda bör såsom jag föreslagit i det föregående (punkt 10)
sammanlagt nio underbefälsbeställningar i Ao 11 och Ao 9 tillkomma. Vidare
föreslår jag, att två arvodesbefattningar i A: 17 inrättas. Jag räknar
också med att en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras från Lv 1 till
tygförvaltningsskolan samt att vissa omdisponeringar görs även beträffande
arvodesbefattningar för pensionerad personal. Ett av arméchefen i sammanhanget
framfört förslag att avse en bataljonsläkarbeställning i Ao 21
för tygförvaltningsskolan kan jag icke tillstyrka. Jag beräknar i stället
medel för avlönande av en arvodesanställd läkare vid skolan med en tjänstgöring
av cirka två timmar per dag.

I skrivelse den 4 december 1961 har fortifikationsförvaltningen föreslagit
att särskilda vägdetaljer, avsedda för förband och förvaltningsenheter i
Linköping, Karlsborg och Skövde, organiseras vid respektive I 4, S 2 och
P 4 samt i anslutning därtill föreslagit att vid vardera av I 4 och S 2 inrättas
en tjänst för vägförman i Ae 13. I syfte att rationalisera och förbättra
vägunderhållet har ämbetsverket bedrivit försök med centraliserad
väghållning. Försöken har givit goda resultat. Statskontoret har i yttrande
tillstyrkt inrättande av särskilda vägdetaljer. Beträffande de föreslagna
tjänsterna har statskontoret ifrågasatt, om ej den vägförman som nu är
avsedd för Prästtomta skjutfält även kan svara för väghållningen inom
Linköpings garnison.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens
förslag om inrättande av två tjänster för vägförman i Ae 13.

Efter viss översyn inom försvarsdepartementet anser jag mig i rekryteringsfrämjande
syfte böra föreslå, att löneställningen för arvodesbefattningarna
för hemvärnsofficerare vid försvarsområdesstaber (motsv.) förbättras.
Ifrågavarande 36 arvoden bör från och med nästa budgetår uppräknas
från A: 24 till A: 27.

Den verksamhet som bedrivs i syfte att skapa och upprätthålla kontakter
mellan försvaret och samhället i övrigt är enligt min mening av stor

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

betydelse. Jag finner det emellertid vara en brist att försvarets företrädare
i sådana sammanhang har ytterst små möjligheter att utöva ens en enkel
form av representation. Det synes rimligt att i vart fall de regionala
cheferna — militärbefälhavare, marinkommandochefer och flygeskaderchefer
— erhåller förbättrade möjligheter i delta avseende. Dessa bör därför erhålla
ett årligt representationsbidrag av minst 2 000 kr. Vid beräkningen
av förevarande anslag förutsätter jag därför, att ett dylikt bidrag om 2 000
kr. skall utgå till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. militärområdena.

I anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 107) av förslag om vissa ändringar av militärassistentorganisationen
m. in. föreslår jag, att en beställning för kapten i
Ao 21 vid artilleriet (A 1) indrages från och med nästa budgetår. Jag vill
vidare erinra om att, i enlighet med vad som förutsatts i årets statsverks
proposition (bil. 6, p. 27), en förvaltarbeställning (i kassatjänst) i Ao 17
bör utgå ur personalförteckningen för intendenturkåren.

I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 64) har föreslagits att viss civil
rid- och körutbildning även fortsättningsvis skall bedrivas jämsides med
den militära utbildningen vid arméns rid- och körskola i Strömsholm, dock
tills vidare längst under en treårsperiod räknat från och med den 1 juli
1962. Därvid har förutsatts, att armén skall erhålla ersättning för merutgifterna
för den civila verksamheten vid anläggningarna i Strömsholm
räknat efter elevdagkostnad. Med hänsyn härtill bör enligt min mening
ytterligare anstå med verkställandet av riksdagens beslut om skolans förflyttning
till Umeå. Med utgångspunkt i föreslagen ersättning beräknar jag
inkomsterna under uppbördsposten Bidrag till täckande av vissa kostnader
för arméns rid- och körskola till 120 000 kr., innebärande en minskning
med 30 000 kr. i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår.

Med anledning av nedläggandet av Garnisonssjukhuset i Sollefteå har
Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande (SU 1961: 104; rskr.
275) från och med den 1 oktober 1961 till övergångsstat överfört en beställning
för regementsläkare i Ao 23 samt en tjänst för översköterska i
Ao 11, vilka för innevarande budgetår är uppförda å personalförteckning
för garnisonssjukhusen. Ifrågavarande tjänster bör — då anslagen till
garnisonssjukhusen förutsättes utgå ur riksstaten från och med nästa
budgetår — framdeles redovisas i arméns personalförteckning under fältläkarkåren
respektive trängtrupperna (T 3).

Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgivit, att innehavaren av
tjänsten för köksföreståndare i Ao 12 vid S 2 må förordnas att bestrida göromål
som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ao 13. Ifrågavarande

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

tjänst, som tidigare avsetts för förutvarande Lv 1, har överförts till S 2 i
samband med förbandets förflyttning till Karlsborg. Från och med den 1
juli 1962 bör köksföreståndartjänsten vid S2 uppflyttas från Ao 12 till
Ao 13.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamhetet och andra organisationsförändringar inom
försvaret redovisade personalförändringar som beslutats av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
m. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
merkostnaderna till följd av tjänstetidsbefordran m. m. beräknar jag
nämnda anslag för budgetåret 1962/63 till 270 000 000 kr. (—8 500 000 kr).

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 129 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ........................... 7 200 000

3. Arvoden och särskild ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 70 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 60 000 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................ 3 920 000

Summa kr. 272 720 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 120 000

Nettoutgift kr. 270 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.

[8] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 93 000 000 95 471 626

1961/62 (statsliggaren s. 234) 107 000 000
1962/63 (förslag) ............... 106 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 64) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag
av 104 140 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom
vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 21/s, 24/tt och V12 1961) redovisar av chefen
för marinen m. fl. myndigheter framförda yrkanden om personalförändringar
m. m. vid marinen. Ämbetsverket biträder eller beräknar medel
för huvuddelen av nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför därjämte vissa
ytterligare yrkanden. Med anledning härav och med beaktande av till följd
av 1961 års lönerörelse m. m. erforderlig anslagsomräkning hemställer
civilförvaltningen att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 400 000 kr.

Anslagsförändringar enligt
Marinchefens m. fl. yrkanden marinchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flottans och kustartilleriets
personalstater

Flottan

a) 1 kapten Ao 21 — kommendörkapten av

2. graden Ao 24 (chef för vapenofficersskolan)
.................................... 4 344

b) 1 förvaltare Ao 15 — Ao 19 (chef för Ru da

radio) .................................... 4 320

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Marinchefens m. fl. yrkanden

c) 5 underofficerare av 2. graden Ao 11 —

förvaltare Ao 15 (instruktionsunderofficerare
vid BÖS) ........................

d) 1 underofficer av 2. graden Ao 11 — för valtare

Ao 15 (marinens sjukvårdsskola)
..........................................

e) 4 underofficerare Ao 13/11 (stat för

övertaliga) utgår ...........................

f) 98 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåts man

Ao 11 ....................................

g) Omdisposition av 1 kapten, 3 löjtnanter

och 6 flaggunderofficerare ...............

Kustartilleriet

h) 2 överstelöjtnanter Ao 26 — vilcariatslö neförordnande

B 1 (tygmästare vid SK
och BK) .......................................

i) 3 kaptener Ao 21 (chef vapenofficers skola

och tjänstgörande vid kustjägarskolan)
..........................................

j) 7 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ..................

1c) 4 underofficerare av 2. graden Ao 11 —

förvaltare Ao 15 med vikariatslön Ao 16

(kustartilleriets mekanikerskola) ......

1) 15 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 ......

Anslagsförändringar enligt
marinchefens m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

17 460

3 492

61 128

139 944

21 360

73 491
15 924

17 984
14 025

Flottan och/eller kustartilleriet
m) 8 beställningar för underofficer av 2.

graden Ao 11 vakanthålles ............... — — + 251 216

2. Förändringar beträffande mariningenjörkåren a)

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 —

marindirektör av 1. eller 2. graden Ao
26/24 (fartygs- och verkstadsförvaltningen
SK) .................................... 1 668

b) 1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 —

marindirektör av 2. graden Ao 24 (bitr.
marinattaché) ................................. 1 512

c) 4 specialmariningenjörer av 1. graden Ao

23 — marindirektörer av 2. graden Ao

24 (marinförvaltningen och sjökrigsskolan)
.......................................... 6 048

d) 6 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21 ......... 15 408

e) 8 mariningenjörer i regi. befordringsgång 144 432

3. Förändringar beträffande marinläkarkåren

a) 2 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25
(stabsläkare vid MKO och MKS) ......

+ 169 068

3 240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Marinchefens m. fl. yrkanden

b) 1 marinläkare av 1. graden Ao 23 — förste

marinläkare Ao 24 (GbK) ..................

c) 1 marinläkare av 1. graden Ao 19 — förste

marinläkare Ao 23 (KA 4) ..................

d) 1 marinläkare av 1. graden Ao 19-—Ao 21

(KA 2) .......................................

Anslagsförändringar enligt
marinchefens m. fl. yrkanden
ökning Minskning Summa

1 512
5 400

2 580 + 12 732

4. Förändringar beträffande Berga örlogsskolor

a) 1 chef Bo 1 — Bo 3 .............................. 4 392

b) 1 kommendörkapten av 2. graden Ao 24

— kommendörkapten av 1. eller 2. graden
Ao 26/24 (chef för utbildningsavdelningen)
.......................................... 1 668

c) 1 officer A:24 (chef för kasernkompa niet)

............................................. 10 210

+ 16 270

5. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad
personal i arvodesbefattningar

a) 4 officerare A:24; 2 löjtnantsbeställningar

Ao 17/15 vakanthålles ........................ 3168

b) 2 underofficerare A:17 (SK och BK cen tralavdelning)

................................. 15 049 + 18 217

6. Förändringar i övrigt vid marinstaben, marinkommandostaber
m. m.

a) 43 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5; 7 kontorsbiträden
Ao 5 — biträden för skriv- och kontorsgöromål;
4 övergångsvis kvarstående

kontorsbiträden Ao 5 utgår .................. 45 000

b) 1 kontorist Ae 9 (hos MÖL); 1 tjänst för

kanslibiträde i Ao 7 utnyttjas icke för
förordnande .................................... 1 344

c) 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9

(sekr. hos chefen för MKO) ............... 1 344

d) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

Ae 3 — kanslibiträde Ae 7 (sekr. åt
stabschefen vid MKO) ..................... 2 328

e) 1 eldare Ae 7 (Gålö) ........................... 12 444

f) 1 båtbefälhavare Ae 13 — Ae 12 (SK) ... 840

g) 3 montörer Ae 9 — förste reparatörer Ae

11 (tygförvaltningen vid SK) ............ 4 284

h) 2 adjunkter Ae 23 (KÖS) ..................... 53 760

i) 3 ingenjörer Ael7 — Ae 19 (KÖS) ...... 6 876

j) 1 bilförare Ae 7 — förman Ae 9 (MKS

stab) ............................................. 1 188

k) 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9

(KÖS) ............................................. 1 188

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Marinchefens m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar enligt
marinchefens m. fl. yrkanden
t) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål	ökning Minskning	Summa
(KÖS) ......................................... m) 1 förrådsförman Ac 9 — förste förrådsför-	9 000
man Ae 10 (MKV int.) ..................... n) 1 förrådsman Ae 7 (MKV sjukvårdsför-	720
råd) ...........................	11 760
o) 1 reparatör Ae 9 (ÖVG) ......................	13 020
p) 4 adjunkter Ae 23 (GbK) ..................... 7. Övriga personalförändringar m. m.	110 640	+ 184 056
a) Avlöningar till fänrikar .....................	48 348
b) Marinens kustbevakning .....................	2 450
c) Arvoden till skogliga biträden ............... d) Höjning av arvode till 2 lärare vid tek-	2 000
nisk högskola .................................. e) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbild-	3 560
ningsanstalter och skolor ..................... f) Arvoden till civila lärare vid underbefäls-	75 000
skolorna och marinens tekniska skola ... g) Tjänstgöringsmånader för assistenter för	105 000
frivilligfrågor ....................................	5 390
h) Ekiperingsersättningar ........................ 8. Förändringar i övrigt	20 000	+ 15 052
a) Tjänstetidsbefordran ...........................	77 668
b) Vikariatslöneförordnanden ..................	62 349
c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:142) ...	2 472 968
d) Avlöningar till viss arbetarpersonal ...... e) Ersättning för avlöningskostnader på sta-	1 600 000
tens isbrytarfartyg ..............................	300 000	+ 588 287

Motiv

Av de av chefen för marinen, försvarets civilförvaltning in. fl. anförda
motiven må följande återgivas.

1 a) Rörande motiven för förslaget anför chefen för marinen i huvudsak
följande.

Vid flottans vapenofficersskola utbildas årligen 20—25 subalternofficerare
stam växelvis med ungefär lika många fänrikar i flottans reserv
under kurser som i de flesta fall pågår i sex månader. Därjämte är chefen
för vapenofficersskolan utbildningsledare vid kurser för äldre reservofficerare,
mobiliseringskurscr etc. Under 1962 färdigställes en övningsanläggning
av kvalificerat slag, i vilken avancerad taktisk utbildning kommer att
äga rum för sjöofficerare av alla grader. Chefen för vapenofficersskolan
avses bli chef även för denna anläggning och därvid få ansvaret för ifrågavarande
taktiska utbildning. Kraven på ifrågavarande chefs utbildning och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

taktiska kunnande kominer därmed att öka. Statens organisationsnämnd
har i sin undersökning av Berga örlogsskolor (BÖS) ansett att för befattningen
bör avses en regementsofficer.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

1 c) Förvaltarbeställningarna avses för förste instruktionsunderofficcrare
vid följande skolor ingående i BÖS, nämligen marinens underofficersskola
samt artilleriskolan, radarskolan, ubåtsjaktskolan och skyddstjänstskolan.

Chefen för marinen anför som motiv för förslaget bland annat följande.

Skolverksamheten vid BÖS har under åren utvidgats avsevärt. Materielen
liar blivit alltmer komplicerad. Kraven på skolornas militära yrkeslärare
måste ställas minst lika höga som på lärare vid civila yrkesskolor. I förhållande
till övriga beställningshavare inom egen yrkesgren bör lärarna vid
skolorna besitta icke blott stor teknisk yrkesskicklighet utan jämväl god
pedagogisk och arbetsledande förmåga. I princip bör därför vid varje skola
vara placerad åtminstone en sådan särskilt kvalificerad lärare. Denne bör
bland annat med hänsyn till löneläget för civil yrkeslärare placeras i Ao 15.

Civilförvaltningen förutsätter att lönesättningen för ifrågavarande instruktionsunderofficerare
kommer under bedömande i samband med pågående
överväganden rörande försvarets lärarfrågor. Ämbetsverket föreslår,
att i avvaktan härpå provisoriska åtgärder vidtages i syfte att möjliggöra
en löneförbättring för nu ifrågavarande fem instruktionsunderofficerare.
Detta bör ske genom att medgivande lämnas att vederbörande må
förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på
förvaltare i Ao 15 eller i förekommande fall Ao 16. Från marinstaben har
ämbetsverket under hand inhämtat att härvid för budgetåret 1962/63 medel
bör beräknas för 3 vikariatslöneförordnanden i Ao 15 och 2 i Ao 16.

1 e) Marinchefen anmäler, att för budgetåret 1962/63 erfordras 116 beställningar
i lönegrad Ao 13/11 för underofficerare på särskild stat för övertaliga
underofficerare. Detta innebär en minskning med 4 dylika beställningar
i förhållande till i personalförteckning för budgetåret 1961/62 upptaget
antal.

1 f) Chefen för marinen räknar med att samtliga förefintliga beställningar
i Ao 11 för förste högbåtsman kommer att besättas med därför
kompetenta underbefäl. Härutöver beräknar marinchefen att 98 högbåtsmän
den 1 juli 1962 innehar erforderlig tjänsteålder för befordran till
förste högbåtsman.

I avvaktan på resultaten av pågående utredningar in. m. bör enligt marinchefen
med ytterligare indragning av beställningar för underbefäl och
meniga vid flottan tills vidare anstå.

Civilförvaltningen räknar i enlighet med marinchefens förslag.

1 g) Chefen för marinen redovisar, att den av Kungl. Maj :t den 16 juni
1961 fastställda provisoriska organisationen för förvaltningarna vid ma -

74 Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

rinkommando Syd (MKS) innebär, att ett antal militära och civilmilitära
beställningar frigöres samt framlägger förslag till omdisposition av nämnda
beställningar. I fråga om militära beställningar föreslås härvid, att en beställning
för kapten skall få tas i anspråk för tillgodoseende av nytillkommet
behov vid MKS av en kommendörkapten av 2. graden eller kapten, att
tre löjtnantsbeställningar — motsvarande indragna befattningar för en
kapten eller löjtnant samt två löjtnanter — skall få tas i anspråk för flottans
utbildningsorganisation, att tre beställningar för flaggunderofficer
— uppbördsmän (motsvarande) för kryssaren Göta Lejon — så länge nämnda
fartyg kvarligger inom MKS, alltjämt skall få tjänstgöra vid förvaltningarna
vid MKS samt alt ytterligare tre beställningar för flaggunderofficer
skall få omdisponeras till marinens helikopterorganisation.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot att nämnda kaptens- och
löjtnantsbeställningar disponeras på föreslaget sätt, kaptensbeställningen
dock endast intill dess slutlig organisation fastställes för MKS. Ämbetsverket
har heller intet att erinra mot att tre flaggunderofficersbeställningar
tills vidare — i avvaktan på en av chefen för marinen hos statens organisationsnämnd
(statskontoret) begärd översyn av helikopterorganisationen •—
avses för nämnda organisation.

1 i) En av beställningarna avses för kustartilleriets vapenofficersskola och
två för kustjägarskolan.

Chefen för marinen återkommer till sitt senast i föregående års äskande
(jfr prop. 1961: 110, s. 142) framförda förslag rörande inrättande av
nämnda tre beställningar. Som motiv anföres följande.

Kvarstående behov av kaptener enligt den genom generalorder (1326/
1959) fastställda fredsorganisationen utgör nu • tre. Den i förslaget till
fredsorganisation upptagna vapenofficersskolan avses påbörja verksamheten
hösten 1962. Personalbehovet för skolan utgöres endast av skolchefen.
Vid kustjägarskolan måste utbildning för kustartilleriets befäl i
markstrid m. m. anordnas i allt större omfattning. Härtill bidrar bland
annat att infanteriets stridsskola vid armén inte längre i samma utsträckning
som tidigare kan ta emot befäl ur kustartilleriet för utbildning. Av
anförda skäl behöver kustjägarskolan förstärkas med två kaptener.

Civilförvaltningen anser, att åtskilliga oklarheter föreligger med avseende
på behovet av personal med kustartilleriutbildning. Enligt ämbetsverket
är frågan uppenbarligen avhängig av blivande ställningstaganden
till såväl marinledningens personalorganisation som befälsorganisationens
utformning vid kustartilleriet i anslutning till vad hittills beslutits i fråga
om arméns befälsorganisation. Med hänsyn härtill räknar civilförvaltningen
icke heller nu med den föreslagna utökningen.

1 k) Beställningarna är avsedda för förste lärare i teknisk tjänst
(motor-, min-, verkstads- och maskintjänst) vid kustartilleriets mekanikerskola.

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Chefen för marinen motiverar förslaget på följande sätt.

Vid kustartilleriets mekanikerskola måste kraven på skolans militära
lärare i yrkesämnen ställas minst lika höga som på lärare vid civila yrkesskolor.
Varje vid skolan förekommande utbildningsgren bör vara företrädd
av åtminstone en särskilt kvalificerad lärare. Vid samtliga försvarsgrenar
är inplacerade i 15. lönegraden militära tjänster fullt jämförbara
med här aktuella. Vid kustartilleriets mekanikerskola har tidigare inrättats
tre sådana tjänster.

Civilförvaltningen (jfr punkten 1 c) tillstyrker att ifrågavarande
underofficerare av 2. graden, vilka tillhör tekniska yi’kesgrenar, tills vidare
må meddelas vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål som eljest
ankommer på tjänsteman i lönegrad 16.

11) Kustartilleriets undei''befälskår enligt det år 1958 reviderade förslaget
av år 1955 är ännu icke fullt utbyggd. Den fortsatta utbyggnaden
av underbefälskåren innebär för budgetåret 1962/63 behov av ökning med
15 beställningar för överfurir i Ao 9. Dessa bör tillkomma i utbyte mot
beställningar för furir i Ae 8/7. Vid beräkningen har hänsyn tagits till såväl
befintliga vakanser som antalet underbefäl, som under budgetåret 1962/63
uppnår kompetens för befordran till högre beställning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

1 m) och 2. Frågan om marinens tekniska personal har behandlats i
särskild proposition angående marinens tekniska personal m. m. För upplysningar
rörande den närmare innebörden av angivna förslag torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet.

4 b) Chefen för marinen föreslår det angivna tjänsteutbytet under anförande
av i huvudsak följande. Statens organisationsnämnd har efter
undersökning av organisationen av BÖS föreslagit, att en kommendörkapten
skall placeras i befattningen som chef för utbildningsavdelningen.
Vid utbildningsavdelningen handlägges ärenden rörande utbildning vid
tjänstegrensskolorna, vid vilka årligen utbildas 3 300 elever av alla befälskategorier.
Befattningen som chef för denna avdelning är enligt marinchefen
direkt jämförbar med befattningen som utbildningsofficer vid ett
infanteriregemente vid armén. Utbildningsofficerare vid dessa är överstelöjtnanter
eller majorer.

Civilförvaltningen biträder ifrågavarande förslag.

4 c) Civilförvaltningen anför, att statens organisationsnämnd i rapport
angående undersökning av stabs- och förvaltningsorganisationen vid BÖS
föreslagit inrättande av ett kasernkompani för bevakning och inre tjänst.
På kasernkompaniet avses skola placeras vid BÖS tjänstgörande underbefäl
och meniga, dock ej instruktörer och elever vid skolorna. Som chef
för kasernkompaniet bör enligt statens organisationsnämnd avses en officer
i arvodesbefattning. Chefen för marinen anser, enligt vad civilförvaltningen
under hand inhämtat, att chefen bör vara aktiv officer, men har i rådande

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1962

personalläge tills vidare accepterat organisationsnämndens förslag. Civilförvaltningen
tillstyrker att ifrågavarande arvodesbefattning inrättas.

5 a) Av befattningarna avses en för tjänstgörande officer vid sjöfartsstyrelsens
försvarskontor, en för chef för kasernkompani vid Karlskrona
örlogsskolor (KÖS), en för officer vid Stockholms kustartilleriförsvar (stabens
centralavdelning) och en för tjänstgörande officer hos isbrytardirektören.

Förslaget beträffande förstnämnda två befattningar motiveras med en
önskan att — i syfte att förbättra personalläget — ersätta befattningar för
aktiv personal med befattningar för andra personalkategorier. Av chefen
för marinen utförda undersökningar rörande lämpligheten av att i vissa
befattningar i stället för aktiv personal utnyttja pensionerad personal i
arvodesbefattning visar att sådan personal kan utnyttjas i de båda ifrågavarande
befattningarna. Som kasernofficer vid KÖS tjänstgör för närvarande
en stamkapten, som kan frigöras för mera kvalificerade uppgifter,
om en arvodesbefattning tillkommer.

Chefen för marinen framhåller att, då hans förslag icke grundar sig på
någon organisationsundersökning utan är betingat av vakansläget inom
sjöofficerskåren, han är beredd att vid bifall vakanthålla två beställningar
för löjtnant i Ao 17/15.

Civilförvaltningen erinrar om att ny utredning angående stabs- och
förvaltningstjänsten vid MKS avses skola verkställas. Med hänsyn härtill
finner sig ämbetsverket nu icke böra taga ställning till frågan om
chefskapet för kasernkompaniet vid KÖS. Vad angår befattningen vid
sjöfartsstyrelsens försvarskontor synes den föreslagna åtgärden grunda
sig på förhållanden av personlig art. Civilförvaltningen anser att ställning
till frågan icke skall behöva tagas i petitasammanhang.

Om befattningen för tjänstgörande officer hos isbrytardirektören anför
chefen för marinen följande.

Jämlikt generalorder 75/1956 äger chefen för marinen att för isbrytarverksamhet
hålla en kapten eller löjtnant frivilligt inkallad hela året.
Sedan flera år tillbaka har det icke varit möjligt att för angivet ändamål
finna någon lämplig reservofficer eller värnpliktig officer, som varit villig
att låta sig helårsinkallas. Förutsättningarna att rekrytera en arvodestjänst
äro emellertid gynnsammare, och jag föreslår därför att en sådan
tjänst i löneklass A: 24 tillkommer i marinstaben med beteckning tjänstgörande
officer hos isbrytardirektören. Genomföres detta förslag kan
ovannämnda medgivande om en helårsinkallad officer för isbrytarverksamhet
utgå. Sjöfartsstyrelsen biträder förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget att en tjänst för expeditionsofficer
med arvode i löneklass A: 24 tillkommer vid marinstaben (tjänstgörande
officer hos isbrytardirektören).

5 b) Rörande dessa förslag anför chefen för marinen bland annat
följande. Organisationerna vid ifrågavarande kustartilleriförsvar har fast -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1962

ställts år 1959 respektive år 1956. Vid båda enheterna är den medgivna personalstyrkan
ytterligt knappt beräknad. Nya eller ökade arbetsuppgifter
kan därför icke påläggas organisationerna utan att personalförstärkning
erfordras. De senare åren har vissa ärenden tillkommit, som motiverar
att den militära personalen förstärkes med tillfällig arbetskraft i avvaktan
på att statskontoret kan överse arbetskraftsbehovet. Bland annat
erfordras vid vartdera av de nämnda kustartilleriförsvaren en befattning
för pensionerad underofficer med arvode i löneklass A 17. Befattningens
innehavare skall svara för redovisning av fordon och arbetsredskap samt
handlägga ärenden rörande uttagning m. m. av fartyg, båtar och fastigheter.
I sammanhanget påpekas att en arvodestjänst för ifrågavarande
göromål tillkommit vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden
med Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK) i den organisation som
fastställts av Kungl. Maj:t den 26 maj 1961.

Civilförvaltningen anser att behovet av ifrågavarande befattningar bör
närmare undersökas av statskontoret och är, i avvaktan härpå, icke beredd
att för närvarande tillstyrka inrättande av befattningarna.

6 b) Tjänsten avses för biträde å marinöverläkarens expedition.

Marinöverläkaren föreslår under hänvisning till arten av de arbetsuppgifter
som ålägges den nuvarande tjänstens innehavare, att innehavaren av
nuvarande tjänst i Ao 7 erhåller en tjänst i Ae 9 från och med den 1 juli
1962.

Chefen för marinen och civilförvaltningen biträder förslaget.

6 e) Chefen för marinen anför, att färdigställandet av viss ny anläggning
vid Gålöbasen med separat system för värme och sanitet medför väsentligt
ökade arbetsuppgifter för eldarpersonalen, som nu utgöres av en eldare i
Ae 7. En utökning av personalen är ofrånkomlig, enär den nya anläggningen
är av stor omfattning. En eldare i Ae 7 bör därför tillkomma.

Civilförvaltningen, som under hand inhämtat att fortifikationsförvaltningen
tillstyrker personalförstärkning inom förevarande verksamhetsområde,
räknar tills vidare med en ny tjänst i lönegrad Ae 7. Ämbetsverket
förutsätter dock, att tjänstens benämning och lönegradsplacering
kommer att prövas av beredningen rörande maskinpersonal.

6 f) Civilförvaltningen räknar, i enlighet med förslag av chefen för
marinen, med att en tjänst för båtbefälhavare i Ae 13 vid SK, vilken för
närvarande är vakant, omvandlas till tjänst för båtbefälhavare i samma
lönegrad som tillämpas för övriga motsvarande tjänster, nämligen Ae 12.

6 h) Förslaget att inrätta två tjänster för adjunkt i Ae 23 vid KÖS motiverar
chefen för marinen på följande sätt:

För närvarande bestrides undervisningen vid marinens tekniska skola
och flottans furirskola av 5 civila lärare uppförda på personalförteckning,
övrig undervisning bestrides av lärare i reglerad befordringsgång samt
timlärare. Med beräknad timfördelning innebär detta att cirka 50 % av
undervisningen bestrides av lärare uppförda på personalförteckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

Vid det civila skolväsendet tillämpas en med Läroverkslärarnas riksförbund
träffad överenskommelse, att som regel 90 % av undervisningen
skall bestridas av ordinarie lärare. Det synes klart, att marinens skolor
för att utvinna största möjliga effekt i utbildningen måste åstadkomma
anställningsförhållanden, som — med hänsyn tagen till de för militära
utbildningsanstalter speciella förhållandena — så nära som möjligt ansluter
till de vid civila läroanstalter gällande.

Enär viss elasticitet i skolorganisationen måste eftersträvas, är det icke
lämpligt vare sig alt inrätta ordinarie tjänster vid marinens skolor eller
låta en så stor andel som 90 % av den nuvarande undervisningen bestridas
av på personalförteckning upptagna lärare. Om erforderliga tjänster tillsättas
med extra ordinarie befattningshavare och ovannämnda andel bestämmes
till 75 %, kommer däremot såväl elasticitet som kontinuitet att
säkerställas. Resterande undervisning bör bestridas av timlärare och/eller
lärare i reglerad befordringsgång. Med nuvarande omfattning av undervisningen
innebär förslaget, att två extra ordinarie adjunktstjänster inrättas
i allmänna läroämnen vid skolan.

Beträffande löneställning gäller, att adjunktstjänster vid de allmänna
läroverken kunna inrättas antingen i lönegrad 21 eller 23. Adjunkter i
lönegrad 21 avses bestrida undervisning upp till ett stadium motsvarande
klass l3 i realskolan, medan de i lönegrad 23 placerade befattningshavarna
är avsedda för studier från och med klass 2S och uppåt. För marinens tekniska
skola och flottans furirskola skulle detta innebära, att samtliga föreslagna
tjänster placeras i Ae 23.

Civilförvaltningen tillstyrker, att en befattning för adjunkt i Ae 23 inrättas
vid KÖS och föreslår att en vid BÖS befintlig, för närvarande vakantsalt
tjänst för adjunkt i Ae 21 uppflyttas till Ae 23 och överföres till KÖS.

6 p) Chefen för marinen motiverar förslaget att inrätta 4 adjunktstjänster
i lönegrad Ae 23 vid GbK, avsedda för instruktörsskolan vid KA 4,
sålunda.

Fram till läsåret 1957/58 uppehölls undervisningen i allmänna läroämnen
vid instruktörsskolan uteslutande av timlärare, enär gällande utbildningsår
icke medgav annan anställningsform. Systemet hade uppenbara nackdelar,
i det att kompetenta civila lärare som regel var ovilliga att åta sig
heltidstjänstgöring vid skolan. Detta förhållande ändrades från och med
läsåret 1957/58 då det maximala läsåret vid instruktörsskolan utsträcktes
till nio månader. Detta medförde, att bestämmelserna i kungl. brev den
18 februari 1955 angående reglerad befordringsgång för vissa icke-ordinarie
lärare vid försvarets underbefälsskolor kunde tillämpas. Detta fick
så gott som omedelbart en positiv effekt på lärarsituationen vid skolan,
främst därigenom att lärarna genom reformen blev angelägna att stanna
vid skolan, varför en ny kontinuitet i undervisningen kunde åstadkommas.
För närvarande bestrides så gott som all undervisning av fem lärare
i reglerad befordringsgång med placering från och med Af 14 till och med
Ae 17. Med hänvisning till vad som tidigare anförts om lämpligt förhållande
mellan antal undervisningstimmar och antal adjunktstjänster
vid underbefälsskola föreslår marinchefen att fyra extra ordinarie adjunlctstjänster
inrättas i allmänna läroämnen vid instruktörsskolan. De bör samtliga
placeras i lönegrad 23.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Civilförvaltningen erinrar om, att kustartilleriets underbefälsskolor i
väsentliga avseenden skiljer sig från arméns. Vid instruktörsskola 2 -— soin
utgör kärnan i kustartilleriets till KA 4 centraliserade underbefälsskolor —
pågår allmänbildande undervisning under nio månader av året. Ifrågavarande
skola svarar i fråga om såväl läsårets längd som tim- och kursplaner
mot flottans furirsskola i Karlskrona. Till skillnad från armén har
marinen redan ett antal extra ordinarie adjunktstjänster uppförda
på personalförteckning. Vid arméns instruktörsskolor, som dels är
decentraliserade till mindre skolenheter, dels meddelar allmänbildande
undervisning högst sex månader om året, saknas förutsättningar att inrätta
heltidstjänster för lärare, varför förslaget att tillföra kustartilleriet
ifrågavarande tjänster icke torde kunna få återverkningar i form av motsvarande
anspråk för arméns del. En utökning av det nuvarande antalet
extra ordinarie adjunktstjänster vid marinen samt en fördelning av
dessa på flottan och kustartilleriet skulle dels tillgodose de av chefen för
marinen anförda synpunkterna, dels innebära en rättvisare fördelning av
lärartjänster mellan de båda vapenslagen inom försvarsgrenen. Civilförvaltningen
tillstyrker därför förslaget.

7 a) Civilförvaltningen räknar, i likhet med marinchefen, med att
antalet fänrikar nästa budgetår blir 64, innebärande en minskning med tre.

7 b) Civilförvaltningen räknar, i enlighet med förslag av chefen för
marinen, för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning en
ökning med 2 450 kr. till följd av tillkomsten av nya bevakningsobjekt och
därav betingat ökat antal tillsynsmän.

7 c) På förslag av fortifikationsförvaltningen upptager civilförvaltningen
2 000 kr. för ersättning till skogliga biträden vid marinen. Ifrågavarande
kostnader bar hittills bestritts av sakanslag (jfr arméns motsvarande anslag).

7 d) Chefen för marinen upprepar ånyo sitt senast föregående år (jfr
prop. 1961: 110, s. 155) framlagda förslag om böjning av två arvoden till
ledare av specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola.
Arvodena angives böra utgå såsom för speciallärare vid teknisk högskola.
Vartdera arvodet föreslås höjt från 1 380 kr. till 3 160 kr.

I likhet med föregående år uttalar civilförvaltningen att höjningen av
här berörda arvoden bör upptagas till prövning i samband med pågående
utredning om lärararvoden inom försvaret.

7 e) För timarvoden till dcltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
marinens fasta utbildningsanstalter och skolor räknar marinchefen med
avrundat 510 000 kr., vilket i förhållande till medelstilldelningen för innevarande
budgetår innebär en höjning med 30 000 kr. Orsaken härtill är
att nya kurser tillkommit samt att utbildningen för viss kustartilleripersonal
uppdelats på två omgångar. Vid bifall till förslaget att två tjänster
för adjunkt i Ae 23 vid KÖS skall tillkomma minskas medelsbeho -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

vet för nu angivet ändamål till 475 000 kr. ■— I detta sammanhang
anför marinchefen att i äskat belopp ingår omkring 105 000 kr. för
civila lärare vid marinens tekniska skola och erinrar om att han i annat
sammanhang föreslagit att medel härför skall anvisas under icke-ordinarieposten,
delposten Civila lärare för underbefälsutbildning.

Civilförvaltningen räknar med att ett belopp av 405 000 kr. upptages för
timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare, vilket innebär
en minskning i jämförelse med innevarande budgetår av 75 000 kr.

7 f) Beträffande delposten till civila lärare för underbefälsutbildning
äskar chefen för marinen i runt tal 281 000 kr., innebärande en höjning
med 106 000 kr. ökningen beror på att flera läsavdelningar tillkommit.
Om begärda fyra tjänster för adjunkt i Ae 23 (jfr punkten 6 p) tillkommer
vid KA 4 från och med budgetåret 1962/63, kan beloppet minskas med
72 000 kr. Hela behovet under delposten blir därigenom för budgetåret
1962/63 avrundat 209 000 kr.

Civilförvaltningen — som räknar med att kostnaderna för civila lärare
vid marinens tekniska skola skall bestridas från ifrågavarande delpost
och som tillstyrkt inrättandet av såväl två befattningar för adjunkt i
Ae 23 vid KÖS som fyra befattningar för adjunkt i Ae 23 vid KA 4 —
beräknar kostnaderna för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
till 280 000 kr., innebärande en höjning med 105 000 kr. i förhållande
till innevarande budgetår.

7 g) Chefen för marinen upprepar sitt tidigare (jfr prop. 1961:110, s. 156)
framlagda förslag om att antalet tjänster med deltidstjänstgöring för assistenter
för frivilligfrågor utökas från tre till fyra, varvid antalet tjänstgöringsmånader
för deltidstjänstgörande dylika assistenter skulle utökas från
15,5 till 21. Utökningen föranledes av att det visat sig att det vid marinkommando
Väst och GbK icke är tillräckligt med den där befintliga heltidsanställde
assistenten. En utökning av antalet tjänster och tjänstgöringsmånader
skulle möjliggöra en önskvärd effektivisering av frivilligpersonalens
utnyttjande i krigsorganisationen.

Civilförvaltningen tillstyrker i likhet med föregående år förslaget och
räknar med medel för ytterligare 5,5 tjänstgöringsmånader i Ag 7.

8 d) Civilförvaltningen föreslår — i likhet med vad ämbetsverket föreslagit
beträffande arméns allmänna avlöningsanslag -— alt de under förevarande
anslag under särskild anslagspost upptagna medlen till avlöningar
till viss arbetarpersonal överföres till marinens anslag till avlöningar till
viss arbetarpersonal.

8 e) Inkomsterna under den särskilda uppbördsposten Ersättning för
avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg har chefen för marinen, utgående
från att det blir en sträng vinter, beräknat skola öka med 300 000
la. Med hänsyn till anslagsbelastningen å posten räknar civilförvaltningen
för sin del med oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

Försvarets civilförvaltning liar i skrivelse den 12 januari 1962 erinrat
om att av de elva tjänster för kontorsbiträden (biträden för skriv- och kontorsgöromål),
som i proposition 1960: 110 (s. 94) förutsattes skola frigöras
vid anordnande av en central personalregistrering vid kustartilleriet
m. m., numera återstår nio. Ämbetsverket anmäler, att med hänsyn
till numera kända förhållanden dessa nio tjänster — varav sex ordinarie
kontorsbiträdestjänster och tre tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kan indragas. Sammanlagt skulle härigenom medelsbehovet
under marinens allmänna avlöningsanslag minskas med i runt tal
100 000 kr.

De par tern en t scli ef en

1. I enlighet med marinchefens förslag föreslår jag, att en beställning
för kapten i Ao 21 vid flottan utbytes mot en beställning för kommendörkapten
av 2. graden i Ao 24, avsedd för chef för flottans vapenofficersskola.

Antalet beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 vid flottan
kan, enligt vad jag under hand inhämtat, till följd av inträffade avgångar
minskas något mer än vad marinchefen föreslagit eller med sammanlagt
sex.

Jag föreslår, att 75 beställningar för högbåtsman i Ao 9 utbytes mot
beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.

Med anledning av att vissa militära beställningar frigjorts till följd av
den provisoriska omorganisationen vid marinkommando Syd föreslår jag
följande. En beställning för kapten i Ao 21 bör tills vidare disponeras för
att biträda med genomförande av den provisoriska organisationen av förvaltningsverksamheten
m. m. vid marinkommandot. Vidare bör tre beställningar
för flaggunderofficer i Ao 13 på föreslaget sätt få utnyttjas för
kryssaren Göta Lejon. Däremot bör beställningar för tre löjtnanter i Ao
17/15 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11 indragas.

Vidare föreslår jag, med anledning av marinchefens förslag att inrätta
tre beställningar för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet, att två sådana beställningar
tillkommer i utbyte mot två beställningar för löjtnant i Ao 17/15.

Marincheféns förslag beträffande underbefäl vid kustartilleriet biträder
jag i så måtto, att jag föreslår, att 15 beställningar för överfurir i Ao 9 tillkommer
i utbyte mot samma antal beställningar för furir i Ao 8/7.

Såsom hittills tillämpats bör för varje extra ordinarie mariningenjörsbeställning
i Ae 17 eller lägre lönegrad, som är tillsatt, vakanthållas en
underofficersbeställning vid flottan eller kustartilleriet. Marinchefens beräkning
av antalet underofficersbeställningar som bör vakanthållas nästa
budgetår föranleder ingen erinran från min sida.

Härutöver är jag icke beredd tillstyrka några personalförändringar under
6—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1962

denna punkt. Det bör emellertid nämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 2 mars 1962 medgivit, att till beställningshavare som bestrider befattning
som förste instruktionsunderofficer vid marinens underofficersskola
med undervisning i maskinlära, skeppsbyggeri och ångteknik eller som
förste lärare i teknisk tjänst vid kustartilleriets mekanikerskola må under
sagda tjänstgöring utgå löneförmåner såsom vid förordnande att bestrida
göromål som eljest ankommer på befattningshavare i lönegrad Ao 16.

2. I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av propositionen angående
marinens tekniska personal m. m. framlägger jag under förevarande
anslag förslag rörande vissa i nämnda proposition motiverade personalförändringar.

Sålunda föreslår jag, att personalstaten för mariningenjörkåren från och
med budgetåret 1962/63 erhåller följande sammansättning, nämligen 14
marindirektörer av 1. graden i Ao 26, 19 marindirektörer av 2. graden i
Ao 24, 35 mariningenjörer av 1. graden i Ao 23, 57 mariningenjörer i Ao 21,
19 mariningenjörer i Ao 19 och 13 mariningenjörer i Ae 17. Härjämte
föreslår jag, att såsom rekryteringstjänster inrättas 10 beställningar för
mariningenjör i högst Ae 19 och 15 beställningar för mariningenjör i
Ae 15. Vidare föreslår jag, att följande tjänster (beställningar) på andra
personalförteckningar än mariningenjörkårens indrages, nämligen en tjänst
för byråassistent i Ae 19 och en tjänst för kontorist i Ae 9 (övergångsvis
kansliskrivare i Ae 10), båda vid marinstaben, en beställning för kapten i
Ao 21 vid flottan samt en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller
Ao 21 vid kustartilleriet. Än vidare föreslår jag inrättande av följande tjänster
för förste driftingenjör, avsedda för nuvarande specialingenjörer vid
mariningenjörkåren, nämligen vid Stockholms örlogsvarv en i Ae 26, en i
Ae 24 och fyra i Ae 23, vid förvaltningsorganen vid marinkommando Syd
två i Ae 26 och en i Ae 23 samt vid sjökrigsskolan en i Ae 23.

Föreslagen överföring till marinförvaltningen av beställningar och tjänster
för minexperimentavdelningen vid Stockholms örlogsvarv medför en
kostnadsminskning på förevarande anslag av cirka 300 000 kr. Å andra
sidan bör medel beräknas för bestridande av två vikariatslöner för förvaltare
i Ao 15, avsedda för marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning.

3. Jag är icke i förevarande sammanhang beredd taga ställning till
någon av de föreslagna förändringarna beträffande marinläkarkåren.

4. Jag tillstyrker marinchefens förslag att utbyta en beställning för
kommendörkapten av 2. graden i Ao 24 mot en beställning för kommendörkapten
av 1. eller 2. graden i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för chef för
utbildningsavdelningen vid Berga örlogsskolor. Jag tillstyrker vidare, att
en befattning för pensionerad officer med arvode enligt A: 24 inrättas
för kasernkompanichef vid skolorna. Förslaget om ändrad löneställning
för chefen för Berga örlogsskolor torde däremot få prövas i annan ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962 83

5. Jag tillstyrker förslaget att inrätta en arvodesbefattning i A: 24
för pensionerad officer, avsedd för kasernkompanichef vid Karlskrona
örlogsskolor.

Det av marinchefen redovisade behovet av två arvodesbefattningar för
underofficerare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar hör enligt
min mening tills vidare tillgodoses genom att personal tages i anspråk
för frivillig tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsmånader för dylik tjänstgöring
hestämmcs enligt numera tillämpad ordning (jfr prop. 1960: 110,
s. 41) budgetårsvis av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande. Kungl.
Maj :t kan vid sådant förhållande meddela beslut om frivillig tjänstgöring
under ett budgetår först sedan riksdagens beslut beträffande antalet
tjänstgöringsmånader föreligger. I vissa fall synes det emellertid vara
önskvärt att Kungl. Maj :t kan fatta beslut i dylika frågor redan innan
riksdagen meddelat beslut, exempelvis då fråga är om medgivande av
tjänstgöring i en följd över ett budgetårsskifte. Sålunda bör frivillig tjänstgöring
för ifrågavarande arbetsuppgifter vid kustartilleriförsvaren kunna
medgivas för en sammanhängande tid av 24 månader. Därest ej riksdagen
reser invändning häremot torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser som möjliggör en dylik ordning.

Jag vill också nämna att Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 beslutat vissa
ändringar i bestämmelserna om viss frivillig tjänstgöring och utbildning
vid försvaret. Bland annat har härvid viss decentralisering av beslutanderätten
från försvarsgrenschef till förbandschef skett. Jag förutsätter, att
det även i fortsättningen skall få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om de förändringar av liknande slag som kan visa sig lämpliga.

6. Beträffande under denna punkt samt i civilförvaltningens skrivelse
den 12 januari 1962 föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har
jag inte funnit någon anledning till erinran.

Genom beslut den 15 december 1961 har Kungl. Maj:t medgivit att
en tjänst för kontorist i Ag 9, avsedd för marinöverläkarens expedition,
må finnas inrättad vid marinstaben från och med den 1 januari 1962 tills
vidare dock längst intill den 1 juli 1962. Härunder skall en tjänst för
kanslibiträde i Ao 7 vid marinstaben hållas vakant. Jag föreslår, att för
de göromål för vilka dessa befattningar avses inrättas en tjänst för kontorist
i Ae 9; så länge tjänsten är tillsatt bör den ordinarie kanslibiträdestjänsten
icke få utnyttjas för förordnande.

Jag tillstyrker förslagen att inrätta en för viss anläggning på Gålö avsedd
tjänst för eldare, placerad i Ae 7, och att ändra lönegraden för en
tjänst för båtbefälhavare vid Stockholms kustartilleriförsvar från Ae 13
till Ae 12.

Jag tillstyrker vidare förslaget att inrätta två tjänster för adjunkt i

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Ae 23, avsedda för Karlskrona örlogsskolor. Samtidigt härmed bör indragas
en vakant adjunktstjänst i Ae21 vid Berga örlogsskolor.

Jag föreslår slutligen, att tre tjänster för adjunkt i Ae 23 inrättas vid
Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedda för instrulctörsskolan vid KA 4.

I övrigt räknar jag inte med några personalförändringar under förevarande
punkt.

7. Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för avlöningar
till icke-ordinarie officerare har jag inte funnit anledning till erinran.

Marinchefens förslag beträffande arvoden till tillsynsmän för marinens
kustbevakning tillstyrker jag.

Under arméns motsvarande anslag har jag föreslagit viss ökning av
medelsanvisningen till arvoden till skogliga biträden; jag beräknar för
marinens del under förevarande anslag medel härför i enlighet med civilförvaltningens
förslag.

Jag har intet att invända mot marinchefens förslag att höja arvodena
till ledare för specialkurs i krigsfartygskonstruktion vid teknisk högskola.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma beloppet
för nu ifrågavarande arvoden.

Jag biträder marinchefens och civilförvaltningens förslag att medel
till civila lärare vid marinens tekniska skola i fortsättningen beräknas
under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (under
den delpost som nu benämnes Civila lärare för underbefälsutbildning)
i stället för som hittills under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört och av de kostnadshöjningar
som föranletts av ökat antal läsavdelningar m. m. beräknar jag i likhet
med civilförvaltningen för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och
föreläsare vid marinens fasta skolor och utbildningsanstalter ett belopp
av 405 000 kr.

För civila lärare för underbefälsutbildning beräknar jag, med beaktande
av de av marinchefen angivna ökningarna av medelsbehovet, av nyss
nämnd överföring av vissa kostnader samt av mig i det föregående framlagda
förslag om inrättande av vissa adjunktstjänster, ett belopp av
300 000 kr.

Ytterligare medelsanvisning för anställande av assistenter för frivilligfrågor
kan jag inte tillstyrka.

8. Civilförvaltningens beräkning av förändringarna i övrigt under
anslaget lämnar jag utan erinran vad gäller avlöningar till viss arbetarpersonal
och ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg
medan jag beträffande återstående förändringar hänvisar till det följande.

Vidare föreslår jag, i anslutning till vad som förutsatts vid framläggandet
i årets statsverksproposition av förslag om vissa ändxångar av militär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

assistentorganisationen in. m. (prop. 19(52: 1, bil. (5, s. 107), att en beställning
för kapten i Ao 21 vid flottan, nu avsedd för militärassistent vid telestyrelsen,
indrages.

I samband med försvarsstabens omorganisation föregående år inrättades
bland annat vid försvarsstaben dels en beställning lör regementsofficer,
avsedd för en befattning i den nyinrättade operationsledningen vilken befattning
kunde anses motsvara en befattning i den tidigare organisationen
som chef för stabens marinavdelning, dels ock en beställning för regementsofficer
avsedd för planeringssektionen. I den tidigare organisationen
bestreds båda dessa befattningar av officerare med lön på flottans stat
(betr. befattningen vid planeringssektionen se prop. 1959: 110, s. 107). I
samband med inrättande på försvarsstabens stat av förevarande två beställningar
indrogs en beställning för kommendörkapten av 1. graden i
Ao 26 vid flottan (prop. 1961: 110, s. 160). Jag föreslår, att ytterligare en
beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 vid flottan nu indrages.

Representationsbidrag utgår från förevarande anslag till, förutom
chefen för marinen, cheferna för marinkommando Syd och marinkommando
Väst. Beloppet för sistnämnda två bidrag utgör högst 3 600 kr.
respektive högst 1 500 kr. Under hänvisning till vad jag anfört rörande
representationsbidrag till regionala chefer under arméns motsvarande anslag
föreslår jag, att bidraget till chefen för marinkommando Väst ökas
till högst 2 000 kr. samt att till cheferna för marinkommando Ost och
marinkommando Nord anvisas bidrag med enahanda belopp.

I delta sammanhang bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl.
Maj:t genom beslut den 16 juni 1961 från och med budgetåret 1961/62
överfört från Svea artilleriregemente till Vaxholms försvarsområde och
Stockholms kustartilleriförsvar en tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12.
överflyttningen sammanhänger med ändrad organisation i vissa hänseenden
av stabs- och förvaltningstjänsten vid nämnda organisationsenheter.

Med beaktande dels av vad jag nu och i den särskilda propositionen angående
marinens tekniska personal m. m. anfört i fråga om personalförändringar
m. m. vid marinen, dels av de under avsnittet Rationaliseringsverksamhet
och andra organisationsändringar inom försvaret redovisade
personalförändringarna, dels av beräknade tjänstetidsbefordringar m. m.
samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag under

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag för
budgetåret 1962/63 till 106 000 000 kr.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj ri
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de Övriga
åtgärder som töranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj ris brev den 16 juni 1961
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 52 070 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis.............................. 690 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj ri, förslagsvis ........................ 945 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................................ 28 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 22 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 600 000

Summa kr. 106 705 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 600 000

Nettoutgift kr. 106 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 106 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

[9] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 121 800 000 124 066 323

1961/62 (statsliggaren s. 254) 136 000 000
1962/63(förslag) ............... 134 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 89) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1962/63 beräkna
ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört härom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 21/s och */12 1961) redovisar av chefen för
flygvapnet framförda yrkanden om personalförändringar m. m. vid flygvapnet.
Ämbetsverket biträder eller beräknar medel för huvuddelen av
nämnda yrkanden. Ämbetsverket framför därjämte egna yrkanden. Med
anledning härav och med beaktande av till följd av 1961 års lönerörelse
m. m. erforderlig anslagsomräkning hemställer civilförvaltningen, att
anslaget för nästa budgetår höjes med 4 640 000 kr.

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. Q. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben in. m.

a) 1 kansliskrivare Ao 10 — förste kansli skrivare

Ae 12 och 1 vaktmästare Ao 7
— portvakt Ao 9 (expeditionen) ...... 2 916

b) 1 översköterska Agll —Ae 12 och 1 tek niskt

biträde Ae 5 (flygvapnets medicinska
undersökningscentral) ......... 12 024 4-14 940

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen 4- 44 568

3. Förändringar beträffande eskaderstaber

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål i

reglerad befordringsgång (vid E3), 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång (vid E 4) och 1
expeditionsföreståndare Ag 13 — Ae 13
(vid E 4) ..........................................

20 232

4- 20 232

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar enligt
chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden
Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen 1 major Ao 24, 3 kaptener Ao 21, 4 löjtnan-ter Ao 17/15, 2 förvaltare Ao 17, 2 fanjun-kare Ao 13 och 3 sergeanter Ao 11 .........	ökning	Minskning Summa
287 471	+ 287 471
Personalförändringar beträffande teleorga-nisationen a) 2 kaptener Ao 21 (vid eskaderstab och sektorflottiljstab) och 1 fanjunkare Ao 13 (vid sektorsflottiljstab) ...............	64 266
b) 8 furirer Ae 8/7 —- överfurirer Ao 9 (sig-nalunderbefäl vid luftförsvarscentra-ler) ................................	7 392
c) 1 fanjunkare Ao 13, 5 trafikassistenter Ae 11, 9 tekniker Ae 9 och 6 tekniska biträden Ae 7 (krigsmaktens gemen-samma fjärrskriftnät) ...................	284 940
7 tekniska biträden Ae 5 utgår ............		78 540
d) 5 trafikassistenter Ae 11 (telefaxcentral)	76 560
e) 1 trafikassistent Ae 11 (signalexpedition)	15 312	+ 369 930
Förändringar i övrigt beträffande militär personal a) 4 majorer Ao 24 (vid F 6, F 7, F 15 och F 17) ........................................	114876
b) 1 major Ao 24 och 2 löjtnanter Ao 17/15 — kaptener Ao 21 (vid F 20) ............	40 212
c) 1 kapten Ao 21—major Ao 24 (vid F 2)	4 296
d) 1 kapten Ao 21 — major Ao 24 (vid FÖFS) ....................................	4 416
e) 5 rustmästare Ao 11 och 11 överfurirer Ao 9 (vaktchefer inom strilorganisa-tionen) ....................................	207 911
f) 5 furirer Ae 8/7 — rustmästare Ao 11 och 15 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 (trupputbildare) ...........................	25 335
g) Förvaltarnas (i kassatjänst) löneställning	—	+ 397 046
Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten a) 1 förste stabsmeteorolog Ao 26, 1 mete-orolog Ao 21, 3 meteorologer Ae 19 och 1 meteorolog i reglerad befordrings-gång (vid flygstabens väderleksavdel-ning) ..........................................	149 052
b) 1 meteorolog Ao 21 (för robotförsölcs-platsen i övre Norrland) ..................	25 632

Kling!. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

8‘J

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

c) 1 meteorolog i reglerad befordringsgång

(för MKO stab) .............................. 20 850

d) 1 meteorolog Ae 19 (för arméns helikop terskola)

....................................... 23 124

e) 20 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ............ •—

f) 1 meteorolog Ao 21 och 2 tekniska biträ den

Ae 7 (för strilorganisationen) ... 47 031 + 265 695

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal a)

1 förste trafikledare Ao 21 — stabstra fikledare

Ao 23 och 2 trafikledare Ao
19 (vid trafikledarskolan) ...............

b) 1 trafikledare i reglerad befordringsgång

(CVA) ..........................................

c) 1 förste trafikledare Ao 21 och 3 trafik ledare

i reglerad befordringsgång (regionala
radarövervakningen) ............

d) 1 förste trafikledare Ao 21, 1 trafikledare

Ao 19 och 5 trafikledare i reglerad befordringsgång
(lokala radarövervakningen)
.......................................

e) 10 trafikledare Ao 19 och 3 trafikledare

i reglerad befordringsgång (för landningsradar)
.................................

f) 3 trafikledare för luftfartsstyrelsen ......

49 032
19 128

82 753

143 457

275 982

— + 570 352

9. Förändringar i övrigt beträffande civilmili -

tär personal

a) 1 förste flottiljpolis Ao 13, 1 flottiljpolis

Ao 11 och 15 flottiljpoliser Ao 9 ...... 218 031

b) 17 flygdirektörer av 2. graden Ao 24 —

flygdirektörer av 1. graden Ao 26 (chefer
för materielavdelningen vid flottiljerna)
.......................................... 57 307

c) 2 mästare Ao 13 — verkmästare Ao 16

(chef för televerkstad vid flottilj) ... 5 650

d) 3 mästare Ao 13 — verkmästare Ao 16

(vid flottiljs materielavdelning) ...... 8 475

e) 46 mästare Ao 13 — förste mästare Ao 14

(chef för vapentropp i baskompanis
stationsavdelning) ........................... 40 664

f) 400 flygtekniker Ao 10 — förste flygtek niker

Ao 12 .................................... 597 200

+ 927 327

10. Övriga personalförändringar

a) Lärarpersonal

6 driftingenjörer Ae 19 — Ae 21 (vid F

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

‘JO

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet in. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

ökning Minskning Summa

2/FRAS/), 1 driftingenjör Ae 19 — Ae
21 och 1 driftingenjör Agl9—Ae 21

(vid F 14 /FTS/) ........................... 20 600

2 driftingenjörer Ae 21 (vid F 2 /FRAS/) 48 662

b) Ekonomipersonal

1 ekonomibiträde Ae 5 (vid F 10) ......... 9 996

1 ekonomibiträde Ag 2/3 (halvtid vid

F 13) ............................................. 4 386

Viss tillfällig ekonomipersonal ............ 20 000

c) Vaktpersonal

1 vaktman Ag 8 — Ae 8 (vid F 9) ......... —

d) övrig personal

1 förste fotograf Ae 11 — fotoassistent
Ae 13 och 3 fotografer Ae 9 — förste

fotografer Ae 11 (vid F 11) ............... 5 664

Arvoden till veterinärer ..................... 3 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(vid F 2), 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtid vid F12) och 1
biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtid) — biträde för skriv- och

kontorsgöromål (vid F 10) ............... 19 116

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5, 9 kontorsbiträden
Ao 5 — biträden för skriv- och
kontorsgöromål och 1 kontorsbiträde

Ao 5 ............................................. —

e) Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid fasta utbildningsan -

stalter och skolor ........................... 66 000

f) Arvoden till civila lärare för underbefäls utbildning

.................................... 181 500

g) Arvoden till observationspersonal i vä derlekstjänst

................................. 45 000

h) Ersättning till skogliga biträden ......... 5 000

+ 429 424

11. Förändringar i övrigt

a) Tjänstetidsbefordran........................... 107 544

b) Vikariatslöneförordnanden .................. 40191

c) 1961 års lönerörelse (prop. 1961:142)... 1 716 611

d) Avlöningar till viss personal i verkstads drift

............................................. 200 000

e) Omräkning i övrigt ........................... 2 782 -f 1 581182

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Ökning Minskning Summa

12. Personalförändringar vid bifall till chefens
för flygvapnet framställning den 14 december
1961 om luftvärnsrobotförbands förläggning
till Barkarby flygdepå .....................

a) 3 förste verkmästare Ao 17, 5 mästare

Ao 13 och 2 förste flygtekniker, flygtekniker
eller hjälptekniker Ao 12/Ao
10/Ae7 (vakantsatta beställningar) ... 176 436

b) 4 kaptener Ao 21, en flygdirektör av 2.

graden Ao 24, en flygingenjör av 1.

graden Ao 23 ................................. 160 872

11 flygtekniker Ao 10 utgår .................. 159 984 + 177 324

Motiv

Chefen för flygvapnet anför inledningsvis, att de nu föreslagna personalförändringarna
i alla väsentliga avseenden grundas — liksom föregående år
— på en långsiktig personalplan. Denna utgör i sin tur resultatet av omfattande
utredningar. De förslag som flygvapenchefen nu för fram utgör
resultatet av en noggrann avvägning mellan olika utgiftsändamål inom den
för flygvapnet tillgängliga kostnadsramen med syfte att utvinna största
möjliga effekt.

Av flygvapenchefen, civilförvaltningen m. fl. framförda motiv för föreslagna
personalförändringar må här följande återges.

1. Förslag till organisation och personaluppsättning för flygledningen
(utom flygförvaltningen) har ingetts i särskild ordning (jfr i det föregående).
Flygvapenchefen har därför begränsat sitt förslag till vissa tidigare
framförda lönegradsförändringar. Behovet av dessa har bedömts vara oberoende
av hur försvarsgrensledningarnas organisation utformas. Centralorganet
för den militära väderlekstjänsten har i detta sammanhang ej ansetts
ingå i flygledningen.

a) Flygvapenchefen framför ånyo förslag om utbyte av en tjänst för
vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för portvakt i Ao 9 (jfr prop. 1961: 110, s.
177). Civilförvaltningen anser numera — efter att närmare ha undersökt
ifrågavarande vaktmästares arbetsuppgifter -— att skäl föreligger för att
höja löneställningen för denna tjänst. Förslag föreligger emellertid om
omorganisation av bevakningstjänsten vid Tre Vapen. En omorganisation
kan påverka frågan om behovet av tjänsten och med denna förenade
arbetsuppgifter. Civilförvaltningen föreslår därför att flygvapenchefens
förslag bifalles endast såtillvida, att innehavaren av vaktmästartjänsten
tills vidare medgives vikariatslöneförordnande i lönegrad Ae 9.

b) Den omfattande verksamheten vid flygvapnets medicinska undersökningscentral
har medfört, att sedan 1957 ett timavlönat tekniskt biträde

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1062

varit anställt som biträde åt översköterskan vid undersökningscentralen.
Avlöningskostnaderna bestrides från anslaget Vissa specialundersökningar
m. m. Flygvapenchefen föreslår nu, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 5
inrättas vid flygstaben och avses för nämnda undersökningscentral. Civilförvaltningen
biträder förslaget. Ämbetsverket anser emellertid, att tjänsten
bör inrättas som extra med hänsyn till att ställningstagandet till frågan om
en gemensam organisation för de militära undersökningscentralerna uppskjutits
i avvaktan på resultatet av bland annat försvarsmedicinska forskningsutredningen
(jfr prop. 1961: 110, s. 196).

2. För upplysningar rörande innebörden av de under denna punkt föreslagna
förändringarna torde få hänvisas till prop. 1962: 64, s. 38—39, samt
handlingarna i ärendet.

3. Med hänsyn till den pågående utredningen om den regionala ledningen
framlägger flygvapenchefen ej förslag till personalförändringar som bedömes
kunna påverkas av ett beslut om eventuellt förändrad regional ledningsorganisation.

Vid fjärde flygeskaderstaben finnes en arvodesbefattning i A: 17 för expeditionsunderofficer.
Arvodesbefattningen utnyttjas för närvarande för anställning
av civil extra tjänsteman i lönegrad Ag 13. Flygvapenchefen föreslår,
att denne tjänsteman erhåller extra ordinarie anställning. Härvid åberopas
följande skäl.

I flygbasområdesstaben i övre Norrland ingick en tjänst som kasernföreståndare
i lönegrad motsvarande nuvarande Ae 13. I samband med att flygbasområdesorganisationen
den 1 oktober 1957 upphörde och uppgick i eskaderstaben
indrogs denna tjänst. Den befattningshavare, som upprätthållit
tjänsten vid flygbasområdesstaben i övre Norrland, förordnades att såsom
extra tjänsteman i 13 lönegraden uppehålla en för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer vid E 4 stab. Vederbörande
befattningshavare har innehaft statlig anställning i en följd sedan
1943. Vid bibehållande av tidigare extra ordinarie anställning skulle han
under budgetåret 1962/63 varit berättigad erhålla tjänstetidsbefordran.

Under erinran att statsmakterna vid 1960 års riksdag medgivit en
motsvarande anordning vid fältarbetsskolan (jfr prop. 1960: 110, s. 66),
räknar civilförvaltningen med att en extra ordinarie tjänst i 13 lönegraden
— avsedd för J. T. Engberg —- inrättas vid fjärde flygeskaderstaben från
och med nästa budgetår. Den vid eskaderstaben befintliga arvodesbefattningen
för expeditionsunderofficer i A: 17 bör därvid vakanthållas.

4. För närmare upplysningar rörande innebörden av förslagen under
förevarande punkt torde få hänvisas till de handlingar som kommer
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. Förslagen biträdes av
försvarets civilförvaltning.

5. b) Behovet av personal för sambandstjänsten vid luftförsvarscentralerna
har under senare år studerats inom flygvapnet. Det har därvid
klarlagts, att behov av signalunderbefäl för närvarande föreligger vid åtta

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

luftförsvarscentraler. Behovet vid de övriga centralerna har däremot ännu
ej klart verifierats. I samband med översynen av teleorganisationen har
vissa rationaliseringar kunnat göras. Därvid har åtta furirsbeställningar
kunnat frigöras för annat ändamål. Tjänsten som signalunderbefäl vid luftförsvarscentral
kommer att ställa stora krav både på yrkeskunskaper och
på förmåga att leda underställd personal. Befattningen bör därför uppehållas
av rustmästare eller överfurir. För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet
att åtta beställningar för furir i Ae 8/7 utbytes mot beställningar
för överfurir i Ao 9.

Civilförvaltningen biträder förslaget om utbyte av beställningar.

c) Närmare redogörelse för den principiella uppbyggnaden, personalbehovet
in. m. för det för krigsmakten gemensamma fjärrskriftnätet har
lämnats i proposition 1960:110 (s. 120—121). Det gemensamma fjärrskriftnätet
har tagits i bruk från och med den 1 april 1961. Samtidigt har
de tidigare separata näten vid flygvapnet, armén och marinen avvecklats.
Den personal vid flygvapnet som tidigare tjänstgjort vid flygvapnets fjärrskriftcentral
har härvid överförts till den nya organisationen.

Huvudcentralens personalbehov angavs i propositionen 1960:110 till
fem vaktföreståndare och 16 tekniska biträden. Av de senare hänfördes på
förslag av flygvapenchefen sju till lönegrad Ae 5. Vid beräkningen av personalbehovet
förutsattes, bland annat, att den tekniska kontrollen av anläggningen
skulle omhänderhas av televerket.

Erfarenheten har visat, att det är svårt alt rekrytera tekniska biträden
i Ae 5. För att på ett tillfredsställande sätt ombesörja trafiken vid huvudcentralen
erfordras det enligt flygvapenchefen 18 tekniker eller tekniska
biträden, om övertidsarbete ej skall behöva tillgripas. Av tjänsterna bör
åtta placeras i Ae9 och tio i Ae 7. Hittills vunna erfarenheter visar
vidare att särskild befattningshavare för teknisk kontroll erfordras för
kontinuerlig tjänstgöring i centralen. För detta ändamål bör tillkomma
fem trafikassistenter i Aell.

Av följande tabell framgår det av chefen för flygvapnet nu beräknade
personalbehovet vid huvudcentralen samt nuvarande personaltillgång vid
centralen.

	Under- officer	Trafikass. Ae 11	Tekniker Ae 9	Tekn. bitr. Ae 7	Tekn. bitr. Ae 5
Behov ..........................	r s	5	8	10	—
Tillgång.........................	4 > !» *ä2S	---	5	4	7
Brist/överskolt	-1	— 5	— 3	— 6	+ 7

Undercentralerna fungerar liksom huvudcentralen dygnet runt. Passningstjänsten
under lågtrafiktid har hittills ombesörjts av värnpliktig per -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

sonal. Vunna erfarenheter liar visat att detta från trafiksynpunkt icke kan
accepteras. För att man skall kunna bemanna även undercentralerna dygnet
runt med personal, som besitter nödvändiga kunskaper och rutin, erfordras
det enligt flygvapenchefens uppfattning att ytterligare två tjänster
för tekniskt biträde inrättas per undercentral. Liksom vid huvudcentralen
bör vissa av tjänsterna vara befordringstjänster. Chefen för flygvapnet föreslår
därför, att vid undercentralerna tillkommer sex tjänster för tekniker
i Ae 9.

Personalbehovet enligt flygvapenchefen och personaltillgången för undercentralerna
sammanfattas i följande tabell.

	Under- officer	Tekniker Ae 9	Tekn. bitr. Ae 7
Behov ..........................	3	6	9
Tillgång.........................	3	—	9
Brist]	—	6	—

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen
för krigsmaktens gemensamma fjärrskriftnät. Ämbetsverket
ifrågasätter dock, om icke i stället för de föreslagna trafikassistenttjänsterna
bör avses tjänster för tekniker i Ae 10.

d) Väderlekskartor från den militära väderlekscentralen överföres från
och med den 1 april 1961 till förbandens väderleksstationer med telefaximile.
överföringarna sker med tillhjälp av ett lelefaxnät, som omfattar
chefens för flygvapnet faxcentral och telefaxmottagare vid förbanden. Erfarenheter
från ett halvt års provsändningar ger enligt flygvapenchefen vid
handen, att materielen — för att fungera tillfredsställande -— kräver omsorgsfull
teknisk skötsel.

Verksamheten vid faxccntralen omfattar jämväl överföring av operativa
meddelanden i form av kartor, skisser och ritningar. Dessutom utnyttjas
telefaxanläggningen i samarbetet mellan den civila och militära flygsäkerhetsorganisationen
samt för det militära flygsäkerhetssamarbetet mellan
Sverige, Norge och Danmark.

Med hänsyn till den ökade trafikmängden på telefaxnätet och vunna
erfarenheter i fråga om skötseln av anläggningen i faxcentralen erfordras
det, enligt flygvapenchefen, att speciell personal tillkommer för centralen.
Fem tjänster för trafikassistent i Ae 11 bör därför tillkomma.

Civilförvaltningen biträder förslaget men räknar — i likhet med vad
som anförts under c) — med att tjänster för fem tekniker i Ae 10 inrättas
i stället för av chefen för flygvapnet föreslagna trafikassistenttjänster.

e) I samband med tillkomsten av det gemensamma fjärrskriftnätet och
den därmed kraftigt stegrade trafikfrekvensen vid chefens för flygvapnet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

signalstation ökar även kraven på kryptotjänsten. Denna har under chefen
för signalstationen (förvaltare) hittills skötts av värnpliktig personal.
Den ökade kryptoverksamheten har medfört att det icke längre är tillräckligt
med enbart värnpliktig personal. En befattningshavare måste
kontinuerligt kunna ägna sig åt kryptotjänsten. Befattningshavaren bör
kunna leda värnpliktiga kryptobiträdens fortsatta utbildning och tjänstgöring.
Chefen för flygvapnet föreslår därför, att cn tjänst för trafikassistent
i Aell tillkommer med placering vid signalexpeditionen.

Civilförvaltningen anför, att motsvarande arbetsuppgifter vid marinstaben
utföres av en kansliskrivare i 10 lönegraden (registrator vid kryptodetaljen
vid marinstabens signaltjänstavdelning). Ämbetsverket anser därför,
att den av chefen för flygvapnet äskade tjänsten bör avses för kanslislcrivare
i Ae 10.

6. a) Vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag för innevarande budgetår
omnämndes, att chefen för flygvapnet föreslagit inrättande av fyra
beställningar för major i Ao 24, avsedda för biträdande flygchef vid attackflottiljerna
(jfr prop. 1961: 110, s. 194). Förslaget vann icke bifall. Däremot
uppdrogs åt flygvapenchefen att göra viss utredning i ärendet. Till fullgörande
av detta uppdrag har chefen för flygvapnet den 3 november 1961
framlagt utredning och förslag angående behov av biträdande flygchef vid
attackflottilj. Av utredningen inhämtas bland annat följande.

Omfattningen av flygchefens åligganden medför, att vissa uppgifter inte
kan lösas på ett tillfredsställande sätt och i vissa fall måste helt åsidosättas.
Arbetsbördan kan i princip minskas genom rationalisering av
tjänsten eller delegering av arbetsuppgifter. De arbetsuppgifter som kan
delegeras berör främst detaljplanläggning av övningar, utbildning, vissa
genomgångar med flygande personal, undervisning i taktik samt vissa
stabsärenden. Utredning ger dock vid banden att flygchefens arbetsbörda
icke kan väsentligt lättas genom åtgärder inom ramen för flottiljens
nuvarande organisation. Flygvapenchefen föreslår att för att provisoriskt
lösa frågan till och med den 30 juni 1962 bör en kompaniofficer (divisionschef)
kommenderas att tjänstgöra som biträdande flygchef. Detta kommer
att medföra att befattningen som divisionschef i fyra fall måste tillgodoses
med löjtnant. Trots denna olägenhet anser flygvapenchefen att denna lösning
bör väljas, då de ställföreträdande flygcheferna får tillfälle att verka
vid samtliga divisioner med en för attackflottiljerna totalt sett förbättrad
effekt. Med hänsyn till det ökade ansvar, som kommer att åläggas de ställföreträdande
flygcheferna, bör de -— framhåller flygvapenchefen — erhålla
den lön som motsvarande befattningshavare eljest åtnjuter.

överbefälhavaren har tillstyrkt flygvapenchefens förslag.

För budgetåret 1962/63 upprepar flygvapenchefen förslaget att inrätta
fyra majorsbeställningar för biträdande flygchef vid attackflottiljerna.

b) Vid flygkadettskolan leds flygutbildningen av en förste flyglärarc
— kapten — och två flygavdelningschefer — löjtnanter. Ansvar och uppgifter
för flygavdelningscheferna är, anför flygvapenchefen, jämförbara

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1002

med dem som åligger divisionschef vid flottilj och flygavdelningschef vid
krigsflygskolan i Ljungbyhed. I flygtjänstgöringen vid kadettskolan ingår
sålunda både utbildning av deii karaktär som ges vid krigsflygskolan och
skolning för de uppgifter i form av ledning och ansvar som åvilar en
divisionschef. Chefen för flygvapnet uppger vidare, att vardera flygavdelningen
vid kadettskolan består av femton till tjugo förare, vilket är mera
än vad som ingår i en division. För såväl divisionschef som avdelningschef
vid krigsflygskolan avses kaptensbeställningar. Med stöd av dessa motiv
hemställer chefen för flygvapnet att de båda löjtnantsbeställningarna för
flygavdelningschefer i Ao 17/15 vid F 20 omvandlas till beställningar för
kapten i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag.

e) I strilorganisationen ingår centraler och radarstationer, som ligger
utanför områden där militär bevakning finnes. De stora investeringar som
fortlöpande göres i strilsystemet motiverar enligt flygvapenchefen, att bevakning
och skydd av anläggningarna ordnas. Flygvapenchefen anser att
vakttjänst bör kunna organiseras kontinuerligt vid de viktigaste objekten.
Detta kräver fyra vaktchefer per bevakningsobjekt. För övriga anläggningar
i strilsystemet har intermittent vakttjänst under ledning av vaktchef
ansetts vara tillfyllest. Dylik vakttjänst uppges kräva tre vaktchefer
per objekt. Bevakningen kommer att ombesörjas av ett varierande antal
värnpliktiga vid varje anläggning. Därför bör, anser flygvapenchefen, fast
anställda underbefäl avses som vaktchefer. Dessa kan ingå som chefer för
vid mobilisering upprättade vaktplutoner. I fredstid skall vaktcheferna även
svara för utbildning av de värnpliktiga vid anläggningarna i vad avser
markstridstjänst. Med utgångspunkt i gällande materielplaner har behovet
av vaktchefer beräknats enligt ovan angivna normer. Flygvapenchefen anmäler
ett totalt behov av 125 vaktchefer vid helt utbyggd organisation.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande förslaget, vilket
biträtts av civilförvaltningen, torde få hänvisas till de handlingar, som i
sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

f) För att minska rekryterings- och utbildningsbehovet av trupputbildarinstruktörer
genom att bereda trupputbildarfurirer långtidsanställning
bör enligt chefen för flygvapnet flera beställningar för rustmästare och
överfurirer tillkomma.

För trupputbildarinstruktörer disponeras 97 beställningar för rustmästare
och överfurir samt 72 beställningar för furir. Med hänsyn till
åldersfördelningen bland flygvapnets rustmästare och överfurirer inom
trupputbildarkategorien har furirerna under senare år endast i ringa utsträckning
kunnat vinna befordran till långtidstjänster, anför flygvapenchefen.
Avgångarna bland trupputbildarfurirerna har av denna anledning
varit omfattande med stort rekryterings- och utbildningsbehov som följd.

Det nya inryckningssystemet vid flygvapnet med fyra inryckningsom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

gångar per år kommer att vara helt genomfört från och med budgetåret
1962/63. Detta system medför, att utbildning i markstrids- och skyddstjänst
kommer att pågå kontinuerligt året runt. Flygvapenchefen anser alt
detta kräver tillgång på erforderligt antal rutinerade instruktörer. Stor omsättning
bland dessa medför, att det nya utbildningssystemets fördelar till
fullo icke kan utnyttjas.

En utredning inom flygledningen har visat, att omläggningen till det
nya inryckningssystemet medför minskat behov av instruktörer. Ännu så
länge föreligger dock inga erfarenheter från den nya utbildningsgången.
Chefen för flygvapnet är därför nu ej beredd att ta ställning till det totala
framtida instruktörsbehovet.

Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens förslag till utbyte av beställningarna.

7. a) Genom beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961: 110, s. 197) har
en beställning för förste stabsmeteorolog i Ao 26 tillkommit vid militära
väderlekscentralens forsknings- och utvecklingssektion. Chefen för flygvapnet
föreslår i samförstånd med försvarets forskningsanstalt, att ytterligare
en dylik beställning tillkommer från och med nästa budgetår. Arbetsuppgifterna
avses omfatta meteorologiska undersökningar och forskning i
huvudsak berörande biologiska och kemiska stridsmedel, robotar, radaroch
kommunikationsteknik samt spridning av radioaktivt stoft. Härom anföres
i huvudsak följande.

Vad gäller biologiska och kemiska stridsmedel erfordras omfattande
meteorologiska undersökningar beträffande turbulens- och diffusionsprocesser
i atmosfärens bottenskikt för att bestämma i vilken takt koncentrationen
i giftmoln avtar samt hur noggrant sådana molns bana över terrängen
kan bestämmas, inflytandet av nederbörd m. m. Inom området robotar
är meteorologisk sakkunskap bland annat nödvändig för utvärdering
och sammanställning av data beträffande turbulens, vind och lufttäthet på
stora höjder. Med avseende på radar och viss kommunikationsteknik måste
variationerna i luftens brytningsindex klarläggas mycket noggrant för att
verkansgraden hos denna materiel skall kunna bestämmas tillfredsställande.
Med hänsyn till de risker, som är förbundna med spridning av
radioaktivt stoft — vilket bestämmes av den meteorologiska situationen —
är det av stor vikt att metoderna för förutsägelser av vilka områden som kan
utsättas för beläggning, kontinuerligt studeras och förbättras. De härmed förbundna
meteorologiska problemen är mycket omfattande och behandlar
bland annat teoretiska utredningar och praktiska databehandlingsmodeller
för i tiden och rummet variabla vindfält, depositionsmekanismen i gränsytan
mark—luft, nederbördens inverkan på det radioaktiva utfallet och utbytet
mellan stratosfären och troposfären.

Den personal som skall bestrida arbetsuppgifterna måste uppfylla höga
krav med avseende både på teoretisk kompetens (fil. lic. i meteorologi) och
på kunskaper i militärmeteorologisk metodik.

7—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

För observations- och prognostjänst inom centralorganet föreslår chefen
för flygvapnet, att beställningar tillkommer för tre meteorologer i Ae 19 och
en meteorolog i reglerad befordringsgång. Denna personalförstärkning anses
erforderlig bland annat med hänsyn till att det meteorologiska underlag
som lämnas för övningsverksamheten vid flygförhanden måste utökas väsentligt.
övningarna har nämligen i ökande omfattning förlagts till kvällar
och nätter. Det underlag för verksamheten vid de lokala väderleksorganen
som nu rutinmässigt framställs vid prognoscentralen täcker endast cirka 12
timmar per dygn de dagar, då flygverksamhet pågår. Flygvapenchefen anför
vidare, att verksamheten vid beredskapsförbanden kräver, att väderleksuppföljning
äger rum kontinuerligt hela dygnet och att meteorolog är
beredd att omgående utfärda erforderliga flygprognoser. Civilförvaltningen
biträder flygvapenchefens förslag.

b) För flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland föreslår chefen
för flygvapnet ånyo, att en beställning för meteorolog i Ao 21 inrättas (jfr
prop. 1961: 110, s. 183). Detta motiverar flygvapenchefen med att försöksverksamheten
utvidgats och därmed kraven på meteorologisk rådgivning
vid försökens genomförande. Den väderlekspersonal som för närvarande
är avsedd för försöksplatsen — en meteorologassistent i Ae 11 och två tekniska
biträden i Ae 7 — har ej kompetens att utfärda prognoser, vilket erfordras
för att försöksverksamheten skall kunna bedrivas rationellt och
med tillräcklig säkerhet. Flygvapenchefen framhåller vidare att möjligheter
ej föreligger att tillgodose behovet av meteorologer med kommenderad personal
i den omfattning som framdeles kommer att krävas.

Med hänsyn till den utvidgade meteorologiska verksamheten vid ifrågavarande
försöksplats finner civilförvaltningen skäl tillstyrka förslaget.

d) I militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1961/62 föreslog
chefen för flygvapnet i samråd med chefen för armén att vid arméns helikopterskola
i Boden skulle organiseras en väderleksstation av i princip
samma typ som de som finnes vid flygvapnets flottiljer (jfr prop. 1961: 110,
s. 184). Genom beslut av 1961 års riksdag har en beställning för meteorolog
i Ao 21 och en i reglerad befordringsgång samt en tjänst för tekniskt biträde
tillkommit. Chefen för flygvapnet — som enligt sin instruktion är ansvarig
för att krigsmaktens behov av väderleksinformationer tillgodoses — anser,
med hänsyn till den omfattning som flygverksamheten vid helikopterskolan
har, att ytterligare en beställning för meteorolog i Ae 19 erfordras vid skolan.
Civilförvaltningen biträder — med hänsyn till den intensifierade flygverksamheten
vid arméns helikopterskola -— förslaget.

e) Chefen för flygvapnet hemställer ånyo att de på flygvapnets personalförteckning
upptagna 20 beställningarna för meteorolog i Ae 19 ordinariesättes
(jfr prop. 1960: 110, s. 184). Utöver tidigare framförda motiv anför
flygvapenchefen att civila trafikledare i Ae 19 från och med den 1 juli 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

överförts till civilmilitär anställningsform och i samband därmed erhållit
ordinarie beställningar. I likhet med tidigare år tillstyrker civilförvaltningen
den föreslagna ordinariesättningen.

8. c) Nuvarande personaltillgång för den regionala radarövervakningen
(jfr prop. 1961: 110, s. 185) samt av flygvapenchefen föreslagen utbyggnad
för nästa budgetår och bedömt behov för närmast följande budgetår redovisas
i följande tablå. Civilförvaltningen tillstyrker den fortsatta utbyggnaden
av organisationen.

Radarcentral	Tillgång lgr 21 19el.r.b.	Behov/Budgetår	Summa lgr 2119 el. r.b.
62/63	63/64	64/65	65/66
lgr 21 19 el. r.b.	lgr 19 el. r.b.	lgr 19 el. r.b.	lgr 19 el. r.b.
Radar ost..........	1 3	1	1	1		1	6
Radar syd..........	1 3	1	1	1	—	1	6
Radar väst.........	—	1 1	1	1	3	1	6
Summa	2 6	1 i 3	3	3	3	3	18

d) Innebörden av flygvapenchefens förslag beträffande personal för den
lokala radarövervakningen (jfr prop. 1961: 110, s. 185), bedömt ytterligare
personalbehov under närmast följande budgetår samt befintlig personal
framgår av följande sammanställning. Civilförvaltningen har intet att erinra
mot den av flygvapenchefen föreslagna fortsatta utbyggnaden.

Förband	Tillgång lgr 21 19 el. r.b.	62/63	Behov/! 63/64	Budgetår 64/65	65/66	Summa lgr 2119 el. r.b.
lgr 2119 el. r.b.	lgr 19 el. r.b	lgr 19 el. r.b.	lgr 19 el. r.b.
Fl................		1		1		2
F 3 Östgöta radar ....	1 1	1	1	1	—	1 4
F 4................	—	—	—	—	1	1
F 5 Skåne radar.....	2	1 —	2	—	—	1 4
F 6................	■-	—	i	—	—	1
F 7................	1	—	—.	—	—	1
F 8 Stockholm radar	1 3	1	—	—	—	1 4
F 9 Göteborg radar.. .	1 2	1	—	—	--	1 3
F 11...............	1	1	—	—	—	2
F 12...............	—	—	i	—	—	1
F 15...............	—	—	—	1	—	1
F 16...............	1	1	—	—	—	2
F 17...............	—	—	—	1	—	1
F 21...............	—	—	—	1	—	1
Flygförvaltningens ro-
botbyrå (försöksplats
i Norrland — RFN)	—	—	—	—	1	1
Summa	3 11	1 6	5	5	2	4 29

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1962

e) Under budgetåret 1962/63 kommer ytterligare sex landningsradarstationer
att tagas i bruk (jfr prop. 1961:110, s. 186). Föreslagna beställningar
avses för F 4, F 9, F 15, F 16, F 18 och F 21 (två beställningar
för varje flottilj) samt för F5 (en beställning). Flygvapenchefen
anger, att landningsradar efter hand skall tillföras samtliga flygflottiljer,
försöksplatsen i Norrland och sex A-baser. Två trafikledare anses vara behövliga
vid varje landningsradar utom vid F 5, där tre erfordras. Behov
av ytterligare 26 trafikledare kommer därför att uppkomma under de närmaste
åren.

Luftfartsstijrelsen har yttrat sig över föreslagna förändringar beträffande
trafikledarpersonal vid flygvapnet. I flertalet fall har styrelsen tillstyrkt
flygvapenchefens förslag eller ansett sig sakna förutsättningar att uttala
sig. Såvitt avser radarcenlral för Göteborgs flyginformationsregion anför
styrelsen, att denna central ännu icke finnes upprättad. Innan beslut fattas
att denna skall tillkomma, bör man av ekonomiska skäl först undersöka
möjligheterna att ombesörja regional radarövervakning genom ett vid Göteborg—Torslanda
organiserat organ, Göteborg radar. Denna svarar för närvarande
endast för den lokala radarövervakningen vid Torslanda och Säve.

9. a) Chefen för flygvapnet föreslår, att flottiljpolisorganisationen genomföres
vid flygvapnets samtliga förband från och med budgetåret 1962/63.
Uppbyggnaden av denna organisation har fortskridit så långt, att flygvapnet
erhållit beställningar för alla förband utom ett, Skaraborgs flygflottilj,
F 7. Beställningarna har tillkommit under åren 1948—1956.

Chefen för flygvapnet har alltsedan 1956 föreslagit en utökning av antalet
flottiljpolisbeställningar vid förband, där mörkerflygning bedrives i
större omfattning än vad som normalt är fallet. Så är fallet vid nattjakt-,
attack- och spaningsflottiljerna. Av beredskaps- och utbildningsskäl förlägges
under en stor del av året flygförband till krigsbaser i övre Norrland.
Som chef för den personal, som ombesörjer vakt-, brand- och flygräddningstjänst
vid sådan bas, erfordras en flottiljpolis. Behovet härav kan inte tillgodoses
inom ramen för respektive förbands normala tilldelning framhåller
flygvapenchefen. För de förband (F 4 och F21) som huvudsakligen tillgodoser
basernas personalbehov måste därför beräknas ytterligare flottiljpolisbeställningar.
Den självständiga ställning, som chefen för vakt-, brandoch
flygräddningstjänsten får vid dessa baser, motiverar, anser flygvapenchefen,
att han placeras i Ao 11.

Chefen för flygvapnet har beräknat det totala behovet av beställningar
för flottiljpoliser. Behoven för F 2, F 8 och F 14 har härvid upptagits enligt
föreliggande särskilda beslut med avseende på organisationen vid dessa förband.
För nattjakt-, attack- och spaningsflottiljerna (Fl, F 6, F 7, F 15,
F17 och F 11) har därvid upptagits nio beställningar i Ao 9 (vid normalflottilj
åtta). För nattjaktflottiljen F’ 12 har dock endast åtta beställningar
beräknats, då den från och med hösten 1961 har reducerats med en division.
F 4 och F 21 har förstärkts med vardera en beställning i Ao 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 101

Flygvapenchefen anmäler följande totala behov av flottilj polisbeställningar.

Förband	Förste flottilj polis	Flottiljpolis
m.m.	Ao 13	Ao 11	Ao 9
F 1... .	1	5	9
F f 2....	1	1	5
Fi 3.... F . 4____	1	5	8
1	6	8
F i 5. • • ■ Fl 6____	1	5	8
1	5	9
F 7. ...	1	5	9
F 8____	1	2	8
Fl 9....	1	5	8
F.10. . . .	1	5	8
Fjll. . . .	1	5	9
F,12. . ..	1	5	8
F 13____	1	5	8
F 14 . . . .	1	2	8
F 15. ...	1	5	9
F 16____	1	5	8
F 17____	1	5	9
F 18....	1	5	8
F 21....	1	6	8
Summa	19	87	155
Tillgång	18	86	140
Brist	1	1	15

Av befintliga beställningar i Ao 11 skall tre, avsedda för F 8, indragas så
snart så är möjligt med hänsyn till genomförande av beslutade organisationsförändringar.
Chefen för flygvapnet hemställer, att dessa beställningar
får utnyttjas vid övriga förband. Vid bifall härtill erfordras beställningar
för en förste flottiljpolis i Ao 13 och för 16 flottiljpoliser av vilka en i Ao 11
och femton i Ao 9.

Civilförvaltningen finner den förstärkning av flottiljpolisorganisationen,
som chefen för flygvapnet sålunda föreslagit, innefatta en följdriktig utbyggnad
av nämnda organisation i enlighet med principer som hittills synes
ha tillämpats av statsmakterna. Mot denna bakgrund finnes från civilförvaltningens
synpunkt intet att erinra mot förslaget. Huruvida andra skäl,
exempelvis resultatet av överväganden inom pågående utredningar, kan
leda till att åtgärder icke nu bör vidtagas i syfte att förstärka flottiljpolisorganisationen,
undandrager sig civilförvaltningens bedömande.

c) För den elektrotekniska personalen vid flottiljerna har hittills inrättats
fjorton beställningar för verkmästare i utbyte mot beställningar för
förste mästare och mästare (jfr senast prop. 1961:110, s. 189—190 och
198). För nästa budgetår bör ytterligare två beställningar för verkmästare
i Ao 16 tillkomma i utbyte mot två mästarbeställningar i Ao 13. Civilförvalt -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

ningen framhåller, att flygvapenchefens förslag innebär ett fullföljande av
det påbörjade utbytet av beställningar för den elektrotekniska personalen
vid flottiljerna i enlighet med de principer som hittills tillämpats av statsmakterna.

dl På grundval av en utredning inom flygledningen beträffande behovet
av vapenpersonal med hänsyn till tillkomsten av attack- och jaktrobotar
har flygvapenchefen tidigare angivit, alt femton beställningar för mästare
borde utbytas mot beställningar för verkmästare vid flottiljernas materielavdelningar.
I sitt militärorganisatoriska underlag för 1961/62 anmälde
flygvapenchefen att det på grund av organisatoriska förändringar var tillfyllest
med utbyte av fjorton beställningar. Cbefen för flygvapnet anför
emellertid nu att F 21 kommer att tilltöras en nattjaktdivision utrustad med
modern vapenmateriel, vilket motiverar ett utbyte av ifrågavarande beställning
även vid F 21. Fortfarande bör alltså femton beställningar utbytas.
Hittills har genom riksdagens beslut beställningar för tio verkmästare tillkommit
i utbyte mot mästarbeställningar (jfr senast prop. 1961: 110, s. 190
och 198). För nästa budgetår bör tre beställningar för verkmästare i Ao 16
tillkomma i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 13. Civilförvaltningen
räknar med bifall till framställningen.

f) Chefen för flygvapnet har anmält behov av sammanlagt 823 tjänster
för förste flygtekniker i Ao 12 i utbyte mot flygteknikerbeställningar i
Ao 10 (jfr prop. 1958: 110, s. 453). Genom beslut av 1959, 1960 och 1961
års riksdagar har hittills 350 beställningar för förste flygtekniker tillkommit
i utbyte mot beställningar för flygtekniker i Ao 10.

Flygvapenchefen föreslår för nästa budgetår, att 400 beställningar för
törste flygtekniker inrättas i utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar.
Civilförvaltningen tillstyrker att det antal beställningar för förste
flygtekniker i Ao 12 som erfordras för att kunna fortsätta utbyggnaden i
samma befordringstakt som i princip tillämpats under senare år tillkommer
från och med nästa budgetår.

10. a) Flygvapenchefen föreslår bland annat i denna punkt att en tjänst för
driftingenjör i Ag 19 utbytes mot en tjänst i Ae 21. Den extra tjänsten, som
funnits inrättad sedan 1955, är placerad vid flygvapnets tekniska skola och
avsedd för lärare i grundläggande teoriänmen. Erfarenheterna sedan tjänsten
infördes 1955 visar enligt flygvapenchefen entydigt, att ett permanent
behov av denna befattning föreligger.

b) Innehavarna av föreslagna tjänster för ekonomibiträde avses för att
ombesörja utspisning i luftbevakningsanläggning anknuten till respektive
flottilj. Civilförvaltningen biträder dessa förslag. På grund av den från och
med innevarande budgetår gällande förhöjda löneställningen för ekonomipersonal
bör dock tjänsterna upptagas såsom en tjänst för kokerska i Ae 6
respektive en tjänst för ekonomibiträde (halvtid) i Ag 3.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att särskilda medel ställes till för -

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

fogande för tillfällig anställning av extra ekonomipersonal under sammanlagt
tjugo tjänstgöringsmånader under budgetaret 1962/63. Nämnda personal
avses för viss luftförsvarsanläggning under liden den 1 mars—den 30
juni 1963. Civilförvaltningen beräknar kostnaderna för ifrågavarande personal
till cirka 20 000 kr. och tillstyrker flygvapenchefens förslag.

c) Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en tjänst för vaktman i Ag 8
vid F9 extraordinariesättes (jfr prop. 1961: 110, s. 191). I likhet med föregående
år anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.

d) Behovet av förändring beträffande kontorsbiträdestjänster i Ao 5
i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) har beräknats
av civilförvaltningen, som framlagt förslag i ärendet (skr. Vi2 1961).
För upplysning om hur tjänsterna fördelas på olika förband m. in. torde
få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

e) För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid
flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor beräknai flygvapenchefen
ett belopp av 566 000 kr., vilket innebär en kostnadsökning med 66 000 kr.
ökningen föranledes enligt chefen för flygvapnet främst av höjda arvoden,
större antal kurser, ökad utbildning vid krigsflygskolan och förberedande
fältflygarskolan samt återupptagande av verksamheten vid flygvapnets
bomb- och skjutskola.

Civilförvaltningen anser alt ökningen bör kunna begränsas till 60 000 kr.

f) Kostnaderna för arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
beräknar chefen för flygvapnet till 391 500 kr., vilket innebär en
ökning med 181 500 kr. Denna beror enligt flygvapenchefen bland annat på
att flera timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras i reglerad befordringsgång
och att antalet undervisningstimmar i allmänbildande ämnen
ökat vid krigsflygskolan, flygvapnets centrala skolor, stridsledningsskolan
och radarskolan. Vidare anser chefen för flygvapnet en höjning av nuvarande
studieledararvoden med cirka 50 % vara berättigad. Civilförvaltningen
räknar icke med någon höjning av dessa aivoden, då de uppräknats
med cirka 15 % från och med innevarande budgetår. I övrigt utgår civilförvaltningen
från den av flygvapenchefen föreslagna ökningen av medelsbehovet
i förevarande hänseende. Kostnaderna för arvoden till civila lärare
för underbefälsutbildning upptager civilförvaltningen sålunda till 390 000
kr.

g) För arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst beräknar
chefen för flygvapnet ett belopp av 385 000 kr., vilket överstiger motsvarande
belopp för innevarande budgetår med 45 000 kr. ökningen föranledes
enligt flygvapenchefen främst av vissa — av flygsäkerhetsskäl — nödvändiga
organisationsförändringar i det nuvarande nätet av meteorologiska
observationsstationer samt av skärpt radiakberedskap. Förändringarna
gäller i första hand övre Norrland, där behovet av fler och bättre observa -

104

Kung!. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

lionsstationer aktualiserats i samband med den flygverksamhet, som flygvapnet
och armén (helikopterskolan) bedriver i ökande omfattning. Flygvapenchefen
anser att det genom att begränsa observationstjänsten vid de
stationer som fått minskad betydelse, och nedlägga ett par stationer torde
bli möjligt att inom ramen för angiven kostnadsökning genomföra de mest
angelägna förbättringarna. Civilförvaltningen utgår vid anslagsberäkningen
från det av flygvapenchefen beräknade beloppet.

h) Civilförvaltningen räknar med ett belopp av 5 000 kr. för ersättning
till skogliga biträden och hänvisar därvid till vad ämbetsverket anfört
under arméns motsvarande anslag (punkt 7).

12. Lndei denna punkt redovisas de personalförändringar som enligt
flygvapenchefen är erforderliga vid bifall till förslaget att förlägga robotförband
tili Barkarby flygdepå (punkt 3).

Departementschef en

1. De under denna punkt lramställda yrkandena kan jag inte biträda
i annan mån än att jag föreslår, att en tjänst för tekniskt biträde i Ag5
inrättas.

2. I proposition 1962:64 (s. 38—39) har anmälts ett förslag av flygvapenchefen
att inrätta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd
för flygförvaltningens försökscentral å Malmslätt. Jag anser mig såtillvida
böra biträda detta förslag att jag föreslår, att en särskild beställning tillkommer
för här avsedda uppgifter. På innehavaren hör vidare ankomma
uPPS''ftcr som förbandsläkare vid Östgöta flygflottilj (F 3) vars förbandssjukhus
nedlagts. För angivna uppgifter bör inrättas en beställning för
specialflygläkare i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning
med 15 000 kr. per år. Under tid då beställningen i ABr 23 är tillsatt
bör en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 vakanthållas.

Flygvapenchefens förslag att utbyta en maj or sbeställning i Ao 24 för
militärassistenten vid försökscenlralcn mot en beställning för alternativt
överstelöjtnant eller major i Ao 26/24 kan jag också biträda.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförstärkningar under denna
punkt.

Under hänvisning till de förslag som jag framlagt till personalförändringar
vid flygförvaltningen (prop. 1962: 64, s. 47—48) föreslår jag, att två
kaptensbeställningar vid flygvapnet indras. Likaså bör indragas en för
vapenbyrån avsedd, befintlig beställning för flygdirektör av 2. graden i
Ao 24 vid flygvapnet, vars innehavare för närvarande handlägger frågor
lörande visst robotsystem. Indragningen bör dock ej ske förrän ifrågavarande
uppgifter avslutats eller beställningen blir vakant (prop. 1962: 64,
s. 45).

3. Av förevarande förslag kan jag endast biträda att en extra ordinarie

tjänst för kontorsskrivare i 13 lönegraden — avsedd för J. T. Engberg _

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 105

inrättas vid fjärde flygeskaderstaben. En arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
i A: 17 vid staben bör därvid vakanthållas.

4. Av de föreslagna nya beställningarna för stridslednings- och luftbevakningsorganisationen
avses bland annat en för major i Ao 24 för befattning
som biträdande luftbevakningsledare och tre för kapten i Ao 21 för
befattningar som chefsradarjaktledare. Beträffande sistnämnda befattningar
hävdade jag vid anmälan av propositionen 1961: 110 (s. 196) att
icke enbart kapten utan även kvalificerad underofficer borde kunna ifrågakomma.
I enlighet härmed föreslogs att beställningar för förvaltare skulle
inrättas för ändamålet. Jag räknade samtidigt med att befattning som biträdande
luftbevakningsledare skulle bestridas av kapten. Riksdagen (SU
1961:104; rskr. 1961:275) gjorde inte någon erinran mot dessa beräkningar.
Inga nya omständigheter har framkommit sedan föregående år
som skulle kunna motivera ett frångående av mitt tidigare ställningstagande.
Jag kan därför under denna punkt endast tillstyrka, att nya beställningar
inrättas för två förvaltare i Ao 17 (radarövervakare) och två
fanjunkare i Ao 13 (radarjaktledare). Samtidigt räknar jag med att en
beställning för kapten i Ao 21 kan utgå.

5. Jag anser mig böra föreslå, att för teknisk kontroll och skötsel av
apparaturen i huvudcentralen för fjärrskriftnätet och i chefens för flygvapnet
telefaxcentral inrättas totalt sju nya tjänster för assistent i Ae 10
av vilka tre för faxcentralen. Vidare föreslår jag, att en tjänst för kansliskrivare
i Ae 10, avsedd för huvudsakligen kryptotjänst, inrättas med
placering vid chefens för flygvapnet signalexpedition. Såvitt avser tjänster
för tekniska biträden vid fjärrskriftnätets huvudcentral kan jag tillstyrka
att sju tjänster i Ae 5 omvandlas till en tjänst för tekniker i Ae9
och sex tjänster för tekniska biträden i Ae 7.

Några förändringar i övrigt under förevarande punkt är jag icke beredd
att tillstyrka.

6. Det framförda förslaget om att inrätta fyra majorsbeställningar i
Ao 24, avsedda för bitiädande flygchef vid attackflottilj, kan jag •— liksom
föregående år (prop. 1961:110, s. 199) -— icke biträda. Jag har däremot
intet att erinra mot att en kapten vid respektive flottilj kommenderas att
biträda flygchefen. Anledning att överväga högre löneställning än kapten
för heställningsliavare som kommenderas att biträda flygchefen synes ej
föreligga. Jag vill framhålla att flygchefens ansvar är oförändrat även om
ett biträde till honom kommenderas.

Jag biträder förslaget, att de båda löjtnantsbeställningarna i Ao 17/15,
flygavdelningschefer vid F 20, omvandlas till beställningar för kapten i
Ao 21.

Under förevarande punkt kan jag i övrigt endast tillstyrka, att tio beställningar
för överfurir i Ao 9 (trupputbildare) tillkommer i utbyte mot
motsvarande antal furirsbeställningar i Ae 8/7.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Den föreslagna ordningen för bevakning av i strilorganisationen ingående
centraler och radarstationer är jag icke beredd att tillstyrka. Jag anser
att möjligheterna att på annat sätt tillgodose skydd och bevakning av
ifrågavarande anläggningar bör prövas ytterligare. Det torde kunna ifrågasättas
om ej bevakning kan ordnas tillfredsställande med enbart värnpliktig
personal. Behovet av slampersonal för utbildning i markstridstjänsl
av värnpliktiga vid anläggningarna bör likaledes övervägas ytterligare.
1 första hand bör prövas möjligheterna atl uppdraga åt annan aktiv personal,
som tjänstgör vid anläggningarna, att ombesörja utbildningen.

7. Jag anser mig böra föreslå, att en beställning för förste stabsmeteorolog
i Ag 26 och två beställningar för meteorolog i Ae 19 tillkommer för flygslabens
väderleksavdelning.

I enlighet med vad jag föreslagit i propositionen 1962:64 (s. 45) räknar
jag med att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer, avsedd för
robotförsöksplatsen i Norrland.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört om flygverksamhetens omfattning
vid arméns helikopterskola föreslår jag, att en meteorolog i Ae 19
tillkommer.

Jag har vidare intet att erinra mot att i enlighet med myndigheternas
förslag 20 beställningar för meteorolog i Ae 19 ordinariesältes.

8. Jag kan inte biträda förslaget om personalförstärkning vid den
regionala radarövervakningen. Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen anfört
bör det först undersökas om inte radarövervakningen för Göteborgsregionen
kan ombesörjas genom att Göteborgs radar tillföres viss begränsad
personalförstärkning.

För den lokala radarövervakningen bör tillkomma fyra trafikledarbeställningar,
av vilka en för förste trafikledare i Ao 21, en för trafikledare
i Ao 19 och två för trafikledare i reglerad befordringsgång.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om beställningar för trafikledare
för att betjäna landningsradar tillstyrker jag — med beaktande av
leveranstakten för ifrågavarande materiel —- att beställningar inrättas för
åtta trafikledare i Ao 19 och för två trafikledare i reglerad befordringsgång.

9. Vad angår flygvapenchefens förslag till ökning av flottiljpolisorganisationen
anser jag mig endast kunna tillstyrka att beställningar tillkommer
för F 7 och för ökning vid vardera F 4 och F 21 med en flottiljpolis.
Enligt mina beräkningar erfordras således förstärkning med en förste
flottiljpolis i Ao 13, en flottiljpolis i Ao 11 och nio flottiljpoliser i Ao 9.
Beställningar härför bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag förutsätter
härvid, att tre ursprungligen för F 8 avsedda beställningar ej indras
utan får utnyttjas för befattningar i organisationen.

Jag föreslår vidare, att beställningar för fem verkmästare i Ao 16, varav
två tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer i utbyte mot beställningar
för fem mästare i Ao 13.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag endast tillstyrka,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

107

att 300 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för
förste flygtekniker i Ao 12.

10. Såvitt rör civila tjänster för lärarpersonal anser jag mig endast
kunna tillstyrka, att en tjänst för driftingenjör i Ag 19, med placering vid
flygvapnets tekniska skola, utbytes mot en tjänst i Ae 19.

I enlighet med flygvapenchefens förslag bör två tjänster för ekonomipersonal
tillkomma för luftbevakningsanläggningar. Jag räknar därvid i
överensstämmelse med vad civilförvaltningen förordat, att en tjänst för
kokerska i Ae 6 och en tjänst för ekonomibiträde (halvtid) i Ag 3 inrättas.

Jag kan vidare tillstyrka, att ett belopp av 20 000 kr. beräknas under
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för tillfällig anställning
av extra ekonomipersonal för viss luftförsvarsanläggning under
nästa budgetår.

Jag har intet att erinra mot att en tjänst för vaktman i Ag 8 vid F 9
extraordinariesättes.

Såsom framgått av det föregående har jag under arméns motsvarande
anslag beräknat medel för ersättning till veterinärer, som handhar fortlöpande
veterinärvård vid flygvapnets förband (motsvarande), i de fall
militär veterinär icke kan anlitas.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke funnit anledning
till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke kan tillstyrka
att en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid F 15.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några jiersonalförändringar under denna
punkt.

För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta
utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst samt ersättning
till skogliga biträden beräknar jag sammanlagt i runt tal 1 340 000
kr., innebärande en ökning med 290 000 kr.

Jag har i det föregående redogjort för ett förslag till organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid flygförbanden. Jag tar nu upp
de ändringar i personalstaterna för flygvapnet som erfordras för genomförande
av förslaget.

I princip räknar jag därvid med dels att beställningar tillkommer för
befattningar som skall finnas vid alla eller flertalet förband, dels att vissa
beställningar inrättas enbart vid sektorflottiljerna. I enlighet härmed
bör beställningar tillkomma för 18 förvaltare i Ao 15 (stabsunderofficerare
vid avd. 1), tolv fanjunkare i Ao 13 och sex sergeanter i Ao 11 (stabsunderofficerare
vid avd. 4), 49 överfurirer i Ao 9 (varav 14 expeditionsunderbefäl
vid baskompani, 18 chefer för budcentral och 17 chefer för utbildningsförråd).
Vid F 13 räknar jag med en tjänst för förman i Ae 10 (biträde till
kasernföreståndaren). Samtidigt kan beställningar för 18 fanjunkare i

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Ao 13 och 18 arvodesbefattningar i A: 17 utgå. Beställningar för sammanlagt
36 överfurirer i Ao 9 i utbyte mot tjänster för 18 garageförmän i Ae 10
och för 18 sjukvårdsförmån i Ae 9 bör även tillkomma. Ifrågavarande beställningar
bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande ledigheter
i de civila tjänsterna. Som jag anfört i det föregående torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med genomförandet av föreslagna
personalförändringar vidtaga erforderliga övergångsåtgärder.

Beträffande sektorflottiljerna föreslår jag härutöver, att beställningar
tillkommer för två överstelöjtnanter i Ao 26 och fem majorer i Ao 24
(stabschefer), 21 kaptener i Ao 21 (varav två striladjutanter, sex
chef sradar jaktledare, sju luftbevakningsofficerare och sex radarofficerare),
fyra fanjunkare i Ao 13 och tre sergeanter i Ao 11 (luftbevakningsinstruktörer)
samt en arvodesbefattning i A: 17 för pensionerad underofficer
(förrådsunderofficer vid F13G). Samtidigt kan en beställning
för löjtnant i Ao 17/15 utgå. Jag förutsätter härvid att fem befattningar
som striladjutant skall uppehållas av löjtnanter. Erforderligt antal beställningar
härför står — vid bifall till föreslaget antal kaptensbeställningar
•— till förfogande.

I samband med att jag i det föregående (punkt 3) framlagt förslag till
lokalisering i fred av visst robotförband har jag tillstyrkt vissa beställningar
för personal vid robotdivisionerna in. m. Jag har vid beräkningen av förevarande
anslag räknat med att beställningar tillkommer för en flygdirektör
av 2. graden i Ao 24, en flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och tre kaptener
i Ao 21 samt att därvid elva beställningar för flygtekniker i Ao 10 indrages.
Jag har vidare räknat med att vakantsatta beställningar för tre förste verkmästare
i Ao 17 och två mästare i Ao 13 får utnyttjas för robotförbandel
för vilket därjämte tre beställningar för förste mästare i Ao 14 bör tillkomma
i utbyte mot samma antal beställningar för mästare i Ao 13.

I årets statsverksproposition (bil. 6) har jag föreslagit dels att tre nya
beställningar för kapten inrättas vid försvarsstaben, avsedda för sektion I
(s. 107), dels att en lärare i Ar 24/21 tillkommer för militärhögskolans flyglinje
(s. 245) i utbyte mot beställningar vid bland annat flygvapnet. I enlighet
härmed bör — vid bifall till dessa förslag — beställningar för en
major eller kapten i Ao 24/21 och en kapten i Ao 21 utgå ur flygvapnets
personalförteckning.

Flygförvaltningen har i särskild skrivelse (2n/i2 1961) anmält behov av
tjänster för drift och underhåll av det under uppbyggnad varande stridslednings-
och luftbevakningssystemet. Som teknisk chef — ansvarig för samordningen
och kontrollen av den tekniska driften och underhållet av all
den luftbevaknings- och stridsledningsmateriel som ingår i en modern luftförsvarssektor
— avses därvid en överingenjör i lönegrad B 1. Med hänsyn
till främst de kvalifikationskrav som måste ställas på befattningshavaren
anser jag mig böra biträda föreslagen lönegradsplacering. En tjänst för

101)

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

förste driftingenjör i lönegrad Be 1 bör alltså tillkomma från och med nästa
budgetår. Avlöningskostnaderna bör bestridas från verkstadstilel för centrala
flygverkstaden i Arboga.

Flygvapenchefen har i särskild skrivelse (4/2 1961) framlagt förslag om
att få återinföra kategorien långtidsanställda underofficerare i flygförartjänst
med tjänstgöring dels som flyglärare vid krigsflygskolan dels som
förare av transportflygplan och helikoptrar. Återinförandet föreslås ske
genom bland annat omvandling av ett mindre antal beställningar för lcorlLidsanställda
fältflygare till beställningar för underofficerare. Rekryteringen
till dessa beställningar avses ske från fältflygarkategorien. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t den 23 februari 1962 bemyndigat
mig all låta utreda anställningsförhållanden m. m. för vissa fältllygare
och flygnavigatörer. 1 direktiven till förenämnda utredning framhöll
jag bland annat atl någon definitiv ställning till frågan om långtidsan
ställda underofficerare i flygförarljänst icke bör tagas förrän ytterligare
utredningar verkställts. Jag anser mig dock redan nu böra föreslå alt högst
tio fältflygare försöksvis får anställas såsom underofficerare med tjänstgöring
som flyglärare eller förare av transport flygplan. Några ändringar
i fråga om antalet beställningar erfordras ej i samband härmed.

Genom beslut den 19 januari 1962 har Kungl. Maj :t förordnat, att den
fasta maskinanläggningen vid Norrbottens flygbaskår skall hänföras till
klassificeringsgrupp 6. I anslutning härtill har Kungl. Maj :t medgivit att
förordnanden må meddelas att tills vidare bestrida göromål som eljest ankommer
på maskincliet i Ao 17 — under förutsättning att en befintlig tjänst
för maskinchef i Ao 13 icke uppehälles — och förste maskinist i Ae 12. För
nästa budgetår bör tillkomma dels en tjänst för maskinchef i Ao 17 i utbyte
mot en tjänst i Ao 13, dels en tjänst för förste maskinist i Ae 12.

Under hänvisning till vad jag anfört under arméns motsvarande anslag,
har jag räknat med att representationsbidrag om 2 000 kr. skall utgå till
eskadercheferna för 1.—4. flygeskadern.

Flygvapnets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
136 000 000 kr. Kostnaderna för de i det föregående angivna personalförändringarna
m. in. uppgår till sammanlagt omkring 3 350 000 kr. Härtill
kommer kostnader för tjänstetidsbefordran, kostnader för lönegradsuppflyttningar,
höjda flygtillägg m. m. enligt 1961 års avtalsuppgörelse (prop.
1961:142). Dessa kostnader beräknar jag till 1 780 000 kr. ökningen av
medelsbehovet uppgår således till (3 350 000 + 1 780 000 — ) 5 130 000 kr.
Med hänsyn till anslagsbelastningen m. m. anser jag emellertid, att anslaget
för nästa budgetår bör uppföras med 134 000 000 kr., vilket innebär
en anslagsminskning med 2 000 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1962

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de
övriga åtgärder som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående; b)

bemyndiga Kungl. Maj:t alt med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda
bestämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 16 juni
1961 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1961/62;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 69 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis.............................. 1 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 1 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 34 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 27 500 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .......................................... 2 100 000

Summa kr. 135 500 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 500 000

Nettoutgift kr. 134 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.

[10] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1960/61 .............................. 1 63 000 000 68 813 175 37 422 218

1961/62 (statsliggaren s. 266) 103 550 000
1962/63 (förslag) ............... 115 183 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 700 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

111

vapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/63 beräkna ett reservationsanslag
av 123 000 000 kr.

För budgetåren 1955/62 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att medgiva
utläggande av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar
m.m. inom en kostnadsram av sammanlagt 326,55 miljoner
kronor. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 268,2 miljoner
kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt 3,45 miljoner kronor som
under budgetåren 1959/61 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.
Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1962
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (326,55 — 268,2 =) 58,35 miljoner
kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1962 fanns enligt uppgift från flygförvaltningen icke
några odisponerade beställningsbemyndiganden under anslaget.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 14/a 1961) för fortsatt
utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande
av 50 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 62 miljoner
kronor, allt räknat enligt prisläget i maj 1961. Av beställningsbemyndigandet
avses i likhet med innevarande budgetår ett belopp av 6 miljoner
kronor för allmän robotutveckling. För ytterligare upplysningar torde få
hänvisas till de handlingar som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

I yttrande den 3 oktober 1961 över försvarsmyndigheternas förslag till
anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 föreslår överbefälhavaren ■— med
hänsyn till att beställningsbemyndigandet bör motsvara två till tre årskvoter
om möjligheterna till anskaffning skall kunna utnyttjas på mest rationella
sätt — att beställningsbemyndigandet liöjes och upptages med cirka 150
miljoner kronor.

Departementschefen

Genom beslut den 9 februari 1962 har Kungl. Maj .t godkänt ett mellan
flygförvaltningen och Svenska Aeroplan AB i Linköping preliminärt träffat
avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens beställningar hos bolaget.
Enligt avtalet förbinder sig flygförvaltningen att för typarbete vid
bolaget årligen före den 1 februari ange och garantera en kostnadsram uppdelad
på ett vart av de tre närmast följande budgetåren. Garantin för det
andra och tredje budgetåret skall uppgå till vissa i avtalet angivna procenttal
av den för det första budgetåret fastställda delen av kostnadsramen.

Vid avtalets godkännande har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles
efter riksdagens hörande meddela förklaring om i vad mån beställningsbemyndiganden
skall täcka den kostnadsram för typarbeten som flygförvaltningen
skall garantera enligt avtalet.

I princip bör enligt min mening förevarande garantiåtaganden täckas av
beställningsbemyndiganden under de materielanslag, från vilka kostnaderna
för ifrågavarande typarbeten skall bestridas. Hänsyn härtill bör tagas när

112

Kandi. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

respektive bemyndigande fastställes. Så har emellertid icke skett beträffande
bemyndigandet för innevarande och nästa budgetår under anslaget
till anskaffning av flygmateriel m. in., vilket anslag kostnaderna
för nu aktuella typarbeten bör belasta. På grund härav anser jag mig böra
föreslå, att garantiåtaganden enligt här berörda avtal för tid intill budgetåret
1963/64 får göras utöver disponibla heställningsbemyndiganden.

Genom beslut den 30 juni 1961 har Kungl. Maj:t bemyndigat flygförvaltningen
att anskaffa ett antal divisioner av luftvärnsrobot typ Bloodhound II
till en kostnad av 250 miljoner kronor. Då för anskaffningen erforderliga
bemyndiganden ej fanns att tillgå under förevarande anslag, utnyttjades bemyndiganden
under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. för
ändamalet intill ett belopp av 148 miljoner kronor. I årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 106) har jag uttalat, att samtliga kostnader för det beslutade
förvärvet av luftvärnsrobot typ Bloodhound II bör bestridas från
förevarande anslag. Med anledning härav och då bemyndiganden i övrigt
torde böra upptagas till av flygförvaltningen äskat belopp föreslår jag, att
beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till (148 + 50 =)
198 miljoner kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t
att meddela erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av
ifrågavarande beställningsbemyndigande. På grund av det anförda och med
hänsyn till utrymmet inom den för det militära försvaret bestämda anslagsramen
föreslår jag vidare, att förevarande anslag för nästa budgetår slutligt
uppföres med 115,183 miljoner kronor.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (58,35 + 198,o— 115,183 =) 141,167 miljoner kronor
att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget
höjes med 11,598 miljoner kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
garantiåtaganden avseende vissa typarbeten;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.
inom en kostnadsram av 198 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1962/
63 anvisa ett reservationsanslag av 115 183 000 kr.

[11] Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona

Kungl. Maj :t föreskrev år 1944 att museiföremål skulle samlas till en enhet
inom Karlskrona örlogsvarv, benämnd modellkammaren i Karlskrona.
Kostnaderna för verksamheten bestreds intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas
driftmedel. Sedan beslut fattats att omorganisera marinverkstäderna
i Karlskrona till aktiebolag (prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402),
uppdrog Kungl. Maj :t åt chefen för marinen att inkomma med förslag

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

113

rörande anslagsmedel å riksstaten för modellkammaren i Karlskrona. De
huvudsakliga kostnaderna för modellkammaren överfördes därvid provisoriskt
till marinens allmänna avlöningsanslag. Personalorganisationen
vid modellkammaren omfattar för närvarande en museiföreståndare i Ag 19,
ett kanslibiträde i Ae 7 och tre arkivarbetare. Härutöver ianspråktages
arbetskraft för underhållsarbeten, bevakning, biljettförsäljning m. in.,
vilken personal avlönas med anlitande av medel som inflyter vid visningar.

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 176) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till modellkammaren
i Karlskrona för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av
100 000 kr.

Chefen för marinen (skr. -/io 1961) har inkommit med förslag rörande
anslagsmedel för budgetåret 1962/63 för modellkammaren i Karlskrona.
Över förslaget har utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning den 1
december 1961 och av statens sjöhistoriska museums nämnd den 11 januari
1962.

Chefen för marinen hävdar alt tjänsten som museiföreståndare i fråga om
uppgifter och ansvar är jämförbar med tjänst för museiintendent vid
statens övriga museer. Föreståndare bör därför vara en museiintendent i
Ae21. Vidare bör finnas tjänster för en kontorist i Ae 9, en vaktmästare
i Ae 7 och en amanuens i reglerad befordringsgång. Marinens museikominitté
har, efter samråd med vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt statens sjöhistoriska museum, vitsordat behovet av de föreslagna
tjänsterna. De årliga lönekostnaderna för den föreslagna personalen
kan beräknas till i runt tal 52 000 kr. Chefen för marinen framhåller,
att vid modellkammaren härutöver erfordras viss biträdespersonal. Avlöningskostnaderna
för denna beräknas till högst 20 000 kr.

I fråga om inedelsbeliovet för omkostnader anför chefen för marinen,
att härför erforderliga medel utom för bränsle, lyse och vatten hittills helt
kunnat täckas av inträdesavgifter m. m. Sistnämnda kostnader har hittills
bestritts med anlitande av marinens anslag til] bränsle m. m. Expenskostnaderna,
utom kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, har för innevarande
budgetår beräknats till 8 000 kr.

Chefen för marinen anför vidare, att enär modellkammarens lokaler är
inrymda i en del av kasernen Anckarstierna, som även ianspråktages för
andra ändamål, har dåvarande Karlskrona örlogsvarv icke funnit skäl
föreligga att dela upp bränslekostnader m. m. på å ena sidan modellkammaren
och å andra sidan Karlskrona örlogsskolor, som disponerar övriga
utrymmen inom kasern Anckarstierna. Underlag saknas därför för beräkning
av hur stor del av ifrågavarande kostnader som bör hänföras till
modellkammaren. I avbidan på att de nya lokaler som föreslagits för
modellkammaren färdigställts och försetts med erforderliga värme- med
flera mätare, föreslår marinchefen därför atl kostnaderna för bränsle,
8—3230 62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 cir 1962

lyse och vatten, som bör bestridas av till modellkammarens förfogande
stående medel, fortsättningsvis får bestridas på sätt som skett hittills. Omkostnaderna
för nästa budgetår beräknar marinchefen till 10 000 kr.,
varav 200 kr. för sjukvård m. m., 800 kr. för reseersättningar och 9 000 kr.
för expenser.

Beträffande medelsbehovet för samlingars konservering m. m. anför
chefen för marinen, att för innevarande budgetår för löpande underhållsarbeten
m. m. vid modellkammaren ianspråktagits ett belopp av 14 000
kr., varav av anslaget Marinen: Underhåll av fartyg m. m. 12 000 kr. och
2 000 kr. av inträdesavgifter. Chefen för marinen hemställer, att för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisas ett belopp av 40 000 kr. Av beloppet
avses enligt marinchefen 5 000 kr. för bestridande av kostnader för en
första etapp av överförande till modellkammaren av de museiföremål, vilka
för närvarande är placerade inom det område som disponeras av Karlskronavarvet
Aktiebolag. Enligt en inom marinkommando Syd upprättad plan
för förenämnda flyttningsföretag beräknas totalkostnaderna härför till
minst 30 000 kr. Av det begärda beloppet, 40 000 kr., avser vidare enligt
marinchefen 20 000 kr. underhåll av samlingarna, vilket innebär en ökning
i förhållande till innevarande budgetår med 6 000 kr., och 15 000 kr. upprustning
av ubåten Hajen. Rörande medelsbehovet i sistnämnda hänseende
anför marinchefen i huvudsak följande.

Ubåten Hajen, som är den första ubåt som byggts inom landet och som
är uppställd på Lindholmen, kan ej med de medel som står till förfogande
längre underhållas. Formskrovet är på väg att helt förrosta. För såvitt
ej särskilda åtgärder kan vidtagas för att dels underhålla, dels ock flytta
fartyget till modellkammarens område, bör det avföras från samlingarna
vilket icke synes försvarligt ur museal synpunkt. För upprustning och
flyttning av fartyget uppskattas kostnaderna till sammanlagt cirka 30 000
kr. varav 15 000 kr. erfordras budgetåret 1962/G3.

Försvarets civilförvaltning biträder marinchefens förslag, att tjänsten
för museiföreståndare utbytes mot tjänst för museiintendent i A 21. I
likhet med vad fallet är med den nuvarande tjänsten för kanslibiträde och
den till nyinrättande föreslagna tjänsten för vaktmästare bör museiintendenttjänsten
enligt civilförvaltningen såsom marinchefen föreslagit upptagas
såsom extra ordinarie. Förslaget att utbyta den befintliga kanslibiträdestjänsten
i Ae 7 mot tjänst för kontorist i Ae 9 biträder civilförvaltningen.
Civilförvaltningen har ej heller något att erinra mot vare sig att
tjänster för amanuens och vaktmästare tillkommer eller att — i likhet
med vad som gäller för armémuseum — ett högstbelopp anvisas budgetårsvis
för anställande av salsvakter och annan extra personal. Civilförvaltningen
föreslår, att inflytande inträdesavgifter såsom särskilda uppbördsmedel
tillgodoföres avlönings- och omkostnadsanslagen med 21 000
kr. respektive 9 000 kr. Omkostnadsanslaget bör enligt ämbetsverket
uppföras med 1 000 kr., därvid utgifterna beräknas till 10 000 kr. Civil -

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

115

förvaltningen anser det angeläget ur museal synpunkt att av marinchefen
föreslagna arbeten kommer till stånd. Av anförda skäl tillstyrker civilförvaltningen
marinchefens medelsäskanden för samlingars konservering
in. m.

Statens sjöhistoriska museums nämnd ifrågasätter, om icke benämningen
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona bättre motsvarar
de verkliga förhållandena; denna benämning har enligt nämnden förordats
av marinens museikommitté och nämnden ansluter sig till dennas uppfattning.
Nämnden tillstyrker förslaget till personalorganisation vid modellkammaren.

Departementschefen

Kostnaderna för verksamheten vid modellkammaren i Karlskrona bestreds
intill den 1 juli 1961 av marinverkstädernas driftmedel. I samband
med omorganisationen av marinverkstäderna i Karlskrona till aktiebolag
överfördes nämnda kostnader provisoriskt till marinens allmänna avlöningsanslag.
Medel för ifrågavarande verksamhet bör för nästa budgetår
anvisas under anslag till avlöningar, omkostnader och samlingars konservering
m. m. för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona. De
två förstnämnda anslagen bör uppföras såsom förslagsanslag och det sistnämnda
såsom reservationsanslag.

Med hänsyn till förevarande museisamlingars betydande omfattning
och till den jämförelsevis stora besöksfrekvensen vid museet och modellkammaren
anser jag, att föreslagen personalförstärkning vid ifrågavarande
institution bör komma till stånd. I huvudsaklig överensstämmelse med
marinchefens förslag bör från och med nästa budgetår tjänster finnas inrättade
vid museet och modellkammaren för en intendent i Ae 21, en kontorist
i Ae 9, en vaktmästare i Ae 7 och en amanuens i reglerad befordringsgång.
Härjämte beräknar jag under anslagsposten till icke-ordinarie personal, vilken
enligt mitt förmenande bör vara obetecknad, ett belopp av 20 000 kr.
för anställande av salsvakter och annan extra personal. De vid visningarna
av ifrågavarande institution influtna medlen bör hänföras till avlöningsanslaget
såsom särskilda uppbördsmedel. Jag upptager denna post för
nästa budgetår med 40 000 kr.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör avlöningsanslaget uppföras
med ett belopp av 49 000 kr.

Omkostnaderna beräknar jag till 10 000 kr. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att vid fastställande av omkostnadsstat taga slutlig ställning
till hur omkostnadsanslaget bör fördelas på olika ändamål.

Jag tillstyrker att anslaget till samlingars konservering m. m. upptages
med av myndigheterna föreslaget belopp, 40 000 kr.

I riksstaten bör alltså upptagas anslag till marinmuseet och modellkammaren
i Karlskrona med sammanlagt (49 000+ 10 000 + 40 000 =)

11G

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

99 000 kr. eller 1 000 kr. mindre än som preliminärt upptagits i riksstatsförslaget
för ifrågavarande verksamhet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för
marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona uppföra en
tjänst för 1 intendent i lönegrad Ae21;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinmuseet och
modellkammaren i Karlskrona, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 72 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 15 600

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 1400

Summa kr. 89 000

Särskilda uppbördsmedel
Inträdesavgifter m. m........................................... 40 000

Nettoutgift kr. 49 000

c) för budgetåret 1962/63 anvisa

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Avlöningar
ett förslagsanslag av 49 000 kr.;

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader
ett förslagsanslag av 10 000 kr.; samt

till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars
konservering m. m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.

[12] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m.

Anslag Nettoutgift

1960/61 .............................. 12 400 000 12 004 469

1961/62 (statsliggaren s. 313) 11 500 000
1962/63 (förslag) ............... 12 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 193) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m.,
för budgetåret 1962/63 beräkna ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Riksförsäkringsverket (skr. 2% 1961) hemställer, att anslaget minskas
med 400 000 kr. Ämbetsverket framhåller, att avgång av äldre ersättningstagare,
bland annat i skadefall från den förstärkta försvarsberedskapens
tid, under en följd av år medfört en fortlöpande minskning av kostnaderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

117

under anslaget. Antalet inkomna framställningar om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har under de tre
senaste budgetåren hållit sig tämligen konstant. Förutsatt att den militära
tjänstgöringens omfattning ej väsentligt förändras, anses därför en fortsatt
minskning i medelsåtgången under de närmaste åren sannolik. Med
hänsyn härtill beräknar ämbetsverket medelsbehovet under anslaget för
budgetåret 1962/63 till 11 100 000 kr.

Departementschefen

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för socialdepartementet att till 1962
års vårriksdag framlägga förslag om höjning av vissa yrkesskadelivräntor
m. m. Ett förslag till lagstiftning i ämnet har remitterats till lagrådet. I det
remitterade förslaget förordas en uppräkning av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen
efter grunder motsvarande dem som föreslås
för ersättningarna till yrkesskadade. Den totala årliga kostnaden för den
föreslagna förhöjningen av ersättningarna enligt militärersättningsförordningen
beräknas till 2 miljoner kronor. Då förhöjningen torde genomföras
från och med den 1 januari 1963, belöper endast kostnaden för ett halvt år
eller 1 miljon kronor på budgetåret 1962/63.

Utgifterna under anslaget uppskattar jag under förutsättning av oförändrade
ersättningar till 11 000 000 kr. Vid anslagsberäkningen bör emellertid
förutsättas att förenämnda förslag om höjda ersättningar vinner bifall.
Anslaget bör vid sådant förhållande uppföras med 12 000 000 kr., innebärande
en höjning med 500 000 kr. Merkostnaderna för ifrågavarande höjda
ersättningar bör föranleda höjning av den för försvaret för nästa budgetår
bestämda anslagsramen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring m. m. för budgetåret 1962/63 anvisa
ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

[13] Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa

Anslag

1961/62 .............................. > 2 700 000

1962/63 (förslag) ............... 3 600 000

1 Å tilläggsstat I.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1961: 176 har 1961 års riksdag
å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat 2 700 000
kr. till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa, avseende i första hand verksamheten
fram till den 1 juli 1962 (SU 164, rskr. 373). Av nämnda proposition
framgår, att Wasanämnden för nästa budgetår räknade med ett icke
täckt medelsbehov av 1 028 000 kr. I avvaktan på beredning inom försvarsdepartementet
av frågan om medelsanvisning för nästa budgetår uppfördes

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1962

i årets riksstatsförslag anslag för detta ändamål allenast med ett beräknat
belopp av 1 000 000 kr. (prop. 1962: 1, bil. 6, p. 197).

För en redogörelse för arbetet med bärgning m. m. av Wasa samt Wasanäinndens
verksamhet, allt fram till den 1 september 1961, torde få hänvisas
till förenämnda proposition 1961:176. Den i propositionen lämnade
redogörelsen härför grundar sig väsentligen på en Wasanämndens skrivelse
den 9 september 1961.

I nämnda skrivelse framlade Wasanämnden vissa beräkningar av kostnaderna
för de fortsatta arbetena med Wasa. Det framhölls härvid, att de
ursprungligen för bärgningsarbetet uppgjorda kostnadsberäkningarna till
följd av att tidigare erfarenhet saknades av arbeten av ifrågavarande slag
var grundade på osäkra utgångsvärden. Först sedan skeppet bärgats —
vilket skett försommaren 1961 — erhöll man förutsättningar att bedöma
kostnaderna för att bevara skrovet och utställa detsamma. Kostnaderna intill
den 1 januari 1962 uppskattades till 6 220 000 kr., varav 4 130 000 kr.
hänförde sig till anläggningskostnader och 2 090 000 kr. till driftkostnader.
Då nämnden uppskattade intäkterna under samma tid till 3 920 000 kr.,
angavs behovet av ytterligare medel till 2 300 000 kr. Motsvarande behov för
tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 angavs till 1 542 000 kr., varav
514 000 kr. belöpte på innevarande och 1 028 000 kr. på nästa budgetår.
Utgifterna för nämnda tid bedömdes i huvudsak hänföra sig till driftkostnader;
anläggningskostnaderna angavs till sammanlagt 300 000 kr. Den
av statsmakterna beslutade medelsanvisningen för innevarande budgetår
grundades i allt väsentligt på nämndens uppskattning av medelsbehovet
intill den 1 juli 1962.

Wasanämnden har i skrivelse den 23 februari 1962 lämnat en redogörelse
för Wasaprojektets läge och aktuella medelsbehov.

Sedan tiden för Wasanämndens skrivelse den 9 september 1961 har, anför
nämnden, arbetet med regalskeppet Wasas tillvaratagande utvecklat sig
på ett ur teknisk synpunkt i stort sett tillfredsställande sätt. Tidtabellen för
Wasapontonens färdigställande har dock icke kunnat hållas. Skeppet har
därför icke förrän i mitten av februari 1962 kunnat göras tillgängligt för
allmänheten, vilket förorsakat bortfall av publik och därmed av intäkter. —
Arbetet med konserveringen av lösa fynd fortskrider planmässigt. Ett ui’val
objekt har redan satts i sådant skick att de utan xisk för skada kan visas
för allmänheten. En särskild utställning är anordnad vid Wasavarvet. —
I avvaktan på färdigställande av förvaringspontonens överbyggnad hålles
skeppsskrovet under vattenbegjutning. Mindre förstärkningsarbeten företages
på detsamma. Såväl konserveringen som återuppbyggandet kommer
enligt nämnden inom kort att kunna igångsättas i större omfattning under
goda yttre betingelser.

De ekonomiska kalkyler för verksamheten som framlades i förenämnda
skrivelse den 9 september 1961 grundades, anför Wasanämnden,
vad gällde anläggningarna på beräkningar utförda av anlitad teknisk exper -

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

tis. Vad gällde den egentliga driften däremot var nämnden, »i avsaknad av
jämförelsematerial på detta ytterst speciella område och med otillräcklig
egen erfarenhet att bygga på, till stor del hänvisad till antaganden om den
väntade utvecklingen på intäkts- och på kostnadssidan».

De fasta anläggningarna har numera i allt väsentligt fullbordats
och riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens bedrivande har börjat
klarna. Wasanämnden konstaterar, att kostnaderna avvikit från förhandsberäkningarna.
Avvikelserna gäller framför allt anläggningskostnaderna
medan driftskostnaderna i allt väsentligt utvecklat sig i enlighet med förhandsantagandena.

Tiden fram till den 1 januari 1962. Anläggningskostnaderna till den 1
januari 1962 beräknades i september 1961 till sammanlagt 4 130 000 kr.
inklusive beräknade rabatter om 1 000 000 kr. Dessa kostnader har i själva
verket, om man för jämförbarhetens skull räknar med ett oförändrat rabattbelopp
av 1 000 000 kr., kommit att uppgå till 6 295 000 kr., innebärande
en merkostnad av 2 165 000 kr. Nämnda kostnader fördelar sig sålunda

»/„ 1961
beräknad
kostnad

1 Verklig
kostnad

Mer kostnad -

	2 000 000	2 090 000
	1 300 000	2 030 000
Konserveringsverkstaden ...............	445 000 385 000	405 000 500 000
Sälcerhetsbädd .............................. Förråd för fyndförvaring ............... Konserveringskar ........................... Rabatterade kostnader för ifrågava-rande objekt (»naturadonationer»)		125 000 45 000 100 000 1 000 000	2 165 000

4 130 000 6 295 000

Om orsakerna till merkostnaderna anför Wasanämnden följande.

Av en genom nämndens försorg företagen sakkunnig utredning har framgått
att anledningen till den bristande överensstämmelsen mellan tidigare
redovisade kalkyler och de verkliga kostnaderna är att söka i flera samverkande
omständigheter. Med i bilden måste givetvis komma den tidsnöd,
varunder byggnationen utförts. Denna i sin tur har förorsakats av kapplöpningen
med vintern. Kravet från konserveringsteknikernas sida på
snabbt och betryggande skydd för det väldiga skrovet och massan av lösa
fynd, vilka senare hittills fått förvaras under allt annat än idealiska förhållanden,
har ofta nog måst tillmätas prioritet framför strikt ekonomiska
hänsyn.

Under höstens lopp har vissa nya och oförutsedda kostnader tillkommit.
Den grusbädd man av försiktighetsskäl ansett sig böra utlägga under pontonen
för att förhindra katastrof vid påsegling eller annat tillbud — har på
grund av de ur byggnadsteknisk synpunkt ogynnsamma bottenförhållan 1

Delbelopp är redovisade’med^avdrag för rabatter.

120

Kungl. Moj:ts proposition nr 110 år 1962

(lena på platsen dragit en kostnad av 125 000 kr., som närmast är alt
betrakta som en »försäkringspremie». Anordningar för fvndförvaringen har
kostat 45 000 kr. extra och slutligen har nämndens konserveringsråd
under mellantiden tunnit och anbefallt en rationellare ai-betsmetod vid konseiveiingsverks
taden. kör att tillgodose denna kräves en investering i konserveringsverkstadens
utrustning av cirka 100 000 kr. utöver vad man tidigare
räknat med. I gengäld nedbringas dock det framtida arbetskraftsbehovet.

Vidare har den stegring av arbetslöner och materialpriser, som ägt rum
under byggnadstiden, givit en merkostnad av omkring 120 000 kr.

En annan orsak till divergenserna mellan projekteringskalkyler och det
verkliga utfallet finner man i den omständigheten att uppskattningen av de
påräknade extra matcrialrabatternas —- »naturadonationernas» - - värde,
iedovisad i nämndens skrivelse den 9 september 1961, synbarligen gjorts
för optimistisk. Det angivna värdet, 1 miljon kronor, bedömdes av nämndens
tekniska expertis troligt i ett ganska tidigt skede och har sedan dess behållits
i kalkylerna. En stramare inställning till Wasa-projektet från leverantörernas
sida har emellertid allteftersom tiden gått kunnat iakttagas.
Orsaken torde vara alt bärgningsarbetet under efteråret 1961 icke längre
karaktäriserades av samma intresseväckande, dramatiska skeende som
under våren och sommaren. Vissa ofrånkomliga longörer uppstod, vilka
ofördelaktigt påverkade publikintresset och publiciteten och därmed de
propagandamöjligheter, som förklarligt nog i många fall varit en drivfjäder
för tidigare inom industri och affärsvärld visat intresse och offervillighet
gent emot Wasa-projektet. Värdet av beviljade extraordinära rabatter uppgår
visserligen totalt till den uppgivna summan 1 miljon kronor, men häri
ingår då kvalitetsökningar på material och tekniska installationer utöver
den standard beställaren vid den ursprungliga planeringen räknat med. Man
bar levererat kvalitetsmässigt bättre och dyrbarare material m. m. till det
kalkylerade priset, vilket ökat anläggningarnas värde och ofta varit ägnat
att främja en rationellare drift och därigenom för framtiden nedbringa kostnaderna.
De extraordinära rabatter, som verkligen kan hänföras till den
ursprungliga planeringen, har i själva verket stannat vid cirka 700 000 kr.,
varför enbart av denna anledning ett ökat medelsbehov gent emot det beräknade
om cirka 300 000 kr. framkommit. Några kostnadsbesparande nedskärningar
har tyvärr icke varit möjliga att företaga vid fullföljandet av
projektet i utstakad omfattning.

Sammanlagt uppgår, anför Wasanämnden, enbart kostnaderna av angivet
slag till omkring 1 130 000 kr. Den återstående differensen om cirka
1 000 000 kr. beror på andra omständigheter, sannolikt även misstag vid den
ursprungliga kostnadsberäkningen.

De faktiska driftkostnaderna fram till den 1 januari 1962 svarar enligt
nämnden mot de beräknade och täckes av statsbidraget. Anläggningskostnaderna
har exklusive rabatter enligt nämnden utgjort 5 295 000 kr. samtidigt
som för täckande härav tillgängliga medel, däribland på anläggningskostnaderna
belöpande del av statsbidraget, utgör 3 305 000 kr. Följaktligen
föreligger enligt nämnden fram till den 1 januari 1962 ett icke täckt
medelsbehov av (5 295 000 — 3 305 000 =) 1 990 000 kr.

Tiden den 1 januari—den 30 juni 1962. Kostnaderna för denna tid, vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1962

121

tidigare uppskattats till 910 000 kr., anses nu komma att ändras dels därigenom
att i nämnda belopp inräknat behov av medel, 100 000 kr., för uppstöttning
av Wasas skrov icke torde aktualiseras förrän efter den 1 juli
1962, dels ock därigenom att nämnden generellt uppräknat driftkostnaderna
—- med hänsyn till ökade löner och priser samt höjd omsättningsskatt — med
i genomsnitt 5 %, d. v. s. i runt tal 40 000 kr. Kostnaderna under innevarande
kalenderhalvår skulle därför kunna anges till 850 000 kr.

Genom förseningen av pontonöverbyggnaden har förutsättningarna för
intäkternas förvärvande försämrats. Tidigare antagna intäkter om i genomsnitt
66 000 kr. för månad eller för ifrågavarande halvår (6 x 66 000 =)
396 000 kr. kan icke längre förväntas. Nämnden räknar för ifrågavarande
halvår numera icke med intäkter till större belopp än 200 000 kr.

För ifrågavarande tidrymd räknar nämnden således med kostnader om
850 000 kr. och intäkter om 200 000 kr. Härjämte räknar nämnden med att
400 000 kr. av för innevarande budgetår anvisat statsbidrag belöper på
denna period. Under perioden skulle således ett underskott om (850 000-—
200 000 —400 000 =) 250 000 kr. föreligga. Motsvarande underskott skulle
med de i september 1961 angivna kostnaderna och det hösten 1961 anvisade
statsbidraget ha utgjort 114 000 kr.

Tiden den 1 juli 1962—den 60 juni 1963. Av anläggningskostnaderna
kvarstår enligt nämndens bedömande alltjämt kostnaderna för en lagringslokal
för färdigkonserverade fynd, beräknad kosta cirka 200 000 kr. Den
från budgetåret 1961/62 överförda kostnaden, 100 000 kr., för skeppets uppsittning
blir sannolikt aktuell under juli 1962. Sammanlagt skulle därför
anläggningskostnaderna under nästa budgetår utgöra 300 000 kr.

Driftkostnaderna anger nämnden till 1 900 000 kr. Härom anföres följande.

Driftkostnaderna för budgetåret 1962/63 är vanskligt att bedöma, enär
Wasanämnden i stort sett ännu inte har annat underlag härför än vad som
av nämnden tidigare redovisats. Konserverings- och restaureringsarbetena
på själva skeppet, varom man ännu inte har någon som helst praktisk
erfarenhet, kommer att dominera verksamheten. Kostnaden torde i väsentlig
grad bli beroende på den sysselsatta arbetsstyrkan. När det gäller konserveringen
spelar tidsfaktorn en viktig roll, som hänsynen till kostnaderna
får underordna sig, men restaureringsarbetet kan till tiden i viss mån anpassas
efter de ekonomiska resurserna. Konserveringsteknikerna räknar
med ett tillkommande behov av konserveringskemikalier för en kostnad av
cirka 100 000 kr. Vidare kommer sannolikt dykeriarbetet på den ursprungliga
fyndplatsen att återupptagas under budgetåret. Detta kommer i så fall
att draga extraordinära kostnader utöver de tidigare redovisade. Under förutsättning
att man vid bärgningen kan få räkna på samma assistans från
marinens dykarskola som den vilken lämnades under åren 1958—1960, beräknar
nämnden att för arbeten av ifrågavarande slag cirka 80 000 kr.
måste medtagas vid beräkning av medelsbehovet. En justering för anpassning
till 1962 års löne- och kostnadsläge med cirka 85 000 kr. torde vara
ofrånkomlig. Det finns fog för antagandet att driftkostnaderna under dessa
förutsättningar dock icke skall överstiga 1 900 000 kr.

122

Kling!. Maj:ts proposition nr 110 nr 1962

Intäkterna för perioden beräknar nämnden i likhet med tidigare till
800 000 kr. Ett underskott av (300 000 + 1 900 000 — 800 000 =)1 400 000
kr. skulle därför uppkomma. Motsvarande belopp i föregående kalkyl
utgjorde 1 028 000 kr.

Wasanämnden räknar således med ett icke täckt medelsbehov av
1 990 000 kr. för tiden intill den 1 januari 1902, 250 000 kr. för tiden den 1
januari—den 30 juni 1962 och 1 400 000 kr. för Liden den 1 juli 1962—den 30
juni 1963, eller sammanlagt 3 640 000 kr. Nämnden hemställer, att för budgetåret
1962/63 ett statsbidrag av 3 640 000 kr. måtte anvisas nämnden.

Departementschefen

Såsom jag framhöll vid anmälan hösten 1961 av frågan om anvisande av
medel å riksstaten till bärgning m. m. av regalskeppet Wasa har Wasanämnden
—• det organ som anförtrotts arbetet med bärgning och tillvaratagande
av skeppet — haft betydande svårigheter vid planeringen av detta
arbete. Jag framhöll sålunda härvid bland annat att tidigare erfarenheter
av bärgningsarbete av ifrågavarande slag saknades, vilket försvårat kostnadsberäkningarna.
Enligt de då föreliggande kalkylerna förelåg för tiden
fram till den 1 juli 1963 ett underskott av 3 842 000 kr. Efter förslag av
Kungl. Maj:t anvisades till arbetena med Wasa ett anslag av 2 700 000 kr.,
avsett täcka underskottet fram till den 1 juli 1962. I fråga om 114 000 kr.,
utgörande det återstående medelsbehovet fram till nämnda tid, gjordes i
propositionen intet särskilt uttalande. Det av nämnden redovisade underskottet
för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963, 1 028 000 kr., förutsattes
skola upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för nästa
budgetår. Det förutsattes vidare, att, därest under innevarande budgetår
behov av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma
detta behov kunde täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över
riksstaten ävensom att Stiftelsen Wasa Rediviva vid behov skulle komma
att ytterligare bidraga till kostnaderna för arbetet.

Under hösten 1961 och vintern 1961—1962 har de fasta anläggningarna
för Wasa i allt väsentligt fullbordats. Riktlinjerna för den fortsatta verksamhetens
bedrivande har också enligt Wasanämnden börjat klarna. På
detta stadium av arbetet har Wasanämnden konstaterat, att kostnaderna
avviker från förhandsberäkningarna. Till följd härav uppkommer för verksamheten
en medelsbrist för tiden fram till den 1 juli 1963 om 3 640 000 kr.
mot enligt tidigare beräkningar drygt 1 028 000 kr. jämte det av statsanslaget
icke täckta underskottet om 114 000 kr. enligt föregående kalkyl,
ökningen utgör sålunda 2 498 000 kr.

Av denna ökning hänför sig huvuddelen, omkring 2 130 000 kr., till anläggningsarbetena.
I fråga om detta belopp anger nämnden att omkring
1 130 000 kr. avser kostnadsstegringar, nytillkommande arbeten m. m. medan
omkring 1 000 000 kr. beror på andra orsaker, sannolikt även misstag
vid den ursprungliga kostnadsberäkningen.

123

Katigt. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

Det arbete som är anförtrott Wasanämnden har till följd av bristen på
erfarenheter av hithörande verksamhet varit svårt att planera. Det är därför
förklarligt att kostnadsuppskattningarna icke visat sig hållbara. Kostnadsökningen
i förhållande till tidigare redovisade uppskattningar är emellertid
betydande. Det finns därför all anledning att betona vikten av att fullständiga
och realistiska kostnadskalkyler redovisas som grund för statsmakternas
beslut.

I det uppkomna läget och under beaktande av angelägenheten av att konserveringsarbetet
fullföljes föreslår jag, aLt för nästa budgetår till arbetena
med Wasa anvisas ett anslag av 3 600 000 kr. Jag förutsätter, att verksamheten
planeras på sådant sätt att en medelsreserv finnes för att möta uppkommande
prisstegringar och oförutsedda utgifter av annat slag. Självfallet
skall verksamheten även i övrigt planeras med hänsyn till föreliggande
ekonomiska möjligheter. Därvid hör Wasanämnden utgå från att ytterligare
anslagsäskanden från nämnden kommer att behandlas mycket restriktivt.
Som situationen utvecklat sig synes det exempelvis nu orealistiskt att räkna
med statsmedel för bestridande av kostnaderna för ett eventuellt museibygge
i anslutning till Wasa.

I de nu föreliggande kalkylerna räknas för den aktuella perioden icke
med några nya bidrag av Stiftelsen Wasa Rediviva. Anledning härtill är att
stiftelsen, enligt vad jag inhämtat, avsett sina återstående tillgångar utgörande
omkring 500 000 kr. för ändamål, som på längre sikt beräknas tillföra
Wasanämnden inkomster. Då staten på nuvarande skede av bärgningsarbetet
gjort betydande ekonomiska insatser medan anspråken på stiftelsen
begränsats synes det naturligt att i ett senare skede räkna med en proportionsvis
större insats från stiftelsen.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bärgning in. m. an regalskeppet Wasa för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.

[141 Reglering av prisstegringar

Anslag Neltoutgift

1959/60 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 .............................. 60 000 000 60 000 000

1961/62 (statsliggaren s. 315) 60 000 000
1962/63 (förslag) ............... 80 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 198) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till reglering
av prisstegringar för budgetåret 1962/63 beräkna ett anslag av 80 000 000 kr.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av
propositionerna 1959:119, 1960:110 (p. 12) och 1961:110 (p. 24) täcka
sådana prisfördyringar på reservationsanslag och obetecknade anslag un -

124

Ktingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

intill utgången av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen hävdade
jag, att ytterligare erfarenheter av prisutvecklingen in. m. borde avvaktas
innan slutlig ställning togs till anslagsbeloppet för nästa budgetår.
Då ett visst ytterligare material nu föreligger torde jag ånyo få anmäla anslagsfrågan.
Dessförinnan torde jag emellertid få redogöra för dispositionen
av det för budgetåret 1960/61 anvisade anslaget. Jag torde också få anmäla
en av försvarets prisregleringsdelegation verkställd utredning rörande inverkan
på prisindexberäkningarna av ändringar i fråga om vissa indirekta
skatter.

Dispositionen av för budgetåret 1960/61 anvisat anslag

Resultatet av verkställda indexberäkningar för budgetåret 1960/61 framgår
av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1959 = 100

Aug.

1960

Nov.

1960

Febr.

1961

Maj

1961

Medeltal

1960/61

103.5

102.5

103.7

102.8

105,5

103,8

106,0

104,5

104,7

103,4

Fjärde huvudtiteln........

Samtliga reservationsanslag .

Genomsnittsindextalet för budgetåret 1960/61 (maj 1959 bas = 100)
blev alltså 104,7. Ramen för budgetåret utgjorde med borträknande av anslag
och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär 2 850,4 miljoner kronor
(jfr prop. 1960:1, bil. 6, s. 23). Under förutsättning av oförändrade reservationer
har således utgifterna under fjärde huvudtiteln efter prisomräkning
kunnat uppgå till (2 850,4 + 4,7 x —=) 2 984,4 miljoner kro 100 nor.

Då reservationerna ökade med 218 miljoner kronor, reduceras utgiftsramen
till (2 984,4 — 218 =) avrundat 2 766 miljoner kronor. Efter avdrag
av ett för budgetåret borträknat belopp av 3 miljoner kronor (jfr prop.
1960: 1, bil. 6, s. 23) skulle utgiftsramen nedgå tilll 2 763 miljoner kr.

Ramen för försvarshuvudtiteln för budgetåret 1960/61 utgjorde som nyss
nämnts 2 850,4 miljoner kronor. Härav belöper 1 804 miljoner kronor på
reservationsanslag och obetecknade anslag och 1 046 miljoner kronor på
förslagsanslag. Medelsförbrukningen uppgick enligt budgetredovisningen till
1 574 respektive 1 072 miljoner kronor eller sammanlagt 2 646 miljoner kronor.
Sistnämnda belopp bör emellertid justeras med hänsyn till att i räkenskaperna
redovisats från prisregleringsanslag överförda belopp, 60 miljoner
kronor, samt belopp som vid prisregleringen överförts till budgetutjämningsfonden,
12,5 miljoner kronor. Med beaktande härav skulle de verkliga ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

125

gifterna under huvudtiteln utgöra (2 646 + 60 — 12,5 = ) 2 693,5 miljoner
kronor. Ramen skulle följaktligen ha underutnyttjats med (2 763 —- 2 693,5
=) 70 miljoner kronor.

Emellertid bör härifrån avräknas ett belopp av 13 miljoner kronor motsvarande
det belopp som tagits i anspråk för prisregleringsändamål av anslaget
till anskaffning av flygmateriel m. m. Underutnyttjandet nedgår härvid
till 57 miljoner kronor.

Prisindexberäkningarna i fråga om reservationsanslag och obetecknade
anslag utvisar som framgått av det föregående en ökning med 3,4 enheter.
Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag bör följaktligen -—- förutsatt
att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkningarna

ger vid handen -— för budgetåret 1960/61 utgöra (3,4 x - —^ —) avrundat

100

61,3 miljoner kronor.

Till förfogande för prisregleringen för budgetåret 1960/61 har stått — förutom
anslaget Reglering av prisstegringar — viss reservation under anslaget
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (jfr prop. 1961:110, p. 24).
Kungl. Maj :t har den 14 april och den 30 juni 1961 meddelat beslut om dispositionen
av de för budgetåret 1960/61 till förfogande stående medlen för
prisreglering. Med hänsyn till inträffade prissänkningar reducerades härvid
anslaget Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., delpost till
Ivungl. Maj:ts disposition med 12,5 miljoner kronor. För kompensation för
prisstegringar har härvid fått tagas i anspråk högst (61,3+12,5=) 73,8
miljoner kronor. Genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har sammanlagt
73 miljoner kronor tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1960/61 anvi -

sade reservationsanslag enligt följande.

Belopp

Anslag (kr.)

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m....... 55 000

Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigs beredskap

.................................................................. 150 000

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel ......... 100 000

Armén: Beklädnad m. m...............''t................................ 1 000 000

Armén: Inventarier m. m................................................. 200 000

Armén: Anskaffning av drivmedelsutrustning ..................... 300 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 12 800 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 3 750 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m............................... 250 000

Marinen: Beklädnad m. m.............................................. 125 000

Marinen: Inventarier m. m.............................................. 50 000

Marinen: övningar m. m................................................. 252 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m..................................... 3 400 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 2 500 000

126

Kungl. Maj :ts proposition nr 110 år 1962

Belopp

Anslag (kr.)

Marinen: Underhåll av fartyg m. in.................................. 2 600 000

Flygvapnet: Beklädnad m. m........................................... 150 000

Flygvapnet: Inventarier m. in........................................... 50 000

Flygvapnet: övningar m. m.............................................. 100 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 33 400 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .......................................... 2 700 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten
B. Underhållskostnader m. m............................... 6 200 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ............... 200 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 1 500 000

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanslcaffning av viss utrustning.
.................................................................... 100 000

Militärapoteket: Engångsanslcaffning av viss utrustning m. m. 18 000

Sjukvårdsmateriel ......................................................... 50 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m................... 100 000

Vissa signalförbindelser m. m........................................... 600 000

Järnvägslcrigsbromateriel ................................................ 300 000

Summa kr. 73 000 000

De överförda medlen fick omedelbart tas i anspråk av vederbörande myndigheter.

Utvecklingen under budgetåret 1961/62

För prisregleringen under innevarande budgetår skall — såvitt gäller
driftbudgeten — tillämpas i huvudsak samma regler som för budgetåret
1960/61. Nettoresultatet av prisregleringen under budgetåret 1961/62 bör
alltså i princip motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag
i riksstaten för detta budgetår — 2 995 miljoner kronor i pris- och löneläge
maj 1960 och 1 januari 1961 — multiplicerad med skillnaden mellan indextal
för maj 1960 och genomsnittsindextalet för budgetåret 1961/62 med den
jämkning som betingas av att vid ramberäkningen hänsyn tagits till löneförändringar
intill den 1 januari 1961.

Hittills framräknade indextal för prisförändringar under försvarshuvudtiteln
framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1960 = 100

Maj

1961

Aug.

1961

Nov.

1961

Fjärde huvudtiteln ....................................

Samtliga reservationsanslag.............................

103,3

102,6

104,2

103,4

104,6

104,0

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

127

Indextal skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande
budgetår — för februari och maj 1962. Tendenserna kring årsskiftet 1961—
1962 kan delvis belysas medelst kommerskollegii indexserie för maskiner
och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna.
Nämnda serie har från och med ingången av innevarande
budgetår utvecklats enligt följande: 1961, juli 147, augusti 147, september
148, oktober 148, november 149, december 148 och 1962, januari 149. Härtill
kommer den inverkan som resultaten av årets lönerörelse kan få för
prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret 1962.

Med ledning av sålunda tillgängligt material anser jag det sannolikt att
det för innevarande budgetår anvisade prisreglcringsanslaget icke kommer
att räcka. Jag avser därför att framlägga förslag om medelsanvisning på tillläggsstat.
Till denna fråga torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Utredning rörande inverkan på prisindexberäkningarna av vissa ändringar i fråga om

indirekta skatter

I skrivelse den 5 mars 1962 har försvarets prisregleringsdelegation tagit
upp frågor hur ändringar av den allmänna varuskatten, brännoljeskatten
och bensinskatten, vilka trätt i kraft den 1 januari 1962, bör behandlas vid
beräkningen av prisförändringarna på försvarsutgifterna.

Delegationen erinrar om att delegationen den 27 februari 1960 avgav förslag
med anledning av införandet av allmän varuskatt. Förslaget, som anmäldes
till propositionen 110 år 1960, bifölls (SU 1960: 114; rskr 1960: 291).
Delegationen förordar, att den nu beslutade höjningen av den allmänna varuskatten
skall beaktas för försvarsindexberäkningarna på motsvarande sätt
som vid skattens införande under budgetåret 1959/60. Detta innebär, att
några speciella förändringar icke vidtages i principerna för indexberäkningarna
på grund av denna höjning vid de löpande beräkningarna för budgetåret
1961/62 men att förändringar i gengäld vidtages som ger försvaret
full kompensation från och med ingången av budgetåret 1962/63.

Liksom vid föregående tillfälle grundar sig delegationens ställningstagande
på det förhållandet, att försvarsindex ger en viss automatisk kompensation
för den höjda varuskatten redan från och med februari 1962. Den av
höjningen orsakade kostnadsökningen gör sig däremot av olika skäl, t. ex.
tidsintervallen mellan beställnings- och leveranstillfällen, gällande med en
viss eftersläpning. Det är enligt delegationen svårt att ange hur stor skillnaden
mellan den uppkomna merkostnaden och den på grund av försvarsindexen
utgående kompensationen kan komma att bli och i vilken riktning
den går, då det saknas uppgifter som belyser hur fort höjningen av varuskatten
slår igenom på försvarskostnaderna.

Delegationen anser, att för tid efter den 1 juli 1962 kompensation bör
utgå för den kostnadsökning som orsakas av höjningen av varuskatten. I
vägningsschemat till försvarsindexens budgetårslänk för 1962/63 bör där -

128

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1062

för enligt delegationen infogas en särskild regleringspost liksom fallet var
1900/61. Regleringsposten skall motsvara skillnaden mellan den kostnadsökning,
som orsakas av den höjda varuskatten, och den kompensation därför
som automatiskt följer av försvarsindex. Av beräkningstekniska skäl bör
regleringsposten uppdelas på tre delposter avseende förslags-, reservationsoch
investeringsanslag. Regleringsposlens storlek beräknas av delegationen
preliminärt till 5,2 miljoner kronor. Det definitiva beloppet bör bestämmas
samtidigt som vägningsschemat för 1962/63 fastställes.

Vidkommande höjningen och omläggningen av brännoljeskatten samt
höjningen av bensinskatten anför delegationen följande.

Brännoljeskatten uttages efter den 1 januari 1962 i ett tidigare distributionsled.
Den medräknas numera i de prisuppgilter för brännolja som ingår
i partiprisindexens prismaterial. Försvarskostnaderna påverkas endast av
skattehöjningen och den procentuella kostnadsökningen blir därför enligt
delegationen väsentligt mycket mindre än höjningen av partipriset. Delegationen
anser emellertid, att detta vid försvarsindexberäkningarna kan
motvägas genom att från beräkningsunderlagets prisserie för motorbrännolja
rensa bort den del som motsvarar omläggningen till tidigare distributionsled.
Någon annan åtgärd föreslås icke beträffande motorbrännolja.

Vad bensinskatten beträffar, visar undersökningar, som utförts på delegationens
initiativ, att en automatisk prisomräkning på grundval av beräkningsunderlaget
skulle medföra en kompensation åt försvaret för bensinskattehöjningen,
som beräknats till cirka 2,3 miljoner kronor, medan kostnadsökningen
beräknas till cirka 1,25 miljon kronor. Delegationen föreslår,
att försvarsindex korrigeras så att försvaret får kompensation med
1,25 miljon kronor från och med den tidpunkt då bensinskatten höjdes.

Departementschefen

Jag ifrågasätter icke några ändringar i de grunder för beräkning av
prisförändringarna å försvarsutgifterna som för närvarande tillämpas. Ej
heller synes någon ändring aktuell i Iråga om villkoren för utnyttjande av
förevarande anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av beslutade
förändringar beträffande den allmänna varuskatten, brännoljeskatten
och bensinskatten ansluter jag mig till vad försvarets prisregleringsdelegation
föreslagit. Delegationens förslag står i principiell överensstämmelse med
vad statsmakterna år 1960 beslöt rörande den allmänna varuskattens inverkan
på beräkningen av prisförändringarna på försvarsliuvudtiteln.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt min mening slutligt uppföras med
det i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 80 miljoner kronor.
Som framgått av det anförda har för prisregleringen under budgetåret
1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 73 miljoner kronor. För innevarande
budgetår torde inemot 80 miljoner kronor bli erforderliga. Anledning att
för budgetåret 1962/63 anta att medelsbehovet skulle bli lägre synes inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1962

129

föreligga. Det kan framhållas att summan av reservationsanslag och obetecknade
anslag under fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag
till medelsanvisningar för budgetåret 1962/63 torde bli cirka 4 % högre än
för hudgetåret 1961/62.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

aLt till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

15] Inredning in. m. av vissa förrådslokaler

Anslag

1961/62 (statsliggaren s. 315) 300 000

1962/63 (förslag) ............... 70 000

Efter beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:110; SU 104; rskr. 275) har
försvarsgrenarnas bokförråd — armé-, marin- och flygbokförråden — samt
armétvgförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg sammanslagits
och sammanförts med försvarets civilförvaltnings m. fl. blankettförråd till
ett centralt bok- och blankettförråd under civilförvaltningens ledning. Förrådet
har förlagts till vissa nya lokaler i Solvalla (jfr prop. 1961: 110, s. 212).
För innevarande budgetår har under ett särskilt reservationsanslag, Inredning
m. m. av vissa förrådslokaler, anvisats 300 000 kr. för bestridande av
engångskostnaderna för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning
m. m. Av beloppet har 180 000 kr. beräknats för hyllinredningar
m. m., drygt 30 000 kr. för inventarier m. m., omkring 5 000 kr. för telefoner
och snabbtelefonanläggningar, samma belopp för transportutrustning
för transporter inom förrådslokalerna samt återstoden — omkring 80 000
kr. — för kostnader i samband med flyttningar m. m. och oförutsett.

I skrivelse den 30 januari 1961 har försvarets civilförvaltning anfört, alt
kostnaderna för hyllinredningar för förrådet uppgår till omkring 180 000 kr.
och kostnaderna för övriga ändamål — med undantag för flyttningskostnaderna
— till drygt 45 000 kr. Flyttningskostnaderna beräknas emellertid
bli väsentligt högre än vad som tidigare förutsetts och uppskattas till sammanlagt
145 000 kr. ökningen sammanhänger bland annat med att flyttningskostnader
tillkommit vilket icke beaktats vid anslagsberäkningen. Det
totala medelsbehovet för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för dessas
inredning m. m. beräknas således till (180 000 + 45 000 +145 000 =)
370 000 kr. Med hänsyn härtill hemställer civilförvaltningen, att ett belopp
av (370 000 —- 300 000 =) 70 000 kr. måtte ställas till förfogande för bestridande
av kostnaderna för flyttning till de nya förrådslokalerna m. m.

För egen del har jag ej funnit anledning till erinran mot civilförvalt 9—3230

62 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1962

ningens beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål och
tillstyrker därför att ett belopp av ytterligare 70 000 kr. anvisas. Härigenom
torde medelsbehovet för flyttning till och inredning m. m. av centrala bokocli
blankettförrådets lokaler vara täckt. I likhet med vad som skett för innevarande
budgetår bör enligt min mening ifrågavarande medel anvisas
under ett särskilt reservationsanslag till inredning m. m. av vissa förrådslokaler.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Inredning m. m. av vissa förrådslokaler för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

[16] Inredning m. m. av vissa kontorslokaler

Anslag

1962/63 (förslag) ............... 1 200 000

Vid anmälan av armétygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret
1962/63 i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 74) erinrade jag om att
Kungl. Maj :t den 17 februari 1961 medgivit, att fortifikationsförvaltningen
fick gå i författning om förhyrning av lokaler i ett under byggnad varande
kontorshus inom kvarteret Tegeludden vid Sandhamnsgatan å Östermalm
i Stockholm. Förhyrningen avsågs tillgodose del av lokalbehovet för till
Stockholm förlagda centrala staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret.
Kungl. Maj:t har vidare den 15 september 1961 föreskrivit, att de
nya lokalerna skall disponeras i huvudsak på så sätt att armétygförvaltningen
erhåller omkring 200 rum och flygförvaltningen cirka 240 ruin. Jag
anförde i statsverkspropositionen vidare, att under budgetåret 1962/63 kostnader
uppkommer för armétygförvaltningen och flygförvaltningen för inredning
m. m. av lokalerna (telefonväxel, armatur, bevakning etc.). Jag anhöll
att vid en senare tidpunkt få återkomma till frågan om medelsanvisning
för bestridande av dessa kostnader.

Såsom anförts i det föregående under flygföx-valtningens omkostnadsanslag
beräknar flygförvaltningen preliminärt kostnaderna för ämbetsverkets
del för flyttning till de nya lokalerna samt för dessas inredning m. m. till
omkring 735 000 kr. under nästa budgetår. Jag vill vidare erinra om att
Kungl. Maj :t den 9 februari 1962 bemyndigat armétygförvaltningen att beställa
en för förenämnda lokaler gemensam telefonväxel. Kungl. Maj :t förklarade
sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas bestridande.
Medelsbehovet för telefonväxeln (inträdes- och installationsavgifter
m. m.) uppskattas till omkring 300 000 kr.

Vid anspråktagande av de nya lokalerna, vilket beräknas ske omkring

131

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1962

den 1 april 1963, uppkommer således vissa kostnader för flyttning samt
för inredning in. m. Sålunda erfordras — förutom den för armétygförvaltningen
och flygförvaltningen gemensamma telefonväxeln — telekommunikationer
i övrigt inom de nya lokalerna samt mellan dessa och respektive
myndigheters på andra ställen placerade enheter. Vidare uppkommer kostnader
för anskaffning av inventarier in. m. (armatur, möbler, kontorsutrustningar,
säkerhetsskåp etc.). Engångskostnaderna för flyttning till de nya
kontorslokalerna och därav föranledda följ dförflyttningar samt för lokalernas
inredning m. m. uppskattar jag till sammanlagt i runt tal 1 200 000
kr. Medel för bestridande av dessa engångskostnader bör enligt min mening
anvisas under ett särskilt reservationsanslag, Inredning in. m. av vissa kontorslokaler.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

alt till Inredning m. in. av vissa kontorslokaler för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av l 200 000 kr.

i 17] Vissa attitydundersökningar

1962/63 (förslag) ......

Anslag
38 000

Överbefälhavaren har i skrivelse den 2 februari 1962 hemställt, att medel
måtte ställas till förfogande för utförande av vissa attitydundersökningar.
T skrivelsen anför överbefälhavaren, att han uppdragit åt chefen för armén
att i samråd med cheferna för marinen och flygvapnet genomföra vissa
studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder avsedda att
förbättra rekryteringen av aktivt befäl. Chefen för armen har med anledning
härav tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för försvarsgrensledningarna,
försvarsstabens personalvårdsbyrå samt militärpsykologiska institutet.
Arbetsgruppens första arbetsskede omfattar främst kartläggning av
rådande anställnings- och arbetsförhållanden, rekryteringsförutsättningarna
med hänsyn till skol- och befolkningsutvecklingen samt grundläggande
studier av vilka faktorer som bör tillmätas betydelse som rekryteringsfrämjande
respektive rekryteringshämmande. För att kunskaper om sistnämnda
faktorer skall erhållas är det enligt överbefälhavaren nödvändigt
alt attitydundersökningar kommer till stånd. Dessa undersökningar bör
klarlägga varför ynglingar väljer respektive icke väljer befälsyrket, varför
befäl avgår i förtid samt varför förtidsavgångna söker återanställning. Enligt
överbefälhavaren bör följande undersökningar komma till stånd, nämligen
en brevledes utförd undersökning bland ett urval av år 1961 inskrivna
officers- och underofficersuttagna värnpliktiga, en av psykolog utförd attitydundersökning
bland ett urval av inneliggande officers- och underoffi -

132

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110 år 1962

cersuttagna värnpliktiga samt en brevledes utförd undersökning bland under
senare år förtidsavgånget och återanställt aktivt befäl.

En del av de angivna uppgifterna kan enligt överbefälhavaren utföras av
i första hand militärpsykologiska institutet. För vissa uppgifter måste emellertid
utomstående arbetskraft — i första hand sociologer och psykologer
— tagas i anspråk. Kostnaderna för arvoden samt för resor och traktamenten
härför beräknas av överbefälhavaren till 37 175 kr.

Med anledning av framställningen bemyndigade Kungl. Maj:t den 9
februari 1962 överbefälhavaren att som underlag för rekryteringsfrämjande
åtgärder utföra vissa attitydundersökningar inom en kostnadsram av 38 000
kr. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj:t försvarets civilförvaltning
att förskottsvis med utnyttjande av för ämbetsverket disponibla medel bestrida
kostnaderna för ifrågavarande undersökningar. Kungl. Maj:t förklarade
sig framdeles vilja förordna om kostnadernas slutliga bestridande.

Jag föreslår nu, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar slutligt
bestrides från ett särskilt anslag, Vissa attitydundersökningar. Detta
bör enligt min mening uppföras med 38 000 kr. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa attitydundersökningar för budgetåret 1962/63
anvisa ett anslag av 38 000 kr.

Sammanställning

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock
de anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde om vilka slutliga
anslagsäskanden framlagts tidigare under året i särskilda propositioner
samt å andra sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) för motsvarande
ändamål beräknade beloppen.

Anslag

Driftbudgeten

Försvarsdepartementet: Avlöningar ...............

Marinförvaltningen: Avlöningar ..................

Flygförvaltningen: Avlöningar .....................

Flygförvaltningen: Omkostnader ..................

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .....................

Militärmusiken: Avlöningar ........................

I statsverkspropositionen

upptaget
belopp

1 550 000
14 300 000
33 500 000
1 930 000
274 000 000
104 140 000
135 000 000
123 000 000
10 000 000

Slutligt

äskat

belopp

>1 675 000
"14 500 000

3 33 500 000

1 650 000
270 000 000
106 000 000
134 000 000
115 183 000

4 10 700 000

Noter se nästa sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110	ur 1902	133
Militärmusiken: Reseersättningar m. m..........	475 000	4 475 000
Försvarsupplysning ....................................	600 000	3 480 000
Krigshistorisk verksamhet ...........................	300 000	—
Militärhistorisk verksamhet ........................	—	8 300 000
Modellkammaren i Karlskrona .....................	100 000	—
Marinmuseet och modellkammaren i
Karlskrona: Avlöningar ...........................	—	49 000
» : Omkostnader ........................	—	10 000
» : Samlingars konservering m. m. Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ka-	—	40 000
sernbyggnaders delfond ........................... Ersättningar till försvarets fastighetsfond: Be-	111 650 000	‘112 650 000
fästningars delfond .................................	33 125 000	7 33 125 000
Vissa nämnder m. m.................................. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen	300 000	5 225 000
under militärtjänstgöring m. m................	11 000 000	12 000 000
Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa ............	1 000 000	3 600 000
Reglering av prisstegringar...........................	<80 000 000	80 000 000
Inredning m. m. av vissa förrådslokaler .........	—	70 000
Inredning m. m. av vissa kontorslokaler.........	-—•	1 200 000
Vissa attitydundersökningar ........................	—	38 000
Kapitalbudgeten
Markförvärv för övningsfält m. m................ Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-	9 400 000	8 8 000 000
varvet) ................................................	20 500 000	8 30 000 000
Vissa markförvärv för befästningar ...............	1 500 000	81 500 000
Summa kr.	967 370 000	970 970 000

Ramen för försvarsutgifterna angavs vid statsverkspropositionens avlåtande
till 3 325,5 miljoner kronor. Medräknat prisregleringsanslag upptogs
därför utgifterna för det militära försvaret i riksstatsförslaget till 3 405,5
miljoner kronor. Av detta belopp hänfördes 3 202,8 miljoner kronor till driftbudgeten
och 202,7 miljoner kronor till kapitalbudgeten.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer ramen för de militära
utgifterna under budgetåret 1962/63 att stiga till 3 329,i miljoner kronor
eller inräknat prisregleringsanslag 3 409,i miljoner kronor. Av sistnämnda
belopp belöper 3 198,3 miljoner kronor på driftbudgeten och 210,8
miljoner kronor på kapitalbudgeten.

1 Äskat i prop. 1962:108 —• 2 Äskat i prop. 1962:88. — 3 Äskat i prop. 1962:64. —
4 Äskat i prop. 1962: 55. — 5 Äskat i prop. 1962: 74. — 6 Äskat i prop. 1962: 37. — 7 Äskat
i prop. 1962: 41. — 8 Äskat i prop. 1962: 66. — * Äskat i prop. 1962: 47.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1962 135

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar

inom försvaret ..................................................................... 3

2. Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets

förband i fred ..................................................................... 9

3. Lokalisering i fred av visst robotförband ................................. 21

4. Utredning rörande viss personal vid tygtekniska kåren ............... 25

5. Inrättande av viss tjänst vid försvarets fabriksverk ..................... 37

6. Flygförvaltningen: Omkostnader ............................................. 38

7. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 41

8. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 69

9. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 87

10. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 110

11. Anslag för marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona ......... 112

12. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m................................................................ 116

13. Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa....................................... 117

14. Reglering av prisstegringar ................................................... 123

15. Inredning m. m. av vissa förrådslokaler .................................... 129

16. Inredning m. m. av vissa kontorslokaler .................................... 130

17. Vissa attitydundersökningar ................................................... 131