Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Proposition 1968:28

Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union; given Stockholms
slott den 2 februari 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att på sätt, varom föredragande departementschefen hemställt, godkänna
en konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en konsularkonvention
mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union. Konventionen
reglerar i förhållandet mellan de båda länderna bl. a. vilken immunitet
och vilka privilegier som skall tillkomma konsuler samt omfattningen av
konsulers behörighet i olika hänseenden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en den 30 november
1967 undertecknad svensk-sovjetisk konsularkonvention och anför.

Efter förhandlingar mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union, som ägt rum i Moskva och Stockholm under år 1967, har en konsularkonvention
mellan de båda länderna undertecknats i Moskva den 30
november 1967. Konventionen skall ratificeras och träder i kraft 30 dagar
efter utväxling av ratifikationsinstrumenten. Den svenska och den ryska
texten till konventionen jämte två tillhörande signaturprotokoll torde få
fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Konventionen

Angående innehållet i konventionen får jag anföra följande.

Kap. 1 (art. 1) innehåller definitioner. Personalen vid ett konsulat uppdelas
i konsuler och konsulattjänstemän. Med konsul förstås, förutom konsulatchef,
tjänsteman med konsulära uppgifter som anmälts som konsul.
Dessutom inbegrips i detta uttryck person som tjänstgör vid konsulat för
att utbildas i den konsulära tjänsten. Med konsulattjänsteman avses person
som tillhör den administrativa eller tekniska personalen vid ett konsulat
eller dess betjäning.

Kap. II handlar om upprättande av konsulat och tillsättning av konsuler
och konsulattjänstemän. Enligt art. 2 erfordras den mottagande statens
samtycke för öppnande av konsulat, och konsulatets säte och distrikt fastställs
genom överenskommelse mellan de båda staterna. I art. 3 föreskrivs
att konsulatchef skall inneha exekvatur eller annat erkännande och att den
mottagande statens samtycke till hans utnämning skall på förhand ha inhämtats.
Annan konsul än konsulatchef kan enligt art. 4 tillsättas, sedan
den mottagande statens utrikesministerium underrättats om hans namn,

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 3

medborgarskap, rang och tjänst. I art. 5 fastslås att konsul skall vara medborgare
i den sändande staten. Art. 6 ålägger den sändande staten att på förhand
underrätta utrikesministeriet i den mottagande staten om tillsättning
av konsulattjänsteman och anmäla tjänstemannens namn, medborgarskap
och befattning vid konsulatet. Art. 7 ger den mottagande staten rätt att återkalla
exekvatur för konsulatchef och att förklara annan konsul eller konsulattjänsteman
ej vara önskvärd, varav följer skyldighet för den sändande
staten att hemkalla konsuln eller tjänstemannen. I art. 8 fastslås den mottagande
statens skyldighet att ge konsuler sitt skydd och bereda dem möjlighet
att fullgöra sina uppgifter. Art. 9 medger att ledningen av ett konsulat,
när konsulatchefen är förhindrad att tjänstgöra eller befattningen tillfälligt
är obesatt, anförtros åt annan konsul vid konsulatet eller åt medlem av den
diplomatiska personalen vid den sändande statens beskickning. I art. 10
fastställs att medlem av nyssnämnda diplomatiska personal, vilken enligt
anmälan till den mottagande statens utrikesministerium fullgör konsulära
uppgifter vid beskickningen, skall ha samma rättigheter och skyldigheter
som konsul enligt konventionen. Art. 11 ålägger den mottagande staten att
bistå den sändande staten vid anskaffning av konsulatslokaler och bostäder
för den utsända konsulatspersonalen.

Kap. III reglerar konsulats och konsulatpersonals privilegier och immunitetsförmåner.
Enligt art. 12 får den sändande statens riksvapen anbringas
på den byggnad i vilken konsulatslokalerna är inrymda, och den sändande
statens flagga får hissas där liksom även på konsulatchefens bostad. Art. 13
föreskriver att konsulatslokalerna och konsulatchefens bostad skall vara
okränkbara. Polis eller annan myndighet i den mottagande staten får ej bereda
sig tillträde till dem utan att ha fått tillstånd därtill av konsulatchefen,
chefen för den sändande statens beskickning eller person som utsetts av endera
av dem. I art. 14 fastslås att konsulatsarkivet alltid skall vara okränkbart,
oavsett var det befinner sig. Likaså skall konsulatets officiella korrespondens
enligt art. 15 vara okränkbar, och såväl chiffer som diplomatisk
kurir får begagnas för konsulatets skriftväxling med sin regering och med
den beskickning under vilken konsulatet lyder. I art. 16 stadgas vidare att
konsul skall tillåtas resa fritt inom konsulatsdistriktet för fullgörande av
tjänsteåligganden, såvitt ej annat följer av lagar och förordningar i den mottagande
staten rörande områden, till vilka tillträde är förbjudet eller underkastat
inskränkningar av hänsyn till statens säkerhet.

Art. 17 föreskriver att konsul och konsulattjänsteman som ej är medborgare
i den mottagande staten ej får ställas till ansvar inför den mottagande
statens domstolar eller administrativa myndigheter för handlingar utförda i
tjänsten. För konsul föreskrivs vidare i art. 18 en viss personlig oluänkbarhet,
som innebär att han ej kan anhållas eller häktas för handling som han
begått utom tjänsten, såvida det ej gäller grovt brott, varå kan följa frihetsstraff
i minst fem år. I samma utsträckning som konsul skall också medlem -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

mar av hans familj, som bor hos honom och ej är medborgare i den mottagande
staten, åtnjuta sådan okränkbarhet. Art. 19 fritar konsuler och
konsulattjänstemän från skyldighet att avlägga vittnesmål inför domstol
eller administrativ myndighet rörande sådant som ligger inom ramen för
deras tjänsteåligganden. Även när fråga är om vittnesmål rörande annat än
nyss sagts, skall inga tvångsåtgärder få vidtas mot konsul för att förmå
honom att vittna eller inställa sig i domstol som vittne. Detsamma gäller
medlemmar av konsuls familj, som bor hos honom och ej är medborgare i
den mottagande staten. Vidare föreskrivs i denna artikel, att konsul och konsulattjänsteman
som ej är medborgare i den mottagande staten skall få avge
vittnesförsäkran i stället för ed vid avläggande av vittnesmål. Enligt art. 20
skall konsul vara befriad från allmän värnplikt och all annan tjänsteplikt
i den mottagande staten, vilket även skall gälla konsulattjänstemän och medlemmar
av konsuls eller konsulattjänstemans familj som bor hos honom,
förutsatt att de ej är medborgare i den mottagande staten. Samma personalkategorier
skall enligt art. 21 vara fritagna från tillämpningen av gällande
lagar och andra författningar i den mottagande staten rörande registrering
av utlänningar, uppehållstillstånd och liknande frågor.

Beträffande finansiella privilegier föreskrivs till en början i art. 22, att
den sändande staten är befriad från alla skatter och avgifter avseende fast
egendom som ägs eller hyrs av den sändande staten och används uteslutande
för ett konsulats verksamhet eller som bostad för konsulatchefen. Undantaggäller
dock för skatter och avgifter som utgör vederlag för lämnade särskilda
tjänster. Befrielsen omfattar inte heller skatter och avgifter som enligt
lag åvilar den som ingått avtalet med den sändande staten eller med dennas
ombud. Den här nämnda skattebefrielsen beträffande konsulatslokaler och
konsulatchefs bostad skall enligt art. 22 mom. 1 b) under förutsättning av
ömsesidighet utvidgas till att också gälla bostad för annan konsul än konsulatchefen
eller för konsulattjänsteman, i den utsträckning som skattebefrielse
för sådana personalbostäder av den mottagande staten beviljats en
tredje stat. I art. 23 tillerkänns den sändande staten viss befrielse från skatter
eller pålagor som utgår för förvärv, ägande, innehav eller nyttjande av
lös egendom. Förutsättningarna för denna befrielse är dels att egendomen i
fråga är avsedd för ett konsulats verksamhet, dels att skatten eller pålagan
ej enligt lag åvilar annan skattskyldig än den sändande staten.

Vad angår de skatteprivilegier som tillkommer personalen vid ett konsulat
föreskrivs i art. 2b, att konsuler och konsulattjänstemän och medlemmar
av deras familjer som bor hos dem, under förutsättning att de ej är medborgare
eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten och ej utövar
privat förvärvsverksamhet i denna stat, skall åtnjuta samma befrielse från
skatter och andra liknande pålagor som motsvarande personal vid den sändande
statens beskickning. För det fall att konsul eller konsulattjänsteman
eller medlem av hans familj avlider föreskrivs i art. 25, att ingen skatt eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 5

liknande pålaga får påföras lös egendom efter den avlidne, som befinner sig
i den mottagande staten uteslutande till följd av att den avlidne vistades där
i egenskap av konsul eller konsulattjänsteman eller som medlem av sådan
persons familj.

I art. 26 föreskrivs tullfrihet dels för varor som införs för ett konsulats
officiella bruk, dels för varor som införs för personligt bruk av konsuler eller
konsulattjänstemän eller deras familjemedlemmar, allt i den utsträckning
som gäller vid motsvarande införsel vid den sändande statens beskickning.

I art. 27 fastslås att medlemmar av ett konsulats personal, såvitt ej annat
följer av dem tillerkända privilegier och immunitetsförmåner, är skyldiga
att iaktta gällande lagar och förordningar i den mottagande staten, inbegripet
bestämmelser rörande vägtrafik och försäkring av motorfordon.

Kap. IV innehåller bestämmelser om konsulers uppgifter. Av art. 28 framgår
att uppräkningen i detta kapitel av de befogenheter som tillkommer
konsul i tjänsteutövningen ej är uttömmande. Konsul får inom sitt distrikt
fullgöra även andra officiella konsulära funktioner än de i konventionen angivna,
förutsatt att de ej strider mot lagen i den mottagande staten. I artikeln
föreskrivs vidare att konsul för fullgörande av sina uppgifter får göra muntliga
och skriftliga framställningar till myndigheter inom konsulatsdistriktet.

I art. 29 definieras konsuls allmänna uppgifter. Dessa är att tillvarataga
sitt lands och dess medborgares rättigheter och intressen, att främja utvecklingen
av de kommersiella, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga förbindelserna
mellan de båda länderna och att i övrigt befordra de vänskapliga
relationerna dem emellan.

Till konsuls befogenheter hör enligt art. 30 att föra register över landsmän
och utfärda pass och viseringar. Art. 31 tillerkänner konsul rätt att
upprätta födelse- och dödsbevis för landsmän samt förrätta vigslar och registrera
skilsmässor mellan kontrahenter som båda är medborgare i den
sändande staten. Giltigheten i den mottagande staten av de konsulära åtgärder
som vidtas enligt denna artikel är emellertid helt beroende av lagen
i denna stat. Enligt art. 32 får konsul utfärda bestyrkanden och legaliseringar
samt vidta andra erforderliga åtgärder för att bekräfta giltigheten
av handlingar av rättslig natur, när det är fråga om antingen
handlingar avsedda att användas i den sändande staten eller handlingar
som medborgare i den sändande staten avser att använda utanför denna
stat. Artikeln ger konsul också rätt att översätta handlingar och bestyrka
översättningar samt att mottaga depositioner från medborgare i den sändande
staten. Om handlingar, som bestyrkts eller utfärdats av konsul enligt
denna artikel, är avsedda att användas i den mottagande staten, skall denna
stats myndigheter enligt art. 33 erkänna handlingarnas giltighet i den utsträckning
som det är förenligt med lagen i den mottagande staten.

De närmast följande artiklarna avser konsuls befattning med ärenden

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

rörande dödsfall och kvarlåtenskapsfrågor. I art. 34 föreskrivs skyldighet
för vederbörande myndigheter i den mottagande staten att snarast möjligt
underrätta konsul, när person som är medborgare i den sändande staten avlidit.
Dödsbevis för sådan avliden skall kostnadsfritt tillställas konsulatet.
Oavsett avliden persons medborgarskap skall konsul enligt art. 35 vara behörig
att vid boutredning företräda medborgare i den sändande staten som
ej befinner sig i den mottagande staten och ej är på annat sätt representerad
där, om den avlidne efterlämnat egendom till vilken ifrågavarande medborgare
i den sändande staten har rätt eller på vilken han reser anspråk.
Om den bortovarande senare själv skulle bevaka sina intressen eller utse
eget ombud, skall emellertid konsulns behörighet att företräda honom upphöra.
För det fall att den avlidne var medborgare i den sändande staten och
vid dödsfallet endast tillfälligt uppehöll sig i den mottagande staten i samband
med resa, föreskrivs i art. 35 att konsul skall vara behörig att i enlighet
med lagen i den mottagande staten omhändertaga penningar och lösören
som den avlidne innehade för personligt bruk. I artikeln föreskrivs vidare
att konsul, då han gör bruk av den behörighet i fråga om ett dödsbo som
artikeln tillerkänner honom, skall med avseende därå vara underkastad
den mottagande statens domstolars civilrättsliga jurisdiktion. Art. 36 innehåller
kompletterande bestämmelser, enligt vilka konsul har befogenhet
att för överförande till medborgare i den sändande staten, som ej befinner
sig i den mottagande staten, mottaga penningar eller annan egendom som
tillfaller denne till följd av någons död. Som exempel nämns bl. a. livförsäkringsbelopp
och ersättning på grund av olycksfall i arbete.

Art. 37 ger konsul rätt att till domstol eller annan behörig myndighet i
den mottagande staten framföra förslag i ärenden angående utseende av
förmyndare, vårdnadshavare eller god man för medborgare i den sändande
staten eller för sådan medborgares egendom, när den står utan tillsyn.

I art. 38 fastslås konsuls rätt att inom konsulatsdistriktet sätta sig i förbindelse
med och träffa landsmän och ge dem råd och bistånd, t. ex. vid
behov föranstalta om att de får rättsligt biträde. Vidare föreskrivs att den
mottagande staten ej får på något sätt inskränka den sändande statens medborgares
tillträde till konsulatet eller sådan medborgares möjligheter att
meddela sig med konsulatet. I anslutning till dessa allmänna bestämmelser
lämnas i art. 39 särskilda föreskrifter rörande det fall att någon som är medborgare
i den sändande staten arresterats eller anhållits i annan form i den
mottagande staten. I sådant fall åligger det vederbörande myndigheter att
omedelbart underrätta konsuln om anhållandet. Konsul skall vidare ha rätt
att utan dröjsmål besöka och meddela sig med den anhållne. Samma besöksoch
kommunikationsrätt skall också tillkomma konsul i fall då någon som är
medborgare i den sändande staten avtjänar fängelsestraff i den mottagande
staten. De här berörda rättigheterna skall utövas i enlighet med gällande
lagar och förordningar i den mottagande staten, under förutsättning dock

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

att dessa ej omintetgör nämnda rättigheter. Ytterligare bestämmelser rörande
de fall som avses i art. 39 meddelas i det till konventionen hörande
första protokollet. Däri föreskrivs att konsul skall underrättas inom loppet
av en till tre dagar efter anhållandet, beroende på kommunikationsförhållandena,
och att konsul skall få besöka och meddela sig med den anhållne
inom två till fyra dagar efter anhållandet, beroende på den anhållnes vistelseort.
Vidare förklaras i protokollet att konsuls rätt att besöka och meddela
sig med anhållen landsman och landsman som avtjänar fängelsestraff
skall få utövas kontinuerligt.

Beträffande konsuls befattning med ärenden rörande sjöfarten fastslås
till en början i art. 40, att konsul får lämna allt slags bistånd åt fartyg
hemmahörande i den sändande staten som angör hamn eller annan ankarplats
inom konsulatsdistriktet. Konsuln skall få gå ombord på fartyget sedan
detta inklarerats, och befälhavaren och besättningen skall tillåtas att
meddela sig med konsuln. Vidare föreskrivs i denna artikel att konsul, för
fullgörande av sina åligganden med avseende på fartyg eller medlemmar av
dess besättning, får påkalla bistånd av vederbörande myndigheter i den
mottagande staten.

I art. H uppräknas de förrättningar som konsul får företa i fråga om fartyg
och dess besättning. Sålunda skall konsul äga undersöka händelser som
inträffat ombord under fartygs resa, förhöra befälhavaren och medlemmar
av besättningen, undersöka skeppspapperen och uppta förklaringar
rörande fartygs resa och bestämmelseort samt i allmänhet underlätta fartygets
inlöpande, uppehåll och avgång ävensom avgöra tvister mellan befälhavaren
och medlemmar av besättningen, däribland tvister rörande löner
eller eljest rörande arbetsavtal. I artikeln förklaras uttryckligen att dessa
bestämmelser ej innebär någon inskränkning av de befogneheter som kan
tillkomma den mottagande statens myndigheter. Vidare föreskrivs att konsul
får förmedla anställning och avskedande av befälhavare och besättningsmedlem,
såvitt det ej strider mot lagen i den mottagande staten, och vid
behov föranstalta om sjukhusvård och hemsändning av befälhavare eller
medlem av besättningen samt att konsul får mottaga, upprätta och bestyrka
förklaringar och andra handlingar föreskrivna i den sändande statens lagstiftning
såvitt gäller fartyg. Slutligen föreskrivs att konsul, i den utsträckning
som lagen i den mottagande staten tillåter det, får inställa sig inför
ortens myndigheter och domstolar tillsammans med befälhavaren eller
medlem av besättningen och även i övrigt lämna dem bistånd och tjänstgöra
som tolk i deras mellanhavanden med myndigheterna.

I art. 42 föreskrivs att domstolar eller andra behöriga myndigheter i den
mottagande staten, om de skulle ha för avsikt att företa tvångsåtgärder
eller verkställa undersökning ombord på fartyg hemmahörande i den sändande
staten, skall underrätta konsuln härom. Denna underrättelse skall,
utom när det på grund av ärendets brådskande natur ej kan ske, lämnas i

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

så god tid att konsuln eller företrädare för honom kan närvara. Skulle konsuln
ej ha varit närvarande eller företrädd, skall han på begäran få fullständiga
upplysningar från vederbörande myndigheter om vad som förevarit.
Dessa bestämmelser skall också tillämpas i fall då myndigheterna avser
förhöra befälhavaren eller någon besättningsmedlem i land. Under bestämmelserna
i denna artikel faller emellertid ej sedvanliga tull-, pass- och hälsokontroller
och ej heller åtgärder som vidtas på begäran av fartygets befälhavare
eller med hans samtycke.

Art. 43 innehåller regler för det fall att fartyg hemmahörande i den sändande
slaten förliser, strandar eller på annat sätt lider skada inom den mottagande
statens område. Det skall då åligga vederbörande myndigheter i
denna stat att utan dröjsmål underrätta konsul. Myndigheterna skall också
underrätta konsuln om vilka åtgärder som vidtagits för alt rädda fartyget,
ombordvarande personer, last och annan egendom ombord samt föremål tillhörande
fartyget eller dess last, som blivit skilda från fartyget. Konsul
skall på allt sätt bistå fartyget, dess passagerare och medlemmar av dess besättning
och skall i övrigt ha rätt att föranstalta om erforderliga åtgärder
med anledning av fartygets haveri. Myndigheterna i den mottagande staten
skall lämna konsuln erforderligt biträde i samband därmed. För det fall
att varken fartygets befälhavare, dess ägare eller hans ombud eller vederbörande
försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärder för omhändertagande
av fartyget eller föremål tillhörande fartyget, som påträffats på eller nära
den mottagande statens kust eller införts till hamn i denna stat, skall konsuln
anses behörig att på ägarens vägnar träffa de anstalter som ägaren själv
skulle ha kunnat träffa. Denna bestämmelse skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om föremål som utgör del av fartygets last och tillhör medborgare
i den sändande staten. Vidare föreskrivs i art. 43 att fartyget, dess last, utrustning
och inredning samt förråd och andra föremål från fartyget ej får
påföras tullavgifter eller andra skatter utgående på eller med anledning av
varuinförsel, om inte föremålen förs i land för att användas eller förbrukas
i den mottagande staten.

Därutöver innehåller art. 43 vissa bestämmelser om konsuls behörighet
beträffande föremål som utgör del av lasten på förlist fartyg hemmahörande
i en tredje stat och isom tillhör medborgare i den sändande staten och
påträffats på eller nära den mottagande statens kust eller införts till hamn
i denna stat. Även i sådant fall skall konsul anses behörig att på ägarens
vägnar vidta åtgärder för omhändertagande av föremålen, om varken fartygets
befälhavare, föremålens ägare eller hans ombud eller vederbörande
försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärderna.

I art. 44 föreskrivs att bestämmelserna i art. 40—43 i tillämpliga delar
även skall gälla civila luftfartyg.

Slutligen föreskrivs i art. 45 att konventionen skall ratificeras och att den
träder i kraft på den trettionde dagen efter ratifikationsinstrumentens ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

växling. Konventionen skall förbli i kraft till dess endera parten uppsäger
den, varvid sex månaders uppsägningstid skall gälla.

Till konventionen hör två protokoll, vilka utgör integrerande delar avkonventionen.
För innehållet i det första protokollet har redogjorts i
samband med art. 39 i konventionen. Genom det andra protokollet upphävs
den genom ministeriella noter ingångna överenskommelsen den 2
februari 1927 mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union om de ömsesidiga rättigheter, privilegier och immuniteter som tillkommer
konsuler och konsulattjänstemän (SO 1927: 2). Den i denna överenskommelse
fastställda regeln om behandling som mest gynnad nation på
förevarande område skall emellertid i viss mån fortsätta att gälla. I protokollet
förklaras sålunda, alt vardera fördragsslutande partens konsuler och
konsulattjänstemän, utöver vad som föreskrivits i kap. II i konsularkonventmnen,
skall under förutsättning av ömsesidighet åtnjuta de ytterligare privilegier
och immuniteter, som av den andra parten beviljats eller kan komma
att beviljas motsvarande personal från en tredje stat.

Departementschefen

Såsom framgått av den föregående redogörelsen, innehåller den föreliggande
konventionen bl. a. utförliga bestämmelser om konsulers immunitet
och privilegier och om de befogenheter som tillkommer konsuler i tjänsteutövningen.
Liknande konsularkonventioner har av Sverige ingåtts med Storbritannien
den 14 mars 1952 (prop. 1952: 169) och med Frankrike den 5
mars 1955 (prop. 1955: 157). Även Sovjetunionen har efter andra världskriget
ingått bilaterala avtal av detta slag med ett antal länder. Till dessa
länder hör, förutom flertalet öststater, bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland,
Österrike och Finland. Fn den 1 juni 1964 undertecknad konsularkonvention
mellan Sovjetunionen och Amerikas Förenta Stater ratificerades
nyligen av sistnämnda land. Under de senaste åren har Sovjetunionen vidare
undertecknat konsularkonventioner med Storbritannien, Frankrike, Italien
och Japan.

Den nu undertecknade svensk-sovjetiska konventionen är avsedd att reglera
konsulats ställning och verksamhet. Konsulat kan dock öppnas först
sedan särskild överenskommelse därom träffats mellan parterna. De bestämmelser
i konventionen som avser konsuls uppgifter och tjänsteutövning
(kap. IV) kommer emellertid att bli av omedelbar betydelse, eftersom
konventionen i denna del även är tillämplig på den konsulära verksamhet
som utövas genom vardera landets beskickning i det andra landet.

Konventionens immunitets- och privilegiebestämmelser (kap. III) är i stor
utsträckning baserade på reglerna i den konvention om konsulära förbindelser,
som utarbetades vid 1963 års internationella konferens i Wien på
grundval av ett förslag av Förenta Nationernas kommission för internationell

Kungl. Maj :ts proposition nr 28 år 1968

rätt. 1963 års Wienkonvention har undertecknats av ett stort antal stater,
däribland Sverige, men ej Sovjetunionen. Fastän denna Wienkonvention
hittills — till skillnad mot 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser
—• ratificerats endast av jämförelsevis få stater, torde dess legler
om den immunitet och de privilegier som tillkommer ett konsulat och dess
personal få anses motsvara en ganska allmänt godtagen uppfattning om
de minimikrav som kan ställas på staternas lagstiftning och praxis i detta

avseende.

I immunitets- och privilegiehänseende har honorärkonsuler ej samma
ställning som karriärkonsuler (lönade konsuler). Bestämmelserna i den
svensk-sovjetiska konsularkonventionen avser endast konsuler av det senare
slaget, då Sovjetunionen ej anlitar honorärkonsuler i sin utrikesrepresentation
och det ej heller kan väntas bli aktuellt för Sverige att utse honorärkonsuler
i Sovjetunionen.

Enligt konventionens art. 17 skall konsuler och andra medlemmar av ett
konsulats personal, som ej är medborgare i den mottagande staten, åtnjuta
immunitet från den mottagande statens jurisdiktion för handlingar i tjänsten.
Konsul åtnjuter därutöver enligt art. 18 en viss personlig okränkbarhet,
som innebär att han kan anhållas endast om han anklagas för grovt brott.
De här berörda bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med reglerna i
1963 års Wienkonvention. Liknande bestämmelser finns i de ovannämnda
svenska konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike.

Även bestämmelserna i art. 19 om befrielse för konsul från skyldighet att
avlägga vittnesmål ansluter sig till Wienkonventionens regler. Tidigare
svenska konsularkonventioner medger endast vissa mera begränsade lättnader
i fråga om konsuls avläggande av vittnesmål inom ramen för lagen
den 3 februari 1911 (nr. 2). En ändring av denna lag torde bli ofrånkomlig
i samband med en eventuell svensk-sovjetisk överenskommelse om ömsesidigt
öppnande av konsulat och synes oberoende härav böra övervägas för
att uppnå bättre överensstämmelse med Wienkonventionen.

Beträffande bestämmelsen i art. 13 mom. 1 om konsulatlokalers okränkbarhet
kan påpekas, att tidigare svenska konsularkonventioner ej heller på
denna punkt motsvarar Wienkonventionens krav. Regeln om att den mottagande
statens myndigheter ej får bereda sig tillträde till konsulatslokaler
utan tillstånd är enligt såväl det svensk-brittiska som det svensk-franska
avtalet underkastad vissa undantag, som avser dels det fall att brott begåtts
eller håller på att begås i dessa lokaler, dels det fall att någon tagit sin tillflykt
dit för att undkomma de rättsvårdande myndigheterna. Dessa undantag
saknar motsvarighet i Wienkonventionen och har ej upptagits i konventionen
med Sovjetunionen. Wienkonventionen innehåller däremot en uttrycklig
bestämmelse om att erforderligt tillstånd för beträdande av konsulatslokaler
får presumeras föreligga i händelse av eldsvåda eller annan allvarlig
olyckshändelse som kräver omedelbara skyddsåtgärder. Denna regel

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 1 ]

fåi anses gälla även enligt den svensk-sovjetiska konventionen, fastän någon
uttrycklig bestämmelse härom ej tagits in i konventionstexten.

Enligt ari. 13 mom. 2 skall bestämmelsen om konsulatlokalers okränltbarhet
gälla även konsulatchefs bostad. På denna punkt innebär den svensksovjetiska
konventionen en utvidgning av Wienkonventionens immunitetsbestämmelser.
Sovjetunionens konsularkonventioner med andra länder tillerkänner
genomgående konsulatchefs hostad och i de flesta fall även andra
konsulatmedlemmars bostäder samma okränkbarhet som konsulatslokalerna.

I art. 18 och 19 har intagits bestämmelser, enligt vilka konsuls familjemedlemmar
som bor hos honom och ej är medborgare i den mottagande
staten skall åtnjuta samma personliga okränkbarhet och befrielse från
vittnesplikt som konsul. Familjemedlemmarnas ställning i dessa hänseenden
har ej reglerats i vare sig 1963 års Wienkonvention eller tidigare svenska
konsularkonventioner. En annan nyhet i den föreliggande konventionen
äi bestämmelsen i art. 19 mom. 4, enligt vilken konsul och konsulattjänsteman
som ej är medborgare i den mottagande staten skall vid avläggande av
vittnesmål kunna avge vittnesförsäkran i stället för ed. Stadgandet torde ej
kräva någon ändring av svensk lag, då 36 kap. 12 § rättegångsbalken medger
utbyte av ed mot försäkran under sådana omständigheter som får antagas
föreligga i det fall att sovjetisk konsul eller konsulattjänsteman skulle
höras som vittne inför svensk domstol.

I fråga om privilegier på skatte- och tullområdet innebär konventionens
bestämmelser (art. 22—26) att konsulat och konsulatspersonal skall vara
likställda med beskickning och beskickningspersonal. Eftersom både Sverige
ocli Sovjetunionen ratificerat 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser,
följer härav att de båda länderna ömsesidigt tillförsäkrar konsulat
och konsulatspersonal samma skatte- och tullförmåner som enligt 1961
års Wienkonvention tillkommer beskickningarna och deras personal. Det
bör här anmärkas att skatte- och tullbestämmelserna i 1963 års Wienkonvention
om konsulära förbindelser, såvitt angår lönade konsulat och deras
Personal, i stor utsträckning är identiska med motsvarande bestämmelser i
1961 års Wienkonvention. I gällande svenska skatteförfattningar jämställs
genomgående lönade konsulat med beskickningar och lönade konsuler med
diplomatiska tjänstemän. På tullområdet synes däremot sådan likställdhet
ej vara fullt genomförd. Vissa ändringar torde därför få vidtas i tulltaxeförordningen
och tulltaxeringskungörelsen.

Genom noteväxling i Moskva den 2 februari 1927 (SO 1927: 2) träffades
mellan Sverige och Sovjetunionen en överenskommelse om ömsesidig behandling
som mest gynnad nation i fråga om konsulers och konsulattjänstemäns
immunitet och privilegier in. m. överenskommelsen avses skola upphöra
att gälla vid ikraftträdandet av den nya konsularkonventionen. Det till
konventionen hörande andra protokollet innebär emellertid att principen om

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

behandling som mest gynnad nation i viss mån skall gälla även i fortsättningen.
Utöver vad som föreskrivs i konsularkonventionen skall således vardera
parten under förutsättning av ömsesidighet kunna göra anspråk på de eventuella
ytterligare privilegier eller immunitetsförmåner som av den andra parten
beviljats eller kan komma att beviljas ett tredje lands konsuler eller
konsulattjänstemän. Kravet på ömsesidighet innebär alt vardera parten endast
kan göra anspråk på sådana ytterligare förmåner som den själv är beredd
att bevilja den andra parten. Samma regler skall enligt konventionens
art. 22 gälla i fråga om befrielse från skatter på fast egendom som ägs av den
sändande staten. Det bör uppmärksammas att de svenska konsularkonventionerna
med Storbritannien och Frankrike tillerkänner den sändande staten
skattelättnader ej endast, såsom Wienkonventionen, för kanslilokaler
och konsulatchefs bostad utan även för bostad avsedd för karriärkonsul
som ej är konsulatchef. Genom bestämmelsen i art. 22 mom. 1 b) bur So\-jetunionen berättigad till en på motsvarande sätt utvidgad skattebefrielse,
förutsatt att ömsesidighetskravet är uppfyllt från sovjetisk sida.

Bestämmelserna i kap. IV om konsuls befogenheter i tjänsteutövningen
faller i huvudsak inom ramen för motsvarande bestämmelser i de svenska
konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike. En nyhet i förhållande
till dessa avtal är bestämmelsen i art. H, enligt vilken artiklarna
angående konsuls befattning med ärenden som rör sjöfarten (art.

40_43) skall äga motsvarande tillämpning på civil luftfart. Beträffande

sjöfartsartiklarna bör å andra sidan observeras, att dessa är mindre utförliga
än i nyssnämnda tidigare konsularkonventioner. Den nu föreliggande
konventionen innehåller t. ex. ej några motsvarigheter till de bestämmelser
i konventionerna med Storbritannien och Frankrike, som reglerar
jurisdiktionsfrågor beträffande tvister mellan fartygs befälhavare och besättning
och inskränker de lokala myndigheternas rätt att ingripa med anledning
av brott och andra händelser ombord på fartyg.

Art. 3i ålägger vederbörande myndigheter i den mottagande staten att
underrätta konsul när person som är medborgare i den sändande staten avlidit
inom konsulatsdistriktet. Art. 38 föreskriver liknande underrättelseskyldighet
för det fall att sådan person arresterats eller anhållits i annan
form. I det till konventionen hörande första protokollet preciseras inom vilken
tidsfrist (eu till tre dagar) sistnämnda skyldighet skall fullgöras. Vidare
anges inom vilken tid (två till fyra dagar) konsul senast skall få besöka och
meddela sig med den arresterade eller anhållne. Enligt art. 10 skall vederbörligen
anmäld diplomatisk tjänsteman som fullgör konsulära uppgifter vid
beskickning åtnjuta samma rättigheter som konsul. Härav torde följa att
föreskriven underrättelse, när konsulat ej finns eller den ifrågavarande
händelsen inträffat utom konsulatsdistriktet, skall lämnas till den sändande
statens beskickning. De här berörda bestämmelserna torde föranleda vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 13

administrativa tillämpningsföreskrifter för vederbörande svenska myndigheter.

Slutligen kan nämnas att konventionen ej reglerar asylrättsliga frågor.
För dessa får allmänna folkrättsliga principer tillämpas.

Genom förevarande konvention har uppnåtts en från svensk synpunkt tillfredsställande
reglering av ett stort antal frågor på det konsulära området.
Konventionen bör vara ägnad att ömsesidigt underlätta ett friktionsfritt utövande
av konsulär verksamhet och därmed främja utvecklingen av förbindelserna
mellan de båda länderna.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att godkänna konsularkonventionen mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Konsularkonvention

mellan Sverige och de Socialistiska
Rådsrepublikernas Union

Sveriges regering och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions
regering,

vilka i avsikt att gemensamt stärka
vänskapsbanden mellan de båda
länderna

önskar reglera förbindelserna på
det konsulära området mellan Sverige
och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union,

har beslutat avsluta en konsularkonvention
och för detta ändamål
överenskommit om följande:

Kapitel I. Definitioner
Artikel 1

I denna konvention förstås med:

1. »konsulat» ett generalkonsulat,
konsulat eller vicekonsulat;

2. »konsul» envar, inbegripet chefen
för ett konsulat (vare sig generalkonsul,
konsul eller vicekonsul),
som ålagts att fullgöra konsulära
uppgifter och tillsatts eller anmälts
som sådan i enlighet med artikel 3
respektive artikel 4; uttrycket innefattar
även den som tjänstgör vid
konsulat för att utbildas i den konsulära
tjänsten.

3. »konsulattjänsteman» envar
som är anställd för att fullgöra administrativa
eller tekniska uppgifter
eller som betjäning vid ett konsulat
och anmälts som sådan i enlighet
med artikel 6.

KoHcyjn»cKaa kohbchhhh
Me*ay UlBeuHeä ii ComoM CoseTCKHX
CouHaJiHCTHHecKiix PecnyÖJiHK

HpaBHTejiscTO IIlBeuira h 14 pa b hTejIbCTBO
CoK>3a COBeTCKHX CounajmcTHHecKHx
PecnyöJiHK,

b HHTepecax coTpyzuraaecTBa b yxperuieiiHH
apy^ecTBCHHbix oTHonieHiiit
Meacay oöohmh rocynapcTBaMH,

acejiaa yperyjmpoBaTb KOHcyjibCKue
OTuomeHHB Meacfly lilBemieK h Cok>
3om CoBeTCKHx CouuajiHCTHHecKHx PecnyöJiHK,

peunuiH aaKjTiosHTb KoHcyjibCKyio
KoitBeimiiio h c 3toh pejibio corjiacHjincb
o iiH''/KecjieayiomeM:

Pa3aea I. OnpeflejieHiia

CTaTbH 1

B HacToamcM Kohbchhhh noHHMaeTca:

1. ITofl TepMHHOM «KOHCyBbCTBO» -

reHepajibHoe KOHcyjibCTBO, kohcvjibctbo,

BHUe-KOHCyJIbCTBO.

2. UOA TepMHHOM«KOHCyjIbCKOe flOJDK HOCTHOe

JIHHO» - Jlioöoe JIHHO, BKJ1K)-

aaa rjiaBy KOHcyjibCTBa (renepajibHbiH
KOHCyn, KOHCyJI HJIH BHUC-KOHCyjl), KOTOpoMy
nopyaeHO BbinojiHeHHe KOHcyjibCKHX
(})VHKHHH H KOTOpOe ÖbIJIO Ha3HaHeHO
HJIH O KOTOpOM ÖbIJIO COOÖmeHO B
KaaecTBC xaicoBoro b cooTBeTCTBHH co
CTaTbHMH 3 hjih 4; b onpenejicHiie «kohcyjibCKoe
HOJiacHOCTHoe jihho» BKjiiowaIOTCH
TaKHCe JIHHa, n p H K O M a HHH p O B a n -Hbie k KOHcyjibCTBy hjih oöyaeHHH kohcyjibCKoii
cjiyncöe.

3. noa TepMHHOM «COTpy,HHHK KOHcyjibCTBa»
— Jiioöoe jihho, 3awrroe bh nOJIHeHHeM

aHMHHHCTpaTHBHblX HJIH

TexHHHecKHX (JiynKHHH hjih (j)yHKHiiw no
o6cjiy>i b KanecTBe TaicoBoro cooömeHO
B COOTBeTCTHH CO CTaTbefi 6.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Kapitel II. Upprättande av konsulat

och tillsättning av konsuler och
konsulatt j änstemän

Artikel 2

1. Öppnandet av ett konsulat i den
mottagande staten skall vara beroende
av denna stats samtycke.

2. Den sändande staten och den
mottagande staten skall genom överenskommelse
bestämma konsulatets
säte och gränserna för konsulatsdistriktet.

Artikel 3

1. Före utnämning av konsulatchef
skall den sändande staten på
diplomatisk väg inhämta den mottagande
statens samtycke till utnämningen.

2. Sedan sådant samtycke erhållits,
skall den sändande statens beskickning
till den mottagande statens
utrikesministerium överlämna
fullmakt eller annan handling om
tillsättningen. Fullmakten eller handlingen
skall ange konsulatchefens
fullständiga namn, medborgarskap,
rang, det konsulatsdistrikt i vilket
han kommer att tjänstgöra och konsulatets
säte.

3. När fullmakten eller handlingen
om konsulatchefens tillsättning
överlämnats, skall exekvatur eller
annat erkännande så snart som möjligt
beviljas av den mottagande staten.

4. Konsulatchef må börja utöva
sin tjänst så snart den mottagande
staten beviljat honom exekvatur eller
annat erkännande.

Artikel 4

1. Då konsul tillsätts vid konsulat
i annan egenskap än som konsulatchef,
skall den sändande staten på
förhand underrätta den mottagande

Pavie.i II. yMpe/K.iemie KOHcyjibcxB h
na3HaHeune KoncyjibCKHX AonafnocxHbix
Jinq H COTpyflHHKOB KOHCyJlbCXBa

Cxaxba 2

1. KOHCyjIbCTBO MOXCeT 6bIXb OTKpbITO
b rocy^apcTBe npeöbiBaHHH tojibko c
corjiacHH ''JToro rocy/iapcxBa.

2. MecTOHaxoacfleHHe KOHcyjibcxBa h
rpanHObi ero KOHcyjibCKoro oicpyra onpeflejiaioTcx
no cornameamo MC/xny npencraBJiaeMbiM
rocyAapcxBOM h rocyAapcTBOM
npeöbiBaHHa.

CxaTjm 3

1. iia3naxeHna rnaBbi KOHcyjibcxBa
iipepcxaBjXHCMoe rocyaapcxBo ncnpocnx
flnnjiOMaxHxecKHM nyxeM cornacne rocy/rapcxBa
npeöbiBainm Ha xaxoe Ha3HaHemie.

2. Ilocjie xoro xax nonyneno xaxoe
cornacHe, AnnnoMaxHnecxoe npeflcxaBHxejibcxBo
np encx a b jt si om o ro rocynapcxBa
HanpaBjiaex MHHHcxepcxBy hhocxpaHHbix
flen rocynapcxBa npeobiBauHH
KOHcyjibcxHH naxeHX hjih npyroit floxyMenx
o iia3HaxeHHii rnaBbi xoncyjibcxBa.
B naxenxe hjih npyrovi noKVMeuxe yxa3biBaexca
nojinoe hmh h (paMHJiHg rnaBbi
xoncyjibcxBa, ero rpaxxxaHCXBO, paHr,
xoHcyjibcxHH oxpyr, b xoxopoM oh
6vnex HcnojiHaxb cboh o6n3aHHOCXH,
MecxoHaxoac^eHHe KOHcyjibcxBa.

3. Ilo npextcxaBJieHHH naxeHxa hjih
Apyroxo AoxyMeHxa o Ha3iiaMeiiHH rnaBbi
xoHcynbcxBa rocyuapcrBo npeöbiBaHHii
Bbipae r eMy b bo3mo)kho xopoxxHH cpox
3K3exBaxypy huh HHoe pa3pemeHHe.

4. FuaBa KoncynbcxBa Moacex npncxynnxb
x HcnonneHino cbohx o6»3aHHocxeii
nocne xoro, xax rocynapcxBo
npcObiBaniia Bbinacx eMy 3K3exBaxypy
hhh HHoe pa3pemeHHe.

Cxaxba 4

1. Fl pencraBjraeMoe rocyflapcxBO 3apanee
cooöiiiaex MHHHcxepcxBy hhocxpaHHbix
aen rocynapcxBa npeGbiBamra
nonHoe hmh h (})aMHHHK>, rpaxcnaHcxBO,

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

statens utrikesministerium om konsulns
fullständiga namn, medborgarskap,
rang och befattning.

2. Den mottagande staten skall
förse konsuln med en lämplig handling
som bekräftar hans rätt att fullgöra
konsulära uppgifter i den mottagande
staten.

Artikel 5

Ivonsul skall vara medborgare i
den sändande staten.

Artikel 6

Då konsulattjänsteman tillsätts
vid konsulat, skall den sändande staten
på förhand underrätta den mottagande
statens utrikesministerium
om vederbörandes fullständiga namn,
medborgarskap och befattning.

Artikel 7

Den mottagande staten må när
som helst, och utan att behöva ange
skälen för sitt beslut, på diplomatisk
väg underrätta den sändande staten
om att exekvatur eller annat erkännande
av konsulatchef återkallats
eller att en konsul eller konsulattjänsteman
ej är önskvärd. Den sändande
staten skall då hemkalla vederbörande
konsul eller konsulattjänsteman,
om han redan inträtt i
tjänst. Skulle den ej inom rimlig tid
fullgöra denna sin skyldighet, må
den mottagande staten vägra att
längre erkänna vederbörande som
konsul respektive konsulattjänsteman.

Artikel 8

Den mottagande staten skall ge en
konsul sitt skydd och vidtaga erforderliga
åtgärder för att konsuln
skall kunna fullgöra sina åligganden

paHr H AOJDKHOCTb KOHCyjIbCKOrO flOJI/KHoeTHoro
jiana, HasnaacHHoro b kohcyjibCTBO
He b Kaaccrue rnaBbi kohcyjibCTBa.

2. focyaapcTBo npeöbiBaHHH Bbi/iaex
KOHCyjIbCKOMy flOJDKHOCTHOMy jinuy coOTBeTCTBVIOmHH
flOKyMeHT, nOATBepjKpaioipHH
ero npaBO ocyipecTBjiHTb
KOHcyjibCKHe (})yiiKUHH b rocyaapcTBe
npeöbiBaiimi.

CTaTbH 5

KOHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIHPOM
MoaceT öbiTb TOJibKO rpaacAaHHH npeacxaujraeMoro
rocypapcTBa.

CTaTba 6

IIpeACTaBAfleMoe rocypapCTBO 3apaHee
cooomaex MHiincxepcTBy nnocTpaHHbix
jieji rocyflapcTBa npcobiBaiiMH
nojinoe hmh, (jiaMHjiHio, rpaacflaHCTBO h
AOJDKHOCTb COTpyAHHKa KOHCyjIbCTBa,
Ha3HaneHHoro b KOHcyjibCTBO.

CTaTbH 7

FocypapcTBO npeöbiBaHHH MO-Kex b
jnoöoe BpeMH,He öypyHH oönaannbiM moTHBHpoBaTb
cBoe pemeHHe, yBepoMHTb
npeAcraBJiHeMoe rocy/iapcxno /xsiruioMaTHHeCKHM
nyTeM o TOM, TIO 3K3eKBaxypa
hjih HHoe pa3pemeHHe rnaBbi
KOHCyjIbCTBa B3HTO OOpaTHO HJIH HT O
KOHcyjibCKoe pojiacHocTHoe jihuo iijih
COTpyAHHK KOHCVjlbCTBa HBJIHeTCH He npHeMJieMbiM.

B TaxoM cjiyaae npepCTaBJiaeMoe
rocyuapcxBO /iojdkho cootBeTCTBeHHO
0T03BaTb Taxoe KOHCyjIbCKOe
AOJKKHOCTHOe JIHUO HJIH COipyjIHKa
KOHcyjibCTBa, ecjiH oh ynce npHCTynHJi k
CBoeö paöoTe. Ecjih npcACiaBJiHe.vioe
rocy/iapcTBO He bbihojihht b xeneHue
pa3yMHoro cpoxa ototo o6H3aTejibCTBa,
to rocyiiapcxBO npeöbiBaHHH MoaceT
OTKa3aTbCH npH3HaBaTb Taxoe jihuo

KOHCyjIbCKHM AOJIHCHOCTHbIM JIHPOM HJIH
COTpyAHHKOM KOHCyJIbCTBa.

CTaTbH 8

FocynapcTBO npeöbiBaHHH oöecneinBaeT
KOHCyjIbCKOMy AOJHKHOCTHOMy JIHpy
cbok) aaipnxy h npHHHMaeT hcoöxoAHMbie
Mepbi ajih Toro, htoöm KOHcyjib -

Knngl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

och komma i åtnjutande av de rättigheter
och privilegier och den immunitet
som tillkommer honom enligt
denna konvention och lagen i
den mottagande staten.

CKOe AOJDKHOCTHOe J1HUO MOrJIO BbinojlHHTb
CBOH 005T3äHfI0CTH H H0JIb30BaTbCH
TeMH npaBaMH, npHBHJierraMH n hmMyHMTeTaMH,
KOToptie npeziycMarpiiBaiotc''51
b othohiciihh ero HacToameii KohBCHHHeH
h 3 a K O H O/UlTejl bCT b o m rocyAapcTBa
npeobiBaHHji.

Artikel 9

1. Om konsulatchef av något skäl
är förhindrad att tjänstgöra eller om
befattningen tillfälligt är obesatt,
må den sändande staten utse konsul
tillhörande samma konsulat eller
annat konsulat i den mottagande
staten eller medlem av den diplomatiska
personalen vid sin beskickning
i denna stat att tillfälligt förestå
konsulatet. Vederbörandes fullständiga
namn skall på förhand anmälas
till den mottagande statens utrikesministerium.

2. Den som sålunda tjänstgör i
konsulatchefens ställe skall äga utföra
dennes åligganden. Han skall
vara underkastad samma skyldigheter
och tillerkännas samma rättigheter,
privilegier och immunitet som
om han hade tillsatts i enlighet med
artikel 3.

3. Om ej annat följer av bestämmelserna
i artikel 35 mom. 3, skall
medlem av den sändande statens beskickning
som enligt förevarande artikel
mom. 1 förordnats att tjänstgöra
vid konsulat bibehålla de privilegier
och den immunitet som tillkommer
honom på grund av hans
ställning som diplomatisk tjänsteman.

CraTba 9

1. Ecjih rjiaBa KOHcyjibCTBa b cnjiy
KaKOH-JIHÖO npHHHHbl He MO/Kex BbinojlHHTb
CBOH (jmiKHHH HJIH eCJIH AOJIvK HocTb

rjxaBbi KOHcyjibCTBa BpeMeHHo BaKaHTHa,
npexxcTaBjiHeMoc rocyaapcTBo
MOHCCT ynOJIHOMOHHTb KOHCyjIbCICOe
ÄOjnKHOCTHoe .bhiio Aaiiiioio HJiHApyroro
KOHcyjibCTBa b rocyuapcTBe npeöbiBamiH
HJIH OAHOrO H3 HJieHOB AHIlJIOMaTUTCCKoro
nepcoHajia cBoero AHnjioMaTHaeCKoro
ripejiCTaBHTejibcxBa b rocynapcxBe
npeöbiBanna ahh BpeMeHHoro pyxoBOflCTBa
KOHCyjIbCTBOM. IloJIHOe HM51 H
(jiaMHJina 3Toro jiHiia npejiBapHicjibHO
COOOIIiaiOTCa MHHHCTepCTBy HHOCTpaHHbix
Aeji rocyjiapcxBa npeGbiBanna.

2. JThho, ynojiHOMoaeHHoe ajiii BpeMeHHoro
pyKOBOACTBa KOHCyjIbCTBOM,
HMeeT npaBo HcnojiHHTb oöinaimocTH
rjiaBbi KOHcyjibCTBa, BMecTO KOToporo
oho Ha3Halieuo. Ha Hero pacnpocTpahhiotch
Te »ce oGinaimocTH h oho nojib3yex
c5i TeMH »ce npaBaMH, npHBHJierHHMH
H HMMyHHTeTaMH, KaK eCJIH 6bl OHO
Sbuio Ha3HaneHO b cootb6tctbhh co
CTaTbeft 3.

3.3a HCKjHoneHHeM nojio»ceHHH, npejiyCMOTpeHHbix
b nyHKTe 3 CTaTbH 35,
JiaxiiaieHue Mjiena AHnjioMaTHHecKoro
nepcoHajia a h n jt ombt nae c k o r o npejicxaBHTejibCTBa
npeacTaBjiaeMoro rocyaapCTBa
B KOHCyjlbCTBO B COOTBeTCTBHH C
nyiiKTOM 1 HacTosimeH CTaTbH He 3aTpaFHBaeT
npiIBHJierHH H HMMyHHTeTOB,
KOTopbie npeaocTaBjieHbi eMy b cnjiy
ero AHnjioMaTHnecKoro CTaTyea.

Artikel 10

CTaTbH 10

1. Medlemmar av den diplomatiska
personalen vid den sändande statens
beskickning som enligt anmälan
till den mottagande statens utrikesministerium
ålagts att fullgöra

1. Ha HJieHOB AHnjioMaTHnecKoro nepcoHajia
AHnnoMaTHHecKoro iipeacTaBHTejibCTBa
iipeacTaBjijieMoro rocyaapcTBa
b rocyaapcTBe npeobiBanHir, Ha KOTopbix
B03Jio»ceHo ocymecTBjieHHe KOHcyjibCKHx

2—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

konsulära uppgifter vid beskickningen
skall tillerkännas samma rättigheter
och vara underkastade samma
skyldigheter som konsuler enligt
denna konvention.

2. Personer som avses i denna artikel
mom. 1 skall vid fullgörandet
av konsulära uppgifter, om ej annat
följer av bestämmelserna i artikel
35 mom. 3, bibehålla de privilegier
och immuniteter som tillkommer
dem på grund av deras diplomatiska
ställning.

Artikel 11

1. Den mottagande staten skall
underlätta för den sändande staten
att förvärva erforderliga konsulatslokaler
på den mottagande statens
område inom ramen för denna stats
lagar och förordningar eller bistå
den sändande staten med att anskaffa
lokaler på annat sätt.

2. Den skall även vid behov bistå
den sändande staten med att anskaffa
lämpliga bostäder för konsuler
och för konsulattjänstemän som
är medborgare i den sändande staten.

Kapitel III. Privilegier och
immunitet

Artikel 12

1. Den sändande statens riksvapen
eller konsulära vapenplåt med lämplig
inskrift för att utmärka konsulatet
må anbringas på den byggnad
där konsulatet har sina lokaler.

2. Den sändande statens flagga må
hissas på konsulatet och även på
konsulatchefens bostad. Flaggan må
likaså anbringas på konsulatchefens
transportmedel (motorfordon och
båtar), när de används av honom i

(JjyHKPHH B 3TOM npeflCTaBHTeJIbCTBe,
HMeHa n cj)aMHJiHH KOToptix cooömenbi
MHHHCTepcTBy HHOcTpaHHbix neji rocyaapcTBa
npeöbiBaHHH, pacnpocTpaiiaiotch
ripeaycMOTpeHHbie HacToampfi
KoHBeHU,Heii npaBa n oöa3aHHOCTH kohCyjIbCKHX
flOJDKHOCTHblX JIHH.

2.3a ncKjnoHeHneM nojioacemm, npeayCMOTpeHHbix
b nyHKTe 3 CTaTbn 35,
ocymecTBJieHne KOHcyjibCKnx (jjyHKUHH
jiauaMH, yKa3aHHbiMH b nyHKTe 1 HacTOamen
CTaTbn, He 3aTparnBaeT npHBHJiernn
n HMMyHHTeTOB, KOTopbie npefloCTaBJieHbl
HM B CHJiy HX HHnjIOMaTHnecKoro
cTaTyca.

Crarna 11

1. FocynapcTBo npeöbiBaHua Hojiamo
jihöo 0Ka3aTb coaeHCTBHC npescTaBJiaeMOMy
rocynapcTBy b npHOÖpeTeHHH Ha
CBoeii TeppHTOpHH, comacHO cbohm
3aKOHaM h npaBHJiaM, noMemeHHii, Heoöxoahmmx
hjih ero KOHcyjibCTBa, jihöo
0Ka3aTb noMomb npencTaBJiaeMOMy rocyaapcTBy
b noJiyaeHHH noMemeHHii
HHbiM nyTeM.

2. Oho flOJiacHo Taxace, b cjiyaae Heoöxohhmocth,
0Ka3biBaTb noMomb npeflCTäB.
TseMOMy rocyflapcTBy b noJiyneHHH
noflxoHamHX hchjibix noMemeHHii HJia

KOHCyjIbCKHX HOJIHCHOCTHblX JIHH H COTpyflHHKOB
KOHCyJIbCTBa, eCJIH OHH aBJiaiOTca
rpaac^aHaMH npeacraBiiaeMoro
rocynapcxBa.

Pa3ne.i III. npiiBHJieniH h

HMMyHHTeTbI

CTaTba 12

1. Ha 3HaHHH, B KOTOpOM pa3Meiu,eHO
KOHcyjibCTBO, MoryT öbiTb yKpenjieHbi
hiht c repöoM npe^cTaBJiaeMoro rocyflapCTBa
HJ1H KOHCyJlbCKHii LHHT H HaHMeHOBaHHe
KOHcyjibCTBa.

2. MoaceT BbiBemHBaTbca Ha KOHcyjibCTBe,
Ha pe3HfleHUHH rjiaBbi KOHcyjibCTBa.
jiar MoaceT TaKace BbiBemHBaTbca
Ha TpaHcnopTHbix cpezicTBax ncpeziBHaceHHa
(aBTOMOÖHJiax, KaTepax), ncnojib -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

hans tjänsteutövning.

Artikel 13

1. Mark, byggnader och delar av
byggnader som används uteslutande
för ett konsulats verksamhet skall
vara okränkbara. Polis eller annan
myndighet i den mottagande staten
må ej beträda nämnda mark, byggnader
eller delar av byggnader utom
när medgivande därtill lämnats av
konsulatets chef, chefen för den sändande
statens beskickning eller person
som utsetts av endera av dem.

2. Bestämmelserna i mom. 1 i denna
artikel skall även gälla konsulatchefens
bostad.

Artikel 14

Konsulatsarkivet skall alltid vara
okränkbart, varhelst det befinner
sig. Handlingar som ej hänför sig till
tjänsten må ej förvaras i arkivet.

Artikel 15

1. a) Konsulat äger utbyta meddelanden
med den sändande statens
regering och med dess beskickning
och övriga konsulat i den mottagande
staten. För sådant ändamål må
konsulatet använda alla allmänna
kommunikationsmedel liksom även
diplomatiska kurirer och förseglade
försändelser och må begagna chiffer.

b) Vid användning av allmänna
kommunikationsmedel skall samma
tariffer tillämpas för konsulat som
för beskickningen.

2. Konsulats officiella korrespondens,
oavsett vilket kommunikationsmedel
som begagnas, och de förseglade
försändelser som avses i
denna artikel mom. 1, förutsatt att
de är försedda med synliga, yttre
märken angivande deras officiella
karaktär, skall vara okränkbara och
får ej av den mottagande statens

3yeMbix rjiaBou KOHcyjibCTBa npn ncnojmeHHH
cjiyjKeÖHbix 0ÖH3anH0CTeM.

CraTbH 13

1. 3eMejibHbin yaacTOK, 3flaHHfl hjih
nacTH 3aaHHH, ucnojib3yeMbie hckjiioHHTejIbHO
flJIH HejICH KOHCyjIbCTBa, HenpuKOCHOBeHHbi.
nojinuna h npyrHe Bjiacth
rocyflapcTBa npeöbiBaHHH He Moryr
BCTynaTb Ha yica3aHHbie 3eMCJibHbiii
yaacTOK, b 3flaiuui hjih Mac™ 3 na mm
6e3 corjiacHsi na 3to maBbi KOHcyjibCTBa,
rjiaBbi flHnjioMaTHHecicoro npe/tCTaBHTejibCTBa
npeflcraBJifleMoro rocyHapcTBa
hjih JiHua, HasHanenHoro ojihhm
H3 hhx.

2. nojioaceHHH nyHKTa 1 HacTonmeii
CTaTbH npn MeHaiOTca Taoce k auuioMy
noMeuieHHio maBbi KOHcyjibCTBa.

CTaTba 14

KoHcyjibCKHe apxHBbi hbjihiotch HenpHKOCHOBeHHblMH
B JIIOÖOC BpeMH H
He3aBHCHMO OT HX MeCTOHaXOHCfleHHH.
HecjiyaceÖHbie öyviarn He flOJDKHbi xpaHHTbCH
B KOHCyjIbCKHX apXHBaX.

CTaTbH 15

1. a) KoHcyjibCTBo HMeeT npaBo
CHOCHTbCH CO CBOHM npaBHTeJIbCTBOM
hjih c HHnjiOMaTHHecKHM npejiCTaBHTejibCTBOM
H KOHCyjIbCTBaMH npeflCTaBJIHeMoro
rocynapcTBa b rocyflapcrae
npeobiBaHHH. C 3toh uejibio KOHcyjibCTBO
MOKeT nOJIb30BaTbCH BCeMH OÖblHHblMH
CpenCTBaMH CBH3H, mH(j)paMH,
HHnnoMaTHHecKHMH KypbepaMH h oneHaTHHHblMH
BaJIH3aMH.

b) Hpn n0JIb30BaHHH OÖbIHHbIMH CpCHCTBaMH
CBH3H K KOHCyjIbCTBy npHMeHHIOTCH
Te >Ke TapH(})bI, HT O H K flHHJIOMaTHHecKOMy
npeflCTaBHTejibCTBy.

2. CjiyaceÖHaH nepenHCKa KOHcyjibCTBa,
He3aBHCHMO OT TOTO, KaKHe cpejictbh
cbh3h hm Hcnojib3yiOTCH, ii onenaTaHHbie
BajiH3bi, ynoMHHyTbie b nyHKTe
1 HaCTOHIHeH CTaTbH, npH ycjIOBHH, HTO
OHH HMeiOT BHflHMbie BHemHHe 3HHKH,
yKa3biBaiomHe Ha hx o([)imnajibiibiii xapaKTep,
HBJIHIOTCH HenpHKOCHOBeHHbIMH
h He noHBepraioTCH Kompojno hjih

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

myndigheter undersökas eller kvarhållas.

Artikel 16

Om ej annat följer av lag och författning
i den mottagande staten
rörande områden, till vilka tillträde
är förbjudet eller underkastat inskränkningar
av hänsyn till statens
säkerhet, skall konsul tillåtas att resa
fritt inom konsulatsdistriktet för
fullgörande av sina tjänsteåligganden.

Artikel 17

1. Konsul och konsulattjänsteman
som ej är medborgare i den mottagande
staten må ej inför den mottagande
statens domstolar eller administrativa
myndigheter ställas till
svars för handlingar utförda i tjänsten.

2. a) Den sändande staten äger
häva konsuls eller konsulattjänstemans
immunitet i vad avser lagföring.
Sådant hävande skall alltid vara
uttryckligt.

b) Hävande av immunitet i vad
avser lagföring i tvistemål eller administrativa
mål skall ej anses innebära
hävande av immuniteten i vad
avser verkställighet av domen, för
vilket särskilt hävande fordras.

Artikel 18

1. Konsul må ej inom den mottagande
statens område hållas i häkte
eller berövas sin frihet i någon
annan form i avbidan på eller under
rättegång rörande handling, som
han begått utom tjänsten, såvida han
ej anklagas för grovt brott, varå enligt
den mottagande statens lag kan
följa frihetsstraff i minst fem år.

3aaep>K;uiHio co CTopoHbi Buacxeii rocyHapcrna
npeöbiBaHHa.

Cxaxba 16

nOCKOJIbKy 3X0 He npOTHBOpeBHT
3aKOHaM h npaBimaM rocynapcTBa npeöbiBaiiHH
o paiioHax, Bbe3H b KOTOpbie
3anpemaexca hhh orpaHHHHBaexca no
cooöpaxeHHBM rocyflapCTBeHHOH öe30-naCHOCTH, KOHCyjlbCKOMy flOJDKHOCTHOMy
jnmy AOJnKiro pa3pemaTbca eBoöoaho
nepeuBHraxbca b npeaeaax ero koheyjibCKoro
onpyra ana BbinojineHiia hm
cbohx cjiyaceÖHbix oöasaHHOcreH.

CTaTba 17

1. KoHcyjibCKoe aoaacHocxHoe jihuo
H COTpynHMK KOHCyjlbCTBa, KOTOpbie He
aBJiaioTca rpa^aanaMH rocyaapcxBa npeöbiBaHHa,
He noajieacax iophchhkhhh hh
CyaeÖHbIX, HH aflMHHHCXpaXHBHbIX BJiacxeö
rocyaapcxBa npeöbiBaHHa 3a neöcxBna,
coBepuiaeMbie hmh npH BBinoaHeHHH
cjiyaceÖHbix cjiyiiKHHH.

2. a) npeacxaBJiaeMoe rocyaapcxBO
Moacex oxKa3axbca ox HMMyHHxexa ox
lOpHCflHKPHH KOHCyJIbCKHX HOJDKHOCXHblX
JIHU HJIH COXpyflHHKOB KOHCyjIbCXBa;

h xaKOH oxKa3 bo Bcex cjiyaaax aoroiceH
öbixb onpeaejieHHO b bi p a jk en h bi m .

b) Oxxa3 ox HMMyHHxexa ox lOpHCHHKn,
HH no rpaacaaHCKHM h ajiMHHHCxpaxnBhwm
aeJiaM He 03Haiaex oxKa3a ox
HMMyHHxexa b oxHomeHHH ncnojiHeHHa
pemeHHa, ana a ero xpeöyexca ocoöbin
OXKa3.

Cxaxba 18

1. KoHcyjibCKoe aoJUKHOCXHoe jihuo
He nouJie>KHX Ha xeppHxopHH rocyaapcxBa
npeöbiBaHHa hh apecxy, hh JiiimeHHIO
CBOÖOabl B JIIOÖOH apyrOH (})OpMe
ao huh b xeHCHMC cyaeÖHoro nponecca b
oxHomeHHH aeäcxBHH, coBepmeHHbix hm
He npn HcnoaHeHHH cayaceÖHbix oöa3aHHocxefi,
ecnn oho He oÖBHHaexca b
coBepineHHH xhjkkoxo npecxynaeHna,
BaeKyiuero b cooxBexcxBHH c 3aKOHoaaxejibcxBOM
rocyaapcxBa npeöbiBaHHa
jiuineHHe eBoöoabi cpoKOM He MeHee
naxH Jiex.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

Undantag från denna bestämmelse
är möjligt på begäran av den sändande
staten eller med dess samtycke.

2. Medlemmar av konsuls familj
som bor hos lionom skall, förutsatt
att de ej är medborgare i den mottagande
staten, åtnjuta personlig
okränkbarhet i samma utsträckning
som konsuln.

Artikel 19

1. Konsul må i rättsvårdens intresse
villfara en begäran av domstol
atl han skall avlägga vittnesmål.
Därvid må han dock avböja att vittna
om något som ligger inom ramen
för hans tjänsteåligganden eller i
egenskap av sakkunnig uttala sig
om innehållet i den sändande statens
lag. Inga tvångsåtgärder må
vidtagas för att förmå konsul att
vittna eller inställa sig i domstol för
detta ändamål, och ingen påföljd
skall åläggas honom för underlåtenhet
att vittna eller att inställa sig i
domstol.

2. När konsul efterkommer en anmodan
att avlägga vittnesmål, skall
alla skäliga åtgärder vidtagas för att
undvika att hans tjänsteutövning
störs. I fall där det är tillåtligt och
möjligt må vittnesmålet avges, muntligen
eller skriftligen, på konsulatet
eller i konsulns bostad.

3. Konsulattjänsteman äger avböja
att avlägga vittnesmål rörande sådant
som ligger inom ramen för
tjänsteåligganden.

4. Konsul och konsulattjänsteman,
som ej är medborgare i den
mottagande staten, skall vid avläggande
av vittnesmål ha rätt att avgiva
vittnesförsäkran i stället för ed.

5. Bestämmelserna i denna artikel
skall äga tillämpning på såväl rätte2f—Bihang
till riksdagens protokoll 1968. 1

McKjiKvieiuie H3 axoro nojioaceuHa
bo3mo2cho no npocböe npencxaBjiaeMoro
rocynapcxBa hjih c ero corjiacua.

2. Hjienbi ceMbH KOHcyjibCKoro nojiacHocTHoro
Jiupa, ecjiu ohh ne aBJiaioxcH
rpaacnanaMH cTpaHbi npeöbiBainia u
npoKHBaiOT BMecTe c hhm, nojib3yioxcH
JIHHHOH HenpHKOCHOBeHHOCTbK), KaK H
KOHcyjibCKoe nojiaoiocxHoe jihuo.

Cxaxba 19

1. KoHcyjibCKoe nojiamocxHoe jihuo b
HHTepecax npaBOcynna, no npocböe
cyaa, Moacex jiarb cBHAerejibCKHe noica3aHHH.
Ilpil 3XOM, OflHaKO, OHO MOJKeX
OTKa3aibca uaBarb noKa3anmi oxhochTejibHo
Tor o, hto HaxouHTca b paMKax ero
cjiyxeÖHOH /ieaTejiLnocxn, a TaioKe naBaTb
noKaaauHH b KaaecxBe aiccnepxa no
3aKOHonaTejibCTBy npencTaBjiaeMoro rocynapcTBa.
Opinmue KaKHx-Jinho Mep
b nejiax npHHyacneHHa KOHcyjibCKoro
nojDKHOCTHoro JiHua /lanaxb noKaaamia
hjih HBHTbca juni 3toh nejrn b cyn, a
xaioice npHBjieaeHHe ero k oxBexcxBeHhocth
b cjiyaae onca3a ot nain noica3ahhh
hjih ueMBKH b cyn He AOnyCKalOTCH.

2. B cjiynae corjiacHa KOHcyjibCKoro
AOJiHCHOCTHoro JiHua nar b cBHnexejibCKiie
noKa3anHa npennpHHHMaioxca Bce
pa3yMHbie inaru b nejiax H36eacaHHa
noMex b paooxe KOHcyjibCKoro aojixcHoeTHoro
Jinna. B cjiyaaax, Korna axo
AOnyCTHMO H B03M05KH0, yCTHbie HJIH
nHCbMeiiHbie CBHnexejibCKHe noKa3aHHH
MoryT 6 biTb naHbi b KOHcyjibCTBe hjih Ha
KBapTHpe KOHcyjibCKoro nojDKHocxHoro
jinna.

3. COTpyAHHK KOHCyjIbCTBa MOHCeT
OTKa3aTbca naBaxb cBunexejibCKHe noica3aHHa
oxHocHxejibHo xoro, nxo Kacaexca
cjiyaceÖHOH /leaxejibiiocxH.

4. KoHcyjibCKoe nojiacHoexHoe jihuo
HJIH COXpyflHHK KOHCyjIbCXBa, eCJIH OH He
HBJiaexca rpaacnaHHHOM rocynapcxBa
npeöbiBaHHH, naBan cBHnexejibCKHe noKa3aHHH,
MOJKex BMecxo npucara naxb
3aBepeHHe.

5. IIojioKeHHH HacxoaiueH cxaxbH
oxhochxch Ka k k cynoiipoH3BOflcxBy,

samt. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

gång inför domstol som förfarande
inför administrativ instans.

6. Bestämmelserna i denna artikel
skall i tillämpliga delar gälla även
medlemmar av konsuls eller konsulattjänstemans
familj som bor hos
honom, förutsatt att de ej är medborgare
i den mottagande staten.

Artikel 20

1. Konsul skall i den mottagande
staten vara befriad från skyldighet
att göra tjänst vid försvaret och från
allmän tjänsteplikt av varje slag.

2. Bestämmelserna i denna artikel
mom. 1 skall även gälla konsulattjänstemän
och medlemmar av konsuls
eller konsulattjänstemans familj
som bor hos honom, förutsatt
att de ej är medborgare i den mottagande
staten.

Artikel 21

Konsul eller konsulattjänsteman
och medlemmar av hans familj som
bor hos honom skall ej vara underkastade
i den mottagande staten gällande
lagar och förordningar rörande
registrering av utlänningar, uppehållstillstånd
och andra liknande
frågor.

Artikel 22

1. Den sändande staten skall vara
befriad från skatter och avgifter av
alla slag avseende mark, byggnader
eller delar av byggnader, som ägs
eller hyrs av den sändande staten
och som används uteslutande

a) för konsulatets verksamhet eller
såsom bostad för konsulatchefen;

b) såsom bostad för annan konsul
än konsulatchefen eller konsulattjänsteman,
i den utsträckning

TaK n k npoH3BOACTBy, coBepmaeMOMy

aflMHHHCTpaTHBHbIMH BJiaCTHMH.

6. IIojioaceHHa HacToamen CTaTbH co OTBeTCTBeHHO

npHMCHHIOTCH H K HJieHaM
ceMeii KOHcyjibCKiix /lojDKHocxnbrx jihh
HJIH COXpyflHHKOB KOHCyilbCTBa. eCJIH OHH

npoacHBaioT BMecTe c hhmh h He hbjihiotch
rpa5K,n;aHaMH rocy.xapcxBa ripeöbiBaHHH.

OraTbH 20

1. KoHcyjibCKoe aojoKHocxHoe jihho
ocBo6o>KflaeTca b rocyziapcTBe npeöbiBaHHH
ot cjiyncöbi b BoopynceHHbix
CHJiaX H OT Bcex BHflOB npHHyHHTeJIbHblX
noBHHHOcTeii.

2. IIojioaceHHH nyHKTa 1 iiaciosmen
CTaTbH pacnpocipanaioxcH TaioKe Ha
COTpyHHHKOB KOHCyjIbCTBa H HJieHOB
ceMeii KOHcyjibCKoro hojukhocthoto jihua
h coTpyflHHKOB KOHcyjibCTBa, npoacnBaionrHx
BMecTe c hhmh, npn ycjioBHH,
HTO OHH He HBJ1HIOTCH rpaiK/iaHaMH rocyziapcTBa
npeSbiBanna.

CTaTbH 21

KoHcyjibCKoe flOJIKHOCTHOe J1HU0 HJIH
coTpyjjHHK KOHcyjibCTBa, a TaKHte HJieHbi
hx ceMeii, npo>KHBaiomHe BMecTe c
HHMH, OCBOÖOHCflaiOTCH OT BbinOJIHeHHH
Bcex TpeöoBaHHii, npejiycMoxpeHHbix 3aKOHaMH
h npaBHJiaMH rocyjiapcTBa npeöbiBaHHH,
OTHOcHTejibHO perHCTpaiiHH,
nojiyaeHHH pa3pemeHHH Ha HCHTejibCTBO
h HHbix nofloÖHbix TpeöoBaHHii, npezibHBJiaeMblX
K HHOCTpaHHaM.

CTaTbH 22

1. IlpejicTaBjiHeMoe rocyaapcTBO ocboöoHCjraeTCH
rocyjiapcxBOM npeöbiBaHHH
OT KEKHX-JIHÖO HaJlOTOB HJIH HHbIX nofloöHbix
cöopoB jnoöoro BHjja Ha 3eMejibHbiö
yaacxoK, 3/iaHHH hjih nacTH 3#aHH0,
KOTOpbie HBJIHIOTCH COÖCTBeHHOCTbK)

npeflCTaBJiHeMoro rocynapcTBa hjih
apeHnyioTCH hm h Hcnojib3yK)TCH hcKJIIOHHTeJIbHO a)

flJIfl HejTCH KOHcyjibCTBa HJIH jkhjioto
noMemeHHH raaBbi KOHcyjibCTBa;

b) flJiH >KHJibix noMemeiraii ppyrux
KOHCyjIbCKHX JIOJIHCHOCTHblX JIHH, KpOMe
TJiaBbl KOHcyjibCTBa, H COTpyjIHHKOB

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

som sådan befrielse av den mottagande
staten beviljats eller kan komma
att beviljas en tredje stat och
under förutsättning av ömsesidighet.

2. Bestämmelserna i denna artikel
mom. 1 gäller ej skatter eller avgifter
som utgör vederlag för lämnade
särskilda tjänster.

3. Skattebefrielse som avses i
denna artikel mom. 1 gäller ej sådana
skatter och avgifter, som enligt
den mottagande statens lag skall erläggas
av den som ingått avtalet med
den sändande staten eller med dennas
ombud.

Artikel 23

Ingen skatt eller liknande pålaga,
för vilken skattskyldighet enligt lag
eljest skulle åvila den sändande staten,
må uttagas eller uppbäras i den
mottagande staten för den sändande
statens förvärv, ägande, innehav eller
nyttjande av lös egendom som
är avsedd för konsulatets verksamhet.

Artikel 24

Konsuler och konsulattjänstemän
och medlemmar av deras familjer
som bor hos dem skall, om de ej är
medborgare eller stadigvarande bosatta
i den mottagande staten och ej
utövar privat förvärvsverksamhet i
denna stat, åtnjuta samma befrielse
från skatter och andra liknande pålagor
som motsvarande personal vid
den sändande statens beskickning.

KOHCyjIbCTBa B TaKOM >K‘C OÖBCMe, B
KaxoM TaKoe ocBoöoacneHHe npe/iocxaBJiaeTca
hjih MoaceT 6bm> npeAOCTaBJieHO
rocy/iapTCBOM npe6biBanu5i TpeTbeMy
rocyaapcTBy, — Ha ochobc B3aHMHOCTH.

2. IIojio>KeHHH nyHKTa 1 nacroameii
CTaTBH He othochtch k yiuiaTe 3a KOHKpeTHbie
BHflbl OÖCJiyjKHBaHHH.

3. OcBoöoacAeHHe ot HanoroB, kotopoe
npenycMaTpuBacToi b nyHKTe 1
HacToameö CTaTBH, He pacnpocxpaHaeTca
Ha TaKHe iiajiorH h cöopti, kotopblMH
B COOTBeTCTBHH C 3aKOHOJiareHbctbom
rocyaapcTBa npeöbiBamiH oöjiaraiOTca
Jinua, aaKJUoxaioimie coraameHue
c npeacTab.xaemmm rocy^apcTBOM
HJIH JIHIIOM, /ICHCIByjOLIIMM OT eTO
HMeHH.

CTaTba 23

Focynapci bo npeöbmaHua He oöjiaraeT
h He B3HMaeT HHKaKnx HajioroB
HJIH HHbIX rioaoÖHbix cöopoB Jiioöoro
BHHa C HBHHCHMOrO HMyHICCTBa, HBJIHIOIJiexOCH
COOCTBCHHOCTblO npe#cTaBjiaemoto
rocyaapcTBa hjih naxoaameroca b
ero BjiafleHHH hjih nojib30BaHHH h
Hcnojib3yeMoro ajih iiejieö KOHcyjibCTBa,
a TaKHce b cbh3h c npiroGpeTeHueM Taicoro
HMymecTBa, BbinjiaauBaTb Koxopbie
b hhom cjiyaae npencraBJiaeMoe rocyAapcTBO
6buio 6bi o6a3aHo Ha 3aKOHHOM
OCHOBaHHH.

CTaTba 24

KoiieyjIbCKHM flOJIHCHOCTHblM JIHIiaM,
coTpyAHHKaM KOHcyjibCTBa h npoacHBakjiiihm
BMecTe c hhmh HJicuaM hx ceMeii,
KOTopwe He aBjiaiOTca xpajKaauaMH
rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocToaHHO
He npo/KHBaior b xocyjiapcxBe npeöwBaHna
h KOTopwe He 3aHHMaioTca aacThoh
AeaTejiBHocTbio c uejibio nojiyaeHHa
npnöbuui b 3tom rocynapcxBe, npefloCTaBjiaeTca
TaKoe ace ocbo6oacAeHHe ot
HajioroB hjih apyrnx nonoÖHbix cöopoB,
KOTopoe npeaociaBjiaercH cooTBeTCTBylomeMy
nepcoHajiy juxnjioMafHHecKoro
npeACTaBHTejibCTBa npeacTaBjiaeMoro
rocyaapcTBa.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

Artikel 25

Om konsul eller konsulattjänsteman
eller medlem av hans familj
som bor hos honom avlider och efterlämnar
lös egendom i den mottagande
staten, skall ingen skatt eller
liknande pålaga av något slag uttagas
eller uppbäras i den mottagande
staten för sådan egendom, förutsatt
att den avlidne ej var medborgare
i den mottagande staten och att
egendomen finns i denna stat uteslutande
till följd av att den avlidne
vistades där i egenskap av konsul
eller konsulat tjänsteman eller som
medlem av konsuls eller konsulattjänstemans
familj.

Artikel 26

1. Samma befrielse från tullar och
andra skatter av varje slag utgående
på eller med anledning av varuinförsel,
som beviljas för föremål införda
av den sändande statens beskickning
i den mottagande staten för dess
officiella bruk, skall beviljas för alla
föremål, inbegripet motorfordon, som
införs uteslutande för konsulatets
officiella bruk.

2. Konsuler och konsulattjänstemän
och medlemmar av deras familjer
som bor hos dem skall, om de ej
är medborgare eller stadigvarande
bosatta i den mottagande staten och
ej utövar privat förvärvsverksamhet
i denna stat, åtnjuta befrielse från
tullar och andra skatter av varje
slag i samband med varuinförsel i
den utsträckning som sådan befrielse
beviljas motsvarande personal vid
den sändande statens beskickning.

CraTba 25

B cjiyaae CMcpxn KOHcyjibCKoro jiojt/KHocTHoro
jinua hjih coxpymiHKa kohcyjibCTBa,
hjih ijieiia ero ceMbH, npoacnisatomero
BMecTe c hhm, ocxaBmeeca b
rocyxiapcxBe npeöbiBaHHa nocjie ero
CMepTH flBHHCHMOe HMymeCTBO OCBOÖOaCaaeTCH
rocyaapcTBOM npeöbiBaHHa ot
OÖjIOXeHHS H B''3H ViaiiHXI KaKHX-JIHÖO
HajIOrOB HJIH HHbIX HO/IOÖHblX CÖOpOB
jiioöoro Biuia, ecjiH yMepniHH He HBjiajica
rpaiKflaHHHOM rocy/xapcxBa npeöbiBaHHa
h ecnn yKa3aHHoe HMymecTBo naxoHHTCH
b rocynapcTBe npeöbiBaHHa hckjiiohh TejIbHO

B CB33H c npeöbiBaHHeM B 310 M

rocyaapcTBe yMepmero b KaaecTBe kohcyjibCKoro
nojiacHOCTHoro jinua hjih
coTpyaHHKa KOHcyjibCTBa, hjih xjiena
ceMbH KOHcyjibCKoro flOJiauiocTHoro jihua
HJIH COTpyflHHKa KOHcyjibCTBa.

CraTba 26

1. Bce npeiiMCTbi, BKjnoaaa aBTOMO6
HJIH, BB03HMbie HCKJ1 lOHHTejlbHO HJIH
cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa KOHcyjibCTBa,
ocBoöojKjiaioTca ot TaMoaceHHbix nomjihh
h HHbix HajioroB jiioöoro BHAa,
HajiaraeMbix b cbh3h c bbo3om hjih no
npHHHHe BB03a, TaK ace Ka k h npejiMexbi,
BB03HMbie ana cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa
nHnjioMaTHHecKoro npeacTaBHTe.xbCTBa
npeflCTaBjiaeMoro rocynapCTBa b rocynapcTBe
npeöbiBaHHa.

2. KoHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIHnaM,
coTpynHHKaM KOHcyjibCTBa h HJieHaM
hx ce Me ii, ripoacHBaiomHM BMecTe c
hhmh, ecjiH ohh He aBJiaioTca rpaacnaHaMH
rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih
nocTOHHHO He npoacHBaioT b rocynapcTBe
npeöbiBaHHa h ne 3aHHMaiOTca
nacTHOH neaTejibHocTbio c nejibio nojiyxeHus
npHÖbuiH b 3tom rocynapcTBe,
npeaocraB.xaeTca ocBoöoacneHHe ot TaMoaceHHbix
nouuiHH hjih npyrax najioroB
jiioöoro BHjia, HajiaraeMbix b CB33H c
BB030M npeflMeTOB B tom oöbeMe, B
KaKOM Taxoe ocBoöoacneHHe npenocTaBnaeTca
cooTBeTCTByiomeH KaTeropHH
nepcoHana n h n j r o m a t h h e ck o r o npencTaBHTejibCTBa
npencTaBjiaeMoro rocy/iapCTBa.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

Artikel 27

Det åligger alla som tillerkänns
privilegier eller immunitet enligt
denna konvention att, om det ej inkräktar
på deras privilegier och
immunitet, iakttaga den mottagande
statens lagar och förordningar, inbegripet
dem som angår reglering av
trafik och försäkring av motorfordon.

Kapitel IV. Konsulära uppgifter
Artikel 28

1. Konsul har rätt att inom konsulatsdistriktet
fullgöra de i detta
kapitel angivna uppgifterna. Konsul
må dessutom fullgöra andra officiella
konsulära uppgifter, förutsatt
att de ej strider mot lagen i den
mottagande staten.

2. För fullgörandet av sina uppgifter
må konsul muntligen och
skriftligen göra framställningar till
vederbörande myndigheter inom
konsulatsdistriktet.

Artikel 29

Konsul har rätt att

a) skydda den sändande statens
och dess medborgares rättigheter
och intressen, såväl individers som
juridiska personers;

b) främja utvecklingen av de
kommersiella, ekonomiska, kulturella
och vetenskapliga förbindelserna
mellan den sändande och den mottagande
staten;

c) i övrigt befordra utvecklingen
av de vänskapliga förbindelserna
mellan den sändande och den mottagande
staten.

Artikel 30

Konsul har rätt att

CTaTba 27

Bce anu,a, KOTopwM coraacno HacToamefi
KoHBenuHM npeaocTaBaaioTca npuBHJieruH
h HMMyHHTeTbi, o6a3aHbi 6e3
yipepöa aaa hx npuBi-uicruH h HMMymiTeTOB
yBaacaTb 3aKOHbi h npaBHaa rocyaapcTBa
rrpeöbiBaiiHa, BKJUoaaa 3aKOHbi
h npaBHJia peryjiupoBaHHa ABnacemiH
TpaHcnopia h CTpaxoBairaa aBTOMoÖHjieii.

Pa3fleji IV. Koiicy.ibCKHe cjjyiiKpiiii

CTaTba 28

1. KoHcyjibCKoe aoaacHocraoe ai-mo
HMeeT npaBO b npeaeaax KOHcyjibCKoro
oxpyra BbinojiHaTb (jjyHKpuH, yKa3aHHbie
b nacToameM pa3aeae. KoHcyjibCKoe
AOJiacHocTHoe anno MoaceT, KpoMe Toro,
Bbinojiiiarb u HHbie oiJmuHaabHbie kohcyjibCKKe
(jiynKmm, ecaa ohh He ripornBopeaaT
3aKOHoaaTeabCTBy rocyaapcTBa
npeöbiBaHna.

2. B CBa3H c HcnojraeHHeM cbohx
(jryHKpHH KOHcyabCKoe aonamocTiroe anno
MoaceT oöpamaTbca nncbMemio Man
yCTHO K KOMneTeHTHbIM BaaCTAM KOHcyabCKoro
oxpyra.

CTaTba 29

KoHcyabCKoe aoaacHocTHoe amro HMeeT
npaBo:

a) 3anr,HinaTb npaBa h HHTepecbi npeaCTaBaaeMoro
rocyaapcTBa, a Taicace ero
rpaacaaH, Biuiioraa ropHAHaecKHx ann;

b) coneHCTBOBaTb pa3BHTHio ToproBblX,
3KOHOMHHCCKHX, KyabTypHbIX H
HayaHbix CBB3CH Meacay npeacTaBaaeMbiM
rocyaapcTBOM h rocyaapcTBOM npeöbiBaHHa; c)

HHbIM 0Öpa30M CITOCOÖCTBOSaTb
pa3BHTHK) apyacecTBeuHbix OTHomemm
Meacay npeacTaBaaeMbiM rocyaapcTBOM
h rocyaapcTBOM npeöbiBaHna.

CTaTba 30

KoucyabCKoe aoaacHocTHoe anno HMeeT
npaBo:

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

a) föra register över sitt lands
medborgare och utfärda och förlänga
pass och andra identitetshandlingar
för dem;

b) för egna och andra länders
medborgare samt statslösa utfärda
inrese-, utrese- och genomreseviseringar
till den sändande staten.

Artikel 31

1. Såvitt den sändande statens
lagstiftning det medger har konsul
rätt att

a) upprätta födelse- och dödsbevis
för sitt lands medborgare;

b) förrätta vigslar och registrera
skilsmässor, när båda personerna är
medborgare i den sändande staten.

2. Giltigheten av de av konsul
vidtagna, i mom. 1 i denna artikel
nämnda åtgärderna bestämmes i
den mottagande staten uteslutande
av lagen i denna stat.

Artikel 32

Konsul har rätt att

1. upprätta, bevittna, identifiera,
bestyrka, legalisera eller eljest vidtaga
erforderliga åtgärder för att bekräfta
giltigheten av handlingar av
rättslig natur eller kopior därav, inbegripet
kommersiella handlingar,
förklaringar, registreringar, testamentariska
förordnanden och avtal,
på begäran av

a) person, oavsett medborgarskap,
för användning i den sändande staten
eller enligt denna stats lag, eller

b) medborgare i den sändande
staten för användning utanför denna
stat;

2. översätta handlingar och bestyrka
översättningar;

a) BecTH yieT rpax^an CBoero rocynapcxBa
h BbinaBaTb hm hjih
poBaTb nacnopTa h mibie ynocTOBeperoia
uhmhocth;

b) BblflaBaTb CBOHM HJIH HHOCTpaHHbIM
rpaxcnanaM, a TäK>Ke jinpaM 6e3 rpaacAaHCTBa
Bbe3flHbie, Bbie3aHbie h TpaH3HTHbie
BH3bi npeacTaBjiaeMoro rocyaapCTBa.

CraTba 31

1. KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe jämo,
nocKojibKy 3aKOHoaaTejibCTBO rocyaapCTBa
npeébiBaiiHH ynonHOMOHHBaeT ero
Ha 3to, HMeeT npaBo:

a) cocTaBJiHTb aKTbi poacaeHHH h
CMepTH rpaacaaH cBoeii CTpaHbi;

b) perHCTpnpoBaTb öpaKH, a TatoKC
pacTopaceHHe öpaKOB b cnyaaax, k o ra a
oöa Jirma siB.njuoxca rpax nneMoro rocyaapcTBa.

2. fleHCTBHTejibHOCTb coBepmeHHbix

KOHCyabCKHM aOJI/KHOCTHbIM JIHH0M aKtob,
nepeaHCJieHHbix b nyHKTe 1 nacronineä
CTaTbH, b CTpaHe npeöbiBaHHa kohcyabcicoro
aoniKHOCTHoro jnma onpenenaeTca
HCK.noHnreabHO 3aK0HaMH CTpahh
npeöbiBaHHa.

CraTba’32

KoHCyjIbCKOe aOTOKHOCTHOe jihho
HMeeT npaBo:

1. CocTäBjiaTb, yaocTOBeparb, HaeHTHtJjHpHpoBaTb,
3aBepaTb, jierajiH30BaTb
h cosepmaTb apyine aeHCTBHs, KOTopbie
MoryT 0Ka3axbcn HeoöxoaHMbiMH, ana
Toro, HTOöbi caeaaTb aeiicTBHTeabHbiMH
aoKyMeHTbi lopnaHnecKoro xapaKTepa
HJIH HX KOnHH, BKHIOHaa KOMMepaecKHe
aoKyMeHTbi, 3a»BJieHHa, pcrHcrpamnf,
3aBeiu,aTejibHbie pacnopaacemia h kohTpaKTbi
no npocböe:

a) HHua nioöoro rpaacaaHCTBa ana
Hcnonb30BaHHH b npeacTaBJiaeMOM rocyaapcTBe
nan coraacHo 3aKOHoaaTenbCTBy
3Toro rocyaapcTBa;

b) rpa>KaanHHa npeacTaBjiaeMoro rocyaapcTBa
ana Hcnonb30BaHHa BHe ototo
rocyaapcTBa.

2. IlepeBoaHTb aoKyMeHTbi h yaocTOBepaTb
npaBHnbHocTb nepeBoaoB.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

3. från medborgare i den sändande
staten för förvaring mottaga
handlingar, pengar, värdeföremål
och andra tillhörigheter .

Artikel 33

1. Då handlingar som avses i artikel
32 mom. 1 och 2 erfordras för
användning i den mottagande staten
eller enligt denna stats lag, skall
denna stats myndigheter erkänna
deras giltighet i den utsträckning
som det är förenligt med lagen i den
mottagande staten.

2. Dokument, kopior, översättningar
eller utdrag som är avsedda
att företes för myndigheter i den
mottagande staten, skall vara legaliserade,
om så erfordras enligt lagen
mottagande staten.

Artikel 34

Vederbörande myndigheter i den
mottagande staten skall snarast
möjligt underrätta konsulatet när
person som är medborgare i den sändande
staten avlidit; dödsbevis för
den avlidne skall kostnadsfritt tillställas
konsulatet.

Artikel 35

1. Då medborgare i den sändande
staten har rätt till eller gör anspråk
på andel i egendom som avliden person,
oavsett medborgarskap, efterlämnat
i den mottagande staten, och
om nämnda medborgare ej befinner
sig i den mottagande staten eller är
på annat sätt representerad i denna
stat, skall vederbörande konsul vara
behörig att företräda medborgaren i
samma utsträckning som om fullmakt
av honom utfärdats för konsuln.
Sådant ställföreträdarskap upphör
att gälla från den tidpunkt då
konsuln underrättats om att vederbörande
bevakar sina intressen i
den mottagande staten antingen
själv eller genom ett vederbörligen

3. ripHHHMäTb Ha xpaHeHue ot rpaacflaH
npe;iCTa b ji hc m o r o rocynapciBa poKyMeHTbi,
flenbru, neniiocTH h npyroe
npunan.rie>Kaujee hm HMymecTBO.

CTaTbH 33

1. Korna /lOKyMenxBi, ynoMHuvi bie
b nyHKTax 1 h 2 CTaTbH 32, xpeGyioxcn
fljra ncnojib30Bamifl b rocynapci Be npeöbiBaHua
hjih coraacHO 3aKOHonaxe.xbCTBy
3Toro rocynapcxBa, to anacTH
3Toro rocynapcxBa aojdkhm npH3naBaTb
hx /xeHciBHTejibMOC''ib b toh Mepe, b
KaKoii 3to coBMecTHMo c aaKOHonaxejXbctbom
rocynapcTBa npeöbiBaHHH.

2. JdoKyMenibi, kohhh, iiepeBO/ibi hjih
BbimicKH, KOTopbie oynyx npenbHBJiHTbch
BjiacxsM rocynapcTBa npeöbiBanHH,
HOJDKHbl ÖbITb JierajIH30BaHbI, eCJIH 3TO
Tpeöyexca no 3aKOHaM rocynapciBa
npeöbiBaHHH.

CTaTbH 34

KoMneTeHTHbie BJicaTH rocyaapciBa
npeöbiBanHH yBenoMjiHioT, Ka k m o jk no
CKopee, KOHcyjibCTBO o CMepTH rpaacnaHHHa
TipencTaBjiHeMoro rocy/iapcxBa;
cBHfleTejibCTBO o CMepTH rpa/KnaiJHHa
npenci äBjTHC-Moro rocy/iapcxBa hojthcho
SecnJiaTHO ri penociaBjuiTbca KOHcyjibCTBy.

CTaTbH 35

1. B cjiyiae, ecnn rpaacflaHHH npencxaBjiaeMoro
rocynapcxBa HMeeT npaBo hjih
npeTeHflyeT Ha no nio b HMymecTBe,
ocTaBmeMCH b rocynapcxBC npeöbiBanHH
nocjie CMepTH jiima moöoro rpaxcnaHctbb,
h ecnn oh He naxoHHTCH b rocyflapcTBe
npeöbiBaHHH h He npe/icTaBJieii
HHbiM o6pa30M b 3tom rocynapcxne, TO
KOHCyjIbCKOe nOJDKHOCTHOe JIHIIO HMeeT
npaBo npencTaBJiHTb HHTepecbi Taxoro
rpa>KHanHfia b toh »ce Mepe, xaic ecnn
6bi hm 6buia Bbrnana KOHcyjibCKOMy
flOJiHCHocTHOMy jiHuy noBepeHHOCTb. TaKoe
npencTaBHTejibCTBo npeKpamaeTCH
c toto MOMeHTa, KaK KOHcyjibCKoe nojiacHOCTHOe
J1HHO nOJiyHHT CBefleHHH o
tom, hto naHHbrä rpaacnaHHH 3ain,HmaeT
cboh HHTepecbi b TocynapcTBe npeöbiBa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

utsett ombud.

2. Om medborgare i den sändande
staten, som ej har hemvist i den mottagande
staten, avlider i den senare
staten under resa, skall konsuln vara
behörig att i enlighet med lagen
i den mottagande staten omhändertaga
den avlidne tillhöriga penningar
och lösören, som den avlidne innehade
för personligt bruk.

3. Om konsul gör bruk av den behörighet
ifråga om ett dödsbo som
stadgas i denna artikel skall han
med avseende härå, utan hinder av
bestämmelserna i artiklarna 17 och
19, vara underkastad den mottagande
statens domstolars civilrättsliga
jurisdiktion.

Artikel 36

Konsul må för medborgare i den
sändande staten, som ej befinner sig
i den mottagande staten, från domstol,
myndighet eller person mottaga
penningmedel eller annan egendom
som tillkommer sådan medborgare
till följd av någons död, inbegripet
andel i dödsbo, utbetalning enligt
lagstiftning om ersättning för olycksfall
i arbete och behållning av livförsäkring.
Vederbörande domstol,
myndighet eller person må kräva att
konsuln skall efterkomma de föreskrifter
som den må ha meddelat
angående

a) företeende av fullmakt eller
annat bemyndigande från ifrågavarande
medborgare i den sändande
staten;

b) förebringande av bevisning för
att penningmedlen eller egendomen
mottagits av nämnda person;

HHfl JIHÖO JIHHHO, J1HÖO Hepe3 COOTBeTCTByiomHM
oöpa30M Haanaiemioro /ioBepeHHoro
Jinpa.

2. Ecjih rpaacflamm npcAcraBJise.Moro
rocyaapcTBa, He hmcbiiihh MecTOÄHTejibCTBa
b rocyflapcTBe npeöbiBaHHH, yiviep
b 3tom rocypapcTBe bo BpeMH noeiincn,

TO KOHCyjIbCKOe AOJl/KHOCTHOC JIHUO

HMeeT npaBO pacnopaacaTbca npniiapjieacaBinHMH
eMy zienbraMH h Bema.viH,
KOTOpbie yMepiIIHH MMejI UJIH JIHHHOTO
!T0JIb30BaHHH, B COOTBeTCTBHH C 3aKOHOAaTejibCTBOM
rocyuapcxBa npeöbiBaHua.

3. Ecjih KOHcyjibCKoe pojBKHOCTHoe
jihuo ocymecTBJiaeT npaBa, npepycMOTpeHHbie
nacTosmjeii cTaTbeii, b oTHornehhii
HacjTCACTBCHHoro HMymecTBa, TO
Ha Hero b uacTH, KacaiomcMca ocymecTBjieHHH
3thx npaB, p a c n p o er p a h a e t c a,
HecMOTpa Ha nojioaceHHH cTaTeii 17 h 19,
rpaiKpaucKaa lopucjuiKUHa cypoB rocyAapcTBa
npeobiBaiiHa.

CTaTba 36

KOHcyjibCKoe poJBKHOCTHoe jihuo mo>KeT
ot HMeHH rpaxcuaHHHa npeflCTaBJiaeMoro
rocyaapcTBa, ecjia TaKOH rpaacAaHHH
He HaxoAHTca b rocy/iapcTBe
npeöbiBaHHa, npHHHMaTb ot cypa, BJiaCTeM
hjih OTfleiibiioro jinpa pen bni iijih
HHoe HMyipecTBO, npniiHTaiomnec>i stoMy
rpaacpaHHHy BCPepcTBHe CMepTH
KaKoro-JiHÖo jiHira, BKJUonaa pojiio b
HacjiepcTBe, BbimiaTy KOMneHcamui b
COOTBeTCTBHH C 3aKOHOpaTePbCTBOM O

HecnacTHBix cjiyaaax Ha npoMBOpcTBc h
cyMMbi, npHBHTaioiHMecH no CTpaxoBaHHK>
3KH3HH. CoOTBeTCTByiOmHH CyP,
opraH BjiacTH hjih OTpejibHoe jihuo
MoryT TpeöoBaTb, htoöh KOHcyjibCKoe
UOJDKHOCTHOe JIHUO BbinOJIHHJIO ycjiobhh,
KOTOpbie MoryT 6 bi t b npeunncaHbi
b oTHomeHHH:

a) npepcTaBjieHHa poBepeHHOCTH hjih

HHOTO nOJIHOMOHHH OT COOTBeTCTByiO mero

rpaxcpaHHHa npepcTaBjiaeMoro rocypapcTBa; b)

npepbHBjieHHfl poKasaTejibCTB nojiyneHHH
pener hjih hhoto HMyiuecTBa
yica3aHHbiM jihuom;

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

c) återställande av penningmedlen
eller egendomen i händelse av att
sådan bevisning ej förebringas.

Artikel 37

1. Konsul skall ha rätt att föreslå
domstol eller annan behörig myndighet
i den mottagande staten lämpliga
personer som förmyndare, vårdnadshavare
eller god man för medborgare
i den sändande staten eller
för sådan medborgares egendom, när
den står utan tillsyn.

2. Om domstolen eller myndigheten
anser att föreslagen person av
någon anledning ej är lämplig, må
konsuln föreslå annan kandidat.

Artikel 38

1. Konsul har rätt att inom konsulatsdistriktet
sätta sig i förbindelse
med och träffa medborgare i den
sändande staten och att ge sådan
medborgare råd och allt slags bistånd,
däri inbegripet att vid behov
föranstalta om att han erhåller rättsligt
biträde.

2. Den mottagande staten får ej
på något sätt inskränka den sändande
statens medborgares tillträde till
konsulatet eller sådan medborgares
möjligheter att meddela sig med
konsulatet.

Artikel 39

1. I fall då en medborgare i den
sändande staten arresterats eller anhållits
i annan form skall vederbörande
myndigheter i den mottagande
staten omedelbart underrätta konsuln
därom.

2. I fall då en medborgare i den
sändande staten arresterats eller anhållits
i annan form eller avtjänar
fängelsestraff skall konsuln ha rätt
att besöka och meddela sig med honom
utan dröjsmål. De i detta moment
nämnda rättigheterna skall ut -

c) B03BpameHHa neiier hhh hhofo
HMymecTBa b cjiywae OTcyrcTBHH Taicoro
AOKa3aTejn>cTBa.

CTaTbH 37

1. KoHcyjibCKoe nonnoiocTHoe hhho
HMeeT npaBo npe^jiaraib cynaM hjih
hhmm KOMneTeHTHMM BjiacTHM rocyflapCTBE
npeöbiBaHHH JIHH, nOflXOHHIHHX
b KaiecxBe oneicyHOB hjih noneHHTejieii
hjih rpa/Kiian npcjiCTaBJiHeMoro rocyHapcTBa
hjih hjih HMymecTBa tbkhx
rpancflaH, Korna 3to HMymecTBo ocTaJiocb
6e3 Han3opa.

2. Echh cyn hjih KOMneTeHTHbie BJiacTH
coHTyT, HTO npeHHoaceHHoe hhho no
KaKHM-jiHÖo npHHHHaM HenpHeMJieMo,
TO KOHCyjIbCKOe HOJIHCHOCTHOe JIHHO
MoiKeT npeflJiaraTb npyryio KannunaTypy.

CTaTbH 38

1. KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe hhho
HMeeT npaBo b npenenax CBoero KOHcynbckoto
OKpyra BCTpenaTbCH h chochtbch
C HIOÖbIM rpajKHaHHHOM IipeflCTaBHHeMoro
rocynapcTBa, naBaib TaiKHaHHHy
coBeTbi h OKa3biBaTb BCHHecKoe
coHencTBHe, b union an b iieoöxonHMbix
cnynaHX npimarae Mep hjih oica3aHHH
eMy npaBOBoii noMonin.

2. FocynapcTBo npeöbiBaHHH hhkohm
oöpa30M He orpaHHHHBaeT cHomenne
rpaiKflaHHHa npeHCTaBHaeMoro rocynapCTBa
c KOHcynbCTBOM h HocTyn ero b
KOHCyHbCTBO.

CTaTbH 39

1. KoMneTeHTHbie Bjiaci u rocynapcTBa
npeöbiBaHHH HeMenJieHHo yBenoMjiHioT
KOHcyHbCKoe HOHHCHOCTHoe hhho npenCTaBHneMoro
rocynapcTBa oö apecTe
hhh 3anep>KaHHH b hhoh (jiopMe rpaacnaHHHa
npen,CTaBHHeMoro l ocynapcTBa.

2. KoHcynbCKoe nonacHOCTHoe hhho
HMeeT npaBo iie3aMcnnrnenbHo noceTHTb
H CHeCTHCb C FpaHCHaHHHOM IipeH CTaBHHeMoro

rocynapci Ba, HaxoflHiHHMch
non apecTOM hhh 3anepHcaHHbiM b
HHOH (jiopMe HHH OTÖblBaiOIHHM CpOK
TiopeMHoro 3äKnioiieHHH. ITpaBa, yrnnai!-

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

övas i enlighet med den mottagande
statens lagar och förordningar, förutsatt
dock att dessa lagar och förordningar
icke omintetgör dessa rättigheter.

Artikel 40

1. Konsul äger lämna allt slags
bistånd och hjälp åt fartyg hemmahörande
i den sändande staten som
angör hamn eller annan ankarplats
inom konsulatsdistriktet.

2. Konsul må gå ombord på fartyget
så snart detta inklarerats. Befälhavaren
och besättningen skall
tillåtas meddela sig med konsuln.

3. Konsul äger påkalla bistånd av
vederbörande myndigheter i den mottagande
staten vid fullgörande av sina
åligganden med avseende på fartyg
hemmahörande i den sändande
staten eller befälhavare och besättningsmedlemmar
på sådant fartyg.

4. Med fartyg hemmahörande i
den sändande staten förstås i denna
konvention fartyg som är registrerat
i hamn belägen i den sändande staten;
uttrycket inbegriper dock ej örlogsfartyg.

Artikel 41

1. Konsul äger inom konsulatsdistriktet
:

a) utan att därav följer någon inskränkning
av de befogenheter som
tillkommer den mottagande statens
myndigheter, undersöka händelser
som inträffat ombord på fartyg
hemmahörande i den sändande staten
under dess resa, förhöra befälhavaren
och medlemmar av besättningen,
granska fartygets handlingar,
upptaga förklaringar rörande fartygets
resa och destination och i övrigt
underlätta fartygets angörande
av, uppehåll i och avgång från hamn;

Htie b nacTOfimeM nymcTe, flOJUKHbi

OCymeCTBJIHTbCH B COOTBCTCTBHH C 3aKO HaMH

h npaBHJiaMH rocyuapcTBa npeöbiBamiH
npii ycjiOBHH, oäeuiko, ht o
ynoMHHVTbie 3aK0Hbi h npaBHJia He uojekhw
aHHyjinpoBaTb sthx npaB.

OraTba 40

1. KoHcyjibcicoe flonacHocTHoe jämo
HMeeT npaBO 0Ka3biBaTb BcanecKoe co/jeHCTBSie
ii noMoiub cy/my npeacTaBjiaeMoro
rocyaapcTBa, 3ameame\iy b nopT
min upyroe mccto HKopnon ctohhkh
cyaoB b npeflenax ero KOHcyjibCKoro
oKpyra.

2. KoHcyjibCKoe /iojivkhocthoc jihuo
jvameT noaHHTbca Ha 6opT cyflHa, kbk
TOJibKO cyflHy pa3pemeHO cBoöonHoe
CHomeHHe c öeperoM, a KanKTan cyzma h
H.rieHbi sKmiaxca MoryT CHOCHTbca c
KOHCyjlbCKHM aOJiaCHOCTHHM JIHUOM.

3. KoHcyjibCKoe uojDKHOCTHoe jihho
MoaceT oöpamaTbca 3a noMombio k
KOMneTeHTHbiM BJiacTBM rocynapcTBa
npeöbiBaHHH no BonpocaM, KacaiomnMca
BbinojiHeHHa ero (jiyHKUHH b OTHomeHHH
cy^oB npeflCTaBJiaeMoro rocyuapcxBa,
KanmaHa h hjtchob amnaaca sthx cyaoB.

4. rioa TepMHHOM «cyziHO» npeacTaBjiaeMoro
rocyuapcTBa b HacToameii
KoHBemmH noHMMacxcH jnoöoe cyuHo,
3aperHCTpnpoBaHHoe b nopTy npeflcraBjiaeMoro
rocyuapcxBa; oxnaKO b nonaTHe
«cyflHO» He bxouht BoeHHbie cyua.

Crarna 41

1. KoHcyjibCKoe aojnKHOCXHoe jihuo
HMeeT npaBO b npexenax KOHcyjibCKoro
oxpyra:

a) 6e3 ymepöa AJia npaB BJiacTen rocyuapcTBa
npeöbiBaHHH paccxexoBaxb
jnoöbie npoHcmecTBHa, HMeBnine MecTO
b nyTH Ha cyziax npexcxaBjiaeMoro rocyflapcTBa,
onpamHBaTb Kairaxaiia h hjichob
3KHiia‘/Ka cy/ina npexcTanjnieMoro
rocyuapcTBa, npoBepaxb cyflOBbie flOKyMeHTbi,
npHHHMaTb jaHBTieiina othochTejibHO
njiaBaHHa cy/ma n MecTa Ha3HaneHHa,
a Taxace cnocoöcTBOBaTb Bxoay,
Bbixony h npeöbiBaHHK) cyxna b nopTy;

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

b) förmedla anställning och avskedande
av befälhavare och medlemmar
av besättningen, förutsatt
att det ej är stridande mot lagen i
den mottagande staten;

c) utan att därav följer någon inskränkning
i de befogenheter som
tillkommer den mottagande statens
myndigheter, avgöra tvister mellan
befälhavaren och medlemmar av besättningen,
inbegripet tvister rörande
löner och arbetsavtal i övrigt, i
den utsträckning som lagen i den
sändande staten det medger;

d) föranstalta om sjukhusvård och
liemsändning av befälhavare eller
medlem av besättningen;

e i mottaga, upprätta och bestyrka
förklaringar och andra handlingar
som föreskrivs i den sändande statens
lag i vad avser fartyg.

2. Konsul må, i den utsträckning
som lagen i den mottagande staten
det tillåter, inställa sig tillsammans
med befälhavaren eller medlemmar
av besättningen inför denna stats
domstolar och myndigheter samt
lämna dem allt slags bistånd och
tjänstgöra som tolk i deras mellanliavanden
med nämnda myndigheter.

Artikel 42

1. I det fall att domstolar eller
andra behöriga myndigheter i den
mottagande staten har för avsikt att
företaga tvångsåtgärder eller att i
laga form verkställa undersökning
ombord på fartyg hemmahörande "i
den sändande staten, skall de härom
underrätta vederbörande konsul. Utom
när det är omöjligt på grund av
ärendets brådskande natur, skall sådan
underrättelse lämnas i så god tid
alt konsuln eller företrädare för honom
kan närvara. Om konsuln ej
varit närvarande eller företrädd,
skall han på begäran få fullständiga
upplysningar från vederbörande
myndigheter om vad som förevarit.

b) npHHHMaTi, Mepui no VBo/ibHemno
n nativiy KaniiTaHa hjih uren o b 3Kuna>Ka,
ecnn 3to He npoinBopeHHT 3aKonoaaTejibciBy
rocyaapcTBa npeöbiBamiH;

c) 6e3 yipepöa hjih npaB BjiacTeit
rocyaapcxBa npeSbiBamia pa3pemaTb
enopbi Meacfly KannTanoM n MuenaMH
3Knna>Ka, BKJiionaa enopbi, Kacaiomnech
3apaöoTHon nnaTbi n noroBopa o
HanMe, nocKoubKy sto npe/iycMaxpHBaeTca
3aK0H0flaTejibCTB0M npeacTaBJiaeMoro
rocynapcTBa;

d) npimHMaTb Mepw no nenemno b
öojibHime m no penaTpnapnn KannTaHa
hjih njieHOB amnaaca cy;nia;

e) nonyaaTb, cocraBJiHTb hjih aaBcpaib
fleKjiapapHH hjih ,apyrnc HOKyMeHTM,

11 peziy c m oxpei niiiie 3 a ko h o,aaTe ji bcx bom
npencxaBjiaeMoro rocynapcxBa b othoUieHHH
CyAOB.

2. KoncyjibCKoe nojDKHOCTHoe jihho
mojkbt, ecjiH sto no3BOJiaiOT 3aKOHbi
iocynapcxBa npeöbiBaHiia, BwcTynaTb
coBMecTHo c KanHTaHOM cyjnia hjih
HJieHaMH 3Knna»ca nepen cynavin h
BjracTHMH 3Toro rocynapcTBa, OKa3biBaTb
hm BCHxecKyio noMonjb, a TaKHce
BbicTynaTb b KaieciBe nepeBoniHKa no
XiejiaM 3thx jihh ne pen ynoManyxbiMH
BJiaCTHMH.

CTaTba 42

1. B cjiynae, ecnn cyzibi hjih npyrne
KOMneTeHTHbie BjiacTH rocynapcTBa npeöbiBaHHa
HaMepeHbi iipennpunaTb KaKHejihöo
npHHyjiHiejibHbie neHCTBMH hjih
Hanaib saKoe-jinöo ocjiHnHajibiroc paccjienoBanHe
Ha öopxy cyzma npepcTaBJiaeMoro
rocynapcTBa, to KOMneTeHTHbie
BjiacTH rocynapcTBa npeöbiBaHHH yBenomjihiot
06 3tom eooTBeTCTByioniee kohcyjibCKoe
AOJiiKHocTHoe jihho. 3a hckjiioneHHeM
cjiynaeB, Korna sto hcbo3mo>kho
BBHny cpohhocth nena, TaKoe yBenoMJieHiie
neJiaeTca 3aöjiaroBpeMeHHo no
Hanajia TaKHX hchctbhh c TeM, HToöbi
KOHcynbCKoe hojdkhocthoc jihho hjih
ero npencTaBHTejib Mor npHcyTCTBOBaTb
npn ocyiHecTBJieHHH thkhx hchctbhh.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år i968

2. Bestämmelserna i denna artikel
mom. 1 skall också gälla i det
fall att vederbörande myndigheter
har för avsikt att förhöra befälhavaren
eller någon medlem av besättningen
i land.

3. Bestämmelserna i denna artikel
skall ej tillämpas på sedvanliga
tull-, pass- och hälsokontroller eller
på åtgärder som vidtages på begäran
a\ fartygets befälhavare eller med
hans samtycke.

Artikel 43

1. Om fartyg hemmahörande i den
sändande staten förliser, går på
grund, kastas upp på land eller på
annat sätt lider skada i den mottagande
staten, skall vederbörande
myndigheter i den mottagande staten
utan dröjsmål därom underrätta
behörig konsul. De skall också
underrätta honom om vilka åtgärder
som redan vidtagits för att rädda
fartyget, ombordvarande personer,
last och annan egendom ombord
och föremål som tillhör fartyget
eller utgör en del av dess last
men blivit skilda från fartyget.

2. a) Konsuln må på allt sätt bistå
fartyget, dess passagerare och
medlemmar av dess besättning och
äger påkalla bistånd av vederbörande
myndigheter i den mottagande
staten i detta syfte. Han må vidtaga
de åtgärder som avses i denna artikel
mom. 1, liksom även åtgärder
för reparation av fartyget eller anhålla
hos den mottagande statens
myndigheter att de vidtar sådana åtgärder.

b) Vederbörande myndigheter i
den mottagande staten skall lämna

Ecnn KOHcyjibCKoe nojraHOCTHoe jihuo
hjih ero npeacTaBHTejib He ripncyTCTBOBau,
to no ero npocböe KOMneTeHTHbie
BjiacTH rocyaapciBa npeöbiBaHH» npenocTaBJiaioT
eMy nojiHyio mnjjopManmo
B OTHOLUeHHH TOrO, HTO HMejIO MeCTO.

2. nojioiceHHH nyHKTa 1 HacToamen
cxaTbH npuMeHaioTca n b tom cjiynae,
ecnn Kan uran hjih HJieHbi 3KHnanca
cypna flo.T/KHbi ponpaiiiiiBaTbca Ha öepe ry

COOTBeTCTByiOIIIHMM BJiaCTHMH.

IIDH MeHKKTlCa K OOblHHOMV laMO/KCHHOMy,
nacnopTHOMy hjih caHHTapHOMy
KOHTpojno, a ra K/Ke k jieiicTBiiaM, iipe/inpHHHTbiM
no npocböe hjih c ojioöpehhh
KamiTaHa cynna.

CTaTba 43

1. Ecnn cyflHo iipejiCTaBJiaeMoro rocyjiapciBa
noTcpiuiT KopaöJieKpymeHHe,
capeT Ha Mejib hjih öyner BbiöpoineHO Ha
öeper, hjih noTepnur KaKyio-Jinöo apyryio
aBapnio b rocyuapcTBe npeöbiBaHHH,
to KOMneTeHTHbie BJiacTH rocynapciBa
npcobiBaima nes aM e jiji ht eu b h o ciaBirr
OÖ 3TOM B H3BeCTH0CTb COOTBeTCTByiO inee

KOHcyjibCKoe uoji/khocthoc jihuo.
Ohh Taioice H3BemaioT KOHcyjibCKoe
nojiiKHocTHoe jihuo o Mepax, KOTopwe
y/KC npennpHHHTbi no cnaceHHio jiio.aeii,
cy/jiia, rpy3a h hhoto HMyinecTBa Ha
öopTy cyjina h npenMeTOB, npHHauJieiKannix
cyjiHy hjih cocTaBiiaiomiix nacTb
ero rpy3a, KOTOpbie OTuejrajiHCb ot
cynna.

2. a) KOHcyjibCKoe nojixcHOCTHoe jihuo
MoiKeT 0Ka3biBaTb BciHiecKyio noMonib
TaKOMy cyflHy, ero naccaacHpaM h
HJieHaM ero KOMaHflbi. C 3toh nenbio
oho MOiKeT oöpainai bca saconeiicTBHeM
k KOMneTeHTHbiM BJiacTHM rocynapcTBa
npeöbiBaHHB. KOHcyjibCKoe hojdkhoctHoe
jihuo MO/Ker npeunpnHHMaTb Mepbi,
yKa3aHHbie b nyHKTe 1 HacToameu
CTaTbH, a Taxace Mepbi no peMonry
cynHa hjih MO/Ker oopaTiri boi k BJiacTHM
rocyuapcTBa npeöbiBanmi c npocböon
npHHaTb TaKne Mepbi.

b) KOMneTeHTHbie BjiacTH rocyuapcrBa
npeöbiBaHHfl 0Ka3biBaK>T KOHcyjib -

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1V68

konsuln erforderligt bistånd vid vidtagandet
av åtgärder i samband med
fartygets haveri.

3. a) Då det havererade fartyget
eller föremål som tillhör fartyget påträffats
på eller nära den mottagande
statens kust eller införts till hamn
i denna stat och varken fartygets befälhavare,
dess ägare, hans ombud
eller vederbörande försäkringsgivare
är i tillfälle att vidtaga åtgärder för
omhändertagande av fartyget eller
föremålet, skall konsuln anses vara
behörig att på ägarens vägnar träffa
enahanda anstalter som ägaren själv
skulle ha kunnat träffa i sådant syfte.

b) Bestämmelserna i denna artikel
mom. 3 a) gäller också föremål som
utgör del av fartygets last och tillhör
medborgare i den sändande staten.

4. a) Det havererade fartyget,
dess last, utrustning och inredning
samt förråd eller andra föremål från
fartyget må ej påföras tullavgifter
eller andra skatter av något slag utgående
på eller med anledning av varuinförsel,
med mindre de förs i
land för att användas eller förbrukas
i den mottagande staten.

b) Ingenting i denna artikel mom.
4 a) skall tolkas som förbud mot
tillämpning av lagar och förordningar
i den mottagande staten med avseende
på tillfällig förvaring av
egendom.

5. Då föremål som utgör del av
lasten på förlist fartyg hemmahörande
i en tredje stat tillhör medborgare
i den sändande staten och
påträffas på eller nära den mottagande
statens kust eller införs till
hamn i denna stat, och varken fartygets
befälhavare, föremålets ägare,
hans ombud eller vederbörande försäkringsgivare
är i tillfälle att vidta -

CKOMy flOJDKHOCTHOMy jiniiy neoöxoxufMoe
co.aeiiciBnc b rrp e n n p h h m m a e m bi x
Mepax, cB»3aHHbix c a Bnp ne fr cynua.

3. a) Ecjih noTepneBiuee aBaprno
cyniro hjih jiioöoh rrpe/i\ieT, npunaaueacamnu
cy/uiy, ömjih Hahaeiibi Ha öepery
hjih b6jih3h ot oepera rocynapcTBa
npeobiBaiiHH hjih HOCxaBjieHbi b nopT
3Toro rocynapcTBa h hh KamiTaH cyima,
hh coöcTBeHHHK, hh ero areHT, hh cootBeTCTByiOmHe
CTpaXOBIipiKH He B COCTOHHHH
npHHHTb MepbI no COXpaHeHHIO HJIH
pacnopiDKeHHK) tbkhm cyjiHOM hjih npe/iMeTOM,
TO KOHCyJIbCKOe flOJUKHOCTHOe
jihho CHHTaeTca ynojiHOMoaeHHbiM npennpHHHMaTb
OT HMeHH COÖCTBeHHHKa
cy.Tna Taxne Mepbi, KOTopwe mot 6bi
npc/inpMHMib ziJra tbkhx ne.ieii caM

COÖCTBeHHHK.

b) flojioaceHHH nyHKTa 3 «a» nacroamen
cTaTbH npHMeHaioTca TaiOKe k
juoooMy npeHMery, cocTaBjiaiomeMy
HacTb rpy3a Gynna h HBjiatomeMyca coöCTBeHHocTbio
rpaacnaHHHa npencraBJiaeMoro
rocynapcTBa.

4. a) IToTepneBmee aBapnio cyzmo,
rpy3, oöopyjiOBanHe h ocHacTKa, 3anacbi
h HHbie npenMerbi c 3Toro cyniia, ecnn
ohh He flocTaBjieribi mia Hcnojib30BaHHa
hjih noTpeöjieHHa b rocynapcTBe npeöbiBaHua,
He oÖJiaraioTca t a mo ace hh bi m h
nomjiHHaMH h hhhmh HajioraMH h
cöopaMH Jimöoro BHna, HajiaraeMbiMH
B CBH3H C BB030M HJIH no npHHHHe
BB03a.

b) Hhhto b nojioaceHHax nyHKTa 4 «a»
HacToameii CTaTbH He 3aTparHBaeT npuMeHeHHa
3aKOHonaTejibCTBa h npaBHJi
rocynapcTBa npeGbiBamia b OTHomeHHH
BpeMeHHoro xpaHeHHa HMymecTBa.

5. Ecjih npenviei, cocTaBJiaiomHH
aacTb rpy3a noTepneBiuero KopaöneKpymeHne
cynna TpeTbero rocynapcTBa,
aBJiaeTca coöcTBemiocTbio rpajKnaiiHHa
npencTaBJiaeMoro rocynapcTBa h HaiineH
Ha öepery hjih böjih3h ot öepera
rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocTaBjieH
b nopT 3Toro rocynapcTBa h hh
KanHTaH cvana, hh coöctbchhhk ripenMeTa,
hh ero areHT, hh eooTBeTCTBy -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

ga åtgärder för omhändertagande
av föremålet, skall konsuln anses
vara behörig att på ägarens vägnar
träffa sådana anstalter som ägaren
själv skulle ha kunnat träffa i sådant
syfte.

Artikel 44

Bestämmelserna i artiklarna 40—
43 skall i tillämpliga delar även gälla
civila luftfartyg.

Kapitel V. Slutbestämmelser

Artikel 45

1. Denna konvention skall ratificeras
och träder i kraft på den trettionde
dagen efter ratifikationsinstrumentens
utväxling som skall äga
rum i Stockholm.

2. Konventionen skall förbli i
kraft intill utgången av sex månader
efter den dag då endera Fördragsslutande
Parten underrättar
den andra om sin önskan att uppsäga
konventionen.

Till bekräftelse härav har de båda
Parternas befullmäktigade ombud
undertecknat denna konvention och
därå anbragt sina sigill.

Som skedde i Moskva den 30 november
1967 i två exemplar på
svenska och ryska språken, och
skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges Regering:

Torsten Nilsson
Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Regering:

A. Gromijko

De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Utrikesminister

lomne cxpaxoBuiHKH He b coctohhhh
npHHHTb Mepbi no coxpaHeHHio hjih
pacnopaxceHioo TaxnM npe^MeTOM, to

KOHCyjIBCKOe ilOJDKHOCTHOe JIHUO CHHTaeTCH
ynojiHOMoneHHbiM npennpHHHvraTb
ot HMeHH coöcTBeHHHKa Taxiie
Mepbi, Kaicne mot 6bi npeanpHHHTb jijth
TaKHx nejieii caM coöctbchhhk.

CTaTbH 44

CTaTbn 40—43 npuMemnoTca cootBeTCTBeHHO
Taxace n k rpaxyiaHCKHM
B03pymHbiM cy,naM.

Pa3;ieji V. 3aKjno*iHTejibHbie

nocTaHOBJieiiHH

CTaTbn 45

1. HacToamaa Kohbchhhh noflJiexcnT
paTH(j)HKapHH H BCTynHT B CHJiy Ha
TpHauaTbiH nen b nocjie oÖMeHa para(JlHKapHOHHblMH
TpaMOTaMH, KOTOpblH
COCTOHTCH B CTOKTOJIbMe.

2. KoHBeHUHH öyyiex ocxanaxbca b
CHjie so HCTeneHHH mecTH MecaueB co
hhh, Korna oflHa H3 jdoroBapuBaiouinxcH
Ctopoh cooöih,ht flpyroö ^oroBapnBaiomeHCH
CropoHe o cBoeM xcejiaHHH
npexpaTHTb ee neöcTBHe.

B ynocTOBepeiine nero ynoHHOMOHeiiHbie
oöenx floroBapnBaiomHxcH Ctopoh
nojinncajiH HacToamyio Kohbchuhio h
CKpennjia ee cbohmh neiaTHMH.

CoBepmeHo b MocKBe 30 Hoaöpa 1967
rona b flByx 3K3eMnjmpax, KaxcnbiH Ha
MBeacKOM h pyccKOM >i3biKax, irpiHieM
oöa TexcTa HvteioT onnuaKOByio cnjiy.

3a IIpaBHTejibCTBO lllBemm
Torsten Nilsson

Mhhctp HHOCTpaHHbix ,3,eji IIlBeuHH

3a IIpaBHTejibCTBO Coio3a Cobctckhx
CopHajiHCTHnecKHX PecnyÖJiHK

A. TpOMblKO

Mhhhctp HHoeTpaHHbix /fen

Coi03a COBCTCKHX CoHHajIHCTHHeCKHX

PecnyÖJiHK

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Första protokollet
till konsularkonventionen

mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union

Vid undertecknandet av konsularkonventionen
av denna dag mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union (här nedan kallad
»konventionen») har de Fördragsslutande
Parterna överenskommit
om följande:

1. Den underrättelse till konsul
om arrestering eller anhållande i
annan form av medborgare i den
sändande staten, som nämnes i artikel
39 mom. 1 i konventionen, skall
lämnas inom loppet av en till tre dagar
från tidpunkten för arresteringen
eller anhållandet i annan form,
beroende på kommunikationsförhållandena.

2. De i artikel 39 mom. 2 i konventionen
nämnda rättigheterna för
konsul att besöka och meddela sig
med medborgare i den sändande
staten, som befinner sig under arrest
eller anhållits i annan form, skall få
utövas inom loppet av två till fyra
dagar efter arresteringen eller anhållandet
i annan form av sådan
medborgare, beroende av hans vistelseort.

3. De i artikel 39 mom. 2 i konventionen
angivna rättigheterna för
konsul att besöka och meddela sig
med medborgare i den sändande
staten, som befinner sig under arrest
eller är anhållen i annan form
eller avtjänar fängelsestraff, skall få
utövas kontinuerligt.

4. Förevarande protokoll skall utgöra
en integrerande del av konventionen.

Till bekräftelse härav har de befullmäktigade
ombuden för de Fördagsslutande
Parterna undertecknat
detta protokoll och därå anbragt sina
sigill.

Som skedde i Moskva den 30 november
1967 i två exemplar på

IlepBMH npOTOKOJI
K KOHCyjIbCKOH KOHBCHiUIH
MC/K/iy IIlBemieii h Comoivi CoBeTCKiix
CounajiHCTHHecKHX PecnyöJiHK

Hpu noflnncaHHM cero HHCJia KohCyjIbCKOH
KoiIBCHUHH MC>KAy IIlBeUHCH H
C0K>30M COBeTCKHX CoyHajIHCTHHeCKHX
PecnyöJiHK (jjajrce HMeHyeMOH «Kohbchunen»)
/loroBapHBaroiJiHecsi Ctopohm
cor;iacnjiHCB o HHXcecjieflyiomeM:

1. yBeaoMiiemie KOHcyjibCKoro flojixcHocTHoro
Jinna 06 apecTe hjih 3aflepxcahhh
b hhoh (jiopMe rpaxcaaHHHa npeaCTaBJiaeMoro
rocynapcTBa, ynoManyroe
b nyHKTe 1 CTaTbH 39 KoHBeimnn, npoH3BO/IHTCH
b rcieiiHc o^Horo-Tpex jmen
co BpeMeHH apecTa hjih 3a,aep>KanHa b
HHOH (j)OpMe B 3aBHCHMOCTH OT yCJIOBHH
CBB3H.

2. IIpaBa KOHcyjibCKoro aojhkhoctHoro
jiHua nocemaTb h chocktbcb c
rpaacnaHHHOM npencTaB/iaevroro rocynapcTBa,
Haxo,aainHMca no/i apecTOM
hjih 3aaep>KanHbiM b hhoh (|>opMe, ynoMBHyTbie
b nyHKTe 2 CTaTbH 39 KohBeHHHH,
iipenocTaBjiaiojca b Tenemie
ÄByx-neTbipex juicii co BpeMeHH apecTa
hjih 3aHepxcaHHH b hhoh (j)opMe TaKoro
rpaxmamma b 3aBHCHMOCTH ot ero
MeCTOHaXOJKfleHHH.

3. IIpaBa KOHcyjibCKoro hojekhocthoro
jinpa, yKa3aHHbie b nyHKTe 2 CTaTbH
39 Kohbchhhh, noceipaTb h chochtbch
c TpaacnaHHHOM npeacTaB.i neMoro rocyHapcTBa,
HaxoflauiHMCH iroji apecTOM
hjih 3aflepxcaHHbiM b hhoh ([jopvie hjih
OTÖblBaiOmHM CpOK TIOpeMHOTO 3aKJIIOneHHH,
npeflocTaBjunoTca Ha nepnoflHnecKOH
ocHOBe.

4. HaCTOaiHHH npOTOKOJI HBJIxeTCH
HeoTbeMjieMOH aacrbio KoiiBennHn.

B yflocTOBepeHHe aero YnojiHOMOaemibie
oöchx HoroBapHBaioiiuixcH CtoPOH
nOflnHCajlH HaCTOmpiH npOTOKOJI
h CKpennjiH ero cbohmh neaaTHMH.

CoBepmeHO b Mockbc 30 Honöpn 1967
ropa b jibvx 3K3eMHjinpax, KaacflbiH Ha

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

svenska och ryska språken, och
skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges Regering:

Torsten Nilsson
Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Regering:

A. Gromyko

De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Utrikesminister

Andra protokollet
till konsularkonventionen

mellan Sverige och de Socialistiska
Rådsrepublikernas Union

1. Utöver de privilegier och immuniteter
som angetts i konventionens
Kapitel III skall vardera Fördragsslutande
Partens konsuler och konsulattjänstemän
i den andra Fördragsslutande
Partens område under
förutsättning av ömsesidighet
åtnjuta de ytterligare privilegier och
immuniteter som av denna Part beviljats
eller kan komma att beviljas
motsvarande personal från en tredje
stat.

2. Genom detta protokoll upphävs
den mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union genom
noteväxling i Moskva den 2 februari
1927 träffade överenskommelsen
om de ömsesidiga rättigheter,
privilegier och immuniteter som tillkommer
konsuler och konsulattjänstemän.

UIBe/ICKOM h pyccKOM H3bIKaX, npnaeM
o6a TexcTa HMeiOT oannaKOByhd cnjiy.

3a IIpaBHTejibCTBO IIlBeunn

Torsten Nilsson

Mhhhctp MHOCTpaHHbix Ren IIlBeunn

3a ITpaBHTejibCTBo Conm CoBeTCKnx
CounaJincTHHecKHx PecnyöiiHK

A. TpOMblKO

MnHncTp MHOCTpaHHbix Ren
Coio3a CoBeTCKnx CounajincTHHecKHx
PecnyöJiHK

BTopoii npoTOKOJi
K KOIICyJIbCKOH KOHB£HUHH

MesKuy IIlBemien ii C01030M Cobctckhx
CouHajincTHHecKHX PecnyÖJiHK

Ulpn nounncaHHH cero ancua KoHcyjibckoh
Kohbchuhh Mexcuy IIlBeunen n
COKBOM COBCTCKHX CoUHajIHCTHHeCKHX
PecnyÖJiHK (uajiee HMeHyeMon «Kohbchunen»)
floroBapnBaioiUHeca CTopoHbi
corjiacnjincb o HnacecjieuyioiueM:

1. KpoMe npHBHJiernn n HMMyHHTetob,
npeuycMOTpeHHbix b pa3/ieJie III
Kohbchuhh, KOHcyjibCKne uojraHOCTHbie
jrnua n coipy/ihhkh KOHcyjibCTBa o/ihoh
h3 /(oroBapHBaiomHxca CropoH hmciot
npaBO Ha TeppnTopnn upyron floroBapnBaromeiics
CTopoHbi, Ha ochobc B3anMhocth,
Ha jiioöbie upyrne npnBHJiernH n
HMMyHHTeTbI, KOTopbie npe/iocTaBJieiibi
njin MoryT öbiTb npeuocTaBJieiibi btoh
Ctopohoh cooTBeTCTByiomHM KaTeropnaM
nepcoHaua TpeTbero rocyuapCTBa.

2. CorjiameHne, aaKjnoaeHHoe Meacuy
IIlBeunen n Cokoom CoBeTCKnx CounajincTnaecKHX
PecnyÖJiHK nyTeM 06-MeHa HOTaMH ot 2 cjieBpajia 1927 roua

OTHOCnTejIbHO B3aHMHbIX npaB, npnBHjiernn
n HMMyHHTeTOB KOHcyjibCKHX
UOJDKHOCTHblX JMU H COTpyflHHKOB KOHCyjIbCTBa,
HaCTOaiUHM IIpOTOKOJIOM
npexpamaeT CBoe uencTBne.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

3. Detta protokoll skall utgöra en
integrerande del av konventionen.

Till bekräftelse härav har de befullmäktigade
ombuden för de Fördragsslutande
Parterna undertecknat
detta protokoll och därå anbragt
sina sigill.

Som skedde i Moskva den 30 november
1967 i två exemplar på
svenska och ryska språken, och
skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges regering:

Torsten Nilsson
Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Regering:

A. Gromyko

De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions Utrikesminister

3. HaCTOHIUHH IlpOTOKOJI SBJIfleTCH
HeoTteMJieMOH nacTbio KoHBeimuH.

B yaocTOBepeHHe nero YnojiHOMOHeHHbie
/foroBapHBaioiuHxca Ctopoh nonnncajiH
stot IIpoTOKOJi h
CBOHMH IieaaTBMH.

CoBepmeHo b Mockbc 30 Hoaöpa 1967
rona b AByx 3K3eMnnapax, KaacAUH Ha
niBencKOM h pyccKOM a3HKax, npuneM
oöa TexcTa HMeior OAHHaKOBVKt CHjry.

3a IIpaBHTejibCTBo UIbcumh
Torsten Nilsson

Mhhhctp HHocrpaHHbix /Jen UIbcuhh

3a IIpaBHTejibCTBo Coio3a CoBeTCKHx
CouHajiHCTHHecKHx PecnyöJiHK

A. TpOMblKO

Mhhhctp HHOCTpaHHbix flen
COK>3a CoBeTCKHX CopHaJIHCTHHeCKHX
PecnyöJiHK

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670743