Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel Prop. 2000/01:128

Proposition 2000/01:128

Regeringens proposition

2000/01:128

Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel

Prop.

2000/01:128

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 maj 2001.

Göran Persson

Lars Engqvist

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under 1990-talet har stora förändringar skett som påverkar förutsätt-
ningarna för det svenska systemet för hjälpmedelsförsörjningen för män-
niskor med funktionshinder. Utveckling och provning av hjälpmedel
samt en fungerande inköpssamordning är viktiga länkar i hjälpmedelsför-
sörjningen och utgör tillsammans en förutsättning för bra, säkra och pris-
värda hjälpmedel. Det är därför av intresse för staten att ta tillvara och
utveckla det centrala stödet till hjälpmedelsverksamheten. Regeringen
föreslår att Hjälpmedelsinstitutet från och med den 1 januari 2002 ges
möjlighet att svara för det nationella stödet för upphandling av hjälp-
medel. Samordningen av institutets provningsverksamhet och det natio-
nella stödet för upphandling bör enligt regeringens mening bidra till både
en effektivare och tydligare organisation.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 128

Innehållsförteckning                                      Pr°P-2000/01:128

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Ärendet och dess beredning..............................................................3

3   Bakgrund...........................................................................................3

4   Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel................................4

5   Finansiering.......................................................................................7

6   Ekonomiska konsekvenser................................................................8

7   EU - konsekvenser............................................................................8

Bilaga 1 Utdrag ur rapporten Nationellt stöd vid upphandling av
hjälpmedel...............................................................................10

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser avseende rapporten

Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel......................12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 2001........... 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen föreslår i fråga om nationellt stöd vid upp-
handling av hjälpmedel (avsnitt 4).

Prop. 2000/01:128

2 Ärendet och dess beredning

Den 7 april 2000 kom de tre medlemmarna i den ideella föreningen
Hjälpmedelsinstitutet, nämligen staten genom Socialdepartementet,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, överens om att
göra en översyn av verksamheten inom AB Sjukvårdshuvudmännens
Upphandlingsbolag (SUB) samt Hjälpmedelsinstitutet. Översynen avsåg
stödet till landsting och kommuner i deras arbete med upphandling för
hjälpmedelsförsörjningen. I översynen ingick även att pröva om de delar
av SUB:s nuvarande verksamhet som huvudmännen har behov av i
framtiden kan inordnas i Hjälpmedelsinstitutets organisation så att det
centrala stödet till sjukvårdshuvudmännen kan bli fullständigt organisa-
toriskt integrerat.

Översynen leddes av en styrgrupp bestående av en företrädare från
vardera Socialdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kom-
munförbundet. En extern utredare anlitades för utredningsarbetet.

Utredningen resulterade i november 2000 i rapporten Nationellt stöd
vid upphandling av hjälpmedel. Rapporten har remissbehandlats. En
sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet gick var för sig ut till sina medlemmar för
att inhämta synpunkter på utredningens förslag. Enligt särskild överens-
kommelse har förbunden redovisat inhämtade synpunkter till Social-
departementet. Socialdepartementet har remitterat rapporten till andra
berörda myndigheter, organisationer m.fl. Remissinstanserna finns för-
tecknade i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Social-
departementet (S2000/3275/ST).

3 Bakgrund

Den 1 januari 1999 ombildades Handikappinstitutet till en allmännyttig
ideell förening och fick namnet Hjälpmedelsinstitutet. Föreningens
medlemmar är staten genom Socialdepartementet, Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet. Handikappinstitutet hade inte någon
erkänd självständig juridisk ställning men ansågs i diskussioner om stat-
liga verksamhetsformer vara ett privaträttsligt organ.

Hjälpmedelsinstitutet är ett för staten, landstingen och kommunerna
gemensamt kunskaps- och utvecklingsorgan på central nivå för frågor om
hjälpmedel för människor med funktionshinder. Institutet skall medverka
till utvecklingen av bra och säkra hjälpmedel och en effektiv hjälp-
medelsförsörjning. Institutet skall genom sitt arbete även bidra till ökad
tillgänglighet i samhället för personer med funktionshinder.

Hjälpmedelsinstitutet har ingen myndighetsställning, utövar ingen Prop. 2000/01:128
normerande verksamhet och har ingen tillsynsfunktion. Tillsynen över
hjälpmedelsförsörjningen är en uppgift för Socialstyrelsen. Institutet kan
i enstaka fall, och då med stöd av särskild lag, åläggas viss uppgift som
innebär myndighetsutövning.

AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag (SUB) startades av
Landstingsförbundet år 1976 i samband med att landstingen fick ett
sammanhållet ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel i samband med att
den statliga samordningen avvecklades.

4 Nationellt stöd vid upphandling av
hjälpmedel

Regeringens förslag: Hjälpmedelsinstitutet ges från och med den
1 januari 2002 möjligheten att svara för det nationella stödet för upp-
handling av hjälpmedel.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser som yttrat
sig angående samordningen stödjer utredningens uppfattning att provning
och upphandling bör kunna samordnas hos Hjälpmedelsinstitutet. Handi-
kappförbundens Samarbetsorgan (HSO) anser att brukarinflytandet fun-
gerar bra men bör stärkas ytterligare. Socialstyrelsen anser det positivt att
sjukvårdshuvudmännen får större inflytande, förankring och insyn i
provningsprocessen men ifrågasätter hur brukarna kan göra sina syn-
punkter hörda. Nämnden for offentlig upphandling (NOU) anser att
Socialdepartementet bör utreda närmare om förslaget kommer att inne-
bära att upphandlande enheter sluter avtal med ekonomiska villkor med
en i formellt hänseende fristående enhet som kan fatta beslut oberoende
av de upphandlande enheterna som anlitar dess tjänster. AB Sjukvårds-
huvudmännens upphandlingsbolag (SUB) framhåller att såväl staten som
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet far inflytande över
upphandlingsverksamheten. Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO) bedömer att förslaget ger möjligheter för enskilda sjukvårds-
huvudmän att organisera inköp av hjälpmedel utifrån de lokala behov
som finns. Sjukvårdens LeverantörsFörening framhåller betydelsen av
att det framtida upphandlingsstödet utformas så att det kan erbjuda ett
flexibelt utbud av tjänster med hänsyn till en mångfacetterad flora av
aktörer och försörjningslösningar.

Skälen för regeringens förslag

Syftet med Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag

Syftet med AB Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolags (SUB)
inköpssamordning är att tillförsäkra sjukvårdshuvudmännen bästa möj-
liga priser och villkor när det gäller bra och säkra hjälpmedel. SUB skall
även i övrigt hjälpa huvudmännen med en kostnadseffektiv hjälpmedels-
försörjning.

Inköpssamordningen innebär att SUB på uppdrag av sjukvårdshuvud- Prop. 2000/01:128
männen upphandlar och tecknar ramavtal som dessa sedan åberopar vid
beställning av hjälpmedel. Respektive huvudman som deltagit i upp-
handlingen beställer, utan eget upphandlingsförfarande, produkter från en
avtalad leverantör med hänvisning till ramavtalet. Systemet innebär
administrativa besparingar for såväl huvudmännen, som inte behöver
genomföra egen upphandling, som för leverantörerna genom ett enkelt
och enhetligt anbudsförfarande.

Hjälpmedelsinstitutet - ett nationellt kunskapscentrum

Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom hjälp-
medelsområdet. En av institutets huvuduppgifter är att prova och bedöma
hjälpmedel samt att informera om produkterna. Verksamheten ger till-
gång till bl.a. opartisk jämförbar produktinformation, kravspecifikatio-
ner, produktutveckling samt standardiseringsarbete. Målet med Hjälp-
medelsinstitutets provningsverksamhet är att tillgängliga hjälpmedel
skall vara säkra och välfungerande samt att det skall ske en ständig ut-
veckling av hjälpmedlen utifrån de krav och önskemål som brukarna och
vården ställer på hjälpmedlen.

Det nationella stödet inom hjälpmedelsförsörjningen

SUB och Hjälpmedelsinstitutet har sedan år 1976 ett nära samarbete och
bildar tillsammans ett gemensamt system på nationell nivå för stöd inom
hjälpmedelsförsörjningen. Denna samverkan har sin tyngdpunkt i den
integrerade process som innefattar provning - upphandling - informa-
tion. SUB:s uppgift har varit att upphandla bra, säkra och prisvärda
hjälpmedel. Upphandlingen baseras på Hjälpmedelsinstitutets provnings-
verksamhet. De produkter som vid provning och bedömning uppfyller de
ställda kraven förs upp på institutets förteckning över bra hjälpmedel,
fnom de flesta produktområden sluter SUB ramavtal med leverantören
rörande dessa produkter. På det sättet säkerställs att de hjälpmedel som
upphandlas tillgodoser inte bara tekniska krav utan också krav på funk-
tion och kvalitet.

I propositionen om ombildning av Handikappinstitutet till Hjälp-
medelsinstitutet år 1999 beskrev regeringen relativt detaljerat Hjälp-
medelsinstitutets roll och verksamhetsinriktning (prop. 1997/98:57, bet.
1997/98:SoUl 9, rskr. 1997/98:273). I denna beskrivning ingick inte
centralt stöd till upphandling. Av skälen till regeringens förslag framgår
att regeringen då i stället bedömde att systemet för inköpssamordning
tydligt borde särskiljas från utveckling och provning av hjälpmedel.
Under 1990-talet har dock stora förändringar skett i Hjälpmedelsinstitu-
tets och SUB:s omvärld som påverkar förutsättningarna för det svenska
systemet för hjälpmedelsförsörjningen och innebär svårigheter att driva
SUB vidare i nuvarande former. Några exempel på förändringar är bl.a.
nya EG-direktiv angående offentlig upphandling samt förty dl iganden och
tolkningar från Nämnden för offentlig upphandling (NOU) avseende
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Vidare har kommunerna

fatt en ny roll inom hälso- och sjukvården genom Ädelreformen och på Prop. 2000/01:128
landstingssidan har nya storregioner bildats.

Stödet från sjukvårdshuvudmännen för SUB:s inköpssamordning har
av många, inklusive medlemmarna i Hjälpmedelsinstitutet, uppfattats
vara på väg att luckras upp. Den översyn som medlemmarna i Hjälp-
medelsinstitutet har gjort visar emellertid att det centrala stödet för prov-
ning och upphandling genom institutet och SUB har ett starkt stöd hos
sjukvårdshuvudmännen. Däremot efterlyses en bättre samordning mellan
Hjälpmedelsinstitutet och SUB. Någon skillnad i synen mellan stora och
mindre landsting, inköpsorganisationen och hjälpmedelsorganisationen
samt kommunerna kan inte urskiljas. Hjälpmedelsinstitutets provnings-
verksamhet har förhindrat att dåliga produkter har kommit ut på markna-
den och den samordnade upphandlingen har gett prisvärda produkter. I
översynen görs bedömningen att utan centrala insatser hade huvud-
männen behövt bygga upp egna resurser för detta vilket hade lett till
väsentligt högre kostnader för samhället. I stort sett samtliga sjukvårds-
huvudmän använder upphandlingsstödet, landstingen direkt och kommu-
nerna indirekt genom avtal mellan landsting och kommuner.

I rapporten Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel föreslås att
det centrala stödet för provning och upphandling samordnas inom
Hjälpmedelsinstitutet. En sådan samordning ger en mer slagkraftig och
tydlig organisation samt möjligheter till rationalisering.

Regeringen instämmer i detta förslag. Utveckling och provning av
hjälpmedel samt en fungerande inköpssamordning är viktiga länkar i
hjälpmedelsförsörjningen. De är tillsammans en förutsättning för bra,
säkra och prisvärda hjälpmedel. Det är därför av intresse för staten att ta
tillvara och utveckla det centrala stödet till hjälpmedelsverksamheten.
Alternativet är att varje huvudman bygger upp en egen organisation för
provning och upphandling vilket skulle vara både resurskrävande och
kunna leda till dyrare produkter och sämre kvalitet. Dessutom finns det
en risk för att stora olikheter och försämrade funktionskrav uppstår hos
de olika huvudmännen. Det är svårt för huvudmännen att på lokal nivå
upprätthålla den breda kompetens som krävs för provning och upphand-
ling. Regeringen föreslår därför att Hjälpmedelsinstitutet ges en möjlig-
het att svara för det nationella upphandlingsstödet inom ramen för sin
verksamhet. Samordningen med institutets provningsverksamhet bör
vidare enligt regeringens mening bidra till bl.a. effektivare beslutsvägar,
snabbare handläggning av ärenden och kortare informationsgivning. Den
nya organisationen bör bli mer tydlig och överskådlig med klarare rela-
tioner mellan Hjälpmedelsinstitutets provningsverksamhet och den upp-
handlande verksamheten.

Det centrala upphandlingsstödet bör avse framtagande av ramavtal
som tecknas med leverantörer som uppfyller de krav som ställs. Rege-
ringen konstaterar, med anledning av NOU:s remissyttrande över rap-
porten Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel, att det centrala
stödet för upphandling liksom i dag, kommer att ske på sådant sätt att de
som erhåller stöd att genomföra en upphandling också har full delaktig-
het i processen. Det slutliga upphandlingsbeslutet sker genom att respek-
tive uppdragsgivare sedan avtalar om s.k. blockorder med leverantörer
som uppfyller samtliga ställda krav i upphandlingsprocessen. I denna fas

kan Hjälpmedelsinstitutet vid behov utgöra konsultstöd och ersättas eko- Prop. 2000/01:128
nomiskt av de huvudmän som utnyttjar detta stöd.

Hjälpmedelsinstitutet har sedan många år ett nära samarbete med bru-
karorganisationema i provningsarbetet och näraliggande verksamheter.
Detta samarbete har enligt regeringens bedömning haft stor betydelse för
verksamheten och bör ges motsvarande utrymme även i den nya organi-
sationen. Framtagningen av kravspecifikationer och provningen av
hjälpmedel bör också ske i nära dialog med sjukvårdshuvudmännen och
då med såväl landstingen som kommunerna. I dialogen bör såväl små
och stora landsting som kommuner ges möjlighet att delta med hänsyn
till de olika förutsättningar som kan finnas för hjälpmedelsförsörjningen.
Ökad delaktighet från sjukvårdshuvudmännen och företrädare för bru-
karna i sortimentsgrupper o.dyl. kan bidra till att ytterligare stärka pro-
cessen för en hög kvalitet på arbetet med provning och upphandling av
tekniska hjälpmedel för personer med funktionshinder.

5 Finansiering

Regeringens bedömning: Finansieringen av det centrala stödet för upp-
handling av hjälpmedel som föreslås inordnas i Hjälpmedelsinstitutets
verksamhet bör från och med den 1 januari 2003 ske inom ramen för de
finansieringsformer som kommer att gälla för institutet efter de pågående
överläggningarna mellan medlemmarna i Hjälpmedelsinstitutet, nämli-
gen staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Under
budgetåret 2002 bör finansieringen liksom tidigare ske i överens-
kommelse mellan staten och Landstingsförbundet inom ramen för Dag-
maröverläggningama.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig angående
finansieringen (Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Hjälp-
medelsinstitutet, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Sjukvårdens
LeverantörsFörening) är positiva till utredningens förslag om centrala
anslag. Handikappombudsmannen anser dessutom att prispåslag på pro-
dukterna skulle drabba hjälpmedelsbehövande genom ökade egenavgifter
medan Sjukvårdens LeverantörsFörening anser att prispåslag skulle
minska trovärdigheten för upphandlingsverksamheten. Riksförbundet
PensionärsGemenskap framhåller, med hänsyn till många hjälpmedels-
beroendes ekonomiska situation, att både kostnadseffektivitet och krav
på kvalitet och service måste beaktas. Sveriges Akademikers Central-
organisation (SACO) frågar hur sjukvårdshuvudmännens ökade inflytan-
de i provningsprocessen skall finansieras för att inte missgynna de små
regionerna.

Skälen för regeringens bedömning: Hjälpmedelsinstitutets verksam-
het bekostas i dag gemensamt av staten och landstingen enligt ett fyra-
årigt avtal som slöts den 4 mars 1998 mellan staten, Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet. Avtalet innebär att den tidigare ord-
ningen med finansiering inom ramen för den s.k. Dagmaröverens-
kommelsen behålls under åren 1999 - 2002. Till detta kommer intäkter

från bl.a. provnings- och standardiseringsarbete. Svenska Kommun- Prop. 2000/01:128
förbundet är part i överenskommelsen utan att bidra ekonomiskt till verk-
samheten. Parterna har i april 2001 inlett överläggningar i syfte att finna
en annan finansieringsmodell. Regeringen avser att i budgetproposi-
tionen för år 2003 återkomma med förslag om anslagskonstruktion och
medelsanvisning, att gälla från år 2003.

Staten och sjukvårdshuvudmännen åtog sig vid bildandet av AB Sjuk-
vårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) år 1976 ett gemensamt
ansvar för finansieringen av inköpssamordningen samtidigt som den tidi-
gare statliga samordningen avvecklades.

Eftersom SUB erbjuder sina tjänster på en öppen marknad beslutade
riksdagen vid bildandet av Hjälpmedelsinstitutet att Landstingsförbundet,
som ägare av SUB, skulle ansvara för såväl verksamheten som dess
finansiering. Regeringen underströk i propositionen att detta inte innebar
att systemet med samordnad upphandling via SUB kopplad till Hjälp-
medelsinstitutets provningsverksamhet skulle upphöra. Medel motsva-
rande bidraget till SUB år 1998 överfördes till att ingå i de årliga för-
handlingarna mellan staten och Landstingsförbundet om statsbidrag för
hälso- och sjukvården, de så kallade Dagmaröverläggningama. Medel
har avsatts inom ramen för dessa förhandlingar även under åren 1999 -
2001.

Det centrala stödet för upphandlingen av hjälpmedel från och med den
1 januari 2003 bör, enligt regeringens mening, finansieras inom ramen
för de finansieringsformer som kommer att gälla för Hjälpmedelsinstitu-
tet efter att de pågående överläggningarna mellan medlemmarna i insti-
tutet är avslutade. I avvaktan på detta anser regeringen att finansieringen
för budgetåret 2002 liksom tidigare bör kunna ske i överenskommelse
mellan staten och landstingen genom Landstingsförbundet inom ramen
för Dagmaröverläggningama.

Ekonomiska konsekvenser

Det centrala stödet finansieras i dag inom ramen för den s.k. Dagmar-
överenskommelsen mellan staten och landstingen genom Landstings-
förbundet. Regeringen bedömer att förslaget att låta Hjälpmedelsinsti-
tutet svara för det centrala stödet till inköp av hjälpmedel inte medför
några direkta ekonomiska konsekvenser för vare sig staten, landstingen
eller kommunerna. Den nuvarande nettokostnaden för centrala prov-
nings- och upphandlingsinsatser om cirka 10 miljoner kronor bör i stället
till och med kunna sänkas något genom samordning av bl.a. intem admi-
nistration och lokaler.

EU - konsekvenser

EG-kommissionen har visat intresse för upphandling, bl.a. genom att
kartlägga och diskutera lagligheten av de olika medlemsstaternas organi-
sationer för centraliserade inköp. Nämnden för offentlig upphandling

(NOU) erinrar i sitt remissvar över rapporten Nationellt stöd vid upp- Prop. 2000/01:128
handling av hjälpmedel att dagens regelverk avseende den s.k. klassiska
sektom, dit ifrågavarande upphandlingar hör, saknar bestämmelser om
ramavtal. Det förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om
samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster
och byggentreprenader, som kommissionen lade fram i maj 2000, inne-
håller emellertid en uttrycklig reglering av ramavtal också inom den
klassiska sektom. Förslaget är för närvarande föremål för närmare
diskussioner i rådsarbetsgruppen för offentlig upphandling. Med den
tidsplan som för närvarande gäller kan eventuella ändringar i svensk lag-
stiftning träda i kraft tidigast om ett par år. NOU menar därför i sitt
remissvar att organisationen för nationellt stöd i upphandlingen av
hjälpmedel inte far baseras på ännu inte antagna EG-direktiv.

Regeringen delar NOU:s uppfattning och anser att upphandlingsverk-
samheten inom Hjälpmedelsinstitutets ram naturligtvis måste utformas så
att den även i fortsättningen är förenlig med gällande rätt, men att den
senare måste anpassas till eventuella förändringar i denna.

Hjälpmedelsinstitutets provning skall baseras på kravspecifikationer
som överensstämmer med vad som gäller i EG-direktiv och enligt inter-
nationell standard. Om dessa kravspecifikationer inte är tillräckliga bör
institutet liksom i dag engagera sig i det internationella standardiserings-
arbetet för att få gehör för att institutets krav överförs till internationell
standard. Regeringen bedömer att de utvidgade kravspecifikationer som
Hjälpmedelsinstitutet tagit fram och som ibland går utöver internationella
direktiv och standarder, inte är att betrakta som handelshinder i den
internationella handeln

Utdrag ur rapporten Nationellt stöd vid upphandling
av hjälpmedel

Sammanfattning

Socialdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-
bundet har gjort en översyn av det nationella stödet inom hjälpmedelsför-
sörjningen som omfattas av AB Sjukvårdshuvudmännens Upphandlings-
bolag (SUB) samt Hjälpmedelsinstitutets provningsverksamhet (HI).
Översynen har föranletts av att ett antal förändringar skett i Hjälpmedel-
institutets och SUB:s omvärld som lett till svårigheter att driva SUB
vidare i nuvarande former.

På nationell nivå samverkar HI och SUB genom inköpssamordning av
hjälpmedelsprodukter. Samordningen innebär att SUB på uppdrag av
sjukvårdshuvudmännen upphandlar och tecknar ramavtal för avrop av
hjälpmedel. Respektive huvudman som deltagit i upphandlingen beställer
sedan, utan eget upphandlingsförfarande, produkter från en avtalad leve-
rantör med hänvisning till avtalet. SUB:s upphandlade produkter har
genomgått HI:s provning och kraven på de upphandlade produkterna
bygger på HI:s kravspecifikationer.

I utredningen redovisas en utförlig nulägesanalys av det nationella stö-
det. För att belysa sjukvårdshuvudmännens behov av stöd har en relativt
bred intervjuomgång genomförts med ett representativt urval av ansva-
riga för hjälpmedelsförsörjningen och inköpsorganisationen hos sjuk-
vårdshuvudmännen.

Den integrerade upphandlingsprocessen med SUB och HI har en bred
uppslutning hos sjukvårdshuvudmännen. Det gäller såväl stora som
mindre landsting, inköpsorganisationen och hjälpmedelsorganisationen
samt kommunerna. Upphandlingssystemet med SUB:s och HI:s stöd
används till övervägande delen av sjukvårdshuvudmännen, direkt av
landstingen och indirekt av kommunerna via avtal med landstingen. Om
det nationella stödet ej funnits skulle huvudmännen själva behöva bygga
upp betydande resurser för provning och upphandling. Det finns enligt
huvudmännen utvecklingsmöjligheter inom såväl SUB som HI.

Utredningen föreslår en vidareutveckling av nuvarande modell för det
nationella stödet inom hjälpmedelsförsörjningen. Upphandlingen och
provningen samordnas inom Hjälpmedelsinstitutet.

Modellen för upphandling av hjälpmedel från SUB bör i sina nuva-
rande huvuddrag ligga kvar. För att tillgodose kraven från såväl stora
som mindre landsting och kommuner bör det centrala upphandlingsavta-
let koncentreras till två delar. Den första fasen omfattar ramavtal för av-
rop som tecknas med leverantörer som uppfyller ställda krav. Ramavta-
len omfattar i huvudsak avropsmöjligheter för mindre volymer med fast-
ställda priser och övriga villkor. Huvudmännens krav på volymrabatter
och därtill kopplade sortimentsbegränsningar koncentreras till arbete i en
andra fas där upphandlingens stöd i huvudsak ges på konsultbasis.

Provningen föreslås i huvudsak fa samma inriktning och omfattning
som den nuvarande när det gäller produktområden. Utredningen föreslår
ett större inflytande och förankring i provningsprocessen för sjukvårds-
huvudmännen.

Prop. 2000/01:128

Bilaga 1

10

Den nuvarande kostnadsramen för SUB bör genom samordningen Prop. 2000/01:128
inom HI kunna begränsas. Den nuvarande nettokostnadsnivån på ca 10 Bilaga 1
mkr bör kunna sänkas genom samordningsvinster inom bl.a. den interna
administrationen, institutionella bolagskostnader och viss övrig redu-
cering.

Utredningen föreslår, att upphandlingen finansieras genom centrala an-
slag i samma former som kommer att gälla för Hjälpmedelsinstitutets
övriga verksamheter. Finansieringen bör prövas i samband med nytt avtal
för HI från 2003.

Organisationsförändringen bör genomföras senast från 2003.

11

Förteckning över remissinstanser

Nationellt stöd vid upphandling av hjälpmedel

Remissyttranden har avgetts av Socialstyrelsen, Handikappombuds-
mannen, Nämnden för offentlig upphandling, Hjälpmedelsinstitutet,
Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB), Sveriges Akademi-
kers Riksorganisation (SACO) genom Förbundet Sveriges Arbetstera-
peuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Handikapp-
förbundens Samarbetsorgan (HSO), Riksförbundet PensionärsGemen-
skap, Sveriges Pensionärers Riksförbund, och Sjukvårdens Leverantörs-
Förening (SLF). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har medde-
lat att de avstår från att yttra sig. Dessutom har inkommit sammanställ-
ningar av landstingens yttranden till Landstingsförbundet respektive
kommunernas yttranden till Svenska Kommunförbundet. De landsting
som yttrat sig till Landstingsförbundet är Stockholms läns landsting,
Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Öster-
götland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Blekinge, Region
Skåne, Landstinget Halland, Lanstinget i Värmland, Örebro läns lands-
ting, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland och Jämtlands läns
landsting. Yttranden till Svenska Kommunkommunförbundet har
inkommit från Bjuvs kommun, Botkyrka kommun, Huddinge kommun,
Kristianstad kommun, Nacka kommun, Östermalms stadsdelsförvaltning
i Stockholms stad samt ett gemensamt svar från kommunerna i Uppsala
län.

Prop. 2000/01:128

Bilaga 2

12

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 2001

Prop. 2000/01:128

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Wämersson, Lejon, Bodström

Föredragande: statsrådet Engqvist

Regeringen beslutar proposition 2000/01:128 Nationellt stöd vid
upphandling av hjälpmedel

13