Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Proposition 1993/94:228

Regeringens proposition

1993/94:228

Ombildning av Statens

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Prop.

1993/94:228

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
ombildas genom att SBAB blir moderbolag till två nybildade kredit-
marknadsbolag. Det ena bolaget övertar de lån som SBAB beviljat i
konkurrens utanför det statliga regelsystemet. Det andra bolaget övertar
de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystem som
gällde fram till utgången av år 1991. Vidare föreslås att regeringen
bemyndigas lämna aktieägartillskott på totalt 500 miljoner kronor till
SBAB samt utfärda en statlig garanti till det dotterbolag som övertar de
lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet. Denna
garanti föreslås vara utformad på ett sådant sätt att den säkerställer att det
egna kapitalet i bolaget alltid ger en kapitaltäckningsgrad som överstiger
den enligt lag angivna nivån på 8 %.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 228

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:228

1   Förslag till riksdagsbeslut.................... 3

2  Ärendet och dess beredning................... 3

3  Bakgrund.............................. 4

4  Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB........ 6

4.1 Allmänt............................ 6

4.2 Ekonomisk ställning.................... 7

4.3 Kreditförlusternas utveckling............... 8

4.4 SBAB:s ställning på bostadskreditmarknaden ..... 9

5   Strukturella åtgärder för att förstärka SBAB......... 10

5.1 Allmänna utgångspunkter................. 10

5.2 Tydlig åtskillnad mellan lånestockama ......... 11

5.3 Särskilda insatser för att stärka SBAB.......... 13

5.4 Förutsättningar för en försäljning av den

konkurrensutsatta verksamheten ............. 16

6  De anslagsfinansierade bostadslånen.............. 17

7  Statsfmansiella konsekvenser.................. 18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994 ........................... 19

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:228

Regeringen föreslår att riksdagen

1.    godkänner riktlinjerna för en ombildning av Statens Bostadsfinan-
sieringsaktiebolag, SBAB (avsnitt 5.2).

2.    godkänner ett aktieägartillskott till SBAB på 500 miljoner kronor
(avsnitt 5.3).

3.    bemyndigar regeringen att besluta om en statlig garanti till det
kreditmarknadsbolag som övertar de bostadslån som är beviljade
inom ramen för det statliga regelsystemet för att garantera att
kapitaltäckningsgraden överstiger den enligt lag angivna nivån på
8 % (avsnitt 5.3)

4.    medger att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder för att
stärka det finansiella systemet belastas med

dels aktieägartillskottet på 500 miljoner kronor till SBAB,
dels eventuella infrianden av utställda garantiåtaganden för
SBAB,

dels de statliga utgifter som är hänförliga till ombildningen av
SBAB (avsnitt 5.3).

2 Ärendet och dess beredning

I prop. 1993/94:76 Åtgärder för att stabilisera bostadskreditmarknaden
berördes situationen för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB,
fortsättningsvis enbart benämnt SBAB, särskilt. Regeringen redovisade
där sin avsikt att återkomma under innevarande riksmöte med förslag om
hur en tydlig åtskillnad kan göras mellan de lån som beslutats av de
statliga lånemyndighetema och de som beslutats av SBAB i konkurrens
på bostadskreditmarknaden. I propositionen angavs att en utgångspunkt
för kommande förslag är att ställningen för innehavarna av SBAB:s
obligationer inte skall försämras.

Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till regeringen den 29
januari 1993 lagt fram förslag om uppdelning och privatisering av SBAB.
Under år 1993 har SBAB lagt fram tre förslag. Det gäller ett förslag till
utformning av en statlig kreditgaranti för den del av SBAB:s lån som är
beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet. Det gäller vidare ett
förslag att slopa bolagets skyldighet att lämna s.k. ersättningslån. Det
gäller slutligen ett förslag att ändra reglerna för bestämmande av ränta på
lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet i de fall
när låntagaren vill byta ut säkerhet i form av kommunal proprieborgen
mot säkerhet i form av panträtt i den belånade fastigheten.

Regeringen har vid beredningen av ärendet även inriktat arbetet på att
närmare studera åtgärder för att trygga obligationsinnehavamas ställning
och för att säkerställa den av SBAB bedrivna verksamheten framöver. Ut-
redningsarbetet har bedrivits inom Finansdepartementet i nära samverkan
med SBAB. För vissa analyser har externa konsulter anlitats.

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 228

3 Bakgrund

Prop. 1993/94:228

Staten har alltsedan 1930-talet och fram till utgången av år 1991 bedrivit
särskild långivning riktad mot bostadssektorn. Syftet har varit att
förbättra bostadsförsörjningen genom att garantera sektorn en viss
kreditförsörjning. Långivningen handlade huvudsakligen om lån för ny-
och ombyggnad av bostäder. I denna del var långivningen normalt
utformad som en till marknadens kreditgivning kompletterande topplån-
givning, såsom tertiärlån eller bostadslån, mot säkerhet i den ny- eller
ombyggda fastigheten. Långivningen förenades ofta med vissa räntesub-
ventioner.

Det förekom dock även annan statlig långivning i inte oväsentlig
omfattning, exempelvis lån för energibesparande åtgärder i bostadshus,
lån för underhåll och reparationer av bostadshus, hyresförlustlån och lån
för förvärv av bostadshus. Även för sådana lån krävdes som regel säker-
het i form av panträtt i fastigheten, oftast i förmånsrättsläge efter annan
befintlig belåning. Vissa lån kunde vara förenade med räntesubventioner.

För långivningen till bostadssektorn svarade i första hand länsbostads-
nämnderna. Dessa inrättades under senare hälften av 1940-talet och
övertog då uppgifter från Statens bostadslånebyrå. Samtidigt ombildades
byrån till Kungl. Bostadsstyrelsen, vars verksamhet numera ingår i
Boverkets uppgifter.

Fram till utgången av juni 1985 finansierades all statlig långivning för
bostadsändamål via anslag på statsbudgeten. Lånen beviljades av
länsbostadsnämnderna medan Bostadsstyrelsen skötte utbetalning och
avisering. Länsbostadsnämnderna skötte också förvaltningen av uteståen-
de lån.

År 1984 beslutade riksdagen (prop. 1983/84:90, bet. 1983/84:BoU28,
rskr. 1983/84:303) att lägga om finansieringen av den statliga lån-
givningen för bostadsändamål. Beslutet innebar att i huvudsak all statlig
räntebärande långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För
ändamålet skulle bildas ett särskilt statligt helägt kreditaktiebolag, Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Motivet för omläggningen var huvudsakligen statsfinansiellt. Långiv-
ningen hade under slutet på 1970-talet och början av 1980-talet ökat
kraftigt, bl.a. som följd av ett nytt system för bostadsfinansiering som
infördes år 1975. Det hade uppstått ett behov av att avlasta statsbudgeten
utgifterna för själva långivningen. I propositionen angavs att de obliga-
tioner som SBAB skulle ge ut borde ges i huvudsak samma villkor som
de bostadsobligationer som emitteras av övriga bostadsinstitut.

SBAB började sin verksamhet den 1 juli 1985. Uppgiften bestod till en
början enbart i att via egen upplåning på kredit- och kapitalmarknaden
tillhandahålla de medel som behövdes för att betala ut de lån för
bostadsändamål som länsbostadsnämnderna beviljade fastighetsägarna
inom ramen för ett statligt regelsystem. All lånehantering skulle
fortfarande ombesörjas av myndigheterna.

I huvudsak behölls också lånereglema oförändrade. Vissa ändringar i
lånevillkoren gjordes dock. Således ändrades t.ex. räntevillkoren för
bostadslån för ny- och ombyggnad. Räntesättningen knöts till villkoren
för upplåning genom bostadsobligationer, i stället för som dittills till
villkoren för statlig upplåning. Här infördes också femårig räntebind-
ningstid för bostadslån. Den hade dittills varit ettårig. Däremot gjordes
inga större ändringar i fråga om amorteringstider och amorteringsplaner.
Trots övergången till finansiering genom bostadsobligationer behölls en
låneavtalstid på upp till 40 år i vissa fall. Till en början behölls också
principen att låntagaren när som helst hade rätt att utan ersättning lösa in
lånet helt eller delvis före lånetidens slut. En närmare redogörelse för
vilka lån som finansierats via SBAB finns i prop. 1989/90:100 bil. 13 s.
19-20.

År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:115, bet. 1987/88:BoU16,
rskr. 1987/88:273) att staten, i samband med flyttningen av det då
nybildade Boverket till Karlskrona, skulle uppdra åt SBAB att svara för
förvaltningen av sådana lån för bostadsändamål som har finansierats över
statsbudgeten. Vidare beslöts att SBAB i fortsättningen självt skulle
handha utbetalningen och aviseringen av de lån som det ålåg bolaget att
finansiera. Servicen till låntagarna, pantvård och fordringsbevakningar
m.m. skulle dock även fortsättningsvis handhas på regional nivå av
länsbostadsnämnderna. Riksdagen beslutade år 1990 (prop. 1989/90:112,
bet. 1989/90:BoU15, rskr. 1989/90:215) om hur ersättningen för
förvaltningen av de anslagsfinansierade lånen skulle regleras. Beslutet
innebar att SBAB får tillgodoräkna sig samtliga avgifter för avisering
m.m. samt en årlig ersättning på 0,2 % av utestående lånebelopp.

Genom besluten fick SBAB ett utökat ansvar för låneförvaltningen,
såväl beträffande de egna lånen som de anslagsfinansierade. Bolaget var
dock fortfarande beroende av länsbostadsnämnderna för den dagliga
hanteringen. Det var först i samband med omläggningen av den statliga
bostadsfinansieringen vid årsskiftet 1991/92 som beslut fattades att SBAB
självt skulle svara för förvaltningen av samtliga utestående bostadslån
(jämför prop. 1991/92:150 bil. 1:5 s. 59-60). Eftersom förvaltningen även
skulle omfatta anslagsfinansierade lån och eftersom förekomsten av
statligt reglerade lån, t.ex. bostadslån för ny- och ombyggnad av
bostäder, kunde vara en förutsättning för statliga räntesubventioner, har
SBAB från och med den 1 juli 1993 även svarat för myndighetsfunk-
tionen i förvaltningen av den statliga bostadslånestocken (prop.
1992/93:167, bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301). SBAB har
därmed rätt att besluta i frågor rörande förvaltningen av de statliga
bostadslånen. Dessa frågor regleras i förordningen (1993:338) med be-
myndigande för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta
i ärenden om bostadslån m.m.

Samtidigt med omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen
ändrades också ändamålet för bolagets verksamhet. Ändringen innebar att
bolaget skulle bedriva låneverksamhet i full konkurrens med andra
bostadsinstitut. Beslutet motiverades i första hand med avsikten att via
SBAB öka mångfalden och konkurrensen på bostadskreditmarknaden.

Prop. 1993/94:228

SBAB:s skyldigheter att lämna vissa lån togs i princip bort. I ett avseende Prop. 1993/94:228
kvarstår dock en sådan skyldighet. Det gäller de s.k. ersättningslånen.

Sådana lån lämnas till den som har ett anslagsfinansierat lån för
bostadsändamål och vill lösa in det eller är skyldig att lösa in det. Regler
om ersättningslån finns i förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål. SBAB har även åtagit sig att, efter kreditprövning, i de
fall där statlig kreditgaranti eller kommunal borgen erhållits, infria de
lånebeslut som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet före
den 1 januari 1992 men fortfarande inte utbetalats vid nyss nämnda
tidpunkt.

Riksdagen beslutade i december 1993 (prop. 1993/94:76, bet.
1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) att räntebidrag fortsättningsvis inte
skall utgå efter en försäljning på exekutiv auktion eller motsvarande
underhandsförfarande till följd av att låntagaren inte fullgör sina
åtaganden enligt låneförbindelsen, om nuvärdet av de framtida räntebidra-
gen är lägre än de kreditförluster som kommer att belasta SBAB. Beslutet
innebär att hanteringsordningen i exekutivsituationen har preciserats
samtidigt som statens utgifter för räntebidrag minskar jämfört med vad
som blivit fallet om den samtidigt beslutade frikopplingen mellan
myndighetsbeslutade bostadslån och räntebidrag hade gällt fullt ut även
i denna situation.

4 Statens bostadsfinansieringsaktiebolag

4.1 Allmänt

SBAB:s verksamhet har som framgår av bakgrundsbeskrivningen breddats
kraftigt sedan starten år 1985. SBAB är i dag en av flera aktörer som i
fri konkurrens agerar på bostadskreditmarknaden. Riksdagen har slagit
fast att staten även fortsättningsvis har ett intresse av att SBAB deltar
som en del i mångfalden och konkurrensen på marknaden. SBAB har i
sin nuvarande tillgångsmassa flera skilda typer av bostadslån, dels lån
som är beviljade och utbetalade inom ramen för det statliga regelsystem
som gällde fram till utgången av år 1991, dels lån som är beviljade inom
detta regelsystem men efter särskild kreditprövning av SBAB är
utbetalade efter denna tidpunkt, och dels lån som är beviljade av SBAB
i konkurrens utanför det statliga regelsystemet. I den fortsatta redogörel-
sen behandlas alla lån utbetalade efter år 1991 förutom ersättningslån som
tillhörande den sistnämnda kategorin även om de ursprungligen beslutats
av en statlig myndighet. Härigenom inkluderas även lån utbetalade efter
statliga lånelöften som tillhörande den konkurrensutsatta delen.

Det statliga intresset i SBAB kan inte bara ses i ett marknadsperspek-
tiv. Staten har även ett omfattande förmögenhetsintresse i SBAB. De
förmögenhetsvärden som SBAB ansvarar för och den utlåning som skett
inom ramen för den statliga bostadspolitiken är betydande. SBAB är i dag
även förvaltare av en betydande del av den direkt statliga förmögen-

hetsmassan eftersom bolaget ansvarar för och administrerar de bostadslån Prop. 1993/94:228
som är finansierade över statsbudgeten. Det är frågan om statliga
fordringar på ca 44 miljarder kronor.

SBAB har ca 200 anställda och har sitt huvudkontor i Stockholm. Viss
förvaltning är lokaliserad till Karlstad där det finns ca 80 anställda.
SBAB har även en regional försäljnings- och kreditbevakningsorganisa-
tion med totalt ca 45 anställda.

4.2 Ekonomisk ställning

Vid bildandet år 1985 tillfördes SBAB ett aktiekapital på 50 miljoner
kronor. Som säkerhet för kommande upplåning fick SBAB samtidigt en
garantifondsförbindelse från staten på 1 000 miljoner kronor samt en
kredit i Riksgäldskontoret på 100 miljoner kr. År 1989 (prop.
1988/89:89, bet. 1988/89:BoU10, rskr. 1988/89:139) höjdes garantifon-
den till 1 500 miljoner kronor. Höjningen gjordes för att möta den
volymökning som väntades när SBAB fick ansvar för att bevilja s.k.
ersättningslån vid överlåtelser av fastigheter med anslagsfinansierade
bostadslån.

För att möta de krav på kapitaltäckning som gällde från och med den
1 februari 1990 genomfördes en nyemission i SBAB på 550 miljoner
kronor (prop. 1990/91:25, bet. 1990/91 :BoU7, rskr. 1990/91:93). De
ackumulerade vinstmedlen som kvarstannat i SBAB sedan starten år 1985
uppgick vid samma tillfälle till 554 miljoner kronor.

Det bokförda värdet av SBAB:s tillgångar uppgår för närvarande till ca
144 miljarder kronor. Huvuddelen, 139,5 miljarder kronor, utgörs av lån
till bostäder, huvudsakligen lån för ny- och ombyggnad. Av dessa hänför
sig ca 92 miljarder kronor till lån beslutade inom ramen för det statliga
regelsystemet och ca 46 miljarder kronor till lån beslutade av SBAB i
konkurrens på bostadskreditmarknaden. Som framgått tidigare handhar
SBAB också förvaltningen av äldre anslagsfinansierade bostadslån. Totalt
administrerar därmed SBAB bostadslån på över 180 miljarder kronor.
SBAB har därutöver lämnat bindande kreditlöften för pågående projekt
på ca 20 miljarder kronor som skall utbetalas under 1994 och senare år.

SBAB:s egna två lånestockar är i första hand finansierade genom
bostadsobligationslån på de nationella och internationella kapitalmarkna-
derna. Obligationerna är med få undantag förenade med villkoret att
staten under deras löptid innehar aktiemajoriteten i SBAB.

Kapital täckningsgraden uppgick vid årsskiftet 1993/94 till något över
8,2 %. Den beräknas sjunka under 8 % under det första halvåret 1994.
Totalt riskvägda tillgångar uppgår till ca 40 miljarder kronor och kapital-
basen till ca 3,2 miljarder kronor. Kapitalbasen i SBAB bestod vid
årsskiftet 1993/94 av ett eget kapital på ca 1 000 miljoner kronor,
obeskattade reserver på ca 600 miljoner kronor samt förlagslån på ca 1
600 miljoner kronor. Därtill kommer ytterligare förlagslån som, enligt
regelverket, inte får räknas in i kapitalbasen med ca 750 miljoner kronor

och den tidigare nämnda grundfondsförbindelsen på 1 500 miljoner Prop. 1993/94:228
kronor.

SBAB redovisar för verksamhetsåret 1993 stora kreditförluster i den
myndighetsbeslutade lånestocken, vilket leder till att verksamheten
sammantaget går med en förlust på ca 450 miljoner kronor. Även de
kommande åren kommer SBAB troligtvis att uppvisa ett svagt resultat.
Förlusterna kan sägas slå dubbelt mot bolagets kapitaltäckningsgrad och
därmed mot utlåningskapaciteten, eftersom möjligheten att använda
supplementärt kapital (t.ex. förlagslån) i kapitalbasen är fullt utnyttjad.
De stora kreditförlusterna innebär att SBAB:s möjligheter att agera aktivt
och i konkurrens på bostadskreditmarknaden begränsats kraftigt.

4.3 Kreditförlusternas utveckling

Från att inledningsvis haft små eller inga kreditförluster har SBAB fått
vidkännas allt större förluster. De ökande kreditförlusterna är till mer än
99 % hänförliga till lån som beviljats inom ramen för de statliga
regelverk som gällde fram till utgången av år 1991 dvs. lån beslutade av
de statliga lånemyndighetema utan egentlig kreditprövning. För verksam-
hetsåret 1993 har SBAB tvingats belasta resultatet med ca 1,5 miljarder
kronor för konstaterade och befarade kreditförluster främst på sådana lån.

De närmaste åren kan SBAB:s kreditförluster på lån till bostäder
färdigställda under åren 1988 - 1991 bli fortsatt stora till följd av att
produktionskostnaderna varit mycket höga och att lånesäkerheten oftast
utgörs av pantbrev med höga inomlägen. Förmånsläget på dessa pantbrev
fastställdes enligt det statliga regelverket med utgångspunkt från
produktionskostnaden som i dag ligger betydligt över marknadsvärdet i
många fall. Detta gäller, för SBAB:s del, främst lån till bostadsrättsföre-
ningar och privata flerbostadshus. Under år 1994 och åren därefter kan
kreditförlusterna bli betydande.

Den framtida utvecklingen av kreditförlusterna är bl.a. beroende av den
allmänna ekonomiska utvecklingen och av vilka räntemarginaler som
bottenlåneinstituten kräver av låntagarna när räntan på de befintliga lånen
ändras vid räntejustering eller omsättning. Den ökade differentieringen
av bottenlåneinstitutens räntemarginaler till enskilda låntagare innebär att
räntenivåer som väsentligt överstiger subventionsräntenivån blir allt
vanligare. Eftersom den del av räntan som ligger över subventionsräntan
inte stöds med räntebidrag innebär den ökade marginalen en merkostnad
som slår fullt ut hos låntagaren. De ökade marginalerna ökar i sin tur
kreditriskerna för SBAB:s lån som i företrädesrätt ligger efter bottenlån-
givarens. Den avtrappning av de statliga räntesubventionerna som
riksdagen beslutat om är troligtvis, i detta sammanhang, av mindre
betydelse för utvecklingen av SBAB:s kreditförluster. En effektiv
obeståndshantering kan däremot minska förlusterna i viss utsträckning.

Genom de ändringar som nyligen genomförts på grundval av riksdagens
beslut med anledning av prop. 1993/94:76 har i princip en frikoppling
skett mellan förekomsten av ett statligt reglerat bostadslån och ränte-

bidrag. Vissa regler har dock samtidigt införts som, genom en koppling Prop. 1993/94:228
mellan förluster på statligt reglerade bostadslån vid överlåtelse i samband
med exekutiv auktion eller motsvarande underhandsförfarande och be-
räknade nuvärden av räntebidrag, innebär att en viss del av kreditför-
lusterna i SBAB statsfinansiellt motverkas av en lägre nivå på utbetalade
räntebidrag.

Reglerna, som syftar till att minska antalet exekutiva försäljningar, är
tillämpliga på samtliga lån givna inom ramen för det statliga regelsyste-
met. Det finns således ett samband mellan SBAB:s kreditförluster i dessa
situationer och minskningar av räntebidragsutgiftema. På grundval av
SBAB:s prognoser, för sådana faktiska kreditförluster som kommer att
medföra upphörande eller minskning av utgående räntebidrag, kan en
uppskattning av besparingen uttryckt i nuvärde av framtida räntebidrag
göras. Besparingen beräknas uppgå till ca 450 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95 och till ca 300 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Det bör dock understrykas att besparingarnas storlek är svåra
att beräkna. De är i hög grad bl.a. beroende av den framtida ränteutveck-
lingen.

4.4 SBAB:s ställning på bostadskreditmarknaden

Regeringen har i prop. 1993/94:76 redogjort för nuläget och den
förutsägbara utvecklingen på fastighets- och bostadskreditmarknadema.
Det görs därför här inte någon ytterligare redovisning i den delen.

Den totala bostadskreditmarknaden omfattar för närvarande lån på totalt
ca 1 000 miljarder kronor. SBAB:s marknadsandel är ca 15 %. SBAB är
i huvudsak inriktat på marknaden för finansiering av flerfamiljshus. Den
delen av bostadskreditmarknaden omfattar lån på ca 500 miljarder
kronor. SBAB har här en marknadsandel på över 20 %. När det gäller
nyutlåningen under de senaste åren till flerfamiljshus har SBAB haft en
mycket stark position på marknaden. SBAB:s ställning är stark framför
allt med tanke på att lån i konkurrens har beviljats endast sedan den 11
april 1991. Den starka positionen på marknaden kan delvis förklaras av
den fördel som ett statligt ägande har medfört. Det statliga ägandet har
gynnat SBAB jämfört med konkurrenterna bl.a. på grund av en under de
senaste åren lägre upplåningskostnad på den inhemska marknaden och
tillgång till finansiering på den internationella kapitalmarknaden.

SBAB har finansierat ca 40 % av sin totala utlåning genom upplåning
på den internationella kapitalmarknaden. Denna andel är betydligt större
än konkurrenternas. SBAB:s fördel på den inhemska upplåningsmarkna-
den har i stort sett upphört under den senaste tiden till följd av de stora
kreditförlusterna och osäkerheten kring vilka stödinsatser statsmakterna
kommer att besluta om. De stora kreditförlusterna för samtliga bostads-
kreditinstitut har inneburit ett begränsat utbud av nya krediter och skapat
ett relativt svagt konkurrenstryck vilket har underlättat för SBAB att
skaffa sig en position på bostadskreditmarknaden som motsvarar den
SBAB hade inom ramen för det statliga regelsystemet.

5 Strukturella åtgärder för att förstärka SBAB ProP- 1993/94:228

5.1 Allmänna utgångspunkter

SBAB har, som tidigare nämnts, i sin tillgångsmassa två skilda typer av
bostadslån, dels lån som är beviljade inom ramen för det statliga
regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991, dels lån som är
beviljade av SBAB i konkurrens utanför det statliga regelsystemet.

För de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet
är SBAB:s huvudsakliga uppgift att, till så låg kostnad som möjligt,
finansiera dessa lån och att minimera kreditförlusterna via en effektiv
obeståndshantering. SBAB:s möjligheter att till en låg kostnad finansiera
upplåningen är till stor del beroende av vilket ägarmässigt stöd staten ger
verksamheten.

På den konkurrensutsatta delen av bostadskreditmarknaden är SBAB i
dag en betydelsefull aktör. SBAB:s uppgift är här att med utgångspunkt
i sedvanlig företagsekonomisk målsättning och en effektiv försäljnings-
organisation, bidra till mångfald och konkurrens.

Den viktigaste näringspolitiska uppgiften för staten är, enligt den
förmögenhetsstrategi som regeringen har presenterat (se prop.
1991/92:38), att utforma stabila regelsystem och förutsättningar för väl
fungerande marknader, inte att äga företag på marknaden. Dessa
utgångspunkter bör gälla även för bostadskreditmarknaden.

Bostadskreditmarknaden kännetecknas i dag av höga utlåningsmargina-
ler. Det måste därför ses som angeläget att SBAB inte upphör med sin
nyutlåning till följd av de stora kreditförlusterna. Utbudet av krediter bör
inte minska. Tvärtom är det angeläget att den konkurrensutsatta delen av
SBAB kan förbli en aktiv aktör på marknaden.

Samtidigt bör statens finansiella styrka inte användas på ett sådant sätt
att konkurrensneutraliteten påverkas negativt och att de därmed ojämna
förutsättningarna för konkurrens riskerar att minska mångfalden på
marknaden. De åtgärder som vidtas för att kunna bibehålla SBAB som
aktör på marknaden måste utformas med hänsyn härtill. Statligt stöd till
SBAB bör alltså inte ges på ett sådant sätt att den konkurrensutsatta delen
av verksamheten får en mer gynnad position jämfört med konkurrenterna
än vad som oundvikligen följer av det statliga ägandet. Detta medför att
det bör göras en åtskillnad mellan SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet
och den verksamhet som omfattar de myndighetsbeslutade lånen.
Samtidigt får åtgärderna inte försämra ställningen för SBAB:s nuvarande
obligationsinnehavare.

De statligt beslutade bostadslånen representerar en betydande för-
mögenhetsmassa för staten. Det är därför angeläget att staten behåller
ansvaret för och kontrollen över att säkerställa värdet på dessa låneford-
ringar. Staten bör därför även fortsättningsvis vara slutligt ansvarig för
de bostadslån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet.

En annan utgångspunkt, bl.a. baserad på tidigare erfarenheter, är att
staten inte bör vara en långsiktig ägare av konkurrensutsatta kreditinstitut.

10

Inriktningen för ombildningen av SBAB bör därför vara att på sikt vidta Prop. 1993/94:228
de åtgärder som krävs för att kunna privatisera den konkurrensutsatta
delen av verksamheten och därmed skapa fullt ut lika villkor för
konkurrensen på bostadskreditmarknaden.

5.2 Tydlig åtskillnad mellan lånestockarna

Regeringens förslag: SBAB ombildas på ett sådant sätt att bostads-
lån beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet överlåts till
ett nybildat kreditmarknadsbolag och lån beviljade av SBAB överlåts
till ett annat nybildat kreditmarknadsbolag. Bolagen skall ingå i ett
koncemförhållande med SBAB som moderbolag.

Skälen för regeringens förslag: Kreditriskerna i SBAB är som tidigare
redovisats i allt väsentligt hänförliga till de lån som beviljats inom ramen
för det statliga regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991.
SBAB har i dagsläget, till följd av de stora kreditförlusterna, en
kapitaltäckningsgrad nära den nivå på 8 % som krävs enligt lag och en
fortsatt svag lönsamhet. Lönsamheten är på grund av kreditförlusterna
mycket svag i den del av verksamheten som omfattar de lån som beviljats
inom ramen för det statliga regelsystemet. Lönsamheten är däremot god
i den del av verksamheten som omfattar lån beviljade av SBAB utanför
det statliga regelsystemet, framför allt eftersom dessa lån genomgått
sedvanlig kreditprövning och därmed genererar en relativt låg nivå på
kreditförlusterna.

De stora kreditförlusterna och den låga nivån på kapitaltäckningen för
SBAB som helhet medför att kapitaltäckningskrävande nyutlåning inte kan
ske i dagsläget.

I den uppkomna situationen är det enligt regeringens mening nöd-
vändigt med långsiktigt stabila statliga stödinsatser riktade till SBAB.
Samtidigt får inte stödet medföra att SBAB:s konkurrensutsatta verksam-
het ges otillbörliga fördelar på bostadskreditmarknaden. Mot denna
bakgrund förordar vi att en åtskillnad görs mellan den verksamhet som
avser lån beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet och den
som avser lån som är beviljade av SBAB utanför detta regelsystem.
Härigenom kan den del av SBAB som verkar i konkurrens kvarstå som
en stark aktör på marknaden samtidigt som ett resurseffektivt statligt stöd
till SBAB kan ges utan att alltför negativt påverka konkurrensneutraliteten
på marknaden.

För att åstadkomma en åtskillnad bör SBAB:s båda lånestockar
separeras och överlåtas till var sitt för ändamålet nybildat kreditmark-
nadsbolag till SBAB. De bostadslån som är beviljade inom ramen för det
statliga regelsystemet överlåts till ett nybildat dotterbolag, fortsättningsvis
benämnt M-SBAB. De lån som är beviljade av SBAB övertas av ett annat

11

dotterbolag, fortsättningsvis benämnt K-SBAB. K-SBAB bör även svara
för den fortsatta verksamheten med nyutlåning i konkurrens.

För att undvika gäldenärsbyte och risken för en försämrad ställning för
de nuvarande innehavarna av obligationerna bör SBAB även i fortsätt-
ningen ansvara för samtliga de obligationer som idag är utgivna av SBAB
samt den omsättning och nyupplåning som krävs. De båda dotterbolagen
bör därför finansiera de lån som övertas genom att ställa ut reverser till
moderbolaget SBAB. Reverserna bör löpa med en ränta som motsvarar
upplåningskostnaden för varje enskilt upplåningsprogram och förfalla i
samma takt som obligationerna löper ut.

Även den nyutlåning som K-SBAB gör i konkurrens på bostadsfinan-
sieringsmarknaden bör övergångsvis kunna finansieras via till SBAB
utställda reverser. För att så långt möjligt garantera konkurrensneutrala
förutsättningar bör dessa reverser löpa med en ränta som är jämförbar
med konkurrerande instituts upplåningskostnad. Vad vi nu har föreslagit
om finansiering av nyutlåningen innebär att K-SBAB erhåller goda
förutsättningar för sin verksamhet.

I övrigt bör i fråga om K-SBAB följande gälla. K-SBAB bör i samband
med bildandet ges en kapitalbas som ger bolaget en finansiell ställning i
nivå med marknadens övriga aktörer. Kapitaltäckningsgraden bör initialt
ligga på ca 10 % genom att K-SBAB ges ett eget kapital på ca 550
miljoner kronor och erhåller förlagslån på ca 550 miljoner kronor från
SBAB, under förutsättning att K-SBAB erhåller tillstånd från Finansin-
spektionen att räkna in eviga förlagslån i kapitalbasen. Målsättningen i
övrigt bör vara att K-SBAB utvecklar sin kapitalbas, intjäningsförmåga
m.m. vilket är av central betydelse för bolagets långsiktiga konkurrens-
förmåga.

Vi har även utrett möjligheten att K-SBAB i stället skulle organiseras
som en från SBAB fristående enhet med upplåning i eget namn. En sådan
lösning skulle dock i andra avseenden vara vara ofördelaktig. Den skulle
bl.a. kräva att det ställdes sedvanliga krav på kapitaltäckning i SBAB för
den tidigare beskrivna reversen till K-SBAB. För att möta kravet på
kapitaltäckning och för att undvika ett alltför stort enhandsengagemang,
d.v.s. riskexponering mot en enda låntagare, för SBAB skulle staten
kunna ställa ut en garanti till SBAB på reverserlånen till K-SBAB.
Därutöver skulle tillkomma ett ytterligare behov av aktieägartillskott
eftersom förlagslån mellan två fristående kreditmarknadsbolag inte bör
förekomma. Det bör nämligen inte ingå i ett kreditmarknadsbolags
verksamhet att tillskjuta riskkapital, t.ex. i form av förlagslån, till ett från
bolaget helt fristående bolag. Sammantaget skulle därför en lösning med
ett fristående K-SBAB innebära en avsevärd statsfinansiell belastning.
Regeringen gör därför bedömningen att ett koncemförhållande mellan
bolagen i dagsläget är att föredra.

När det gäller M-SBAB bör följande gälla. M-SBAB skall inte vara en
aktiv aktör på bostadsfinansieringsmarknaden annat än genom att svara
för förnyad räntebindning av redan beviljade lån till marknadsanknutna
räntenivåer samt långivning i samband med obeståndshantering.

Prop. 1993/94:228

12

Till M-SBAB bör vidare föras ansvaret för förvaltningen av de Prop. 1993/94:228
anslagsfinansierade lånen för bostadsändamål, liksom ansvaret för till
dessa lån kopplad långivning enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål. Även om kopplingen mellan lån och
statliga räntebidrag har avskaffats är ersättningslån fortfarande viktig som
ett medel för att underlätta för låntagaren att lösa in gamla anslagsfinan-
sierade lån när någon annan finansiering på bostadskreditmarknaden inte
är möjlig. Bolaget bör således lämna statligt reglerade ersättningslån i
samband med förtida inlösen av anslagsfinansierade lån. Inriktningen
innebär att verksamheten successivt minskar i omfattning under en period
av maximalt ca 30 år.

Även M-SBAB bör finansiera sin verksamhet via reverslån hos
moderbolaget. Kapitalbasen i M-SBAB bör vid överföringen av lånestock-
en från SBAB vara så tilltagen att kapitaltäckningsgraden inte understiger
den lagstiftade nivån på 8 % under verksamhetsåret 1994. Kapitalbasen
bör bestå av lika delar eget kapital och förlagslån.

Överlåtelsen till de båda dotterbolagen av respektive lånestock bör vara
genomförd före den 1 januari 1995. Det förutsätts att moderbolaget och
de två dotterbolagen samordnar verksamheten så att lägsta möjliga
merkostnader uppstår i organisationen som helhet samt att de gemensamt
utnyttjade tjänsterna prissätts på ett sådant sätt att konkurrensneutraliteten
inte påverkas negativt. Organisationen i de båda dotterbolagen skall
uppfylla villkoren för auktorisation enligt lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag och de allmänna råd som Finansinspektionen
utfärdat med anledning av lagen (FFFS 1994:16).

5.3 Särskilda insatser för att stärka SBAB

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas dels att till SBAB
lämna ett aktieägartillskott på 500 miljoner kronor, dels att uppdra
åt Riksgäldskontoret att utfärda en statlig garanti till M-SBAB som
medför att nivån på det egna kapitalet alltid överstiger den enligt lag
angivna kapitaltäckningsgraden på 8%. Utgifterna för aktieägartill-
skottet och eventuella infrianden av garantiåtagandet samt de statliga
utgifter som kan hänföras till ombildningen skall belasta anslaget
Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.

Skälen för regeringens förslag: Staten har givetvis ett särskilt ansvar
för de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet
fram till utgången av år 1991. Större delen av de kreditförluster som kan
förväntas i SBAB är hänförlig till dessa lån. Kreditförlusterna är
betydande. SBAB kommer under verksamhetsåret 1994 inte att kunna
upprätthålla en kapitaltäckningsgrad över den lagstiftade nivån på 8 %.
Den nu uppskattade nivån för befarade och konstaterade kreditförluster
för verksamhetsåret 1994 är i storleksordningen 1-2 miljarder kronor.

13

Regeringen har i det föregående föreslagit att lån beviljade i konkurrens Prop. 1993/94:228
utanför det statliga regelsystemet liksom bolagets åtaganden om lånelöften
överförs till ett nybildat kreditmarknadsbolag, K-SBAB, och lån som
beviljats inom ramen för det statliga regelsystemet till ett annat kredit-
marknadsbolag, M-SBAB, med det nuvarande SBAB som moderbolag till
dessa båda bolag. Med nuvarande lånestock beräknas SBAB inledningsvis
generera ett årligt resultat före kreditförluster på ca 1 200 miljoner
kronor. Detta innebär att när väl kreditförlusterna i M-SBAB minskar i
omfattning finns det en stabil grund för den fortsatta verksamheten.

Den nuvarande situationen innebär dock att staten måste tillföra bolaget
medel. För att med rimlig säkerhet garantera att SBAB under verksam-
hetsåret 1994 inte ånyo får en för låg kapital täckningsgrad bör SBAB före
den 1 juli 1994 erhålla ett aktieägartillskott på 500 miljoner kronor.
Aktieägartillskottet innebär att SBAB får en kapitalbas som medger
kreditförluster under år 1994 på upp till ca 1 700 miljoner kronor och
ändå uppnår en kapital täckning på över 8 % vid årsskiftet 1994/95.

Kreditförlusterna i SBAB är som tidigare nämnts i allt väsentligt
hänförliga till lån beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet.
Denna lånestock bör som tidigare nämnts överlåtas till ett nybildat
kreditmarknadsbolag, M-SBAB. Staten har ett särskilt ansvar för
kreditförlusterna i denna lånestock. Staten bör därför ställa ut en garanti
för att det egna kapitalet i M-SBAB inte förbrukas till följd av framtida
kreditförluster. Garantin bör ställas ut på ett sådant sätt att den säkerstäl-
ler att kapitaltäckningsgraden alltid överstiger den i lag fastställda nivån
på 8 %. Detta bör ske genom att M-SBAB i denna situation kan uppta en
fordran på staten som bibehåller det egna kapitalet på en sådan nivå att
kapitaltäckningen inte går under 8 %. Denna fordran betalas efter
bokslutets fastställande ut av staten i form av likvida medel.

Den statliga garantin till M-SBAB säkerställer att det kapital som SBAB
har placerat i M-SBAB, som grund för kapitaltäckningen upp till 8 %,
hålls intakt. Samtidigt innebär den att SBAB:s samtliga fordringar på M-
SBAB indirekt är garanterade. Värdet på SBAB:s tillgångar i form av till-
gångarna i dotterbolaget M-SBAB är därmed betryggande säkerställt.
Staten har utöver den statliga garantin givetvis alltid ett ägarmässigt
ansvar för att kapitaltäckningen i koncernen överstiger den lagstiftade
nivån på 8%. Det fortsatta statliga ägandet innebär även att SBAB kan
fortsätta att ge ut bostadsobligationslån förenade med villkoret att staten
under deras löptid innehar aktiemajoriteten i SBAB.

Utfärdandet av en statlig garanti som garanterar nivån på kapital täck-
ningen i M-SBAB får anses vara det lämpligaste sättet att ge SBAB ett
långsiktigt och stabilt statligt stöd utifrån målsättningen att uppnå minsta
möjliga statsbudgeteffekt och påverkan på statens finansiella ställning
samtidigt som de nuvarande obligationsinnehavamas ställning inte
påverkas negativt. Det är också enligt vår bedömning det bästa sättet att
ge SBAB en solid ekonomisk bas och därmed rimliga upplåningskost-
nader i framtiden. Eftersom M-SBAB i princip inte bedriver någon
konkurrensutsatt verksamhet och K-SBAB upplåningskostnad sätts i nivå

14

med konkurrenternas upplåningskostnad bör garantin inte heller påverka Prop. 1993/94:228
konkurrensförhållandena på bostadskreditmarknaden på ett negativt sätt.

Staten har som nämnts givetvis ett ägaransvar för SBAB. Ett alternativ
till att ge en statlig garanti till M-SBAB vore därför att ge den till
moderbolaget och därmed koncernen som helhet. Det skulle innebära att
SBAB kunde ställa den statliga garantin som säkerhet för utställda
obligationer och därmed troligtvis sänka sin upplåningskostnad. Vår
bedömning är dock att ett sådant förfarande inte är lämpligt dels för att
det skulle innebära att staten med sin finansiella styrka garanterade den
kommersiella och konkurrensutsatta verksamheten i K-SBAB, vilket kan
bedömas strida mot EES-avtalets statsstödsregler, dels att det skulle
uppstå en ny typ av statsgaranterad bostadsobligation på marknaden som
skulle på icke neutrala villkor konkurrera med övriga bostadsobligationer.
Vidare skulle en statlig garanti till moderbolaget visserligen sänka
upplåningskostnaden, men denna minskning motsvarar marknadens värde-
ring av den förväntade kostnaden för en sådan statlig garanti. Den statliga
garantin bör alltså ges till M-SBAB.

Det är angeläget att M-SBAB:s intjäningsförmåga ökar och därmed
bidrar till att undvika förnyade belastningar på statsbudgeten. Resultatet
i M-SBAB styrs främst av räntesättningsprincipema och utvecklingen av
kreditförlusterna. Det är angeläget att M-SBAB tillämpar en större
flexibilitet i räntesättningen i samband med obeståndshantering eller t.ex.
vid byte av säkerhet för lånen. M-SBAB kan genom en effektiv obe-
ståndshantering baserad på aktiv medverkan i rekonstruktioner via
nyutlåning och flexibel räntesättning samt förhandlingar med övriga
kreditgivare minska kreditförlusterna högst avsevärt. M-SBAB bör
därför, inom ramen för gällande lånevillkor samt vid räntesättning vid
nyutlåning i samband med obestånd eller övertagande, kunna differentiera
och ombalansera sin räntesättning med utgångspunkten i att försöka
minska förlusterna i obeståndssituationema och samtidigt bibehålla en god
intjäningsförmåga i verksamheten.

SBAB omfattas av statens åtagande för att vissa kreditinstitut skall
kunna fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. De insatser som här föreslås
för SBAB syftar till att förstärka SBAB. Regeringen föreslår att de
åtgärder som föreslagits i det föregående belastar anslaget Åtgärder för
att stärka det finansiella systemet.

Regeringen har för att ta fram underlag till denna proposition bl.a.
använt särskilda konsultinsatser. Dessa konsultinsatser är inte budgeterade
inom ramen för det ordinarie departementsanslaget. Även dessa utgifter
och utgifter hänförliga till det fortsatta arbetet med SBAB bör belasta
ovan nämnda anslag.

15

5.4 Förutsättningar för en försäljning av den
konkurrensutsatta delen av SBAB

Prop. 1993/94:228

Statens viktigaste näringspolitiska uppgift är att utforma stabila regelsys-
tem och förutsättningar för väl fungerande marknader, inte att äga företag
som agerar i konkurrens på marknaden. En av utgångspunkterna för
arbetet med förslaget till ombildning av SBAB har varit att staten på sikt
inte bör vara ägare till K-SBAB som skall vara ett kreditinstitut som
konkurrerar på kreditmarknaden.

Två förutsättningar bör vara uppfyllda för att aktierna i K-SBAB skall
avyttras eller att verksamheten skall säljas. Den ena förutsättningen är att
köparen är finansiellt stark och har en långsiktig uthållighet i sin
ägarambition. Köparen skall ha en sådan ekonomisk ställning och ett
sådant syfte med ägandet att man kan förutse att ägarbytet kommer att
kunna medverka till att ge K-SBAB en med övriga bostadsinstitut
jämförbar kreditvärdighet. Den andra förutsättningen är att köparen är en
ny eller för närvarande en mindre aktör på det segment av bostads-
kreditmarknaden som SBAB idag agerar på. Detta för att inte minska
antalet aktörer på marknaden och därmed konkurrenstrycket. Det har
dock under arbetet gång visat sig att innan en försäljning av K-SBAB kan
aktualiseras måste vissa frågeställningar utredas vidare. I första hand
gäller detta bolagets finansiering.

SBAB kommer efter att K-SBAB har bildats att inneha en fordran på
K-SBAB på ett belopp i storleksordningen 60 miljarder kronor. Denna
fordran växer dessutom under övergångstiden till ett än större belopp
fram till dess K-SBAB påbörjar upplåning i eget namn. Det är således av
största vikt för statens förmögenhetsförvaltning att en försäljning av delar
av eller hela statens aktieinnehav i K-SBAB sker på sådana villkor att den
fordran som det statligt helägda SBAB kommer att ha på K-SBAB
säkerställs på ett betryggande sätt.

Det är inte nu lämpligt att fastställa hur säkerställandet av nyss nämnda
fordran skall göras. Flera alternativ är tänkbara. Staten kan avvakta med
att sälja ut majoriteten i aktierna i K-SBAB till dess att SBAB:s fordran
beloppsmässigt bringats ned genom att K-SBAB finansierar sin verksam-
hetet i eget namn utan en koppling till ett statligt ägande på samma sätt
som i dag är fallet för SBAB. Alternativt kan en köpare av K-SBAB
ställa sådana garantier gentemot SBAB att säkerheten för fordran är be-
tryggande och att därmed problemet med ett stort enhandsengagemang för
SBAB kan undanröjas. Staten eller SBAB kan även genom avtal under en
övergångsperiod ges ett inflytande över K-SBAB:s verksamhet, även om
aktierna sålts till en utomstående part. En ytterligare möjlighet är att en
köpare finner nya finansieringslösningar för K-SBAB :s utlåning och
därmed möjliggör att SBAB:s exponering mot K-SBAB nedbringas.

Staten kan på olika sätt tillgodose kravet att en försäljning av K-SBAB
inte medför att det statligt helägda SBAB har en alltför stor exponering
mot ett bolag, K-SBAB, när detta inte längre kontrolleras av staten

16

genom ägandet. Detta är ett affärsmässigt krav som staten måste ställa Prop. 1993/94:228
inför en försäljning av K-SBAB.

Vad som nu påpekats innebär att någon bred privatisering till allmän-
heten av aktierna i K-SBAB troligtvis inte är aktuell. Begränsningarna
innebär även att statens ansvar för att skapa en väl fungerande marknad
via konkurrensneutrala villkor och mångfald bör värderas i samband med
en försäljning även om utgångspunkten är att maximera intäkterna.

Regeringen avser att med bistånd från SBAB fortsätta att utreda förut-
sättningarna för en försäljning av K-SBAB.

6 De anslagsfinansierade bostadslånen

De statliga bostadslån som är finansierade över statsbudgeten uppgår i
dag till ca 44 miljarder kronor. De förvaltas för närvarande av SBAB
enligt särskilt avtal. Regeringens förslag i det föregående innebär att för-
valtningen av dessa lån övertas av SBAB:s dotterbolag M-SBAB. Räntor
och amorteringar bokförs som inkomster på statsbudgeten. De utestående
lånen är en del av statsskulden och belastar därigenom statsbudgeten via
statsskuldsräntoma.

Överväganden har gjorts om att föra över de anslagsfinansierade lånen
till SBAB eller M-SBAB. Det finns både statsfinansiella fördelar och
andra fördelar med att SBAB övertar finansieringen även för denna del
av de av statliga myndigheter beslutade bostadslånen. Flyttas finan-
sieringen av dessa lån över till SBAB hanteras samtliga myndighetsbe-
slutade bostadslån enhetligt inom ramen för en organisation. För SBAB
kan det innebära vissa finansiella fördelar om finansieringen av samtliga
utestående bostadslån kan erbjudas till kapitalmarknaden som ett särskilt
belåningsobjekt med statligt ägande i botten särskilt som kreditrisken i
dessa äldre bostadslån som finansierats över statsbudgeten bedöms som
mycket låg huvudsakligen till följd av att marknadsvärdet vanligtvis
överstiger den historiska produktionskostnaden. Statsfinansiellt ligger den
största fördelen med att föra över samtliga statliga bostadslån till SBAB
i att statens upplåningsbehov minskar med 44 miljarder kronor under den
period som överföringen sker. Det uppstår även en positiv effekt på
statsbudgeten under den period lånen förs över som motsvaras av en
negativ effekt de kommande budgetåren när löpande amorteringar och
räntor bortfaller.

En överföring av lånen från staten till SBAB är dock en juridiskt och
tekniskt komplicerad åtgärd. Det har inte varit möjligt att inom ramen för
arbetet med denna proposition klarlägga alla förutsättningar för en sådan
överföring. Det kan i vissa fall vara lämpligt med förändringar i gällande
lagstiftning och olika andra lösningar för att hantera de lånevillkor som
gäller t.ex. för räntebindningstider och räntesättning. Av särskild
betydelse är därvid att noga studera hur de enskilda låntagarna påverkas
av en sådan förändring. Överväganden bör t.ex. göras om det är rimligt
att eventuella ökade upplåningskostnader i samband med överföringen

17

slår igenom på låntagarna i samband med lånens ränteomläggning, med Prop. 1993/94:228
motivet att uppnå enhetliga villkor med övriga SBAB-låntagare bör
uppnås. Det bör slutligen övervägas i vilken omfattning myndighetsutöv-
ning är nödvändig för att ge medborgarna ett tillfredsställande skydd vid
beslut i förvaltningsskedet. Dessa överväganden bör även avse beslut om
ersättningslån och andra lån som finansierats av SBAB.

Regeringen avser att utreda dessa frågeställningar närmare.

7 Statsfinansiella konsekvenser

Storleken på de statsfinansiella utgifterna till följd av förslagen, utöver
de 500 miljoner kronor som föreslås i aktieägartillskott, är i dag mycket
svår att bedöma eftersom utvecklingen av eventuella kreditförluster under
år 1994 och följande år inte är kända. Statens utgifterna för kreditför-
luster i SBAB kan även ses som en del av statens kostnader för stödet till
bostadsbyggandet vilket kan balanseras av minskade utgifter för
räntebidrag i vissa fall.

18

Finansdepartementet                                  Pr°P- 1993/94:228

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg,

Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,

Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg.

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:228 Ombildning av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

19

gotab 46340, Stockholm 1994