Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Proposition 2017/18:270

Regeringens proposition 2017/18:270

Regelförenklingar inom ekonomisk Prop.
familjepolitik 2017/18:270

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 juni 2018

Stefan Löfven

Annika Strandhäll (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar inom föräldraförsäkringen, barnbidraget och bostadsbidraget. Det föreslås att den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder föreslås få rätt till föräldrapenning för att delta vid barnets inskolning till vissa verksamheter enligt skollagen (2010:800) även om föräldern inte har barnet i sin vård. Föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för mödravårdsbesök och inskolning med föräldrapenning ska enligt förslaget undantas från huvudregeln att föräldraledighet får delas upp i högst tre perioder för varje kalenderår. För tillfällig föräldrapenning föreslås att anmälningskravet slopas. Vidare ska enligt förslaget tillfällig föräldrapenning kunna lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid när föräldrarna avstår från förvärvsarbete i samband med att de deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman i syfte att lära sig vårda barnet. Kravet på anmälan för flerbarnstillägg slopas i flera olika situationer. Inom bostadsbidraget föreslås en tidigareläggning av avstämningen av bidragsgrundande inkomster. Vidare föreslås att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska upphävas och att innehållet i lagen ska föras in i socialförsäkringsbalken.

I propositionen föreslås även att Försäkringskassan ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas, om uppgifterna behövs i ett ärende om en bidragsskyldig förälders betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

1

Prop. 2017/18:270 Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 5
2 Lagtext .............................................................................................. 6
  2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken......... 6
  2.2 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen  
    (1995:584) ........................................................................ 11
  2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (2003:1067)  
    om särskild bestämmelse om bostadsbidrag..................... 12
  2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:388) om  
    ändring i lagen (2001:181) om behandling av  
    uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet............ 13
3 Ärendet och dess beredning ............................................................ 14
4 Bakgrund......................................................................................... 15
  4.1 Föräldrapenning ............................................................... 15
    4.1.1 Grundläggande reglering ................................. 15
    4.1.2 Föräldrapenning vid mödravårdsbesök ........... 16
    4.1.3 Föräldrapenning vid inskolning....................... 16
  4.2 Tillfällig föräldrapenning ................................................. 16
    4.2.1 Grundläggande reglering ................................. 16
    4.2.2 Anmälningskrav för tillfällig  
      föräldrapenning ............................................... 17
    4.2.3 Tillfällig föräldrapenning vid deltagande i  
      kurs för att lära sig vårda barnet ...................... 17
  4.3 Barnbidrag........................................................................ 18
    4.3.1 Grundläggande reglering ................................. 18
    4.3.2 Anmälningsskyldighet när ett barn har  
      upphört att bo växelvis .................................... 19
    4.3.3 Krav på anmälan för flerbarnstillägg i  
      vissa situationer ............................................... 20
  4.4 Bostadsbidrag ................................................................... 21
    4.4.1 Grundläggande reglering ................................. 21
    4.4.2 Bestämmande av slutligt bostadsbidrag .......... 22
  4.5 Behandling av personuppgifter och direktåtkomst ........... 23
    4.5.1 EU:s dataskyddsförordning m.m. .................... 23
    4.5.2 Lagen om behandling av uppgifter i  
      Skatteverkets beskattningsverksamhet ............ 24
    4.5.3 Direktåtkomst i ärenden om  
      sjukpenninggrundande inkomst och  
      bostadsbidrag................................................... 25
5 Regeringens överväganden och förslag .......................................... 25
  5.1 Åtgärder inom föräldrapenningen .................................... 25
    5.1.1 Föräldrapenning för mödravårdsbesök ............ 25
    5.1.2 Föräldrapenning vid inskolning....................... 29
  5.2 Åtgärder inom tillfällig föräldrapenning .......................... 33
    5.2.1 Slopat anmälningskrav .................................... 33
    5.2.2 Tillfällig föräldrapenning vid deltagande i  
2     kurs för att lära sig vårda barnet ...................... 37
       
5.3 Åtgärder inom barnbidraget............................................. 39 Prop. 2017/18:270
  5.3.1 Slopat krav på anmälan för    
    flerbarnstillägg i vissa situationer ................... 39  

5.3.2Slopad anmälningsskyldighet när ett barn

    har upphört att bo växelvis ............................. 43
5.4 Åtgärder inom bostadsbidraget........................................ 44
  5.4.1 Tidigare avstämning av bostadsbidraget......... 44

5.4.2En särskild bestämmelse om bostadsbidrag förs in i

socialförsäkringsbalken .................................. 47

5.5Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om

    betalningsskyldighet för underhållsstöd .......................... 48
    5.5.1 Direktåtkomst till uppgifter i  
      beskattningsdatabasen .................................... 48
    5.5.2 Sekretessfrågor ............................................... 55
6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................. 56
7 Konsekvenser ................................................................................. 59
  7.1 Inledning.......................................................................... 59
  7.2 Konsekvenser för enskilda och företagare....................... 60
    7.2.1 Möjlighet för den andra föräldern att få  
      föräldrapenning för att följa med till  
      mödravården ................................................... 60
    7.2.2 Rätt till föräldrapenning vid inskolning.......... 60
    7.2.3 Slopat anmälningskrav för tillfällig  
      föräldrapenning............................................... 60
    7.2.4 Rätt till tillfällig föräldrapenning vid  
      deltagande i en kurs för att lära sig vårda  
      barnet 60  
    7.2.5 Slopat krav på anmälan för  
      flerbarnstillägg i vissa situationer ................... 61
    7.2.6 Slopad anmälningsskyldighet när ett barn  
      har upphört att bo växelvis ............................. 61
    7.2.7 Tidigare avstämning av bostadsbidraget......... 61
    7.2.8 En särskild bestämmelse om  
      bostadsbidrag förs in i  
      socialförsäkringsbalken .................................. 62
    7.2.9 Konsekvenser för företagare och  
      arbetsgivare..................................................... 62
    7.2.10 Direktåtkomst för Försäkringskassan i  
      ärenden om betalningsskyldighet för  
      underhållsstöd................................................. 62
  7.3 Ekonomiska och administrativa konsekvenser ................ 63
    7.3.1 Möjlighet för den andra föräldern att få  
      föräldrapenning för att följa med till  
      mödravården ................................................... 63
    7.3.2 Rätt till föräldrapenning vid inskolning.......... 63
    7.3.3 Slopat anmälningskrav för tillfällig  
      föräldrapenning............................................... 64

3

Prop. 2017/18:270 7.3.4 Rätt till tillfällig föräldrapenning vid  
    deltagande i kurs för att lära sig vårda  
    barnet .............................................................. 64
  7.3.5 Slopat krav på anmälan för  
    flerbarnstillägg i vissa situationer.................... 65
  7.3.6 Slopad anmälningsskyldighet när ett barn  
    har upphört att bo växelvis .............................. 65
  7.3.7 Tidigare avstämning av bostadsbidraget ......... 65
  7.3.8 Särskild bestämmelse om bostadsbidrag  
    förs in i socialförsäkringsbalken...................... 66
  7.3.9 Direktåtkomst för Försäkringskassan i  
    ärenden om betalningsskyldighet för  
    underhållsstöd.................................................. 66
  7.3.10 Sammanfattning av förslagens  
    ekonomiska konsekvenser ............................... 66
8 Författningskommentar ................................................................... 67
  8.1 Förslaget till lag om ändring i  
    socialförsäkringsbalken .................................................... 67
  8.2 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen  
    (1995:584) ........................................................................ 75
  8.3 Förslaget till lag om upphävande av lagen  
    (2003:1067) om särskild bestämmelse om  
    bostadsbidrag.................................................................... 76
  8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:388) om  
    ändring i lagen (2001:181) om behandling av  
    uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet............ 76
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Regelförenklingar  
    inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59) .................. 78
Bilaga 2 Lagförslag i promemorian Regelförenklingar inom  
    ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59)............................ 79
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna till promemorian  
    Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik  
    (Ds 2017:59)..................................................................... 86
Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Nytt  
    åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst  
    för Försäkringskassan i den del som avser  
    direktåtkomst .................................................................... 87
Bilaga 5 Nu aktuellt lagförslag i promemorian Nytt  
    åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst  
    för Försäkringskassan....................................................... 88
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna till promemorian  
    Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och  
    direktåtkomst för Försäkringskassan ................................ 89
Bilaga 7 Lagrådets yttrande ............................................................ 90
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2018............. 91

4

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2017/18:270
 

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

2.lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),

3.lag om upphävande av lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag,

4.lag om ändring i lagen (2017:388) om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

5

Prop. 2017/18:270 2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken1

dels att 11 kap. 10 och 12 §§, 12 kap. 4 §, 13 kap. 1 och 3 §§, 16 kap. 12 §, 97 kap. 2 och 13 §§ och 98 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 12 kap. 7 § ska lyda ”Förskola, skola och viss annan pedagogisk verksamhet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 12 kap. 5 a och 7 a §§ och 13 kap. 9 a §, och närmast före 12 kap. 5 a § och 13 kap. 9 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

11 kap.

    10 §2      
Föräldrapenningsförmåner får Föräldrapenningsförmåner får
inte lämnas till båda föräldrarna för inte lämnas till båda föräldrarna för
samma barn och tid i annat fall än samma barn och tid i annat fall än
som anges i 12 kap. 4 a, 6 och 7 §§ som anges i 12 kap. 4 a § och 5 a–
samt 13 kap. 10, 11, 13, 26 och 7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13, 26
30 §§. För tillfällig föräldra- och 30 §§.    
penning gäller även 13 kap. 3 §.        
Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera
föräldrar för samma barn och tid.        
      För tillfällig föräldrapenning
      gäller även 13 kap. 3 §.  
    12 §3      
Föräldrapenningsförmåner får Föräldrapenning får inte lämnas
inte lämnas för tid innan anmälan för tid innan anmälan gjorts till
gjorts till Försäkringskassan. Detta Försäkringskassan. Detta gäller
gäller dock inte om det har funnits dock inte om det har funnits hinder
hinder för en sådan anmälan eller för en sådan anmälan eller det
det finns särskilda skäl för att finns särskilda skäl för att
förmånen ändå bör lämnas. Vidare föräldrapenning ändå bör lämnas.
gäller detta inte i fråga om sådan        
tillfällig föräldrapenning som        

avses i 13 kap. 31 e §.

1Senaste lydelse av rubriken närmast före 12 kap. 7 § 2010:870.

2Senaste lydelse 2011:1082.

3Senaste lydelse 2010:2005.

6

12 kap.

4 §

I andra fall än som avses i 5 och I andra fall än som avses i 5–6
6 §§ har en förälder som inte har och 7 a §§ har en förälder som inte
barnet i sin vård rätt till har barnet i sin vård rätt till
föräldrapenning endast om det föräldrapenning endast om det
finns särskilda skäl. finns särskilda skäl.
  Mödravårdsbesök

5 a §

En förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.

Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid från och med den

sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen.

7 a §

En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en

verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldra-

penning för att delta i introduktionen, om den avser

1. förskola,

2. förskoleklass,

3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller

internationell skola på grundskolenivå,

4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller

5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Prop. 2017/18:270

7

Prop. 2017/18:270 13 kap.
  1 §4
  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig
  föräldrapenning i 2–9 §§.
  Vidare finns bestämmelser om
  – tillfällig föräldrapenning för
  tid före ansökan i 9 a §,
  – tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 10–15 §§,
  – vård av barn som inte har fyllt 12 år i 16–21 §§,
  – vård av barn som har fyllt 12 år i 22–25 §§,
  – vård av barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa
  funktionshindrade i 26–29 §§,
  – vård av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 §§,

– utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta i 31 a–31 d §§,

– tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit i 31 e

och 31 f §§,      
– beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning i
32 §, och      
– beräkning av tillfällig föräldrapenning i 33–38 §§.
  3 §  
Tillfällig föräldrapenning får Tillfällig föräldrapenning får
förutom i de fall som anges i förutom i de fall som anges i
11 kap. 10 § lämnas till båda för- 11 kap. 10 § första stycket lämnas
äldrarna för samma barn och tid: till båda föräldrarna för samma
    barn och tid:

1.om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom, och

2.om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta

iläkarbesök eller i behandling som ordinerats av läkare.

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § andra stycket lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid, om föräldrarna deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda barnet.

Tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan

9 a §

Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan

4Senaste lydelse 2010:2005.

8

kom in till Försäkringskassan. Prop. 2017/18:270
Detta gäller dock inte om det

finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 31 e §.

16 kap.

12 §5

Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av

flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn.    
Den som vill få flerbarnstillägg Den som vill få flerbarnstillägg
med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3
ska anmäla   detta till ska anmäla detta till
Försäkringskassan. Detsamma Försäkringskassan. Detta gäller
gäller den som vill dock inte om förlängt barnbidrag
flerbarnstillägg med stöd av eller studiehjälp enligt 2 kap.
15 kap. 12 §, utom i de fall där två studiestödslagen (1999:1395)
föräldrar bor tillsammans med ett lämnas för barnet.    
barn som de har gemensamt, om        
någon av dem får barnbidrag för        
barnet.                

Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 1 behöver inte anmäla det. Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 2 ska anmäla det till Försäkringskassan, utom i de fall där två föräldrar har ett gemensamt barn och det för barnet lämnas någon sådan förmån eller något sådant stöd som anges i 15 kap. 9 §.

97 kap.

2 §

Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 §,

3.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 5 §,

4.del av egen och barns förmögenhet enligt 6–10 §§,

5.del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§ och

5Senaste lydelse 2013:1018.

9

Prop. 2017/18:270 6. vissa andra inkomster enligt 13 §.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och

studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd ingå med 80 procent.

13 §6

Med vissa andra inkomster enligt Med vissa andra inkomster enligt
2 § 6 avses följande: 2 § första stycket 6 avses följande:

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4.skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

5.etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året.

98 kap.

    5 §7    
Slutligt bostadsbidrag bestäms Slutligt bostadsbidrag bestäms
för varje kalenderår under vilket för varje kalenderår under vilket
preliminärt bidrag har betalats ut. preliminärt bidrag har betalats ut.
Slutligt bostadsbidrag bestäms Slutligt bostadsbidrag bestäms
efter den tidpunkt när besked om efter det att beslut om slutlig skatt
slutlig skatt enligt 56 kap. 10 § enligt 56 kap. 2 § skatteförfarande-
första stycket skatteförfarande- lagen (2011:1244) har meddelats.

lagen (2011:1244) senast ska ha skickats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

6Senaste lydelse 2017:585.

7Senaste lydelse 2011:1434.

10

2.2 Förslag till lag om ändring i Prop. 2017/18:270
  föräldraledighetslagen (1995:584)  
Härigenom föreskrivs att 10 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska  
ha följande lydelse.    
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  

10 §1

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det

kalenderår då ledigheten påbörjades.      
Trots denna begränsning får en Trots denna begränsning får en
ledighet delas upp när det gäller ledighet delas upp när det gäller
antingen ledighet med tillfällig antingen ledighet med tillfällig
föräldrapenning m.m. enligt 8 § föräldrapenning m.m. enligt 8 §
eller ledighet för föräldra- eller ledighet med föräldrapenning
utbildning m.m. enligt 12 kap. enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ social-
6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. försäkringsbalken.  
               

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2010:1263.

11

Prop. 2017/18:270 2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen
  (2003:1067) om särskild bestämmelse om
  bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag1 ska upphöra att gälla vid utgången av 2018.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse av lagen 2017:531.

12

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:388) Prop. 2017/18:270
  om ändring i lagen (2001:181) om behandling  
  av uppgifter i Skatteverkets  
  beskattningsverksamhet  
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling  
av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1 i stället för lydelsen  
enligt lagen (2017:388) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.  
Lydelse enligt SFS 2017:388 Föreslagen lydelse  

2kap. 8 c §

Försäkringskassan   får ha Försäkringskassan   får   ha
direktåtkomst till uppgifter i direktåtkomst till uppgifter i
beskattningsdatabasen, om upp- beskattningsdatabasen, om upp-
gifterna behövs i ett ärende om gifterna behövs i ett ärende om  
bestämmande av sjukpenning- 1. betalningsskyldighet för en
grundande inkomst enligt 26 kap. bidragsskyldig förälder enligt
socialförsäkringsbalken   eller 19 kap. socialförsäkringsbalken,  
beräkning av bostadsbidrag enligt 2. bestämmande av sjukpenning-
97 kap. socialförsäkringsbalken. grundande inkomst enligt 26 kap.
          socialförsäkringsbalken, eller    
          3. beräkning av bostadsbidrag
          enligt 97 kap. socialförsäkrings-
          balken.          

Direktåtkomsten får endast omfatta

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.

13

Prop. 2017/18:270 3 Ärendet och dess beredning

Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Under 2012 fick Försäkringskassan i uppdrag att se om det fanns möjligheter att förenkla regelverket inom socialförsäkringen. Målsättningen var att det skulle bli enklare för den enskilde att göra rätt. Uppdraget mynnade ut i flera olika ”antikrångelkataloger” som Försäkringskassan överlämnade till regeringen vid olika tidpunkter (dnr S2011/11077/SF, S2013/04669/FST, S2014/05022/FST). Det är från dessa antikrångelkataloger som några av förslagen i denna proposition kommer. Förslag till åtgärder inom föräldrapenningen finns i avsnitt 5.1, (dnr S2013/04669/FST). Övriga förslag i det nu angivna ärendet kommer inte att behandlas vidare. Förslag till åtgärder inom den tillfälliga föräldrapenningen finns i avsnitt 5.2 (dnr S2011/11077/SF, S2013/04669/FST). Förslag till åtgärder inom barnbidraget finns i avsnitt 5.3 (dnr S2014/05022/FST).

Den 1 mars 2014 trädde nya bestämmelser om barnbidraget i kraft. Dessa syftade till att synliggöra föräldrars gemensamma ansvar för sina barn och att bättre anpassa regelverket till dagens familje- och boendeförhållanden. Efter lagändringen såg Försäkringskassan att det fanns behov av att ytterligare förenkla regelverket för föräldrar och föreslog därför i en skrivelse till regeringen ett antal regelförenklingar som underlättar för föräldrar och förenklar Försäkringskassans administration. Flera av dessa förslag finns med i denna proposition.

En arbetsgrupp i Socialdepartementet har utarbetat promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59). I promemorian lämnas förslag som avser föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, flerbarnstillägg och bostadsbidrag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och dess lagförslag i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena och en sammanställning av remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S2017/06673/FST).

Förslagen om föräldrapenning vid mödravårdsbesök, föräldrapenning vid inskolning, slopat anmälningskrav för tillfällig föräldrapenning samt slopat krav på anmälan för flerbarnstillägg i vissa situationer grundar sig på ett tillkännagivande av riksdagen (bet. 2014/15:SfU3 punkterna

5och 10, rskr. 2014/15:48). Genom förslagen i denna proposition anser regeringen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts fullt ut och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

  Försäkringskassan har i en skrivelse till regeringen lämnat en framställan
  om att myndigheten ska få medges direktåtkomst till uppgifter i Skatte-
  verkets beskattningsdatabas i vissa ärenden om underhållsstöd.
  En arbetsgrupp i Socialdepartementet har utarbetat promemorian Nytt
  åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkrings-
  kassan. En sammanfattning av promemorian i den del som avser direkt-
14 åtkomst finns i bilaga 4. Lagförslaget om direktåtkomst finns i bilaga 5.

Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remiss- Prop. 2017/18:270 instanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena och en sammanställning

av remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (dnr S2017/06379/FST).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 april 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget om direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Propositionens lagförslag i denna del stämmer överens med lagrådsremissens lagförslag. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.

Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) är av sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas. Förslaget är dock författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4Bakgrund

4.1Föräldrapenning

4.1.1Grundläggande reglering

Rätt till föräldrapenning har enligt 12 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. För rätt till föräldrapenning gäller också som villkor att föräldern under den ovan nämnda tiden till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet (12 kap. 3 § SFB). Vården av barnet ska vara vad som krävs med hänsyn till barnets ålder. För att föräldern ska anses vårda barnet krävs att det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av tiden (prop. 1978/79:168 s. 47). Vem som är förälder framgår av reglerna i

1 kap. föräldrabalken. Med förälder likställs förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder (11 kap. 4 § SFB). Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn med vissa undantag

(12 kap. 8 § SFB). Med adoption likställs att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet (11 kap. 7 § första stycket SFB).

Barnet ska vara bosatt i Sverige för att föräldern ska ha rätt till föräldrapenningsförmåner (11 kap. 8 § SFB). Enligt 12 kap. 12 § SFB lämnas föräldrapenning med anledning av ett barns födelse under högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna. Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan (12 kap. 13 § SFB).

15

Prop. 2017/18:270 Föräldrapenningsförmåner får som huvudregel inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid. Från denna huvudregel finns vissa undantag (11 kap. 10 § SFB).

4.1.2Föräldrapenning vid mödravårdsbesök

Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen (12 kap. 5 § SFB) och detta gäller även om modern inte har barnet i sin vård (12 kap. 4 § SFB).

Ett barns mor är den kvinna som föder barnet. Om modern vid barnets födelse är gift med en man, ska denne anses som barnets far. Detsamma gäller om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan (1 kap. 1 § föräldrabalken). I övriga fall och i fall då rätten förklarat att maken till modern inte är far till barnet måste den andra förälderns faderskap respektive föräldraskap fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 och 9 §§ föräldrabalken). För att även den person som i lagens mening ännu inte är förälder ska få rätt till ersättning har den gravida kvinnan möjlighet att avstå föräldrapenningdagar till denne (jfr 12 kap. 17 § SFB).

4.1.3Föräldrapenning vid inskolning

En förälder som besöker barnets förskola eller sådan annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) och som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i, har rätt till föräldrapenning i samband med besöket (12 kap. 7 § SFB). Sådan verksamhet som avses är bl.a. traditionella familjedaghem och öppen förskola. Föräldrapenning enligt bestämmelsen kan lämnas vid barnets inskolning i sådan verksamhet som avses under förutsättning att föräldern har barnet i sin vård (jfr 12 kap. 2 och 3 §§ SFB). Skollagen innehåller inte några bestämmelser om inskolning. Föräldrapenning enligt 12 kap. 7 § SFB får lämnas till båda föräldrarna samtidigt för samma barn (11 kap. 10 § SFB).

4.2 Tillfällig föräldrapenning

4.2.1 Grundläggande reglering

  Tillfällig föräldrapenning är en förmån som kan betalas ut när en
  förälder, eller en person som likställs med en förälder, avstår från att
  utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård
  eller i samband med att ett barn har avlidit (11 kap. 4–6 §§ och 13 kap.
  2 § SFB).
  Ersättning kan t.ex. lämnas när föräldern avstår från arbete för att vårda
  ett barn på grund av sjukdom eller smitta hos barnet eller när en förälder
  avstår från arbete på grund av sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie
  vårdare (jfr 13 kap. 16 § SFB). Det kan exempelvis även finnas rätt till
16 ersättning när föräldrar, som har ett sjukt eller funktionshindrat barn,
 

behöver avstå från arbete i samband med behandling, läkarbesök eller Prop. 2017/18:270 deltagande i kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda

barnet (jfr 13 kap. 20 § SFB).

4.2.2Anmälningskrav för tillfällig föräldrapenning

Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan (11 kap. 12 § SFB). Det gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Kravet på anmälan gäller heller inte för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit. Enligt 2 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner gäller vidare inte kravet på anmälan när en förälder går från att uppbära en föräldrapenningsförmån direkt till att uppbära en annan föräldrapenningsförmån.

Syftet med anmälningsplikten är i första hand att Försäkringskassan ska ha möjlighet att kontrollera att den försäkrade uppfyller villkoren för ersättningen och vidare att samordning av olika förmåner ska kunna ske. Genom att anmälan görs får Försäkringskassan också möjlighet att begära in handlingar och förbereda kommande utbetalning av ersättning (prop. 1984/85:78 s. 75 f.). Den som vill begära tillfällig föräldrapenning ska sedan ansöka hos Försäkringskassan om sådan ersättning skriftligen (8 kap. 5 § och 110 kap. 4 § SFB).

4.2.3Tillfällig föräldrapenning vid deltagande i kurs för att lära sig vårda barnet

En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt  
12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när han eller hon behöver  
avstå från förvärvsarbete i samband med besök på en institution för  
medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet och  
deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte  
som anges ovan (13 kap. 20 § 1 och 2 SFB). Föräldern har även rätt till  
tillfällig föräldrapenning för läkarbesök på grund av att barnet lider av  
allvarlig sjukdom, för läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet  
och för deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare som en  
del i behandlingen av barnet (13 kap. 20 § 3–5 SFB). För rätt till tillfällig  
föräldrapenning i dessa situationer krävs inte att barnet är med. Även  
föräldrar till barn som har fyllt 12 år har under vissa förutsättningar rätt  
till tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från förvärvsarbete i  
sådana fall (se 13 kap. 23 § SFB).  
Tillfällig föräldrapenning av de skäl som anges ovan lämnas som  
utgångspunkt under sammanlagt högst 120 dagar för varje barn och år  
(13 kap. 21 § SFB).  
Enligt huvudregeln kan endast en förälder få tillfällig föräldrapenning  
för ett visst barn och en viss tid (se 11 kap. 10 § SFB). Principen har sin  
grund i att föräldraförsäkringen är tänkt att lämnas till en förälder som  
vårdar sitt barn och att det som utgångspunkt inte får anses finnas behov  
av att även en annan förälder samtidigt vårdar samma barn (se t.ex. prop.  
1973:47 s. 43). Det finns dock undantag från denna huvudregel. Tillfällig 17

Prop. 2017/18:270 föräldrapenning får exempelvis lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom och om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta i läkarbesök eller i behandling som har ordinerats av läkare (13 kap. 3 § SFB). Dessa undantag motiverades med att det i vissa speciella situationer är angeläget att båda föräldrarna samtidigt kan vara med sitt barn (prop. 1984/85:78 s. 75).

Vid införandet av en rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med besök på en institution eller deltagande i en kurs för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet gjordes inga uttalanden om ett eventuellt behov för båda föräldrarna eller flera föräldrar att få föräldrapenning för samma barn och tid (jfr prop. 1992/93:159 s. 146 f.).

4.3Barnbidrag

4.3.1Grundläggande reglering

Barnbidrag syftar till att stödja föräldrar och bidra till att täcka delar av de ökade kostnader som följer med barns omsorg och omvårdnad. Bidraget är grundläggande och generellt. Någon behovsprövning görs inte.

Barnbidrag lämnas för ett försäkrat barn i form av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg (15 kap. 2 § SFB). Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för barnbidrag (5 kap. 9 § SFB). Allmänt barnbidrag lämnas från och med månaden efter barnets födelse till och med det kvartal då barnet fyller 16 år (15 kap. 3 och 4 §§ SFB). Förlängt barnbidrag lämnas från och med kvartalet efter det kvartal då barnet fyller 16 år och under tid då barnet går i exempelvis grundskola (15 kap. 5 och 7 §§ SFB). Förlängt barnbidrag kan under vissa förutsättningar lämnas även för ett barn som går i skola utomlands (15 kap. 6 § SFB).

Flerbarnstillägg lämnas om någon får barnbidrag för två eller flera barn (15 kap. 8 § SFB). Utöver barn för vilka allmänt barnbidrag lämnas, berättigar barn för vilka rätt till förlängt barnbidrag föreligger till flerbarnstillägg under vissa förutsättningar. Detsamma gäller barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) om barnet, bortsett från åldern, uppfyller kraven för allmänt barnbidrag. (15 kap. 9 och 11 §§ SFB) Bestämmelserna om flerbarnstillägg beskrivs ytterligare i avsnitt 5.2.2.

Mottagare av barnbidrag är som utgångspunkt den som har den rättsliga vårdnaden om barnet, eller i vissa fall barnet självt (16 kap. 3– 8 §§ SFB). Även bidragsmottagaren måste vara försäkrad för barnbidrag (16 kap. 2 § SFB). Regelverket kring hur barnbidrag fördelas mellan föräldrarna beskrivs närmare i avsnitt 5.2.1.

Det är den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av

  flerbarnstillägget som får flerbarnstillägg för dessa barn (16 kap. 12 §
  första stycket SFB). Om allmänt barnbidrag har upphört att lämnas för
  samtliga barn som flerbarnstillägget avser, får barnets vårdnadshavare
  tillägget. Om samtliga barn som berättigar till flerbarnstillägget är
18 myndiga eller annars saknar vårdnadshavare, får den eller de föräldrar
 

som barnen stadigvarande sammanbor med flerbarnstillägget (16 kap. Prop. 2017/18:270 13 § SFB).

Barnbidrag betalas ut utan ansökan, förutom när det gäller förlängt barnbidrag för barn som går i skola utomlands (110 kap. 6 § första stycket 1 SFB). Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan när det gäller flerbarnstillägg i vissa situationer, se mer i avsnitt 5.3.1.

4.3.2 Anmälningsskyldighet när ett barn har upphört
  att bo växelvis      
Utgångspunkten är att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn
får hälften vardera av barnbidraget (16 kap. 5 § första stycket första
meningen SFB). Huvudregeln kan frångås om föräldrarna gör ett aktivt
val av mottagare av barnbidraget genom en gemensam anmälan om
ensam bidragsmottagare till Försäkringskassan (16 kap. 5 § första stycket
andra meningen SFB). Föräldrarna kan således välja att en av dem ska
vara mottagare av hela bidraget. Vidare, när föräldrar som har gemensam
vårdnad om ett barn inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt med
endast en förälder, lämnas barnbidraget till den föräldern om han eller
hon har gjort anmälan om det (16 kap. 7 § 1 SFB). När barnet bor
varaktigt hos båda de särlevande föräldrarna (växelvist boende) lämnas
barnbidraget med hälften till vardera föräldern efter anmälan av någon av
dem (16 kap. 7 § 2 SFB). I och med huvudregeln kring delat barnbidrag
blir denna senare bestämmelse aktuell endast om det är fråga om att
frångå huvudregeln av någon anledning och föräldrarna inte är överens
om vem som ska stå som mottagare av barnbidraget. Bestämmelserna om
fördelning av barnbidrag vid gemensam vårdnad gäller även för barn
med två särskilt förordnade vårdnadshavare (16 kap. 9 § SFB). Blivande
adoptivföräldrar vid adoption av ett barn som inte är svensk medborgare
och som inte är bosatt här i landet när de får barnet i sin vård likställs
med föräldrar i fråga om rätten att få barnbidrag (16 kap. 11 § SFB). De
nu beskrivna bestämmelserna om fördelning av barnbidrag trädde i kraft
den 1 mars 2014 (se SFS 2013:1018, prop. 2013/14:6,
bet. 2013/14:SfU4, rskr. 2013/14:67).    
I barnbidragsförordningen (1986:386) regleras i vilka situationer den
som får barnbidrag ska anmäla förändringar som kan påverka rätten till
bidraget. Den som uppbär allmänt barnbidrag respektive förlängt
barnbidrag ska enligt den regleringen utan dröjsmål göra anmälan till  
Försäkringskassan bl.a. när det växelvisa boende som grundat rätt till  
delat barnbidrag upphör (4 respektive 6 § barnbidragsförordningen).  
Lagregleringen om mottagare av barnbidraget har genomgått två större  
förändringar. Den ena är ändringarna till de nu gällande bestämmelserna  
(se ovan). Den andra är ändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2006 (se  
SFS 2006:179, prop. 2005/06:20, bet. 2005/06:SfU7, rskr. 2005/06:164).  
Enligt de bestämmelserna betalades vid gemensam vårdnad barnbidraget  
ut till den förälder som av föräldrarna gemensamt anmäldes som  
bidragsmottagare. I de fall ingen sådan anmälan gjordes, betalades  
bidraget ut till barnets mor. Om barnet varaktigt bodde tillsammans med  
endast en av föräldrarna, hade den föräldern efter anmälan rätt att få  
bidraget. Vid denna lagändring infördes möjligheten till delat barnbidrag: 19
 

Prop. 2017/18:270 om föräldrarna inte bodde tillsammans och barnet var varaktigt bosatt hos båda föräldrarna (växelvist boende), kunde barnbidraget efter anmälan av båda föräldrarna lämnas med hälften till vardera föräldern. I samband med detta infördes bestämmelserna i 4 och 6 §§ barnbidragsförordningen om skyldighet för föräldrar som uppbär allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag att utan dröjsmål göra anmälan till Försäkringskassan när det växelvisa boende som har grundat rätt till delat barnbidrag upphör (se SFS 2006:433). Före den 1 juli 2006 betalades barnbidraget vid gemensam vårdnad ut till modern eller, om föräldrarna gjorde anmälan om det, barnets fader. Någon möjlighet att dela på barnbidraget fanns inte.

4.3.3Krav på anmälan för flerbarnstillägg i vissa situationer

Såsom har beskrivits i avsnitt 4.2.3, lämnas flerbarnstillägg om någon får barnbidrag för två eller flera barn (15 kap. 8 § SFB). De barn som berättigar till flerbarnstillägg är barn för vilka allmänt barnbidrag lämnas (15 kap. 9 § 1 SFB) samt, med vissa begränsningar, barn för vilka rätt till förlängt barnbidrag föreligger (15 kap. 9 § 2 SFB) och barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen om barnet, bortsett från åldern, uppfyller kraven för allmänt barnbidrag (15 kap. 9 § 3 SFB). Skolhuvudmannen är skyldig att lämna uppgifter om barn som genomgår sådan utbildning som ger rätt till förlängt barnbidrag, dock inte för de barn som fyller 16 år under det första kvartalet under kalenderåret och som fått allmänt barnbidrag för denna tid (110 kap. 37 § SFB och 1 § Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2007:7] om förlängt barnbidrag). Barn som bor i familjehem, stödboende eller i hem för vård eller boende inom ramen för socialtjänsten beaktas inte vid flerbarnstillägg (15 kap. 10 § SFB).

Flerbarnstillägg lämnas med olika belopp beroende på hur många barn som berättigar en person till sådant tillägg (15 kap. 8 § SFB). Vid beräkningen av flerbarnstillägg ska de barn för vilka någon får barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan får barnbidrag om dessa bidragsmottagare är gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller om de är sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt (15 kap. 12 § SFB). Denna bestämmelse möjliggör bl.a. en beräkning av flerbarnstillägg utifrån en sammanräkning av samtliga barn inom ett s.k. ombildat hushåll, dvs. även omfattande barn som föräldrarna inte har gemensamt.

En person som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn (16 kap. 12 § första stycket SFB). Det krävs inget agerande från honom eller henne, utan tillägget lämnas i de situationerna automatiskt av Försäkringskassan (se 110 kap. 6 § första stycket 1 SFB). En person som vill få flerbarnstillägg som omfattar ett barn för vilket rätt till förlängt barnbidrag föreligger eller ett barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp måste däremot göra en anmälan om detta till Försäkringskassan. Detsamma gäller den som vill få flerbarnstillägg

20 beräknat på samtliga hushållets barn för vilka någon får barnbidrag, utom
 
i de fall där två föräldrar bor tillsammans med ett barn som de har Prop. 2017/18:270
gemensamt och någon av dem får barnbidrag för barnet (16 kap. 12 §

andra stycket SFB). Vidare krävs att en ansökan görs för förlängt barnbidrag för ett barn som går i skolan utomlands (110 kap. 6 § första stycket 1 SFB).

Anmälningskraven för att få flerbarnstillägg i vissa fall infördes samtidigt som bestämmelserna om flerbarnstillägg. Personkretsen för vilka som har rätt att räkna samman barn för flerbarnstillägg (nuvarande 15 kap. 12 § SFB) fastställdes när flerbarnstillägget infördes 1982 och kretsen är densamma i dag. Familjebegreppet avsåg vid den tidpunkten gifta föräldrar som lever tillsammans, men även sammanboende föräldrar som har varit gifta med varandra alternativt har eller har haft barn gemensamt inkluderades i personkretsen. Dåvarande Riksförsäkringsverket hade inte tillgång till de uppgifter som behövdes för att räkna samman barn för flerbarnstillägg i de situationer då inte en och samma förälder fick samtliga barnbidrag i hushållet. Med detta som bakgrund infördes ett anmälningskrav (se prop. 1980/81:188 s. 8 och 11 f.). Även anmälningskravet vad gäller flerbarnstillägg omfattande barn över 16 års ålder som bedriver vissa studier har sin grund i att dåvarande försäkringskassorna inte automatiskt hade tillgång till den information som krävdes för att besluta i de ärendena (se prop. 1982/83:88 s. 7 och 10).

Den 1 mars 2014 togs anmälningskravet bort för att få räkna samman barn från tidigare och nuvarande relationer för flerbarnstillägg i de fall då föräldrar bor tillsammans med minst ett gemensamt barn som någon av

dem får barnbidrag för (SFS 2013:1018, prop. 2013/14:6,
bet. 2013/14:SfU4, rskr. 2013/14:67). Bakgrunden var att den nya

huvudregeln om delat barnbidrag skulle innebära att fler föräldrar än tidigare kunde bli mottagare av barnbidrag och i sin tur att fler föräldrar skulle vara tvungna att göra anmälan för att få flerbarnstillägg. Enligt regeringens bedömning kunde detta upplevas som krångligt för föräldrarna och det skulle även innebära ökad administration för Försäkringskassan. Ett krav på anmälan fick enligt regeringens mening anses onödigt i de fall Försäkringskassan redan har den information som behövs. Det fanns dock fortfarande situationer där det inte var möjligt för Försäkringskassan att via registeruppgifter få kännedom om vilka barn som kan räknas samman för flerbarnstillägg och för dessa fall kvarstod anmälningskravet (prop. 2013/14:6 s. 36 f.).

4.4Bostadsbidrag

4.4.1 Grundläggande reglering

Bostadsbidrag är ett inkomstprövat bidrag vars syfte är att stödja  
barnfamiljer och unga vuxna med svag ekonomi. Det ska bidra till att  
unga vuxna ges goda förutsättningar till ett eget boende även under  
ekonomiskt mer krävande tider som till exempel studieperioder,  
tillfälliga jobb eller arbetslöshet. Vidare ska bostadsbidraget ge bättre  
förutsättningar för barnfamiljer, så att de har råd med ett boende av god  
standard och slipper trångboddhet. 21
 

Prop. 2017/18:270 Bostadsbidrag är en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 § SFB) som lämnas i form av bidrag till kostnader för bostad, särskilda bidrag för hemmavarande barn och för barn som bor växelvis samt umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem (95 kap. 2 § SFB). Bidrag till kostnader för bostad kan lämnas både till barnfamiljer och till hushåll utan barn (96 kap. 2 § SFB). De särskilda bidragen för hemmavarande barn och för barn som bor växelvis kan lämnas till barnfamiljer (96 kap. 3 § första och andra styckena SFB). De särskilda bidragen är ett konsumtionsstöd till barnfamiljer med låg ekonomisk standard. Umgängesbidrag lämnas till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis bor med barn (96 kap. 3 § tredje stycket SFB). Bostadsbidrag till hushåll utan barn kan lämnas till en försäkrad som har fyllt 18 år (96 kap. 10 § SFB). Sådant bidrag kan dock inte lämnas om den försäkrade själv eller dennes make har fyllt 29 år, har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller får bostadstillägg eller på grund av bestämmelser om inkomstprövning inte får sådant tillägg (96 kap. 11 § SFB).

22

Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av bl.a. den försäkrades bidragsgrundande inkomst (95 kap. 3 § SFB). Den bidragsgrundande inkomsten är summan av bl.a. överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital samt del av förmögenhet och även del av barns förmögenhet och inkomst av kapital (97 kap. 2 § SFB). Även vissa andra inkomster som t.ex. studiemedel i form av studiebidrag ingår i den bidragsgrundande inkomsten (97 kap. 13 § SFB). Enligt lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag räknas endast 80 procent av studiebidraget och studiestartsstödet med i den bidragsgrundande inkomsten. Beräkningarna av den bidragsgrundande inkomsten grundar sig i huvudsak på skattelagstiftningen, dock med vissa justeringar (97 kap. 4–13 §§ SFB). Bostadsbidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kr för ett helt år betalas inte ut (97 kap. 16 och 25 §§ SFB).

Ett beslut om bostadsbidrag får avse längst tolv månader (96 kap. 13 § SFB). Bidraget lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit, dock som huvudregel inte för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden, till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört (96 kap. 12 och 14 §§ SFB). Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag med ett månadsbelopp, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst för det kalenderår som bostadsbidraget i fråga avser (95 kap. 4 §, 97 kap. 3 § och 98 kap. 2 och 4 §§ SFB). Bidraget bestäms slutligt i efterhand för varje kalenderår under vilket ett preliminärt bidrag har betalats ut och grundas på den fastställda bidragsgrundande inkomsten (95 kap. 4 § och 98 kap. 5 § SFB).

4.4.2Bestämmande av slutligt bostadsbidrag

Det bostadsbidrag som betalas ut månadsvis är preliminärt. Bidraget bestäms slutligt i efterhand genom en avstämning mot den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Den som haft lägre inkomster än vad som preliminärt har uppskattats och således har haft rätt till ett högre belopp i

bostadsbidrag än det som har betalats ut för kalenderåret ifråga ska få en Prop. 2017/18:270 tilläggsutbetalning. Den som haft högre inkomster än vad som

preliminärt har uppskattats och således har haft rätt till ett lägre belopp i bostadsbidrag än det som har betalats ut ska betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket. Belopp som understiger 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka (98 kap. 6 § SFB). Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt senast ska ha skickats. Det innebär att slutligt bostadsbidrag bestäms efter den 15 december året efter det år bostadsbidraget avser (98 kap. 5 § SFB och 56 kap. 10 § första stycket skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av bostadsbidrag som ska betalas tillbaka på grund av att det slutliga bostadsbidraget har fastställts till ett lägre belopp än det bidrag som har betalats ut preliminärt (108 kap. 9 § första stycket SFB). Försäkringskassan ska vidare besluta om återbetalning av bostadsbidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp (108 kap. 9 § andra stycket SFB). Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning av bostadsbidrag, varvid det särskilt ska beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen (108 kap. 11 och 12 §§ SFB). Möjligheten att efterge ett krav på bostadsbidrag har dock vissa begränsningar (se 108 kap. 13 och 14 §§ SFB).

4.5Behandling av personuppgifter och direktåtkomst

4.5.1EU:s dataskyddsförordning m.m.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), EU:s dataskyddsförordning, ska tillämpas i medlemsstaterna från och med den 25 maj 2018. Dataskyddsförordningen syftar bl.a. till att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter (artikel 1). En personuppgift är varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (artikel 4.1). Enligt artikel 6.1 är behandling av personuppgifter endast laglig om och i den mån som åtminstone ett av villkoren i artikel 6.1 a–f är uppfyllt. Av artikel 6.1 e framgår att behandling är laglig om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Av artikel 6.3 framgår att den grund för behandling som avses i artikel 6.1 e ska fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Också syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om artikel 6.1 e, vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.

23

Prop. 2017/18:270 I artikel 5 finns principer för personuppgiftsbehandling. Enligt artikeln ska uppgifter bl.a. behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt och samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.

En ny lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning har trätt i kraft den 25 maj 2018 (prop. 2017/18:105, bet. 2017/18:KU23, rskr. 2017/18:224). Genom den nya lagen har personuppgiftslagen (1998:204) upphävts.

4.5.2Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

När Skatteverket behandlar personuppgifter i sin beskattningsverksamhet gäller lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Lagen gäller i vissa delar även vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna.

I 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet anges för vilka primära ändamål uppgifter får behandlas. I 1 kap. 5 § anges bl.a. de ändamål för vilka uppgifter får behandlas för att tillhandahållas för verksamheter utanför Skatteverket. Enligt denna bestämmelse får uppgifter som behandlas enligt 1 kap. 4 § även behandlas för att tillhandahålla information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos någon annan än Skatteverket för att bl.a. utgöra underlag för beräkning, beslut och kontroll i fråga om förmån, bidrag och andra stöd.

Av 2 kap. 1 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att det i beskattningsverksamheten ska finnas en samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de i 1 kap. 4 och 5 §§ angivna ändamålen för vilka behandling får ske (beskattningsdatabas).

Beskattningsdatabasen får enligt 2 kap. 3 § samma lag innehålla vissa där uppräknade uppgifter. Det gäller bl.a. uppgifter om en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden. Databasen får även innehålla uppgifter om registrering för skatter och avgifter, underlag för fastställande av skatter och avgifter samt uppgifter om bestämmande av skatter och avgifter.

I nämnda lag finns inga bestämmelser som begränsar möjligheten att lämna ut uppgifter till andra myndigheter på medium för automatiserad behandling. I förarbetena anfördes att om en myndighet ska eller får lämna ut uppgifter, t.ex. med stöd av sekretesslagen (numera offentlighets- och sekretesslagen) eller andra författningar, bör det vara upp till myndigheterna att avgöra på vilket sätt det ska göras (prop. 2016/17:58 s. 115 och prop. 2000/01:33 s. 112). När det gäller direktåtkomst har det däremot gjorts en uttömmande uppräkning i lagen över vilka myndigheter som får ha direktåtkomst till beskattningsdatabasen. Där anges också vilka uppgifter som omfattas av direktåtkomst för respektive myndighet (prop. 2016/17:58 s. 115).

24

4.5.3 Direktåtkomst i ärenden omProp. 2017/18:270 sjukpenninggrundande inkomst och

bostadsbidrag

Enligt 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska Försäkringskassan få ha direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. SFB eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB (prop. 2016/17:58). Den aktuella bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 2017:388).

5Regeringens överväganden och förslag

5.1Åtgärder inom föräldrapenningen

5.1.1Föräldrapenning för mödravårdsbesök

Regeringens förslag: Båda föräldrarna ska, trots att de inte har barnet i sin vård, för samma barn och tid ha rätt till föräldrapenning i samband med besök hos mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet. Föräldrapenning för sådana besök ska kunna lämnas från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse till och med dagen för förlossningen.

Föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen för sådana besök ska undantas från huvudregeln att föräldraledighet får delas upp i högst tre perioder för varje kalenderår.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.  
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berör frågan  
tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända. Några  
instanser ställer sig positiva till förslaget med vissa förbehåll alternativt  
avstyrker förslaget helt eller vissa delar av det.  
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tillstyrker förslaget men  
framhåller att det även borde finnas möjlighet för moderns sambo oavsett  
kön att delta vid besök hos mödravården, även om de inte är eller har  
varit gifta.  
Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget men påpekar att det saknas ett  
resonemang kring hur en utökad rättighet till föräldraledighet kan  
påverka arbetsmiljön och flexibiliteten hos övriga arbetstagare som inte  
har samma rätt. Arbetsgivarverket anser vidare att det finns en risk att en  
utökad rätt till ledighet för fler tillfällen än vad som medges av den  
generella begränsningen till högst tre perioder under ett kalenderår kan  
komma att påverka övriga arbetstagare i alltför hög grad.  
Svenskt Näringsliv avstyrker att regeringen går vidare med förslaget  
innan förslagen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda  
uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats. För att kunna  
uppnå ett renodlat och förenklat regelverk inom föräldraförsäkringen bör 25

Prop. 2017/18:270 enligt Svenskt Näringsliv förslagen i betänkandet ligga till grund för en samlad bedömning av regelverket innan ytterligare förändringar föreslås.

  Svenskt Näringsliv framför vidare att om rätten till föräldrapenning
  utvidgas i enlighet med förslaget bör föräldraledighetslagens (1995:584)
  begränsningsregel gälla vid sådan ersättning. Att bortse från huvudregeln
  om begränsning till tre ledighetsperioder per år skulle begränsa
  företagens möjligheter att effektivt planera och bedriva verksamheten.
  Företagarna menar att de inte har möjlighet att ta ställning för eller
  emot förslaget då de anser att det saknar konsekvensanalys för företagare
  och arbetsgivare. Företagarna påtalar vidare att det är rimligt att anta att
  arbetstagare kommer vara borta från arbetsplatsen i större utsträckning då
  regelverket blir mer generöst.
  Landsorganisationen Sverige (LO) tillstyrker förslaget men påpekar att
  utökade möjligheter för föräldrar att ta ut föräldrapenning samtidigt för
  samma barn innan barnet föds eller i samband med barnets födelse kan
  påverka möjligheten att få ersättning, så kallad föräldralön eller
  föräldrapenningtillägg via kollektivavtal eller avtalsförsäkring.
  Anledningen till det är att reglerna för flera avtal föreskriver att den extra
  ersättningen endast betalas ut för en sammanhållen period. LO menar
  därför att det är av stor vikt att information om ändrade regler sprids till
  berörda parter.
  Region Västernorrland ställer sig positiv till förslaget men framför att
  det finns en farhåga att förslaget dels kan komma att påverka
  bemanningsmöjligheterna under den senare delen av sommarperioden,
  dels kunna ge upphov till ökad frånvaro i vissa fall där medarbetare har
  långt avstånd mellan bostadsort och arbetsplats.
  Skälen för regeringens förslag: Enligt 12 kap. 5 § socialförsäkrings-
  balken, förkortad SFB, kan en gravid kvinna få föräldrapenning från och
  med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets
  födelse. En gravid kvinna med anställning har rätt till hel ledighet enligt
  4 § föräldraledighetslagen (1995:584) under en sammanhängande tid av
  minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju
  veckor efter förlossningen (mammaledighet). Av 5 § andra stycket och
  6 § föräldraledighetslagen framgår vidare att en förälder har rätt till
  ledighet från sin anställning medan föräldern får föräldrapenning. En
  gravid kvinna kan således inom ramen för det nuvarande regelverket
  besöka mödravården med rätt till föräldrapenning och föräldraledighet.
  Rätten till ledighet omfattas i dessa fall av begränsningsregeln i 10 §
  föräldraledighetslagen, vilket innebär att ledigheten får delas upp på
  högst tre perioder för varje kalenderår. Den andra föräldern har inte
  motsvarande rätt till föräldrapenning och föräldraledighet och har därför
  inte samma möjlighet att närvara vid besöken hos mödravården.
  Båda föräldrarna kan ha intresse av att vara med på besöken i
  mödravården, följa fostrets utvecklig och graviditeten och få information
  om förlossning m.m. Inte minst vid komplicerade graviditeter kan det ur
  båda föräldrarnas perspektiv finnas ett stort behov av stöd och ett intresse
  från båda föräldrarna att direkt få ta del av den möjlighet till information
  som ett besök hos mödravården innebär.
  Grunden till ett jämställt föräldraskap läggs tidigt. Samhällets stöd bör
  organiseras så att förutsättningarna för ett sådant föräldraskap är goda.
26 Regeringen föreslår mot bakgrund av det ovan beskrivna att det införs en

möjlighet för den förälder som inte är gravid att få föräldrapenning och därmed även vara ledig från arbetet för besök hos mödravården som avser fostret eller graviditeten.

Besöken i mödravården handlar primärt om den gravida kvinnans och fostrets hälsa och den andra föräldern skulle kunna anses ha mindre intresse av att delta vid besöken. Att den andra föräldern ges samma möjlighet att närvara vid besöken i mödravården, genom rätten till föräldrapenning, ger dock en viktig och tidig signal om att ansvaret för barnet är delat.

Det är viktigt att poängtera att det kan finnas situationer då det inte är aktuellt att den andra föräldern följer med på mödravårdsbesöken. Det kan t.ex. gälla i situationer då de blivande föräldrarna inte har någon kontakt med varandra eller att den gravida kvinnan vill kunna diskutera graviditeten med barnmorskan utan att den andra föräldern är närvarande. Förslaget innebär dock endast att det finns en ökad möjlighet till den andra förälderns medverkan vid besöken hos mödravårdscentralen.

Även om syftet med förslaget framför allt är att möjliggöra för den förälder som inte är gravid att följa med till mödravården, så anser regeringen att en ny bestämmelse om föräldrapenning för sådana besök bör omfatta även den gravida föräldern. I och med detta blir regleringen i denna fråga enhetlig för båda föräldrarna.

Syftet med förslaget är att de berörda föräldrarna ska kunna närvara vid besök hos mödravården samtidigt. Därför bör ett undantag göras från principen att föräldrapenningsförmåner inte får lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i de fall som här avses. Principen har sin grund i att föräldraförsäkringen är tänkt att lämnas till en förälder som vårdar sitt barn och att det som utgångspunkt inte får anses finnas behov av att även den andra föräldern samtidigt vårdar samma barn (se t.ex. prop. 1973:47 s. 43). Avsikten med förslaget är inte att urholka principen, utan denna anses fortfarande ha bärkraft. Det föreslagna undantaget anses motiverat då graviditeten är en tid när det gemensamma föräldraansvaret kan grundläggas. Föräldrars tidiga engagemang i sina barn är viktigt. Att båda föräldrarna skulle kunna delta vid besöken hos mödravården med föräldrapenning innebär i förlängningen att förutsättningarna för ett mer jämställt föräldraskap förbättras. Redan i dag finns undantag från huvudregeln vad gäller föräldrapenning för 30 dagar under barnets första levnadsår, för deltagande i föräldrautbildning och för besök i förskolan m.m. (se 11 kap. 10 § första stycket och 12 kap. 4 a, 6 och 7 §§ SFB).

Rätten till föräldrapenning för besök hos mödravården bör gälla för tid från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, motsvarande det som gäller för mödrars rätt till föräldrapenning före barnets födelse enligt 12 kap. 5 § SFB. Det är under den senare delen av graviditeten som besöken blir mer frekventa och behovet av stöd och avstämning kan antas bli större närmare förlossningen. Regeringen anser inte att rätt till föräldrapenning för besök hos mödravården i det syfte som avses i den föreslagna bestämmelsen bör finnas efter barnets nedkomst. I det sammanhanget kan föräldrarna vid behov utnyttja de s.k. dubbeldagarna (se 12 kap. 4 a § SFB).

Prop. 2017/18:270

27

Prop. 2017/18:270 Den föreslagna ändringen innebär inte någon förändring av
  förmånstiden, dvs. det antal dagar under vilka föräldrapenning kan
  lämnas enligt 12 kap. 12 § SFB. De föräldrar som väljer att ta ut
  föräldrapenning i samband med besök på mödravårdscentralen kommer
  därför att ha något färre föräldrapenningdagar kvar när barnet väl har
  fötts. Skillnaden blir dock mycket liten, eftersom besök på mödravården
  är relativt korta. Den som följer med vid besöket kommer i många fall
  inte att behöva ta ut mer än en åttondels dag med föräldrapenning per
  besök. De ökade möjligheter till tidigt engagemang i föräldraskapet som
  förslaget innebär överväger enligt regeringens bedömning. Båda
  föräldrarna har, som nämnts ovan, redan i dag rätt att samtidigt delta i
  föräldrautbildningar, något som även kan äga rum före barnets födelse.
  En rätt till föräldrapenning innebär att en förälder som är arbetstagare
  också har möjlighet att vara föräldraledig. För att möjligheten ska vara
  reell i den aktuella situationen bör ledigheten inte begränsas till högst tre
  perioder för varje kalenderår. Redan i dag finns undantag från denna
  begränsning i föräldraledighetslagen, bl.a. när det gäller ledighet för
  deltagande i föräldrautbildning som ger rätt till föräldrapenning. De
  besök hos mödravården som avses i förslaget sker innan barnet är fött
  och är relativt frekventa. En begränsning till tre ledigheter under ett
  kalenderår skulle därmed kunna innebära att barnets framtida tillgång till
  sin ena förälder begränsas på ett sätt som inte kan anses önskvärt.
  Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Region
  Västernorrland lyfter i sina remissvar fram risker för
  bemanningsproblem, minskad flexibilitet hos övriga arbetstagare samt
  problem att planera och bedriva verksamheten om rätten till
  föräldrapenning utvidgas genom att det bortses från föräldra-
  ledighetslagens begränsningsregel. Då ledigheten avser en begränsad
  period som endast aktualiseras ett fåtal gånger per barn och eftersom
  arbetstagaren är skyldig att anmäla till arbetsgivaren om den planerade
  ledigheten senast två månader i förväg eller så snart det är möjligt före
  ledigheten, är regeringens bedömning att företag och övriga anställda
  inte torde påverkas nämnvärt om ledighet för mödravårdsbesök undantas
  från föräldraledighetslagens begränsningsregel samt att eventuella
  problem torde vara begränsade och hanterbara. Regeringen föreslår
  därför att den bestämmelse i föräldraledighetslagen som begränsar
  möjligheten att dela upp föräldraledighet ska förses med ett undantag för
  den aktuella situationen.        
  Svenskt Näringsliv anser att regeringen inte bör gå vidare med förslaget
  innan förslagen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda
  uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats. Regeringens
  förslag grundar sig emellertid på ett tillkännagivande från riksdagen
  (bet. 2014/15:SfU3 punkterna 5 och 10, rskr. 2014/15:48). Mot bakgrund
  av tillkännagivandet anser regeringen att det inte är lämpligt att invänta
  den fortsatta beredningen av nämnda betänkande.    
  Det kan i detta sammanhang även noteras att anställda enligt vissa
  kollektivavtal kan ha rätt till ledighet från arbetet med lön för besök hos
  mödravården. Detta gäller dock oftast bara gravida kvinnor. Med det
  lämnade förslaget skulle situationen kunna uppstå, att en förälder som
  enligt kollektivavtal har rätt till ledighet för ett besök hos mödravården
28 även ansöker om föräldrapenning för besöket och alltså får både lön och

föräldrapenning för samma tid. De grundläggande kraven för rätt till Prop. 2017/18:270 föräldrapenning är dock i detta fall endast att föräldern ska avstå från

förvärvsarbete och inte samtidigt vara semesterledig (jfr 12 kap. 2 § och 11 kap. 11 § SFB). Rätten till föräldrapenning är alltså inte direkt kopplad till ett inkomstbortfall. Redan i dag kan den beskrivna situationen uppstå när det gäller den gravida kvinnans besök hos mödravården med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 § första stycket SFB. En sådan möjlig effekt som nu beskrivits bedöms mot denna bakgrund inte vara ett hinder för förslaget. Dessutom föreslås ingen utökning av förmånstiden. Regeringen bedömer att flertalet föräldrar inte kommer att utnyttja möjligheten att få föräldrapenning på detta oönskade sätt, eftersom de torde vilja ta ut sina föräldrapenningdagar för tid med barnet i så stor utsträckning som möjligt.

Även ensamstående blivande mödrar kan ha behov av stöd vid besök hos mödravården med anledning av graviditeten. Förutom stöd för modern skulle en utvidgad möjlighet för andra personer än de som i dag omfattas av bestämmelserna att följa med på besök hos mödravården innebära förbättrade förutsättningar för ett tidigt engagemang i barnet hos personer som den ensamstående modern bedömer som viktiga. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) påpekar att det borde finnas möjlighet för moderns sambo oavsett kön att delta vid besök hos mödravården, även om de inte är eller har varit gifta. Regeringen beslutade den 26 april 2018 lagrådsremissen Föräldrapenning för fler familjekonstellationer, där det föreslås att en förälders sambo ska likställas med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning också i de fall föräldern och sambon inte har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn tillsammans. Förslaget i lagrådsremissen tillmötesgår således ISF:s önskemål. Lagändringen ska enligt lagrådsremissens förslag träda i kraft 1 juli 2019. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Landsorganisationen Sverige (LO) påpekar att utökade möjligheter för föräldrar att ta ut föräldrapenning samtidigt för samma barn innan barnet föds eller i samband med barnets födelse kan påverka möjligheten att få ersättning, s.k. föräldralön eller föräldrapenningtillägg, via kollektivavtal eller avtalsförsäkring. LO menar därför att det är av stor vikt att information om ändrade regler sprids till berörda parter. Regeringen kan i denna del anmärka att Försäkringskassan enligt sin instruktion ansvarar för att informera om de förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för. I detta ansvar får även anses ligga att allmänt upplysa om att uttag av föräldrapenning kan påverka ersättning enligt kollektivavtal och att uppmana den försäkrade att vid behov själv kontrollera vad som gäller med sin arbetsgivare eller fackförening. Att informera om innehållet i kollektivavtal är emellertid inte någon uppgift för Försäkringskassan.

5.1.2Föräldrapenning vid inskolning

Regeringens förslag: En förälder vars barn genomgår en introduktion för att delta i viss verksamhet enligt skollagen ska ha rätt till

29

Prop. 2017/18:270 föräldrapenning för att delta i introduktionen, även om föräldern inte har barnet i sin vård.

30

Föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen för sådan introduktion ska undantas från huvudregeln att föräldraledighet får delas upp i högst tre perioder för varje kalenderår.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända. Några instanser ställer sig positiva till förslaget med vissa förbehåll alternativt avstyrker helt eller vissa delar av förslaget.

Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget men framför att det finns en risk för att en utökad rätt till fler ledighetsperioder påverkar övriga arbetstagare i alltför hög grad och att det saknas ett resonemang kring hur en sådan utökad rättighet kan påverka arbetsmiljön och flexibiliteten hos övriga arbetstagare som inte har samma rätt.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i avvaktan på att remissvaren från betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats och menar att förslagen avseende föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning för att inte ytterligare komplicera regelverket bör anpassas till och hanteras med utgångspunkt i de förslag som utredningen lämnar.

Företagarna menar att organisationen inte har möjlighet att ta ställning till förslaget då det saknas en konsekvensanalys för företagare och arbetsgivare. Enligt Företagarna är det rimligt att anta att arbetstagare kommer att vara borta från arbetsplatsen i större utsträckning då regelverket blir mer generöst.

Region Västernorrland är positiv till förslaget men påpekar att den redan i dag problematiska situationen med bemanning under sommarperioden kan komma att försvåras ytterligare eftersom förskoleklass, grundskola och fritidshem startar under andra halvan av augusti. Det framförs även att situationen kan försvåras ytterligare genom att förslaget inte innebär någon begränsning i antalet dagar som föräldrar kan vara föräldralediga vid inskolning.

Skälen för regeringens förslag: När ett barn börjar i ny förskola, skola, fritidshem eller viss annan pedagogisk verksamhet sker introduktionen till verksamheten, den s.k. inskolningen, ofta gradvis. Föräldrar förväntas ofta vara närvarande tillsammans med barnet i början av inskolningsperioden för att senare vara tillgängliga vid behov, om barnet behöver ha sin förälder med i verksamheten. Detta innebär att föräldrarna under den senare delen av inskolningen inte har rumslig kontakt med barnet större delen av dagen.

I dag kan en förälder som är arbetstagare få ledigt från arbetet under en period då barnet skolas in på förskola eller skola och få ersättning för den inkomstförlust som uppkommer genom att använda föräldrapenning, jfr 5 och 6 §§ föräldraledighetslagen (1995:485). Det är möjligt att använda de ordinarie dagarna med föräldrapenning vid barnets inskolning. En särskild bestämmelse om föräldrapenning vid besök i förskola och viss annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen (2010:800) finns också i 12 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (SFB). Bestämmelsen kan ge rätt till

föräldrapenning vid inskolning i vissa fall. För att ha rätt till föräldrapenning i samband med inskolning enligt det nuvarande regelverket måste föräldern ha barnet i sin vård, vilket innebär att föräldern måste ha rumslig kontakt med barnet under större delen av den tid som föräldrapenningen lämnas (jfr 12 kap. 2–4 §§ socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, och prop. 2008/09:200 s. 417).

När det gäller föräldrapenning på lägstanivå eller grundnivå, så kan en förälder arbeta sju åttondelar av en dag eller mindre och ändå få ut så mycket som hel ersättning. Det möjliggör exempelvis att en förälder som har åtta timmars normalarbetstid kan ta ut hel föräldrapenning på lägstanivå under en inskolningsdag där föräldern vårdar barnet endast en timme. För att få hel föräldrapenning på sjukpenningnivå måste föräldern däremot avstå från förvärvsarbete under en hel dag. Bestämmelserna har i rättstillämpningen tolkats så att en förälder, för att ha rätt till hel föräldrapenning på sjukpenningnivå, måste vårda barnet minst tre fjärdedelar av en normal arbetsdag, dvs. minst sex timmar vid åtta timmars normalarbetstid. Det innebär att en förälders möjligheter att få föräldrapenning på sjukpenningnivå under inskolningen i dag kan vara kraftigt begränsad. Detta kan ur ett ekonomiskt perspektiv påverka i vilken omfattning föräldrar har möjlighet att närvara vid sina barns inskolning, eftersom ersättningen på de olika nivåerna kan skilja sig åt mycket. Detta kan i sin tur påverka barnets upplevelse av en sådan inskolning.

Även om många föräldrar har möjlighet till en flexibel arbetssituation och möjlighet att exempelvis arbeta på distans så finns det yrken där inte detta är möjligt. Föräldrar kan därför vara tvingade att ta semester eller tjänstledigt utan lön under delar av den tid som inskolningen pågår. Förbättrade möjligheter till deltagande vid ett barns inskolning i sådan verksamhet som avses i förslaget med ersättning för förlorad arbetsinkomst för föräldrar som inte har en flexibel arbetssituation innebär större manöverutrymme för barnfamiljer.

Mot bakgrund av det ovan beskrivna föreslår regeringen att föräldrapenning ska kunna tas ut under hela inskolningstiden utan något krav på att föräldern ska ha barnet i sin vård. Det innebär att föräldern får möjlighet att använda hel föräldrapenning vid inskolningen när föräldern helt avstår från arbete även om det under delar av tiden inte finns rumslig kontakt med barnet. På samma sätt kan föräldern vid behov använda t.ex. tre fjärdedelars, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning då föräldern avstår från förvärvsarbete i motsvarande grad.

En inskolning i sådan verksamhet som nu avses innebär att barnet ges möjlighet att lära känna personalen och verksamheten på ett sätt som tillgodoser barnets behov av trygghet i den nya miljön. Under inskolningen ges även föräldrarna möjlighet att lära känna den verksamhet som kommer att bli barnets vardag, något som skapar goda förutsättningar för ett gott samarbete mellan föräldrar och personal.

Regeringen anser inte att det är lämpligt att sätta en gräns för hur många dagar en sådan inskolning som nu avses kan pågå. Olika verksamheter har olika inskolningsmetoder och barn har varierande behov. Regeringen anser dock att det faller sig naturligt att det handlar om en avgränsad period, i de allra flesta fall högst ett par veckor. Rätten till föräldrapenning enligt förslaget bör gälla både vid inskolningen när

Prop. 2017/18:270

31

Prop. 2017/18:270 barnet först börjar i verksamheten och, om det finns behov av det, när barnet har varit frånvarande från verksamheten under en längre tid,

  exempelvis på grund av sjukdom. Det får avgöras från fall till fall om det
  är fråga om sådan inskolning som omfattas av den föreslagna
  bestämmelsen.                
  Rätten till hel föräldrapenning vid ett barns inskolning trots att
  föräldern inte har barnet i sin vård större delen av dagen bör enligt
  regeringens mening gälla verksamhet enligt skollagen i förskola,
  förskoleklass, grundskola eller annan skolform inom skolväsendet i
  vilken skolplikt kan fullgöras, internationell skola enligt 24 kap. 2–
  4 a § § skollagen, fritidshem som kompletterar utbildningen i dessa
  skolformer och sådan omsorg som avses i 25 kap. 2, 4 och 5 § §
  skollagen.                
  De barn för vilka inskolning med föräldrapenning kan komma i fråga
  är unga, högst 12 år gamla, och verksamheterna som avses är sådana där
  barnet ska komma att vistas en stor del av sin tid utan föräldrarna. I vissa
  av verksamheterna är barnets deltagande dessutom obligatoriskt. Det är
  därför mycket angeläget att barn i dessa verksamheter ges goda
  möjligheter till trygg inskolning där föräldrar kan delta i den utsträckning
  barnet behöver. Rätten bör inte omfatta verksamhet i form av utbildning
  vid särskilda ungdomshem (24 kap. 8 och 9 §§ skollagen), utbildning för
  barn och elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten
  till ett sjukhus (24 kap. 16–19 §§ samma lag), utbildning i hemmet eller
  på annan lämplig plats (24 kap. 20–22 §§ samma lag) eller sådan
  verksamhet som omfattas av bestämmelserna om andra sätt att fullgöra
  skolplikten (24 kap. 23–25 §§ samma lag). Anledningen till detta är att
  inskolning på det sätt som avses i förslaget inte kan antas vara relevant
  alternativt genomförbar för utbildning i de uppräknade situationerna.
  Den föreslagna ändringen innebär inte någon förändring av
  förmånstiden, dvs. det antal dagar under vilka föräldrapenning kan
  lämnas enligt 12 kap. 2 § SFB. Förslaget kan därför i vissa fall innebära
  att antalet dagar med föräldrapenning som föräldrarna faktiskt tillbringar
  med barnet blir något färre, eftersom dessa dagar i stället används under
  inskolningen. Att fler föräldrar kommer att kunna delta vid sina barns
  inskolning med ersättning för förlorad inkomst minskar dock den
  ekonomiska pressen på barnfamiljer och får anses bidra till bättre
  förutsättningar till en trygg inskolning i verksamheten i fråga för barnet.
  Vidare är det upp till föräldrarna hur de använder sina dagar med
  föräldrapenning. Förslaget medför i detta perspektiv större valmöjlig-
  heter för föräldrarna.              
  En förälder har enligt föräldraledighetslagen rätt att vara ledig under
  tid för vilken föräldern får föräldrapenning. Ledigheten får som
  huvudregel delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår.
  Regeringen anser därför att ledighet för inskolning med föräldrapenning
  bör undantas från begränsningen på tre perioder per år. Ett undantag ger
  större möjligheter för föräldrarna att turas om att vara föräldralediga
  under inskolningen och ger därmed bättre förutsättningar för ett delat
  föräldraansvar både för vården av barnet och för kontakten med
  verksamheten. Att fler föräldrar skulle kunna delta vid sådan inskolning
  som nu avses med ersättning innebär vidare i förlängningen att
32 förutsättningarna för ett mer jämställt föräldraskap förbättras.

Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Region Prop. 2017/18:270 Västernorrland framhåller även avseende detta förslag risker för bemanningsproblem, minskad flexibilitet hos övriga arbetstagare samt

problem att effektivt planera och bedriva verksamheten om rätten till föräldrapenning utvidgas genom att det bortses från föräldraledighetslagens begränsningsregel. Eftersom ledigheten avser en begränsad period som endast aktualiseras ett fåtal gånger per barn och arbetstagaren är skyldig att anmäla den planerade ledigheten till arbetsgivaren senast två månader i förväg eller så snart det är möjligt före ledigheten, är regeringens bedömning att företag och övriga anställda inte torde påverkas nämnvärt om ledighet för inskolning undantas från föräldraledighetslagens begränsningsregel samt att eventuella problem sannolikt bör vara begränsade och hanterbara.

Svenskt Näringsliv anser att regeringen inte bör gå vidare med förslaget innan förslagen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats. Regeringens förslag grundar sig emellertid på ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2014/15:SfU3 punkterna 5 och 10, rskr. 2014/15:48). Mot bakgrund av tillkännagivandet anser regeringen att det inte är lämpligt att invänta den fortsatta beredningen av nämnda betänkande.

5.2Åtgärder inom tillfällig föräldrapenning

5.2.1Slopat anmälningskrav

Regeringens förslag: Kravet på anmälan för tillfällig föräldrapenning ska tas bort.

Rätten till tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan ska begränsas. Tillfällig föräldrapenning ska inte lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan om sådan föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Detta ska dock inte gälla om det finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen ska inte heller gälla i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som lämnas när föräldrar avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att ett barn har avlidit.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända. Några instanser ställer sig positiva till förslaget med vissa förbehåll alternativt avstyrker förslaget helt eller till vissa delar.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ställer sig positiv till förslaget men framhåller vikten av en väl fungerande kontroll i ärenden om tillfällig föräldrapenning. ISF påpekar vidare att anmälan inte längre anses vara motiverad ur kontrollhänseende eftersom Försäkringskassan gör de huvudsakliga kontrollerna först i samband med ansökan om tillfällig föräldrapenning. ISF menar vidare att eftersom behovet av kontroll inom förmånen är stort kan det vara olyckligt att slopa

33

Prop. 2017/18:270 anmälningskravet innan det grundligt har utretts hur kontrollen i allmänhet kan utvecklas.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och betonar att det saknas anledning att slopa anmälningsskyldigheten för den tillfälliga föräldrapenningen. Svenskt Näringsliv menar att det anses rimligt att samma regler gäller för anmälningsplikt avseende såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning. Vidare framhåller Svenskt Näringsliv att sedan frånvarointyget slopades har användandet av tillfällig föräldrapenning ökat, vilket ställer särskilda krav på Försäkringskassans arbete för att förhindra fel och fusk med förmånen. Svenskt Näringsliv menar därför att anmälningsskyldigheten bör kvarstå för att inte ytterligare försvåra Försäkringskassans möjligheter att beivra fusk och missbruk av

  förmånen.
  Skälen för regeringens förslag
  Kravet på anmälan av tillfällig föräldrapenning bör tas bort
  Syftet med anmälningsskyldigheten för tillfällig föräldrapenning har
  framför allt varit att Försäkringskassan ska kunna kontrollera att
  villkoren för förmånen är uppfyllda samt att myndigheten ska kunna
  samordna olika förmåner och begära in handlingar och förbereda för
  kommande utbetalningar av ersättning. I och med att anmälan inkommer
  får Försäkringskassan möjlighet att begära in kompletterande handlingar
  och förbereda kommande utbetalningar av ersättning. Det är dock först
  när själva ansökan om tillfällig föräldrapenning inkommer som
  Försäkringskassan kan avgöra om och i så fall vilka ytterligare underlag
  som krävs för att kunna bedöma rätten till ersättning. Varje år
  kontrollerar Försäkringskassan cirka fem procent av ärendena med
  tillfällig föräldrapenning mot arbetsgivare. Samordning sker med
  Arbetsförmedlingen avseende arbetslöshetsförsäkring och etablerings-
  ersättning för att förhindra dubbel kompensation. Kontrollen och
  samordningen görs dock först när ansökan om tillfällig föräldrapenning
  kommit in. I och med detta fyller anmälan inte längre någon reell
  funktion.
  Föräldrar som behöver vara hemma för att vårda sjukt barn har enligt
  undersökningar som Försäkringskassan gjort angett att anmälan till
  Försäkringskassan samma dag som barnet insjuknar är lågt prioriterat.
  Dessförinnan ska föräldrarna lösa vem som ska vara hemma med barnet,
  meddela arbetsgivare samt anmäla barns frånvaro till förskola och skola
  och samtidigt vårda barnet. Det förekommer att föräldrarna först någon
  dag senare inser att de behöver ge in en anmälan till Försäkringskassan.
  När föräldern sedan ansöker om förmånen, vilket kan göras först efter det
  att anmälan gjorts, kommer de enligt regelverket att avkrävas en
  anledning till den sena anmälan. Domstolspraxis visar dock att det i regel
  inte finns skäl att neka ersättning på grund av sen anmälan om övriga
  villkor för rätt till ersättning är uppfyllda.
  Försäkringskassan har i syfte att förenkla för föräldrarna inom
  nuvarande regelverk och har utvecklat självbetjäningstjänsterna på sådant
  sätt att det blir enklare för föräldrarna att anmäla tillfällig
34 föräldrapenning. Försäkringskassan har också effektiviserat handlägg-
 

ningen och möjliggjort ytterligare automatisering trots anmälningsplikten. Trots genomförda åtgärder återstår dock grundproblemet för föräldrarna, nämligen att de måste genomgå två moment: anmälan vid första ersättningsdagen och sedan en ansökan när sjukdomsperioden är avslutad. Detta ska göras trots att anmälan inte fyller någon egentlig funktion och utgör ett onödigt administrativt moment för Försäkringskassan. Svenskt Näringsliv och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) påpekar att samma regler bör gälla för anmälningsplikt avseende såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning. De påtalar vidare att sedan frånvarointyget slopades har användandet av tillfällig föräldrapenning ökat, vilket ställer krav på Försäkringskassans arbete för att förhindra fel och fusk med förmånen. Försäkringskassan anför att anmälningsplikten för tillfällig föräldrapenning inte fyller någon funktion ur kontrollsynpunkt eftersom det är först vid ansökan om förmånen som kontrollinsatser kan påbörjas. Mot bakgrund av detta anser regeringen att ett slopande av anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning inte innebär försämrade förutsättningar för kontroll. Det är dessutom så att Försäkringskassan använder riskbaserade kontroller för högre träffsäkerhet kring felaktiga ansökningar, och inte heller där är anmälningsplikten en viktig faktor. Försäkringskassans handläggning påverkas inte heller av skillnader mellan föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning då förmånerna hanteras separat. Regeringen bedömer att skälen för att slopa anmälningskravet anses väga tyngre då det sammanfattningsvis förenklar för föräldrar som ansöker om tillfällig föräldrapenning och det minskar Försäkringskassans administration. Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför regeringen att anmälningsplikten vid tillfällig föräldrapenning ska tas bort.

Regeringens förslag innebär således att anmälningsskyldighet kvarstår endast i fråga om föräldrapenning. I prop. 1984/85:78 (s. 75 f.) anförs att skilda bestämmelser för anmälningsplikten inom föräldraförsäkringen medför problem bl.a. när det gäller att informera föräldrarna. De skilda reglerna ansågs även innebära administrativa olägenheter bl.a. vid samordning av olika förmåner. Det går visserligen inte att utesluta att det informationsmässigt sett blir mer komplicerat när reglerna inte är desamma för föräldrapenning som för tillfällig föräldrapenning, men eftersom förslaget innebär en lättnad i kraven på vad föräldrar måste göra för att få rätt till tillfällig föräldrapenning får detta anses motiverat.

Rätten till föräldrapenning för tid före ansökan bör begränsas

I praktiken är det enligt Försäkringskassan ovanligt att föräldrar dröjer längre än tre månader med att ansöka om tillfällig föräldrapenning. Enligt statistik hos myndigheten har 97,5 procent av samtliga ansökningar om tillfällig föräldrapenning vid barns sjukdom under 2015 kommit in till Försäkringskassan inom 90 dagar räknat från den sista dagen i den period ansökan avser. När det gäller tillfällig föräldrapenning för ledighet i samband med barns födelse är motsvarande siffra över 98 procent.

Regeringen anser att när kravet på anmälan tas bort bör det införas en gräns avseende för hur lång tid före ansökan som tillfällig föräldrapenning ska lämnas. En begränsning av den tid under vilken en

Prop. 2017/18:270

35

Prop. 2017/18:270 förälder i efterhand kan ansöka om förmånen medför att
  Försäkringskassan får bättre möjlighet att kontrollera att föräldern
  uppfyller villkoren för rätt till ersättning och att samordna olika
  förmåner.
  Regeringen föreslår att denna tid bestäms så att tillfällig föräldra-
  penning inte lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då
  ansökan om sådan ersättning kom in till Försäkringskassan. Detta
  överensstämmer med vad som gäller för föräldrapenning enligt 12 kap.
  12 a § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Tillfällig föräldrapenning
  är en förmån avsedd att täcka inkomstförlust till följd av vård av barn.
  Det är då rimligt att föräldern ansöker om förmånen inom en närliggande
  tid i relation till när inkomstbortfallet uppstod. En längre tid än 90 dagar
  kan inte anses vara motiverad. Med hänsyn till att oförutsedda situationer
  kan uppstå som kan förhindra eller försvåra en ansökan skulle det vidare
  enligt regeringens mening vara olämpligt med en kortare tid än den nu
  föreslagna.
  När möjligheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning för retroaktiv
  tid stramas upp kan det finnas ömmande fall där föräldrarna kan ha haft
  goda skäl till att inte ha ansökt om förmånen i tid. Det bör därför enligt
  regeringens mening finnas en möjlighet att i undantagsfall bevilja
  föräldrarna förmånen även för längre tid tillbaka än 90 dagar innan
  ansökan kom in till Försäkringskassan. I likhet med vad som gäller i
  fråga om föräldrapenning för tid före ansökan enligt 12 kap. 12 a § SFB
  bör därför tillfällig föräldrapenning få lämnas för längre tid tillbaka, om
  det finns synnerliga skäl. Det föreslagna undantaget för synnerliga skäl
  bör tillämpas på samma sätt som undantaget som avser föräldrapenning
  (se prop. 2013/14:4 s. 73).
  Vidare bör enligt regeringens mening ett särskilt undantag gälla för
  tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit. Det krävs ingen anmälan
  för att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när ett barn
  under 18 år har avlidit (se 11 kap. 12 § och 13 kap. 31 e § SFB).
  Avsikten med förslagen är inte att förändra regleringen för tillfällig
  föräldrapenning som lämnas i samband med att ett barn har avlidit. Dessa
  situationer bör därför undantas från den föreslagna bestämmelsen om en
  begränsning av förmånen tillbaka i tiden.
  Det stora flertalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning inkommer
  redan i dag till Försäkringskassan inom 90 dagar från den sista dagen i
  den period ansökan avser. Detta betyder att den absoluta majoriteten av
  föräldrar utan problem bör kunna ansöka inom den period som förslaget
  avser. Förslaget innebär emellertid en begränsning avseende tidpunkten
  för ansökan som inte finns i dag, och i några fall kommer den föreslagna
  tidsperioden att överskridas om ansökningsmönstret även fortsättningsvis
  ser ut som i dag. I dessa senare fall skulle sökanden sannolikt inte
  beviljas ersättningen om en gräns enligt förslaget infördes. Regeringen
  gör bedömningen att det antal fall där ansökan kommer in efter 90 dagar
  från anmälan är så pass få att den omständigheten inte bör hindra att en
  tidsgräns för ansökan införs, speciellt då det enligt förslaget ska finnas en
  möjlighet att frångå tidsgränsen under vissa förutsättningar. Föräldrar bör
  utan större bekymmer kunna anpassa sitt beteende till den föreslagna
  regleringen med tydlig information om vad som gäller. Försäkrings-
36 kassan ansvarar för att information om vilken tidsgräns som gäller finns

tillgänglig på myndighetens hemsida och i lämpliga Prop. 2017/18:270 självbetjäningstjänster.

5.2.2Tillfällig föräldrapenning vid deltagande i kurs för att lära sig vårda barnet

Regeringens förslag: Tillfällig föräldrapenning ska kunna lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid när föräldrarna avstår från förvärvsarbete i samband med att de deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman i syfte att lära sig vårda barnet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända. Några instanser ställer sig positiva till förslaget med vissa förbehåll alternativt avstyrker helt eller vissa delar av förslaget:

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS) tillstyrker förslaget men påpekar att definitionen av kurssamordnaren, ”kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman” är alltför snäv och att denna möjlighet även bör omfatta deltagande vid motsvarande kurser som ordnas av andra aktörer.

Arbetsgivarverket har inget att invända mot förslaget men vill poängtera att förslaget medför en utökad personkrets som får rätt till ledighet vilket skulle kunna leda till vissa svårigheter för arbetsgivare vid planering av verksamheter.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i avvaktan på att remissvaren i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats och menar att förslagen avseende föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning bör anpassas till och hanteras med utgångspunkt i de förslag som utredningen lämnar för att inte ytterligare komplicera regelverket.

Företagarna menar att de inte har möjlighet att ta ställning för eller emot förslaget då de anser att förslaget saknar konsekvensanalys för företagare och arbetsgivare. De påtalar vidare att det är rimligt att anta att arbetstagare kommer vara borta från arbetsplatsen i större utsträckning då regelverket blir mer generöst.

Skälen för regeringens förslag: Samhällets stöd ska vara flexibelt och anpassas efter att föräldrars och barns situationer kan se olika ut. Barnets bästa ska eftersträvas i stödets utformning. Föräldrar till sjuka barn eller barn med funktionsnedsättning är en grupp som kan ha svårt att få ihop vardagen och kan ha ett stort stödbehov. Det är angeläget att underlätta situationen för dessa föräldrar.

Föräldrar till ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning kan inte få tillfällig föräldrapenning för samma barn samtidigt för att besöka en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet eller för att delta i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte. Det innebär att föräldrarna kan behöva gå på utbildningar och besök vid olika tillfällen för att båda ska kunna få tillfällig föräldrapenning, om de avstår från förvärvsarbete för

37

Prop. 2017/18:270 detta. Eftersom sådana kurser ofta hålls vid endast ett fåtal tillfällen per år får föräldrarna inte möjlighet att så snart som möjligt kunna ta del av de kunskaper som kursen eller besöket på institutionen medför, vilket är negativt för barnet. Det kan även inverka negativt på jämställdheten mellan föräldrarna då det försvårar för föräldrarna att dela på ansvaret för barnet. För att föräldrarna ska kunna gå på utbildning samtidigt kan en förälder få ersättning från föräldraförsäkringen för detta medan en annan förälder som vill delta i samma kurs måste ta tjänstledigt utan lön eller semester. Detta kan påverka familjens ekonomi negativt.

Regeringen föreslår därför att föräldrar till ett sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid när föräldrarna deltar i en kurs som anordnas av en sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda barnet. Förslaget gäller enbart rätt till tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid för föräldrar när de deltar i kurs för att lära sig vårda barnet. I övriga situationer som ger rätt till tillfällig föräldrapenning, där det inte redan i nuvarande lagstiftning ges rätt till ersättning för samma barn och tid, bedöms det inte finns samma behov av föräldrarnas rätt att samtidigt avstå från förvärvsarbete. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare (BUS) framför att definitionen på kurssamordnaren, ”kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman” är alltför snäv och att denna möjlighet även bör omfatta deltagande vid motsvarande kurser som ordnas av andra aktörer. Regeringen konstaterar i denna del att detta lagstiftningsärende endast rör frågan om huruvida flera föräldrar ska kunna ta ut föräldrapenning för samma barn och tid för deltagande i en sådan kurs som avses i 13 kap. 20 § 2 socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Några överväganden om att utvidga den grundläggande rätten till föräldrapenning till fler kurssituationer än sådana som omfattas av det nuvarande regelverket har inte gjorts i den remitterade promemorian. Det finns därför inte något beredningsunderlag för att nu föreslå en sådan utvidgning.

En ändring enligt förslaget underlättar för föräldrar som kan befinna sig i en utsatt situation. Förslaget gör det möjligt för föräldrarna att snarast möjligt få relevant kunskap om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, något som skapar goda förutsättningar för föräldrarna att kunna tillgodose barnets behov.

Som nämnts ovan kan flera föräldrar som huvudregel inte få föräldrapenningsförmåner för samma barn och tid. Principen har sin grund i att föräldraförsäkringen är tänkt att lämnas till en förälder som vårdar sitt barn och att det som utgångspunkt inte får anses finnas behov av att även en annan förälder samtidigt vårdar samma barn (se t.ex. prop. 1973:47 s. 43). Regeringen anser att det faktum att förslaget innebär att barnets omvårdnadsbehov enklare kan tillgodoses och ett jämställt föräldraskap underlättas motiverar det föreslagna undantaget från huvudregeln. Redan i dag kan båda föräldrarna få föräldrapenningsförmåner enligt SFB för samma barn och samma tid när de deltar i utbildning. Det gäller föräldrapenning vid deltagande i föräldrautbildning (12 kap. 6 § SFB) och tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar vid deltagande i föräldrautbildning avseende barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

38

funktionshindrade (13 kap. 26 § SFB). Dessa situationer får sägas vara Prop. 2017/18:270 likartade med den situation som förslaget tar sikte på.

Den föreslagna ändringen innebär inte någon förändring av förmånstiden, dvs. det antal dagar under vilka tillfällig föräldrapenning kan lämnas. Att fler föräldrar kommer att kunna delta vid sådan utbildning som nu är i fråga med ersättning för förlorad inkomst minskar dock den ekonomiska pressen på barnfamiljer där fler än en förälder vill få kunskaper om vården av sitt sjuka barn eller sitt barn med funktionsnedsättning. Detta får anses bidra till bättre förutsättningar till en trygg situation för barnet. Vidare är det upp till varje förälder att avgöra hur dagarna används inom ramen för vad som är möjligt. Förslaget medför i detta perspektiv större valmöjligheter för föräldrarna. Arbetsgivarverket och Företagarna framför att förslaget kan ge upphov till en utökad personkrets som får rätt till ledighet vilket kan leda till svårigheter för arbetsgivare vid planering av verksamheter. Regeringen instämmer i att det inte kan uteslutas att förslaget medför vissa sådana svårigheter men regeringen vill samtidigt understryka att de positiva konsekvenserna bedöms väga tyngre.

Svenskt Näringsliv anser att regeringen inte bör gå vidare med förslaget innan förslagen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) har behandlats. Regeringens förslag grundar sig emellertid på ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2014/15:SfU3 punkterna 5 och 10, rskr. 2014/15:48). Mot bakgrund av tillkännagivandet anser regeringen att det inte är lämpligt att invänta den fortsatta beredningen av nämnda betänkande.

Personkretsen

Förslaget syftar till att skapa ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen med barnets bästa som utgångspunkt. Personer som likställs med föräldrar, t.ex. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, kan ha en självständig rätt till tillfällig föräldrapenning. Det är ur ett barnrättsperspektiv viktigt att även dessa personer, som får antas vara en del av barnets liv, får goda möjligheter att gå de kurser som krävs för att lära sig vårda barnet. Kurserna i fråga hålls i regel vid ett fåtal tillfällen per år, varför dessa personer kan ha ett behov av att gå kurserna samtidigt som barnets vårdnadshavare. Regeringen föreslår därför att den nya bestämmelsen om tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid ska gälla för ”flera” föräldrar i stället för ”båda” föräldrarna (jfr 11 kap. 10 § SFB).

5.3Åtgärder inom barnbidraget

5.3.1Slopat krav på anmälan för flerbarnstillägg i vissa situationer

Regeringens förslag: Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg ska  
tas bort i följande fall:  
– när en person vill få flerbarnstillägg för barn som har rätt till  
förlängt barnbidrag eller för barn som bedriver studier som ger rätt till 39
 

Prop. 2017/18:270 studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen och sådant bidrag eller sådan studiehjälp lämnas för barnet,

–när en person vill få flerbarnstillägg med stöd av en sammanräkning av barn som någon i hushållet får barnbidrag för, om bidragsmottagarna är gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, och

–när en person vill få flerbarnstillägg med stöd av en sammanräkning av barn som någon i hushållet får barnbidrag för, om bidragsmottagarna är sambor och har ett barn gemensamt under förutsättning att det för det gemensamma barnet lämnas allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen.

Regeringens bedömning: Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg bör kvarstå i följande fall:

–när en person vill få flerbarnstillägg för barn som har rätt till förlängt barnbidrag eller för barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen men sådant bidrag eller sådan studiehjälp inte lämnas för barnet,

–när en person vill få flerbarnstillägg med stöd av en sammanräkning av barn som någon i hushållet får barnbidrag för, om bidragsmottagarna är sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller har haft ett barn gemensamt, och

–när en person vill få flerbarnstillägg med stöd av en sammanräkning av barn som någon i hushållet får barnbidrag för, om bidragsmottagarna är sambor och har ett barn gemensamt och det för barnet inte lämnas allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Socialförsäkringen ska så långt som möjligt vara enkel att förstå så att den som berörs vet vad som krävs. Barnbidraget är inget undantag. Genom att i vissa situationer kräva anmälan för att flerbarnstillägg ska lämnas riskerar föräldrar att gå miste om stöd som syftar till att stärka barnfamiljers ekonomi och som de har rätt till. Det innebär också att processen kring bidraget blir omständlig och att Försäkringskassans handläggning av ett ärende riskerar att dra ut på tiden. Ytterst kan det innebära att bidrag lämnas med felaktigt belopp eller inte alls trots att en person har rätt till det. Särskilt omständliga är de nuvarande bestämmelserna om anmälningskrav för föräldrar vars barn fyller 16 år under ett års första kvartal, eftersom anmälan då behöver göras två gånger under en relativt kort tidsperiod: först för den tid när barnet går kvar i grundskola och har rätt till förlängt barnbidrag och sedan när barnet börjar studera på gymnasiet och har rätt till studiehjälp.

40

Anmälningskravet för flerbarnstillägg som avser barn över 16 år som Prop. 2017/18:270
studerar  
När det gäller större andelen av de barn som omfattas av rätten till  
förlängt barnbidrag får Försäkringskassan i dag direkt av skol-  
huvudmännen den information som behövs för att kunna avgöra om rätt  
till sådant bidrag föreligger. Skolhuvudmännens uppgiftsskyldighet  
framgår av 110 kap. 37 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB och 1 §  
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2007:7) om förlängt barnbidrag.  
När det gäller barn som går i skola utomlands och som kan ha rätt till  
förlängt barnbidrag (se 15 kap. 6 § SFB) får Försäkringskassan  
nödvändig information genom att det ställs krav på ansökan om sådant  
bidrag för dessa barn (se 110 kap. 4 § och 6 § första stycket 1 SFB). Görs  
ingen sådan ansökan har Försäkringskassan inte den information som  
krävs för att myndigheten ska kunna bedöma om barnet har rätt till  
förlängt barnbidrag.  
Möjligheten till informationsutbyte mellan Försäkringskassan och  
Centrala studiestödsnämnden (CSN) har utvecklats under årens lopp.  
Den sammantagna information som Försäkringskassan kan få från CSN i  
dag innebär att antalet situationer där information genom en anmälan  
från enskild är avgörande för att Försäkringskassan ska kunna bedöma  
rätten till flerbarnstillägg har minskat. Enligt Försäkringskassan kan  
myndigheten redan i och med informationen från CSN få tillräckliga  
uppgifter om barn som berättigar till flerbarnstillägg på grund av att de  
får studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Sådan  
studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg.  
Försäkringskassan har emellertid inte information om ett barn som  
bedriver studier som ger rätt till studiehjälp men som inte får sådant stöd.  
Det kan exempelvis handla om personer som bedriver studier som ger  
rätt till studiehjälp men där sådan hjälp beviljas endast efter ansökan och  
en sådan ansökan inte har gjorts. Dessa barn kan dock berättiga till  
flerbarnstillägg.  
En anmälan bör ha en faktisk betydelse och inte krävas slentrian-  
mässigt. Eftersom Försäkringskassan har tillgång till information om  
utbetalning av förlängt barnbidrag och studiehjälp, är det inte motiverat  
att uppställa något krav på anmälan för flerbarnstillägg i dessa fall.  
Regeringen föreslår därför att anmälningskravet ska tas bort om förlängt  
barnbidrag eller studiehjälp lämnas för barnet. Flerbarnstillägg i dessa  
situationer kommer således att lämnas per automatik när samtliga  
förutsättningar för förmånen är uppfyllda. Om förlängt barnbidrag eller  
studiehjälp inte lämnas för barnet, har Försäkringskassan inte tillgång till  
den information som krävs för att myndigheten ska kunna bedöma rätten  
till flerbarnstillägg. Anmälningskravet bör därför fortsätta att gälla i  
dessa fall. Det bör med den föreslagna ordningen inte vara förenat med  
några svårigheter för den enskilde att bedöma om anmälan behöver göras  
eller inte. Övergångsbestämmelserna till den föreslagna ändringen  
behandlas i avsnitt 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.  

41

Prop. 2017/18:270

42

Anmälningskravet för flerbarnstillägg efter sammanräkning av barn med olika bidragsmottagare

Även informationsutbytet mellan Försäkringskassan och Skatteverket har utvecklats sedan anmälningskravets införande. Sedan tidigare har anmälningskravet när det gäller dem som vill få flerbarnstillägg grundat på en sammanräkning av barn i hushållet för vilka olika personer får barnbidrag kunnat tas bort för de föräldrar som bor tillsammans med ett eller flera gemensamma barn som någon av dem får helt eller halvt barnbidrag för (se ovan under Bakgrund). Numera är det möjligt att med informationen från Skatteverket rent generellt fånga upp de situationer där två föräldrar genom att vara gifta med varandra och stadigvarande sammanbo uppfyller kraven för att räkna samman sina barn för flerbarnstillägg, oavsett om de har barn gemensamt eller inte. Det är med dagens information hos Försäkringskassan även möjligt att fånga upp de flesta situationer där två föräldrar som är sambor och har ett barn gemensamt uppfyller villkoren för att räkna samman sina barn för flerbarnstillägg, dvs. även barn från tidigare förhållanden, oavsett om någon av dem är mottagare av barnbidrag för det gemensamma barnet eller inte. Det kan t.ex. vara fråga om att det gemensamma barnet själv blivit mottagare av förlängt barnbidrag i och med att han eller hon blivit myndig. För att nödvändiga uppgifter om familjebilden redan ska finnas hos Försäkringskassan måste det dock för det gemensamma barnet lämnas en sådan förmån eller ett sådant stöd som innebär att ett barn berättigar till flerbarnstillägg enligt 15 kap. 9 § SFB, dvs. allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen. Övriga förutsättningar för att ett barn ska berättiga till flerbarnstillägg behöver inte vara uppfyllda. Det är alltså inte nödvändigt att det gemensamma barnet är ett av de barn som faktiskt berättigar till flerbarnstillägg för föräldern i fråga för att uppgifterna om familjebilden ska kunna fångas upp i registret. Det kan t.ex. vara så att det gemensamma barnet bor i familjehem (jfr 15 kap. 10 § SFB).

Någon anmälan är således inte längre nödvändig för att flerbarnstillägg ska kunna lämnas i de fall där bidragsmottagarna har ett barn gemensamt och det för barnet lämnas någon sådan förmån eller något sådant stöd som anges i 15 kap. 9 § SFB. Regeringen föreslår därför att anmälningskravet tas bort i dessa situationer, vilket innebär att flerbarnstillägg omfattande barnen i fråga lämnas per automatik när samtliga förutsättningar för förmånen är uppfyllda.

Anmälningskravet för att få räkna samman barn för flerbarnstillägg måste dock kvarstå i ett fåtal situationer på grund av att Försäkringskassan utan en anmälan inte har tillgång till den information om familjebilden som krävs för att kunna bedöma rätten till flerbarnstillägg. Det gäller situationen där de som vill räkna samman barn är sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har haft barn gemensamt. Det gäller vidare situationen där de som är sambor har ett gemensamt barn för vilket det inte lämnas någon sådan förmån eller något sådant stöd som berättigar till flerbarnstillägg enligt 15 kap. 9 § SFB. Den senare situationen får antas vara relativt ovanlig.

Övergångsbestämmelserna till den föreslagna ändringen behandlas i avsnitt 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Information om fortsatt anmälningskrav i vissa situationerProp. 2017/18:270

Förslagen medför att föräldrar som uppfyller de relevanta villkoren på ett enklare sätt kommer att få det bidrag som de har rätt till.

Att vissa situationer fortfarande omfattas av ett anmälningskrav kan medföra att bestämmelserna uppfattas som otydliga och inkonsekventa av berörda föräldrar. Det anmälningskrav som kvarstår avser dock undantagsfall och de föräldrar som berörs bör inte vara många till antalet. Det är Försäkringskassans ansvar att säkerställa att information om omfattningen av anmälningsplikten finns lättillgänglig på myndighetens hemsida.

5.3.2 Slopad anmälningsskyldighet när ett barn har upphört att bo växelvis

Regeringens bedömning: Det bör inte längre finnas någon skyldighet för den som får allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag att anmäla till Försäkringskassan när det växelvisa boende upphör som har grundat rätt till delat barnbidrag. Bestämmelsen om sådan anmälningsplikt i barnbidragsförordningen bör därför utgå.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända.

Skälen för regeringens bedömning: Sedan den 1 mars 2014 är ett barns växelvisa boende hos sina föräldrar inte längre avgörande för att barnbidraget ska kunna delas mellan föräldrar med gemensam vårdnad om barnet. I stället är den nuvarande huvudregeln att barnbidraget delas mellan föräldrarna om de har gemensam vårdnad om barnet, dvs. oavsett om föräldrarna bor tillsammans med varandra eller med barnet. Barnets boende saknar således den betydelse som det tidigare hade för frågan om vem som skulle stå som mottagare av barnbidraget. Bestämmelser om rätt mottagare av barnbidrag vid gemensam vårdnad finns i 16 kap. 5– 8 §§ socialförsäkringsbalken, förkortad SFB.

Om barnbidraget delas, måste den förälder som vill få hela barnbidraget på grund av att barnet bor varaktigt tillsammans med endast honom eller henne anmäla detta till Försäkringskassan (jfr 16 kap. 7 § 1 SFB). Om barnbidraget betalas ut till endast en förälder, måste den som vill att barnbidraget ska delas på grund av att barnet bor växelvis anmäla detta (jfr 16 kap. 7 § 2 SFB). Försäkringskassan kan i sådana fall vid sin prövning komma fram till att barnet bor växelvis och att barnbidraget därför ska delas föräldrarna emellan. När det växelvisa boendet upphör, bör man falla tillbaka på huvudregeln att barnbidraget delas mellan föräldrarna. Detta är också hur Försäkringskassan har beskrivit myndighetens tillämpning av bestämmelserna. Den förälder som barnet bor varaktigt med efter att det växelvisa boendet har upphört måste alltså själv ge in en anmälan till Försäkringskassan om att få hela barnbidraget för att bidraget inte ska delas även fortsättningsvis. Enbart den

omständigheten att det växelvisa boendet har upphört innebär således

43

Prop. 2017/18:270 ingen förändring i frågan om vem som ska stå som mottagare av barnbidraget. Vidare skiljer sig inte rättsverkningarna åt när det gäller på vilken grund barnbidraget delas, varför det inte heller ur detta perspektiv finns något behov för Försäkringskassan av att få den information som nu är i fråga.

44

Regeringen anser att anmälningsplikten i barnbidragsförordningen (1988:386) vid upphörande av ett växelvist boende bör tas bort. Anmälningsplikten fyller inte längre någon funktion och innebär endast att föräldrar tvingas att vidta en omotiverad åtgärd gentemot Försäkringskassan. Den aviserade förordningsändringen är en följd av de ändrade lagbestämmelser om barnbidrag som trädde i kraft den 1 mars 2014 (SFS 2013:1018).

Det är fortfarande många barn som omfattas av äldre bestämmelser om barnbidrag i SFB. Enligt dessa bestämmelser kan delat barnbidrag endast lämnas vid växelvist boende. I sådana fall är det fortfarande motiverat med en anmälningsplikt i den aktuella situationen. En övergångsbestämmelse bör därför införas i barnbidragsförordningen, se vidare avsnitt 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

5.4Åtgärder inom bostadsbidraget

5.4.1Tidigare avstämning av bostadsbidraget

Regeringens förslag: Slutligt bostadsbidrag ska bestämmas efter det att Skatteverket har meddelat beslut om slutlig skatt för det kalenderår under vilket preliminärt bostadsbidrag har betalats ut.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som berör frågan tillstyrker promemorians förslag eller har inget att invända. Några instanser ställer sig positiva till förslaget med vissa förbehåll:

Riksrevisionen tillstyrker förslaget men framhåller att myndigheten för närvarande genomför en granskning av återkrav av bostadsbidrag. Riksrevisionen föreslår att regeringen avvaktar resultatet av granskningen, eftersom den kan utgöra en grund för en konsekvensbedömning av förslaget i promemorian.

Försäkringskassan är positiv till förslaget men förordar att regeringen ska avvakta och i stället överväga myndighetens förslag om ett bostadsbidrag som beviljas utifrån månadsinkomstuppgifter.

Skälen för regeringens förslag: För den enskilde är det viktigt att samhällets stöd är utformat på ett sätt som är begripligt och förutsägbart. En av de stora utmaningarna inom bostadsbidragets regelverk är att preliminärt uppskatta hur mycket en person kan komma att få i inkomst under ett visst år, inte minst när det gäller den som studerar eller är arbetslös under våren och sedan får ett jobb under hösten. För majoriteten av hushållen som får bostadsbidrag skiljer sig inte preliminärt och slutligt bostadsbidrag åt, men andelen som fått antingen ett för högt eller ett för lågt bidrag är inte försumbar. Inkomstavstämningen för 2016 som avser bidragsåret 2014 visar att cirka

48 procent av de 245 000 hushåll som det året fick bostadsbidrag fick ett preliminärt bostadsbidrag som innebär att det inte var aktuellt med återbetalning eller tilläggsutbetalning. Cirka 33 procent av hushållen, dvs. 81 000, fick ett för högt bidrag och skulle betala tillbaka pengar till staten. Ungefär 14 procent av hushållen, dvs. cirka 35 000, fick ett för lågt bidrag utbetalt under bidragsåret och fick en tilläggsutbetalning.

Bidragsmottagaren är skyldig att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka det slutliga bostadsbidraget så snart som möjligt efter det att han eller hon fick kännedom om förändringen. Försäkringskassan, som administrerar bidraget, har utvecklat stöd för den enskilde i form av en beräkningssnurra på myndighetens hemsida samt en applikation till mobiltelefon som kan användas för att bevaka om inkomsterna överstiger det man angett på ansökan. Trots detta visar siffrorna ovan att det kan vara svårt för mottagarna av förmånen att beräkna sina inkomster preliminärt på ett korrekt sätt: nästan en tredjedel av de hushåll som fick bostadsbidrag under 2012 fick krav på återbetalning av delar av bidraget.

Avstämningen för det slutliga bostadsbidraget görs av Försäkringskassan och grundar sig framför allt på information från Skatteverket, men även på information från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och den enskilde. Enligt nuvarande regelverk kan avstämningen göras först efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt senast ska ha skickats från Skatteverket, vilket i dag är i mitten av december året efter beskattningsåret. För de inkomster som en enskild fick under 2017 ska således besked om slutlig skatt skickas senast den 15 december 2018. Först därefter kan Försäkringskassan stämma av Skatteverkets uppgifter mot de uppgifter som det preliminära bostadsbidraget beräknats på, dvs. i början av följande år vilket i exemplet ovan är 2019. I dag kan det således dröja över två år från det att den enskilde söker bostadsbidrag till dess han eller hon får veta om någon del av det preliminärt utbetalade bidraget ska betalas tillbaka, om ytterligare bidrag ska betalas ut eller ingetdera.

Ett eventuellt återkrav eller en extra utbetalning efter så lång tid är svår att förstå för den som mottagit bidraget. Risken att bli återbetalningsskyldig om inkomsterna under året i fråga ökar mer än väntat och den långa tiden innan besked om eventuell återbetalning är något som kan påverka människor att inte söka bostadsbidrag, trots att de skulle ha rätt till bidraget. I längden kan detta påverka förtroendet för socialförsäkringen. Den ekonomiska situationen för den enskilde kan dessutom ha förändrats till det sämre sedan året då det preliminära bostadsbidraget utbetalades och den enskildes möjligheter att betala tillbaka det som betalats ut för mycket kan vara begränsade. Återkrav av bostadsbidrag riskerar då att bli en skuldfälla.

Bestämmelserna om preliminärt bostadsbidrag som bestäms med ledning av uppskattade inkomster för det kalenderår som avses och fastställande av slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställt underlag för att ta ut skatt för samma år tillkom 1996 (SFS 1996:441, prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229). Av propositionen framgår att en viktig faktor för ett system med preliminära bidrag som sedan stäms av mot taxerade uppgifter var att Försäkringskassan fick tillgång till de bidragssökandes inkomstförhållanden som fanns tillgängliga i skatteregistren (prop. 1995/96:186 s. 24).

Prop. 2017/18:270

45

Prop. 2017/18:270 Skatteverket har numera de slutliga inkomstuppgifterna färdigställda
  för cirka 70 000 av de 75 000 skattskyldiga redan under början av
  sommaren året efter beskattningsåret (Försäkringskassan, Fler förslag för
  minskat krångel (2012). Försäkringskassan skulle därför, för dessa
  personer, redan efter den tidpunkten kunna göra de avstämningar som
  krävs för att fastställa det slutliga bostadsbidraget för det föregående året.
  En förutsättning är naturligtvis att samtliga inkomstuppgifter som är av
  betydelse för avstämningen finns tillgängliga för Försäkringskassan,
  exempelvis avseende studiemedel.
  Regeringen föreslår mot den bakgrunden att Försäkringskassan genom
  en lagändring ges möjlighet att besluta om slutligt bostadsbidrag så snart
  Skatteverket har meddelat beslut om slutlig skatt i ett enskilt fall. Även
  om beslut om slutlig skatt inte har fattats för samtliga mottagare av
  bostadsbidrag i början av sommaren året efter att det preliminära
  bostadsbidraget betalades ut så innebär ändringen att Försäkringskassan
  kommer att kunna göra avstämningar allteftersom Skatteverket meddelar
  beslut om slutlig skatt i stället för att samtliga avstämningar måste göras
  först efter den 15 december samma år. Det innebär att Försäkringskassan
  gör avstämningen för mottagare av bostadsbidrag i samband med att
  Skatteverket skickar ut beslut om slutlig skatt. Flertalet bostads-
  bidragsmottagare kan då få besked om slutligt bostadsbidrag tidigare än i
  dag, även om det för några fortfarande kommer att bli aktuellt med ett
  sådant besked först vid samma tidpunkt som i dag.
  I praktiken kan en förändring enligt förslaget innebära att ett beslut om
  slutligt bostadsbidrag kommer att fattas nästan sex månader tidigare än i
  dag. En förkortad tid mellan den preliminära utbetalningen och den
  slutliga avstämningen ökar sannolikheten att den ekonomiska situationen
  är oförändrad för den som ska betala tillbaka pengar, vilket bör öka
  sannolikheten för att staten faktiskt återfår det som har betalats ut för
  mycket i bostadsbidrag och för att antalet som blir skuldsatta på grund av
  återbetalningskrav avseende bostadsbidraget blir färre. Förslaget innebär
  även att staten får återbetalningarna av för högt utbetalda bidrag tidigare.
  Vidare innebär det att den som har rätt till ett högre bidrag får
  tilläggsutbetalningen närmare i tid till det behov som bidraget är avsett
  att tillgodose. Att beslutet om slutlig skatt och avstämningen i
  bostadsbidraget då kommer att ligga närmare varandra i tid kan även
  göra bidragets utformning mer begriplig för den enskilde.
  Riksrevisionen förordar i sitt remissvar att regeringen bör avvakta
  resultatet av den granskning av återkrav av bostadsbidrag som
  myndigheten genomför då den kan utgöra en grund för en
  konsekvensbedömning av förslaget. Regeringen vill framhålla att en
  tidigare avstämning av utbetalat bostadsbidrag medför att avstämningen i
  större utsträckning än i dag stäms av i anslutning till den period
  bostadsbidrag har betalats ut för. För enskilda innebär en tidigare
  avstämning och möjlig korrigering av det belopp som har betalats ut att
  koppling till den period bidraget har betalats ut för tydliggörs. På sikt
  ökar det även de sökandes möjligheter att förstå kopplingen mellan
  utbetalningen av preliminärt bostadsbidrag och det slutliga bidrag som
  fastställs vid avstämning. En tidigare avstämning kan även antas medföra
  att föräldrar snabbare kan ges indikationer på om bidraget utbetalas med
46 rätt belopp även för innevarande år. Detta kan medföra att risken för att

bli återbetalningsskyldig på grund av att ersättning betalas ut med för Prop. 2017/18:270 högt belopp minskar. Av Riksrevisionens granskning av återkrav av

bostadsbidrag framkommer dessutom inget som står i strid med, eller som motverkar, det nu aktuella förslaget.

Inför beslut om slutligt bostadsbidrag får Försäkringskassan i dag information om den enskildes inkomster direkt från Skatteverket. Detta sker genom att Försäkringskassan skickar personnummer för de personer som fått preliminärt bostadsbidrag ett visst år till Skatteverket som i sin tur skickar inkomstuppgifterna för dessa personer till Försäkringskassan. Förslaget innebär inte att någon ny sorts information kommer att överföras mellan myndigheterna, utan endast att informationsöverföringen kommer att ske vid fler tillfällen än i dag. Någon ändrad reglering i förhållande till denna informationsöverföring bedöms inte behövas.

Försäkringskassan framhåller även i sitt remissvar att regeringen bör avvakta och i stället överväga Försäkringskassans förslag om ett

moderniserat bostadsbidrag som beviljas utifrån månadsinkomstuppgifter. Regeringen bedömer dock att Försäkringskassans förslag inte utgör tillräckliga skäl för att avvakta ytterligare tid och invänta ändringar i bostadsbidraget. Det nu lämnade förslaget utgör dessutom inget hinder för möjligheten att senare återkomma i frågan om bostadsbidrag som baseras på månadsinkomstuppgifter. Regeringen har i Budgetpropositionen för 2018 aviserat sin åsikt att utreda frågan.

5.4.2En särskild bestämmelse om bostadsbidrag förs in i socialförsäkringsbalken

Regeringens förslag: Lagen om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska upphävas. Bestämmelsen i lagen ska föras in i socialförsäkringsbalken.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans motsätter sig förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag ingår studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag. Endast 80 procent av studiebidraget enligt studiestödslagen (1999:1395) ska dock räknas med i den bidragsgrundande inkomsten. Bestämmelsen med denna innebörd infördes år 2001, men inledningsvis i tillfälliga lagar. Sedan den 1 januari 2004 finns bestämmelsen i lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.

Studiestartsstöd är ett statligt studiestöd. Enligt 1 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd är syftet med lagen att öka rekryteringen till studier bland personer med stort utbildningsbehov, för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Studiestartsstödet ingår också vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag. I lagen om särskild bestämmelse om bostadsbidrag föreskrivs att studiestartsstödet i likhet

47

Prop. 2017/18:270 med studiebidraget ska ingå med 80 procent vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten.

Övriga bestämmelser om bostadsbidrag finns numera i socialförsäkringsbalken. Regeringen föreslår därför att den särskilda bestämmelsen om studiebidrag och studiestartsstöd vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten ska föras in i socialförsäkringsbalken. Som en följd av detta ska lagen om särskild bestämmelse om bostadsbidrag upphävas. Förslaget innebär ingen ändring i sak utan är en regelförenkling av redaktionell karaktär.

Tidpunkten för upphävandet och behovet av övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

5.5Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

5.5.1Direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen

Regeringens förslag: Försäkringskassan ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken.

Direktåtkomsten ska endast få omfatta uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen,

identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Regeringens bedömning: Förslaget om direktåtkomst är förenligt med EU:s dataskyddsförordning.

Någon ny sekretessbrytande bestämmelse behöver inte införas för att Försäkringskassan ska få ta del av de aktuella uppgifterna genom direktåtkomst.

  Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med
  regeringens förslag och bedömning.
  Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ställer sig
  positiva till förslaget och bedömningen eller har inget att invända. Dessa
  är Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Skatteverket,
  Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Konsument-
  verket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
  (IFAU), Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och
  Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst
  (BUS).
  Justitiekanslern (JK) har inga invändningar mot förslaget men framför
  att grundläggande krav på integritetsskydd måste kunna upprätthållas
  samt att det finns skäl att tydligare belysa hur avvägningen mellan
  behovet av att införa direktåtkomst och integritetsskyddet har gjorts. JK
48 efterlyser även tydligare överväganden om behovet av säkerhetsåtgärder

för att minska riskerna för intrång i den personliga integriteten. Pensions- Prop. 2017/18:270 myndigheten tillstyrker förslaget och tillägger att det är viktigt att

behörigheten att ta del av uppgifterna begränsas på ett ändamålsenligt sätt. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tillstyrker förslaget och tillägger att tillgång till månadsaktuella inkomstuppgifter skulle kunna ge en möjlighet till att den bidragsskyldiga föräldern får ett fastställt betalningsbelopp som mer korrekt avspeglar hans eller hennes aktuella ekonomiska situation. Eftersom detta förutsätter ytterligare regeländring i socialförsäkringsbalken föreslår ISF att regeringen överväger en översyn av reglerna om inkomstunderlag för betalningsskyldighet. Datainspektionen har inga invändningar mot författningsförslagen men vill påminna om att regleringen måste anpassas till EU:s dataskyddsförordning. Sveriges advokatsamfund framför att det är otillfredsställande att det finns ett förslag om direktåtkomst utan att det finns en legaldefinition av begreppet. Enligt advokatsamfundet innebär förslaget vidare risker ur integritetsskyddssynpunkt för den enskilde som inte till fullo kan överblickas.

Skälen för regeringens förslag och bedömning  
Vissa allmänna överväganden om ett utökat utlämnande och den  
personliga integriteten  
Automatiserad behandling av stora mängder personuppgifter kan  
medföra risker från integritetssynpunkt. Myndigheters behandling av  
stora informationsmängder som är samlade så att uppgifter är enkelt  
sökbara på elektronisk väg innebär en risk för att enskilda personer ska  
utsättas för oacceptabla intrång i den personliga sfären. Ett omfattande  
elektroniskt utlämnande av personuppgifter innebär vidare att uppgifter  
får en större spridning. Det ger också mottagaren möjligheter att bearbeta  
information genom att t.ex. samköra den med sina egna register.  
Uppgifter som samlas tillsammans med andra uppgifter kan skapa en  
totalbild av en människas enskilda förhållanden och leda till att statens  
kännedom om personens privata förhållanden ökar, vilket kan innebära  
ett intrång i den enskildes personliga integritet.  
Frågan om elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter har  
varit föremål för flera olika utredningar som har behandlat de  
avvägningar som behöver göras vid ett utökat elektroniskt  
informationsutlämnande. I dessa sammanhang har det bl.a. framhållits att  
skyddet för den personliga integriteten måste vägas mot de viktiga  
allmänintressen som kan motivera ett utökat informationsutbyte, såsom  
att informationsutbytet kan leda till en ökad effektivitet hos myndigheter,  
ge den enskilde bättre service och behövas för att genom bättre  
kontrollmöjligheter undvika att välfärdssystemen undergrävs av  
bidragsbrott och felaktiga utbetalningar (jfr prop. 2007/08:160 s. 48 och  
prop. 2016/17:58 s. 124).  
I EU:s dataskyddsförordning och i lagen (2018:218) med  
kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt i  
särskilda registerförfattningar för myndigheter finns bestämmelser som  
reglerar hur personuppgifter får behandlas. Dessa bestämmelser ger så-  
ledes ett skydd för den enskildes integritet vid ett utbyte av uppgifter. 49
 

Prop. 2017/18:270

50

Även utformningen av sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ger ett skydd för den personliga integriteten hos mottagaren av uppgifter genom att obefogad spridning av uppgifterna motverkas.

När det gäller handläggningen av vissa ärenden, bl.a. sådana som rör förmåner för enskilda, är uppgifter om inkomster ofta av central betydelse vid handläggningen. Uppgifter om inkomst kan ha direkt koppling till de materiella bestämmelserna i regelverket för den aktuella förmånen. Uppgifter av samma slag som de uppgifter som kan komma i fråga att lämna ut finns i dessa fall redan i stor utsträckning hos mottagaren. Den ökade kartläggning av enskildas personliga förhållanden som utlämnandet medför är då begränsad, vilket enligt regeringens mening talar för att integritetsintrånget blir mindre. Uppgifter i beskattningsdatabasen kan ibland behövas för att kontrollera motsvarande uppgifter som har lämnats av enskilda till den mottagande myndigheten.

Flera myndigheter deltar i dag i elektroniska informationsutbyten med Skatteverket. Det har i dessa fall ansetts vara förenligt med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten att tillåta dessa utbyten (se bl.a. prop. 2016/17:58 s. 125).

Nuvarande informationsutbyte

Försäkringskassan har i dag ett elektroniskt informationsutbyte med Skatteverket inom olika förmånsslag. Av 7 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att vissa uppgifter ska lämnas ut från beskattningsdatabasen till Försäkringskassan. Uppgiftsskyldigheten omfattar bl.a. uppgifter som behövs för fastställande av underhållsstöd och betalningsskyldighet för sådant stöd enligt socialförsäkringsbalken, förkortad SFB (första stycket 3). Uppgifter som ska lämnas ut avser bl.a. samtliga intäkts- och kostnadsposter i inkomstslagen tjänst och kapital (andra stycket 7) samt uppgifter om överskott eller underskott i inkomstslaget näringsverksamhet (andra stycket 8). Enligt 110 kap. 31 § SFB gäller också att bl.a. myndigheter på begäran från Försäkringskassan ska lämna uppgift som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av SFB. Med stöd av dessa bestämmelser lämnar Skatteverket i dag till Försäkringskassan bl.a. ut uppgifter ur den årliga kontrolluppgiften.

Direktåtkomst i ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och bostadsbidrag

Enligt 2 kap. 8 c § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska Försäkringskassan få ha direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. SFB eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. SFB (prop. 2016/17:58). Den aktuella bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 2017:388).

Direktåtkomsten får endast omfatta uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL,

identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottag- Prop. 2017/18:270 aren samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Den 1 januari 2019 träder även en ny lydelse av 7 § förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i kraft (SFS 2017:391). I ett nytt tredje stycke införs en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet för Skatteverket vid Försäkringskassans direktåtkomst till beskattningsdatabasen. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan, vid direktåtkomst till beskattningsdatabasen, har rätt att ta del av de ovan angivna uppgifterna.

Försäkringskassan har behov av inkomstuppgifter i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

När fullt underhållsstöd lämnas för ett barn ska den bidragsskyldiga föräldern betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar det stöd som lämnats till barnet. Bestämmelser om betalningsskyldigheten för underhållsstöd finns i 19 kap. SFB. Betalningsskyldigheten fastställs av Försäkringskassan. Enligt huvudregeln bestäms betalningsskyldigheten för varje barn som har rätt till underhållsstöd till ett visst belopp per år (betalningsbelopp) enligt en schabloniserad metod. Betalningsskyldigheten är beroende av den bidragsskyldiga förälderns inkomst enligt beslut om slutlig skatt till den del inkomsten överstiger ett grundavdrag som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader. Betalningsbeloppet motsvarar en viss procentandel av denna inkomst och är beroende av det totala antalet barn som den bidragsskyldiga föräldern är underhållsskyldig för.

Betalningsskyldigheten kan under vissa förhållanden i stället bestämmas till ett högre belopp genom en skälighetsbedömning. Försäkringskassan kan under vissa förutsättningar bevilja den bidragsskyldiga föräldern anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten eller efterge den bidragsskyldiga förälderns fordran till Försäkringskassan. I dessa situationer behöver Försäkringskassan få tillgång till inkomstuppgifter som är mer aktuella än den beskattade inkomsten.

Försäkringskassan bör få medges direktåtkomst till beskattningsdatabasen i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

Som framgår ovan behöver Försäkringskassan tillgång till inkomstuppgifter i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd. En möjlighet för Försäkringskassan att i beskattningsdatabasen söka individbaserad information som framöver normalt kommer att lämnas månadsvis i arbetsgivardeklarationerna skulle effektivisera handläggningen hos Försäkringskassan och förbättra beslutskvaliteten i dessa ärenden. Det har redan införts en möjlighet till direktåtkomst för ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och bostadsbidrag som kommer att kunna utnyttjas från och med den 1 januari 2019. Försäkringskassans behov av uppgifter i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd avser samma slags uppgifter som Försäkringskassan framöver kommer att få medges direktåtkomst till i ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och bostadsbidrag, dvs. uppgifter per betalningsmottagare i

arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer,

51

Prop. 2017/18:270 identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalnings-
  mottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod deklarationen avser.
  Regeringen bedömer att direktåtkomst i ärenden om betalningsskyldighet
  för underhållsstöd skulle förbättra handläggnings- och beslutskvaliteten
  hos Försäkringskassan, öka effektiviteten vid uppgiftslämnandet för både
  Skatteverket och Försäkringskassan samt förbättra Försäkringskassans
  kontrollmöjligheter. Regeringen anser därför att det bör införas en
  bestämmelse som innebär att Försäkringskassan får medges
  direktåtkomst till de ovan redovisade uppgifterna i beskattnings-
  databasen, om uppgifterna behövs i ett ärende av aktuellt slag.    
  Sveriges advokatsamfund invänder att det förefaller tillräckligt
  effektivt och för den enskilde betydligt mindre integritetskränkande att
  Skatteverket på förfrågan är skyldig att lämna information till
  Försäkringskassan. Genom ett sådant uppgiftslämnande kan man dock
  inte uppnå samma effektivitets- och kvalitetsvinster som vid
  direktåtkomst. Försäkringskassans behov av de mest aktuella
  inkomstuppgifterna i aktuella ärenden är enligt regeringens mening av
  sådant slag att Försäkringskassan behöver ha möjlighet att på egen hand
  söka i beskattningsdatabasen efter de uppgifter som behövs.    
  Advokatsamfundet anser även att det är otillfredsställande med en
  bestämmelse om direktåtkomst utan att det finns en legaldefinition av
  begreppet. Enligt advokatsamfundet är det inte klarlagt vad direktåtkomst
  kommer att innebära i praktiken. Regeringen kan i denna del konstatera
  att bestämmelser om direktåtkomst förekommer inom en rad olika
  registerförfattningar. Den grundläggande innebörden av direktåtkomst
  anses vara att någon har direkt tillgång till information hos någon annan
  och på egen hand kan söka i den, dock utan att själv kunna påverka
  innehållet. Direktåtkomsten kan ge användaren möjlighet att även hämta
  hem information till sitt eget system och bearbeta den där (se t.ex.
  prop. 2007/08:160 s. 57 f. och prop. 2016/17:58 s. 127). I begreppet
  direktåtkomst ligger att den utlämnande myndigheten i det enskilda fallet
  inte har någon kontroll över vilka uppgifter mottagaren vid ett visst
  tillfälle tar del av. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande
  ansett att gränsdragningen mellan vad som enligt bestämmelsen i
  114 kap. 22 § SFB är direktåtkomst och annat utlämnande på medium för
  automatiserad behandling beror på om den aktuella upptagningen kan
  anses förvarad hos den mottagande myndigheten enligt 2 kap. 3 §
  tryckfrihetsförordningen (HFD 2015 ref. 61).      
  Regeringen finner mot bakgrund av det anförda, till skillnad från
  advokatsamfundet, att det inte är oklart vad begreppet direktåtkomst
  innebär i praktiken. Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets
  beskattningsverksamhet innehåller redan ett flertal bestämmelser om
  direktåtkomst. Den omständigheten att det saknas en legaldefinition av
  begreppet direktåtkomst innebär enligt regeringens mening inte att det
  finns något hinder mot att det i nämnda lag införs en bestämmelse om
  direktåtkomst till beskattningsdatabasen för Försäkringskassan i ärenden
  om betalningsskyldighet för underhållsstöd.      
  Justitiekanslern (JK) och advokatsamfundet uttalar sig om prome-
  morians förslag ur ett integritetsperspektiv. JK framhåller vikten av att
  tydligt belysa hur avvägningen mellan behovet av att införa
52 direktåtkomst och integritetsskyddet har gjorts. Enligt advokatsamfundet

innebär förslaget risker ur integritetsskyddssynpunkt för den enskilde som inte kan överblickas helt och hållet.

Som framgår ovan syftar förslaget om direktåtkomst till att förbättra beslutskvaliteten och att öka effektiviteten. Direktåtkomsten begränsas enligt förslaget till de uppgifter som behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för underhållsstöd. Uppgifterna som omfattas av direktåtkomsten är inte utan integritetskänslighet, men är inte heller av det särskilt känsliga slaget. Samma slags uppgifter finns redan hos Försäkringskassan och myndigheten kommer, som anges ovan, framöver att få medges direktåtkomst till uppgifterna om de behövs i ett ärende om sjukpenninggrundande inkomst eller bostadsbidrag. Regeringen anser därför att den föreslagna rätten till direktåtkomst inte innebär ett otillbörligt eller oproportionerligt ingrepp i enskildas integritetsskydd.

JK och Pensionsmyndigheten påtalar vidare behovet av skyddsåtgärder för att minska riskerna för intrång i den personliga integriteten. Som de båda remissinstanserna framhåller förutsätter rätten till direktåtkomst att behörigheten att ta del av uppgifterna begränsas hos den mottagande myndigheten så mycket som möjligt med hänsyn till den aktuella verksamheten och känsligheten hos personuppgifterna. Uppgifter som lämnas ut genom direktåtkomst måste vidare överföras på ett tekniskt säkert sätt.

Regeringen kan konstatera att det åligger myndigheterna att organisera sin verksamhet och sina system på ett sådant sätt att gällande krav på teknisk och administrativ säkerhet upprätthålls. I EU:s dataskyddsförordning finns bestämmelser om krav på säkerhet och lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker i enlighet med förordningen. Grundläggande bestämmelser om den personuppgiftsansvariges ansvar gäller även vid direktåtkomst. Enligt 1 kap. 6 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet är Skatteverket personuppgiftsansvarigt för den behandling som verket ska utföra. Den myndighet som lämnar ut uppgifter genom direktåtkomst, i detta fall Skatteverket, har ett principiellt ansvar att förvissa sig om att den myndighet som beviljas direktåtkomst vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga från integritetssynpunkt. Försäkringskassans behandling av personuppgifter i egenskap av mottagande myndighet omfattas vidare av integritetsskyddande bestämmelser om behandling av personuppgifter i 114 kap. SFB. Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att det i detta sammanhang inte finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om Skatteverkets eller Försäkringskassans ansvar vid direktåtkomsten (jfr prop. 2016/17:58 s. 129).

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att Försäkringskassan ska få medges direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för underhållsstöd. Rätten till direktåtkomst ska enligt förslaget endast få omfatta uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer, identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser. Regeringens förslag innebär att direktåtkomst endast får medges om uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder. Uppgifter som inte behövs vid ärendehandläggningen omfattas därmed inte av den

Prop. 2017/18:270

53

Prop. 2017/18:270

54

föreslagna bestämmelsen om direktåtkomst. Rätten till direktåtkomst omfattar sådana ändringar eller tillägg av uppgifterna som den uppgiftsskyldige ska göra enligt 26 kap. 40 § SFL. Vidare omfattas Skatteverkets rättelser av felaktiga eller uteblivna identifikationsuppgifter (jfr prop. 2016/17:58 s. 134). Vilka uppgifter som ska redovisas per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer framgår av bestämmelserna i 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL. Det rör sig bl.a. om uppgifter om olika ersättningar som har betalats ut. Av 26 kap. 4 § andra stycket SFL framgår att i de fall en förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas, ska en sådan lämnas för varje betalningsmottagare.

Förslaget om direktåtkomst är förenligt med EU:s dataskyddsförordning

I lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet regleras direktåtkomst till beskattningsdatabasen. Det aktuella förslaget om direktåtkomst innebär att Försäkringskassan ska få medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. SFB.

I dataskyddsförordningen finns det inga särskilda bestämmelser som direkt rör direktåtkomst utan det krävs i likhet med vad som gäller för all behandling av personuppgifter – att behandlingen uppfyller tillämpliga grundläggande krav i artikel 5 och har rättslig grund enligt artikel 6. Det krävs också att åtgärder enligt artiklarna 24.1 och 32 i dataskyddsförordningen är vidtagna. Om utlämnandet i sig är tillåtet enligt dataskyddsförordningen, får det således ske på vilket sätt som helst så länge föreskrivna skyddsåtgärder vidtas. Artiklarna 24.1 och 32 i dataskyddsförordningen om åtgärder kommer att vara direkt tillämpliga.

Datainspektionen anmärker att den föreslagna regleringen måste anpassas till dataskyddsförordningen. I propositionen Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:95) bedömer regeringen att den behandling av personuppgifter som får utföras enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet har rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning (se s. 40–46). Regeringen bedömer att det inte på grund av dataskyddsförordningen behöver göras några ändringar i nämnda lag i fråga om bestämmelserna om när direktåtkomst får medges. Enligt regeringen är den bestämmelse om utökad direktåtkomst för Försäkringskassan som nu föreslås också förenlig med dataskyddsförordningen. Den personuppgiftsbehandling som föranleds av förslaget bedöms sammanfattningsvis vara förenlig med dataskyddsförordningen.

Någon ny sekretessbrytande bestämmelse behövs inte

Rätten till direktåtkomst till beskattningsdatabasen för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder ska enligt regeringens förslag regleras i 2 kap. 8 c § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Direktåtkomsten enligt lagförslaget avser sådana uppgifter som anges i den sekretessbrytande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet vid direktåtkomst i 7 § tredje stycket förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet (i lydelsen från och med den 1 januari 2019, se Prop. 2017/18:270 SFS 2017:391). Regeringen bedömer mot denna bakgrund att någon ny sekretessbrytande bestämmelse inte behöver införas för att Försäkrings-

kassan genom direktåtkomst ska få ta del av de aktuella uppgifterna i ärenden om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder.

5.5.2Sekretessfrågor

Regeringens bedömning: Det behöver inte införas någon bestämmelse om sekretess för uppgifterna hos Försäkringskassan.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Justitiekanslern (JK) är den enda remissinstans som yttrar sig särskilt i frågan. JK ansluter sig till den beskrivning av rättsläget som görs i promemorian vad gäller sekretess.

Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om skattesekretess finns i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretess gäller enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL bl.a. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, så kallad databassekretess. Databassekretessen gäller för uppgifter som en myndighet får tillgång till genom direktåtkomst till beskattningsdatabasen.

Eftersom databassekretessen är absolut kommer sekretess att gälla för sådana uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som bara är tekniskt tillgängliga i beskattningsdatabasen hos mottagarna. När en uppgift i beskattningsdatabasen skrivs ut på papper eller på annat sätt används i den mottagande myndighetens verksamhet upphör dock Skatteverkets databassekretess att vara tillämplig hos den mottagande myndigheten (jfr prop. 2016/17:58 s. 146 och prop. 2010/11:78 s. 23). I sådana situationer kommer i stället de sekretessbestämmelser som gäller hos den mottagande myndigheten att vara tillämpliga på uppgiften. Vad som nu ska bedömas är således om detta sekretesskydd är tillräckligt.

Försäkringskassan har redan i dag rätt att på begäran få ta del av uppgifter av aktuellt slag, om de behövs för handläggningen av ett ärende (se

110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken). Genom förslaget om direktåtkomst tydliggörs dock frågan om huruvida uppgifterna har ett tillräckligt sekretesskydd hos Försäkringskassan. Det bör i denna fråga framhållas att Försäkringskassan har en primär sekretessreglering till skydd för enskilds personliga förhållanden i sådana ärenden som avses. Lagstiftaren har således tidigare gjort en avvägning mellan insynsintresset och behovet av skydd för uppgifter av personlig karaktär i dessa ärenden. Frågan blir då om de nu aktuella uppgifterna är av sådan art att de föranleder en annan bedömning.

Enligt 28 kap. 1 § OSL gäller sekretess hos Försäkringskassan för

uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,

55

Prop. 2017/18:270 om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring. Det gäller således en presumtion för offentlighet. Uppgifter om en persons ekonomi faller under begreppet personliga förhållanden. Det torde dock mera sällan kunna hävdas att det medför men för den enskilde att lämna ut uppgifter om sin ekonomi. Men för den enskilde ska anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde, även om åtgärden är fullt rättsenlig och i övrigt acceptabel (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 190).

56

Regeringen har bedömt att sekretesskyddet för uppgifter som Försäkringskassan inhämtar genom direktåtkomst till beskattningsdatabasen i ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och bostadsbidrag är tillräckligt starkt enligt nuvarande bestämmelser i OSL. Regeringen ansåg därför att det inte fanns skäl att införa någon ny bestämmelse om sekretess för uppgifterna hos Försäkringskassan (se prop. 2016/17:58 s. 146 f.). Enligt regeringens mening finns det inte skäl att bedöma behovet av sekretesskydd annorlunda för uppgifter av samma slag som förekommer hos Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder. Någon bestämmelse om sekretess hos Försäkringskassan föreslås därför inte.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Äldre bestämmelser i socialförsäkringsbalken ska fortfarande gälla för föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

Lagen om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av 2018. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla i fråga om bostadsbidrag som avser tid före den 1 januari 2019.

Regeringens bedömning: Ändringen i barnbidragsförordningen bör träda i kraft den 1 januari 2019.

Äldre bestämmelser i barnbidragsförordningen om anmälningsskyldighet vid upphörande av ett växelvist boende bör fortfarande gälla i fråga om barn som omfattas av äldre bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över promemoriornas förslag.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt regeringens mening bör de nya bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner, föräldraledighet, barnbidrag och bostads-

bidrag träda i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna bör tillämpas från Prop. 2017/18:270 och med samma tidpunkt. Någon särskild bestämmelse om att

lagändringar ska tillämpas för tid från och med ikraftträdandet behövs inte. I vissa delar krävs dock övergångsbestämmelser.

Föräldrapenningsförmåner och föräldraledighet

De nya bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner i 12 kap. 5 a och 7 a §§ samt 13 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, bör tillämpas i fråga om sådana mödravårdsbesök, inskolningar och kurser för föräldrar som äger rum efter ikraftträdandet (se avsnitten 5.1.1, 5.1.2 och 5.2.2). Det vore av rättviseskäl olämpligt att låta dessa bestämmelser gälla för tid före ikraftträdandet. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 12 § SFB som innebär ett slopat anmälningskrav för tillfällig föräldrapenning och den sammanhörande bestämmelsen i 13 kap. 9 a § SFB om begränsning av rätten till tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan (se avsnitt 5.2.1) bör på motsvarande sätt tillämpas i fråga om tillfällig föräldrapenning för tid efter ikraftträdandet men inte för tid dessförinnan.

Det bör mot denna bakgrund införas en övergångsbestämmelse som klargör att äldre bestämmelser fortfarande gäller för föräldrapenningsförmåner som avser tid före ikraftträdandet.

Den nya bestämmelsen om föräldraledighet i 10 § andra stycket föräldraledighetslagen (1995:584) avser ledighet med föräldrapenning enligt de nya bestämmelserna i 12 kap. 5 a och 7 a §§ SFB och tillämpas därmed på sådana ledigheter efter ikraftträdandet. Någon övergångsbestämmelse till lagen om ändring i föräldraledighetslagen behövs inte.

Flerbarnstillägg

Den nya bestämmelsen i 16 kap. 12 § andra stycket SFB innebär att anmälningsplikten för flerbarnstillägg tas bort när det lämnas förlängt barnbidrag eller studiehjälp för barnet (jfr 15 kap. 9 § 2 och 3 SFB). Den nya bestämmelsen i 16 kap. 12 § tredje stycket SFB innebär en ytterligare begränsning av anmälningsplikten för flerbarnstillägg i situationer när barn som bidragsmottagaren får barnbidrag för ska räknas samman enligt 15 kap. 12 § SFB med barn som en annan bidrags-

mottagare får barnbidrag för.  
De nya bestämmelserna om flerbarnstillägg (se avsnitt 5.3.1) bör  
tillämpas för tid från och med ikraftträdandet. Enligt uppgifter från  
Försäkringskassan skulle det medföra svårigheter för ärende-  
handläggningen om anmälningsplikten tas bort retroaktivt. För tid före  
ikraftträdandet bör således äldre bestämmelser fortsätta att gälla. En  
övergångsbestämmelse föreslås därför. Av övergångsbestämmelsen  
följer att flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 SFB för tid  
före ikraftträdandet alltid kräver en anmälan. Övergångsbestämmelsen  
innebär vidare att äldre bestämmelser om anmälan ska tillämpas för tid  
före ikraftträdandet i fråga om flerbarnstillägg efter en sammanräkning  
enligt 15 kap. 12 § SFB.  
Enligt 16 kap. 12 § i dess ursprungliga lydelse gäller att den som vill få  
flerbarnstillägg efter en sammanräkning enligt 15 kap. 12 § alltid ska  
anmäla detta till Försäkringskassan. Genom en lagändring som trädde i  
kraft den 1 mars 2014 begränsades anmälningsplikten i dessa situationer 57
 

Prop. 2017/18:270 (SFS 2013:1018). Lagändringen gäller för barn som är födda efter ikraftträdandet och, vid adoption, när den som adopterat barnet har fått barnet i sin vård efter ikraftträdandet. Regleringen ska vidare tillämpas på barn som har blivit försäkrade för barnbidrag efter ikraftträdandet samt om det efter ikraftträdandet har gjorts en anmälan om till vem barnbidrag ska lämnas. Av det sagda följer att det för tid före ikraftträdandet (den 1 januari 2019) finns två parallella system i fråga om anmälningsplikt för flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 §. Det bör dock framhållas att det för tillämpning av 15 kap. 12 § är tillräckligt att något av barnen i beräkningsunderlaget för flerbarnstillägg har anmälts eller beaktats ex officio av Försäkringskassan. I sådana fall kommer även övriga barn i beräkningsunderlaget att omfattas av beräkningen för flerbarnstillägg.

Den nya bestämmelsen om ytterligare begränsad anmälningsskyldighet i 16 kap. 12 § grundar sig på att Försäkringskassan kan få kännedom om vissa förhållanden på annat sätt än genom anmälan. Försäkringskassans möjlighet att skaffa sig sådan kännedom gäller även barn som är födda före ikraftträdandet. Det finns enligt regeringens mening inte något skäl att knyta tillämpningen av den nya bestämmelsen till att barnet ska ha fötts efter ikraftträdandet eller omfattas av de lagändringar som trädde i kraft den 1 mars 2014 (SFS 2013:1018). Någon särskild tillämpningsbestämmelse avseende den nya bestämmelsen i 16 kap. 12 § kan därför inte anses vara nödvändig.

Bostadsbidrag

Lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag bör upphöra att gälla vid utgången av 2018 (jfr avsnitt 5.4.2). En övergångsbestämmelse bör klargöra att den upphävda lagen fortfarande gäller i fråga om bostadsbidrag för tid före den 1 januari 2019. Den materiella regleringen i den upphävda lagen tas enligt förslaget in i 97 kap. 2 § SFB.

Den nya bestämmelsen i 98 kap. 5 § SFB innebär endast en förändring av tidpunkten för när slutligt bostadsbidrag ska bestämmas (se avsnitt 5.4.1). Liksom tidigare gäller att det slutliga bostadsbidraget ska beräknas med ledning av uppgifter i beslutet om slutlig skatt. Någon övergångsbestämmelse bedöms inte vara nödvändig med anledning av denna lagändring.

Slopad anmälningsskyldighet enligt barnbidragsförordningen

Ändringarna i barnbidragsförordningen (1986:386) innebär att anmälningsplikten tas bort vid upphörande av ett växelvist boende som har grundat rätt till delat barnbidrag (se avsnitt 5.3.2). Ändringarna är en följd av de ändringar i SFB som trädde i kraft den 1 mars 2014 och som innebär att barnbidrag som huvudregel ska delas mellan föräldrarna (SFS 2013:1018). För barn som omfattas av de nya bestämmelserna saknar det självständig betydelse om ett växelvist boende upphör, eftersom barnbidraget som utgångspunkt ändå ska delas mellan föräldrarna. Den förälder som barnet bor varaktigt med efter det att det växelvisa boendet har upphört måste numera enligt 15 kap. 7 § 1 SFB

58

anmäla till Försäkringskassan att föräldern önskar få hela barnbidraget Prop. 2017/18:270 för att bidraget inte ska delas även fortsättningsvis.

Det är fortfarande många barn som omfattas av regelverket i dess lydelse före den 1 mars 2014. Enligt det regelverket kan ett barnbidrag endast delas mellan föräldrarna om barnet har ett växelvist boende. I fråga om sådana barn behövs därför fortfarande bestämmelser om anmälningsplikt vid upphörande av ett växelvist boende som har grundat rätt till delat barnbidrag. Enligt regeringens bedömning behövs därför övergångsbestämmelser till ändringarna i barnbidragsförordningen. Av övergångsbestämmelserna bör det framgå att den som får allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag för ett barn som omfattas av det äldre regelverket fortfarande ska anmäla när ett växelvist boende som grundat rätt till delat barnbidrag har upphört.

Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

Den nya bestämmelsen i 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet träder i kraft den 1 januari 2019 (se prop. 2016/17:58). Genom bestämmelsen ges Försäkringskassan möjlighet att få direktåtkomst till beskattningsdatabasen i ärenden om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst och beräkning av bostadsbidrag. Den nu föreslagna ändringen av bestämmelsen innebär att Försäkringskassan även ska få medges direktåtkomst till beskattningsdatabasen i ärenden om betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken (se avsnitt 5.5.1). Denna lagändring bör träda i kraft vid samma tidpunkt som bestämmelsen i övrigt.

7Konsekvenser

7.1Inledning

I detta avsnitt redovisas konsekvenserna av regeringens förslag i enlighet med 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474). Regeringens förslag har dessutom bedömts och analyserats utifrån ett jämställdhetsperspektiv och ett barnrättsperspektiv.

Förslagen syftar till att förenkla för föräldrar som ansöker om familjeekonomiska stöd. Förutsättningarna för rätt till stöden ska vara begripliga för föräldrarna. Ett förenklat ansökningsförfarande och en förutsägbar och enkel hantering av stöden ökar begripligheten och möjliggör för föräldrar att få de stöd de har rätt till och med rätt belopp.

De familjeekonomiska stöden är alltmer inriktade på att tydliggöra jämställdheten mellan föräldrarna och deras gemensamma ansvar för barnet. Både kvinnor och män ska ges möjligheter till ett aktivt föräldraskap och vara del i barnets utveckling. Barnet har rätt till sina föräldrar, vilket ska speglas i den ekonomiska familjepolitiken.

59

Prop. 2017/18:270 7.2 Konsekvenser för enskilda och företagare

7.2.1Möjlighet för den andra föräldern att få föräldrapenning för att följa med till mödravården

Den andra föräldern ges en möjlighet att närvara vid besöken i mödravården, genom rätten till föräldrapenning. Rätten till föräldrapenning ger förutsättningar för föräldrar att tidigt lägga grunden till ett jämställt föräldraskap. Att inte bara kvinnan eller modern till barnet har rätt till föräldrapenning ger redan före barnets födelse en signal om att ansvaret för barnet är delat. Det kan också i förlängningen bidra till att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, som bl.a. omfattar att ge och få omsorg på lika villkor.

7.2.2Rätt till föräldrapenning vid inskolning

Möjligheten till föräldrapenning vid inskolning är i dag begränsad för föräldrar. Den nya bestämmelsen om rätt till föräldrapenning vid inskolning, trots att föräldern inte har barnet i sin vård, möjliggör för fler föräldrar att skola in barnen och i ökad utsträckning få ekonomisk kompensation. För närvarande använder kvinnor en större andel av föräldrapenningen än män. En utökad möjlighet till ersättning kan på kort sikt öka de ekonomiska förutsättningarna för kvinnor som skolar in barn och är föräldralediga. På längre sikt kan den utökade möjligheten bidra till att fler män använder föräldraförsäkringen vid t.ex. inskolning. Den utökade möjligheten kan därmed även bidra till att uppnå en mer jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Att ge föräldrar bättre förutsättningar för inskolning av sina barn gynnar även det jämställda föräldraskapet och barnets rätt till båda sina föräldrar.

7.2.3Slopat anmälningskrav för tillfällig föräldrapenning

Kravet på anmälan för rätt till tillfällig föräldrapenning fyller i dag inte någon egentlig funktion. Att anmälan slopas innebär att ansökningsförfarandet för tillfällig föräldrapenning förenklas för föräldrar. Förenklingar för föräldrar vid ansökan om ersättning är ett sätt att få både kvinnor och män att inte på grund av administrativa hinder begränsa möjligheterna till att ansöka om ersättning.

7.2.4 Rätt till tillfällig föräldrapenning vid deltagande i en kurs för att lära sig vårda barnet

  Föräldrar ges en utökad samtidig rätt till tillfällig föräldrapenning för ett
  sjukt barn eller ett barn med funktionsnedsättning, som inte har fyllt
  12 år, om de deltar i en kurs som anordnas av en sjukvårdshuvudman i
60 syfte att lära sig vårda barnet. Den utökade rätten till deltagande innebär
 

att barnet gynnas på sikt genom att båda föräldrarna ges möjligheten att Prop. 2017/18:270 samtidigt få ta del av samma kunskap om barnets behov i samband med

sjukdom eller vid en funktionsnedsättning. Det innebär även att både kvinnor och män ges möjligheter att på ett likvärdigt sätt ge barnet den vård barnet har behov av, vilket betonar att ansvaret för omvårdnaden av barnet är delat. Även denna förändring kan förväntas bidra till en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet liksom ett jämställt föräldraskap.

7.2.5Slopat krav på anmälan för flerbarnstillägg i vissa situationer

Det slopade kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg i en rad situationer är ett sätt att förenkla regelverket och möjliggöra för föräldrar att på ett enklare sätt kunna uppfylla de krav som ställs för att få rätt till flerbarnstillägg. Det innebär också att föräldrar inte längre riskerar att gå miste om flerbarnstillägg trots att de har rätt till det. Kvinnor är för närvarande i större utsträckning än män mottagare av barnbidrag och flerbarnstillägg och berörs därmed i större utsträckning av förslaget. Genom att barnbidrag och flerbarnstillägg som huvudregel vid gemensam vårdnad betalas ut med hälften var till båda föräldrarna, kommer dock med tiden fler män att vara mottagare.

7.2.6Slopad anmälningsskyldighet när ett barn har upphört att bo växelvis

Skyldigheten för den som får barnbidrag att anmäla till Försäkringskassan att ett barn har upphört att bo växelvis fyller inte längre någon funktion. Sedan den 1 mars 2014 är ett barns växelvisa boende hos sina föräldrar inte längre avgörande för att barnbidraget ska kunna delas mellan föräldrar med gemensam vårdnad om barnet. En slopad skyldighet att anmäla innebär således att föräldrar inte längre tvingas att vidta en omotiverad åtgärd gentemot Försäkringskassan.

7.2.7Tidigare avstämning av bostadsbidraget

En tidigare avstämning av utbetalat bostadsbidrag medför att avstämningen i större utsträckning än i dag sker i anslutning till den period bostadsbidrag har betalats ut för. För enskilda innebär en tidigare avstämning och möjlig korrigering av det belopp som har betalats ut att koppling till den period bidraget har betalats ut för tydliggörs. På sikt ökar det även de sökandes möjligheter att förstå kopplingen mellan utbetalningen av preliminärt bostadsbidrag och det slutliga bidrag som fastställs vid avstämning. En tidigare avstämning kan även antas medföra att föräldrar snabbare kan ges indikationer på om bidraget betalats ut med rätt belopp även för innevarande år. Detta kan medföra att risken för att bli återbetalningsskyldig på grund av att ersättning betalas ut med för högt belopp minskar.

61

Prop. 2017/18:270 Av de barnhushåll som får bostadsbidrag lämnas ca 30 procent till två sökande. Av de ensamhushåll som får bostadsbidrag är över 80 procent kvinnor, och det är därmed främst kvinnor som kommer att beröras av förslaget och få minskad risk att bli återbetalningsskyldiga för bostadsbidrag.

7.2.8En särskild bestämmelse om bostadsbidrag förs in i socialförsäkringsbalken

Förslaget är en förenkling av lagteknisk karaktär och får inte någon konsekvens för kvinnor eller män som ansöker om bostadsbidrag.

7.2.9Konsekvenser för företagare och arbetsgivare

Förslaget beräknas inte nämnvärt påverka företagare och arbetsgivare negativt. Företagarna påpekar i sitt remissvar att det saknas en konsekvensanalys för hur förslaget kan komma att påverka företagare och arbetsgivare. Företagarna lyfter även fram risker för bemanningsproblem om rätten till föräldrapenning blir mer generös. Eftersom ledigheten avseende mödravårdsbesök, inskolning samt vid deltagande i kurs för att lära sig vårda barnet endast avser begränsade perioder, endast aktualiseras ett fåtal gånger per barn samt eftersom arbetstagaren är skyldig att anmäla den planerade ledigheten till arbetsgivaren senast två månader i förväg eller så snart det är möjligt före ledigheten, är regeringens bedömning att företag och övriga anställda inte torde påverkas nämnvärt om rätten till föräldrapenning blir mer generös.

7.2.10Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

Regeringen lämnar förslag om att Försäkringskassan ska få ta del av vissa inkomstuppgifter genom direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas, om uppgifterna behövs i ett ärende om betalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd. Förslaget syftar bl.a. till att handläggningen hos Försäkringskassan ska bli enklare och snabbare samt att beslutskvaliteten ska bli högre, vilket kan antas vara positivt även för de berörda föräldrarna.

Uppgifter per betalningsmottagare som ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration kommer att kunna användas för kontroll av inkomstuppgifter, till exempel vid skälighetsbedömning av betalningsbeloppet eller vid prövning av anstånd och eftergift. Ungefär 115 800 bidragsskyldiga föräldrar var i december 2017 betalningsskyldiga för underhållsstöd som lämnats för deras barn. I cirka tre procent av ärendena skälighetsbedöms betalningsskyldigheten varje år, cirka 10 000 bidragsskyldiga föräldrar ansöker årligen om anstånd och ungefär 400 föräldrar ansöker om eftergift varje år. En förälder som vill ha förlängt anstånd med betalningen efter ett år måste lämna in en ny ansökan.

62

Uppgifter om inkomster för den bidragsskyldiga föräldern i en arbets- Prop. 2017/18:270 givardeklaration är inte utan integritetskänslighet, men är inte heller av

det särskilt känsliga slaget. Det är endast uppgifter som behövs för det avsedda ändamålet som ska omfattas av direktåtkomsten. På så sätt begränsas otillbörliga intrång i den enskildes integritet.

7.3Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Förslagen bedöms inte medföra någon nämnvärd förändring i antalet omprövningar eller något ökat antal överklaganden av Försäkringskassans beslut. Förslaget innebär därmed inte heller någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

7.3.1Möjlighet för den andra föräldern att få föräldrapenning för att följa med till mödravården

Förslaget innebär en initial kostnad på cirka 2 miljoner kronor för Försäkringskassan för utveckling av it-systemet. Kostnaden för ökad administration bedöms uppgå till cirka 2 miljoner kronor per år. Utgifterna för anslaget påverkas inte då utgifterna enbart förskjuts i tiden. I och med att det kan vara svårt att kontrollera om den andra föräldern eller andra försäkrade personen varit med på mödravården finns en risk för en viss ökning av felaktiga utbetalningar. Den bedöms dock som liten.

Arbetsgivarna påverkas av förslaget på så sätt att den andra föräldern får utökad rätt att vara ledig även före barnets födelse. Det handlar dock i de flesta fall om kortare tider vid ett begränsat antal tillfällen samt inom 60 dagar närmast det beräknade datumet för barnets födelse.

7.3.2Rätt till föräldrapenning vid inskolning

Förslaget innebär en initial kostnad på cirka 1,5 miljoner vid införandet för utveckling av it-systemet. Förslaget bedöms däremot inte innebära några kostnadsökningar vad gäller löpande administration för Försäkringskassan. En viss kostnad för information om regeländringen kan tillkomma men ryms inom anslaget. Förslaget kan medföra att de föräldrar som i dag inte använder föräldrapenning för detta ändamål ökar sitt uttag. Försäkringskassan bedömer dock att det i dag finns ett visst felaktigt utnyttjande av föräldrapenning under tiden för inskolning, då föräldrar använder föräldrapenning för tid då de inte har barnet i sin vård. Orsaken är att föräldrarna inte känner till de nuvarande begränsningarna i rätten till föräldrapenning. Förslaget minskar därför risken för felaktiga utbetalningar.

Arbetsgivare bedöms inte påverkas av förslaget i någon nämnvärd omfattning. Redan med nuvarande lagstiftning har föräldern rätt till föräldraledighet medan föräldern får föräldrapenning, oavsett om

föräldern en del av dagen endast får ersättning på en lägre nivå. Jämfört

63

Prop. 2017/18:270 med den situationen innebär förslaget inte någon utökad rätt till ledighet. Förslaget ger i stället ökade ekonomiska möjligheter för föräldrar att vara lediga med en högre ersättning hela dagen vid inskolning av barn i en ny verksamhet. Förslaget bedöms samtidigt innebära att fler föräldrar, genom möjligheten till en högre ersättning ges utökade reella möjligheter att vara lediga vid inskolning. I de flesta fall rör det sig dock om ett begränsat antal dagar vid ett enstaka eller ett fåtal tillfällen under ett barns uppväxt.

Försäkringskassan tillstyrker förslaget men påpekar att införandekostnaden uppgår till 2 miljoner kronor. Regeringens vidhåller beräkningen för initiala kostnader vid införandet och utveckling av itsystemet samt viss ökad kostnad för information om regeländringen. Mot bakgrund av ovanstående bedömer regeringen att en eventuell ökad kostnad bör rymmas inom befintligt anslag.

7.3.3Slopat anmälningskrav för tillfällig föräldrapenning

En konsekvens av förslaget kan möjligen bli en viss ökning av begäran om ersättning eftersom föräldrar har angivit i Försäkringskassans undersökningar att anmälningskravet ibland medfört att föräldrar inte begärt ersättning när de har missat att anmäla. Försäkringskostnaderna kan i och med detta öka något.

Förslaget innebär en besparing på löpande administrationen på

1 miljon kronor per år.

Försäkringskassan tillstyrker förslaget men påpekar att införandekostnaden för anpassningar i it-systemet uppgår till 16 miljoner kronor i stället för tidigare beräknade 10 miljoner kronor. Regeringen gör bedömningen att den ökade kostnaden ryms inom befintligt anslag. Försäkringskassan har inte identifierat anmälningsplikten som betydelsefull ur kontrollsynpunkt och ett slopande av anmälningsplikten bedöms därför inte öka risken för felaktiga utbetalningar. Se mer om propositionens ekonomiska konsekvenser nedan i tabell 7.3.11.

7.3.4Rätt till tillfällig föräldrapenning vid deltagande i kurs för att lära sig vårda barnet

En konsekvens av förslaget kan bli att fler föräldrar än i dag väljer att gå de kurser och utbildningar eller genomför de besök som här avses eftersom de kan göra detta tillsammans. Det skulle kunna medföra en marginell ökning av försäkringskostnaderna.

Vidare kan förslaget, om barnet normalt vårdas i hemmet av en förälder, och föräldrarna medverkar i en viss utbildning samtidigt, innebära är att en tredje person måste ta över ansvaret för vården av barnet under kurstillfället eller besöket på institutionen. Detta innebär att en ytterligare person då kan få rätt till tillfällig föräldrapenning, något som skulle kunna öka kostnaderna för försäkringen. Försäkringskassan gör dock bedömningen att kostnaderna inte kommer att öka nämnvärt på

grund av denna förändring.

64

Förslaget innebär inga kostnadsökningar vad gäller löpande Prop. 2017/18:270 administration. En mindre kostnad kan uppkomma för Försäkringskassan

vid införandet då vissa anpassningar av it-systemet kan behöva göras. Förslaget bedöms inte öka risken för felaktiga utbetalningar.

Försäkringskassan tillstyrker förslaget men påtalar att förslaget kräver en ändring i it-systemet och beräknar att införandekostnaden blir 110 000 kronor. Regeringen vidhåller att förslaget inte innebär några kostnadsökningar vad gäller löpande administration och att en mindre kostnad kan uppkomma vid införande för vissa anpassningar av itsystemet. Införandet bedöms rymmas inom befintligt anslag.

7.3.5Slopat krav på anmälan för flerbarnstillägg i vissa situationer

Personkretsen samt antalet bidragsberättigade barn är oförändrat. Förslaget kommer därmed inte att innebära ökade försäkringskostnader. En besparing på cirka 10 miljoner kronor per år bedöms kunna göras avseende Försäkringskassans löpande administration när antalet situationer för vilka anmälan krävs minskar. Delar av det it-stöd som behövs för att realisera förslaget finns redan hos Försäkringskassan. En viss utveckling kommer dock att behöva ske och informationen till både enskilda samt handläggare måste uppdateras. Kostnaden beräknas till cirka 2 miljoner kronor. Förslaget bedöms inte öka risken för felaktiga utbetalningar. I och med att förslaget innebär en kostnadsbesparing inryms utvecklingskostnaden inom besparingen.

7.3.6Slopad anmälningsskyldighet när ett barn har upphört att bo växelvis

Den slopade anmälningsskyldigheten kommer inte att innebära ökade försäkringskostnader eller ökade kostnader för administration hos Försäkringskassan. Ändringen bedöms inte heller öka risken för felaktiga utbetalningar.

7.3.7 Tidigare avstämning av bostadsbidraget

Ändringen ger inte stora effekter i form av besparing i administrationen  
utan kommer främst att bidra till att de som fått bostadsbidrag lättare ser  
sambandet mellan utbetalningen av bidraget och en eventuell  
återbetalning om de har fått för mycket i ersättning. En sådan förändring  
kan dock på sikt bidra till att antalet återkrav minskar, och att  
kostnaderna för både administration och försäkring därigenom minskar  
något.  
Förslaget bedöms i övrigt inte ha någon större påverkan på  
försäkringskostnaderna eftersom det enbart handlar om en ändring i  
tidpunkten för när avstämningen tidigast kan göras.  
Andra myndigheter som berörs av förslaget är Centrala  
studiestödsnämnden (CSN) och Skatteverket eftersom det sker  
informationsutbyte mellan myndigheterna avseende studiebidrags-  
utbetalningar och uppgifter om slutlig skatt. Varken CSN eller  
Skatteverket har haft något att invända mot förslaget. 65
 

Prop. 2017/18:270 Förslaget medför initiala kostnader på cirka 1,6 miljoner kronor för utveckling av it-systemet och information till försäkrade och handläggare om förändringen.

Försäkringskassan tillstyrker förslaget men påpekar att införandekostnaden nu uppgår till cirka 2 miljoner kronor. Försäkringskassan påpekar även att det förväntas tillkomma en kostnad på 150 000 kronor för informationsinsatser. Regeringens hävdar fortsatt beräkningen enligt ovan för initiala kostnader och utveckling av it-system och information till försäkrade och handläggare om förändringen.

7.3.8Särskild bestämmelse om bostadsbidrag förs in i socialförsäkringsbalken

Förslaget innebär en förenkling av lagteknisk karaktär och bedöms inte ha några ekonomiska eller administrativa konsekvenser för försäkringskostnaderna eller administrationen av bostadsbidraget.

7.3.9Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd

Den 1 januari 2019 kommer Försäkringskassan att få medges direktåtkomst till beskattningsdatabasen i ärenden om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst och beräkning av bostadsbidrag. Förslaget innebär att Försäkringskassan får medges direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen även i ärenden om betalningsskyldighet för underhållsstöd.

Sådan direktåtkomst till vissa inkomstuppgifter bedöms kunna förbättra kvaliteten i Försäkringskassans beslut om betalningsskyldighet för underhållsstöd. Myndighetens kontrollmöjligheter ökar genom tillgången till inkomstuppgifter genom direktåtkomst. Förslaget om direktåtkomst bedöms även leda till enklare och snabbare handläggning genom ett effektivare informationsutbyte mellan de aktuella myndigheterna.

De ekonomiska konsekvenserna för underhållsstödet specifikt är det svårt att uttala sig om i dagsläget. Det hänger ihop med Försäkringskassans direktåtkomst i ärenden om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst och beräkning av bostadsbidrag. Handläggningen kan förvisso bli mer effektiv vid direktåtkomst men den kan också leda till att fler ärenden skälighetsbedöms. Förslaget om direktåtkomst i ärenden om betalningsskyldighet inom underhållsstöd torde därför sammantaget inte påverka handläggningskostnaderna.

7.3.10Sammanfattning av förslagens ekonomiska konsekvenser

Utifrån ovanstående redovisning bedöms de sammantagna ekonomiska konsekvenserna av förslagen innebära en besparing enligt följande:

66

Tabell 7.3.11 Ekonomiska konsekvenser av förslagen per år, miljoner Prop. 2017/18:270
kronor  
     
     
     
     

Källa: Socialdepartementet

8Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

11 kap.

10 § Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap. 4 a § och 5 a–7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13, 26 och 30 §§.

Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid.

För tillfällig föräldrapenning gäller även 13 kap. 3 §.

I paragrafen regleras hur många föräldrar som kan få föräldrapenningsförmåner för samma barn och tid. Huvudregeln är att sådana förmåner lämnas till endast en förälder åt gången. Bestämmelser om föräldrabegreppet finns i 11 kap. 4–6 §§. Bestämmelserna innebär att fler än två personer ska anses vara föräldrar till barnet i vissa fall. Med föräldrapenningsförmåner avses föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

I första stycket införs ytterligare ett undantag från huvudregeln. Även när det gäller besök hos mödravården enligt den nya 12 kap. 5 a § kan båda föräldrarna få föräldrapenning för samma barn och tid. Vidare flyttas av lagtekniska skäl den sista meningen i stycket till ett nytt tredje stycke. Ytterligare bestämmelser om tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna för samma barn och tid finns i 13 kap. 3 § första stycket.

Av det oförändrade andra stycket följer att tillfällig föräldrapenning kan lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid i samband med att barnet har avlidit. En ytterligare bestämmelse om tillfällig föräldrapenning till flera föräldrar för samma barn och tid finns i 13 kap. 3 § andra stycket (jfr upplysningen i det nya tredje stycket). Se vidare kommentaren till 13 kap. 3 §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

12 § Föräldrapenning får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas.

Enligt paragrafen krävs det en anmälan för rätt till föräldrapenning.

67

Prop. 2017/18:270 Ändringen av bestämmelsen innebär att anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning tas bort. Uttag av tillfällig föräldrapenning kräver dock även fortsättningsvis en ansökan (se 110 kap. 4 §). Med anledning av att kravet på anmälan tas bort införs i 13 kap. 9 a § en ny bestämmelse om begränsning av rätten till tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan. Av övergångsbestämmelsen framgår att kravet på anmälan fortfarande gäller i fråga om tillfällig föräldrapenning som avser tid före ikraftträdandet.

68

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.

12 kap.

4 § I andra fall än som avses i 5–6 och 7 a §§ har en förälder som inte har barnet i sin vård rätt till föräldrapenning endast om det finns särskilda skäl.

I paragrafen finns en generell bestämmelse om rätt till föräldrapenning för en förälder som inte har barnet i sin vård. Av 2 och 3 §§ framgår att rätten till föräldrapenning som huvudregel förutsätter att föräldern faktiskt vårdar barnet (jfr prop. 2008/09:200 s. 417).

Utgångspunkten enligt bestämmelsen är att föräldrapenning för en förälder som inte har barnet i sin vård endast får lämnas om det finns särskilda skäl. I de fall som anges i paragrafen gäller dock inte kravet på särskilda skäl. Ändringen av bestämmelsen innebär att föräldrapenning i samband med mödravårdsbesök och skolintroduktion enligt de nya 5 a och 7 a §§ också undantas från kravet på särskilda skäl. Sedan tidigare gäller att föräldrapenning utan något krav på särskilda skäl ska lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård i de situationer som avses i 5 och 6 §§.

Övervägandena finns i avsnitten 5.1.1 och 5.1.2.

5 a § En förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.

Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen.

Paragrafen är ny. Enligt första stycket har en förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet rätt till föräldrapenning i samband med besöket. Sådan föräldrapenning kan enligt 11 kap. 10 § första stycket lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid.

Med förälder avses i detta sammanhang modern (den gravida kvinnan) samt sådana personer som enligt 11 kap. 4 § 1 eller 2 ska likställas med en förälder. Det ligger i sakens natur att de personkategorier som avses i 11 kap. 4 § 3 och 4 (särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet respektive blivande adoptivförälder enligt definitionen i 2 kap. 15 §) inte kan likställas med modern i fråga om rätt till föräldrapenning i detta fall.

Modern har möjlighet att avstå från föräldrapenning till förmån för den andra föräldern enligt 17 §. Föräldrapenning för tid före barnets födelse kan efter ett sådant avstående lämnas till en blivande förälder som inte omfattas av 11 kap. 4 §. Avståendet kan göras antingen till en blivande

far (1 kap. 1 och 3 §§ föräldrabalken) eller en blivande förälder enligt Prop. 2017/18:270 1 kap. 9 § föräldrabalken. Sådana dagar med föräldrapenning som

modern avstår till exempelvis den blivande fadern kommer att räknas av från hans andel av dagar med föräldrapenning när hans faderskap har fastställts enligt bestämmelserna i 1 kap. föräldrabalken och han har fått vårdnad om barnet. Denna ordning tillämpas i fråga om föräldrapenning i samband med föräldrautbildning före barnets födelse enligt 6 §.

Mödravårdsbesöket ska avse det ofödda barnets utveckling och hälsa, kontroll av och information kring moderns graviditet eller information om förlossningen. Besök hos mödravården i något annat syfte än när det gäller det ofödda barnet eller graviditeten omfattas inte av bestämmelsen.

Föräldrapenning för mödravårdsbesök kan enligt andra stycket lämnas för tid från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen. Starttidpunkten motsvarar den som gäller för föräldrapenning till barnets mor i samband med graviditet enligt 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

7 a § En förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser

1.förskola,

2.förskoleklass,

3.grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå,

4.fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller

5.verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Paragrafen är ny. Enligt första stycket har en förälder som har ett barn som deltar i en introduktion till en verksamhet enligt skollagen (2010:800) rätt till föräldrapenning för att delta i introduktionen, om den avser

1.förskola enligt 8 kap. skollagen,

2.förskoleklass enligt 9 kap. skollagen,

3.grundskola enligt 10 kap. skollagen, grundsärskola enligt 11 kap. skollagen, specialskola enligt 12 kap. skollagen, sameskola enligt 13 kap. skollagen eller internationell skola på grundskolenivå enligt 24 kap. 2– 4 a §§ skollagen,

4.fritidshem enligt 14 kap. skollagen som kompletterar utbildningen i skolformer enligt punkten 2 eller 3, och

5.verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Samtliga skolformer i tredje punkten avser grundskolenivå. Av 14 kap.  
3 § skollagen framgår att utbildning i ett fritidshem som avses i fjärde  
punkten erbjuds av kommunen, staten eller en fristående huvudman  
beroende på vilken skolform som fritidshemmet kompletterar. I femte  
punkten avses pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller  
fritidshem (25 kap. 2 § skollagen), öppen fritidsverksamhet (25 kap. 4 §  
skollagen) eller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds  
(25 kap. 5 § skollagen). Enligt 25 kap. 2 § skollagen ska kommunen  
sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn 69

Prop. 2017/18:270

70

pedagogisk omsorg, om barnets vårdnadshavare önskar det. Det kan exempelvis handla om familjedaghem. Av 25 kap. 4 § skollagen framgår att öppen fritidsverksamhet under vissa förutsättningar får erbjudas i stället för fritidshem. Enligt bestämmelsen ska den öppna fritidsverksamheten genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Enligt 25 kap. 5 § skollagen ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt, dvs. på kvällar, nätter och helger.

Det finns inte några bestämmelser om introduktion eller inskolning i skollagen. Introduktion enligt bestämmelsen syftar till att barnet ska få lära känna och vänja sig vid verksamheten. Även personalen ska genom introduktionen få möjlighet att lära känna barnet och dess behov. Det kan handla om en helt ny verksamhet för barnet eller en verksamhet från vilken barnet har varit frånvarande en längre tid. Barnets behov av introduktion bör i första hand bedömas av personalen inom verksamheten i samråd med barnets föräldrar.

Av 2–4 §§ framgår att en förälder som huvudregel ska vårda barnet för att ha rätt till föräldrapenning. I andra stycket anges emellertid att föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas även om föräldern inte har barnet i sin vård. Detta innebär att föräldern inte behöver ha rumslig kontakt med barnet. En introduktion i den mening som avses i denna bestämmelse förutsätter dock att föräldern hela tiden har möjlighet att snabbt kunna inställa sig om det inte fungerar för barnet att vara ensamt i verksamheten. I annat fall kan föräldern inte anses delta i introduktionen på det sätt som krävs för rätt till föräldrapenning enligt första stycket.

Det är endast en förälder i taget som kan få föräldrapenning i samband med introduktion (jfr 11 kap. 10 §). Av 13 § framgår att föräldrapenning lämnas längst till dess att barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

13 kap.

1 § I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning i 2–9 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan i 9 a §,

–tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 10–15 §§,

–vård av barn som inte har fyllt 12 år i 16–21 §§,

–vård av barn som har fyllt 12 år i 22–25 §§,

–vård av barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i 26–29 §§,

–vård av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 §§,

–utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta i 31 a–31 d §§,

–tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit i 31 e och 31 f §§,

–beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning i 32 §, och

–beräkning av tillfällig föräldrapenning i 33–38 §§.

Prop. 2017/18:270

Paragrafen anger innehållet i 13 kap.

I andra stycket införs en ny strecksats med anledning av den nya 9 a §.

3 § Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § första stycket lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid:

1.om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom, och

2.om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta i läkarbesök eller i behandling som ordinerats av läkare.

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § andra stycket lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid, om föräldrarna deltar

ien kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda barnet.

I paragrafen anges i vilka fall utöver sådana som framgår av 11 kap. 10 § som båda föräldrarna eller flera föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid. Bestämmelser om föräldrabegreppet finns i 11 kap. 4–6 §§.

I första stycket regleras tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna  
för samma barn och tid. Ändringen i stycket är en följdändring och  
innebär endast att hänvisningen till 11 kap. 10 § förtydligas till att avse  
bestämmelsens första stycke.  
Andra stycket är nytt och reglerar tillfällig föräldrapenning till flera  
föräldrar för samma barn och tid. Av bestämmelsen framgår att tillfällig  
föräldrapenning, förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § andra stycket,  
får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid, om föräldrarna  
deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att lära sig  
vårda barnet. Att tillfällig föräldrapenning över huvud taget kan lämnas  
till en förälder i den aktuella situationen framgår av 20 § 2 (se även 23 §  
och 29 § andra stycket). Den grundläggande rätten till föräldrapenning i  
den aktuella situationen följer således av andra bestämmelser. Det nya  
andra stycket innebär därför endast att flera föräldrar kan ta ut föräldra-  
penningen i dessa fall för samma barn och tid.  
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.  
9 a § Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar  
före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan.  
Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att tillfällig  
föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga  
om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 31 e §.  
Paragrafen är ny och reglerar rätten till tillfällig föräldrapenning för tid  
före ansökan. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av att  
anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning har tagits bort i 11 kap.  
12 §.  
Enligt bestämmelsen får tillfällig föräldrapenning som huvudregel inte  
lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan om sådan  
föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Det finns två undantag  
från tidsbegränsningen. Det första undantaget innebär att tillfällig  
föräldrapenning kan lämnas för längre tid tillbaka, om det finns  
synnerliga skäl. Detta undantag bör tillämpas på samma sätt som  
motsvarande undantag i fråga om föräldrapenning enligt 12 kap. 12 a § 71
 
Prop. 2017/18:270 (se prop. 2013/14:4 s. 73). Det andra undantaget gäller tillfällig
  föräldrapenning enligt 31 e § i samband med att ett barn har avlidit.
  Av övergångsbestämmelsen följer att paragrafen inte ska tillämpas i
  fråga om tillfällig föräldrapenning som avser tid före ikraftträdandet.
  Övervägandena finns i avsnitt 5.2.1.      
  16 kap.        
  12 § Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av
  flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn.    
  Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 ska anmäla
  detta till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om förlängt barnbidrag eller
  studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) lämnas för barnet.
  Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 1 behöver inte
  anmäla det. Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 2 ska
  anmäla det till Försäkringskassan, utom i de fall där två föräldrar har ett
  gemensamt barn och det för barnet lämnas någon sådan förmån eller något
  sådant stöd som anges i 15 kap. 9 §.      
  I paragrafen regleras utbetalning av flerbarnstillägg. För utbetalning
  krävs enligt paragrafen i vissa fall en anmälan av den som vill få
  flerbarnstillägg. Någon ansökan behöver dock inte göras i fråga om
  flerbarnstillägg, som är en form av barnbidrag (se 110 kap. 6 § första
  stycket 1 och 15 kap. 2 §).      
  Av det oförändrade första stycket framgår att den som får allmänt
  barnbidrag för de barn som omfattas av flerbarnstillägget också ska få
  flerbarnstillägg för dessa barn. Någon anmälan krävs alltså inte i dessa
  fall. Det är fråga om sådant flerbarnstillägg som avses i 15 kap. 9 § 1.
  I andra stycket regleras utbetalning av flerbarnstillägg med stöd av
  15 kap. 9 § 2 eller 3. Enligt nuvarande lydelse krävs anmälan för
  utbetalning av flerbarnstillägg i dessa fall. Det rör sig om barn för vilka
  rätt till förlängt barnbidrag föreligger (15 kap. 9 § 2) eller som bedriver
  studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen
  (1999:1395) om barnet, bortsett från åldern, uppfyller kraven för allmänt
  barnbidrag (15 kap. 9 § 3). Genom en ändring i andra stycket slopas
  kravet på anmälan för flerbarnstillägg i fråga om barn för vilka det
  lämnas förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studie-
  stödslagen. Anmälan krävs således endast om barnet uppfyller
  förutsättningarna enligt 15 kap. 9 § 2 eller 3 men förlängt barnbidrag
  eller studiehjälp av någon anledning inte lämnas för barnet.  
  Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket andra meningen om
  anmälningskrav för flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § flyttas i
  något modifierad form till ett nytt tredje stycke. Beräkningsbestämmelsen
  i 15 kap. 12 § anger i vilka fall barn som en person får barnbidrag för ska
  räknas samman med barn som en annan person i samma hushåll får
  barnbidrag för. Tredje stycket innebär att kravet på anmälan helt tas bort
  i de fall som avses i 15 kap. 12 § 1 (om bidragsmottagarna är gifta med
  varandra och stadigvarande sammanbor) och begränsas ytterligare i de
  fall som avses i 15 kap. 12 § 2 (om bidragsmottagarna är sambor och
  tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn
  gemensamt). I den senare situationen krävs det inte någon anmälan om
  samborna har ett barn gemensamt och det för barnet lämnas någon sådan
72 förmån eller något sådant stöd som anges i 15 kap. 9 §, dvs. allmänt

barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. Prop. 2017/18:270 studiestödslagen. Undantaget från anmälningsplikten i denna situation

innebär att det inte heller krävs någon anmälan för att andra barn, som inte är gemensamma men som en av samborna får barnbidrag för, ska omfattas av beräkningen av flerbarnstillägg (jfr prop. 2013/14:6 s. 50 f.).

De nya bestämmelserna i andra och tredje styckena innebär sammanfattningsvis ytterligare begränsningar av den anmälningsplikt som tidigare har begränsats genom SFS 2013:1018.

Av 15 kap. 14 § framgår att rätten till barnbidrag går förlorad om bidraget ännu inte har betalats ut under året efter det år som det hänför sig till. Detta gäller dock inte om den bidragsberättigade inom den tiden gör gällande sin rätt till bidraget hos Försäkringskassan, t.ex. genom en anmälan (jfr även 107 kap. 13 §).

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.1.

97 kap.

2 § Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 §,

3.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 5 §,

4.del av egen och barns förmögenhet enligt 6–10 §§,

5.del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§ och

6.vissa andra inkomster enligt 13 §.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studiebidrag enligt

3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd ingå med 80 procent.

I paragrafen anges vilka inkomster som ingår i den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag.

Ett nytt andra stycke införs i paragrafen. Av stycket framgår att studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd ska ingå med 80 procent vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. En bestämmelse med denna innebörd har tidigare funnits i lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag. Det nya andra stycket är en följd av att nämnda lag upphävs.

Att studiebidrag och studiestartsstöd ingår i den bidragsgrundande inkomsten följer av första stycket 6 och 13 § första stycket 2. Studiemedel i form av studielån eller tilläggsbidrag och studiestartsstöd i form av tilläggsbidrag ingår dock inte i den bidragsgrundande inkomsten.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.2.

13 § Med vissa andra inkomster enligt 2 § första stycket 6 avses följande:

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4.skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta, och 73

Prop. 2017/18:270 5. etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året.

Paragrafen anger de inkomster som enligt 2 § första stycket 6 ska ingå i den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag.

I första stycket görs en följdändring med anledning av att det införs ett nytt andra stycke i 2 §.

98 kap.

5 § Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har meddelats.

I paragrafen regleras fastställande av slutligt bostadsbidrag.

Av den oförändrade första meningen framgår att bostadsbidraget fastställs slutligt för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Genom en ändring i bestämmelsens andra mening föreskrivs att slutligt bostadsbidrag för ett kalenderår ska bestämmas efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats. Ändringen innebär att det slutliga bostadsbidraget i flertalet fall kan bestämmas tidigare under året än vad som är fallet i dag. Enligt nuvarande reglering ska slutligt bostadsbidrag bestämmas efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt senast ska ha skickats.

Övervägandena finns i avsnitt 5.4.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagen träda i kraft den 1 januari 2019. Om inget annat föreskrivs, tillämpas lagen för tid från och med ikraftträdandet. Det innebär att de nya bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner i 12 kap. 5 a och 7 a §§ samt 13 kap. 3 § ska tillämpas i fråga om mödravårdsbesök, inskolningar och kurser för föräldrar som äger rum efter ikraftträdandet. Det innebär vidare att de nya bestämmelserna om flerbarnstillägg i 16 kap. 12 § ska tillämpas för tid från och med ikraftträdandet oavsett om barnet har fötts före eller efter ikraftträdandet. Slutligen ska den nya bestämmelsen om tidpunkten för fastställande av slutligt bostadsbidrag i 98 kap. 5 § tillämpas första gången efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats under 2019.

Enligt andra punkten ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg som avser tid före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelsen innebär att den äldre bestämmelsen om anmälan i 11 kap. 12 § fortfarande gäller i fråga om tillfällig föräldrapenning för tid före ikraftträdandet. Den nya bestämmelsen i 13 kap. 9 a § om begränsning av rätten till tillfällig föräldrapenning för tid före ansökan ska inte tillämpas på tillfällig föräldrapenning för tid före ikraftträdandet.

74

Av andra punkten följer vidare att äldre bestämmelser om anmälan i Prop. 2017/18:270 16 kap. 12 § andra stycket fortfarande ska gälla för flerbarnstillägg med

stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 som avser tid före ikraftträdandet. Det krävs således alltid en anmälan för flerbarnstillägg i dessa fall.

Slutligen innebär andra punkten att äldre bestämmelser i 16 kap. 12 § andra stycket om anmälan för flerbarnstillägg i sammanräkningssituationer enligt 15 kap. 12 § fortfarande ska gälla för tid före ikraftträdandet. Det är fråga om barn som omfattas av den ursprungliga lydelsen av 16 kap. 12 § (SFS 2010:110) eller av denna bestämmelse i dess lydelse från och med den 1 mars 2014 (SFS 2013:1018). Det är alltså fråga om två parallella system i fråga om anmälan för flerbarnstillägg för tid före ikraftträdandet. Avgörande för vilket system som ska tillämpas är i huvudsak när barnet har fötts (se tillämpningsbestämmelserna till SFS 2013:1018). I fråga om barn som omfattas av 16 kap. 12 § i dess ursprungliga lydelse gäller en anmälningsplikt för flerbarnstillägg i samtliga sammanräkningssituationer som avses i 15 kap. 12 §. Genom SFS 2013:1018 infördes en begränsning av anmälningsplikten. Enligt bestämmelsen krävs det inte någon anmälan när två föräldrar bor tillsammans med ett barn som de har gemensamt, om någon av dem får barnbidrag för barnet.

Av det anförda framgår att det i beräkningsunderlaget för flerbarnstillägg enligt 15 kap. 12 § kan ingå barn som omfattas av olika lydelser av bestämmelsen om anmälningsplikt i 16 kap. 12 §. För en tillämpning av 15 kap. 12 § är det dock tillräckligt att något av barnen i beräkningsunderlaget ska beaktas vid en tillämpning enligt 16 kap. 12 § (antingen ex officio av Försäkringskassan eller efter en anmälan i enlighet med bestämmelsen). I sådana fall kommer även övriga barn som avses i 15 kap. 12 § att ingå i beräkningen för flerbarnstillägg. Något särskilt krav på anmälan gäller alltså inte i fråga om dessa barn även om de i sig skulle omfattas av bestämmelser om anmälningsplikt i 16 kap.

12 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.2 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

10 § Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen  
ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med  
föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.  
Paragrafen reglerar uppdelning av föräldraledighet i perioder.  
Enligt det oförändrade första stycket är huvudregeln att föräldra-  
ledighet får delas upp i högst tre perioder för varje kalenderår. Av andra  
stycket framgår dock att ledighet i vissa fall inte omfattas av denna  
begränsning. Den befintliga hänvisningen till 8 § innebär bl.a. att  
ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt bestämmelserna i 13 kap.  
socialförsäkringsbalken är undantagna från begränsningen. Vidare 75
 

Prop. 2017/18:270 framgår av andra stycket att ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken är undantagna från begränsningsregeln. Genom en ändring i andra stycket undantas även ledighet med föräldrapenning enligt de nya bestämmelserna i 12 kap. 5 a och 7 a §§ socialförsäkringsbalken.

Övervägandena finns i avsnitten 5.1.1 och 5.1.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Av bestämmelsen framgår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Den nya bestämmelsen tillämpas därmed på ledigheter med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a och 7 a §§ socialförsäkringsbalken som äger rum efter ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.3Förslaget till lag om upphävande av lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag

Lagförslaget innebär att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av 2018. Av en övergångsbestämmelse framgår att den upphävda lagen fortfarande ska gälla för bostadsbidrag för tid före den 1 januari 2019. Den materiella regleringen i den upphävda lagen förs in i 97 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (se kommentaren i avsnitt 8.1).

Övervägandena finns i avsnitten 5.4.2 och 6.

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:388) om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

2 kap.

8 c § Försäkringskassan får ha direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om

1.betalningsskyldighet för en bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken,

2.bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. socialförsäkringsbalken, eller

3.beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. socialförsäkringsbalken. Direktåtkomsten får endast omfatta

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller

förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren,

och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

  Paragrafen är ny och träder i kraft den 1 januari 2019 (SFS 2017:388).
76 Bestämmelsen reglerar Försäkringskassans direktåtkomst till vissa

uppgifter i beskattningsdatabasen hos Skatteverket (se prop. 2016/17:58 s. 198 f.). Enligt bestämmelsen får Försäkringskassan ha sådan direktåtkomst, om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. socialförsäkringsbalken eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. socialförsäkringsbalken.

Ändringen i första stycket innebär att Försäkringskassan även får ha direktåtkomst till beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om en bidragsskyldig förälders betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken. Av det oförändrade andra stycket framgår vilka uppgifter i beskattningsdatabasen som direktåtkomsten får omfatta.

Övervägandena finns i avsnitten 5.5.1 och 6.

Prop. 2017/18:270

77

Prop. 2017/18:270 Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59)

Den ekonomiska familjepolitiken syftar till att bidra till en god levnadsstandard för barnfamiljer och ge föräldrar förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. För att stödja barnfamiljer och ge dem möjligheter att förstå och förutse sina rättigheter behöver stödens regelverk vara enkla och förutsägbara. Huvuddelen av förmånerna inom den ekonomiska familjepolitiken administreras av Försäkringskassan. Som ett led i arbetet med att förenkla regelverket och öka möjligheterna för föräldrar att göra rätt har Försäkringskassan getts i uppdrag att föreslå ändringar av regelverket. Försäkringskassans förslag på förändringar av regelverket inom barnbidraget, föräldrapenningen och tillfällig föräldrapenning samt bostadsbidraget syftar till att förenkla för föräldrar och bidrar även till att administrationen av förmåner till familjer ska bli mer kostnadseffektiv.

Inom föräldraförsäkringen föreslås att den andra föräldern ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. Föräldrar föreslås även få rätt till föräldrapenning vid inskolning även när föräldern inte har barnet i sin vård. För tillfällig föräldrapenning föreslås anmälningskravet slopas. Föräldrar ska också ges rätt till tillfällig föräldrapenning vid föräldrarnas gemensamma deltagande i kurs för att lära sig vårda barnet.

Inom barnbidraget föreslås anmälningsskyldighet en slopas för ett barn har upphört att bo växelvis. Kravet på anmälan för flerbarnstillägg slopas också i flera olika situationer.

Inom bostadsbidraget föreslås en tidigareläggning av avstämningen av bidragsgrundande inkomster. För att förenkla regelverket ska även en bestämmelse om bostadsbidrag som anger hur stor del av studiebidrag eller studiestartsstöd som ska räknas med vid beräkning av bidragsgrundande inkomst, som nu finns i en särskild lag, föras in i socialförsäkringsbalken.

Vissa av dessa förändringar innebär vissa initiala kostnader för införande men på ett par års sikt bedöms förslagen medföra en minskning av administrationskostnaderna för Försäkringskassan. Förslagen bedöms inte öka försäkringskostnaderna för förmånerna.

78

Lagförslag i promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59)

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken1

dels att 11 kap. 10 och 12 §§, 12 kap. 4 §, 13 kap. 1 och 3 §§, 16 kap. 12 §, 97 kap. 2 och 13 §§ samt 98 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 12 kap. 7 § ska lyda ”Förskola, skola och viss annan pedagogisk verksamhet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 12 kap. 5 a och 7 a §§ samt 13 kap. 9 a §, och närmast före 12 kap. 5 a § samt 13 kap. 9 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

11kap.

10 §2

Föräldrapenningsförmåner får Föräldrapenningsförmåner får
inte lämnas till båda föräldrarna för inte lämnas till båda föräldrarna för
samma barn och tid i annat fall än samma barn och tid i annat fall än
som anges i 12 kap. 4 a, 6 och 7 §§ som anges i 12 kap. 4 a § och 5 a–
samt 13 kap. 10, 11, 13, 26 och 7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13, 26
30 §§. För tillfällig och 30 §§.    
föräldrapenning gäller även        
13 kap. 3 §.            
Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera
föräldrar för samma barn och tid.        
        För tillfällig föräldrapenning
        gäller även 13 kap. 3 §.  
      12 §3      
Föräldrapenningsförmåner får Föräldrapenning får inte lämnas
inte lämnas för tid innan anmälan för tid innan anmälan gjorts till
gjorts till Försäkringskassan. Detta Försäkringskassan. Detta gäller
gäller dock inte om det har funnits dock inte om det har funnits hinder
hinder för en sådan anmälan eller för en sådan anmälan eller det
det finns särskilda skäl för att finns särskilda skäl för att
förmånen ändå bör lämnas. Vidare föräldrapenning ändå bör lämnas.
gäller detta inte i fråga om sådan        
tillfällig föräldrapenning som        

avses i 13 kap. 31 e §.

1Senaste lydelse av rubriken närmast före 12 kap. 7 § 2010:870.

2Senaste lydelse 2011:1082.

3Senaste lydelse 2010:2005.

79

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

80

12kap. 4 §

I andra fall än som avses i 5 och I andra fall än som avses i 5–6
6 §§ har en förälder som inte har och 7 a §§ har en förälder som inte
barnet i sin vård rätt till har barnet i sin vård rätt till
föräldrapenning endast om det föräldrapenning endast om det
finns särskilda skäl. finns särskilda skäl.
  Mödravårdsbesök

5 a §

En förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller graviditet har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.

Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid från och med den

sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen.

7 a §

En förälder som har ett barn som genomgår introduktion för att delta i en verksamhet enligt skollagen (2010:800) har rätt till föräldrapenning i samband med introduktionen, om den avser

1. förskola,

2. förskoleklass,

3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola på grundskolenivå,

4. fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller

5. verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen.

Föräldrapenning i samband med ett barns introduktion kan lämnas till en förälder som inte har barnet i sin vård.

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning i 2–9 §§ och om förmånstiden i 9 a §.

13kap. 1 §4

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning i 2–9 §§.

Vidare finns bestämmelser om

–tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 10–15 §§,

–vård av barn som inte har fyllt 12 år i 16–21 §§,

–vård av barn som har fyllt 12 år i 22–25 §§,

–vård av barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i 26–29 §§,

–vård av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 §§,

–utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta i 31 a–31 d §§,

–tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit i 31 e och 31 f §§,

–beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning i 32 §, och

–beräkning av tillfällig föräldrapenning i 33–38 §§.

          3 §  
Tillfällig föräldrapenning får Tillfällig föräldrapenning får
förutom i de fall som anges i förutom i de fall som anges i
11 kap. 10 § lämnas till båda 11 kap. 10 § första stycket lämnas
föräldrarna för samma barn och till båda föräldrarna för samma
tid:           barn och tid:

1.om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom, och

2.om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta

iläkarbesök eller behandling som ordinerats av läkare.

Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § andra stycket lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid, om föräldrarna deltar i en

kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman för att lära sig vårda barnet.

Allmänna bestämmelser om förmånstiden

9 a §

Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan.

4Senaste lydelse 2010:2005.

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

81

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 31 e §.

16kap.

12 §5

Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av

flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn.    
Den som vill få flerbarnstillägg Den som vill få flerbarnstillägg
med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3
ska anmäla detta till ska anmäla detta till
Försäkringskassan. Detsamma Försäkringskassan. Detta gäller
gäller den som vill få flerbarns- dock inte om förlängt barnbidrag
tillägg med stöd av 15 kap. 12 §, eller studiehjälp enligt 2 kap.
utom i de fall där två föräldrar bor studiestödslagen (1999:1395)
tillsammans med ett barn som de lämnas för barnet.    
har gemensamt, om någon av dem        
får barnbidrag för barnet.          

Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 1 behöver inte anmäla detta. Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 § 2 ska anmäla detta till Försäkringskassan, utom i de fall där två föräldrar har ett gemensamt barn och det för barnet lämnas någon sådan förmån eller något sådant stöd som anges i 15 kap. 9 §.

97kap. 2 §

Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

1.överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2.överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 §,

3.överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 5 §,

4.del av egen och barns förmögenhet enligt 6–10 §§,

5.del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§ och

6.vissa andra inkomster enligt 13 §.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska

studiebidrag enligt 3 kap.

5 Senaste lydelse 2013:1018.

82

studiestödslagen (1999:1395) och Prop. 2017/18:270

studiestartsstöd enligt lagen Bilaga 2 (2017:527) om studiestartsstöd

ingå med 80 procent.

13 §6

Med vissa andra inkomster enligt Med vissa andra inkomster enligt
2 § 6 avses följande: 2 § första stycket 6 avses följande:

1.inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2.studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,

3.skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4.skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

5.etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året.

98kap. 5 §7

Slutligt bostadsbidrag bestäms Slutligt bostadsbidrag bestäms
för varje kalenderår under vilket för varje kalenderår under vilket
preliminärt bidrag har betalats ut. preliminärt bidrag har betalats ut.
Slutligt bostadsbidrag bestäms Slutligt bostadsbidrag bestäms
efter den tidpunkt när besked om efter det att beslut om slutlig skatt
slutlig skatt enligt 56 kap. 10 § enligt 56 kap. 2 § skatteförfarande-
första stycket skatteförfarande- lagen (2011:1244) har meddelats.

lagen (2011:1244) senast ska ha skickats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för föräldrapenningsförmåner och flerbarnstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

6Senaste lydelse 2017:528.

7Senaste lydelse 2011:1434.

83

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Härigenom föreskrivs att 10 § föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §1

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 12 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1Senaste lydelse 2010:1263.

84

Förslag till lag om upphävande av lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag1 ska upphöra att gälla vid utgången av 2018.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före den 1 januari 2019.

Prop. 2017/18:270 Bilaga 2

1Senaste lydelse 2017:531.

85

Prop. 2017/18:270 Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna till promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59)

Promemorian Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik (Ds 2017:59) remitterades till följande instanser:

Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Härnösand, Förvaltningsrätten i Linköping, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Skolverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Sveriges kommuner och landsting (SKL), LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landstinget Dalarna, Landstinget i Kalmar län, Landstinget Västernorrland, Region Skåne, Region Västmanland, Alvesta kommun, Bjuvs kommun, Bräcke kommun, Degerfors kommun, Ekerö kommun, Fagersta kommun, Götene kommun, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Jokkmokks kommun, Karlstads kommun, Kävlinge kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Lysekils kommun, Marks kommun, Mörbylånga kommun, Nässjö kommun, Ronneby kommun, Sandvikens kommun, Simrishamns kommun, Säters kommun, Trosa kommun, Tyresö kommun, Uppsala kommun, Vaxholms stad, Ånge kommun, Ängelholms kommun, Älvkarlebys kommun, Ödeshögs kommun, Barnens rätt i samhället (BRIS), Sveriges Makalösa föräldrar, Sveriges Kvinnolobby, Föreningen MÄN, Insolvens Riksförbundet för överskuldsatta, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS).

86

Sammanfattning av promemorian Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkringskassan i den del som avser direktåtkomst

Prop. 2017/18:270 Bilaga 4

I propositionen 2016/17:58 föreslås att Försäkringskassan ska få direktåtkomst till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst eller beräkning av bostadsbidrag.

I promemorian föreslås att Försäkringskassan ska få ha sådan direktåtkomst även i ett ärende om betalningsskyldighet för underhållsstöd för en bidragsskyldig förälder. Direktåtkomsten ska få omfatta uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, samt uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

Någon sekretessbrytande bestämmelse behöver enligt bedömningen i promemorian inte införas för att Försäkringskassan ska få ta del av de aktuella uppgifterna genom direktåtkomst.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

87

Försäkringskassan får ha direkt- åtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om 1. betalningsskyldighet för bidragsskyldig förälder enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken, 2. bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap. socialförsäkringsbalken, eller 3. beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. socialförsäkringsbalken.

Prop. 2017/18:270 Bilaga 5

Nu aktuellt lagförslag i promemorian Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkringskassan

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:388) om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 c § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet1 i stället för lydelsen enligt lagen (2017:388) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2017:388 Föreslagen lydelse

2 kap.

8 c §

Försäkringskassan får ha direkt-

åtkomst till uppgifter i

beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst enligt 26 kap.

socialförsäkringsbalken eller beräkning av bostadsbidrag enligt 97 kap. socialförsäkringsbalken.

Direktåtkomsten får endast omfatta

1.uppgifter per betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

2.identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och betalningsmottagaren, och

3.uppgift om den redovisningsperiod som deklarationen avser.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.

88

Förteckning över remissinstanserna till promemorian Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkringskassan

Prop. 2017/18:270 Bilaga 6

Departementspromemorian Nytt åldersdifferentierat underhållsstöd och direktåtkomst för Försäkringskassan remitterades till följande instanser:

Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Justitiekanslern, Datainspektionen, Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Socialstyrelsen, Inspektionen för socialförsäkringen, Barnombudsmannen, Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Familjerättssocionomernas

Riksförening (FSR), Föreningen Män för jämställdhet, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Rädda Barnen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Makalösa föräldrar, Sveriges Kommuner och Landsting, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS).

89

Prop. 2017/18:270 Lagrådets yttrande
Bilaga 7  
  Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-04-25
  Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Lena Moore samt
  justitierådet Thomas Bull
  Direktåtkomst för Försäkringskassan i ärenden om
  betalningsskyldighet för underhållsstöd
  Enligt en lagrådsremiss den 19 april 2018 har regeringen
  (Socialdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande
  över förslag till lag om ändring i lagen (2017:388) om ändring
  i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
  beskattningsverksamhet.
  Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet
  Andreas Ådahl, biträdd av departementssekreteraren
  Carina Nägling.
  Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

90

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet Annika Strandhäll

Regeringen beslutar proposition Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Prop. 2017/18:270

91

Tillbaka till dokumentetTill toppen