Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

Proposition 1993/94:82

Regeringens proposition

1993/94: 82

om samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning

Prop.

1993/94: 82

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 21 oktober 1993

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Beatrice Ask

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och
har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och
samhällsutvecklingen i stort. Långsiktiga investeringar, långtgående
konsekvenser för samhällsplanering, miljö och hushållning med natur-
resurser karaktäriserar sektorn. Dessa frågor kräver en långsiktig upp-
byggnad av kunskap och kompetens där kvalitetskraven på forskning
och utbildning bör ställas högt.

Genom riksdagens beslut med anledning av vårens forskningsproposi-
tion har förutsättningarna för den tekniskt inriktade bygg- och fastig-
hetsforskningen förbättrats. En institution för bygg- och fastighetsforsk-
ning i Gävle, knuten till Kungliga Tekniska högskolan, är under upp-
byggnad.

I denna proposition läggs förslag om uppbyggnad av en samhällsve-
tenskaplig institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till
Uppsala universitet. Förslaget innebär att förutsättningar för samhälls-
vetenskaplig bostads- och byggforskning av hög vetenskaplig kvalitet
skapas genom anknytningen till universitetets forskning, forskarutbild-
ning och grundutbildning.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 82

Rättelse: S. 1 rad 9 Står: Per Unckel. Rättat till: Beatrice Ask

Den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen kommer Prop. 1993/94:82
framgent i högre grad än hittills att vara konkurrensutsatt. Forskning-
ens inriktning kommer att i betydande utsträckning bestämmas av fors-
karnas förmåga att erhålla finansiering för sina projekt från forsknings-
råd och jämförbara forskningsfinansierande organ.

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:82

1    Förslag till riksdagsbeslut ........................... 4

2   Bakgrund ....................................... 4

3   Riksdagens tidigare beslut ........................... 5

4   En KTH-institution i Gävle inom området bygg-

och fastighetsforskning ............................. 5

5   Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid

Statens institut för byggnadsforskning .................. 6

6   Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i

ny organisatorisk form ............................. 8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.............. 12

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 82

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för
samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning

2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för bygg-
nadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.

Prop. 1993/94:82

2 Bakgrund

Regeringen föreslog i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg åtgärder för att förnya och effektivisera byggforskningen. Bygg-
forskning används som ett samlingsbegrepp för det forsknings- och ut-
vecklingsarbete (FoU) som har sin tyngdpunkt i frågor som rör mark-
användning, byggande, bostadsförsörjning, förvaltning och därmed sam-
manhängande samhällsplaneringsfrågor. Denna forskning är till sin ka-
raktär sektorövergripande och förekommer inom en rad discipliner, fö-
reträdesvis inom de samhällsvetenskapliga och tekniska områdena.
Forskningen har direkt och indirekt betydelse för konkurrenskraft, väl-
färd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och mil-
jö.

Regeringens förslag innebar att statens resurser för ändamålet borde
koncentreras till Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och de tekni-
ska högskolorna. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) skulle läg-
gas ner. En institution för bygg- och fastighetsforskning borde bildas
den 1 juli 1993. Institutionen borde vidare knytas till Kungl. Tekniska
Högskolan (KTH) och förläggas till Gävle. Genom en integration i KTH
skulle en koppling åstadkommas med den utbildning och forskning
som bedrivs vid övriga institutioner vid KTH. Regeringen anmälde att
den avsåg att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna förslag
till hur den nya högskoleinstitutionen skulle utformas.

Regeringen underströk vidare vikten av en samhällsvetenskaplig
forskning av hög kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av bygg-
forskningen måste därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta
område. Forskning av detta slag måste, i likhet med byggforskningen i
övrigt, i ökad utsträckning bedrivas med stöd från forskningsråd, sek-
torsorgan och andra intressenter.

En allmän princip för forskning borde enligt regeringens förslag vara
att forskning bedrivs i former som tillåter konkurrens mellan utförare
av forskning. Det innebär bl. a. att institut och myndigheter som har
fasta anslag för forskning i vidgad omfattning bör söka finansiering i öp-
pen konkurrens.

Eftersom tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagande till
framtiden för den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som bedri-
vits vid SIB parallellt med den forskning som haft en mera teknisk in-

riktning inte förelåg anmälde regeringen att denna del av verksamheten
vid SIB skulle utvärderas.

Regeringens förslag innebar att den samhällsvetenskapligt inriktade
verksamheten vid SIB skulle fortsätta under budgetåret 1993/94 men
knytas till Uppsala universitet. Förslaget innebar slutligen att Utbild-
ningsdepartementet skulle ha ansvaret för den föreslagna institutionen
vid KTH samt den fortsatta beredningen av frågan om den samhällsve-
tenskapligt inriktade forskningens omfattning och organisation.

SIB borde upphöra den 1 juli 1993.

3 Riksdagens tidigare beslut

Bostadsutskottet (bet. 1992/93:BoU23) delade regeringens uppfattning
om betydelsen av en effektiv och kvalitativt högtstående forskning inom
byggområdet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att BFR även i
fortsättningen skulle ansvara för samordningen av de statliga resurserna
inom forskningsområdet, liksom behovet av att verksamheten inom SIB
omstruktureras, bl.a. genom att en ny institution tillhörande KTH inrät-
tades i Gävle. Utskottet ansåg däremot att det var olyckligt att planerna
på en omstrukturering av verksamheten vid SIB skapade oro bland den
berörda personalen. För att möta risken av att kompetenta forskare
lämnade SIB under utvärderingsfasen ansåg utskottet det vara angeläget
att slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad forskning skulle bibe-
hållas i en ny organisation. Bostadsutskottet ansåg vidare att mycket ta-
lade för att en avveckling av SIB borde ske först i samband med att ett
definitivt beslut om byggforskningens fortsatta organisation kunde tas.
Utskottet föreslog därför att SIB skulle avvecklas den 1 januari 1994.
Detta skulle också ge bättre möjligheter att lösa personalfrågorna på ett
godtagbart sätt.

Uskottet ansåg avslutningsvis att vad som anförts om riktlinjerna för
byggforskningen och fortsatta överväganden om densamma borde riks-
dagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag (rskr. 1992/93:401).

4 En KTH-institution i Gävle inom området
bygg- och fastighetsforskning

Regeringen gav den 25 mars 1993 i uppdrag åt BFR att träffa en över-
enskommelse med KTH om bygg- och fastighetsforskning i Gävle. BFR
tillsatte en utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, och en styr-
grupp med företrädare för BFR, KTH och SIB.

KTH och BFR har den 20 september 1993 träffat överenskommelse
om inrättande av en sådan institution med vida uppgifter. Institutionen
kommer att byggas upp kring fem verksamhetsområden: bygg- och fas-
tighetsekonom, inomhusklimat och ventilation, byggnadsanalys och bo-

Prop. 1993/94:82

endekvalitet, materialteknik samt informationsteknologi för mark, bygg-
nader och infrastruktur. Målet är att varje verksamhetsområde i ett
uppbyggt skede skall företrädas av en professor under förutsättning att
långsiktig finansiering kan erhållas. Organisatoriskt inordnas den nya
institutionen under KTH:s delfakultet för arkitektur, lantmäteri och
väg- och vattenbyggnad. Den nya institutionen kommer att utformas
och från den 1 januari 1994 ledas på i princip samma sätt som övriga
institutioner vid KTH.

Institutionen finansieras genom ett årligt anslag från BFR på 15 mil-
joner kr, genom utbildnings- och forskningsuppdrag från KTH:s institu-
tioner och delfakulteter samt genom utbildnings- och forskningsupp-
drag i övrigt. Målet är att institutionen vid sin start den 1 januari 1994
skall ha en omslutning på 25 miljoner kr räknat på årsbasis. Efter upp-
byggnadsskedet bör institutionen kunna nå en omslutning på 35 till 40
miljoner kr.

Prop. 1993/94:82

5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig
forskning vid Statens institut för
byggnadsforskning

Regeringen gav den 1 april 1993 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) i uppdrag att utvärdera den samhällsvetenskap-
ligt inriktade forskningen vid SIB. Utvärderingen, som genomförts av
forskningsrådets huvudsekreterare, professorn Bo Särlvik, har överläm-
nats till regeringen den 1 oktober 1993.

Under arbetet med utvärderingen har synpunkter på byggforskning-
ens organisation inhämtats från BFR och från BFR:s utredningsman,
professorn Carl-Olof Ternryd, vad avser planeringen för en KTH-insti-
tution för bygg- och fastighetsforskning i Gävle. Representanter för per-
sonalorganisationerna vid SIB har orienterats om förutsättningarna för
och inriktningen av utvärderingen och beretts tillfälle att anföra syn-
punkter. Samråd har skett med företrädare för Uppsala universitet be-
träffande de allmänna dragen i förslagsdelen.

Utvärderarens egen sammanfattning beträffande den vetenskapliga
verksamheten omfattar tre slutsatser:

(1) Den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB bör inte avvecklas
utan att något annat kommer i dess ställe. Om så inte sker kommer det
inte längre att i landet finnas någon mångvetenskaplig miljö med lång-
siktighet i verksamheten, där forskning om bostads- och byggområdet
kan bedrivas. Med hänsyn till bostads- och byggsektorns betydelse för
landets ekonomi, för enskilda människors levnadsförhållanden och
samhällsutvecklingen i stort behövs resurser för mångvetenskaplig
forskning inom detta område.

(2) Forskningen har i alltför stor utsträckning fått drag av utrednings-
verksamhet och i alltför liten utsträckning varit inriktad på forsknings-
uppgifter av inomvetenskaplig relevans och betydelse. En inte obetydlig

del av den forskning som bedrivits vid SIB uppvisar god vetenskaplig Prop. 1993/94:82
kvalitet, men i fortsättningen bör eftersträvas att en betydligt större del
av den samhälllsvetenskapliga bostads- och byggforskningen når upp till
denna nivå.

(3) Om bostads- och byggforskningen skall fortsätta i en ny organisa-
tionsform - utvärderaren förordar en universitetsanknuten institution -,
bör den vetenskapliga ledningen och planeringen av forskningen för-
stärkas. Vidare bör forskningens omfattning i stor utsträckning bestäm-
mas av forskarnas förmåga att få projektbidrag från forskningsfinansie-
rande organ, som fördelar forskningsmedel efter vetenskaplig kvalitets-
prövning. I den mån utredningsuppgifter utförs, bör detta ske i form av
uppdrag som är helt externfinansierade. Institutionen bör eftersträva att
sådan verksamhet också bidrar till institutionens eget forskningspro-
gram eller förväntas ge ny kunskap av mer allmän betydelse inom
forskningsområdet.

Utvärderaren föreslår mot denna bakgrund att den samhällsveten-
skapliga forskning som hittills bedrivits vid SIB, bör ersättas av en ny
samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och byggforsk-
ning. Denna bör vara förlagd till Gävle men tillhöra Uppsala universi-
tet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet. Vid denna institution
bildas en mångvetenskaplig forskningsmiljö med stark vetenskaplig
kompetens och huvudsaklig iniktning på inomvetenskapligt relevanta
forskningsuppgifter som är av betydelse för bostads- och byggområdet.
Även om institutionen främst bör bedriva forskning och forskarutbild-
ning bör den kunna bidra till grundutbildningen. Samverkan med
KTH-institutionen samt med de mindre och medelstora högskolorna -
särskilt Högskolan i Gävle/Sandviken - är angelägen.

Utvärderaren föreslår att institutionen bör byggas kring professurer i
sex ämnesområden: företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi,
sociologi, statistik och statsvetenskap. Möjligheter till dubbel fakultets-
och institutionsanknytning av professorerna i nationalekonomi och fö-
retagsekonomi till KTH resp Uppsala universitet bör kunna övervägas.
Utvärderaren anger två alternativa nivåer för verksamheten. I det större
alternativet ingår totalt 27 forskartjänster på olika nivåer samt tolv dok-
torandtjänster. Kostnaden beräknas till ca 22,7 miljoner kr. I det mind-
re alternativet ingår 22 forskartjänster varvid kostnaden beräknas till ca
16,5 miljoner kr.

Utredaren förutsätter att samtliga tjänster tillsätts efter samma princi-
per som för motsvarande tjänster inom universitet och högskolor.

Utvärderaren framhåller avslutningsvis att med den nya inriktning av
bostads- och byggforskningen som han förordar kommer bidrag för bo-
stads- och fastighetsforskning i större utsträckning än tidigare att sökas
från forskningsråd och jämförbara forskningsfinansierande organ.
HSFR bör därför tillföras ökade resurser avsedda för detta område.
Medlen bör fördelas i nationell konkurrens och således kunna användas
för att stödja forskning vid såväl institutionen i Gävle som vid andra in-
stitutioner.

6 Samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning i ny organisatorisk form

Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och
har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och
samhällsutvecklingen i stort. Beslut och investeringar om bostäder och
byggande är till sin karaktär långsiktiga. Samhällsplanering i vid me-
ning har långtgående konsekvenser för hushållning med naturresurser
och miljö. Dessa frågor kräver en motsvarande långsiktighet i uppbygg-
naden av kunskap och kompetens. Kvalitetskraven på den för dessa om-
råden relevanta forskningen och utbildningen måste ställas högt. Endast
en effektiv och konkurrensutsatt bostads- och byggforskning kan uthål-
ligt möta de krav som ställs från företag, kommuner, samhällsplaneran-
de myndigheter m fl.

Den hittillsvarande bostads- och byggforskningen har genom SIB:s ge-
stalt och organisation till en väsentlig del inte varit utsatt för den kon-
kurrens i finansieringen och rekryteringen som erfarenhetsmässigt
krävs för att uppnå en jämn, hög kvalitet i den vetenskapliga verksam-
heten. Utredaren framhåller att i en ny organisationsform bör det efter-
strävas att en betydligt större del av den samhällsvetenskapligt inriktade
bostadsforskningen når upp till den nivå som representerats av det bästa
som gjorts inom detta område vid SIB, så att den når en god vetenskap-
lig kvalitet.

Bostads- och byggforskningen är flervetenskaplig och gränsöverskri-
dande vilket förutsätter samverkan mellan en rad discipliner med
främst samhällsvetenskaplig och teknisk inriktning. En anknytning till
universitetens och högskolornas forskning, forskarutbildning och
grundutbildning ger goda möjligheter till kontakter med den kunskaps-
utveckling som äger rum inom skilda ämnesområden. Denna anknyt-
ning ger vidare flexibilitet i inriktningen av forskningen och möjlighet
att successivt angripa nya eller ändrade frågeställningar. De senaste år-
tiondenas förändringar på bostads- och byggmarknaden understryker
vikten av långsiktighet i forskningen parad med lyhördhet för och vilja
till att med högt ställda kvalitetskrav bearbeta komplexa problem.

Det avtal som slutits mellan BFR och KTH om inrättande av en insti-
tution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning ger goda för-
utsättningar för företrädesvis teknisk och ekonomisk forskning av hög
kvalitet. Företag inom bygg- och fastighetsområdet har visat ett betydan-
de intresse för den nya institutionen. Den samhällsvetenskapligt inrikta-
de bostads- och byggforskningen har delvis annorlunda förutsättningar.
Forskning kring bostäder och byggnader, naturresursutnyttjande, sam-
hällsplanering, den inre och yttre miljön m.fl. områden, faller väl in i
den samhällsvetenskapliga forskningens teori och metod. Användare av
denna kunskap och kompetens är emellertid snarare kommuner, sam-
hällsplanerande myndigheter och bostadsföretag än de delar av närings-
livet som har intresse av den tekniskt inriktade bygg- och fastighets-
forskningen. Kravet på den samhällsvetenskapliga bostads- och bygg-

Prop. 1993/94:82

forskningen att vara konkurrensutsatt bör ställas lika högt som för den
tekniska, även om finansieringskällorna kommer att vara av annat slag.
Den samhällsvetenskapliga forskningen på detta område bör, på ett helt
annat sätt än hittills, delta i konkurrens om medel från forskningsråd
och andra forskningsfinansiärer och därigenom vinna i kvalitet.

Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till
Uppsala universitet

Utvärderingen av den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid
SIB utgör en god grund för uppbyggnaden av en ny institution för sam-
hällsvetenskaplig bostads- och byggforskning, med väsentligt skärpta
krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i verksamheten. En nyli-
gen genomförd undersökning visar på ett relativt omfattande samband
mellan den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen i Gävle och
forskning inom Uppsala universitet.

Regeringen avser därför att ge Uppsala universitet i uppdrag att inleda
arbetet med uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig institution för
bostads- och byggforskning med placering i Gävle. Det ankommer på
Uppsala universitet att inom de ramar och riktlinjer för den sektoriellt
orienterade forskningsverksamheten, som regering och riksdag faststäl-
ler, ta ställning till den närmare utformningen av institutionens organi-
sation. Ansvaret för kvalitetskontroll, ledning och planering av den
samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen i Gävle
kommer att entydigt falla på den samhällsvetenskapliga fakulteten vid
Uppsala universitet. Av bl.a. dessa skäl bör den detaljerade utformning-
en av den nya institutionen inte föreskrivas universitetet. En väl funge-
rande basorganisation för forskning och forskarubildning kräver en äm-
nesmässig bredd samtidigt som det är angeläget att starka forskningsom-
råden profileras och prioriteras. Därigenom kommer möjligheterna att
erhålla externa resurser för forskning att öka.

Regeringen vill dock framhålla att verksamhetsinriktningen och rek-
ryteringen av forskare bör främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning
med god förankring i olika discipliners metod och teori. Institutionen
kommer att skilja sig från andra universitetsinstitutioner genom att den
kommer att ha forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga
uppgifter.

Bland de relevanta problemområdena för den samhällsvetenskapligt
inriktade bostads- och byggforskningen ingår forskning kring boendets
och byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsätt-
ningar och konsekvenser och därmed åtföljande resurshushållningspro-
blem, bostadpolitik, miljö, bostadssociala frågor inklusive jämställdhets-
perspektiven, bebyggelsens utformning, utveckling och planering.

Enligt regeringens uppfattning bör den nya institutionens storlek
emellertid begränsas jämfört med utredarens förslag. Regeringen föror-
dar en storlek på den nya institutionen motsvarande 20 miljoner kr.

Regeringens förslag innebär att i Gävle kommer att finnas två institu-
tioner inom bostads- bygg- och fastighetsområdet, knutna till Uppsala

Prop. 1993/94:82

universitet resp. KTH. Det ingår i uppdraget att skapa bästa möjliga Prop. 1993/94:82
samarbetsformer mellan dessa institutioner som har fördelen av att vara
samlokaliserade samtidigt som de kan utnyttja kompetens inom ett stort
universitet och en stor teknisk högskola. Ytterligare en styrkepunkt är
det samarbete med Högskolan i Gävle/Sandviken som har etablerats och
som kan utvecklas. De två institutionerna i Gävle kommer att ha kom-
petens som i viss utsträckning är kompletterande, även om den huvud-
sakliga inriktningen åtskiljer dem, exempelvis i fråga om den ekonomis-
ka forskningen. Tillkomsten av en institution knuten till Uppsala uni-
versitet bör således totalt sett innebära en förstärkning av den ekonomi-
ska forskningen. Det ankommer på resp, universitet och högskola att
genom avtal dra upp riktlinjerna för samarbetet.

SIB har två mindre lokalavdelningar vid Lunds universitet resp Chal-
mers tekniska högskola. Utvärderaren har inte lämnat organisatoriska
förslag beträffande dessa avdelningar. Däremot omfattas verksamheterna
av utvärderingen. Regeringen avser att ta intiativ till överläggningar om
möjligheterna att inlemma dessa verksamheter i resp, universitet och
högskola. Givetvis kan innehavare av tjänster vid lokalavdelningarna
också välja att söka tjänster vid den nya institutionen i Gävle.

Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforsk-
ningen i Gävle bör ske stegvis. Tjänsterna i basorganisationen inrättas
av Uppsala universitet som bör disponera särskilda resurser för institu-
tionen fr.o.m. budgetåret 1994/95. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod
bör basfinansieringen uppgå till 20 miljoner kr. Regeringen kommer att
i 1994 års budgetproposition föreslå medel för samhällsvetenskaplig bo-
stads- och byggforskning under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepar-
tementet) anslaget Uppsala universitet: Forskning och forskarutbild-
ning. Regeringen avser anslå 14 miljoner kr för budgetåret 1994/95 och
16 miljoner kr för budgetåret 1995/96. Dessa anslagsnivåer motsvarar
den successiva uppbyggnad av verksamheten som regeringen idag bedö-
mer som praktiskt väl avvägd att genomföra. Om det visar sig att det
finns skäl att senare göra en annan bedömning, kommer regeringen att
ompröva dessa anslag så att uppbyggnaden kan ske snabbare.

I enlighet med riksdagens beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170 av-
snitt 12, bet. 1992/93:BoU:23, rskr. 1992/93:401) skall SIB avvecklas den
1 januari 1994. Under kalenderåret 1994 kommer vissa awecklingskost-
nader att uppstå som rör personal-, lokal- och övriga förvaltningskost-
nader under uppsägningstiden. Det går inte nu att beräkna dessa kost-
nader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren
1993/94 och 1994/95. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

Projektfinansierad bostads- och byggforskning

Regeringens förslag innebär att forskningen inom bostads- och byggom-
rådet kommer att vara konkurrensutsatt i väsentligt högre grad än hit-
tills. Forskarna kommer att i större utsträckning behöva finansiera pro-
jekt med medel som, efter kvalitetsprövning, beviljas av forskningsråd
och andra forskningsfinansierande organ. Detta leder till ökade anspråk
på framför allt HSFR. Rådet disponerar redan särskilda medel för bygg-

10

forskning, innevarande år 4 miljoner kr. Dessa medel anvisas under Prop. 1993/94:82
tolfte huvudtiteln (Näringsdepartmentet), anslaget F 11 Byggforskning.

Det är angeläget att öka andelen medel för bostads- och byggforskning
som fördelas i nationell konkurrens och efter vetenskaplig kvalitets-
prövning. Regeringen avser därför att i 1994 års budgetproposition före-
slå att 4 miljoner kr överförs från tolfte huvudtiteln till åttonde huvud-
titeln (Utbildningsdepartmentet).

Utrednings- informations- och konsulttjänster

Den utrednings- och informationsverksamhet som hittills bedrivits av
anställda vid SIB bör fortsättningsvis ske med krav på full kostnadstäck-
ning och så långt möjligt på kommersiell basis. I flera fall är verksam-
heten av konsultkaraktär och har hittills kunna konkurrera med annan
konsultverksamhet på villkor som inte varit konkurrensneutrala. Den
myndighet som får ansvaret för avvecklingen av SIB bör undersöka för-
utsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt bistånd vid
bildandet av ett eller flera företag för tjänsteproduktion som riktar sig
till kommuner, bostads- och byggföretag, myndigheter med ansvar för
samhällsplanering, miljö- och naturresursfrågor m.fl. Med hänsyn till
att i Gävle finns såväl Statens lantmäteriverk som Centralnämnden för
fastighetsdata kan marknaden för fristående konsultinsatser bedömas
som god. I detta arbete förutsätts en nära samverkan med lokala arbets-
tagarorganisationer, trygghetsstiftelsen och länsarbetsnämnden i Gävle.
Regeringen finner det angeläget att de forskare/utredare liksom övrig
personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen, genom den-
na samverkan får stöd vid övergång till annan verksamhet.

11

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993

Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johans-
son, Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck,
Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Ask

Regeringen beslutar proposition 1993/94:82 om samhällsvetenskaplig
bostads- och byggforskning.

gotab 45154, Stockholm 1993

Prop. 1993/94:82

12