Sjöfartsstöd

Proposition 2000/01:127

Regeringens proposition

2000/01:127

Sjöfartsstöd

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 maj 2001

Göran Persson

Björn Rosengren

(N äringsdepartementet)

Prop.

2000/01:127

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett sjöfartsstöd införs som omfattar både last-
och passagerarfartyg i internationell trafik. Syftet är att ge svensk sjö-
fartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med andra EU-länders
handelsflottor.

Stödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett
belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst.
Det innebär att stödbeloppet höjs från 58 000 kronor per årsarbetskraft
för kostnaderna för arbetsgivaravgifter till ett belopp som motsvarar
avgifterna i sin helhet, dvs. 30,13 procent av sjömannens bruttolön.
Stödet, som avses regleras i förordning, ersätter det stöd som nu ges
enligt förordningen (1996:1559) om statligt bidrag till svensk sjöfart och
som upphör vid utgången av år 2001. Genomförandet förutsätter en änd-
ring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd, som föreslås
få benämningen lag om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd.
Stödordningen skall, under förutsättning att Europeiska kommissionen
godkänt förslaget, träda i kraft den 1 oktober 2001.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 127

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:127

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av

anställningsstöd.................................................................................4

3   Ärendet och dess beredning..............................................................5

4    Ett nytt utvidgat sjöfartsstöd.............................................................5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 maj 2001       9

Prop. 2000/01:127

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591)
om kreditering av anställningsstöd,

2. godkänner den huvudsakliga inriktningen för utformningen av
stödet till svensk sjöfart.

1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 127

Prop. 2000/01:127

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591)
om kreditering av anställningsstöd

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1999:591) om kreditering
om anställningsstöd samt lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om kreditering av
anställningsstöd

Anställningsstöd som beslutats
av arbetsmarknadsmyndighet får
tillgodoföras arbetsgivaren genom
kreditering på sådant skattekonto
som har upprättats för denne enligt
3 kap. 5 § skattebetalningslagen
(1997:483).

Föreslagen lydelse

Lag om kreditering av
anställningsstöd och sjöfartsstöd

Anställningsstöd som beslutats
av arbetsmarknadsmyndighet och
sjöfartsstöd som beslutats av
Rederinämnden får tillgodoföras
arbetsgivaren genom kreditering
på sådant skattekonto som har
upprättats för denne enligt 3 kap.
5 §          skattebetalningslagen

(1997:483).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka stöd som skall
krediteras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2000/01:127

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen tillsatte våren 2000 en interdepartemental arbetsgrupp med
uppgift att utvärdera det nuvarande rederistödet och överväga behovet av
ett fortsatt rederistöd liksom utformningen av ett sådant stöd. Arbets-
gruppen fick genom regeringens uttalanden i budgetpropositionen för år
2001 (prop. 2000/01:1) en delvis ny och mer preciserad inriktning.
Regeringen uttalade i budgetpropositionen bl.a. att det är viktigt att värna
och skapa långsiktiga förutsättningar för den svenska sjöfartsnäringen
samt ge sjöfarten likvärdiga konkurrensvillkor och att ett nytt stödsystem
skall träda i kraft den 1 januari 2002. Vid behandlingen av budgetpropo-
sitionen ställde sig riksdagen (rskr. 2000/01:80) bakom Trafikutskottets
bedömning i betänkandet TU 2000/01:01 att den 1 januari 2002 kan vara
en för sen tidpunkt för att införa ett stöd till färjesjöfarten. Trafikutskottet
ansåg att åtgärder behövdes redan under år 2001 för att stärka konkur-
renskraften och förhindra utflaggning och uppdrog därför åt regeringen
att snarast återkomma till riksdagen med ett förslag.

Arbetsgruppens promemoria Den svenska sjöfartspolitiken har
remissbehandlats och även behandlats vid ett remissmöte. Remissyttran-
dena och en sammanställning av dessa finns tillgängliga hos Närings-
departementet (dnr N2000/9967/TP).

Förslagen i denna proposition har tagits fram i samarbete med
Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Lagrådet

Lagförslaget är av så lagteknisk enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte
inhämtats.

4 Ett nytt utvidgat sjöfartsstöd

Regeringens förslag: Det nuvarande rederistödet föreslås utvidgas till
ett sjöfartsstöd och höjs till ett belopp som motsvarar skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på sjömannens sjöinkomst. Det nya sjöfartsstödet
skall omfatta både lastfartyg och passagerarfartyg. Fartygen skall, på
samma sätt som i dag, huvudsakligen vara i internationell utrikestrafik av
betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexpor-
ten. Stödet skall tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på dennes
skattekonto.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna stöder arbets-
gruppens förslag. Några är dock negativa. Riksskatteverket och Konkur-
rensverket avstyrker förslaget. Riksskatteverket menar att skattekonto-
systemet blir svåröverskådligt om olika stöd skall hanteras där samt att

åtgärden inte är förenlig med lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Om Prop. 2000/01:127
stödet ändå infors kan det av administrativa skäl tidigast införas den 1
januari 2002. Konkurrensverket avstyrker av allmänna konkurrenspoli-
tiska skäl. Statskontoret delar i stort Konkurrensverkets uppfattning.

Skälen för regeringens förslag: Både regeringen och riksdagen har
vid flera tillfällen uttalat att det är angeläget att slå vakt om en svensk
sjöfartsnäring och att denna näring måste ges likvärdiga konkurrensvill-
kor med våra närmaste konkurrentländer. Regeringen vill betona den vikt
som ett svenskt bibehållet sjöfartskunnande har för centrala svenska
områden som sjösäkerhet och miljöfrågor samt Sveriges möjligheter att
även fortsättningsvis vara en pådrivande kraft i det internationella arbetet
inom dessa områden.

Sveriges geografiska belägenhet och vårt starka sjöfartsberoende när
det gäller utrikeshandeln leder också till slutsatsen att en tillräcklig sjö-
fartskompetens har betydelse för en positiv utveckling av hela den
svenska transportsektorn och strävan mot kombinerade transportlös-
ningar med sjöfart som en viktig länk i transportkedjan.

År 1996 beslutade riksdagen (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU01,
rskr. 1996/97:115) om en långsiktigt inriktad konkurrensanpassning för
den svenska sjöfartsnäringen genom införandet av ett statligt rederistöd
om 400 miljoner kronor per år under en femårsperiod. Stödformen trädde
i kraft den 1 januari 1997 och upphör den 31 december 2001. Stödet
regleras i förordningen (1996:1559) om statligt stöd till svensk sjöfart
och administreras av Rederinämnden. Rederistödet utgår i form av ett
bidrag som redovisas över statsbudgeten under anslaget Bidrag till sjö-
farten. Hösten 1998 ansåg regeringen det nödvändigt att ytterligare stärka
den svenska sjöfartsnäringens konkurrensförmåga vilket ledde till att
rederistödet förstärktes från år 1999. Dagens rederistöd ges ut med dels
ett belopp som motsvarar den preliminära skatt som arbetsgivaren gjort
avdrag för på de ombordanställdas löner, dels 58 000 kronor per årsan-
ställd som ett bidrag till de sociala kostnaderna. Bidrag lämnas dock inte
för den del av skatteavdraget som avser den allmänna pensionsavgiften.

Regeringen vill framhålla att även farjetrafiken i Nordeuropa numera
omfattas av olika former av statsstöd. Det nuvarande rederistödet är
begränsat till lastfartyg. Arbetsgruppen har ansett att stöd skall kunna
lämnas för såväl lastfartyg som passagerarfartyg. Den angav som skäl att
stora delar av den svenska farjenäringen försattes i en svår konkurrens-
situation när Danmark hösten 2000 utvidgade det danska internationella
skeppsregistrets tillämpningsområde så att även danska passagerarfartyg
i trafik mellan t.ex. Danmark och Sverige inkluderades. Regeringen avser
att ta upp långsiktiga diskussioner med i första hand de nordiska grann-
länderna och Tyskland för att undersöka möjligheterna att nå fram till en
gemensam syn på behovet av näringspolitiskt stöd till den intraeurope-
iska färjesjöfarten. Sveriges linje bör vara att passagerar- och farjetrafik
som i huvudsak bedrivs i konkurrens med annan europeisk trafik inom
EU/EES-området inte skall ges statligt stöd.

Under rådande förhållanden delar dock regeringen arbetsgruppens upp-
fattning att nuvarande stöd är otillräckligt och att såväl en höjning av
stödet som en utvidgning till passagerarfartyg behöver ske för att den
svenska sjöfartsnäringen skall nå i huvudsak likvärdiga konkurrensvill-
kor. Ett sjöfartsstöd för svenskflaggade fartyg, både lastfartyg och passa-

gerarfartyg, bör därför införas. Även närings- och arbetsmarknadspoli- Prop. 2000/01:127
tiska skäl talar för detta.

I arbetsgruppens förslag redovisades också de ekonomiska effekterna
av att kompensationen för de sociala avgifterna begränsades till 70 pro-
cent för passagerarfartygen. Regeringen anser dock att huvudalternativet,
dvs. full kompensation för såväl skatter som sociala avgifter, är nödvän-
digt för att uppnå likvärdiga konkurrensvillkor gentemot andra länders
subventionerade passagerartrafik.

Regeringen avser att i en förordning meddela närmare bestämmelser
om villkoren för sjöfartsstödet. Till grund för bestämmelserna bör ligga
arbetsgruppens förslag, som är utformat i enlighet med Europeiska
kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Totalt far ett
sådant stöd till ett lands sjöfartsnäring inte överskrida vad som motsvarar
summan av skatter och sociala avgifter för de ombordanställda och rede-
riföretagen. Det nya sjöfartsstödet utvidgas till att motsvara skatt på sjö-
inkomst och sociala avgifter. Häri skall även den allmänna pensionsav-
giften ingå. Stödet skall avse samtliga ombordanställda, som enligt gäl-
lande regler klassas som sjömän. På samma sätt som enligt dagens regler
bör fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för
den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten omfattas.
Den dispensmöjlighet som finns enligt nuvarande regler bör dock finnas
kvar. Ett annat villkor för att erhålla sjöfartsstöd är att den sökande ställer
utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvis-
ningar samt har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. Ansö-
kan avses ske hos Rederinämnden, som prövar om kriterierna för stödet
är uppfyllda.

I fråga om hur stödet skall tillgodoföras rederierna anser regeringen i
likhet med flertalet remissinstanser att den av arbetsgruppen föreslagna
utformningen av stödet är den praktiskt mest lämpliga. Denna utform-
ning innebär att rederierna erhåller ett stöd motsvarande skatt och sociala
avgifter som belöper på sjöinkomst för ombordanställda. Regeringen har
förståelse för Riksskatteverkets synpunkter om att skattekontosystemet
blir mer svåröverskådligt. Med hänsyn till omständigheterna i detta fall
finns emellertid ingen bättre lösning. Regeringen anser inte heller att
lagen om statsbudgeten utgör hinder för en sådan lösning.

Metoden att ge stöd genom kreditering på skattekonto har använts för
anställningsstöd enligt lagen (1999:591) om kreditering om anställnings-
stöd. Regeringen föreslår en ändring i denna lag som innebär att även
sjöfartsstöd som beslutats av Rederinämnden får krediteras skattekontot.
Stödet avses ges ut genom en månatlig kreditering av arbetsgivarens
skattekonto i anslutning till tidpunkten för skatteinbetalningen och är
således ett nettostöd. Stödordningen avses träda i kraft den 1 oktober
2001. En stödordning måste dock både anmälas till och godkännas av
Europeiska kommissionen i enlighet med EG-fördragets artikel 88.3
innan den kan träda i kraft. Detta förutsätts kunna ske i sådan tid att lagen
kan träda i kraft vid denna tidpunkt. Det går dock inte med säkerhet att
förutsäga när ett godkännande kan föreligga och det är med hänsyn till
denna osäkerhetsfaktor lämpligast att i lagen bemyndiga regeringen att
bestämma dagen för ikraftträdandet.

Stödet blir en bekräftelse på långsiktigheten i den statliga sjöfartspoli-
tiken. Ett stöd enligt regeringens förslag lägger ett tak för de statliga

stödinsatserna när det gäller bemanningskostnadema som överensstäm- Prop. 2000/01:127
mer med EG-kommissionens riktlinjer. Det betyder följaktligen att det är
näringens aktörer som fortsättningsvis far det fulla ansvaret för att
svenska fartyg kan möta den internationella konkurrensen. Möjligheten
till ytterligare stödinsatser från statens sida vad gäller bemanningskost-
nadema är därmed i praktiken uttömda.

Cabotagereglema på sjöfartsområdet har numera upphört, vilket inne-
bär att även Gotlandstrafiken kan utsättas för konkurrens från andra EU-
länders fartyg. I framtiden kan det därför bli aktuellt att även inordna
denna nationella farjetrafik i en stödordning. Vid en ny upphandling av
denna trafik måste olika anbudsgivare kunna bedömas utifrån likvärdiga
konkurrensförutsättningar.

Statsfinansiella effekter

I statsbudgeten kommer sjöfartsstödet att redovisas som nedsättning av
skatter i inkomsthuvudgrupp 1700. Utifrån dagens svenskflaggade han-
delsflotta beräknas denna nedsättning på årsbasis uppgå totalt till ca 1,3
miljarder kronor (s. 98, prop. 2000/01:100). Nedanstående samman-
ställning visar hur detta belopp är uppdelat mellan last- och passagerar-
fartyg samt mellan skatter och sociala avgifter. Beloppen är beräknade
utifrån att antalet stödberättigade ombordanställda uppgår till ca 7100
personer.

Lastfartyg

Passagerarfartyg

Skatt (mkr)

345

230

Avgifter (mkr)

410

290

Utbetalningar enligt förordningen (1996:1559) om statligt bidrag till
svensk sjöfart kommer att ske även under år 2002 som en följd av att
dessa sker med en viss eftersläpning.

N äringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 maj 2001

Prop. 2000/01:127

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm.

Föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar proposition 2000/01:127 Sjöfartsstöd