Skattelättnad för riskkapital, m.m

Proposition 1995/96:109

Regeringens proposition
1995/96:109

Skattelättnad för riskkapital, m.m

Prop.

1995/96:109

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 november 1995

Mona Sahlin

Laila Freivalds

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stimulera de
små och medelstora företagens försörjning av riskkapital i avvaktan på
mer långsiktiga lösningar. Förslagen är anpassade till förutsättningarna
för respektive företagsformer.

I fråga om företag som drivs i aktiebolagsform föreslås ett tillfälligt
system med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Enligt förslaget
skall privatpersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ges
en skattelättnad motsvarande 30 % av anskaffningskostnaden upp till
100 000 kr. Vid en senare försäljning medges likväl fullt avdrag för
anskaffningskostnaden. En förutsättning är att aktierna behålls i minst
fem år. Skattelättnaden kan ges även åt ägare till fåmansföretag. Skatte-
lättnaden gäller aktieköp om sammanlagt högst 100 000 kr under tids-
perioden januari 1996 - december 1997. Ekonomiska föreningar omfattas
inte av riskkapitalavdraget utan föreslås i stället få rätt till avdrag för
insatsutdelning. Underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet föreslås
med vissa begränsningar få kvittas mot andra förvärvsinkomster.

I propositionen föreslås även vissa förändringar i regelsystemet för
beskattning av delägare i fåmansföretag. Den väsentliga ändringen avser
att tillämpningsområdet för regelsystemet ges en utformning som bättre
överensstämmer med den som var avsedd i 1990 års skattereform. Reg-
lerna tillämpas i dag när aktieägaren är verksam i ett fåmansföretag eller
i ett koncernföretag. De bör emellertid tillämpas också när aktieägaren
är verksam i ett företag som inte är ett koncernföretag, i vilket han

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

indirekt äger aktier under förutsättning att aktieägaren har ett reellt Prop. 1995/96:109
inflytande även i det företaget. Vidare föreslås att även utländska företag
skall kunna utgöra fåmansföretag. I förtydligande syfte föreslås redaktio-
nella ändringar i regelsystemet. I övrigt föreslås vissa ändringar för
beskattningen av vinst vid avyttring av andel i handelsbolag som äger
aktier i ett fåmansföretag.

Slutligen föreslås en begränsning av avdragsramen för representations-

utgifter.

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:109

1	Förslag till riksdagsbeslut	5
2	Lagtext
2.1	Förslag till lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar	6
2.2	Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)	11
2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)	13
2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt	16
2.5	Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)	31
2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatte- registerlagen (1980:343)	32
2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter	35
2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall	40
2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder	42
2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag	43
3	Ärendet och dess beredning	44
4	Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar	45
4.1	Allmänna synpunkter	45
4.2	Förslagets allmänna utformning	47
4.3	Förutsättningar för skattereduktion	48
4.4	Reavinstbeskattningen	52
4.5	Ansökan, beslut och kontroll	53
4.6	Omprövning och straffansvar	55
4.7	Förenlighet med EG:s regelverk	57
5	Ekonomiska föreningar	58
6	Kvittning av underskott	59
7	Beskattning av ägare i fåmansföretag	60
7.1	Gällande regler	60
7.2	Allmänna utgångspunkter	64
7.3	Tillämpningsområdet för 3 § 12 mom. SIL	66

7.4	Överlåtelse av andel i handelsbolag som äger aktier, m.m.	70 Prop. 1995/96:109
7.5	Lagtekniska justeringar	74
8	Begränsning av avdragsramen för representation	75
9	Budgeteffekter	76
9.1	Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar	77
9.2	Ekonomiska föreningar	77
9.3	Kvittning av underskott	78
9.4	Beskattning av ägare i fåmansföretag	78
9.5	Begränsning av avdragsramen för representation	78
9.6	Effekter för skatteförvaltningen och domstolsväsendet	78
9.7	Sammanfattning	79
10	Författningskommentar	80
10.1	Lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar	80
10.2	Kommunalskattelagen (1928:370)	86
10.3	Lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)	86
10.4	Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt	87
10.5	Skatteregisterlagen (1980:343)	94
10.6	Lagen (1994:1915) om ändring i skatteregister- lagen (1980:343)	94
10.7	Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter	94
10.8	Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall	94
10.9	Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder	95
10.10	Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag	95

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Riskkapitalavdrag -
En modell för skattelättnader i små

industriföretag 96

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser 98

Bilaga 3 Remitterade lagförslag 99

Bilaga 4 Lagrådets yttrande 114

Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser 120

Bilaga 6 Remitterade lagförslag 121

Bilaga 7 Lagrådets yttrande 134

Utdrag ur protokoll vid regerings-
sammanträde den 6 november 1995 138

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:109

Regeringen förslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

3. lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

6. lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915)
om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

8. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

10. lag om ändring i lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1995/96:109

2.1 Förslag till lag om skattereduktion för riskkapital-
investeringar

Härigenom föreskrivs följande.

Förutsättningar för skattereduktion

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot
betalning i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av
2-5 §§ är uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.

Underlag för skattereduktion är betalningar enligt första stycket under
åren 1996 och 1997. I underlaget får inräknas betalningar om samman-
lagt högst 100 000 kronor. Betalningar för förvärv av nyemitterade aktier
får dock inte inräknas i underlaget till den del nyemissionen avser
höjning av aktiekapitalet till ett belopp motsvarande 100 000 kronor eller
motsvarar nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter
den 1 januari 1995.

Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast
om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.

2 § Den skattskyldige får inte inom fem år efter utgången av det
beskattningsår då aktierna förvärvades avyttra aktierna, förvärva eller
utfästa rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om sådan
avyttring.

Om den skattskyldige har såväl aktier för vilka skattereduktion
medgetts som andra aktier i samma bolag, skall vid tillämpning av första
stycket en avyttring av aktier i bolaget alltid behandlas som om avytt-
ringen avsåg aktier för vilka skattereduktion medgetts.

Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider, gäller för
dödsboet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om
äganderätten till aktierna övergår genom arv, testamente eller bodelning
med anledning av makes död, krävs att den nya ägaren inte avyttrar
aktierna eller förfar på annat sådant sätt som anges i första stycket under
den där angivna tiden. Om äganderätten till aktierna övergår genom gåva
eller genom bodelning av annan anledning än makes död, skall aktierna
anses avyttrade.

3 § Förvärvet skall ske genom teckning av nyemitterade aktier i ett
svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag hemmahörande i en med-
lemsstat i Europeiska gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har
avtal med bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.
Dessutom skall följande krav vara uppfyllda:

1. Bolaget skall bedriva verksamhet från fast driftställe i Sverige under Prop. 1995/96:109
en sammanhängande period som sträcker sig från fyra månader närmast

före beslutet om nyemission till utgången av femte året efter det år under
vilket den skattskyldige förvärvade aktierna.

2. Ett belopp motsvarande betalningen för aktierna skall varaktigt
investeras eller förbrukas i verksamhet vid det fasta driftstället i Sverige.
Investeringen eller förbrukningen får inte gälla sådan egendom som avses
i punkt 14 första stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Den omständigheten att verksamheten i Sverige upphör kortare tid efter
förvärvet än som anges i första stycket 1 utgör inte något hinder mot
skattereduktion, om verksamheten upphör till följd av att bolaget försätts
i konkurs eller träder i likvidation enligt reglerna om tvångslikvidation.

4 § Skattereduktion medges inte i den mån det bolag som gett ut
aktierna inom fem år efter utgången av det år under vilket den
skattskyldige förvärvade aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller
reservfonden och betala ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna.
Skattereduktion medges inte heller i den mån bolagets egendom har
disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Vad som
har sagts nu gäller också om en motsvarande åtgärd vidtas av ett
utländskt bolag.

5 § Skattereduktion medges inte om aktier i bolaget eller i annat företag
i samma koncern vid förvärvet är noterade vid en svensk eller utländsk
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.
Detsamma gäller om aktier i bolaget under de senaste tio åren före
förvärvet har varit eller inom tre år efter utgången av det år under vilket
de förvärvades blir noterade där.

Skattereduktion medges inte om bolaget eller annat företag i samma
koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år under
vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt eller genom handels-
bolag

1. bedriver bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller
annan finansiell verksamhet,

2. bedriver verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksam-
heten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till annan än företag i
samma koncern som uthymingsföretaget,

3. äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i annan
egen verksamhet än fastighetsförvaltning eller i sådan verksamhet som
bedrivs av annat företag i samma koncern, eller

4. annat än tillfälligtvis har mer än en femtedel av sina tillgångar
placerade i kontanter, banktillgodohavanden eller finansiella instrument
som utgör omsättningstillgångar eller innehas i kapitalplaceringssyfte.

Skattereduktion medges inte heller om aktier som svarar mot mer än
hälften av röstetalet i bolaget direkt eller indirekt innehas av två eller
flera företag som skulle ha omfattats av första eller andra styckena om
företagen ingått i samma koncern som bolaget.

Bestämmelserna i andra stycket 3 om fastighet skall också tillämpas i Prop. 1995/96:109
fråga om byggnad som är lös egendom och sådana tillbehör till byggnad
som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.

6 § Med företag i samma koncern förstås juridisk person som ingår i
samma koncern enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.

4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. eller, för det fall den sist nämnda
lagen inte längre skall tillämpas, 1 kap. 4 § årsredovisningslagen
(1995:00). Vidare anses ett utländskt bolag ingå i samma koncern som
ett svenskt företag om bolaget, för det fall att bolaget hade varit ett
svenskt aktiebolag, skulle ha varit ett moderföretag till det svenska
företaget.

Ansökan

7 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet
senast den 2 maj 1998.

Om en ansökan om skattereduktion har kommit in senast den 2 maj

1997 och avser förvärv av aktier som betalats under år 1996 skall
skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997
eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökan. Kommer ansökan
in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på
grund av 1998 års taxering.

Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, bostadsadress och
personnummer samt en försäkran om att sökanden avser att behålla
aktierna till utgången av femte beskattningsåret efter det år aktierna
förvärvats.

Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas
ansökan. Intyget skall innehålla

1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,

2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som

betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,

3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som
enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för skattereduktion och

4. uppgift om hur betalningen för aktierna har investerats eller
förbrukats.

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
meddelar närmare föreskrifter om vilken eller vilka skattemyndigheter
som beslutar i ärenden enligt denna lag.

Omprövning

9 § Beslut om skattereduktion skall omprövas om

1. sökanden eller bolaget har lämnat oriktiga uppgifter,

2. det sedan sökanden eller bolaget har lämnat sina uppgifter har Prop. 1995/96:109
inträffat någon omständighet som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § medför att
skattereduktionen inte skall medges eller skall medges med ett lägre

belopp, eller

3. det föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller en
förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag.

10 § Sådan omprövning som avses i 9 § får göras före utgången av
femte kalenderåret efter det år då beslutet om skattereduktion med-
delades.

11 § Finner skattemyndigheten vid omprövning enligt 9 § 1 eller 2 att
skattereduktion inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts
med för högt belopp, skall den skattskyldige betala ett särskilt tillägg
motsvarande 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sätts
ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte betalas.

12 § Styrelsen i ett bolag som har utfärdat ett sådant intyg som avses i
7 § fjärde stycket skall så snart det kan ske underrätta Riksskatteverket,
om något sådant förhållande inträffar som enligt 3, 4 eller 5 § utgör
hinder för skattereduktion eller om aktierna registrerats på annan ägare
eller på en förvaltare.

I fråga om aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare eller av
den som har tillstånd enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen (1989:827) skall
styrelsen dessutom hos förvaltaren anmäla att intyg enligt 7 § fjärde
stycket utfärdats. I anmälan skall det anges när aktierna betalades helt.
Förvaltare som tagit emot anmälan är skyldig att så snart det kan ske
underrätta Riksskatteverket om aktierna registreras på ny ägare inom fem
år efter utgången av det år aktierna förvärvades.

Den som beviljats skattereduktion är skyldig att omedelbart anmäla till
en skattemyndighet, om han eller hon vidtar åtgärd eller får kännedom
om sådant förhållande som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § utgör hinder för
skattereduktion.

Överklagande

13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket
inom tre veckor från dagen för beslutet.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol
även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att
företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

Straff

Prop. 1995/96:109

14 § Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder
att skattereduktion tillgodoräknas trots att det inte skulle ha skett eller att
skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter eller
fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i
brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av oriktig uppgift gäller också
underlåtenhet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt 12 §, om
underlåtenheten leder till att omprövning enligt 9 § inte kommer till
stånd.

Övriga bestämmelser

15 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som
gäller om skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag till-
godoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.

I fråga om särskilt tillägg enligt 11 § tillämpas vad som gäller om
särskild avgift enligt 5 kap. 13 § första stycket och 6 kap. 24 § taxerings-
lagen (1990:324).

16 § För kontroll av att uppgifter som lämnats i intyg enligt 7 § är
riktiga och att skyldighet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt
12 § fullgjorts riktigt och fullständigt gäller bestämmelserna i 3 kap.
taxeringslagen (1990:324) och lagen (1994:466) om särskilda tvångs-
åtgärder i beskattningsförfarandet i tillämpliga delar. Det bolag som gett
ut aktierna och företag i samma koncern skall därvid jämställas med den
som är skattskyldig. Detsamma gäller företag som omfattas av be-
stämmelsen i 5 § tredje stycket.

17 § Skattemyndigheten skall göra anmälan till åklagaren så snart det
finns anledning att anta att brott mot 14 § denna lag har begåtts. Detta
gäller dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra
påföljd eller om anmälan av annat skäl inte behövs. I anmälan skall anges
de omständigheter som utgjort grund för misstanken om brott.

18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma
betydelse som i de lagarna.

19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna
lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Prop. 1995/96:109

Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

1 mom.1 Avdrag får efter yr-
kande av den skattskyldige göras
för underskott av förvärvskälla
som är hänförlig till aktiv närings-
verksamhet enligt 11 kap. 3 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om den uteslutande eller så
gott som uteslutande avser litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet. Avdrag får med iakt-
tagande av föreskrifterna i andra
stycket göras i den mån under-
skottet överstiger avdrag för
underskott från närmast föregående
beskattningsår. Ett villkor för
avdrag är dock att den skattskyldi-
ge under den period som omfattas
av beskattningsåret och de tre
närmast föregående beskattnings-
åren redovisat intäkter från verk-
samheten av någon betydenhet.
Härvid beaktas även intäkter som
hänförts till inkomstslaget tjänst.

Avdrag medges inte

1. för underskott som belöper på
kommanditdelägare eller sådan del-
ägare i handelsbolag som i för-
hållande till övriga delägare i bola-
get förbehållit sig ett begränsat
ansvar för bolagets förbindelser i
vidare mån än vad som anges i
18 § tredje stycket eller

2. i den mån avdrag för under-
skottet medgetts enligt 3 §

13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.

1 mom. Avdrag får, efter
yrkande av den skattskyldige och
med de begränsningar som anges i
andra - fjärde styckena, göras för
underskott av förvärvskälla som
utgör aktiv näringsverksamhet
enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Avdrag får göras med högst
100 000 kronor för underskott av-
seende det beskattningsår då den
skattskyldige började bedriva för-
värvskällan (startåret) och för vart
och ett av de fyra närmast följande
beskattningsåren. För underskott
som ett visst år överstiger
100 000 kronor medges inte avdrag
enligt denna lag. Om förvärvs-
källan övergått till den skatt-
skyldige från någon sådan när-
stående som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 §, får avdrag
göras endast om den närstående
hade varit berättigad till avdrag
om han fortsatt att driva verksam-
heten. Sistnämnda begränsning
gäller dock inte om övergången
skett genom köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv från förälder
eller från far- eller morförälder.

Avdrag medges inte

1. skattskyldig som någon gång
under de fem beskattningsår som
närmast föregått startåret direkt
eller indirekt bedrivit likartad
verksamhet,

2. för underskott som belöper på
kommanditdelägare eller sådan
delägare i handelsbolag som i för-
hållande till övriga delägare i
bolaget förbehållit sig ett begränsat
ansvar för bolagets förbindelser i
vidare mån än vad som anges i
18 § tredje stycket,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

3. i den mån avdrag för under-
skottet medgetts enligt 3 §

13 mom., 25 § 10 mom. eller 26 §
9 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt eller

4. för underskott i förvärvskälla
i vilken ingår fastighet som på
ägarens begäran räknas som
näringsfastighet enligt 5 § sjunde
stycket.

I fråga om förvärvskälla som
uteslutande eller så gott som ute-
slutande avser litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet
får avdrag göras utan belopps-
begränsning och även efter den i
andra stycket angivna tiden. Här-
vid gäller följande. Avdrag får
med iakttagande av föreskrifterna i
tredje stycket 2 och 3 göras i den
mån underskottet överstiger avdrag
för underskott från närmast före-
gående beskattningsår. Ett villkor
för avdrag är dock att den skatt-
skyldige under den period som
omfattas av beskattningsåret och de
tre närmast föregående beskatt-
ningsåren redovisat intäkter från
verksamheten av någon betydenhet.
Härvid beaktas även intäkter som
hänförts till inkomstslaget tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering. De nya bestämmelserna tillämpas dock endast i
fråga om näringsverksamhet som påbörjas efter utgången av år 1995.

‘Senaste lydelse 1994:1855.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om Prop. 1995/96:109
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

dels att 32 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 20 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

1 mom. Till intäkt av tjänst hänförs

a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i
pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,

b) pension,

c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag
av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det
inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av
2 mom.,

d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av
personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av
livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur
eller för förlorat underhåll,

e) ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte
ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader för vård som inte
är offentligt finansierad eller för vård utomlands,

f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt som avses i 31 §,

g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör

skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av

h) sådan utdelning på och vinst
vid avyttring av aktier i fåmans-
företag som enligt 3 § 12 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall tas upp som intäkt
av tjänst,

anvisningarna till 19 §,

h) sådan utdelning på och vinst
vid avyttring av aktier i fåmans-
företag som enligt 3 § 12 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall tas upp som intäkt
av tjänst samt sådan vinst vid
avyttring av andel i handelsbolag
som enligt 24 § 7 mom. nämnda
lag skall tas upp som intäkt av
tjänst,

i) sådana förmåner och ersättningar m.m. som anges i punkterna 14
och 15 av anvisningarna,

j) behållning på pensionssparkonto till den del pensionssparavtalet
upphör att gälla enligt 4 kap. 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 § lagen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

(1993:931) om individuellt pensionssparande, samt till den del be-
hållningen tas i anspråk på grund av utmätning, konkurs eller ackord.

Vid avskattning enligt första stycket j avses med pensionssparkontots
behållning marknadsvärdet på kontots tillgångar efter avräkning för den
skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som
är hänförlig till kontot.

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom
vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp -
vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,
att han enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses
som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från
fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt
reglerna för privatbostad.

Anvisningar

till 20 §

1. Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna
paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga
försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-
slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras
för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §
2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av
anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på
pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt
21 av anvisningarna till 23 §.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorga-
nisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den
del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad
avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om
inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna
alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga oiganisa-
tionsverksamheten.

utgifter för representation och
liknande ändamål är att hänföra till
omkostnader i förvärvskälla endast
om de har omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga
uteslutande är om att inleda eller
bibehålla affärsförbindelser och
liknande eller då utgifterna avser
jubileum för företaget, invigning
av mera betydande anläggning för
verksamheten, stapelavlöpning eller
jämförliga händelser eller då utgif-
terna är att hänföra till personal-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

vård. Avdrag medges i det enskil-
da fallet inte med större belopp än
som kan anses skäligt och inte i
något fall för utgifter för sprit-
drycker och vin. Avdrag för mål-
tidsutgifter medges normalt inte
med större belopp än som mot-
svarar skäliga utgifter för lunch.

vård. Avdrag medges i det enskil-
da fallet inte med större belopp än
som kan anses skäligt. Avdrag för
måltidsutgifter som avser lunch,
middag eller supé medges inte med
större belopp än som per person
motsvarar 0,5 procent av det bas-
belopp som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för
det år under vilket utgiften upp-
kommit, avrundat till närmast lägre
tiotal kronor.

3. Punkt 1 tredje stycket av an-
visningarna till 20 § i dess nya
lydelse tillämpas i fråga om utgifter
som uppkommit efter ikraftträdan-
det.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om Prop. 1995/96:109
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att 2 § 8 mom., 3 § 1, 8, 12 och 12 a mom., 7 § 8 mom., 27 §

4 mom. samt 28 § skall ha följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas fyra nya moment, 12 b-12 e mom., och

i 24 § ett nytt moment, 7 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

8 mom.2 Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa
verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp
eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening har också
rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda
insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om
andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till
den del det utdelade beloppet till-
faller någon som enligt 7§ 8 mom.
inte är skattskyldig för utdelningen.
Avser denna del av utdelningen
högst 10 procent av utdelningen på
annat än förlagsinsatser är dock
utdelningen i sin helhet avdrags-
gill:

Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation
för kooperativa föreningar, har
centralorganisationen, även om den
inte är kooperativ enligt åtton-
de-tionde styckena nedan, rätt till
avdrag för utdelning på förlagsin-
satser. Är föreningen ett förvalt-
ningsföretag enligt 7 § 8 mom.
andra stycket skall det avdragsgilla
beloppet minskas med den del av
utdelningen somföranlettfrikallelse
från skattskyldighet enligt nämnda
stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra
till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter
nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess
egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan
den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta
som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter
genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-
de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas
medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det
omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle
vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom
öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med
medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som
medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-
organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas med-
lemsantal.

3 §

1 mom.3 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och
annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att
hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed
jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-
skattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och
skulder i utländsk valuta.

Att utdelning och vinst vid avytt-
ring av aktier i vissa fall skall
hänföras till inkomst av tjänst
framgår av 12 mom.

Att utdelning och vinst vid avytt-
ring av aktier samt vinst vid av-
yttring av andel i handelsbolag i
vissa fall skall hänföras till inkomst
av tjänst framgår av 12 mom.
respektive 24 § 7 mom.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp
som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som
medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp
som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om
tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde
(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet
för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte
avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag
jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning
på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.
2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om
beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital
räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pen-
sionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket
lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

8 mom* Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses - med de be-
gränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad som vid

föreningens upplösning utskiftas till

medlem.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

aktier får inte överstiga fem pro-
cent av det nominella värdet på
aktierna. Utgör de utskiftade akti-
erna lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 2 § 4

utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i
annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den
övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande

föreningen.

I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som
utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

12 mom.5

12 mom. Fysisk person och
dödsbo som äger kvalificerad aktie
i ett fåmansföretag skall i den om-
fattning som anges i
12 a-12 e mom. ta upp utdelning
på sådan aktie som intäkt av tjänst
i stället för intäkt av kapital. Det-
samma gäller realisationsvinst vid
avyttring av sådan aktie.

Närmare bestämmelser finns i

- 12 a mom. om tillämpningsom-
rådet,

- 12 b mom. om behandlingen av
utdelning och realisationsvinst,

- 12 c mom. om en alternativ an-

(12 mom. tionde stycket första och
andra meningarna)

Vad som i detta moment sägs om
aktier i ett fåmansföretag gäller
också andelar i ett sådant företag.
Med aktier och andelar likställs
andra sådana av företaget utgivna
finansiella instrument som avses i
27 § 1 mom.

aktier får inte överstiga fem
procent av det nominella värdet på
aktierna. Utgör de utskiftade
aktierna lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

mom. första stycket 2, skall som

skaffningskostnad,

- 12 d mom. om ökning av anskaff-
ningskostnaden med löneunderlag,

- 12 e mom. om visst undantag
från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om
aktie i ett fåmansföretag gäller
också andel i ett sådant företag.
Med aktie och andel likställs andra
sådana av företaget utgivna finan-
siella instrument som avses i 27 §
1 mom. För sådana instrument får
dock 12 c och 12 d mom. inte

tillämpas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

(12 mom. femte stycket)

Bestämmelserna i första-tredje
styckena tillämpas endast om den
skattskyldige eller någon honom
närstående varit verksam i företa-
get i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de
tio beskattningsår som närmast före-
gått beskattningsåret. Bestämmel-
serna gäller dock även om den
skattskyldige eller den honom
närstående under någon del av
denna tidsperiod varit verksam i ett
annat fåmansföretag, som bedriver
samma eller likartad verksamhet,
under förutsättning att denna verk-
samhet inte påbörjades senare än
under det tionde beskattningsåret
efter det år då verksamheten i det
först avsedda företaget upphörde.
(12 mom. åttonde stycket)

Med verksamhet eller innehav av
aktier i ett fåmansföretag likställs
verksamhet eller aktieinnehav i ett
annat företag inom samma kon-
cern.

(12 mom. fjärde stycket första
meningen)

Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i
fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den skatt-
skyldige eller någon honom när-
stående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier.

(12 mom. nionde stycket)

Vad som förstås med fåmans-
företag och närstående framgår av
punkt 14 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Vid bedömningen av om ett fåtal
personer äger aktierna i ett fåmans-
företag skall dock sådana delägare
anses som en person, som själva
eller genom någon närstående är
eller under något av de tio beskatt-

7 2 a mom. En aktie i ett
fåmansföretag anses kvalificerad,
om

7. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i före-
taget i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de
tio beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret, eller
under någon del av denna tids-
period varit verksam i betydande
omfattning i ett annat fåmans-
företag som bedriver samma eller
likartad verksamhet, eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person -
äger aktier i ett annat fåmans-
företag i vilket aktieägaren eller
någon denne närstående varit verk-
sam i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de
tio beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret.

Upphör ett företag som avses i
första stycket att vara fåmans-
företag, anses en aktie ändå kvali-
ficerad under förutsättning att
aktieägaren eller någon denne när-
stående ägde aktien när företaget
upphörde att vara fåmansföretag
eller förvärvat den med stöd av
sådan aktie. Aktien anses dock
kvalificerad längst under tio be-
skattningsår efter det år då före-
taget upphörde att vara fåmans-
företag.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret har varit verksamma
i företaget i betydande omfattning.

ningen av om ett fåtal personer
äger aktierna i ett företag sådana
ägare anses som en person, som
själva eller genom någon närståen-
de är eller under något av de tio
beskattningsår som närmast före-
gått beskattningsåret har varit verk-
samma i företaget i betydande om-
fattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad
aktie, anses aktien kvalificerad
även hos den avlidnes dödsbo.
Delägare i dödsboet jämställs då
med närstående.

(12 mom. första stycket första
meningen)

Vid tillämpningen av bestämmelser-
na i första-tredje styckena på
sistnämnda finansiella instrument
skall dock tillägget till statslånerän-
tan begränsas till en procentenhet
och värdering enligt fjärde stycket
1 eller uppräkning enligt fjärde
stycket 2 inte medges.

(12 mom. första stycket andra och
tredje meningarna)

Har aktierna förvärvats på annat
sätt än genom köp, byte eller där-
med jämförligt fång, skall anskaff-
ningskostnaden beräknas med
tillämpning av 24 § 1 mom. tredje
stycket. Som utdelning behandlas
vinst som uppkommit vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet eller reserv-
fonden i bolaget.

(12 mom. andra stycket)

Understiger utdelningen visst år
det högsta belopp som på grund av
första stycket får tas upp som intäkt

12 b mom. Överstiger ut-
delningen på en kvalificerad aktie
det gränsbelopp som anges i det
följande tas överskjutande belopp
upp som intäkt av tjänst. Gräns-
beloppet utgörs av anskaffnings-
kostnaden för aktien multiplicerad
med statslåneräntan vid utgången
av november året före beskatt-
ningsåret med tillägg av fem
procentenheter. Vid beräkning av
gränsbeloppet för andra finansiella
instrument än aktier och andelar
begränsas tillägget till statslåne-
räntan till en procentenhet. Av-
yttras efter utdelning aktien till
närstående, skall denne ta upp
ytterligare utdelning som lämnas
under året som intäkt av tjänst.

Med anskaffningskostnad avses
det anskaffningsvärde som skulle
ha använts vid beräkning av
realisationsvinsten, om aktien av-
yttrats vid tidpunkten för utdel-
ningen. Som utdelning behandlas
även vinst som uppkommit vid ned-
sättning av aktiekapitalet i företaget
genom inlösen av aktier.

Understiger utdelningen gränsbe-
loppet sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

av kapital, ökas det belopp som
senare år får tas upp som intäkt av
kapital i motsvarande mån (sparad
utdelning) för den som ägde aktier-
na vid utdelningstillfället eller, om
utdelning inte förekommit, för den
som äger aktierna vid beskattnings-
årets utgång. Belopp som svarar
mot kvarstående sparad utdelning
läggs för varje år till anskaffnings-
kostnaden vid beräkning enligt
första stycket.

(12 mom. tredje stycket)

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av aktier i ett fåmansföre-
tag skall hälften av den del av
vinsten som överstiger kvarstående
sparad utdelning tas upp som intäkt
av tjänst.

(12 mom. sjätte stycket gärde
meningen)

/ fråga om realisationsvinst gäller
dessutom att som intäkt av tjänst
skall högst tas upp ett sammanlagt
belopp som för den skattskyldige
och honom närstående under sam-
ma tidsperiod uppgår till 100 bas-
belopp för avyttringsåret enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

(12 mom. sjunde stycket)

Om den skattskyldiges make eller
- såvitt gäller skattskyldig under
18 år - förälder är eller under
någon del av den senaste tioårspe-
rioden har varit verksam i före-
taget i betydande omfattning och
om den skattskyldiges beskattnings-
bara förvärvsinkomst, med bortse-
ende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-tredye
styckena skall tas upp som intäkt
av tjänst, understiger makens eller
förälderns beskattningsbara för-
värvsinkomst, skall vid beräkning
enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-
ten den skattskyldiges beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjäns-
teintäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

gränsbelopp som beräknas nästa
år. Vid beräkning av gränsbeloppet
läggs sparad utdelning också till an-
skaffningskostnaden för aktien.
Har företaget inte lämnat någon ut-
delning beräknas gränsbelopp och
sparad utdelning vid beskattnings-
årets utgång.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som
intäkt av tjänst skall dock högst tas
upp ett sammanlagt belopp som för
aktieägaren och denne närstående
under avyttringsåret och de tio
beskattningsår som närmast före-
gått beskattningsåret uppgår till
100 gånger det basbelopp som
gäller för avyttringsåret enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller aktieägare under 18 år
- förälder är eller under någon del
av den senaste tioårsperioden i
betydande omfattning har varit
verksam i företag som avses i
12 a mom. första stycket och om
aktieägarens beskattningsbara för-
värvsinkomst, med bortseende från
det belopp som enligt bestäm-
melserna i första - fjärde styckena
skall tas upp som intäkt av tjänst,
understiger makens eller förälderns
beskattningsbara förvärvsinkomst,
skall vid beräkning enligt 10 § av
skatt på tjänsteintäkten aktie-
ägarens beskattningsbara för-
värvsinkomst, innan tjänsteintäkten
beaktas, anses motsvara makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

(12 mom. Qärde stycket andra
meningen)

Vid tillämpningen av första-tredje
styckena gäller följande.

1. Som anskaffningskostnad för
aktie som förvärvats före ingången
av år 1992 får tas upp kapitalun-
derlaget i bolaget enligt lagen
(1994:775) om beräkning av kapi-
talunderlaget vid beskattning av
ägare i fåmansföretag fördelat med
lika belopp på aktierna i bolaget.

2. Anskaffningskostnaden får -
om den inte beräknas enligt be-
stämmelserna i 1 - räknas upp med
hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget från och med
förvärvsåret, dock tidigast från och
med år 1970, till år 1990. Motsva-
rande gäller för ovillkorliga kapi-
taltillskott som gjorts före år 1990.

(12 a mom.6)

Vid tillämpning av 12 mom.
första stycket får till anskaffnings-
kostnaden för aktierna eller an-
delarna läggas 10 procent av ett
löneunderlag. Löneunderlaget
beräknas på grundval av sådan
ersättning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen (1981:691) om social-
avgifter och som under året före
beskattningsåret har utgått till
arbetstagare i företaget och i dess
dotterföretag. Av ersättning till
arbetstagare i dotterföretag som
inte är helägt får medräknas så stor
del av beloppet som svarar mot
moderföretagets andel av antalet

12 c mom. Beräkning av
gränsbelopp respektive realisations-
vinst enligt 12 b mom. får göras
med utgångspunkt i en alternativ
anskaffningskostnad för aktien.

För aktie som har förvärvats före
ingången av år 1990 får anskaff-
ningskostnaden räknas upp med
hänsyn till förändringarna i det all-
männa prisläget från och med för-
värvsåret, dock tidigast från och
med år 1970, till år 1990. Motsva-
rande gäller för ovillkorliga kapital-
tillskott som gjorts före år 1990.

För aktie som har förvärvats före
ingången av år 1992 får som an-
skaffningskostnad tas upp kapital-
underlaget i företaget fördelat med
lika belopp på aktierna i företaget.
Som förutsättning gäller att detta
värde används för samtliga aktier i
företaget som aktieägaren förvärvat
före ingången av år 1992 och att
värdet inte räknas upp enligt andra
stycket. Kapitalunderlagetberåknas
enligt lagen (1994:775) om beräk-
ning av kapitalunderlaget vid be-
skattning av ägare i fåmansföretag.
Bestämmelserna i detta stycke
gäller inte för andelar i utländska
juridiska personer.

12 d mom . Vid beräkning
av gränsbeloppet enligt 12 b mom.
får till anskaffningskostnaden för
aktien läggas 10 procent av ett
löneunderlag. Löneunderlaget be-
räknas på grundval av sådan ersätt-
ning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen (1981:649) om social-
avgifter och som under året före
beskattningsåret har utgått till
arbetstagarna i företaget och i dess
dotterföretag. Av ersättning till
arbetstagare i dotterföretag som
inte är helägt får medräknas så stor
del av beloppet som svarar mot
moderföretagets andel av antalet

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

aktier eller andelar i dotterföreta-
get. Löneunderlaget utgörs av den
del av det sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som överstiger ett
belopp motsvarande tio gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret. Löne-
underlaget fördelas med lika be-
lopp på aktierna eller andelarna i
företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för
aktierna eller andelarna får inte
beräknas enligt 12 mom. fjärde
stycket 1.

2. Ersättning till arbetstagare
som innehar sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument som
avses i 27 § 1 mom. får inte be-
aktas om 12 mom. är tillämpligt på
utdelning eller vinst som är hänför-
lig till instrumentet. Ersättning som
täcks av ett statligt bidrag för
lönekostnader får inte heller be-
aktas.

3. Den skattskyldige skall för
året före beskattningsåret ha er-
hållit sådan ersättning som ingår i
underlag för beräkning av avgifter
enligt 2 kap. 3 § lagen om social-
avgifter från företaget eller dess
dotterföretag med ett belopp som
sammanlagt inte understiger 150
procent av den högsta ersättning
som samma år betalats ut till en
arbetstagare och som får räknas in
i det belopp som ligger till grund
för beräkning av löneunderlaget.

4. Ökningen av det belopp som
får tas upp som intäkt av kapital
får inte överstiga sådan ersättning
till den skattskyldige som avses i 3.

Med innehav av sådana finan-
siella instrument i ett fåmansföre-
tag som avses i 27 § 1 mom. lik-
ställs innehav av finansiella in-
strument i ett annat företag inom
samma koncern.

aktier eller andelar i dotterföreta-
get. Löneunderlaget utgörs av den
del av det sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som överstiger ett
belopp motsvarande tio gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret fördelat
med lika belopp på aktierna i
företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tien får inte beräknas enligt
72 c mom. tredje stycket.

2. Ersättning till arbetstagare
som innehar sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument som
avses i 27 § 1 mom. får inte be-
aktas om 12 mom. är tillämpligt på
utdelning eller vinst som är hän-
förlig till instrumentet. Ersättning
som täcks av ett statligt bidrag för
lönekostnader får inte heller beak-
tas.

3. Aktieägaren skall för året före
beskattningsåret ha erhållit sådan
ersättning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen om socialavgifter från
företaget eller dess dotterföretag
med ett belopp som sammanlagt
inte understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma år
har betalats ut till en arbetstagare
och som får räknas in i det under-
lag som ligger till grund för beräk-
ning av löneunderlaget.

4. Den sammanlagda ökning av
gränsbeloppet som uppkommer
genom tillägg av löneunderlaget får
inte överstiga sådan ersättning till
aktieägaren som avses i 3.

Med innehav av sådana finan-
siella instrument i ett fåmansföre-
tag som avses i 27 § 1 mom. lik-
ställs innehav av finansiella in-
strument i ett annat företag inom
samma koncern.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

(12 mom. sjätte stycket
första-tredje meningarna)

Om den skattskyldige visar att
utomstående i betydande omfatt-
ning äger del i företaget och har
rätt till utdelning, skall bestämmel-
serna i första-tredje styckena inte
tillämpas, om inte särskilda skäl
föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret. Med utomstående
avses sådana personer på vilka
bestämmelserna i första-tredje
styckena till följd av femte stycket
inte skall tillämpas.

12 e mom. Om aktieägaren
visar att utomstående i betydande
omfattning äger del i företaget och
har rätt till utdelning, skall be-
stämmelserna i 12 b mom. inte
tillämpas, om inte särskilda skäl
föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret.

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående i betydande omfattning
varit verksam under beskattnings-
året eller något av de tio beskatt-
ningsår som närmast föregått be-
skattningsåret. Med utomstående
avses annan än fysisk person och
dödsbo som - direkt eller genom
förmedling av juridisk person -
äger kvalificerad aktie i företaget
eller i ett annat fåmansföretag som
avses i 12 a mom. första stycket.

8 mom.7 Mottagare av utdel-
ning från svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening är
frikallade från skattskyldighet i den
omfattning som anges nedan. Med
utdelning förstås sådan utdelning
som har uppburits i förhållande till
innehavda aktier eller andelar eller
som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för
det utdelande företaget enligt 2 §
8 mom. första stycket.

8 mom. Mottagare av utdel-
ning från svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening är
frikallade från skattskyldighet i den
omfattning som anges nedan. Med
utdelning förstås sådan utdelning
som har uppburits i förhållande till
innehavda aktier eller andelar eller
som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för
det utdelande företaget enligt 2 §
8 mom. första stycket. Bestämmel-
serna i tredje stycket nedan gäller
inte sådan utdelning på förlagsin-
satser, som är avdragsgill för det
utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar
värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller
indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltnings-
företag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån
sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än
som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för
samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföre-
tag som avses i 2 § 10 mom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag
av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet
för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller
svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med
näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller oiganisatoriska förhållanden kan anses stå
det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på
aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta
äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit
skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag
som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföre-
taget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte
uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,
föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.
Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det
fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka
Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)
skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle
ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om
personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder
där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del
härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt
gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-
skattning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvaltnings-
företag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i
ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen
- även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen - om
innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer
av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-
skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av
Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om
en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag
i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995
(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett
enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

24 §

7 mom. Äger en fysisk person
eller ett dödsbo en andel i ett
handelsbolag och äger handels-
bolaget direkt eller genom för-
medling av annan juridisk person
en aktie som, om den ägts direkt
av den fysiska personen eller
dödsboet, hade utgjort en sådan
kvalificerad aktie som avses i 3 §
12 a mom. gäller följande vid
avyttring av andelen i handels-
bolaget. Av den del av vinsten som
svarar mot aktiens marknadsvärde
i förhållande till vederlaget för
andelen i handelsbolaget skall hälf-
ten tas upp som intäkt av tjänst. En
förutsättning är dock att lagen
(1992:1643) om särskilda regler
för beskattning av inkomst från
handelsbolag i vissa fall inte är
tillämplig. Med aktie likställs andel
och andra sådana av företaget
utgivna finansiella instrument som
avses i 27 § 1 mom.

27 §

4 mom.* Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat
aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och
utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det
köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av
de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad
nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde
som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat
från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå

anses bosatt här.

Vid avyttring av aktier eller
andelar i företag som avses i 3 §
12 mom. nionde stycket, tillämpas
första stycket endast om skatte-
myndigheten lämnar medgivande

till detta. Sådant medgivande får

lämnas om inte någon del av vins-
ten skulle ha tagits upp som intäkt
av tjänst. Skattemyndighetens
beslut får överklagas hos Riks-
skatteverket. Riksskatteverkets be-
slut får inte överklagas.

Vid avyttring av aktier eller
andelar i fåmansföretag som avses
i 3 § 12 a mom. tredje stycket
tillämpas första stycket endast om
skattemyndigheten lämnar med-
givande till detta. Sådant med-
givande får lämnas om inte någon
del av vinsten skulle ha tagits upp
som intäkt av tjänst. Skattemyndig-
hetens beslut får överklagas hos
Riksskatteverket. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier
eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller
tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när ut-
flyttningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare
inte tagits upp till beskattning.

28 §9

Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i
handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till
bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare
ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och
minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir
det justerade ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses vara
noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som
motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. För andel i handelsbolag
som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet justeras som
om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe. För andel i
ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan av inkomster
och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall ingångsvärdet minskas
endast i den mån på andelen belöpande underskott är avdragsgillt.

I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för
handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas
först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår
(bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens
ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehåll-
ning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot
negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll.
Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för
justeringar enligt första stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,
pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden
som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomst-
beräkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från förut-
betalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.

Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på
vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse
före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före
den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av
det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer
av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den
avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna
efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen
senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på
grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart
på bestämmelserna i första stycket.

Har andel i ett handelsbolag
förvärvats på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång och har den tidigare ägaren
beskattats enligt 24 § 2 mom.
tredje stycket, skall det justerade
ingångsvärdet för andelen anses
vara noll.

Har andel i ett handelsbolag
förvärvats på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång och har den tidigare ägaren
beskattats enligt 24 § 2 mom.
fjärde stycket, skall det justerade
ingångsvärdet för andelen anses
vara noll.

Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och negativ
räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska
ingångsvärdet i den mån räntefördelningen minskat ett underskott av
näringsverksamheten.

Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av
expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och
minskas med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med
72 procent av en minskning av expansionsmedel som inte tas upp som
intäkt enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid överföring av expan-
sionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall ingångsvärdet minskas med 72
procent av det överförda beloppet.

Prop. 1995/96:109

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1994:761.

3 Senaste lydelse 1994:1859.

4 Senaste lydelse 1994:1859.

5 Senaste lydelse 1994:1859.

6 Senaste lydelse 1994:778.

7 Senaste lydelse 1994:1863.

8 Senaste lydelse 1994:1859.

’ Senaste lydelse 1993:1543.

2.5 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Prop. 1995/96:109

Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket
och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
merväidesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

2. bestämmande av skattereduk- 2. bestämmande av skattereduk-
tion enligt lagen (1993:672) om tion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus, byggnadsarbete på bostadshus och

lagen (1995:000) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Senaste lydelse 1994:763.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om Prop. 1995/96:109

ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i para-
grafens lydelse enligt lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag som
avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

skall

som fåmansföretag,
och

7 §2

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § 72 mom.
nionde stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt
behandlas
fåmansägt handelsbolag
dotterföretag som avses i 2 kap.
16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För vaije
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om
återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift
enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgiva-
re, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-
het.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person
ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för
en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-
tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-
ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxerings-
värde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för
fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek
om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för
beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering
av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom.
uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-
vare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-
dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostna-
der.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackförenings-
avgift och uppgifter enligt 6 §
första och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt samma lag
samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackförenings-
avgift, uppgifter enligt 6 § första
och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus och uppgifter enligt 7 §
lagen (1995:000) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar för
bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan skatte-
reduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-
skattelagen.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Lydelse enligt prop. 1995/96:56.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Prop. 1995/96:109

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13, 16, 21 och 24 §§, 3 kap. 57 §
samt 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §'

Särskild självdeklaration skall lämnas om

1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,

2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om
inkomst av näringsverksamhet,

3. den skattskyldige är företags-
ledare eller delägare i fåmansföre-
tag, fåmansägt handelsbolag, före-
tag, som enligt 3 § 12 mom. nion-
de stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag eller, om upp-
gifter skall lämnas enligt 24 §, i
företag som upphört att vara sådant
företag,

4. den skattskyldige är närstående till företagsledare i sådant företag
som avses i 3 och skall lämna uppgifter enligt 24 §,

5. den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen
(1994:200) är skyldig att redovisa utgående och ingående mervärdesskatt
i sin självdeklaration,

6. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskattnings-

3. den skattskyldige är företags-
ledare eller delägare i fåmansföre-
tag, fåmansägt handelsbolag, före-
tag, som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag eller, om upp-
gifter skall lämnas enligt 24 §, i
företag som upphört att vara sådant
företag,

året, eller

7. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad
självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.

16 §2

Fåmansföretag och företag, som
enligt 3 § 72 mom. nionde stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som
fåmansföretag skall i självdeklara-
tionen lämna uppgifter om deläga-
res eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress
och i förekommande fall aktie-
eller andelsinnehav varvid, om det
förekommer olika röstvärden för
innehavet, dessa skall anges; dock
behöver uppgifter inte lämnas för
närstående person, som inte upp-
burit ersättning från, träffat avtal

Fåmansföretag och företag, som
enligt 3 § 72 a mom. tredje stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som
fåmansföretag skall i självdeklara-
tionen lämna uppgifter om deläga-
res eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress
och i förekommande fall aktie-
eller andelsinnehav varvid, om det
förekommer olika röstvärden för
innehavet, dessa skall anges; dock
behöver uppgifter inte lämnas för
närstående person, som inte upp-
burit ersättning från, träffat avtal

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

med eller haft liknande förhållande med eller haft liknande förhållande
med företaget. med företaget.

Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.

Skall den skattskyldige enligt 14 kap 3 § mervärdesskattelagen
(1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han
lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.

Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.
i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om namn och
organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav
med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om
namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. Ägaruppgiftema
skall avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.

Om ett fåmansföretag, ett före-
tag, som enligt 3 § 72 mom. nion-
de stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, en delägare i
ett fåmansägt handelsbolag eller en
näringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskatt-
ningen för något av följande slag
av ersättningar vilka har tillgodo-
förts mottagare i utlandet, skall i
självdeklarationen lämnas uppgift
om ersättningarnas sammanlagda
belopp för vaije land. Skyldigheten
gäller ersättningar som avser

21 §3

Om ett fåmansföretag, ett före-
tag, som enligt 3 § 12 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, en delägare i
ett fåmansägt handelsbolag eller en
näringsidkare som är fysisk person
gjort avdrag vid inkomstbeskatt-
ningen för något av följande slag
av ersättningar vilka har tillgodo-
förts mottagare i utlandet, skall i
självdeklarationen lämnas uppgift
om ersättningarnas sammanlagda
belopp för varje land. Skyldigheten
gäller ersättningar som avser

1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt
tid,

2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller någon annan
liknande rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt
och konstnärligt verk.

Företagsledare i fåmansföretag,
företag, som enligt 3 § 72 mom.
nionde stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall be-
handlas som fåmansföretag, eller
fåmansägt handelsbolag och närstå-
ende till sådan person samt deläga-

24 §4

Företagsledare i fåmansföretag,
företag, som enligt 3 § 72 a mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, eller fåmansägt
handelsbolag och närstående till
sådan person samt delägare i före-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

re i företaget skall i självdeklara-
tionen lämna de uppgifter som
behövs för att tillämpa gällande
bestämmelser rörande beräkningen
av hans inkomst från företaget och
bestämmelserna i 3 § 12 mom.
lagen om statlig inkomstskatt.
Därvid skall uppgifter lämnas
bland annat om hans arbetsuppgif-
ter i företaget, om vad han till-
skjutit till eller uppburit från före-
taget i form av pengar, varor eller
annat, om utgifter för hans privata
kostnader som företaget betalat
samt om avtal eller andra förhål-
landen mellan honom och före-
taget.

Skyldighet för person som avses
i första stycket att lämna de upp-
gifter som behövs för att tillämpa
reglerna i 3 § 12 mom. lagen om
statlig inkomstskatt gäller även
efter det att företaget upphört att
vara fåmansföretag eller företag,
som enligt 3 § 12 mom. nionde
stycket lagen om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som fåmans-
företag.

taget skall i självdeklarationen
lämna de uppgifter som behövs för
att tillämpa gällande bestämmelser
rörande beräkningen av hans in-
komst från företaget och bestäm-
melserna i 3 § 12 mom. lagen om
statlig inkomstskatt. Därvid skall
uppgifter lämnas bland annat om
hans arbetsuppgifter i företaget,
om vad han tillskjutit till eller
uppburit från företaget i form av
pengar, varor eller annat, om
utgifter för hans privata kostnader
som företaget betalat samt om avtal
eller andra förhållanden mellan
honom och företaget.

Skyldighet för person som avses
i första stycket att lämna de upp-
gifter som behövs för att tillämpa
reglerna i 3 § 12 mom. lagen om
statlig inkomstskatt gäller även
efter det att företaget upphört att
vara fåmansföretag eller företag,
som enligt 3 § 12 a mom. tredje
stycket lagen om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som fåmans-
företag.

3 kap.

57 §5

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-
nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer inte
kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället dennes födelsetid
redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall
borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer
för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas
av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som
förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkon-
to), samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen
som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett
förfogarkonto. I fråga om skuld som är gemensam för flera än fem
personer får på motsvarande sätt uppgifter lämnas om en person som
ansvarar för lånet i stället för om samtliga gäldenärer, (gemensamt lån),
samt i förekommande fall om den beteckning på låntagarkretsen som
används för lånet. I så fall skall anges att det är fråga om ett gemensamt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

lån. Om ett finansiellt instrument ägs gemensamt av flera får uppgift
enligt 32 c § lämnas för den som anges på avräkningsnotan i stället för
samtliga ägare. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall
detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller
betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges
personnummer eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett
räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för
förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att
utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller
inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas
av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt
3 § 72 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
skall det anges om personen är
företagsledare eller honom närstå-
ende person eller delägare i före-
taget.

I en kontrolluppgift som lämnas
av fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag eller företag, som enligt
3 § 12 a mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
skall det anges om personen är
företagsledare eller honom närstå-
ende person eller delägare i före-
taget.

4 kap.

1 §6

Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration,
kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering är också
skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på
annat lämpligt sätt söija för att underlag finns för att fullgöra deklara-

tions- eller uppgiftsskyldigheten och
Fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag och företag, som enligt
3 § 72 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
är skyldigt att söija för att under-
lag finns för kontroll av vad före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare tillskjutit till
och tagit ut ur företaget av pengar,
varor eller annat. Företaget skall
vidare som underlag för kontroll
av traktamentsersättning, som
betalats ut till företagsledaren eller
honom närstående person eller
delägare, bevara verifikation av
övemattningskostnader, om ersätt-
ningen varit avsedd att täcka sådan
kostnad.

för kontroll av den.

Fåmansföretag, fåmansägt han-
delsbolag och företag, som enligt
3 § 72 a mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag,
är skyldigt att söija för att under-
lag finns för kontroll av vad före-
tagsledaren eller honom närstående
person eller delägare tillskjutit till
och tagit ut ur företaget av pengar,
varor eller annat. Företaget skall
vidare som underlag för kontroll
av traktamentsersättning, som
betalats ut till företagsledaren eller
honom närstående person eller
delägare, bevara verifikation av
övemattningskostnader, om ersätt-
ningen varit avsedd att täcka sådan
kostnad.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår
underlaget avser.

Det finns särskilda föreskrifter om skyldigheten att föra räkenskaper.

Riksskatteverket får medge
undantag från bestämmelserna i
denna lag om uppgiftsskyldighet
för fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och företag, som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, om det finns sär-
skilda skäl med hänsyn till verk-
samhetens art och omfattning.

Riksskatteverket får medge
undantag från bestämmelserna i
denna lag om uppgiftsskyldighet
för fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och företag, som
enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som
fåmansföretag, om det finns sär-
skilda skäl med hänsyn till verk-
samhetens art och omfattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse 1994:483.

2 Senaste lydelse 1994:1876.

3 Senaste lydelse 1990:1136.

4 Senaste lydelse 1990:1136.

5 Senaste lydelse 1995:576.

6 Senaste lydelse 1990:1136.

’ Senaste lydelse 1990:1136.

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om Prop. 1995/96:109
särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag

i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1992:1643) om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett
handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har över-
låtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person
bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från en
fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägarna i

handelsbolaget inte är fysisk person
Lagen gäller om verksamheten i
handelsbolaget för överlåtaren
avsett aktiv näringsverksamhet
under det räkenskapsår då över-
låtelsen skedde. Lagen gäller också
om någon närstående till över-
låtaren varit delägare i handels-
bolaget och verksamheten för
denne avsett aktiv närings-
verksamhet eller varit anställd hos
handelsbolaget under räkenskaps-
året eller om överlåtaren eller
någon närstående på motsvarande
sätt bedrivit verksamhet i handels-
bolaget genom en juridisk person.
Vid tillämpning av första och andra
meningarna skall i fall som avses i
2 § första stycket andra meningen
som överlåtare anses även tidigare
innehavare av andelen under
samma räkenskapsår. Frågan huru-
vida aktiv eller passiv näringsverk-
samhet skall anses föreligga
bedöms med hänsyn till för-
hållandena under den del av
räkenskapsåret som föregått
överlåtelsen.

bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.

Lagen gäller om verksamheten i
handelsbolaget för överlåtaren
avsett aktiv näringsverksamhet
under det räkenskapsår då över-
låtelsen skedde. Lagen gäller också
om någon närstående till över-
låtaren varit delägare i handels-
bolaget och verksamheten för
denne avsett aktiv närings-
verksamhet eller varit anställd hos
handelsbolaget under räkenskaps-
året eller om överlåtaren eller
någon närstående på motsvarande
sätt bedrivit verksamhet i en
juridisk person genom handels-
bolaget. Vid tillämpning av första
och andra meningarna skall i fall
som avses i 2 § första stycket
andra meningen som överlåtare
anses även tidigare innehavare av
andelen under samma räkenskaps-
år. Frågan huruvida aktiv eller
passiv näringsverksamhet skall
anses föreligga bedöms med hän-
syn till förhållandena under den del
av räkenskapsåret som föregått
överlåtelsen.

3 §2

Överlåtaren får - i stället för vad
som anges i 2 § - ta upp inkomst
från handelsbolaget som belöper på

Överlåtaren får - i stället för vad
som anges i 2 § - som inkomst av
aktiv näringsverksamhet ta upp

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

inkomst från handelsbolaget som
belöper på antingen tiden före
överlåtelsen eller tiden
tillträdesdagen. Realisationsvinsten
beräknas därefter enligt 28 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Första stycket gäller inte om
överlåtaren eller någon närstående
till honom - direkt eller indirekt -
varit verksam i handelsbolaget
efter den sluttidpunkt för inkomst-
beräkningen som överlåtaren valt
enligt första stycket första mening-
en. Första stycket gäller inte heller
om handelsbolaget, direkt eller
genom förmedling av annan juri-
disk person, äger en aktie som om
den ägts direkt av den fysiska per-
sonen eller dödsboet hade utgjort
en sådan kvalificerad aktie som av-
ses i 3 § 12 a mom. lagen om stat-
lig inkomstskatt. Med aktie likställs
andel och andra sådana av före-
taget utgivna finansiella instrument
som avses i 27 § 1 mom. den
nämnda lagen.

Till grund för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett
särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets
beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt
första stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning
för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.

antingen tiden före överlåtelsen
eller tiden före tillträdesdagen.

före

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

' Senaste lydelse 1993:1573.

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1995/96:109
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1538) om periodiserings-

fonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Överför en fysisk person sin
näringsverksamhet eller driften av
denna till ett aktiebolag eller
överförs näringsverksamheten i ett
handelsbolag till ett aktiebolag och
föranleder inte överföringen uttags-
beskattning enligt punkt 1 fjärde
stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370)
anses den fysiska personen eller
bolagsmannen och aktiebolaget
som en skattskyldig. Om en fysisk
person som är delägare i ett
handelsbolag har tilldelats real-
tillgångar i samband med skifte vid
upplösning av bolaget och skiftet
inte föranleder uttagsbeskattning
skall delägarens periodiseringsfond
för handelsbolaget i stället anses
hänförlig till hans enskilda närings-
verksamhet.

Föreslagen lydelse

6§

Överför en fysisk person sin
näringsverksamhet eller driften av
denna till ett aktiebolag eller
överförs näringsverksamheten i ett
handelsbolag till ett aktiebolag och
föranleder inte överföringen uttags-
beskattning enligt punkt 1 av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskatte-
lagen (1928:370) anses den fysiska
personen eller bolagsmannen och
aktiebolaget som en skattskyldig.
Om en fysisk person som är del-
ägare i ett handelsbolag har till-
delats realtillgångar i samband med
skifte vid upplösning av bolaget
och skiftet inte föranleder uttags-
beskattning skall delägarens
periodiseringsfond för handels-
bolaget i stället anses hänförlig till
hans enskilda näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:775) om Prop. 1995/96:109
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1994:775) om beräkning

av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av 3 § 72 mom.
fjärde stycket 1 lagen (1947:576)
om statlig inkomskatt beräknas
kapitalunderlaget enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

1 §

Vid tillämpning av 3 §

72 c mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomskatt
beräknas kapitalunderlaget enligt
denna lag.

Kapitalunderlaget beräknas som
skillnaden mellan tillgångar och
skulder i företaget vid utgången av
det beskattningsår för vilket taxe-
ring skedde år 1993 eller, om
företaget inte taxerades då, det
beskattningsår för vilket taxering
skedde år 1992. Vid beräkning av
kapitalunderlaget beaktas även
9-77 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

3 Ärendet och dess beredning

Den dåvarande regeringen beslutade den 9 juni 1993 att ge en särskild
utredare i uppdrag att föreslå ett system för riskkapitalavdrag. Utredaren
redovisade sitt förslag i en promemoria den 19 augusti 1993, Riskkapital-
avdrag - En modell för skattelättnader vid satsningar i små industriföre-
tag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Förslaget har
remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns till-
gänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3236/93). En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2.

I årets kompletteringsproposition aviserades bl.a. att regeringen
kommer att lägga fram ett förslag om ett temporärt s.k. riskkapitalavdrag
samt föreslå en kvittningsrätt för underskott av näringsverksamhet mot
tjänsteinkomster (prop. 1994/95:150 bil 1. s 32 f.).

Regeringen föreslår nu ett antal åtgärder för att förbättra villkoren för
små och medelstora företags expansionsmöjligheter. Åtgärderna är rik-
tade mot olika företagsformer och anpassade till dessas specifika
problem. I avsnitt 4 behandlas förslaget avseende riskkapitalavdrag,
vilket föreslås gälla för aktiebolag. Förslag avseende ekonomiska
föreningar behandlas i avsnitt 5. Ett förslag om kvittning av underskott
i enskild näringsverksamhet redovisas i avsnitt 6.

Inom Finansdepartementet utarbetades under våren 1995 promemorian
Tekniska justeringar i regelsystemet för beskattning av ägare i fåmans-
företag. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-
instanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi95/3969). I avsnitt 7
redovisas förslag till ändring i de särskilda regler som gäller för
beskattningen av aktieägare i ett fåmansföretag i de fall aktieägaren är
verksam i företaget.

I årets kompletteringsproposition aviserades också en begränsning i
avdragsrätten för representation. Förslaget presenteras i avsnitt 8.

Prop. 1995/96:109

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3 och 6.

Lagrådets yttranden finns i bilaga 4 och 7.

Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar skett.

Av de lagförslag som presenteras i denna proposition men som inte har
remitterats till Lagrådet är lagförslagen 2.7, 2.9 och 2.10 samt del av
lagförslaget 2.4 av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Förslaget om kvittningsrätt är ett viktigt inslag i regeringens
ekonomiska politik med skattelättnader för riskkapital. Riksdagen bör ta
ställning till förslaget i höst. En lagrådsgranskning skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.
Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över detta förslag.

4 Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

4.1 Allmänna synpunkter

I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) anges motivet för en
skattelättnad för riskkapitalinvesteringar vara behovet av insatser för att
lösa problemen kring de mindre aktiebolagens finansiering. De små och
medelstora bolagen har ett uttalat behov av riskkapital, främst i form av
aktiekapital. Detta gäller i synnerhet nystartade bolag och bolag som
avser att expandera eller bedriva produktutveckling. Små och medelstora
aktiebolag har genomgående mycket låg soliditet. Detta är en följd av att
avkastningskravet på investeringar som finansieras med lån är lägre än
för egenfinansierade investeringar.

Den låga soliditeten begränsar ytterligare möjligheten till låne-
finansierad expansion. Företagen saknar förmåga att ställa de säkerheter
som krävs. Risknivån i mindre företag är dessutom ofta väsentligt högre
än i större företag, något som höjer avkastningskravet på investeringarna
relativt sett. Denna situation medför att förändringar i ränteläget kommer
att drabba små och medelstora företag hårdare än stora företag.

I frånvaro av externa kapitaltillskott är de små och medelstora
företagen huvudsakligen hänvisade till att finansiera sina investeringar
med de vinstmedel som genererats i den egna verksamheten, vilket i
betydande utsträckning begränsar förutsättningarna för snabb tillväxt.

Svårigheterna med riskkapitaltillförseln beror i huvudsak på att markna-
den inte fungerar väl. Informationen om och insynen i små och medel-
stora bolag är mer begränsad än vad som gäller för större bolag. Detta
orsakar problem som ur samhällsekonomisk synvinkel är allvarliga.

De stora bolagen opererar på en kapitalmarknad där avkastningskravet
efter bolagsskatt bestäms av världsmarknaden. Detta avkastningskrav
bestämmer tillsammans med bolagsskattereglema ett kapitalpris. Bolagen
investerar till dess att avkastningen på det minst lönsamma projektet är
lika med kapitalpriset. Om avkastningskraven på den sämre fungerande
marknad där små och medelstora bolag hämtar sitt riskkapital är för
höga, förhindrar detta genomförandet av investeringsprojekt som skulle
ha genomförts i en fungerande kapitalmarknad. Det kan röra sig om
investeringsprojekt som till och med har högre avkastning än det på
världsmarknaden bestämda avkastningskravet. Detta leder till en
samhällsekonomisk kostnad.

För att små och medelstora bolag skall kunna konkurrera på kapital-
marknaden krävs således att investerarna erbjuds en högre riskersättning
än den som investeringar i börsföretagen erbjuder eller att avkastnings-
kravet på finansiering med eget kapital sänks.

Ett riskkapitalavdrag är ett sätt att stimulera små och medelstora bolags
försörjning med riskkapital och också ett sätt att underlätta etablering av
nya företag. Det förhållandet att lättnaden ges för tillskottet av kapital
innebär en tidig lättnad som kan få positiva effekter på risktagande och
investeringar. Inslaget av utgiftsskatt hos riskkapitalavdraget kan bidra till

Prop. 1995/96:109

att motverka de för de mindre företagen tidigare beskrivna bristerna i Prop. 1995/96:109
kapitalmarknadens funktionssätt.

Ett system med avdrag för tillskott av kapital har alltså positiva
egenskaper såvitt gäller effekterna på risktagande och investeringar.
Samtidigt representerar systemet en avvikelse från den grundläggande
princip om konsekvent inkomstbeskattning som åsyftades och som i allt
väsentligt knäsattes genom 1990 års skattereform. Genom reformen
breddades olika skattebaser bl.a. för att möjliggöra full beskattning av
nominella inkomster med de nya, lägre skattesatserna. Som flera
remissinstanser framhållit innebär ett system med ett riskkapitalavdrag ett
avsteg från skattereformen i detta avseende. Regeringen kan i väsentlig
utsträckning dela remissinstansernas uppfattning i denna fråga och anser
det också angeläget att även framgent slå vakt om de grundläggande
principerna bakom skattereformen.

Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att söka stimulera de små
och medelstora bolagens försörjning med riskkapital. Till stor del är det
i dessa mindre företag den tillväxt skall ske som är en förutsättning för
nya arbetstillfällen. En skattemässig särbehandling är därför motiverad
även om den i andra avseenden har nackdelar, bl.a. vad gäller önske-
målet om generella, likformiga och enkla regler. Hur en sådan stimulans
skall vara utformad i ett framtida, permanent system kräver dock
ingående analyser av samhällsekonomiskt och juridiskt-tekniskt slag. Här
måste bl.a. samspelet med regler för företags- och ägarbeskattningen i
vår omvärld vägas in i bedömningen.

I avvaktan på ett mer ingående analysarbete är det motiverat med
provisoriska åtgärder i syfte att snabbt underlätta kapitalförsörjningen för
de mindre företagen. Regeringen bedömer att en skattelättnad för
kapitaltillskott kan ge en snabb stimulans till satsningar i dessa företag,
ett förhållande som i ett kortare tidsperspektiv dominerar över de
allmänna skattepolitiska nackdelarna. Till dess att mer permanenta
åtgärder har kunnat prövas bör sålunda ett tidsbegränsat system med
riskkapitalavdrag införas.

Den föreslagna modellen har konstruerats så att personer som köper
nyemitterade aktier i onoterade bolag får en definitiv skattelättnad och
inte endast en skattekredit. Detta är en stor utvidgning i jämförelse med
promemorieförslaget.

Ur samhällsekonomisk synvinkel är det svårt att bedöma den lämpliga
storleken på subventionen. Vid en låg subventionsgrad torde åtgärden inte
få någon effekt. För investerare som i utgångsläget saknar kännedom om
de bolag som efterfrågar riskkapital, måste subventionen minst överstiga
de kostnader investeraren har för att leta upp företagen i fråga och sätta
sig in i företagens verksamhet. För investerare som känner till bolaget
måste subventionen göra nyemission till ett verkligt alternativ till inlåning
i verksamheten.

Blir subventionen för stor kan detta medföra att avkastningskraven i
små och medelstora företag kan bli lägre, inte endast i förhållande till
den osäkerhet som knyts till de investeringar som görs, utan även i
relation till krav som ställs på investeringar i stora bolag. Detta innebär

att projekt som på en fungerande kapitalmarknad skulle ha förkastats Prop. 1995/96:109
kommer att genomföras och därmed uppkommer en samhällsekonomisk
kostnad.

Mot denna bakgrund har det ansetts befogat att kringgärda riskkapital-
avdraget med krav som skall säkerställa att investeringarna används i
verklig produktion, antingen genom att bolagen investerar medlen i till-
gångar i produktionen, eller använder dem till löpande kostnader i
produktionen. Regler som utesluter finansiering av finansiella tillgångar,
leasingprojekt och temporära kapitaltillskott utan realekonomisk effekt är
därför nödvändiga.

Regeringen kommer att uppdra åt NUTEK att i samarbete med RSV
utvärdera riskkapitalavdragets effekter.

4.2 Förslagets allmänna utformning

Regeringens förslag: Skattereduktion medges fysiska personer som
under åren 1996 och 1997 deltar i nyemissioner i onoterade
aktiebolag.

Skattereduktionen medges efter ansökan hos skattemyndigheten.
Den handläggs åtskild från inkomsttaxeringen.

Promemorieförslaget: I promemorian föreslås att avdrag för aktieköp
får göras i självdeklarationen under inkomst av kapital (riskkapitalav-
drag). Utredningsmannen tog inte ställning till huruvida systemet skulle
tidsbegränsas.

Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation, SAF, Svenska
Riskkapitalföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokat-
samfund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund m.fl. anser att
tanken bakom ett riskkapitalavdrag är god men att kretsen av investe-
ringsobjekt måste vidgas och skatteincitamenten förstärkas väsentligt.
Förslaget avstyrks av bl.a. RSV, Riksbanken, Statskontoret, Riksrevi-
sionsverket, Kammarrätten i Jönköping, LO och TCO. De framhåller
bl.a. att förslaget strider mot skattereformens grundläggande principer.
Skattesystemet bör inte utnyttjas för selektiva ändamål. Ett system med
riskkapitalavdrag kan befaras ge upphov till skattearbitrage och medföra
stora gränsdragnings- och kontrollproblem samt betydande administrativa
kostnader. Kooperativa Institutet framhåller att förslaget genom sin
begränsning till aktiebolag diskriminerar investeringar i andra företags-
former.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har återkommande
understrukit vikten av att det skapas goda förutsättningar för småföre-
tagens utveckling. En av de frågor som har ägnats stor uppmärksamhet
är företagens riskkapitalförsöijning. Syftet med regeringens förslag är att
underlätta riskkapitalförsöijningen för små och medelstora bolag med ett
minimum av statlig inblandning.

Regeringen föreslår att fysiska personer skall medges skattelättnad för Prop. 1995/96:109
investeringar i onoterade aktiebolag under åren 1996 och 1997. Förslaget
skall ses som en temporär åtgärd för att förstärka de små och medelstora
företagens soliditet i avvaktan på mer permanenta lösningar. Systemet
bör utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till skatteplanering
minimeras. Investeringar i ekonomiska föreningar bör inte omfattas av
möjligheten till skattereduktion. I stället föreslås dessa återfå
avdragsrätten för insatsutdelning (avsnitt 5).

Förslaget bör tas in i en särskild lag.

4.3 Förutsättningar för skattereduktion

Regeringens förslag: Skattereduktion medges med 30 % av
underlaget till den del detta sammantaget inte överstiger 100 000 kr.
Skattereduktion medges endast om underlaget uppgår till sammanlagt
minst 10 000 kr.

Aktierna måste behållas i minst fem år för att skattereduktionen
skall stå fast.

Skattereduktion medges även för köp av aktier i egna och närståen-
de personers fåmansföretag.

Aktieköpet skall avse nyemitterade aktier i onoterade bolag som är
verksamma i Sverige. Skattereduktion medges inte till den del ett
aktieköp avser en nyemission varigenom aktiekapitalet höjs till
100 000 kr. Investeringar i finansiella företag, leasingföretag liksom
fastighetsförvaltande företag undantas. Företaget får inte annat än
tillfälligtvis ha mer än en femtedel av sina tillgångar placerade i
likvida tillgångar.

Promemorieförslaget: Riskkapitalavdrag medges i inkomstslaget
kapital med upp till 300 000 kr per år. Uppkommer underskott i
inkomstslaget får resterande del av avdraget sparas till närmast följande
år. Riskkapitalavdrag medges inte för köp av aktier i egna och närstående
personers fåmansföretag. Endast investeringar i svenska aktiebolag
verksamma som industriföretag eller industrinära tjänsteföretag omfattas.

Remissinstanserna: Flertalet näringslivsorganisationer anser att avdrag
även bör medges mot inkomst av tjänst och för indirekta investeringar via
t.ex. fonder. Från företagarhåll framförs önskemål om att även investe-
ringar i egna och närstående personers fåmansföretag skall ge rätt till
avdrag. Flera remissinstanser vänder sig mot begränsningen till industri-
företag och industrinära tjänsteföretag. Avdrag bör medges för investe-
ringar i alla små och medelstora företag oavsett bransch. I stället föreslås
definitioner som utesluter ej önskvärda branscher.

Skälen för regeringens förslag:

Prop. 1995/96:109

Avdrag eller skattereduktion

En skattelättnad för riskkapitalinvesteringar behöver inte utformas som
ett avdrag i inkomstslaget kapital. En motsvarande stimulanseffekt på
risktagandet uppnås om avdraget görs direkt från skatten som en
skattereduktion. Den tekniken tillämpades i lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.
1992/93:150, bet. 1992/93:SkU 36). Underlaget för skattereduktion var
där utgifter för reparation och underhåll av bostadshus under tiden
15 februari 1993 - 31 december 1994. Underlaget var begränsat till
35 000 kr per småhus. Skattereduktion medgavs med 30 % av under-
laget. Ansökan om skattereduktion gjordes hos en skattemyndighet och
hade inget direkt samband med deklarationsförfarandet.

Flera skäl talar för att också lättnaden för riskkapitalinvesteringar bör
utformas som en särskild skattereduktion. Skattereduktionen kan utnyttjas
av alla som annars skulle debiteras motsvarande belopp i statlig eller
kommunal inkomstskatt eller statlig fastighetsskatt. Även förenklingsskäl
och tidsbegränsningen till 1997 och 1998 års taxeringar talar för en
skattereduktion.

Beloppsgränser m.m.

I promemorian föreslogs att skattelättnaden inte skulle medges för mindre
investeringar. Av administrativa skäl är det inte rimligt att ett system
med riskkapitalavdrag även skall omfatta mycket små investeringar. En
beloppsgräns bör därför gälla. Denna kan lämpligen sättas till 10 000 kr
såsom föreslogs i promemorian. I promemorian föreslogs en övre gräns
på 300 000 kr per år. Av statsfinansiella skäl bör den gränsen i stället
sättas till 100 000 kr för båda åren räknat. Det innebär att skattereduktion
kan medges med högst 30 000 kr per person.

Skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt för 1997 eller
1998 års taxering under förutsättning att full betalning erlagts för de
nyemitterade aktierna. Aktierna måste ha betalts i pengar under år 1996
eller 1997. S.k. apportegendom godtas inte.

Fem års innehavstid

Ett system som syftar till att stärka företagens riskkapitalförsöijning bör
innehålla regler som säkerställer en betydande långsiktighet i de
investeringar som skall omfattas av skattelättnaderna. Det bör därför
krävas att aktierna behålls under lång tid. I promemorian föreslogs en
fyraårsgräns räknat från utgången av förvärvsåret. Med hänsyn till att
skatteincitamentet enligt regeringens förslag är betydligt större än i

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

promemorieförslaget förefaller ett krav på minst fem års innehavstid Prop. 1995/96:109
räknat från utgången av förvärvsåret som lämpligt.

En försäljning av aktier inom femårsperioden bör medföra att beslutet
om skattereduktion upphävs. Femårsregeln bör inte kunna kringgås
genom att aktier i samma bolag men av annat slag säljs efter förvärvet
av de aktier som berättigar till skattereduktion. Det ligger i sakens natur
att femårsregeln måste vara ovillkorlig. Även om det i praktiken kan
komma att inträffa fall där ett upphävande av skatteförmånen ter sig
mindre tillfredsställande talar tillämpningsskäl starkt mot en möjlighet att
medge undantag från kravet på innehavstid.

Utfärdandet av en köpoption eller förvärv av en säljoption på aktierna
bör för att förhindra kringgående likställas med avyttring. Även avtal om
framtida avyttring (terminsavtal) som ingås under femårsperioden skall
således föranleda upphävande av skattereduktionen.

Nyemitterade aktier i onoterade bolag

Lättnaden vid beskattningen bör endast komma i fråga för förvärv av
nyemitterade aktier. Med hänsyn till syftet är det naturligt att stimulansen
förbehålls satsningar som på ett direkt sätt tillför bolaget nytt eget
kapital. Förvärv av andra värdepapper som bolag kan emittera bör
således inte medföra någon rätt till skattereduktion.

De bolag som kan komma i fråga för avdragsgilla investeringar får inte
ha eller ha haft sina aktier noterade på en börs eller någon annan reglerad
marknad. Detta innebär, såvitt gäller den svenska marknaden, att förvärv
av aktier i såväl A-, OTC- som O-listade bolag är uteslutna från
skattereduktion. Bolag som genom notering vänt sig till en större
marknad får anses ha sådana förutsättningar att ordna sin kapitalförsörj-
ning att de särskilda skattelättnaderna inte är påkallade för dem.

Aktiekapital över 100 000 kr

Riksdagen har beslutat att aktiebolag skall ha ett aktiekapital på lägst
100 000 kr (prop. 1993/94:196 bet. 1993/94:LU32, SFS 1994:802).
Befintliga bolag med 50 000 kr i aktiekapital skall före utgången av år
1997 ha ökat sitt aktiekapital till lägst 100 000 kr. Det finns ca 250 000
bolag som berörs av reglerna och således måste välja mellan att öka sitt
aktiekapital eller byta företagsform eller helt enkelt upphöra med
verksamheten. Såväl statsfinansiella skäl som neutralitetsaspekter talar för
att skattereduktion endast bör medges till den del nyemissionen innebär
att aktiekapitalet kommer att överstiga 100 000 kr. Nybildade aktiebolag
måste således ha ett aktiekapital överstigande 100 000 kr för att någon
del av nyemissionen skall kunna ge rätt till skattereduktion.

Investeringar i fåmansföretag

Prop. 1995/96:109

I promemorian föreslås att investeringar i egna och närstående personers
fåmansföretag inte skall berättiga till riskkapitalavdrag. En sådan
begränsning medför dock att en stor andel av de personer som kan tänkas
överväga en investering i ett onoterat företag blir diskvalficerade för
skattestimulansen. Vidare finns det risk för att en regel av angivet slag
leder till kringgåendeförsök, t.ex. genom bulvaner. Med hänsyn härtill
anser regeringen att systemet med skattereduktion skall stå öppet även för
ägare till fåmansföretag och dem närstående personer.

Bolagets verksamhetsinriktning

De första förslagen om skattestimulanser för att underlätta riskkapitalför-
sörjningen som remissbehandlats tog sikte på s.k. teknik- och kunskaps-
intensiva småföretag.1 Sådana företag ansågs typiskt sett ha större
kapitalbehov under ett i många fall utdraget uppbyggnadsskede. I
promemorian görs en utvidgning. Den verksamhet som företaget bedriver
skall vara hänförlig till tillverkningsindustri eller industrinära tjänster.
Utredningsmannen betonar dock att avgränsningsproblemen är betydande
och framhåller att frågan måste övervägas ytterligare i den fortsatta
beredningen.

Regeringen anser att en avgränsning i stället bör göras på så sätt att
investeringar i finansiella företag, leasingföretag och fastighetsförvaltande
företag utesluts från riskkapitalavdrag. Investeringar i bolag verksamma
i andra branscher och verksamheter bör däremot omfattas av skattelätt-
naden. Det är dock angeläget att riskkapitalet verkligen kommer till
användning i den verksamhet som företaget bedriver. För att i möjligaste
mån motverka missbruk krävs en regel om att bolaget inte får ha en
betydande del av sina tillgångar placerade i likvida tillgångar såsom
bankmedel, obligationer, kapitalplaceringsaktier m.m. annat än till-
fälligtvis. Denna andel av bolagets kapital kan lämpligen bestämmas till
20 %.

Föreskriften om att bolagen inte får syssla med finansiell verksamhet
eller förvaltning eller ha ett stort likviditetsöverskott bör gälla inte bara
vid tidpunkten för aktieförvärvet utan även under de närmast följande
åren. Tidsperioden kan lämpligen sammanfalla med den tid den skattskyl-
dige måste behålla aktierna, dvs. fem år räknat från aktieförvärvet.

Bolagets anknytning till Sverige

I promemorian föreslås att endast investeringar i svenska aktiebolag skall
berättiga till avdrag. En reservation görs dock för att en sådan be-

1 Projektkapitalfonder, Fi 92/1179 resp. Startkapital, Fi 92/3292.

gränsning kan verka diskriminerande med hänsyn till EG:s regler. I
promemorian föreslås vidare att den kvalificerande verksamheten skall ha
bedrivits under minst fyra månader omedelbart före beslutet om
nyemission.

Enligt regeringens mening bör skattereduktion medges även vid in-
vesteringar i utländska bolag som hör hemma i andra EG-stater eller i
länder med vilka Sverige har avtal om informationsutbyte. I fråga om
såväl svenska som utländska bolag bör som förutsättning gälla att
verksamhet skall bedrivas från fäst driftställe i Sverige under en
tidsperiod som börjar minst fyra månader före beslutet om nyemission
och sträcker sig till utgången av femte året efter det år då aktierna
förvärvades.

Vidare bör krävas att bolaget kan visa att betalningen för aktierna
investerats eller använts i verksamhet som bedrivs från det fasta
driftstället i Sverige.

Prop. 1995/96:109

Indirekta investeringar

Flera remissinstanser anser att skattelättnaden även bör medges vid
indirekta investeringar via riskkapitalbolagsfonder. Motivet härför är att
investeraren får en bättre riskspridning. Vid indirekta investeringar ökar
emellertid avståndet mellan placeraren och det bolag som är i behov av
kapitaltillskottet.

Ett fondsystem baserat på placeringar enbart i onoterade bolag skulle
kräva en ny lagstiftning. En sådan lagstiftning är inte lämplig i ett
temporärt system för skattelättnad vid riskkapitalinvesteringar. Detta bör
således inte omfatta indirekta investeringar.

4.4 Reavinstbeskattningen

Regeringens förslag: Vid försäljning av aktierna skall avdrag
medges för hela anskaffningskostnaden utan hänsyn till att skatte-
reduktion medgetts.

Promemorieförslaget: Vid försäljning av aktierna efter utgången av
femårsperioden skall anskaffningskostnaden vara noll kronor.

Remissinstanserna: R5V framhåller att det i promemorian föreslagna
systemet kräver betydande kontrollinsatser för att den skattskyldige inte
skall få avdrag för hela anskaffningskostnaden. Från företagarhåll
framhålls att riskkapitalavdraget bör vara en definitivt lättnad som inte
påverkar vinstberäkningen när aktierna säljs.

Skälen för regeringens förslag: Utredaren föreslår att investerings-
stimulansen utformas som en skattekredit. Den skattekredit som investe-
raren får bör i sin helhet amorteras vid avyttringen. Detta uppnås om an-

skaffningskostnaden sätts till noll. Ett sådant system kan emellertid inne- Prop. 1995/96:109
bära en alltför liten stimulanseffekt. Vidare ger det upphov till kontroll-
problem. I praktiken skulle det bli svårt att i längden upprätthålla sär-
behandlingen av de aktier för vilka skattelättnad medgetts. Regeringen
anser att en rimlig incitamentsnivå uppnås om aktiernas anskaffnings-
värde vid en försäljning tillåts motsvara anskaffningskostnaden.

4.5 Ansökan, beslut och kontroll

Regeringens förslag: Ansökan om skattereduktion görs hos en
skattemyndighet. Ansökan skall innehålla en försäkran om att
sökanden avser att behålla aktierna i minst fem år. Till ansökan
fogas ett intyg från det bolag i vilket aktierna förvärvats.

Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skatte-
myndigheter RSV bestämmer. Skattemyndighetens beslut får
överklagas. Uppgifter om skattereduktion får tillföras skatteregistret.

En uppgiftsskyldighet med avseende på ändrade förhållanden
åläggs sökanden och det bolag som utfärdat intyget.

Den löpande kontrollen av bolagens verksamhet och placeringsin-
riktning görs av skattemyndigheten.

Promemorieförslaget: Yrkande om riskkapitalavdrag görs i en bilaga
till självdeklarationen. Till deklarationen skall fogas ett intyg från det
bolag i vilket aktierna förvärvats. Yrkandet prövas i samband med den
ordinarie taxeringen. Den löpande kontrollen av att bolagen bedriver
föreskriven verksamhet utövas av NUTEK.

Remissinstanserna: RSV befarar att administrationen och kontrollen av
systemet blir kostsam och tidskrävande. Problem förutses särskilt i fråga
om kontrollen av bolagens verksamhetsinriktning under femårsperioden.
Flera av de kontroller som behövs kan inte byggas in i datasystemet utan
måste ske manuellt.

Skälen för regeringens förslag:

Ansökan

Med det system regeringen föreslår uppnås betydande förenklingar
jämfört med promemorieförslaget. Skattemyndigheterna behöver inte
under obegränsad tid kontrollera att anskaffningskostnaden för aktierna
reduceras vid försäljningen. Ändå krävs betydande kontrollinsatser. För
att skattemyndigheterna skall ha en rimlig möjlighet att pröva yrkandet
mot lagstiftningens krav är det nödvändigt att den skattskyldige lämnar
utförliga uppgifter om investeringen i sin ansökan. I ansökan skall denne
försäkra att han eller hon avser att behålla aktierna i minst fem år.

Till ansökan skall fogas ett intyg utfärdat av det bolag som nyemitterar Prop. 1995/96:109
aktierna. Intyget skall innehålla uppgifter om bolagets namn, organi-
sationsnummer och säte, antalet aktier förvärvet avser, vad som betalts
för aktierna och när full betalning erlagts. Vidare skall det i intyget
finnas en försäkran från bolagets ställföreträdare att bolaget uppfyller de
i lagen angivna kraven samt en redogörelse för hur betalningen för
aktierna har investerats eller förbrukats.

Beslut

Ett beslut i ärende om skattereduktion fattas sedan en fullständig ansökan
kommit in till skattemyndigheten. Skattereduktion kan i normalfallet
medges om den skattskyldige förvärvat aktierna och erlagt betalning för
dem och de villkor som i övrigt ställs i lagen är uppfyllda eller kan antas
bli uppfyllda. Framkommer någon omständighet som innebär att skatte-
reduktion inte kan medges först sedan beslutet fettats skall beslutet
omprövas och skattereduktionen upphävas eller sättas ned (se nedan).

För att uppnå bästa möjliga effektivitet vid handläggningen bör det
ankomma på RSV att besluta om vilken eller vilka skattemyndigheter
som skall handlägga ärenden om skattereduktion. Sökanden skall dock
oavsett detta kunna lämna in sin ansökan till den skattemyndighet som
han eller hon finner lämpligast. Sökande som är missnöjd med skatte-
myndighetens beslut i ett ärende om skattereduktion skall kunna
överklaga detta hos länsrätten inom tre veckor från det att han eller hon
fått del av beslutet. RSV skall kunna överklaga skattemyndighetens beslut
inom tre veckor från dagen för beslutet.

Det allmännas talan i dessa ärenden skall i länsrätt och kammarrätt
föras av skattemyndigheten. I Regeringsrätten bör det allmännas talan
föras av RSV. I övrigt bör förvaltningslagens (1986:223) och taxeringsla-
gens (1990:324) regler gälla för handläggningen av ansökningarna.

För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion
och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid
handläggning av dessa ärenden få tillföras dels de uppgifter som skall
finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad
skattereduktion.

Kontroll

En löpande kontroll måste upprätthållas t.o.m. utgången av år 2002. Det
krävs för att det skall vara möjligt att bevaka om den skattskyldige
förfogat över aktierna eller bolaget ändrat verksamhetsinriktning inom de
föreskrivna tidsperioderna. I promemorian föreslås att NUTEK löpande
skall kontrollera att företagens verksamhet uppfyller de ställda kraven.
Detta skall ses mot bakgrund av begränsningen till industriföretag och
industrinära tjänsteföretag. Med den utformning regeringen föreslår bör
den löpande kontrollen huvudsakligen bestå av en granskning av att

bolaget inte bedriver otillåten verksamhet, karaktären av bolagets Prop. 1995/96:109
fastighetsinnehav och omfattningen av bolagets finansiella tillgångar. Den
kontrollen bör uteslutande utföras av skattemyndigheten.

I första hand måste dock systemet vila på parternas medverkan. En
uppgiftsskyldighet skall åläggas både den skattskyldige och det bolag som
emitterat aktierna.

4.6 Omprövning och straffansvar

Regeringens förslag: Skattemyndighetens beslut om skattereduktion
skall upphävas eller skattereduktion sättas ned om

- sökanden eller bolaget lämnat oriktig uppgift,

- aktierna säljs före utgången av femårsperioden,

- bolaget inte under resten av femårsperioden uppfyller de krav i
fråga om verksamhet m.m. som förutsattes för skattereduktion,

- bolaget inom en treårsperiod låter marknadsnotera sina aktier.

Vid upphävande eller nedsättning påförs ett särskilt tillägg som
motsvarar 30 % av det belopp varmed skattereduktionen sätts ned.
Om det fmns särskilda skäl skall tillägg inte påföras.

Omprövning skall kunna ske intill utgången av femte året efter det
år då beslutet om skattereduktion meddelades.

Den som vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet lämnar oriktig uppgift skall dömas till böter eller
fängelse i högst två år om inte gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.

Promemorieförslaget: Riskkapitalavdraget jämte ett särskilt tillägg
återförs till beskattning som en intäkt av kapital det år aktierna säljs eller
förutsättningarna för riskkapitalavdrag på annat sätt rubbas.

Remissinstanserna: Företagarnas Riksförbund föreslår att tillägget i
stället utformas som en vanlig räntebeläggning.

Skälen för regeringens förslag: Har skattereduktion beviljats med för
högt belopp på grund av att sökanden lämnat oriktig uppgift bör beslutet
kunna omprövas. Ett upphävande av skattereduktionen måste också göras
om förutsättningarna för skattereduktion inte längre är uppfyllda. Så är
t.ex. fallet om aktierna säljs i förtid eller om bolaget inte längre uppfyller
de krav som gäller under femårsperioden. Omprövning och upphävande
skall ske om bolaget t.ex. börjar med uthyrningsverksamhet i mer än
obetydlig omfattning under denna period.

Det kan diskuteras hur lång tid kravet på att bolaget inte får vara
noterat på börs eller annan marknadsplats skall gälla. Utredningsmannen
menar att en notering inte bör utlösa någon återföring till beskattning av
riskkapitalavdraget. Med en annan inställning i den frågan riskeras
olämpliga motsättningar mellan ett växande bolags intresse av att nå ut
på kapitalmarknaden och investerarens intresse av att avdraget inte

återförs till beskattning. Å andra sidan är det angeläget att hindra att Prop. 1995/96:109
reglerna utnyttjas genom att bolag som avser att låta marknadsnotera sina
aktier först gör en sådan nyemission som berättigar investerarna till
skattereduktion. En lämplig avvägning uppnås enligt regeringens uppfatt-
ning om spärrtiden för en marknadsintroduktion begränsas till tre år.
Skattereduktionen skall alltså upphävas endast i de fall marknadsin-
troduktionen sker inom en treårsperiod räknat från utgången av emissions-
året.

Särskilt tillägg m.m.

Skattereduktionen kan sägas innebära att investeraren ges en betydande
skatteförmån på övriga skattebetalares bekostnad. Det ter sig därför
naturligt att ta ut ett särskilt tillägg av en skattskyldig som avyttrar
aktierna innan femårsperioden löpt ut. Även vid upphävande eller
nedsättning på annan grund bör en sådan avgift tas ut.

För att säkerställa den eftersträvade långsiktigheten i placeringarna bör
enligt utredningsmannen tillägget vara så högt att det avhåller skattskyldi-
ga från att göra riskkapitalavdrag bara för att erhålla en skattekredit.
Utredningsmannen föreslår att det särskilda tillägget skall beräknas till
30 % av det återförda avdragsbeloppet. Tillägget föreslås vara obligato-
riskt vid förtida avyttring av aktierna och när verksamheten i vissa fall
upphör.

Ett upphävande av ett beslut om skattereduktion innebär att till-
kommande skatt skall debiteras den skattskyldige. Kvarskatteavgift eller
ö-skatteränta kan komma att omräknas och respitränta påföras allt enligt
bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Det blir således fråga om
en viss räntebeläggning av den skattekredit som erhållits. För att
motverka missbruk bör därutöver ett särskilt tillägg påföras motsvarande
30 % av det undanröjda reduktionsbeloppet.

Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte påföras. Som exempel på
särskilda skäl kan nämnas att omprövningen föranleds av att bolaget
ändrat sin verksamhet så att det inte längre uppfyller kraven på skattere-
duktion och den skattskyldige kan visa att han inte kunnat påverka
beslutet.

Omprövning bör kunna företas intill utgången av femte kalenderåret
efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades. Eftersom beslut
fattas tidigast året efter det år aktierna förvärvas får skattemyndigheten
alltid minst ett år på sig att besluta i sådana omprövningsärenden som
föranleds av att den skattskyldige eller bolaget inte iakttar femårsregeln.

Att i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämna oriktig uppgift som är ägnad att leda till att skattereduktion
tillgodoräknas med för högt belopp bör beläggas med straffansvar. Den
som gjort sig skyldig till detta bör dömas till böter eller fängelse i högst
två år om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma
bör gälla i fråga om underlåtenhet att göra ändringsanmälan.

4.7 Förenlighet med EG:s regelverk

Prop. 1995/96:109

Ett system till stöd för riskkapitalinvesteringar måste naturligtvis
utformas så att det är förenligt med EG:s regler. Vad som närmast
kommer i blickpunkten är likabehandlingsprincipen, principen om fri
etableringsrätt, förbudet mot restriktioner för kapitalrörelser och reglerna
om statsstöd till näringslivet.

Förslaget bör såsom det utformats inte kunna anses stå i strid med de
förstnämnda principerna eller hindra kapitalrörelser på ett otillåtet sätt.
Skattelättnaden utgår för investeringar i såväl svenska som utländska
bolag under förutsättning att bolagen i sin tur gör investeringarna i
Sverige.

EG:s grundläggande regler om statsstöd återfinns i artikel 92-94 i
Romfördraget. Som stöd räknas alla insatser av ekonomisk natur som
innebär fördelar för enskilda företag eller branscher. Det spelar ingen
roll i vilken form stödet ges. Som stöd räknas t.ex. bidrag, subventione-
rade lån, garantier, skattelättnader och reducering av avgifter. Stöd som
hotar snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss
produktion är oförenligt med den gemensamma marknaden. Om en
medlemsstat är tveksam till om en planerad åtgärd har inslag av offentligt
stöd skall EG-kommissionen informeras om åtgärden innan den verk-
ställs.

Ifrågavarande stöd utgår i form av en skattereduktion till investeringar
i fasta driftställen i Sverige. Stödet uppgår till högst 30 % av investe-
ringsutgiften förutsatt att företaget finansierar investeringen genom
nyemission. Till den del ägarna förvärvar nyemitterade aktier för mer än
100 000 kr var utgår inget stöd. Inte heller utgår stöd till den del
företaget finansierar investeringen med lånat kapital eller kvarhållna
vinstmedel. I praktiken torde en företagsinvestering finansieras med hjälp
av såväl nyemissioner som kvarhållna vinstmedel och extern upplåning.
Stödintensiteten till de enskilda investeringarna torde därför i praktiken
uppgå till en väsentligt lägre andel av investeringsutgiften än 30 %.

Ifrågavarande stödform står i princip öppen för alla onoterade
aktiebolag. Undantagna är i huvudsak endast finansiella företag,
fastighetsförvaltande företag samt företag som sysslar med leasing och
uthyrning. Stödformen kan således inte anses gynna endast vissa företag
eller viss produktion.

Ett temporärt stöd i syfte att stimulera riskkapitalförsöij ningen enbart
under två år bör därför inte möta något hinder ur EG-perspektiv. Tvärt-
om har inom EG i många sammanhang betonats vikten av att stärka kapi-
talförsörjningen i små och medelstora företag. Sammantaget kan det före-
slagna systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar inte ses
som offentligt stöd i Romfördragets mening. Det finns därför ingen an-
ledning att informera kommissionen om det nu föreslagna riskkapital-
systemet.

5 Ekonomiska föreningar

Prop. 1995/96:109

Regeringens förslag: Ekonomiska föreningar som är kooperativa får
göra avdrag för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.

Skälen för regeringens förslag: I nuvarande system dubbelbeskattas
vinster i ekonomiska föreningar. Denna princip har dock luckrats upp i
fråga om ekonomiska föreningar som i beskattningshänseende anses som
kooperativa. En förening anses som kooperativ om den är öppen och i
sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

Har en kooperativ förening av vinsten på sin kooperativa verksamhet
lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försälj-
ningar har föreningen rätt till avdrag för sådan utdelning. Kooperativ
utdelning som endast utgör en besparing av levnadskostnader är skattefri
för medlemmen. I övriga fall är utdelningen skattepliktig.

Vinstutdelning i förhållande till medlemsinsatsemas storlek (insatsut-
delning) är däremot inte avdragsgill för föreningen. För den medlem vars
andel är betingad av den verksamhet som bedrivs skall sådan utdelning
tas upp som intäkt av näringsverksamhet. I annat fall skall utdelningen
tas upp som intäkt av kapital. På samma sätt förhåller det sig med
utdelning på förlagsinsatser. Det är här fråga om särskilda kapitalinsatser
som räknas till föreningens bundna egna kapital men som intar en
mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital.

Insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser var tidigare avdrags-
gilla hos föreningen. Syftet med avdragsrätten var att lindra dubbelbe-
skattningen inom den kooperativa sektorn. Lättnaden motiverades av att
aktiebolagen hade rätt till s.k. Annellavdrag. Föreningarnas avdrag för
annan utdelning än pristillägg och rabatter avskaffades i samband med
1993 års företagsskattereform då utdelningar från aktiebolag och
ekonomiska föreningar gjordes skattefria.

Det temporära systemet med skattereduktion för riskkapitalinvesteringar
föreslås, som framgår av föregående avsnitt, inte gälla för investeringar
i ekonomiska föreningar. I avvaktan på mer långsiktiga lösningar för
lättnader i dubbelbeskattningen bör kooperativa ekonomiska föreningar
få tillbaka rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på
förlagsinsatser. Förslaget föranleder ändringar i 2 § 8 mom. och 7 §
8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.

6 Kvittning av underskott

Prop. 1995/96:109

Regeringens förslag: Underskott av aktiv näringsverksamhet skall
få kvittas mot förvärvsinkomster under de fem första verksamhets-
åren. Kvittning medges med högst 100 000 kr om året. Om verk-
samheten övertagits från någon närstående medges avdrag endast om
den närstående hade varit berättigad till avdrag om han själv fortsatt
att driva verksamheten. Om en skattskyldig genom köp eller annat
oneröst förvärv övertagit en verksamhet från en förälder eller far-
eller morförälder får underskott dock kvittas mot förvärvsinkomster
under de fem första verksamhetsåren.

Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod
före verksamhetens påböljande bedrivit likartad verksamhet.

Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform upp-
hävdes i princip möjligheten att kvitta underskott i näringsverksamhet
mot tjänsteinkomster. I stället infördes ett system som innebär att
underskott i en förvärvskälla får dras av vid beräkningen av inkomsten
av samma förvärvskälla närmast följande år. Underskott i förvärvskällan
kan rullas framåt utan tidsbegränsning. Undantag från regeln om att
kvittning inte tillåts mellan förvärvskällor gäller i fråga om underskott av
aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet. Underskott av sådan verksamhet får - med vissa
restriktioner - kvittas mot andra förvärvsinkomster.

För att underlätta nyföretagande infördes genom lagstiftning hösten
1993 en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot
förvärvsinkomst (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS
1993:1541). Denna lagstiftning innefattade inte någon möjlighet till kvitt-
ning i de fall en skattskyldig genom köp eller annat oneröst förvärv över-
tagit en näringsverksamhet från någon närstående. Våren 1994 infördes
emellertid en sådan möjlighet (prop. 1993/94:234, bet 1993/94:SkU25,
SFS 1994:777).

I syfte att återställa skattereglerna i enlighet med skattereformen
avskaffades möjligheterna att kvitta underskott från nystartad verksamhet
hösten 1994 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, SFS 1994:1855).

Efter en överenskommelse med centerpartiet under våren 1995 har
regeringen beslutat föreslå att en kvittningsrätt för underskott i nystartad
aktiv näringsverksamhet mot förvärvsinkomster skall återinföras. Syftet
med åtgärden är att underlätta för nyföretagande och ge positiva effekter
på företagande och risktagande hos enskilda näringsidkare. Kvittnings-
rätten tillämpas på företagande som påbörjas under år 1996 eller senare.
Näringsverksamhet som påbörjas före 1996 omfattas således inte av den
nya kvittningsrätten.

Kvittningsrätten föreslås bli utformad enligt följande. Med hänsyn till
syftet - att underlätta nyföretagande - är en tidsbegränsning påkallad.
Kvittning bör kunna tillåtas under de fem första verksamhetsåren. Vidare

bör en beloppsgräns gälla. Avdrag får göras med högst 100 000 kr för Prop. 1995/96:109
vart och ett av åren. För underskott som ett visst år överstiger

100 000 kr medges inte kvittning. Till den del underskottet överstiger
100 000 kr kan avdrag endast medges enligt lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet, dvs. dras av mot framtida
överskott i förvärvskällan. Detta innebär att om den skattskyldige år 1
har ett underskott på 125 000 kr och år 2 ett underskott på 50 000 kr kan
kvittning ske med 100 000 kr år 1 och 50 000 kr år 2. De 25 000 kr som
är hänförliga till år 1 och som inte kvittats får rullas framåt och utnyttjas
mot framtida inkomster i förvärvskällan.

Kvittning bör inte få ske om den skattskyldige - direkt eller indirekt -
tidigare bedrivit likartad verksamhet. Av tillämpningsskäl bör be-
gränsningen avse endast de senaste fem åren. Om verksamheten
övertagits från make eller annan närstående person bör kontinuitet gälla.
Det innebär att avdrag endast medges om överlåtaren skulle ha varit
berättigad till avdrag om han själv fortsatt att driva verksamheten. Om
verksamheten däremot övertagits genom köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv från förälder eller far- eller morförälder räknas
verksamheten som nystartad.

Den nya kvittningsrätten omfattar verksamheter som har startats tidigast
den 1 januari 1996.

Bestämmelserna om att större mangårdsbyggnader på lantbruk på äga-
rens begäran skall beskattas i näringsverksamhet skulle i kombination
med kvittningsrätt för ifrågavarande fastigheter kunna medföra att under-
skottsavdrag hänförliga till bl.a. omfattande reparationer kvittas mot t.ex.
tjänst. Regeringen anser med hänsyn härtill att ägare som på begäran får
sina mangårdsbyggnader beskattade som näringsfastigheter skall undantas
från kvittningsmöjligheten.

Kvittningsmöjligheten för kommanditdelägare begränsas beloppsmässigt
och får sammanlagt inte överstiga vad delägaren satt in eller åtagit sig att
sätta in i bolaget. Även för delägare i handelsbolag som i förhållande till
övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets för-
pliktelser begränsas kvittningsmöjligheten.

Förslaget föranleder ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), KL.

7 Beskattning av ägare i fåmansföretag

7.1 Gällande regler

Det särskilda regelsystemet för beskattning av ägare i fåmansföretag
infördes genom 1990 års skattereform (prop. 1989/90:110 och
1990/91:54) och finns i 3 § 12 och 12 a mom. SIL. Bestämmelserna har
ändrats ett flertal gånger. Genom lagstiftning hösten 1991 infördes en
alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden på aktier och
andelar (prop. 1991/92:60). Hösten 1993 justerades reglerna som en följd

av den då införda enkelbeskattningen av bolagsinkomster (prop.
1993/94:50) med vissa ytterligare ändringar våren 1994 (prop.
1993/94:234). Vid återinförandet av dubbelbeskattningen av bolags-
inkomster (prop. 1994/95:25) skedde åter vissa justeringar. Under våren
1995 utarbetades promemorian Tekniska justeringar i regelsystemet för
beskattning av ägare i fåmansföretag. Promemorian har remissbehandlats.

Med fåmansföretag åsyftas ett företag där ägaren eller ägarna så full-
ständigt kan behärska företaget att man i realiteten inte kan tala om ett
tvåpartsförhållande vid transaktioner mellan ägare och företag. Är ägarna
i ett fåmansföretag aktiva i detta utgör inkomsterna i företaget en
blandning av arbets- och kapitalinkomster. Eftersom skattebelastningen
för förvärvsinkomster är högre än för kapitalinkomster uppkommer skill-
nader mellan uttag i form av progressivt beskattad lön och uttag i form
av utdelning som beskattas med den enhetliga skattesatsen för inkomst av
kapital. De särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag
har sin utgångspunkt i denna skillnad i beskattningen.

Bestämmelserna har utformats som spärregler som skall förhindra att
en aktieägare kan ta ut arbetsinkomst som utdelning eller reavinst. En
förutsättning för att regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL skall tillämpas är
att det är fråga om ett fåmansföretag och att aktieägaren - eller närståen-
de till denne - i betydande omfattning är eller har varit verksam i före-
taget under den senaste tioårsperioden. Reglerna tillämpas på utdelning
på aktierna och på reavinst vid avyttring av sådana aktier. För att för-
hindra kringgående finns bl.a. bestämmelser som skall tillämpas när aktie-
ägaren inte längre är verksam i företaget men har varit det under något
av de tio senaste åren. Diskussionen förs beträffande aktiebolag och
aktier men har motsvarande giltighet för ekonomiska föreningar och
andelar i sådana föreningar.

Prop. 1995/96:109

Beskattning av utdelning

Den del av det från fåmansföretaget utdelade beloppet som anses mot-
svara den schablonmässigt bestämda kapitalavkastningen - det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet - tas upp som intäkt av kapital hos ägaren.

Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas som en viss procent
på det kapital som har satts in i bolaget. Procenttalet bestäms schablon-
mässigt till statslåneräntan vid utgången av november året före be-
skattningsåret med tillägg av 5 procentenheter (för år 1995 15,86 %).

Med insatt kapital avses anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg
för eventuella ovillkorliga kapitaltillskott. För aktier som har anskaffats
före år 1990 får anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till den
allmänna prisutvecklingen från anskaffningsåret, dock tidigast fr.o.m. år
1970, fram till år 1990. Uppräkning sker med tillämpning av den index-
serie som finns intagen i Riksskatteverkets rekommendationer RSV
S 1995:16.

Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet får hänsyn
tas till löner som har utbetalats till andra anställda än aktieägare i

företaget. Bestämmelserna om löneunderlag finns i 3 § 12 a mom. SIL Prop. 1995/96:109
och innebär att viss del av den utbetalade lönesumman läggs till anskaff-
ningskostnaden för aktierna, eventuellt uppräknad med index. Löne-
underlaget utgörs av 10 % av den del av lönesumman som överstiger 10
basbelopp. En förutsättning för regelns tillämplighet är att aktieägaren
har tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av den lön som har beta-
lats ut till den högst betaide anställde. Den ökning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet som uppkommer genom utnyttjande av löneunder-
laget får inte överstiga den lön aktieägaren har tagit ut.

När lämnad utdelning överstiger det kapitalinkomstbehandlade ut-
rymmet skall det överskjutande beloppet tas upp som intäkt av tjänst. I
de fall lämnad utdelning understiger detta utrymme får skillnaden sparas
till nästa år (sparad utdelning) och ökar då det kapitalinkomstbehandlade
utrymme som beräknas för det året. Det sparade utrymmet får också
läggas till det underlag som ligger till grund för beräkning av kapital-
avkastningen. Innebörden av detta är att det sparade utrymmet kommer
att ränteuppräknas.

Hänsyn till det sparade utrymmet tas alltså på två olika sätt. Det sker
dels genom att det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för nästa år ökas
med ett belopp som i kronor räknat motsvarar det sparade utrymmet från
föregående år, dels genom att anskaffningskostnaden för aktierna ökas
med samma belopp.

Ett exempel visar den använda tekniken.

Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas vid
utgången av år 1994 uppgå till 100 000 kr. Aktieägaren har inget sparat
utrymme från föregående år. Med tillämpning av den för år 1995
gällande räntesatsen 15,86 % (statslåneräntan 10,86 % + 5 %) bestäms
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år till (15,86 % av
100 000=) 15 860 kr. Aktieägaren tar ut 10 000 kr i utdelning under år
1995. Hans sparade utrymme blir således det överskjutande beloppet på
5 860 kr. Om gällande räntesats för år 1996 antas vara 15,00 % bestäms
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år till (15,00 % av
105 860=) 15 879 kr. Under år 1996 kan aktieägaren som kapital-
inkomst ta ut dels detta belopp, dels det sparade utrymmet från år 1995
på 5 860 kr, dvs. sammanlagt 21 739 kr.

För aktier som har anskaffats före ingången av år 1992 är det möjligt
att beräkna det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med utgångspunkt i
ett alternativt värde på aktierna (altemativregeln). Värdet baseras då på
skillnaden mellan tillgångar och skulder i företaget vid utgången av det
beskattningsår som har taxerats år 1993. Tillgångar och skulder skall
värderas enligt bestämmelserna i lagen (1994:775) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det är i
huvudsak fråga om skattemässiga värden. Vissa utbetalningar från före-
taget reducerar underlaget och därmed också det värde som får användas
på aktien.

Beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med tillämpning
av altemativregeln sker på samma sätt som enligt huvudregeln. Löne-

summeregeln får dock inte tillämpas om värderingen sker med stöd av Prop. 1995/96:109
altemativregeln.

Beskattning av reavinst

En reavinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag kan delvis bero på
att arbetsinkomster har hållits kvar i företaget. Särskilda regler gäller
därför för beskattning av sådan reavinst.

Utgångspunkten vid 1990 års skattereform var att det inte ansågs nöd-
vändigt att beskatta en försäljningsvinst med samma skattesats som gäller
för arbetsinkomster eftersom man inte kan räkna med att få full betalning
för tillgångarna i bolaget vid en försäljning. En försäljning är dessutom
förenad med vissa kostnader (prop. 1989/90:110 s. 472). Ett rimligt
skatteuttag ansågs ligga på ca 40 %. Tillgodogörande av arbetsinkomster
genom avyttring av aktierna i bolaget (med uttag av bolagsskatt och rea-
vinstskatt) skulle med detta skatteuttag ge ägaren approximativt samma
behållning efter skatt som ett uttag av lön efter arbetsgivaravgifter och
progressiv inkomstskatt. Den tekniska lösning som valdes för att få detta
skatteuttag är att 50 % av reavinsten tas upp som intäkt av tjänst och
50 % som intäkt av kapital. Till den del reavinsten motsvaras av kvar-
stående sparad utdelning blir det endast fråga om beskattning i inkomst-
slaget kapital.

Den reavinst som skall fördelas mellan intäkt av tjänst och intäkt av
kapital beräknas i huvudsak enligt allmänna regler. Anskaffningskost-
naden för aktier som förvärvats före år 1990 får dock räknas upp med
index. För aktier som har förvärvats före ingången av år 1992 finns
alternativt möjlighet att beräkna reavinsten med utgångspunkt i kapital-
underlaget. Vid beräkning av den reavinst som skall fördelas enligt de
särskilda fåmansföretagsreglema kan det avdragsgilla omkostnadsbeloppet
därför vara högre än det omkostnadsbelopp som följer av de allmänna
reglerna för beräkning av reavinst (jfr 27 § 2 mom. SIL). Därmed
kommer också den vinst som skall behandlas enligt bestämmelserna i 3 §
12 mom. SIL att vara lägre än den som beräknats enligt de allmänna reg-
lerna. Skillnadsbeloppet beskattas enligt allmänna reavinstregler, dvs.
som intäkt av kapital.

Det finns en övre gräns för hur stor del av en reavinst som skall tas
upp som intäkt av tjänst. Enligt den s.k. takregeln uppgår gränsen till
100 basbelopp. Eftersom hälften av reavinsten skall tas upp som intäkt
av kapital innebär denna takregel att när en reavinst överstiger 200
basbelopp - utöver kvarstående sparad utdelning - beskattas överskjutan-
de del som kapitalavkastning enligt de allmänna reglerna för reavinst.

Sammanfattning

Vid utdelning på aktier får ett belopp som kan anses motsvara en
schablonmässigt beräknad avkastning på det i företaget investerade

kapitalet behandlas som kapitalinkomst. Uppgår det utdelade beloppet till Prop. 1995/96:109
ett högre belopp skall den överskjutande delen tas upp som intäkt av
tjänst.

Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas med utgångspunkt i
anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för eventuellt sparat
utrymme från tidigare år. Anskaffningskostnaden får i viss utsträckning
räknas upp med index. Möjlighet finns i vissa fall att i stället utgå från
ett värde som beräknas med utgångspunkt i kapitalunderlaget i företaget.
Underlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 5 procentenheter.
Det belopp som erhålls vid denna beräkning utgör det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet. Till det läggs eventuellt sparat utrymme från före-
gående år. Utdelning som ryms inom detta utrymme beskattas som intäkt
av kapital hos aktieägaren.

Vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall hälften av reavinsten -
beräknad enligt reglerna i 3 § 12 mom. SIL - tas upp som intäkt av
tjänst.

7.2 Allmänna utgångspunkter

Den väsentliga ändring som föreslagits i promemorian avser en utvidg-
ning av tillämpningsområdet för regelsystemet för beskattning av delägare
i fåmansföretag så att detta bättre kommer att överensstämma med de
intentioner som låg till grund för 1990 års skattereform. Syftet är att
reglerna skall vara tillämpliga när en aktieägare är verksam i ett fåmans-
företag. De bör även tillämpas om aktieägaren är verksam i ett företag
i vilket denne indirekt äger aktier under förutsättning att även det
företaget kan anses utgöra ett fåmansföretag. Det nuvarande regel-
systemet är emellertid endast i begränsad omfattning tillämpligt i det
senare fallet. En ändring förslås i detta hänseende. Vidare föreslås att
även delägare i utländska bolag skall omfattas av regelsystemet.

Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget instämmer samtliga
i att regelsystemet bör omfatta fall då aktieägaren är verksam i ett företag
i vilket denne indirekt äger aktier samt att även utländska företag skall
kunna anses utgöra ett fåmansföretag.

I promemorian har också föreslagits vissa lagtekniska förändringar,
främst i förtydligande syfte. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges
Industriförbund samt Företagarnas Riksorganisation anser att förslaget
innebär en förbättring av lagtexten. FAR anser att de förslagna ändringar-
na innebär att lagtexten blir mer otydlig. Från bl.a. Juridiska fakulteten
vid Uppsala Universitet har framförts att det nu är dags att göra en
principiell översyn av utgångspunkten för fåmansföretagslagstiftningen.

Det har redan vid 1990 års skattereform konstaterats att det i ett system
med en progressiv beskattning av förvärvsinkomster och en proportionell
beskattning av kapitalinkomster finns ett behov av särskilda regler för
beskattning av delägare i fåmansföretag. Vid diskussionen om utgångs-
punkten för en skattemässig åtskillnad mellan arbets- och kapital-
inkomster har bl.a. framförts att det naturliga kan synas vara att fastställa

vad som kan betraktas som en normal lön. I promemorian hänvisades till Prop. 1995/96:109
prop. 1993/94:234 (s.76 f.) där det uttalades att det visat sig omöjligt att
bygga regelsystemet på en prövning av vad som i varje enskilt fall kan
anses utgöra normal lön och att det inte heller är möjligt att fastställa en
rimlig schablon för löneuttag. Vissa remissinstanser anser att ytterligare
diskussion borde ha förts på denna punkt. Regeringen konstaterar att den
fråga som här är aktuell gäller tillämpningsområdet för det nuvarande
regelsystemet. Det finns i detta sammanhang inte anledning att ånyo
diskutera den principiella utgångspunkten för regelsystemet.

Det är av vikt att det särskilda regelsystemet tillämpas för samtliga
aktiva delägare och att det inte genom olika bolagskonstruktioner är
möjligt att komma förbi systemet. Regeringen anser att det är angeläget
att nu genomföra de ändringar som behövs för att även indirekta innehav
resp, utländska bolag skall omfattas av lagstiftningen.

Några remissinstanser har påtalat komplexiteten i systemet. Regeringen
konstaterar att komplikationerna framförallt har sin utgångspunkt i det
förhållandet att tillämpningsområdet måste bestämmas så att det fångar
in olika bolagskonstruktioner. För en aktieägare i ett fåmansföretag som
äger samtliga eller en huvuddel av aktierna i ett bolag och som är verk-
sam i detta bolag eller i ett koncernbolag innebär de föreslagna reglerna
inte någon förändring och inte heller någon ytterligare komplikation.

I promemorian föreslogs också vissa ändringar av lagteknisk karaktär
i syfte att förtydliga lagtexten. I denna fråga är regeringens inställning
följande. Flertalet av de tidigare företagna ändringarna har arbetats in i
den ursprungliga bestämmelsen i 3 § 12 mom. SIL. Ändringarna har
varit av olika teknisk karaktär och detta har bl.a. medfört oklarheter i
frågan hur regelsystemet förhåller sig till övriga bestämmelser i skatte-
systemet. Skattelagskommittén arbetar för närvarande med en systematisk
översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39). Ett naturligt led
i detta arbete är att föreslå sådana förändringar som behövs i förtyd-
ligande syfte. Ett betänkande kommer dock att lämnas först under slutet
av nästa år. Regeringen anser emellertid att det redan nu är viktigt att i
möjligaste mån ta tillvara möjligheterna att förtydliga lagtexten. Av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan är också flertalet av den
uppfattningen att de föreslagna ändringarna innebär en förbättring.
Regeringen anser således att de föreslagna ändringarna i princip bör
genomföras. Den tekniska utformningen av förslaget kommenteras
närmare i avsnitt 7.5.

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

7.3 Tillämpningsområdet för 3 § 12 mom. SIL

Prop. 1995/96:109

Regeringens förslag: Det särskilda regelsystemet för beskattning av
delägare i fåmansföretag skall tillämpas om aktieägaren är verksam
i betydande omfattning i företaget eller i annat fåmansföretag i vilket
det förstnämnda företaget äger aktier.

Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas
även utländska juridiska personer.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Invändningar har inte framförts mot förslaget att
begränsa möjligheterna att kringgå reglerna genom indirekta innehav.
Däremot har framförts att förslaget i dess nuvarande utformning kommer
att få ett alltför vittgående tillämpningsområde eftersom det även omfattar
fall där avkastning i andra bolag inte är hänförlig till företagsledarens
arbetsinsatser. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri-
förbund anser att precisionen i regelsystemet ökar med förslaget genom
att den svårtolkade koncemregeln kan slopas.

Några invändningar har inte framförts mot förslaget att även utländska
bolag skall omfattas av fåmansbolagslagstiftningen. Svenska Arbetsgivare-
föreningen och Sveriges Industriförbund samt Handelshögskolan i
Stockholm har emellertid anfört att förhållandet till dubbelbeskatt-
ningsavtal borde belysas.

Bakgrunden till regeringens förslag: Definitionen av fåmansföretag
finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. Enligt åttonde stycket a
i anvisningspunkten anses ett fåmansföretag föreligga om en fysisk
person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar
i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening att dessa personer har mer
än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. RSV har
i sina rekommendationer (RSV S 1995:16) uttalat att med "ett fåtal" bör
avses högst ett tiotal personer.

En subsidiär definition av fåmansföretag finns i nämnda anvisnings-
punkt åttonde stycket b. Av den framgår att med fåmansföretag avses ett
aktiebolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på
verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra om en person har den
reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt
kan förfoga över dess resultat. Det kan vara fråga om företag som
visserligen ägs av så många personer att man inte kan tala om ett fåtal
personer men vars verksamhet är uppdelad på flera avgränsade rörelse-
grenar som var och en i stort sett antas fungera som ett självständigt
fåmansföretag. Betämmelsema avser främst fria yrkesutövare som driver
verksamhet i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening med många del-
ägare.

Av nionde stycket i anvisningspunkten framgår att aktiebolag vars
aktier är noterade vid en svensk börs inte räknas som fåmansföretag.

Vid prövningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas inte enbart Prop. 1995/96:109
personer som direkt äger aktier i företaget. Med ägare avses även den
som genom förmedling av juridisk person äger eller på därmed jämförligt
sätt innehar aktie i företaget (elfte stycket i anvisningspunkten). Om ett
företag ägs av ett fåtal fysiska personer och därför utgör ett fåmans-
företag kommer alltså även ett helägt dotterföretag att utgöra ett fåmans-
företag eftersom aktierna i dotterföretaget indirekt ägs av ett fåtal fysiska
personer.

Definitionen av fåmansföretag i KL utgör grunden även för tillämpning
av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Enbart det förhållandet att det är
fråga om ett fåmansföretag motiverar emellertid inte tillämpning av de
särskilda reglerna för beskattning av utdelning och reavinster. En förut-
sättning är dessutom att inkomsterna i företaget kan anses utgöra en bland-
ning av arbets- och kapitalinkomster. Ett villkor för att bestämmelserna
i 3 § 12 mom. SIL skall vara tillämpliga är därför att aktieägaren - eller
någon närstående - i betydande omfattning varit verksam i företaget. Vad
som avses med verksam i betydande omfattning har kommenterats i prop.
1989/90:110 s.703. Eftersom det villkoret knyter an till verksamhet som
utövats av den enskilde aktieägaren måste tillämpligheten av bestämmel-
serna i 3 § 12 mom. SIL prövas i förhållande till varje enskild aktie-
ägare. Att ett företag enligt definitionen i KL utgör ett fåmansföretag
innebär alltså inte generellt att samtliga aktieägare i företaget omfattas av
bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL.

Enligt 3 § 12 mom. nionde stycket SIL skall vid bedömningen av om
ett fåtal personer äger aktierna i ett företag - dvs. om ett fåmansföretag
föreligger - sådana delägare, som själva eller genom någon närstående
är verksamma i företaget, anses som en person. Definitionen av fåmans-
företag är här något utvidgad i förhållande till den grundläggande
definitionen i KL. Ett företag som drivs gemensamt av många delägare
som alla arbetar i företaget behandlas alltså som ett fåmansföretag.

I ett hänseende är bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL tillämpliga på
utdelning och reavinst i företag som inte utgör fåmansföretag. Det gäller
den situationen att företaget någon gång under den senaste tioårsperioden
utgjort ett fåmansföretag i vilket den skattskyldige har varit verksam men
att företaget inte längre har denna karaktär, exempelvis därför att ett
antal nya delägare har tillkommit. För att förhindra kringgående av regel-
systemet i 3 § 12 mom. SIL tillämpas bestämmelserna om företaget
någon gång under de senaste tio åren utgjort ett fåmansföretag i vilket
delägaren har varit verksam.

Det grundläggande villkoret att delägaren i betydande omfattning skall
ha varit verksam i företaget kan inte uppfyllas av en juridisk person. Den
bestämmelse i KL som anger att även den som indirekt äger aktier i
företaget skall anses som ägare saknar därför i princip betydelse vid
prövning av om utdelning och reavinst skall behandlas enligt reglerna i
3 § 12 mom. SIL. I syfte att 3 § 12 mom. SIL skall kunna tillämpas även
i det fall verksamheten utövas i ett annat företag än det i vilket aktierna
innehas anges i åttonde stycket att med verksamhet i ett fåmansföretag
jämställs verksamhet i ett annat företag inom samma koncern.

Ett koncemförhållande föreligger bl.a. när ett företag äger så många Prop. 1995/96:109
aktier i ett annat företag att det har mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier, dvs. när företaget har ett bestämmande inflytande i det
andra företaget. Även i de fall aktieinnehavet inte motsvarar så stort
röstetal att ett koncemförhållande föreligger kan det andra företaget vara
ett fåmansföretag. Ett exempel illustrerar.

En fysisk person, X, äger samtliga aktier i ett företag, AB A, som
därmed utgör ett fåmansföretag. Företaget äger 40 % av aktierna i
företaget AB B. Övriga aktier i AB B ägs av två andra fysiska personer.
Något koncemförhållande föreligger inte mellan AB A och AB B.
Däremot utgör AB B ett fåmansföretag eftersom det med beaktande av
såväl direkta och indirekta aktieinnehav ägs av ett fåtal fysiska personer.

En förutsättning för att 3 § 12 mom. SIL skall vara tillämpligt på
utdelning från AB A är som tidigare konstaterats att X i betydande
omfattning är verksam i detta företag. Är X i stället verksam i AB B kan
han ta ut sin arbetsinkomst från detta företag i form av utdelning som
lämnas till AB A och vidareutdelas till X. Denna vidareutdelning
omfattas inte av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL eftersom verksamhet
inte har bedrivits i ett koncernföretag. Utdelning från AB A kommer
därför att kapitalbeskattas hos X.

Skälen för regeringens förslag: Ett särskilt regelsystem för fåmans-
bolagsdelägare bör vara utformat så att samtliga aktiva aktieägare
omfattas av bestämmelserna. Det skall inte vara möjligt att genom olika
bolagskonstruktioner komma förbi reglerna. Regelsystemet i 3 §
12 mom. SIL bör tillämpas i de fall aktieägaren är aktiv i ett företag i
vilket han indirekt äger aktier samt har ett reellt inflytande. För att uppnå
detta syfte föreslogs i promemorian att med verksamhet i ett direktägt
fåmansföretag skall jämställas verksamhet i ett annat fåmansföretag om
den skattskyldige indirekt äger aktier i detta företag. Några invändningar
mot den principiella utgångspunkten i detta förslag har inte framförts.
Däremot har några remissinstanser anfört att kravet att aktieägaren skall
ha ett reellt inflytande i det andra fåmansföretaget inte återspeglas i
lagtexten.

Som lagförslaget har utformats kan det komma att omfatta situationer
där aktieägaren i ett bolag indirekt äger en mindre del i ett annat bolag
i vilket vederbörande tillsammans med ett flertal andra aktieägare är
verksamma. Villkoret att det bolag i vilket aktierna indirekt innehas skall
utgöra ett fåmansföretag innebär - på samma sätt som vid ett direkt
aktieinnehav - i kombination med kravet att det skall vara fråga om
verksamhet i betydande omfattning att tillämpningsområdet begränsas till
sådana förhållanden då det föreligger ett reellt inflytande.

En särskild fråga gäller de fall när verksamhet bedrivs i ett handels-
bolag, dvs. aktieägaren är verksam i ett handelsbolag i vilket aktiebolaget
äger andelar. I promemorian anfördes att det i flertalet fall innebär att
aktieägaren är verksam i handelsbolaget för aktiebolagets räkning. Han-
delsbolagets inkomst beskattas dessutom hos aktiebolaget. Verksamheten
torde därför jämställas med verksamhet i aktiebolaget och därmed är
regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL tillämpligt. Juridiska fakulteten vid

Uppsala universitet instämmer i denna slutsats. Fakulteten anser emeller- Prop. 1995/96:109
tid att om detta är riktigt, strider denna slutsats mot en av reglerna i 1 §
andra stycket lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall. Motivet är att den lagen uttryck-
ligen skall kunna tillämpas även när ett aktiebolag säljer ett handelsbolag
i vilket aktieägaren varit verksam.

Regeringen delar uppfattningen att det särskilda regelsystemet för
beskattning av delägare i fåmansföretag omfattar även det fallet att
verksamheten bedrivits i ett handelsbolag i vilket aktiebolaget äger
andelar. Skäl att särskilt reglera denna situation i 3 § 12 mom. SIL kan
inte anses föreligga. Lagen om särskilda regler för beskattning av in-
komst från handelsbolag i vissa fall skall under vissa förutsättningar
tillämpas när en fysisk person säljer en andel i ett handelsbolag till annan
än fysisk person. En av förutsättningarna är enligt 1 § andra stycket i den
nämnda lagen att överlåtaren har varit aktivt verksam i handelsbolaget.
Med detta jämställs att överlåtaren på motsvarande sätt bedrivit
verksamhet i handelsbolaget genom en juridisk person. Det innebär
således att i de fall handelsbolaget äger ett aktiebolag i vilket
andelsägaren är verksam kan den särskilda lagen bli tillämplig om
andelen i handelsbolaget säljs. Tillämpningsområdet i 3 § 12 mom. avser
emellertid det fallet att den fysiske personen säljer en aktie i ett
aktiebolag. Regeringens bedömning är därför att vid sidan av
bestämmelsen i 3 § 12 mom. SIL behövs den nämnda bestämmelsen i
lagen om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall.

Utländska juridiska personer

Definitionen av fåmansföretag i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL
omfattar aktiebolag och ekonomiska föreningar. Huruvida även utländska
företag kan vara fåmansföretag framgår inte direkt.

Vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger beaktas även
aktier eller andelar som innehas genom förmedling av en juridisk person.
Med juridisk person kan avses såväl svenska som utländska företag. Äger
en fysisk person exempelvis ett danskt aktiebolag som i sin tur har ett
svenskt dotterbolag bör det inte råda någon tvekan om att det svenska
dotterbolaget anses utgöra ett fåmansföretag. Om det danska bolaget skall
betraktas som ett fåmansföretag har tidigare ansetts oklart.

Regeringsrätten har konstaterat att 3 § 12 mom. SIL inte kan tillämpas
på utländska bolag (RÅ 1994 ref. 3). Av Regeringsrättens dom torde
också den slutsatsen kunna dras att detsamma gäller vid bedömningen av
vad som utgör fåmansföretag enligt definitionen i KL. Ett utländskt
företag omfattas alltså inte av definitionen av ett fåmansföretag i KL
annat än i det avseendet att även indirekta innehav via ett utländskt
företag kan beaktas.

Om ett företag ägs av en eller ett fåtal fysiska personer som är verk-
samma i företaget bör utdelning och reavinst på aktier beskattas på
samma sätt oavsett om det är ett svenskt eller utländskt företag. I 3 §

12 mom. SIL bör därför införas en bestämmelse som anger att med Prop. 1995/96:109
fåmansföretag kan avses även utländska företag.

Några remissinstanser har efterlyst en diskussion av förslagets inverkan
vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal. I avtal om undvikande av
dubbelbeskattning finns regler om fördelning av beskattningsrätten till
olika inkomster mellan staterna. Den uppdelning i olika inkomster som
finns i ett avtal har emellertid endast betydelse vid tillämpning av avtalet
och således inte vid bestämmande av till vilket inkomstslag inkomsten
skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. Har rätten att
beskatta viss inkomst i Sverige enligt svensk lagstiftning inskränkts
genom avtalet måste denna begränsning iakttas. När beskattningsrätten
väl har fördelats enligt avtalet sker emellertid beskattning i Sverige enligt
svensk lagstiftning.

Förslaget i promemorian har utformats så att utländska juridiska
personer skall beaktas vid bedömningen av om ett fåmansföretag före-
ligger. Enligt en särskild bestämmelse skall emellertid regelsystemet i 3 §
12 mom. SIL avseende fördelning av utdelning och reavinst inte tillämpas
på sådana utländska juridiska personer där delägarna beskattas löpande
för vinsten. RSV har anfört att detta ger en möjlighet att undgå beskatt-
ning av reavinster enligt de särskilda fåmansföretagsreglema. Det skulle
kunna ske genom att aktierna i ett fåmansföretag avyttras till underpris
till sådan utländsk juridisk person varefter andelen i den utländska juri-
diska personen avyttras och reavinsten kapitalbeskattas.

Den beskattning som avses i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL
gäller delägarens andel i vinsten i den utländska juridiska personen. Av
3 § 10 mom. SIL framgår att utdelning från en sådan juridisk person inte
skall beskattas och därmed omfattas den inte heller av bestämmelserna
i 3 § 12 mom. SIL. Regeringen anser däremot att det inte finns skäl att
undanta reavinst vid avyttring av andel i sådan utländsk juridisk person
från tillämpningsområdet i 3 § 12 mom. SIL. Detta bör således omfatta
även sådana andelar.

7.4 Överlåtelse av andel i handelsbolag som äger
aktier, m.m.

Regeringens förslag: Vid avyttring av andel i handelsbolag som
äger aktie i ett fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam
i betydande omfattning skall hälften av den del av reavinsten som
kan anses belöpa på aktierna beskattas som intäkt av tjänst.

Vid tillämpning av lagen om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall slopas möjligheten att dela upp
vinsten genom ett delbokslut i de fall handelsbolaget äger aktie i ett
fåmansföretag i vilket andelsägaren har varit verksam i betydande
omfattning.

Promemorians förslag: Vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag i Prop. 1995/96:109
vilket aktieägaren varit verksam till ett handelsbolag i vilket aktieägaren
äger andel skall reavinsten beräknas som om överlåtelsen har skett till
marknadsvärdet.

Remissinstanserna: RSV anser att förslaget inte är tillräckligt om-
fattande och föreslår i stället att del av vinsten vid avyttring av andelar
i handelsbolaget skall beskattas enligt de särskilda fåmansföretags-
reglema. Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund
motsätter sig förslaget eftersom det medför likviditetspåfrestningar. Om
en särskild skatteregel anses erforderlig bör denna omfatta del av vinst
vid avyttring av andelen i handelsbolaget.

Skälen för regeringens förslag: Om en fysisk person överlåter aktier
i ett fåmansföretag till ett handelsbolag i vilket han är delägare kan
vederlaget bestämmas till ett belopp motsvarande aktiernas omkostnads-
belopp vilket innebär att någon beskattningsbar reavinst inte uppkommer.
När andelen i handelsbolaget överlåts beskattas reavinsten i inkomstslaget
kapital. Denna möjlighet att kringgå regelsystemet i 3 § 12 mom. SIL
bör tas bort.

Reglerna för beskattning av verksamhet i handelsbolag skiljer sig från
de regler som gäller för beskattning av verksamhet i aktiebolag. Den år-
liga vinsten i handelsbolaget beskattas löpande hos delägaren. En fysisk
person beskattas i inkomstslaget kapital för vinst vid avyttring av andelar
i handelsbolag - om inte lagen om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall är tillämplig. I promemorian
uttalades att det inte är möjligt att utan avsevärda ändringar i regel-
systemet för beskattning av reavinst vid avyttring av andelar i ett handels-
bolag införa regler som motsvarar dem som finns i 3 § 12 mom. SIL. I
stället föreslogs att särskilda bestämmelser skulle gälla när en fysisk
person avyttrar aktier i ett företag i vilket han varit verksam till ett
handelsbolag i vilket han har en andel. Den fysiske personen skulle enligt
förslaget beskattas som om aktierna hade sålts till marknadspris. RSV har
anfört att förslaget inte är tillräckligt omfattande, bl.a. därför att vinster
som upparbetas i aktiebolaget efter överlåtelsen inte kommer att omfattas.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund avstyrker
förslaget eftersom det innebär en betydande likviditetspåfrestning som
kan hindra välmotiverade omstruktureringar.

Regeringen har tidigare föreslagit att indirekta innehav i fåmansföretag
skall omfattas av det särskilda regelsystemet och att det inte skall vara
möjligt att genom olika bolagskonstruktioner kringgå bestämmelserna.
Särskilda regler bör också gälla när aktier har överlåtits till ett handels-
bolag i vilket aktieägaren eller närstående äger en andel varefter andelen
i handelsbolaget säljs. En annan reglering än den som föreslogs i prome-
morian bör emellertid väljas. För att förhindra skatteundandragande bör
reavinsten vid avyttring av andelen i handelsbolaget delas upp och den
del av vinsten som kan anses belöpa på handelsbolagets innehav av aktier
i fåmansföretaget skall - på samma sätt som när en aktie avyttras direkt
- till hälften beskattas som intäkt av tjänst. En liknande reglering
användes för avyttringar under år 1994 då skatteplikten för reavinst vid

avyttring av aktier var reducerad. För att förhindra kringgående av Prop. 1995/96:109
reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter gällde en undantagsregel
för den situation då aktiebolaget ägde fastigheter [jfr 3 § 1 mom. tredje
stycket b) i momentets lydelse vid 1995 års taxering, prop. 1993/94:50
s. 201].

Särskilda regler gäller när en fysisk person till en juridisk person säljer
en andel i ett handelsbolag i vilket den fysiske personen har varit aktivt
verksam. Reglerna finns i lagen om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall och innebär att vinsten skall be-
skattas som inkomst av näringsverksamhet. Syftet är att inkomst i handels-
bolaget som är hänförlig till det beskattningsår då överlåtelsen sker inte
skall kunna omvandlas till en kapitalbeskattad reavinst. Under vissa förut-
sättningar kan den särskilda beskattningen begränsas till den del av
beskattningsårets inkomst från handelsbolaget som belöper på andelen för
tiden fram till överlåtelse- eller tillträdesdagen (3 § lagen om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall).
Återstående vinst beskattas enligt allmänna regler, dvs. som intäkt av
kapital.

Enligt 1 § andra stycket andra meningen omfattar lagen om särskilda
regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall även den
situationen att överlåtaren, eller någon denne närstående, har varit aktivt
verksam i handelsbolaget genom en juridisk person. Äger handelsbolaget
ett aktiebolag i vilket någon av andelsägarna är aktivt verksam skall
således bestämmelserna tillämpas om denne andelsägare säljer sin andel
till en juridisk person.

Tidigare har föreslagits att en fysisk person som säljer en andel i ett
handelsbolag som äger aktier i ett fåmansbolag skall beskattas för del av
vinsten som intäkt av tjänst. En sådan beskattning är emellertid inte
tillräcklig om det finns en upparbetad vinst i handelsbolaget och andelen
säljs till en juridisk person. Även i fortsättningen bör således sådana
försäljningar omfattas av lagen om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall.

Ett handelsbolag som äger aktier i ett aktiebolag redovisar inkomst
från aktiebolaget endast i de fall bolaget lämnat utdelning eller när
aktierna avyttrats. Har aktiebolaget inte lämnat någon utdelning redovisar
således handelsbolaget inte heller någon inkomst från aktiebolaget för
beskattningsåret. Utnyttjas då möjligheten till delbokslut i 3 § den
nämnda lagen kommer den del av vinsten vid avyttring av andelen i
handelsbolaget som kan anses hänförlig till aktieinnehavet endast att
kapitalbeskattas. Regeringen anser därför att möjligheten till delbokslut
bör förhindras i de fall handelsbolag äger sådana aktier som om de ägts
direkt av den fysiske personen hade omfattats av bestämmelserna i 3 §
12 mom. SIL.

Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Enligt Lagrådets
förslag görs även ett förtydligande i 1 § andra stycket den nämnda lagen.
Bestämmelsen om att del av vinst vid försäljning av andel i handelsbolag
skall tas upp som intäkt av tjänst bör tas in i ett nytt moment i 24 § SIL.

Det finns i dag vissa möjligheter att utan omedelbara beskattnings- Prop. 1995/96:109
konsekvenser överföra tillgångar från enskild näringsverksamhet eller ett
handelsbolag till ett aktiebolag i vilket den skattskyldige äger aktier
genom att överlåtelsen sker till skattemässiga värden. Om verksamheten
överförs till ett aktiebolag i vilket den skattskyldige inte har varit
verksam kan en reavinst vid avyttring av aktierna i det övertagande före-
taget som sker strax efter överlåtelsen komma att beskattas i inkomst-
slaget kapital även om den skattskyldige har varit aktivt verksam i den
enskilda näringsverksamheten eller i handelsbolaget. En näringsidkare
som skall upphöra med sin näringsverksamhet skulle på detta sätt kunna
undgå den progressiva inkomstskatt och de egenavgifter som skulle ha
påförts honom om näringsverksamheten sålts direkt.

I promemorian anfördes att en inkomstomvandling som sker på det be-
skrivna sättet framstår som en rent skattemässigt betingad transaktion
med syfte att undgå skatt. Det ifrågasattes också om ett sådant förfarande
skulle motverkas genom att i 3 § 12 mom. SIL införa en bestämmelse
som med verksamhet i bolaget jämställer aktiv verksamhet i enskild
näringsverksamhet eller handelsbolag om tillgångar som ingått i sådan
verksamhet har överlåtits till bolaget. Eftersom en överlåtelse av det
angivna slaget också kan utgöra ett led i en omstrukturering av företag
ansågs emellertid att ställning till detta skulle tas när Företagsskatteutred-
ningen (Fi 1992:11) lämnat sitt kommande förslag om bekattningskonse-
kvensema i samband med omstruktureringar. Majoriteten av remiss-
instanserna har instämt i förslaget i promemorian. RSV anser emellertid
att en lagändring bör genomföras.

Syftet med 3 § 12 mom. SIL är att förhindra omvandling av arbets-
inkomster till kapitalinkomster. En sådan omvandling skulle under vissa
förutsättningar kunna ske genom att tillgångar överlåts till underpris från
enskild näringsverksamhet eller handelsbolag till ett aktiebolag. Rege-
ringen anser att det i och för sig kan ifrågasättas om inte tillämpnings-
området i 3 § 12 mom. SIL under vissa förutsättningar borde omfatta
även aktier i aktiebolag till vilket sådan överlåtelse av tillgångar har
skett. Möjligheterna att genom verksamhet i enskild näringsverksamhet
och handelsbolag omvandla vad som kan likställas med arbetsinkomster
är emellertid normalt begränsade.

Enbart det förhållandet att tillgångar har överlåtits till underpris till ett
aktiebolag är alltså inte ett tillräckligt skäl att tillämpa bestämmelserna i
3 § 12 mom. SIL vid en senare försäljning av aktierna. Regeringen är
därför inte beredd att utan ytterligare överväganden lägga fram ett förslag
i denna fråga.

7.5 Lagtekniska justeringar

Prop. 1995/96:109

Regeringens förslag: Lagtexten struktureras på så sätt att nuvaran-
de 3 § 12 och 12 a mom. SIL i förtydligande syfte delas upp i fem
moment, 12 a-12 e mom.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag med den avvikelsen att förslaget i stället avsåg en sammanföring
av 3 § 12 och 12 a mom. SIL.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt
anser majoriteten att det lagtekniska förslaget innebär förbättringar.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL
har sedan deras tillkomst ändrats vid olika tillfallen. På grund av att
ändringarna har inarbetats i de ursprungliga bestämmelserna har reglerna
blivit svåröverskådliga. I promemorian föreslogs i förtydligande syfte
bl.a. att vissa begrepp skulle införas för att klargöra förfarandet vid
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Företagarnas
Riksorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri-
förbund m.fl. har tillstyrkt förslaget.

Regeringen anser att det är viktigt att i avvaktan på skattelagskommit-
téns förslag tillvarata möjligheten att förtydliga bestämmelserna.
Förslaget bör i princip genomföras med den ändringen att en uppdelning
bör göras av det nuvarande momentet på flera moment. En sådan uppdel-
ning klaigör på ett tydligare sätt de olika inslag som finns i den nu-
varande bestämmelsen. De ändringar som gjorts i förhållande till
promemorieförslaget redovisas närmare i författningskommentaren.
Förslaget har även ändrats på det sätt Lagrådet förordat.

RSV har aktualiserat frågan om beräkning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet när aktierna byter ägare under året. Ett kapital-
inkomstbehandlat utrymme beräknas när företaget lämnar utdelning för
att fastställa hur stor det av det utbetalade beloppet som skall kapital-
inkomstbeskattas. Utbetalning av beslutad utdelning kan förekomma vid
flera tillfallen och om aktierna byter ägare mellan utdelningstillfällena
uppkommer frågan om även den nye ägaren får beräkna ett kapital-
inkomstbehandlat utrymme för det aktuella året. Innebörden av den
nuvarande bestämmelsen är oklar. I och med att bestämmelserna nu fått
en delvis annorlunda utformning och på ett klarare sätt knyter an till de
förhållanden som gäller för en enskild aktieägare avser beräkningen av
gränsbeloppet den enskilde aktieägaren. Förvärvas aktierna under året får
den nye ägaren beräkna ett nytt gränsbelopp under förutsättning att det
är ett oneröst förvärv. Vid benefika överlåtelser är detta inte möjligt
eftersom den nye ägaren då träder i den förre ägarens ställe.

RSV har anfört att om den nye ägaren får beräkna ett kapitalinkomst-
behandlat utrymme utan hänsyn till att sådant har beräknats för den förre
ägaren är det genom försäljningar inom närståendekretsen möjligt att öka
det belopp som kan kapitalinkomstbeskattas. Regeringen konstaterar att

för att förhindra skatteundandragande är det motiverat att införa en sär- Prop. 1995/96:109
skild bestämmelse vid onerösa överlåtelser inom närståendekretsen. En
sådan avyttring skall inte medföra att det blir möjligt att beräkna ett nytt
kapitalinkomstbehandlat utrymme för året.

En annan fråga gäller anskaffningsvärdet för aktierna. Vid avyttring av
aktier beräknas reavinsten med utgångspunkt i det genomsnittliga anskaff-
ningsvärdet för aktierna (27 § 2 mom. SIL). Det kapitalinkomstbehand-
lade utrymmet skall enligt 3 § 12 mom. andra stycket SIL beräknas med
utgångspunkt i anskaffningskostnaden för aktierna. Lagtextens utformning
är inte helt entydig vilket innebär att med anskaffningskostnad skulle
kunna avses såväl den faktiska anskaffningskostnaden som ett anskaff-
ningsvärde beräknat enligt genomsnittsmetoden. En skillnad mellan dessa
värden uppkommer först sedan en förändring skett i det ursprungliga
innehavet. När en delavyttring av aktierna i företaget har skett är det
emellertid naturligt att det resterande genomsnittliga anskaffningsvärdet
utgör underlag för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.
I förtydligande syfte bör i 3 § 12 mom. SIL införas en uttrycklig hänvis-
ning till det anskaffningsvärde som enligt de allmänna reavinstreglema
skall användas vid beräkning av reavinsten. Det innebär också att kon-
tinuitetsreglema om övertagande av anskaffningsvärden vid benefika
överlåtelser kommer att gälla utan särskilda föreskrifter.

I skatteregisterlagen (1980:325), lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter och i lagen (1994:775) om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag finns hänvisningar
till 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL i lagrummets nuvarande lydelse. Till
följd av uppdelningen av lagrummet på flera moment har dessa hän-
visningar ändrats.

8 Begränsning av avdragsramen för representation

Regeringens förslag: Avdrag för måltidsutgifter i samband med
representation skall fr.o.m. år 1996 medges med högst ett belopp
som motsvarar 0,5 % av basbeloppet, avrundat nedåt till närmast
tiotal kronor. Kostnader för vin och sprit får räknas in i avdrags-
ramen.

Bakgrunden till regeringens förslag: I kompletteringspropositionen
(prop. 1994/95:150 s. 150) aviserades en uppstramning av avdrags-
ramama för representation fr.o.m. inkomståret 1996. Besparingen
beräknades medföra en årlig inkomstförstärkning på ca 400 miljoner kr.

Utgifter för representation och liknande ändamål utgör omkostnader i
en förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksam-
heten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla
affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för
företaget, invigning av mera betydande anläggning for verksamheten eller

jämförliga händelser eller då utgifterna avser personalvård. Avdrag Prop. 1995/96:109
medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses
skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag
för måltidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som
motsvarar skäliga utgifter för lunch.

RSV ger årligen ut en rekommendation avseende maximibelopp för
representation i form av måltider. Enligt rekommendationen (RSV S
1994:11) bör avdrag för lunch, middag eller supé för år 1995 medges
med högst 300 kr per person. Beloppet avser kostnader exkl. mervär-
desskatt. Företagen får avdrag för ingående moms endast till den del
kostnaden är avdragsgill vid inkomsttaxeringen, dvs. under år 1995 med
högst 75 kr per person.

Skälen för regeringens förslag: I kompletteringspropositionen
redogjordes för två utmärkande drag i regeringens skattepolitik.
Skattepolitiken har en betydelsefull roll vid saneringen av de stora
underskotten i de offentliga finanserna. Vidare skall skattepolitiken
återupprätta den avvägning mellan fördelningspolitiska mål och kraven
på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som gjordes i 1990-91 års
skattereform. Den fördelningspolitiska profilen på inkomstförstärk-
ningarna avgör om det sammantagna saneringsprogrammet blir trovärdigt
och vinner en bred uppslutning.

Mot denna bakgrund är det rimligt att sätta ned avdragsramen för
representationskostnader som i sin nuvarande utformning framstår som
alltför generös. Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att begränsa
avdragsramen till närmare hälften av vad som för närvarande gäller.
Förenklingsskäl talar för att även kostnader för vin och sprit skall få ingå
i avdragsramen.

Avdragsramen bör inte uttryckas i kronor utan kopplas till basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet fastställs årligen och
återger förändringar i det allmänna prisläget t.o.m. oktober året före det
år basbeloppet avser. Avdragsramen kan skäligen bestämmas till 0,5 %
av basbeloppet avrundat till närmast lägre tiotal kronor. Basbeloppet för
år 1996 har ännu inte fastställts men kan beräknas bli bestämt till sådant
belopp att avdragsramen blir 180 kr för år 1996. Avdragsramen avser
liksom hittills kostnad inklusive serveringsavgift men exklusive mer-
värdesskatt.

9 Budgeteffekter

Bedömningen av budgeteffekterna för den konsoliderade offentliga
sektorn redovisas som periodiserade kalenderårseffekter och varaktig
nettoeffekt. Riskkapitalavdraget, ekonomiska föreningars avdragsrätt för
insatsränta och kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet av-
räknas mot den reserv för skattelättnader för företag som sattes av i
regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder (prop.
1994/95:25, s. 71). I regeringens kompletteringsproposition (prop.

1994/95:150, Bilaga 1, s. 32) aviserades en uppstramning av avdrags- Prop. 1995/96:109
ramarna för representation.

9.1 Skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Två faktorer är av avgörande betydelse för de statsfinansiella effekterna
av en skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Den ena är
omfattningen av emissioner i onoterade företag vid oförändrade regler.
Den andra är vilken ökning av nyemissionerna som kan uppkomma
genom åtgärden. Vidare begränsas volymen på nyemissioner som be-
rättigar till skattereduktion av att man måste investera för mellan
10 000 kr och 100 000 kr.

Volymen nyemissioner har uppskattats med SCB:s finansstatistik för
icke-finansiella företag som underlag. Den har baserats på genomsnittliga
nyemissioner under perioden 1985-1993, dock har extremvärden rensats
bort. De aktuella ägarkategoriema är fåpersonsägda företag. I statistiken
skiljer man mellan företag med resp, utan koncemanknytning. Endast
30 % av fåpersonsägda företag med koncemanknytning räknas med som
aktuella för nyemissioner som berättigar till skattereduktion. Alla
emissioner i gruppen utan koncemanknytning räknas med.

Ökningen i emissionsvolymen har uppskattats till 40 %. Uppskatt-
ningen baseras på de sänkta reala avkastningskraven på nyemissions-
finansierade investeringar. En mera skönsmässig justering för osäkerhet
och ofullständig information görs.

Den kortsiktiga effekten på de offentliga finanserna utgörs av den
skattereduktion som medges. Denna kan uppskattats till 0,41 miljarder kr
för inkomståret 1996 och 0,47 miljarder kr för inkomståret 1997. Skill-
naden utgörs av räntan på det skattebortfall som skett inkomståret 1996.
Den varaktiga kostnaden för åtgärden uppgår till 0,12 miljarder kr.

9.2 Ekonomiska föreningar

Det samlade insatskapitalet i de ekonomiska föreningarna uppgår till
2,93 miljarder kr. Insatsutdelning får som mest lämnas efter en räntesats
som motsvarar diskontot plus tre procentenheter, dvs. med f.n. ca 10 %.
Den avdragsgilla insatsutdelningen kommer därmed att uppgå till
0,29 miljarder kr. Den kortsiktiga såväl som den varaktiga kostnaden kan
därför beräknas till 0,08 miljarder kr.

Förlagsinsatserna i de ekonomiska föreningarna uppgår inte till sådana
belopp att avdragsrätten for ränta på förlagsinsatser får någon stats-
finansiell betydelse.

9.3 Kvittning av underskott

Prop. 1995/96:109

Enligt förslaget kommer kvittning av underskott i aktiv näringsversamhet
mot inkomst av tjänst att medges med i olika avseenden väsentliga
begränsningar.

De belopp som antas kvittas i en nystartad verksamhet uppgår till 0,36
miljarder kr första året kvittning får ske. Andra året antas underskotten
vara lika stora för de verksamheter som startades året innan, och ett lika
stort kvittningsbart underskott uppkommer genom nytillkommande
företag. De kvittningsbara underskotten växer i samma takt till och med
femte året efter att lagstiftningen trätt i kraft, då de uppgår till 1,80
miljarder kr. Omedelbar kvittning av dessa underskott mot inkomst av
tjänst beräknas ge en skattelättnad med 37 % av beloppet. Detta är den
genomsnittliga skatten för berörda företagare.

En motverkande effekt uppkommer genom att de underskott som
kvittas mot inkomst av tjänst inte får kvittas mot framtida överskott i
näringsverksamhet.

Den kortsiktiga kostnaden för kvittning av underskott i aktiv närings-
verksamhet mot inkomst av tjänst uppgår till 0,13 miljarder kr avseende
inkomståret 1996 och 0,25 miljarder kr avseende inkomståret 1997. Den
varaktiga effekten utgörs av räntan på nuvärdet av de årliga inkomstbort-
fall som uppkommer, och uppgår till 0,20 miljarder kr.

9.4 Beskattning av ägare i fåmansföretag

Eftersom de föreslagna ändringarna innebär att reglerna utformats i
enlighet med de ursprungliga intentionerna, uppkommer inga stats-
finansiella effekter.

9.5 Begränsning av avdragsramen för representation

Genom begränsningen av avdrag för representationskostnader minskas
avdraget från 300 kr till 0,5 % av basbeloppet. För år 1996 beräknas
detta ge en minskning av maximalt avdrag med 120 kr. Denna begräns-
ning innebär en basbreddning på 0,88 miljarder kr. Breddningen har
effekter dels på bolagsskatten, dels på mervärdesskatten. Sammantaget
uppgår den kortsiktiga effekten av begränsningen till 0,44 miljarder kr
för inkomståret 1996 och 0,40 miljarder kr för inkomståret 1997. Den
varaktiga effekten uppgår till 0,40 miljarder kr.

9.6 Effekter för skatteförvaltningen och domstolsväsendet

Genomförandet av förslaget om skattereduktion för riskkapitalinveste-
ringar kräver ökade insatser från skatteförvaltningen. Personal-
kostnaderna för att hantera bestämmelserna är helt beroende av mängden

ansökningar och deras kvalitet. Med hänsyn till osäkerheten om antalet Prop. 1995/96:109
ansökningar och tiden för deras inlämnande avser regeringen att längre
fram besluta om ytterligare medel för att täcka kostnaderna för
administration och kontroll av skattereduktionen.

Vad gäller förslaget om kvittning av underskott i aktiv näringsverksam-
het mot inkomst av tjänst har skattemyndigheterna redan hanterat ett
sådant system och den framtida hanteringen borde således kunna ske
inom den befintliga anslagsramen.

För övriga myndigheter, t.ex. domstolsväsendet, utgår regeringen från

att det merarbete som förslagen kan orsaka är försumbart.

9.7 Sammanfattning

I nedanstående tabell lämnas en sammanfattning av effekterna för den
konsoliderade offentliga sektorn. De åtgärder som faller inom ramen för
de medel som avsatts för lättnader i beskattningen av företag avräknas
mot denna ram i tabellen. De förstärkningar av budgeten som det be-
gränsade representationsavdraget innebär redovisas för sig.

Tabell 9.1: Finansiella effekter för den konsoliderade offentliga
sektorn av olika åtgärder. Miljarder kr.

Varaktigt		1996	1997	1998	1999
Skattereduktion för riskkapital- investeringar	-0,12	-0,41	-0,47	-0,04	-0,04
Avdragsrätt för insatsränta i ekonomiska föreningar	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08
Kvittning av underskott i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst	-0,20	-0,13	-0,25	-0,35	-0,43
Ram på 2,00 miljarder kr	2,00	1,00	2,00	2,00	2,00
KVARSTÅR	1,60	0,38	1,20	1,53	1,45
Begränsningar i representationsavdraget	0,40	0,44	0,40	0,40	0,40

10 Författningskommentar Prop. 1995/96:109

10.1 Lagen om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Förutsättningar för skattereduktion

1 §

Av första stycket framgår att skattereduktion kan medges fysisk person
som mot betalning i pengar förvärvar vissa aktier. Härför krävs att de
förutsättningar som anges i 2-5 §§ är uppfyllda eller kan antas bli
uppfyllda.

Av andra stycket framgår att underlaget för skattereduktion endast om-
fattar betalningar under åren 1996 och 1997. I underlaget för båda åren
sammanlagt får inräknas utgifter om högst 100 000 kr.

Till den del nyemissionen avser höjning av aktiekapitalet till 100 000 kr
får betalningen inte räknas med i underlaget. Anta att aktiekapitalet
genom en nyemission höjs från 50 000 kr till 200 000 kr. Fem personer
köper vardera aktier för 30 000 kr. Skattereduktion kan medges var och
en med högst 6 000 kr (30 % av 1/5-del av 100 000 kr).

I underlaget får heller inte inräknas den del av nyemissionen som
motsvarar tidigare nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden. Detta
gäller ifråga om nedsättning som skett efter den 1 januari 1995.

I tredje stycket anges att skattereduktionen medges med 30 % av
underlaget. Eftersom underlaget får uppgå till högst 100 000 kr innebär
det att skattereduktion kan medges med högst 30 000 kr. Underlaget
måste uppgå till minst 10 000 kr för att skattereduktion skall medges. Det
kan t.ex. vara fråga om förvärv av aktier i ett bolag för 6 000 kr och i
ett annat bolag för 4 000 kr. Underlaet måste sammanlagt uppgå till
minst 10 000 kr.

2§

I första stycket anges en grundläggande förutsättning för skattereduktion.
Den skattskyldige får inte avyttra aktierna under en tidsperiod som
omfattar fem år efter utgången av det år aktierna förvärvades.

Av andra stycket framgår att femårsperioden även omfattar försälj-
ningar av andra aktier i samma bolag. Detta gäller även om de försålda
aktierna är av annat slag än de aktier för vilka skattereduktion medgetts
(t.ex. A-aktier i stället för B-aktier).

Enligt tredje stycket har även dödsboet efter en person som förvärvat
aktier möjlighet att få skattereduktion. (Dödsbon kan dock inte få skatte-
reduktion för aktieförvärv som görs av boet. Aktieförvärv som görs av
handelsbolag omfattas inte heller. Detta gäller även om det bland
bolagsmännen finns personer som skulle vara berättigade om de själva
gjort investeringen.) Om äganderätten övergår till annan genom arv,
testamente eller bodelning i anledning av makes död krävs att den nya

ägaren behåller aktierna under resten av femårsperioden. Gåva och Prop. 1995/96:109
bodelning i annat fall likställs däremot med avyttring.

3 §

I första stycket anges att förvärvet skall ske genom teckning av
nyemitterade aktier i svenska aktiebolag eller vissa utländska bolag. De
utländska bolag som omfattas är de som är hemmahörande i en
medlemsstat i EG eller något land med vilket Sverige har avtal med
bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.

Vare sig bolaget är svenskt eller utländskt skall två villkor vara
uppfyllda. Villkoren skall vara uppfyllda av bolaget självt. Det räcker
inte med att villkoren uppfylls av t.ex. ett dotterföretag.

Enligt punkt 1 skall bolaget under en viss tidsperiod ha bedrivit
verksamhet från fast driftställe i Sverige. Tidsperioden sträcker sig från
fyra månader före beslutet om nyemission till fem år efter utgången av
det år under vilket aktierna förvärvades.

Enligt punkt 2 skall ett belopp motsvarande betalningen för aktierna
varaktigt investeras eller förbrukas i den verksamhet som bolaget
bedriver vid det fasta driftstället i Sverige. I fråga om s.k. fåmansföretag
får det inte vara fråga om sådan egendom som avses i punkt 14 första
stycket av anvisningarna till 32 § KL, dvs. egendom som så gott som
uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare eller denne
närstående person.

I andra stycket anges ett undantag från femårsregeln i punkt 1.
Skattereduktion medges även om verksamheten i Sverige upphör tidigare
om upphörandet beror på att företaget försätts i konkurs eller träder i
tvångslikvidation.

Bestämmelserna syftar till att upprätthålla femårsregeln. Bolaget får inte
under denna tid sätta ned aktiekapitalet eller reservfonden och utbetala
hela eller del av nedsättningen till aktieägarna. Under denna tid får inte
heller otillåten utdelning ha förekommit. Båda dessa regler gäller även
motsvarande åtgärder som vidtas av ett utländskt bolag.

5 §

Genom denna bestämmelse utesluts vissa bolag eller verksamheter från
lagens tillämpningsområde.

Av första stycket framgår att det bolag som ger ut nya aktier (nedan
kallat riskkapitalbolaget) eller annat företag i samma koncern inte får ha
eller ha haft något aktieslag noterat vid en börs eller annan reglerad
marknad under en viss tidsperiod. Denna tidsperiod sträcker sig från tio
år före förvärvet till tre år efter utgången av förvärvsåret.

Genom andra stycket undantas vissa verksamheter under en viss
tidsperiod. Denna sammanfaller med den tid den skattskyldige måste

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

behålla sina aktier och sträcker sig således från aktieförvärvet till fem år Prop. 1995/96:109
efter utgången av förvärvsåret. Undantaget gäller i likhet med be-
stämmelsen i första stycket såväl riskkapitalbolaget som annat företag i
samma koncern som detta.

Enligt punkt 1 undantas vissa finansiella verksamheter.

Enligt punkt 2 undantas företag som i mer än obetydlig omfattning hyr
ut lös egendom till företag som inte ingår i samma koncern som
uthymingsföretaget. Den externa uthyrnings- eller leasingverksamheten
kan anses vara av mer än obetydlig omfattning om den omsätter mer än
en tiondel av företagets eller koncernens totala omsättning.

I punkt 3, som justerats i förhållande till lagrådsremissen, undantas
företag som äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i
verksamheten. Denna verksamhet får inte avse annat än koncemintem
fastighetsförvaltning. Att t.ex. ett moderbolag använder ett dotterföretags
fastighet i sin rörelse diskvalificerar således inte från skattereduktion.

I punkt 4 undantas företag som annat än tillfälligtvis har mer än en
femtedel av sina tillgångar placerade i kontanter eller vissa andra likvida
tillgångar. Med tillfälligtvis bör förstås högst ett par tillfällen om
sammanlagt högst tre månader under femårsperioden. I speciella fall bör
en längre tids "överlikviditet" kunna tillåtas i början av femårsperioden.
Detta gäller om "överlikviditet" kan antas bero på att företaget behöver
mer tid för att hinna investera det kapital som nyemissionen inbringat.
Anta att företaget avser att genom nyemissionen finansiera uppförandet
av en ny fabriksbyggnad. Betalningen för de nytecknade aktierna erhålls
i november 1996. Byggnadsarbetena betalas på löpande räkning under
tiden december 1996—juli 1998. I ett sådant fall kan det vara rimligt att
godta överlikviditet fram till dess merparten av byggutgiftema har
betalats. En aktie anses inte innehavd i kapitalplaceringssyfte om
innehavet är näringsbetingat. Vid värderingen som skall ligga till grund
för prövningen av frågan om bolaget innehar för mycket "otillåten"
egendom skall tillgångarna värderas till det högsta av sina bokförda och
skattemässiga värden.

Genom bestämmelsen i tredje stycket utvidgas den krets av företag för
vilka begränsningarna enligt första och andra styckena skall gälla.
Riskkapitalbolaget får inte ägas av två eller flera företag som har, har
varit eller blir noterade på sätt anges i första stycket. Detta gäller om de
noterade företagen direkt eller indirekt innehar mer än hälften av
röstetalet i riskkapitalbolaget. Sådana ägarföretag får inte heller bedriva
finansiell verksamhet, uthyrning, fastighetsförvaltning eller ha sådana
"otillåtna" placeringar som avses i andra stycket 4.

Av bestämmelsen i sista stycket framgår att byggnader som är lös
egendom samt byggnads- och industritillbehör skall jämställas med
fastigheter vid tillämpning av punkt 3.

6§

I bestämmelsen definieras uttrycket "företag i samma koncern" genom en
hänvisning till svenska civilrättsliga koncernbegrepp. Genom tillägget i

sista meningen utvidgas koncernbegreppet till att omfatta även utländska Prop. 1995/96:109
moderföretag.

Ansökan

7§

Av första stycket framgår att ansökan om skattereduktion skall göras
skriftligen hos en skattemyndighet senast den 2 maj 1998.

Av andra stycket framgår att den skattskyldige har viss valfrihet att
välja vilket år han eller hon vill ha skattereduktionen. Om aktierna har
betalats under år 1996 och ansökan ges in senast den 2 maj 1997 skall
anges om skattereduktionen skall tillgodoräknas vid 1997 eller 1998 års
taxering eller fördelas mellan åren. Ges ansökan in senare eller avser
ansökan aktier som betalats under år 1997 skall skattereduktionen
tillgodoräknas vid 1998 års taxering.

I tredje stycket anges vilka uppgifter ansökan skall innehålla. Sökanden
skall bl.a. avge en försäkran att han eller hon avser att behålla aktierna
till utgången av femte året efter det år då aktierna köptes.

Av fjärde stycket framgår att ett intyg från det bolag som emitterade
aktierna skall bifogas ansökningen. I detta intyg skall bolaget bl.a.
försäkra att det inte föreligger något sådant hinder som avses i 3-5 §§.
I intyget skall bolaget också ange hur betalningen för aktierna har in-
vesterats eller förbrukats. Villkoret enligt 3 § första stycket 2 skall i
princip vara uppfyllt redan vid ansökningstillfället. Avser investeringen
uppförande av t.ex. en ny fabriksbyggnad bör det dock kunna räcka med
att byggnadsarbetena kommit igång. Om investeringen avbryts eller
pengarna används till annat än vad som sagts i intyget är bolaget skyldigt
att underrätta Riksskatteverket därom (jfr 12 §).

S§

Av bestämmelsen framgår att beslutanderätten i ärenden om skattereduk-
tion kan komma att tilldelas viss eller vissa skattemyndigheter.

Omprövning

9§

I bestämmelsen anges när ett beslut om skattereduktion skall omprövas.
Det skall enligt punkt 1 ske om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift.

Omprövning skall enligt punkt 2 ske om det efter det att sökanden eller
bolaget lämnat sina uppgifter inträffat någon omständighet som enligt
någon av bestämmelserna i 1-5 §§ medför att skattereduktion inte skall
medges eller skall medges med lägre belopp. Det kan t.ex. vara fråga om
avyttring av aktier (2 §), nedlagd eller utflyttad verksamhet (3 §),

nedsättning av aktiekapital eller reservfond (4 §), marknadsnotering, Prop. 1995/96:109
ändrad verksamhetsinriktning eller placering av likvida tillgångar (5 §).

Omprövning kan slutligen enligt punkt 3 föranledas av ett annat beslut
av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion
enligt lagen. Det kan här röra sig om några ovanliga situationer. Anta
t.ex. att länsrätten bifaller den skattskyldiges överklagande avseende
skattereduktion vid 1997 års taxering. Beslutet medför att skattemyndig-
heten skall ompröva ett beslut om att medge skattereduktion vid 1998 års
taxering för ett annat aktieköp eftersom takbeloppet på 100 000 kr uppnås
redan genom det förvärv som länsrätten medgett skattereduktion för.

70 §

I lagrummet anges den tid inom vilken ett beslut om skattereduktion kan
omprövas.

77 §

Av bestämmelsen framgår att ett särskilt tillägg skall betalas vid sådan
omprövning som grundas på 9 § 1 eller 2. Tillägget påförs av skatte-
myndigheten och uppgår till 30 % av det belopp varmed skattereduk-
tionen sätts ned. Tillägget är inte avdragsgillt vid taxeringen. Om det
finns särskilda skäl skall tillägg inte påföras. Exempel på vad som kan
anses vara särskilda skäl har redovisats i avsnitt 4.6.

72 §

I första stycket anges den uppgiftsskyldighet som åligger bolag med
avseende på ändrade förhållanden. Bolag som utfärdat intyg som legat till
grund för ansökan om skattereduktion skall så snart som möjligt
underrätta Riksskatteverket om sådana ändrade förhållanden som enligt
någon av bestämmelserna i 3-5 §§ utgör hinder för skattereduktion
inträffat eller om aktierna registrerats på annan ägare.

Av andra stycket framgår att om aktierna förvaltarregistreras skall
bolaget till förvaltaren anmäla att det är fråga om aktier för vilka intyg
enligt 7 § fjärde stycket utfärdats. Anmälningsskyldigheten för eventuell
avyttring som sker efter förvaltarregistreringen övergår därefter på
förvaltaren.

I tredje stycket regleras den skattskyldiges anmälningsplikt. I fråga om
ändrade förhållanden hos bolaget räcker det inte att som aktieägare förlita
sig på att bolagets underrättelse kommit till skattemyndighetens känne-
dom.

Överklagande

73 §

Prop. 1995/96:109

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överklagande av beslut, har
utformats med utgångspunkt från de förslag till ändringar i förvaltnings-
processen som ges i prop. 1995/96:22. Den skattskyldige skall överklaga
ett beslut inom tre veckor räknat från den dag han eller hon får del av
beslutet. Även för Riksskatteverket är besvärstiden tre veckor men räknas
från dagen för beslutet.

Straff

74 §

I paragrafen regleras straffansvaret vid lämnande av oriktig uppgift.
Bestämmelsen har getts en konstruktion som ansluter till skattebrotts-
lagens motsvarande bestämmelser. Den omfattar även underlåtenhet att
göra ändringsanmälan enligt 14 §. Straffansvaret gäller såväl den skatt-
skyldige som hans eller hennes biträde och de som företräder det bolag
eller den förvaltare som lämnat den oriktiga uppgiften resp, underlåtit att
lämna underrättelse eller göra ändringsanmälan.

Övriga bestämmelser

75 §

I första stycket hänvisas till vad som gäller för skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen. Hänvisningen innebär bl.a. att skattereduktionen
görs från statlig och kommunal inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.
Beslut om skattereduktion tillämpas vid debitering av slutlig och
tillkommande skatt. Ett beslut om skattereduktion kan även tillämpas vid
debitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid beslut om
beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt.

I andra stycket görs i fråga om särskilt tillägg hänvisningar till vad som
gäller om särskild avgift enligt taxeringslagen. Hänvisningen till 5 kap.
13 § avser debitering och uppbörd. Hänvisningen till 6 kap. 24 § avser
frågan om muntlig förhandling i mål om tillägg.

76 §

Bestämmelsen har tillkommit efter lagrådsremissen. Skattemyndigheten
skall ha rätt att kontrollera uppgifter som lämnats i intyg, underrättelse
eller anmälan enligt 7 § resp. 12 §. I lagrummet hänvisas därför i
tillämpliga delar till 3 kap. TL och lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. Hänvisningen innebär att

myndigheten har rätt att utfärda förelägganden, göra besök och revision Prop. 1995/96:109
m.m. hos den skattskyldige, riskkapitalbolaget, annat företag i samma
koncern som detta samt sådana ägarföretag som omfattas av
bestämmelsen i 5 § tredje stycket.

77 §

I lagrummet finns en bestämmelse om åtalsanmälan som till sin
utformning ansluter till 17 § skattebrottslagen.

78 §

I bestämmelsen görs en hänvisning till KL och SIL med avseende på
betydelsen av beteckningar som används i lagen.

79 §

I bestämmelsen görs en hänvisning till skatteregisterlagen.

Ikraftträdandet

Lagen träder i kraft den 1 januari 1996. Av 1 § och 7 § framgår att lagen
gäller aktieköp under åren 1996 och 1997 samt att skattereduktion
tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997 eller 1998 års
taxeringar.

10.2 Kommunalskattelagen (1928:370)

46 § 7 mom.

En begränsad kvittningsrätt för inkomst av aktiv näringsverksamhet mot
förvärvsinkomster införs. Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 6.

10.3 Lagen (1995:651) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

32 § 7 mom.

Ändringen i första stycket h är en konsekvens av att det i 24 § 7 mom.
SIL har införts en bestämmelse som innebär att del av vinst vid avyttring
av andel i handelsbolag i vissa fall skall tas upp som intäkt av tjänst. Det
bör också påpekas att ändringen i 3 § 12 mom. SIL att dödsbo kan äga
aktier i sådant fåmansföretag som avses där, innebär att utdelning och

reavinst på sådana aktier under vissa förutsättningar skall hänföras till Prop. 1995/96:109
intäkt av tjänst.

Anvisningarna till 20 §

punkt 1

1 tredje stycket begränsas avdragsramen för måltidsutgifter i form av
lunch, middag eller supé i samband med representation till 0,5 % av
basbeloppet. Samtidigt slopas bestämmelsen om att utgifter för sprit-
drycker och vin inte får räknas med i avdragsramen. Avdragsramen
gäller per person och måltid.

10.4 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2 § 8 mom.

Genom det nya andra stycket ges kooperativ förening åter rätt till avdrag
för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser. I fråga om
insatsutdelning gäller avdragsrätten inte den del av utdelningen som
tillfaller någon som är skattebefriad enligt bestämmelserna i 7 § 8 mom.
Avser sådan skattebefriad utdelning högst 10 % av insatsutdelningen är
dock hela utdelningen avdragsgill.

Av tredje stycket framgår att avdragsrätten även gäller för centralorga-
nisation som själv inte är kooperativ i lagens mening. Det är tillräckligt
att de föreningar för vilka den utgör centralorganisation är kooperativa.
Är föreningen i egenskap av förvaltningsföretag frikallat från skattskyl-
dighet för utdelning skall avdraget minskas med den del av utdelningen
som föranlett frikallelsen.

3 § 1 mom.

I tredje stycket har tillagts en hänvisning till 24 § 7 mom. SIL.

3 § 8 mom.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att 3 § 12 mom. har uppdelats

i moment.

3 § 12 mom.

Det förutvarande 12 mom. har tillsammans med 12 a mom. delats upp

i fem moment, 12 a-12 e.

Av första stycket framgår principerna för beskattning av utdelning på
aktier i fåmansföretag. Under vissa förutsättningar skall utdelning tas upp
som intäkt av tjänst - med motsvarande minskning av det utdelnings-

belopp som skall tas upp som intäkt av kapital. Samma princip gäller för Prop. 1995/96:109
reavinst vid avyttring av sådana aktier. Bestämmelserna tillämpas på vad
som betecknas som kvalificerade aktier.

Andra stycket beskriver innehållet i momenten 12 a-12 e.

I tredje stycket (som motsvaras av nuvarande 12 mom. tionde stycket
första och andra meningarna) anges att med aktie likställs andel. Med
aktier och andelar likställs även vissa andra finansiella instrument men
för dessa gäller i vissa fall särskilda regler, bl.a. får bestämmelserna i
12 c och 12 d mom. inte tillämpas.

3 § 12 a mom.

I momentet anges under vilka förutsättningar en aktie skall anses
kvalificerad.

Enligt första stycket 1 anses en aktie kvalificerad om den skattskyldige
eller någon honom närstående i betydande omfattning är eller har varit
verksam i företaget (jfr nuvarande 12 mom. femte stycket första me-
ningen). En aktie kan också anses kvalificerad om den skattskyldige eller
närstående tidigare varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver
samma eller likartad verksamhet. Bestämmelsen - som har sitt ursprung
i nuvarande 12 mom. femte stycket sista meningen - slopades i prome-
morieförslaget eftersom den ansågs obehövlig. Den har nu ändrats och
innebär att aktier i ett företag kan anses kvalificerade beroende på att
verksamhet tidigare har bedrivits i ett annat företag. Bestämmelsen kan
exempelvis ha betydelse för att undanröja oklarheter i ett inledningsskede
när verksamhet påbörjas i ett nytt bolag. I enlighet med Lagrådets förslag
har bestämmelsen kompletterats med villkoret att det även här skall vara
fråga om verksamhet i betydande omfattning.

Första stycket 2 omfattar de situationer då en aktie anses kvalificerad
på grund av att aktieägaren är verksam i annat företag. I nuvarande
12 mom. åttonde stycket - som har slopats - anges att med verksamhet
eller innehav i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav
i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen har fått
en annorlunda utformning och innebär att en aktie anses kvalificerad om
företaget direkt eller indirekt äger aktier i ett annat fåmansföretag i vilket
den skattskyldige eller någon honom närstående är verksam i betydande
omfattning.

Bestämmelserna i andra stycket har hämtats från nuvarande 12 mom.
fjärde stycket första meningen och innebär att en aktie under vissa
förutsättningar kan anses kvalificerad även om ett företag inte längre
utgör ett fåmansföretag. Eftersom en aktie kan anses kvalificerad be-
roende på att aktieägaren är verksam dels i företaget, dels i ett företag
i vilket vederbörande har ett indirekt innehav, har ordalydelsen i stycket
ändrats.

I tredje stycket hänvisas till definitionen av fåmansföretag, ägare och
närstående i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL (jfr nuvarande
12 mom. nionde stycket). Hänvisningen till vad som avses med "ägare"
är ny. Den får bl.a. betydelse vid bedömningen av om ett fåmansföretag

föreligger beroende på ett indirekt innehav. Även andra meningen i Prop. 1995/96:109
stycket är ny och innebär att även utländska juridiska personer beaktas
vid bedömningen av om ett fåmansföretag föreligger enligt definitionen
i KL. Skall inkomst från en utländsk juridisk person enligt punkt 10 av
anvisningarna till 53 § KL beskattas hos delägaren beskattas inte
utdelning från den utländska juridiska personen (jfr 10 mom.). Be-
stämmelserna om utdelning i 12 mom. är således inte heller tillämpliga.
Däremot beaktas en sådan utländsk juridisk person vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger. Vidare kan bestämmelserna i 12 mom.
bli tillämpliga på reavinst vid avyttring av andel i sådan utländsk juridisk

person.

Fjärde stycket är nytt och innebär att om en fysisk person har ägt en
kvalificerad aktie skall denna även för dödsboet efter en sådan person an-
ses vara kvalificerad. För dödsboet tillämpas bestämmelserna som om
aktien fortfarande hade ägts av den fysiska personen. Definitionen av
närstående i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL innebär att ett dödsbo
kan vara närstående. Däremot finns inte någon bestämmelse som innebär
att ett dödsbo kan ha närstående. I sista meningen finns därför en regel
om att delägare i dödsbo jämställs med närstående.

3 § 12 b mom.

I momentet finns bestämmelser om hur utdelning och reavinst på kvali-
ficerade aktier skall beskattas. Eftersom momentet behandlar utdelning
och reavinst som tillfaller fysiska personer och dödsbon avses med be-
skattningsår alltid kalenderåret.

I första stycket (motsvaras av nuvarande 12 mom. första stycket) finns
bestämmelser för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet,
dvs. hur stor del av det utdelade beloppet som får tas upp som intäkt av
kapital. Någon materiell ändring har inte gjorts i bestämmelsen. Däremot
har begreppet gränsbelopp introducerats i lagtexten. Med gränsbelopp av-
ses det högsta utdelningsbelopp som aktieägaren för beskattningsåret får
ta upp som intäkt av kapital. Gränsbeloppet beräknas som anskaffnings-
kostnaden för aktien multiplicerad med statslåneräntan plus 5 procent-
enheter. Enligt tredje meningen - nuvarande 12 mom. tionde stycket
andra meningen - gäller en särskild regel för beräkning av gränsbelopp
i fråga om andra finansiella instrument än aktier och andelar. I sista
meningen i stycket finns en ny bestämmelse som gäller vid avyttring av
aktie inom närståendekretsen. Bestämmelsen har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag. Den nye ägaren får beräkna ett gränsbelopp endast om
den förre ägaren inte erhållit någon utdelning under året och alltså inte
beräknat något gränsbelopp. Bestämmelsen blir tillämplig i de fall före-
taget lämnar utdelning vid mer än ett tillfälle eller utdelning lämnas
varefter utbetalning sker i samband med nedsättning av aktiekapitalet.
Vid benefika överlåtelser gäller kontinuitet och den nye ägaren övertar
i alla hänseenden överlåtarens situation. Någon möjlighet att beräkna
ytterligare ett gränsbelopp för året finns alltså inte efter en benefik

överlåtelse. Konsekvensen av att ett gränsbelopp inte får beräknas är att Prop. 1995/96:109
hela det utdelade beloppet skall tas upp som intäkt av tjänst.

I klaigörande syfte anges i andra stycket uttryckligen att med anskaff-
ningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha använts vid en
reavinstberäkning om aktien sålts vid utdelningstillfället, dvs. en direkt
koppling görs till genomsnittsmetoden. Eftersom ovillkorliga aktieägar-
tillskott ingår i underlaget för beräkning av det genomsnittliga anskaff-
ningsvärdet är den nuvarande bestämmelsen att sådana tillskott får läggas
till anskaffningskostnaden obehövlig. Anknytningen till reavinstreglema
och genomsnittsmetoden innebär vidare att om den skattskyldige har sålt
vissa aktier i företaget skall gränsbeloppet för resterande aktier beräknas
med utgångspunkt i återstående genomsnittligt anskaffningsvärde. Den all-
männa bestämmelsen om kontinuitet vid benefika förvärv kommer också
att gälla, dvs. överlåtarens anskaffningsvärde övertas. Någon särskild
bestämmelse om detta behövs inte (jfr nuvarande 12 mom. första stycket
andra meningen). Andra meningen i stycket behandlar vinst vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet i bolaget, dvs. när nedsättning skett genom inlösen
av aktier. Inlösen av aktier kan inte förekomma när reservfonden sätts
ned och den bestämmelsen har därför slopats. - Att utbetalning i sam-
band med minskning av aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning
av reservfonden utgör utdelning framgår av 3 § 7 mom. sista stycket
SIL. Även sådana utbetalningar omfattas således av bestämmelserna i
12 mom.

Tredje stycket motsvarar nuvarande 12 mom. andra stycket. Här finns
bestämmelser om sparad utdelning. Bestämmelserna har redaktionellt an-
passats till det nya begreppet gränsbelopp. Sparad utdelning uppkommer
om utdelning på aktien understiger det beräknade gränsbeloppet. Skill-
naden sparas till nästa år och ökar det gränsbelopp som beräknas då.
Sparad utdelning läggs även till anskaffningskostnaden för aktien vid
beräkning av detta gränsbelopp vilket innebär att det sparade beloppet
kommer att ränteuppräknas. Gränsbeloppet är avgörande för hur stor del
av ett utdelat belopp som skall kapitalinkomstbeskattas och det beräknas
således vid den tidpunkt då bolaget lämnar utdelning. Eftersom gräns-
beloppet också ligger till grund för sparad utdelning beräknas även det
vid denna tidpunkt. Av detta följer också att sparad utdelning skall
tillgodoföras den som äger aktien vid samma tidpunkt. Den nuvarande
bestämmelsen kan innebära att viss tvekan uppkommer på denna punkt
och den har därför slopats. Bestämmelsen att sparad utdelning skall
beräknas vid beskattningsårets utgång om företaget inte lämnat utdelning
har i konsekvens med första stycket kompletterats med att sådan
beräkning även gäller gränsbeloppet. I promemorieförslaget hade i för-
tydligande syfte införts ett tillägg som innebar att om aktie erhållits
genom ett benefikt förvärv skulle den förre ägarens sparade utdelning
övertas. Detta följer emellertid av kontinuitetsprincipen och en sådan
bestämmelse behövs alltså inte.

Den uttryckliga anknytningen till genomsnittsmetoden innebär att ett
kapitalinkomstbehandlat utrymme får beräknas för samtliga aktier som
den skattskyldige äger vid den tidpunkt då bolaget lämnar utdelning,

eller om sådan inte lämnas, vid beskattningsårets utgång. Det saknar be- Prop. 1995/96:109
tydelse att det kan vara fråga om aktier som vid det aktuella utdelnings-
tillfället inte är berättigade till utdelning, exempelvis nyemitterade aktier.

Fjärde stycket motsvarar med vissa redaktionella ändringar nuvarande
12 mom. tredje stycket. Den s.k. takregeln i andra meningen har hämtas
från nuvarande 12 mom. sjätte stycket fjärde meningen.

Det föreslagna femte stycket motsvarar med redaktionella ändringar
nuvarande 12 mom. sjunde stycket. I stycket föreskrivs att om makar och
barn under 18 år tar ut utdelning skall skatten på den del av det utdelade
beloppet som överstiger gränsbeloppet beräknas som om den tagits ut av
den person som varit verksam i företaget i betydande omfattning och som
har den högsta beskattningsbara inkomsten. Motsvarande gäller för rea-
vinst. I den nuvarande lydelsen av 3 § 12 mom. finns i åttonde stycket
en bestämmelse som innebär att med verksamhet eller innehav av aktier
i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat
koncernföretag. Den bestämmelsen har nu slopats beroende på att även
andra indirekta aktieinnehav än innehav i koncernföretag omfattas. En
konsekvens av detta är begreppet "företag" i första meningen har utvid-
gats till att även omfatta företag i vilket aktieägaren har ett indirekt
innehav.

3 § 12 c mom.

Innehållet i momentet har sin huvudsakliga motsvarighet i nuvarande

12 mom. fjärde stycket.

I första stycket anges att beräkning av gränsbelopp och reavinst i vissa
fall får göras med utgångspunkt i en alternativ anskaffningskostnad,
antingen en uppräknad anskaffningskostnad eller ett värde beräknat med
utgångspunkt i kapitalunderlaget. Av hänvisningen i 12 mom. tredje
stycket framgår att bestämmelserna omfattar aktier och andelar. Om den
alternativa anskaffningskostnaden används för beräkning av den reavinst
som skall fördelas enligt 12 b mom. fjärde stycket uppkommer en skill-
nad mellan denna reavinst och den som beräknas enligt allmänna regler.
Skillnadsbeloppet beskattas som reavinst enligt allmänna regler. Eftersom
den alternativa anskaffningskostnaden används i stället för den faktiska
anskaffningskostnaden gäller den koppling till genomsnittsmetoden som
som följer av allmänna reavinstregler. Det genomsnittliga anskaffnings-
värdet beräknas alltså med utgångspunkt i den alternativa anskaffnings-
kostnaden för aktierna. Det innebär också att om aktierna eller andelarna
har överlåtits genom arv, gåva eller på liknande sätt skall förutsätt-
ningarna för att använda något av de alternativa värdena prövas med
utgångspunkt i de förhållanden som gällde för överlåtaren.

I andra stycket finns bestämmelser om uppräkning av anskaffningskost-
naden. För aktie som har förvärvats före ingången av år 1990 får
anskaffningskostnaden räknas upp med index från och med förvärvsåret,
dock tidigast år 1970, fram till år 1990. Uppräkning får även göras av
ovillkorliga kapitaltillskott som lämnats före år 1990. I underlaget för
beräkning av det genomsnittliga anskaffningsvärdet ingår alltså den upp-

räknade faktiska anskaffningskostnaden och eventuella uppräknade ovill- Prop. 1995/96:109
korliga kapitaltillskott.

I tredje stycket anges att om en aktie har förvärvats före ingången av
år 1992 får som anskaffningskostnad användas kapitalunderlaget i före-
taget fördelat på samtliga aktier. Vid beräkning av kapitalunderlaget
kommer kapitaltillskott som gjorts fram till tidpunkten för beräkningen
att ingå. Det innebär att endast kapitaltillskott som lämnats därefter får
beaktas särskilt. Om den uppräknade anskaffningskostnaden skulle an-
vändas för vissa aktier och värdet beräknat enligt kapitalunderlaget för
andra skulle kapitaltillskott som lämnats före år 1990 kunna räknas
dubbelt. Som en förutsättning för tillämpning av kapitalunderlagsmetoden
har därför angetts att denna måste användas för samtliga aktier i företaget
som aktieägaren har förvärvat före ingången av år 1992. Värdet får inte
räknas upp enligt andra stycket. Eftersom kapitalunderlaget beräknas som
skillnaden mellan skattemässiga värden på tillgångar och skulder i
företaget är det inte praktiskt möjligt att tillämpa metoden på utländska
företag. Möjligheten att använda kapitalunderlaget har därför begränsats
till aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska
föreningar.

3 § 12 d mom.

I momentet finns bestämmelser om löneunderlaget som kan användas vid
beräkning av gränsbeloppet (jfr prop. 1993/94:234, s. 91). Bestämmel-
serna har hämtas från nuvarande 12 a mom.

Löneunderlaget beräknas per aktie i företaget och får läggas till an-
skaffningskostnaden för aktien vid beräkning av gränsbeloppet. Förut-
sättningen är att kapitalunderlaget inte har utnyttjats. Av 12 mom. tredje
stycket framgår att löneunderlaget också får läggas till anskaffnings-
kostnaden för andelar i ekonomiska föreningar och även ifråga om ande-
lar i utländska juridiska personer i den mån dessa betalat ut sådan ersätt-
ning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 §
lagen om socialavgifter. I stycket har endast gjorts redaktionella
ändringar till följd av att momentet har flyttats.

3 § 12 e mom.

I momentet finns vissa undantagsbestämmelser.

I första stycket - nuvarande 12 mom. sjätte stycket - anges att be-
stämmelserna om fördelning av utdelning och reavinst i 12 b mom. inte
tillämpas om utomstående i betydande omfattning äger del i bolaget och
har rätt till utdelning. I sådant fall anses risken för omvandling av
arbetsinkomst till kapitalinkomst vara mindre eftersom utdelning och
reavinst också tillfaller dessa delägare (prop. 1989/90:110 s.468).

Vad som avses med "företag" och "utomstående" anges i andra stycket.
Definitionerna har ändrats i förhållande till den nuvarande lydelsen och
ansluter till definitionen av vilka aktier som skall anses vara kvalificerade
enligt 12 a mom. Den utomstående skall alltså äga del i det företag i

vilket aktieägaren eller närstående varit verksam i betydande omfattning. Prop. 1995/96:109
En fysisk person eller ett dödsbo som äger en kvalificerad aktie i det
företag i vilket aktieägaren eller närstående är verksam eller i annat
fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket utgör inte en
"utomstående" enligt definitionen i momentet.

7 § 8 mom.

Ändringen i första stycket föranleds av att kooperativa ekonomiska
föreningar ges rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser.

24 § 7 mom.

I momentet finns bestämmelser som under vissa förutsättningar är
tillämpliga om en fysisk person eller ett dödsbo överlåter andel i
handelsbolag. En förutsättning är att avyttringen av handelsbolagsandelen
inte skall behandlas enligt lagen om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall.

Ett villkor är att handelsbolaget skall äga sådana aktier m.m. som om
de ägts direkt av den fysiska personen eller dödsboet hade utgjort sådana
kvalificerade aktier som avses i 3 § 12 a mom. I sådant fall skall den del
av reavinsten som kan anses belöpa på aktierna till hälften beskattas som
intäkt av tjänst. Med värdet på handelsbolagsandelen avses det överens-
komna vederlaget. Aktien värderas till marknadsvärdet. Bestämmelsen
knyter inte an till 3 § 12 mom. vilket bl.a. innebär att takbeloppsregeln
i 3 § 12 b mom. fjärde stycket inte är tillämplig.

27 § 4 mom.

I tredje stycket har gjorts en redaktionell ändring till följd av att 3 §

12 mom. har delats upp på flera moment.

28 §

I sjätte stycket har rättats en hänvisning till 24 § 2 mom.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas
första gången vid 1997 års taxering. För de aktier e.d. som första gången
kommer att omfattas av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL vid 1997 års
taxering blir beräkning av sparad utdelning aktuell först för det beskatt-
ningsår som taxeras då. Någon särskild öveigångsbestämmelse om detta
behövs inte. Här kan erinras om att vid beräkning av sparad utdelning till
och med utgången av år 1993 gäller vid 1995 och senare års taxeringar
en särskild övergångsbestämmelse [punkt 4 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:778) om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt]. Den innebär att altemativregeln i dess äldre utformning får Prop. 1995/96:109
tillämpas (prop. 1994/93:234).

10.5 Skatteregisterlagen (1980:343)

1 §

Bestämmelsen i andra stycket 2 ändras till att också avse bestämmande
av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för riskkapital-
investeringar.

10.6 Lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

7§

I punkt 1 görs en ändring till följd av att 3 § 12 mom. SIL har delats upp
på olika moment.

Bestämmelsen i punkt 20 ändras till att också avse uppgifter för be-
stämmande av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för risk-
kapitalinvesteringar samt beslut om sådan skattereduktion. Paragrafen
föreslås också ändrad i prop. 1995/96:56 Ändringar i lagen om
folkbokföringsregister, m.m.

10.7 Lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Ändringarna i 2 kap. 13, 16, 21 och 24 §§, 3 kap. 57 § samt 4 kap. 1
och 4 §§ är en konsekvens av att 3 § 12 mom. SIL har uppdelats på flera
moment.

10.8 Lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

1 §

I andra stycket anges förutsättningarna för lagens tillämpning, bl.a. en
bestämmelse som tar sikte på den situationen att andelsägaren eller någon
denne närstående arbetar i en juridisk person som handelsbolaget äger.
I enlighet med Lagrådets förslag har ordalydelsen i andra meningen i
förtydligande syfte ändrats.

3 §

I första stycket finns bestämmelser som innebär att överlåtaren som
inkomst från handelsbolaget har möjlighet att ta upp den fram till
överlåtelsen upparbetade inkomsten från handelsbolaget. Som ett förtyd-
ligande tilläggs att inkomsten skall tas upp som inkomst av aktiv
näringsverksamhet och att reglerna i 28 § SIL tillämpas vid den
beräkning av reavinsten som därefter skall göras.

Ändringen i andra stycket innebär en begränsning i möjligheten att
genom delbokslut fördela den vinst som skall beskattas som intäkt av
näringsverksamhet. Begränsningen gäller om handelsbolaget innehar vad
som vid ett direkt innehav skulle ha utgjort en kvalificerad aktie enligt
3 § 12 a mom. SIL.

10.9 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

6§

Reglerna om uttagsbeskattning har tidigare kompletterats med bestämmel-
ser i punkt 1 sjätte och sjunde styckena av anvisningarna till 22 § KL
(prop. 1994/95:91). Hänvisningen till fjärde stycket i anvisningspunkten
är därför inte komplett. Det är dock tillräckligt med en hänvisning till
bestämmelserna om uttagsbeskattning i anvisningspunkten.

10.10 Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget
vid beskattning av ägare i fåmansföretag

1 §

Ändringen är en konsekvens av att 3 § 12 mom. SIL har delats upp i
olika moment.

2§

Hänvisningen har ändrats som en följd av att 11 § tidigare slopats.

Prop. 1995/96:109

Sammanfattning av promemorian Riskkapitalavdrag -
En modell för skattelättnader i små industriföretag

I promemorian lämnas förslag till ett system för lättnader i beskattningen
för privatpersoner som satsar riskkapital i små industriföretag. Systemet
omfattar endast investeringar i aktiebolag.

Enligt förslaget skall avdrag medges i inkomstslaget kapital för kost-
nader för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade tillverkande industri-
företag och vissa tjänsteföretag. Avdraget medges endast fysiska personer
och får uppgå till högst 300 000 kr per år. Den föreslagna modellen inne-
bär att riskkapitalavdraget skall motsvara den effektiva kapitalinkomst-
skattesatsen för reavinster på aktier. Med nuvarande skatteuttag kan
skattelindringen således bli högst 90 000 kr. Ett krav för avdragsrätten
är att kostnaderna för aktieförvärv uppgår till minst 10 000 kr.

Skattelättnaderna syftar till att främja investeringar i företag som
typiskt sett har ett stort kapitalbehov. På investeringsobjekten ställs därför
kravet att bolaget som ger ut aktierna skall bedriva en verksamhet som
är hänförlig till tillverkningsindustri eller som avser industrinära tjänster.

Riskkapitalavdraget förutsätter också att bolaget inte är börsnoterat. Ett
annat krav är att investeringen avser nyemitterade aktier i bolaget. Andra
instrument som ett bolag kan ge ut för att skaffa kapital faller utanför
systemet.

Satsningar i eget företag eller företag som kontrolleras av närstående
till investeraren omfattas inte av rätten till riskkapitalavdrag.

Det föreslagna systemet har utformats så att riskkapitalavdrag endast
medges vid direkta investeringar. I promemorian diskuteras möjligheterna
att också medge avdrag vid förvärv av andelar i fonder som i sin tur
investerar i mindre industriföretag. Slutsatsen är emellertid att en sådan
ordning inte utan mycket komplicerade särregler låter förena sig med de
begränsningar som varit en förutsättning för den utarbetade modellen.

Ett villkor för avdraget är att det handlar om långsiktiga investeringar.
Förslaget innehåller således ett krav på att aktierna skall behållas i minst
fem år. Avyttras aktierna tidigare skall medgett avdrag återföras till be-
skattning tillsammans med ett särskilt tillägg som föreslås uppgå till 30 %
av det återförda beloppet. Motsvarande återföring skall ske om bolagets
verksamhet upphör eller om den ändras så att den inte längre uppfyller
kraven i lagstiftningen. Någon återföring aktualiseras dock inte om bo-
laget försätts i konkurs eller träder i likvidation därför att kapitalet är
förbrukat.

Aktier som vid förvärvet föranlett riskkapitalavdrag anses ha anskaff-
ningskostnaden noll kronor. Hela nettoförsäljningsintäkten blir således
skattepliktig.

Administrationen av det nya systemet förutsätts i promemorian kunna
bli begränsad. Rätten till riskkapitalavdrag prövas inom ramen för den
årliga taxeringen på yrkande av den skattskyldige. Till underlag för
prövningen skall ett särskilt intyg med uppgifter om bolaget och aktie-
förvärvet bifogas deklarationen. Dessutom innehåller förslaget regler om

Prop. 1995/96:109

Bilaga 1

en årlig redovisning i självdeklarationen av de aktier som föranlett
riskkapitalavdrag. I huvudsak kommer hanteringen av systemet således
att falla på skattemyndigheterna. Enligt förslaget skall också NUTEK
medverka i administrationen av systemet. Verkets insatser syftar främst
till att bevaka att investeringsobjekten fyller de krav som systemet ställer
upp.

Den föreslagna avdragsmodellen förutsätter att investeraren är
oinskränkt skattskyldig i Sverige och att förvärvet avser aktier i svenska
bolag som också bedriver den kvalificerande verksamheten här i landet.
Frågan om en sådan ordning är förenlig med EG:s regler diskuteras
endast översiktligt i promemorian.

I promemorian föreslogs att de nya reglerna skulle träda i kraft den
1 januari 1994 för att tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Frågan om en begränsad tillämpningsperiod för systemet diskuterades
utan att något formligt förslag om det lades fram.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 1

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
promemorian Riskkapitalavdrag - En modell för skattelätt-
nader vid satsningar i små industriföretag

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Statskontoret,
Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket (RSV),
Kammarrätten i Jönköping, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Chalmers
Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska
högskolan, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landstingsförbundet,
Finansbolagens Förening, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas
Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Skogssällskapet, Svensk
Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
Riskkapitalföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Advokat-
samfund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redovisningskonsulters
förbund.

Yttranden har också inkommit från Norvenco AB, NOVEX AB, Åby
Stormarknad AB, VM Betong AB, Thomée-Hörle AB, Svenska
TVÄTTAB Textilservice, Lars Åke Södeigren Consulting, Beslags-
grossisten Ivar Ericson AB, City-Bageriet i Falköping AB, Bro & Väg
AB, Elicon Data AB, O S Björkman & Co AB, Andrénföretagen AB,
L.T. Konsult i Västerås AB, CC Ekonomikonsult AB, CAO Arkitekter
och Ingenjörer, KADO TRÄ AB, Bilhallen i Linköping-Mjölby AB,
Lundahls El AB, Göteboigsrör L-Å Eveberg AB, Håkanssons Trä AB,
InfoRoad AB, Henric Ankarcrona, Slite Svetsservice AB, Mobitec AB,
Hoyer Svenska AB, K Lidenskogs AB, Europa Möbler i Sverige AB,
Casino Invest AB, Sorbinvest AB, AKLA AB, Göran Almroth Byggnads
AB, Swetronics Konsulting AB, Tele-Mekano i Göteborg AB, ITT Flygt
AB, Anders & Sonja Näslund HB, Sandhamns Skrivtjänst och Holmåkra
Fjäderfä AB.

Riksskatteverket har inhämtat yttranden från Skattemyndigheterna i
Stockholms, Kronobergs och Jämtlands län.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 2

Remitterade lagförslag

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

1 Förslag till lag om skattereduktion för riskkapital-
investeringar

Härigenom föreskrivs följande.

Underlag för skattereduktion

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot
betalning i pengar förvärvar aktier om förutsättningarna i 3-5 §§ är
uppfyllda och denne inte avyttrar aktierna inom fem år efter utgången av
det beskattningsår aktierna förvärvades. Denne får inte heller förvärva
eller utfästa rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om
sådan avyttring inom samma tid.

Underlag för skattereduktionen är utgifter enligt första stycket under
åren 1996 och 1997. I underlaget får inräknas utgifter om sammanlagt
högst 100 000 kronor.

2 § Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider gäller för
dödsboet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om
äganderätten till aktierna övergår genom arv eller testamente, krävs att
den nya ägaren inte avyttrar aktierna eller förfar på annat sådant sätt som
anges i 1 § första stycket under den där angivna tiden. Om äganderätten
till aktierna öveigår genom gåva eller bodelning av annan anledning än
makes död skall aktierna anses avyttrade.

3 § Förvärvet skall avse nyemitterade aktier i ett svenskt aktiebolag eller
ett utländskt bolag hemmahörande i en medlemsstat i Europeiska
gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har avtal med be-
stämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål. Bolaget skall
uppfylla följande krav.

1. Bolaget bedriver verksamhet i Sverige under sådana förhållanden att
skattskyldighet föreligger här eller, i fråga om svenskt bolag, att
skattskyldighet hade förelegat här om bolaget varit utländskt. Denna
verksamhet skall ha bedrivits under en sammanhängande period som
sträcker sig från fyra månader närmast före beslutet om nyemission till
utgången av femte året efter det år under vilket den skattskyldige
förvärvade aktierna.

2. Bolaget kan visa att ersättningen för aktierna varaktigt investerats
eller förbrukats i verksamhet som bolaget bedriver från fast driftställe i

Sverige och att det inte är fråga om sådan egendom som avses i punkt 14
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370).

3. Bolaget omfattas inte av undantag i 5 §.

Skattereduktion medges även om verksamheten i Sverige upphör
kortare tid efter förvärvet än som anges i första stycket 1, om verksam-
heten upphör till följd av att bolaget försätts i konkurs eller träder i
likvidation på grund av att bolagets kapital har förbrukats. Skattereduk-
tion medges dock inte om bolagets egendom har disponerats i strid med
12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller motsvarande regler för
utländska bolag till skydd för det egna kapitalet.

4 § Utgift för förvärv av nyemitterade aktier får inte räknas in i
underlaget till den del nyemissionen avser höjning av aktiekapitalet till ett
belopp motsvarande 100 000 kronor eller motsvarar nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter den 1 januari 1995.

Skattereduktion medges inte om det bolag som gett ut aktierna inom
fem år efter utgången av det år under vilket den skattskyldige förvärvade
aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller reservfonden och betala
ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna. Skattereduktion medges
inte heller om motsvarande åtgärder vidtas av utländskt bolag.

5 § Skattereduktion medges inte om bolaget eller annat företag i samma
koncern vid förvärvet har aktier noterade vid en svensk eller utländsk
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.
Detsamma gäller om bolagets aktier under de senaste tio åren före för-
värvet har varit eller inom tre år efter utgången av det år under vilket de
förvärvades blir noterade där.

Skattereduktion medges inte heller om bolaget eller annat företag i
samma koncern vid förvärvet eller inom fem år efter utgången av det år
under vilket den skattskyldige förvärvade aktierna direkt eller genom
handelsbolag

1. bedriver bankrörelse, försäkringsrörelse, värdepappersrörelse eller
annan finansiell verksamhet,

2. bedriver verksamhet med uthyrning av lös egendom om verksam-
heten i mer än obetydlig omfattning riktar sig till annan än företag i
samma koncern som uthymingsforetaget,

3. äger andra fastigheter än sådana som uteslutande används i den egna
verksamheten eller i verksamhet som bedrivs av annat företag i samma
koncern, eller

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

100

Bestämmelserna i andra stycket 3 om fastighet skall också tillämpas i
fråga om byggnad som är lös egendom och sådana tillbehör till byggnad
som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.

6 § Med företag i samma koncern förstås juridisk person som ingår i
samma koncern enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.

4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. eller, för det fall den sist nämnda
lagen inte längre skall tillämpas, 1 kap. 4 § årsredovisningslagen
(1995:00). Vidare anses ett utländskt bolag ingå i samma koncern som
ett svenskt företag om bolaget skulle ha varit ett moderföretag till det
svenska företaget om bolaget varit ett svenskt aktiebolag.

Skattereduktionen

7 § Skattereduktion medges med 30 procent av underlaget. Skattereduk-
tion medges endast om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000
kronor.

Ansökan

8 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet
senast den 2 maj 1998.

Om en ansökan om skattereduktion har kommit in senast den 2 maj
1997 och avser förvärv av aktier som betalats under år 1996 skall
skattereduktion tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997
eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökan. Kommer ansökan
in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering av skatt på
grund av 1998 års taxering.

Ett intyg utfärdat av det bolag som gett ut aktierna skall bifogas
ansökan. Intyget skall innehålla

1. uppgift om bolagets namn, organisationsnummer och säte,

2. uppgift om antalet av den skattskyldige förvärvade aktier, vad som
betalats för aktierna och om när full betalning i pengar erlades,

3. en försäkran om att det inte föreligger något sådant förhållande som
enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för skattereduktion.

Beslut

9 § Beslut om att skattereduktion medges får fattas när den skattskyldige
förvärvat aktierna och betalt dem helt, om de villkor som gäller för

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

101

förvärvstillfället är uppfyllda och det inte framkommer att det därefter
inträffat någon omständighet som innebär att skattereduktion inte skall
medges.

10 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket
meddelar närmare föreskrifter om vilken eller vilka skattemyndigheter
som beslutar i ärenden enligt denna lag.

Omprövning, överklagande och straff

11 § Beslut om skattereduktion skall omprövas om

1. sökanden eller bolaget har lämnat oriktiga uppgifter,

2. det sedan sökanden eller bolaget har lämnat sina uppgifter har
inträffat någon omständighet som enligt 1, 2, 3, 4 eller 5 § medför att
skattereduktionen inte skall medges eller skall medges med ett lägre
belopp, eller

3. det föranleds av ett annat beslut av skattemyndigheten eller en
förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag.

12 § Sådan omprövning som avses i 11 § får göras före utgången av
femte kalenderåret efter det år då beslutet om skattereduktion med-
delades.

13 § Finner skattemyndigheten vid omprövning enligt 11 § 1 eller 2 att
skattereduktion medgetts med för högt belopp, skall den skattskyldige
betala ett särskilt tillägg motsvarande 30 procent av det belopp varmed
skattereduktionen sätts ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte
betalas.

14 § Styrelsen i ett bolag som har utfärdat ett sådant intyg som avses i
8 § fjärde stycket skall omedelbart underrätta Riksskatteverket, om något
sådant förhållande inträffar som enligt 3, 4 eller 5 § utgör hinder för
skattereduktion eller om aktierna registrerats på annan ägare eller på en
förvaltare.

I fråga om aktier som förvaltas av en auktoriserad förvaltare eller av
den som har tillstånd enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen (1989:827) skall
styrelsen hos förvaltaren anmäla att intyg enligt 8 § fjärde stycket
utfärdats. I anmälan skall det anges när aktierna betalades helt. Förvalta-
re som tagit emot anmälan är skyldig att underrätta Riksskatteverket om
aktierna registreras på ny ägare inom fem år efter utgången av det år
aktierna förvärvades.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

102

15 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatte-
verket inom tre veckor från dagen för beslutet.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol
även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att
företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

16 § Den som i ärende om skattereduktion uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder
att skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter
eller fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i
brottsbalken. Vad som sägs om lämnande av oriktig uppgift gäller också
underlåtenhet att lämna underrättelse eller göra anmälan enligt 14 § om
underlåtenheten leder till att omprövning enligt 11 § inte kommer till
stånd.

Övriga bestämmelser

17 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som
gäller om skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag till-
godoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt uppbördslagen.

I fråga om särskilt tillägg enligt 13 § tillämpas vad som gäller om
särskild avgift enligt 5 kap. 13 § första stycket och 6 kap. 24 § taxerings-
lagen (1990:324).

Skattemyndigheten skall göra anmälan till åklagaren så snart det finns
anledning att anta att brott mot 16 § denna lag har begåtts. Detta gäller
dock inte om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd
eller om anmälan av annat skäl inte behövs. I anmälan skall anges de
omständigheter som utgjort grund för misstanken om brott.

18 § Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma
betydelse som i de lagarna.

19 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna
lag finns i skatteregisterlagen (1980:343).

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

103

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunal-
skattelagen (1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:651) om
ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse samt att det i över-
gångsbestämmelserna skall införas en ny punkt 3, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

Anvisningar
till 20 §

l.1 Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna
paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga
försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-
slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras
för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §
2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av
anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på
pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt
21 av anvisningarna till 23 §.

Utgifter för representation och
liknande ändamål är att hänföra till
omkostnader i förvärvskälla endast
om de har omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga
uteslutande är om att inleda eller
bibehålla affärsförbindelser och
liknande eller då utgifterna avser
jubileum för företaget, invigning
av mera betydande anläggning för
verksamheten, stapelavlöpning eller
jämförliga händelser eller då utgif-
terna är att hänföra till personal-
vård. Avdrag medges i det enskil-
da fallet inte med större belopp än
som kan anses skäligt och inte i
något fall för utgifter för sprit-
drycker och vin. Avdrag för mål-
tidsutgifter medges normalt inte
med större belopp än som mots-
varar skäliga utgifter för lunch.

Utgifter för representation och
liknande ändamål är att hänföra till
omkostnader i förvärvskälla endast
om de har omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga
uteslutande är om att inleda eller
bibehålla affärsförbindelser och
liknande eller då utgifterna avser
jubileum för företaget, invigning
av mera betydande anläggning för
verksamheten, stapelavlöpning eller
jämförliga händelser eller då utgif-
terna är att hänföra till personal-
vård. Avdrag medges i det enskil-
da fallet inte med större belopp än
som kan anses skäligt. Avdrag för
måltidsutgifter i form av lunch,
middag eller supé medges inte med
större belopp än som per person
motsvarar 0,5 procent av det bas-
belopp som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för

104

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

det år under vilket utgiften upp-
kommit, avrundat till närmast lägre
tiotal kronor.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

3. Den nya bestämmelsen i
punkt 1 av anvisningarna till 20 §
tillämpas i fråga om utgifter som
uppkommit efter ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1995:651.

105

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. och 7 § 8 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

En kooperativ förening har också
rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda
insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om
andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till
den del det utdelade beloppet till-
faller någon som enligt 7 § 8 mom.
inte är skattskyldig för utdelningen.
Avser denna del av utdelningen
högst 10 procent av utdelningen på
annat än förlagsinsatser är dock
utdelningen i sin helhet avdrags-
gill;

Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation
för kooperativa föreningar, har
centralorganisationen, även om den
inte är kooperativ enligt åttonde-
tionde styckena nedan, rätt till
avdrag för utdelning på förlagsin-
satser. Är föreningen ett förvalt-
ningsföretag enligt 7 § 8 mom.
andra stycket skall det avdragsgilla
beloppet minskas med den del av
utdelningen somföranlettfrikallelse
från skattskyldighet enligt nämnda
stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra
till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter
nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess
egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan
den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta
som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter
genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-
de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas
medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det
omöjligt att i vaije fall inskränka försäljningen till personer, som skulle
vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom
öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med
medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som
medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom vaije område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor-
ganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas
medlemsantal.

7 §

8 m o m.3 Mottagare av utdel-
ning från svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening är
frikallade från skattskyldighet i den
omfattning som anges nedan. Med
utdelning förstås sådan utdelning
som har uppburits i förhållande till
innehavda aktier eller andelar eller
som har uppburits efter annan
grund men inte är avdragsgill för
det utdelande företaget enligt 2 §
8 mom. första stycket.

107

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inte sådan utdelning på förlagsin-
satser, som är avdragsgill för det
utdelande företaget.

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
det nära.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det
fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

108

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1994:761.

3 Senaste lydelse 1994:1863.

109

2.4 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket
och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

lagen (1995:000) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Senaste lydelse 1994:763.

110

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:00) om Prop. 1995/96:109

ändring i lagen (1994:1915) om ändring i skatteregisterlagen Bilaga 3
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)* i
paragrafens lydelse enligt lagen (1995:00) om ändring i lagen
(1994:1915) om ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skaderegistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen
(1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje
sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

111

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person
ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för
en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord,
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs
för värdering av bostad på fastighet.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyl-
dige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackförenings-
avgift och uppgifter enligt 6 §
första och andra styckena lagen

112

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus för bestämmande av
skattereduktion enligt samma lag
samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.

(1993:672) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus och uppgifter enligt 8 §
lagen (1995:000) om skattereduk-
tion för riskkapitalinvesteringar för
bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift
om beslut om sådan skattereduk-
tion.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 3

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes-
skattelagen.

1 Lagen omtryckt 1983:143.

2 Lydelse enligt prop. 1995/96:56.

8 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 109

113

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-02

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 26 oktober 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar,

2. lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i lagen (1995:00) om ändring i lagen (1994:1915) om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Olle Halldorf.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om skattereduktion för riskkapital-
investeringar

1 och 2 §§

För att skattereduktion skall medges krävs enligt 1 § första stycket att
förutsättningarna i 3-5 §§ är uppfyllda. I 3 § anges vilka krav som det
emitterande bolaget skall uppfylla. Bland dessa ingår att bolagets
verksamhet skall ha bedrivits under en sammanhängande period som
sträcker sig från fyra månader närmast före beslutet om nyemission till
utgången av femte året efter det år under vilket den skattskyldige
förvärvade aktierna. Enligt 4 § andra stycket och 5 § får skattereduktion
inte medges bl.a. i vissa situationer som inträffar i bolagets verksamhet
inom en femårsperiod (i ett fall inom en treårsperiod) efter den skattskyl-
diges aktieförvärv.

En ytterligare förutsättning för skattereduktion är enligt 1 § att den
skattskyldige inte inom en femårsperiod efter aktieförvärvet avyttrar
aktierna eller förvärvar eller utfaster rätt till framtida avyttring av
aktierna eller ingår avtal om sådan avyttring.

Kriterierna för skattereduktion är således utformade på sådant sätt att
skattemyndigheten vid prövningen av en ansökan om skattereduktion skall
beakta förhållanden som inte är kända vid prövningstillfallet. En sådan
konstruktion är enligt Lagrådets mening inte tillfredsställande. Skatte-
myndigheten bör, vilket också avses i lagrådsremissen (jfr t.ex. 9 §), vid
beslutstillfallet i första hand pröva om förutsättningarna för skattereduk-

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

114

tion då föreligger, dvs. att den skattskyldige har erlagt betalning för
aktierna och inte ingått någon förbindelse om avyttring av aktierna samt
att bolagets verksamhet och handhavande av betalningen uppfyller kraven
i 3-5 §§. Vad angår framtida förhållanden som kan diskvalificera en
skattereduktion kan i regel inte vid prövningstillfället krävas mer än att
skattemyndigheten i enlighet med förslagets 8 § tredje stycket får en för-
säkran från den skattskyldige att denne avser att behålla aktierna under
fem år efter förvärvet. Föreligger dessa förutsättningar och har skatte-
myndigheten skäl att anta att förutsättningarna kommer att föreligga även
under de aktuella tidsperioderna skall skattereduktion medges. Det synes
uppenbart att bolaget i sin försäkran enligt 8 § fjärde stycket 3 normalt
inte kan uttala sig om framtida förhållanden av betydelse för skatte-
reduktionen. Om skattemyndigheten sedan beslutet meddelats får under-
rättelse om något förhållande som utgör hinder för skattereduktion, bör
detta medföra att skattemyndigheten omprövar beslutet och upphäver det
eller medger skattereduktion med ett lägre belopp.

Mot denna bakgrund anser Lagrådet att 1 § första stycket bör avfattas
så att det därav framgår att skattemyndigheten vid prövningen av en an-
sökan om skattereduktion skall ta ställning till om förutsättningar för
skattereduktion föreligger vid det tillfallet och kan antas föreligga under
de tidsperioder som anges i de paragrafer som innehåller dessa förut-
sättningar. Reglerna om avyttringsförbud för den skattskyldige bör då
flyttas till 2 §, varvid paragrafhänvisningen i 1 § första stycket bör avse
2-5 §§.

I förslaget till 1 § anges i tredje stycket vad som är underlag för
skattereduktion. Bestämmelser som hänger samman med underlaget finns
också i 4 § första stycket och i 7 §. Lagrådet anser att samtliga regler
som rör underlaget bör tas upp i ett sammanhang, lämpligen i 1 §.

Vidare anser Lagrådet att rubriken före 1 § - Underlag för skattereduk-
tion - inte är helt rättvisande, eftersom de sex paragraferna under
rubriken inte i första hand handlar om underlaget. Enligt Lagrådets
mening är rubriken Förutsättningar för skattereduktion m.m. att föredra.

Med hänsyn till det anförda och med vissa redaktionella jämkningar i
den föreslagna lagtexten föreslår Lagrådet att 1 och 2 §§ samt rubriken
före 1 § ges följande lydelse.

"Förutsättningar för skattereduktion m.m.

1 §

Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som mot betalning
i pengar förvärvar aktier, om de förutsättningar som följer av 2-5 §§ är
uppfyllda eller kan antas bli uppfyllda.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

115

höjning av aktiekapitalet till ett belopp motsvarande 100 000 kronor eller
motsvarar nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som skett efter
den 1 januari 1995.

Skattereduktionen utgör 30 procent av underlaget men medges endast
om underlaget sammantaget uppgår till minst 10 000 kronor.

2 §

Den skattskyldige får inte inom fem år efter utgången av det beskatt-
ningsår då aktierna förvärvades avyttra aktierna, förvärva eller utfasta
rätt till framtida avyttring av aktierna eller ingå avtal om sådan avyttring.

Om den skattskyldige har såväl aktier för vilka skattereduktion med-
getts som andra aktier i samma bolag, skall vid tillämpning av första
stycket en avyttring av aktier i bolaget alltid behandlas som om avytt-
ringen avsåg aktier för vilka skattereduktion medgetts.

Om en fysisk person som förvärvat aktierna avlider, gäller för döds-
boet vad som enligt denna lag skulle ha gällt för den avlidne. Om
äganderätten till aktierna övetgår genom arv eller testamente, krävs att
den nya ägaren inte avyttrar aktierna eller förfar på annat sådant sätt som
anges i första stycket under den där angivna tiden. Om äganderätten till
aktierna övergår genom gåva eller genom bodelning av annan anledning
än makes död, skall aktierna anses avyttrade."

Om Lagrådets förslag godtas skall givetvis den föreslagna 7 § utgå. Även
vad som sägs i 9 § synes i så fall bli överflödigt.

3§

Av det remitterade förslagets motiv får anses framgå att ett förvärv av
nyemitterade aktier måste ske genom tilldelning av aktier efter teckning
för att kunna ligga till grund för ett beslut om skattereduktion. Den som
i senare led förvärvar de nyemitterade aktierna avses alltså inte kunna
erhålla sådan reduktion. Denna begränsning framgår dock inte av lag-
texten. Lagrådet föreslår att den kommer till uttryck i första stycket av
förevarande paragraf.

I punkt 1 förutsätts att bolaget bedriver verksamhet i Sverige under
sådana förhållanden att skattskyldighet föreligger här eller, i fråga om
svenskt bolag, skattskyldighet skulle ha förelegat här, om bolaget hade
varit utländskt. Denna förutsättning har fått en onödigt komplicerad
avfattning. Avsikten torde vara att uttrycka att bolaget, vare sig det är
svenskt eller utländskt, skall bedriva verksamhet från ett fast driftställe
i Sverige; jfr 6 § 1 mom. c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Lagrådet förordar att förutsättningen får denna utformning.

Punkt 3 torde kunna utgå som överflödig.

Av sista stycket framgår att skattereduktion inte medges om bolagets
medel har disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen, dvs. om
olovlig vinstutdelning har förekommit. Denna begränsning kommer med
den valda placeringen av regeln att gälla endast det fallet att bolaget har

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

116

gått i konkurs eller trätt i likvidation. Regeln bör emellertid få generell
giltighet. Lagrådet föreslår att den flyttas till 4 § där andra fall av
utbetalning till aktieägarna behandlas.

Med dessa utgångspunkter och med vissa redaktionella ändringar i
övrigt bör 3 § förslagsvis få följande utformning.

"3 § Förvärvet skall ske genom teckning av nyemitterade aktier i ett
svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag hemmahörande i en med-
lemsstat i Europeiska gemenskapen eller i ett land med vilket Sverige har
avtal med bestämmelser om informationsutbyte för beskattningsändamål.
Dessutom skall följande krav vara uppfyllda:

1. Bolaget skall bedriva verksamhet från fast driftställe i Sverige under
en sammanhängande period som sträcker sig från fyra månader närmast
före beslutet om nyemission till utgången av femte året efter det år under
vilket den skattskyldige förvärvade aktierna.

Det remitterade förslagets första stycke bör i enlighet med vad som har
föreslagits vid 1 § flyttas till den paragrafen. Som förordats i anslutning
till 3 § bör i förevarande paragraf behandlas det fallet att olovlig vinst-
utdelning har förekommit. Med dessa utgångspunkter och med vissa
redaktionella jämkningar i övrigt bör paragrafen få följande utformning.

"4 § Skattereduktion medges inte i den mån det bolag som gett ut
aktierna inom fem år efter utgången av det år under vilket den skattskyl-
dige förvärvade aktierna beslutar att sätta ned aktiekapitalet eller
reservfonden och betala ut hela eller del av nedsättningen till aktieägarna.
Skattereduktion medges inte heller i den mån bolagets egendom har
disponerats i strid med 12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Vad som
har sagts nu gäller också om en motsvarande åtgärd vidtas av ett
utländskt bolag."

S§

Enligt fjärde stycket skall vid ansökan om skattereduktion fogas ett intyg
av det emitterande bolaget innehållande vissa uppgifter jämte en
försäkran om att det inte föreligger något hinder mot skattereduktion
enligt 3-5 §§. Av författningskommentaren framgår att bolaget i intyget

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

117

också skall visa att det kapital som nyemissionen inbringat har investerats
eller förbrukats i ett fast driftställe i Sverige. Detta framgår emellertid
inte klart av lagtexten. Lagrådet förordar att en ny punkt införs i stycket
i vilken det föreskrivs att intyget skall innehålla uppgift om hur betal-
ningen för aktierna har investerats eller förbrukats.

9§

Om, som Lagrådet föreslagit, denna paragraf utgår, bör även rubriken
närmast före paragrafen utgå.

13 §

I paragrafen uppställs som villkor för särskilt tillägg att skattemyndig-
heten vid omprövning finner att skattereduktion medgetts med för högt
belopp. Med detta har avsetts att även inbegripa den situationen att
skattemyndigheten finner att skattereduktion över huvud taget inte skulle
ha medgetts. Denna avsikt kommer klarare till uttryck om ett tillägg görs
så att lydelsen av villkoret avslutas enligt följande: "... att skattereduktion
inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts med för högt
belopp, ...." Stöd för att ett sådant förtydligande behövs kan hämtas i
den utformning som 2 § skattebrottslagen (1971:69) fick fr.o.m. den
1 juli 1994 efter förslag i prop. 1993/94:130. Lagrådet föreslår att
komplettering sker enligt det sagda.

14 §

Enligt första stycket skall bolaget omedelbart underrätta Riksskatteverket
bl.a. i det fallet att aktierna registrerats på annan ägare eller på en
förvaltare. Med att aktierna registrerats på annan ägare åsyftas uppen-
barligen det fallet att en annan ägare införs i aktieboken. Om bolaget är
ett avstämningsbolag och aktieboken följaktligen enligt 3 kap. 8 § aktie-
bolagslagen förs av värdepapperscentralen, torde bolaget i praktiken inte
kunna erhålla omedelbar underrättelse vare sig om att en ny ägare till
aktierna införts i aktieboken eller att aktierna har registrerats på en
förvaltare (jfr 3 kap. 13 § aktiebolagslagen). Lagrådet förordar att ordet
"omedelbart" byts ut mot "så snart det kan ske".

16 §

Enligt den föreslagna lydelsen förutsätts för straffpåföljd att den som
lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna underrättelse eller att
göra anmälan därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas
med för högt belopp. Av motsvarande skäl som Lagrådet angett under
13 § bör ordalagen i förevarande paragraf täcka även det fallet att
uppgiftslämnandet eller underlåtenheten föranleder att skattereduktion till-
godoräknas trots att så över huvud taget inte skulle ha skett. Lagrådet
förordar därför att den ifrågavarande förutsättningen formuleras enligt

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

118

följande: "... och därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas
trots att det inte skulle ha skett eller att skattereduktion tillgodoräknas
med för högt belopp ..."

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 4

119

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1995/96:109
promemorian Tekniska justeringar i regelsystemet för beskatt- Bilaga 5
ning av delägare i fåmansföretag.

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket (RSV),
Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet,
Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk
industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Revisor-
samfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Fastighetsägare-
förbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Redovisningskonsulters
förbund.

Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har avgett
ett gemensamt yttrande. Sveriges industriförening har åberopat detta
yttrande.

Centralorganisationen SACO, Kooperativa Förbundet, Landsorganisa-
tionen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation TCO har beretts
tillfälle att yttra sig men avstått från detta.

120

Remitterade lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:651) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 32 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:651) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 §

1 mom. Till intäkt av tjänst hänförs

a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i
pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,

b) pension,

f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt som avses i 31 §,

g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör

skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av

h) sådan utdelning på och vinst
vid avyttring av aktier i fåmans-
företag som enligt 3 § 12 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall tas upp som intäkt
av tjänst,

anvisningarna till 19 §,

i) sådana förmåner och ersättningar m.m. som anges i punkterna 14

och 15 av anvisningarna,

j) behållning på pensionssparkonto till den del pensionssparavtalet
upphör att gälla enligt 4 kap. 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 § lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande, samt till den del be-
hållningen tas i anspråk på grund av utmätning, konkurs eller ackord.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

121

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

122

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att 3 § 1, 8, 12 och 12 a mom. samt 27 § 4 mom. skall ha
följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas fyra nya moment, 12 b-e mom., och i

24 § ett nytt moment, 7 mom., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

3 §

1 mom.2 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och
annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att
hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed
jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-
skattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och

skulder i utländsk valuta.

Att utdelning och vinst vid avytt-
ring av aktier i vissa fall skall
hänföras till inkomst av tjänst
framgår av 12 mom.

Att utdelning och vinst vid avytt-
ring av aktier samt vinst vid av-
yttring av andel i handelsbolag i
vissa fall skall hänföras till inkomst
av tjänst framgår av 12 mom.
respektive 24 § 7 mom.

123

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital
räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pen-
sionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket
lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

8 mom.3 Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses -
begränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad
föreningens upplösning utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses
större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhåller i annat än
aktier i ett svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Den
utskiftande föreningen får inte vara
sådant företag som avses i
12 mom. nionde stycket. Före-
ningen skall äga samtliga aktier i
bolaget och samtliga aktier skall
skiftas ut. Värdet av den egendom
som skiftas ut i annan form än
aktier får inte överstiga fem pro-
cent av det nominella värdet på
aktierna. Utgör de utskiftade akti-
erna lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 2 § 4

I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som
utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

12mom.4 12mom. Fysisk person och

dödsbo som innehar kvalificerad
aktie i ett fåmansföretag skall i den
omfattning som anges i 12
a-e mom. ta upp utdelning på
sådan aktie som intäkt av tjänst i
stället för intäkt av kapital. Det-
samma gäller realisationsvinst vid
avyttring av sådan aktie.

Närmare bestämmelser finns i
- 12 a mom. om tillämpningsom-
rådet,

med de
som vid

Som utdelning skall inte anses
större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhåller i annat än
aktier i ett svenskt aktiebolag. Som
förutsättningar gäller följande. Den
utskiftande föreningen får inte vara
sådant företag som avses i
12 a mom. tredje stycket. Före-
ningen skall äga samtliga aktier i
bolaget och samtliga aktier skall
skiftas ut. Värdet av den egendom
som skiftas ut i annan form än
aktier får inte överstiga fem
procent av det nominella värdet på
aktierna. Utgör de utskiftade
aktierna lager hos mottagaren skall
denne som intäkt ta upp värdet av
aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370).

mom. första stycket 2, skall som

124

Nuvarande lydelse

(12 mom. tionde stycket första och
andra meningarna)

(12 mom. femte stycket)

Med verksamhet eller innehav av
aktier i ett fåmansföretag likställs
verksamhet eller aktieinnehav i ett
annat företag inom samma kon-
cern.

(12 mom. fjärde stycket första
meningen)

Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i

Föreslagen lydelse

- 12 b mom. om utdelning och
realisationsvinst,

- 12 c mom. om alternativa an-
skaffningskostnader,

- 12 d mom. om löneunderlaget,

- 12 e mom. om undantag från
tillämpningen.

12 a mom. En aktie i ett
fåmansföretag anses kvalijicerad
om

1. aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i före-
taget i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de
tio beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret, eller
under någon del av denna tids-
period varit verksam i ett annat
fåmansföretag som bedriver samma
eller likartad verksamhet, eller

2. företaget - direkt eller genom
förmedling av juridisk person -
innehar aktier i ett annat fåmans-
företag i vilket aktieägaren eller
någon denne närstående varit
verksam i betydande omfattning
under beskattningsåret eller något
av de tio beskattningsår som när-
mast föregått beskattningsåret.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

Upphör ett företag som avses i
första stycket 1 eller 2 att vara
fåmansföretag anses en aktie ändå
kvalificerad under förutsättning att
aktieägaren eller någon denne när-

10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 109

125

Nuvarande lydelse

fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den skatt-
skyldige eller någon honom när-
stående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier.

(12 mom. nionde stycket)

(12 mom. första stycket)

Överstiger utdelningen på aktier
i ett fåmansföretag så stor procent
av den skattskyldiges anskaffnings-
kostnad för aktierna och lämnade
ovillkorliga kapitaltillskott som
svarar mot statslåneräntan vid ut-
gången av november året före be-
skattningsåret med tillägg av fem
procentenheter, skall överskjutande
belopp tas upp som intäkt av tjänst.
Har aktierna förvärvats på annat
sätt än genom köp, byte eller där-
med jämförligt fång, skall anskaff-
ningskostnaden beräknas med
tillämpning av 24 § 1 mom. tredje
stycket. Som utdelning behandlas
vinst som uppkommit vid nedsätt-

Föreslagen lydelse

stående ägde aktien när företaget
upphörde att vara fåmansföretag
eller förvärvat den med stöd av
sådan aktie. Aktien anses dock
kvalficerad längst under tio be-
skattningsår efter det år då före-
taget upphörde att vara fåmans-
företag.

Vad som förstås med fåmans-
företag, ägare och närstående
framgår av punkt 14 av anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370). Vid bedömningen av
om ett fåmansföretag föreligger
beaktas, utöver aktiebolag och
ekonomiska föreningar, även ut-
ländska juridiska personer. Vidare
skall vid bedömningen av om ett
fåtal personer äger aktierna i ett
företag sådana ägare anses som en
person, som själva eller genom
någon närstående är eller under
något av de tio beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret
har varit verksamma i företaget i
betydande omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad
aktie anses aktien kvalificerad även
hos den avlidnes dödsbo. Delägare
i dödsboet jämställs då med när-
stående.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

12 b mom. Överstiger utdel-
ningen på en kvalificerad aktie ett
gränsbelopp tas överskjutande be-
lopp upp som intäkt av tjänst.
Gränsbeloppet utgörs av anskaff-
ningskostnaden för aktien multi-
plicerad med statslåneräntan vid
utgången av november året före
beskattningsåret med tillägg av fem
procentenheter. Med anskaffnings-
kostnad avses det anskaffnings-
värde som skulle ha använts vid
beräkning av realisationsvinsten om
aktien avyttrats vid tidpunkten för
utdelningen. Som utdelning be-
handlas även vinst som uppkommit
vid nedsättning av aktiekapitalet i
företaget genom inlösen av aktier.

126

Nuvarande lydelse

ning av aktiekapitalet eller reserv-
fonden i bolaget.

(12 mom. tionde stycket andra
meningen)

(12 mom. andra stycket)

Understiger utdelningen visst år
det högsta belopp som på grund av
första stycket får tas upp som intäkt
av kapital, ökas det belopp som
senare år får tas upp som intäkt av
kapital i motsvarande mån (sparad
utdelning) förden som ägde aktier-
na vid utdelningstillfället eller, om
utdelning inte förekommit, för den
som äger aktierna vid beskattnings-
årets utgång. Belopp som svarar
mot kvarstående sparad utdelning
läggs för varje år till anskaffnings-
kostnaden vid beräkning enligt
första stycket.

(12 mom. tredje stycket)

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av aktier i ettfåmansföre-
tag skall hälften av den del av
vinsten som överstiger kvarstående
sparad utdelning tas upp som intäkt
av tjänst.

(12 mom. sjätte stycket fjärde
meningen)

1 fråga om realisationsvinst gäller
dessutom att som intäkt av tjänst
skall högst tas upp ett sammanlagt
belopp som för den skattskyldige
och honom närstående under sam-
ma tidsperiod uppgår till 100 bas-
belopp för avyttringsåret enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Föreslagen lydelse

Har aktien under året avyttrats till
närstående får ett gränsbelopp be-
räknas endast om sådant inte har
beräknats för någon person inom
närståendekretsen.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

Vid beräkning av gränsbeloppet
för andra finansiella instrument än
aktier och andelar begränsas till-
lägget till statslåneräntan till en
procentenhet.

Understiger utdelningen gränsbe-
loppet sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det
gränsbelopp som beräknas nästa
år. Vid beräkning av gränsbeloppet
läggs sparad utdelning också till an-
skaffningskostnaden för aktien.
Har företaget inte lämnat någon ut-
delning beräknas gränsbelopp och
sparad utdelning vid beskattnings-
årets utgång för den som då äger
aktien.

Uppkommer realisationsvinst vid
avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten
som överstiger sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst. Som
intäkt av tjänst skall dock högst tas
upp ett sammanlagt belopp som för
aktieägaren och denne närstående
under avyttringsåret och de tio
beskattningsår som närmast före-
gått beskattningsåret uppgår till
100 basbelopp för avyttringsåret
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

127

Nuvarande lydelse

(12 mom. sjunde stycket)

Om den skattskyldiges make eller
- såvitt gäller skattskyldig under
18 år — förälder är eller under
någon del av den senaste tioårspe-
rioden har varit verksam i före-
taget i betydande omfattning och
om den skattskyldiges beskattnings-
bara förvärvsinkomst, med bortse-
ende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-tredje
styckena skall tas upp som intäkt
av tjänst, understiger makens eller
förälderns beskattningsbara för-
värvsinkomst, skall vid beräkning
enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-
ten den skattskyldiges beskattnings-
bara förvärvsinkomst, innan tjäns-
teintäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskatt-
ningsbara förvärvsinkomst.

(12 mom. fjärde stycket)

Vid tillämpningen av
första-tredje styckena gäller följan-
de.

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

Om aktieägarens make eller -
såvitt gäller skattskyldig under
18 år - förälder är eller under
någon del av den senaste tioårs-
perioden har varit verksam i före-
taget eller i företag som avses i
första stycket 2, i betydande om-
fattning och om den slättskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst,
med bortseende från det belopp
som enligt bestämmelserna i första
- fjärde styckena skall tas upp som
intäkt av tjänst, understiger makens
eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräk-
ning enligt 10 § av skatt på tjäns-
teintäkten den skattskyldiges be-
skattningsbara förvärvsinkomst,
innan tjänsteintäkten beaktas, anses
motsvara makens eller förälderns
beskattningsbara förvärvsinkomst.

12 c mom. Beräkning av
gränsbelopp respektive realisations-
vinst enligt 12 b mom. får göras
med utgångspunkt i en alternativ
anskaffningskostnad för aktien.

128

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i detta stycke
gäller inte för andelar i utländska
juridiska personer.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

(12 a mom.5)

Vid tillämpning av 12 mom.
första stycket får till anskaffnings-
kostnaden för aktierna eller an-
delama läggas 10 procent av ett
löneunderlag. Löneunderlaget
beräknas på grundval av sådan
ersättning som ingår i underlag för
beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen (1981:691) om social-
avgifter och som under året före
beskattningsåret har utgått till
arbetstagare i företaget och i dess
dotterföretag. Av ersättning till
arbetstagare i dotterföretag som
inte är helägt får medräknas så stor
del av beloppet som svarar mot
moderföretagets andel av antalet
aktier eller andelar i dotterföreta-
get. Löneunderlaget utgörs av den
del av det sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som överstiger ett
belopp motsvarande tio gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret. Löne-
underlaget fördelas med lika be-
lopp på aktierna eller andelarna i
företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för
aktierna eller andelarna får inte
beräknas enligt 12 mom. fjärde
stycket 1.

3. Den skattskyldige skall för
året före beskattningsåret ha er-
hållit sådan ersättning som ingår i

12 d mom. Vid beräkning
av gränsbeloppet får till anskaff-
ningskostnaden för aktien läggas
10 procent av ett löneunderlag.
Löneunderlaget beräknas på grund-
val av sådan ersättning som ingår
i underlag för beräkning av av-
gifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:649) om socialavgifter och
som under året före beskattnings-
året har utgått till arbetstagare i
företaget och i dess dotterföretag.
Av ersättning till arbetstagare i
dotterföretag som inte är helägt får
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets
andel av antalet aktier eller andelar
i dotterföretaget. Löneunderlaget
utgörs av den del av det samman-
lagda ersättningsbeloppet som över-
stiger ett belopp motsvarande tio
gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
som gällde året före beskattnings-
året fördelat med lika belopp på
aktierna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tien får inte beräknas enligt
72 c mom. tredje stycket.

2. Ersättning till arbetstagare
som innehar sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument som
avses i 27 § 1 mom. får inte be-
aktas om 12 mom. är tillämpligt på
utdelning eller vinst som är hän-
förlig till instrumentet. Ersättning
som täcks av ett statligt bidrag för
lönekostnader får inte heller beak-
tas.

3. Aktieägaren skall för året före
beskattningsåret ha erhållit sådan
ersättning som ingår i underlag för

129

Nuvarande lydelse

underlag för beräkning av avgifter
enligt 2 kap. 3 § lagen om social-
avgifter från företaget eller dess
dotterföretag med ett belopp som
sammanlagt inte understiger 150
procent av den högsta ersättning
som samma år betalats ut till en
arbetstagare och som får räknas in
i det belopp som ligger till grund
för beräkning av löneunderlaget.

4. Ökningen av det belopp som
får tas upp som intäkt av kapital
får inte överstiga sådan ersättning
till den skattskyldige som avses i 3.

Med innehav av sådana finan-
siella instrument i ett fåmansföre-
tag som avses i 27 § 1 mom. lik-
ställs innehav av finansiella in-
strument i ett annat företag inom
samma koncern.

(12 mom. sjätte stycket
första-tredje meningarna)

Föreslagen lydelse

beräkning av avgifter enligt 2 kap.
3 § lagen om socialavgifter från
företaget eller dess dotterföretag
med ett belopp som sammanlagt
inte understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma år
har betalats ut till en arbetstagare
och som får räknas in i det under-
lag som ligger till grund för beräk-
ning av löneunderlaget.

4. Den sammanlagda ökning av
gränsbeloppet som uppkommer
genom tillägg av löneunderlaget får
inte överstiga sådan ersättning till
aktieägaren som avses i 3.

Med innehav av sådana finan-
siella instrument i ett fåmansföre-
tag som avses i 27 § 1 mom. lik-
ställs innehav av finansiella in-
strument i ett annat företag inom
samma koncern.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

Med företag avses det företag i
vilket aktieägaren eller denne när-
stående bedriver sådan verksamhet
som avses i 12 a mom. första
stycket. Med utomstående avses
annan än sådan fysisk person som
- direkt eller genom förmedling av
juridisk person - innehar kvalifice-
rad aktie i företaget eller i ett
annat fåmansföretag.

24 §

7 mo m . 7 mom . Äger en fysisk person

eller ett dödsbo en andel i ett
handelsbolag och äger handels-
bolaget direkt eller indirekt aktie
som, om den ägts direkt av den
fysiska personen eller dödsboet,

130

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hade utgjort sådan kvalificerad
aktie som avses i 3 § 12 a mom.
gäller vid avyttring av andelen i
handelsbolaget följande. Av den del
av vinsten som svarar mot aktiens
marknadsvärde i förhållande till
vederlaget för andelen i handels-
bolaget skall hälften tas upp som
intäkt av tjänst. En förutsättning är
dock att lagen (1992:1643) om sär-
skilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa
fall inte är tillämplig. Med aktie
likställs andel och andra sådana av
företaget utgivna finansiella in-
strument som avses i 27 § 1 mom.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

27 §

4 mom.6 Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat
aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och
utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det
köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av
de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad
nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening.
De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde
som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat
från riket men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå

anses bosatt här.

Vid avyttring av aktier eller
andelar i företag som avses i 3 §
12 mom. nionde stycket, tillämpas
första stycket endast om skatte-
myndigheten lämnar medgivande
till detta. Sådant medgivande får
lämnas om inte någon del av vins-
ten skulle ha tagits upp som intäkt
av tjänst. Skattemyndighetens
beslut får överklagas hos Riks-
skatteverket. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

Vid avyttring av aktier eller
andelar i företag som avses 3 §
12 a mom. tredje stycket tillämpas
första stycket endast om skatte-
myndigheten lämnar medgivande
till detta. Sådant medgivande får
lämnas om inte någon del av vins-
ten skulle ha tagits upp som intäkt
av tjänst. Skattemyndighetens
beslut får överklagas hos Riks-
skatteverket. Riksskatteverkets
beslut får inte överklagas.

131

Prop. 1995/96:109

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1994:1859.

3 Senaste lydelse 1994:1859.

4 Senaste lydelse 1994:1859.

5 Senaste lydelse 1994:778.

6 Senaste lydelse 1994:1859.

132

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om Prop. 1995/96:109
särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag Bilaga 6
i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Överlåtaren får - i stället för vad som anges i 2 § - ta upp inkomst
från handelsbolaget som belöper på antingen tiden före överlåtelsen eller
tiden före tillträdesdagen.

Första stycket gäller inte om
överlåtaren eller någon närstående
till honom - direkt eller indirekt -
varit verksam i handelsbolaget
efter den sluttidpunkt för inkomst-
beräkningen som överlåtaren valt
enligt första stycket första mening-
en. Första stycket gäller inte heller
om handelsbolaget, direkt eller in-
direkt, innehar aktie som om den
ägts direkt av den fysiska personen
eller dödsboet hade utgjort sådan
kvalificerad aktie som avses i 3 §
12 a mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Med aktie lik-
ställs andel och andra sådana av
företaget utgivna finansiella instru-
ment som avses i 27 § 1 mom. den
nämnda lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1573.

133

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-02

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-
säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 26 oktober 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen i lagrådsremissen avser främst att komplettera reglerna om
beskattning av delägare i fåmansföretag, bl.a. genom att göra reglerna
tillämpliga när en aktieägare är verksam i ett företag som inte är ett
koncernföretag men i vilket han indirekt äger aktier och när det är fråga
om ett utländskt företag. Vidare föreslås att vissa av bestämmelserna
struktureras på ett annat sätt än gällande bestämmelser.

Lagrådet konstaterar att såväl de gällande som de föreslagna be-
stämmelserna är mycket detaljerade och komplicerade och därför svår-
tillgängliga. Genom de strukturella och redaktionella ändringar som
föreslås beträffande 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt ökar läs-
barheten något samtidigt som nya bestämmelser ytterligare komplicerar
lagstiftningen.

Det är i hög grad angeläget att det sker en grundlig omarbetning inte
bara av de bestämmelser som nu föreslås ändrade utan också av de be-
stämmelser som hänger samman med dem i syfte att åstadkomma ett
klarare, tydligare och enklare regelverk. Ett sådant arbete sker också
inom ramen för den översyn av inkomstskattelagstiftningen som görs av
Skattelagskommittén (Fi 1991:03, Dir. 1991:39). De nu föreslagna lag-
ändringarna får i lagtekniskt hänseende ses som provisoriska i avvaktan
på resultatet av kommitténs arbete. Lagrådet finner därför inte anledning
att motsätta sig att förslagen, med de justeringar som föreslås i det
följande, läggs till grund för lagstiftning.

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

3 § 12 mom.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 7

I andra stycket finns hänvisningar till bestämmelser i olika nya moment
i paragrafen med angivande av vad respektive moment innehåller.
Lagrådet förordar att andra stycket ändras så att det mer exakt anger

134

innehållet i respektive moment. Stycket bör enligt Lagrådets mening ges
följande utformning:

"Närmare bestämmelser finns i

- 12 a mom. om tillämpningsområdet,

- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

- 12 c mom. om en alternativ anskaffningskostnad,

- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,

- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen."

3 § 12 a mom.

I första stycket 1 föreskrivs att en aktie i ett fåmansföretag anses
kvalificerad, om aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam
i företaget i betydande omfattning eller varit verksam i ett annat fåmans-
företag som bedriver samma eller likartad verksamhet. I det senare fallet
krävs alltså inte att verksamheten i företaget varit av betydande omfatt-
ning. Det framgår inte av lagrådsremissen att denna skillnad varit avsedd
och skillnaden framstår inte heller som motiverad för att syftet med de
föreslagna ändringarna skall uppnås. Lagrådet förordar därför att första
stycket 1 utformas på följande sätt:

"En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om

1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i
betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon
del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat
fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller”

3 § 12 b mom.

I första stycket sista meningen regleras den situationen att en aktie "under
året" har avyttrats till närstående. Har så skett får ett gränsbelopp
beräknas endast om sådant inte beräknats för någon person inom när-
ståendekretsen. I författningskommentaren till bestämmelsen uttalas att
den blir tillämplig i de fall företaget har lämnat utdelning vid mer än ett
tillfälle eller utdelning lämnats, varefter utbetalning sker i samband med
nedsättning av aktiekapitalet. Vidare synes avsikten vara att denna andra
utdelning skall utgöra intäkt av tjänst för mottagaren.

Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsens innebörd komma tydligare
till uttryck än som har skett i det remitterade förslaget. Det ifrågavarande
stycket bör justeras även i vissa andra avseenden. Vidare bör en om-
strukturering ske, så att bl.a. den bestämmelse som har tagits in i
momentets andra stycke placeras närmast efter första styckets andra
mening.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 7

135

Lagrådet föreslår att första och andra styckena får följande lydelse:

"Överstiger utdelningen på en kvalificerad aktie det gränsbelopp som
anges i det följande tas överskjutande belopp upp som intäkt av tjänst.
Gränsbeloppet utgörs av anskaffningskostnaden för aktien multiplicerad
med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter. Vid beräkning av gränsbeloppet för
andra finansiella instrument än aktier och andelar begränsas tillägget till
statslåneräntan till en procentenhet. Avyttras efter utdelning aktien till
närstående, skall denne ta upp ytterligare utdelning som lämnas under
året som intäkt av tjänst.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid
tidpunkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som
uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av
aktier."

3 § 12 e mom.

Momentet innehåller ett undantag från bestämmelserna i 12 b mom. om
att utdelning och realisationsvinst i vissa fall skall utgöra intäkt av tjänst,
nämligen när en utomstående i betydande omfattning äger del i företaget
och har rätt till utdelning. I andm stycket anges att med företag avses det
företag i vilket aktieägaren eller denne närstående "bedriver sådan
verksamhet som avses i 12 a mom. första stycket". Hänvisningen till
12 a mom. första stycket bör lämpligen ersättas med en direkt be-
skrivning av den verksamhet som avses. Vidare vinner den sista
meningen i stycket i klarhet, om uttrycket "i ett annat fåmansföretag"
kompletteras med en hänvisning till 12 a mom. första stycket.

Lagrådet förordar att 3 § 12 e mom. andra stycket ges följande lydelse:

"Med företag avses det företag i vilket aktieägaren eller denne närstående
i betydande omfattning varit verksam under beskattningsåret eller något
av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Med
utomstående avses annan än sådan fysisk person som - direkt eller
genom förmedling av juridisk person - äger kvalificerad aktie i företaget
eller i ett annat fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket."

Förslaget till lag om ändring i lagen om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

Enligt 3 § första stycket i dess gällande lydelse kan den som överlåter en
andel i handelsbolag - i stället för att få vinsten beskattad enligt
bestämmelserna i 2 § - "ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper
på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före tillträdesdagen".
Avsikten är att denna inkomst skall tas upp som inkomst av aktiv

Prop. 1995/96:109

Bilaga 7

136

näringsverksamhet och att resterande del av vinsten på grund av
överlåtelsen skall behandlas enligt vanliga regler om beskattning av
realisationsvinst. Enligt Lagrådets mening bör detta komma till klart
uttryck i lagtexten.

Lagrådet anser vidare att begränsningsreglema i andra stycket, som
enligt remissförslaget skall byggas ut, bör förtydligas på ett par punkter.

Lagrådet föreslår att 3 § första och andra styckena utformas på följande
sätt:

"Överlåtaren får - i stället för vad som anges i 2 § - som inkomst av
aktiv näringsverksamhet ta upp inkomst från handelsbolaget som belöper
på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före tillträdesdagen.
Realisationsvinsten beräknas därefter enligt 28 § lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.

Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till
honom - direkt eller genom förmedling av juridisk person - varit
verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen
som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen. Första stycket
gäller inte heller om handelsbolaget, direkt eller genom förmedling av
annan juridisk person, äger en aktie som, om den ägts direkt av den
fysiska personen eller dödsboet, hade utgjort en sådan kvalificerad aktie
som avses i 3 § 12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt. Med aktie
likställs andel och andra sådana av företaget utgivna finansiella in-
strument som avses i 27 § 1 mom. i den nämnda lagen."

Att den nu ifrågavarande lagen, som förutsätts i det nya andra stycket i
3 §, kan bli tillämplig när överlåtaren av en andel i ett handelsbolag eller
någon närstående bedrivit verksamhet i ett företag som ägs av handels-
bolaget kan inte utan vidare utläsas av 1 §. Lagrådet ifrågasätter om inte
1 § andra stycket bör ändras, så att det i stället för "verksamhet i
handelsbolaget genom juridisk person" talas om "verksamhet i juridisk
person genom handelsbolaget".

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:651) om ändring
i kommunalskattelagen

Förslaget lämnas utan erinran.

Prop. 1995/96:109

Bilaga 7

137

Finansdepartementet Prop. 1995/96:109

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 november 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,

Thalén, Freivalds, Uusmann, Lindh.

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1995/96:109 Skattelättnad för riskkapital,
m.m.

138

gotab 49191, Stockholm 1995

Skattelättnad för riskkapital, m.m

Regeringens proposition1995/96:109