om statliga lån till Göteborgs och Malmö kommuner

Proposition 1989/90:65

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Moderaterna
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
1989-12-20
Bordläggning
1990-01-18
Hänvisning
1990-01-23
Motionstid slutar
1990-02-02

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1989/90:65

om statliga lån till Göteborgs och Malmö   p

kommuner                                            1989/90:65

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 13 december 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Göteborgs och Malmö kommuner av staten erhåller lån i syfte att underlätta för kommunerna alt vidta åtgärder för att åtempprätta ekonomisk balans. Under de tre första åren av lånens löptid skall regeringen kunna medge räntefrihet under förutsättning alt kommu­nerna uppfyller vissa för lånen uppställda villkor.

1    Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 65


 


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1989

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans­son, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Lööw och Persson

Föredragande: statsrådet Feldt


Prop. 1989/90:65


Proposition om statliga lån till Göteborgs och Malmö kommuner

1  Inledning

Storstädernas ekonomiska situation har försämrats under senare år. Trots att storstädernas volymtillväxt idag ligger betydligt under den för rikets kommuner genomsnittliga tillväxten finns allvarliga tecken på en ekonomi i obalans. I Göteborg och Malmö har detta tagit sig uttryck i bl.a. att anläggningstillgångar sålts och utdebiteringen höjts.

Regeringen har i överiäggningar med företrädare för Göteborg och Malmö diskuterat kommunemas ekonomiska situation och tänkbara åt­gärder i syfte att återupprätta ekonomisk balans. Detta har resulterat i följande förslag.

2 Statliga lån

Mitt förslag: Göteborgs och Malmö kommuner erhåller av staten lån med 900000000 kr. resp. 600000000 kr. Under de tre första åren av lånens löptid skall regeringen kunna medge räntefrihet under förutsättning att vissa villkor uppfylls.

Bakgrund till mitt förslag: Atl storstäderna för närvarande befinner sig i en otillfredsställande ekonomisk situation bör ses mot bakgmnd av ett flertal faktorer. Jag skall nu kortfattat återge några av de problem som gemensamt anförts av Göteborg och Malmö.

Särskilda krav ställs på en storstad när det gäller det utbud och den service som skall erbjudas. Funktionen som storstad medför t.ex. krav på bra gatunät och väl fungerande kommunikationer samt för regionen ut­byggda verksamheter inom kultur- och fritidsområdet. Med hänsyn även tagen till näringslivets behov har i storstädema byggts upp en mångsidig infrastruktur som kräver en avsevärd andel av tillgängliga ekonomiska


 


resurser. Detta medför merkostnader som blir än mer kännbara i en    Prop. 1989/90:65 besvärlig ekonomisk situation.

En annan faktor som innebär merkostnader är den sociala strukturen. En stor andel ensamboende eller ensamstående föräldrar med barn under 18 år medför en ökad efterfrågan på kommunal service i olika avseenden. Till detta kommer en stor social utslagning som leder till höga kostnader inom sjukvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. En annan resurskrävande befolkningsgmpp är den stora andelen åldringar.

En fömtsättning för att klara dessa åtaganden är att intäkterna håller jämna steg med kostnaderna. Den i särklass tyngsta intäktsposten utgörs av skatteinläkterna. Såväl Göteborg som Malmö har under hela 1980-talet haft en långsammare ökningslakt av skatteunderlaget än riksgenomsnittet. Till viss del kan detta förklaras av att kommunerna inte har kvar beskatt­ningsrätten avseende juridiska personer. Men det finns också andra orsa­ker som hänger samman med att de som flyttar från kommunen har högre inkomster än de som flyttar in. Förhållandet att nettokostnadsökningarna under en följd av år har överstigit skatleintäktsökningarna har resulterat i en urholkning av ekonomin som inte kan fortgå. Tillräckligt med medel har inte kunnat avsättas för återinvesteringar i t. ex. skolfastigheter och kommunikationer.

Skälen för mitt förslag: Jag delar i huvudsak kommunernas bedömning av den ekonomiska situationen och anser därför att det finns anledning atl övergångsvis stödja de båda kommunerna i deras ansträngningar att åter­upprätta ekonomisk balans. Detta föreslås ske genom alt kommunerna av staten erhåller ett lån på de villkor jag nu kommer att redovisa.

Lånebelopp: Göteborg 900 milj. kr., Malmö 600 milj. kr.

Utbetalning: Engångsutbetalning så snart vederbörliga beslut är fattade

Löptid: 10 år

Ränta: Motsvarande statslåneräntan för ett femårigi obligationslån

Räntebetalning: Årligen i efterskott

Återbetalning: Hela lånet återbetalas vid löptidens slut

Under de tre första åren skall regeringen kunna medge räntefrihet. Som villkor bör gälla att kommunerna allmänt för en sådan politik att deras ekonomiska ställning stärks och vidtar åtgärder som gör det troligt att man inom treårsperioden kommer att uppnå en varaktig ekonomisk balans. Frågan om räntefrihet bör prövas av regeringen för ett år i sänder.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.    att till Lån tid kommuner pä tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag på 1500000000 kr.,

2.    att bemyndiga regeringen atl utforma de närmare villkoren för lånen.


 


3. all bemyndiga regeringen att på de villkor jag nämnt medge    Prop. 1989/90:65 ränlefrihet under de tre första åren av lånens löptid.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 

Förslagspunkter (6)

  • 1
    att riksdagen till Lån till kommuner på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 500 000 000 kr.
    Behandlas i

    Betänkande 1989/90:FiU14
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen till Lån till kommuner på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 500 000 000 kr.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen bemyndigar regeringen att utforma de närmare villkoren för lånen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen bemyndigar regeringen att utforma de närmare villkoren för lånen
    Behandlas i

    Betänkande 1989/90:FiU14
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen bemyndigar regeringen att på de villkor som nämnts i propositionen medge räntefrihet under de tre första åren av lånens löptid.
    Behandlas i

    Betänkande 1989/90:FiU14
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen bemyndigar regeringen att på de villkor som nämnts i propositionen medge räntefrihet under de tre första åren av lånens löptid.
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.