Protokoll 2015/16:34 Torsdagen den 26 november
ProtokollRiksdagens protokoll 2015/16:34
§ 1 Avsägelse
Andre vice talmannen meddelade att Pia Hallström (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i Nordiska rådets svenska delegation.
Kammaren biföll denna avsägelse.
§ 2 Anmälan om kompletteringsval
Andre vice talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp anmält Pia Hallström som ledamot i Nordiska rådets svenska delegation.
Andre vice talmannen förklarade vald till
ledamot i Nordiska rådets svenska delegation
Pia Hallström (M)
§ 3 Anmälan om fördröjt svar på interpellation
Följande skrivelse hade kommit in:
Interpellation 2015/16:197
Till riksdagen
Interpellation 2015/16:197 Åtgärder mot vargattacker
av Ulf Berg (M)
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 11 december 2015.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor och arrangemang.
Stockholm den 23 november 2015
Näringsdepartementet
Sven-Erik Bucht (S)
Enligt uppdrag
Fredrik Ahlén
Expeditionschef
§ 4 Anmälan om faktapromemoria
Andre vice talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott:
2015/16:FPM15 Kommissionens paket med förslag om uppföljning av rapporten ”Färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen” KOM(2015) 600, KOM(2015) 601, KOM(2015) 602, KOM(2015) 603, C(2015) 8000, C(2015) 8001 till finansutskottet
§ 5 Ärende för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
Skrivelse
2015/16:50 till försvarsutskottet
§ 6 Ändringar i kulturmiljölagen
Ändringar i kulturmiljölagen
Kulturutskottets betänkande 2015/16:KrU3
Ändringar i kulturmiljölagen (prop. 2015/16:6)
föredrogs.
Anf. 1 NICLAS MALMBERG (MP):
Herr talman! När EU satte reglerna för den inre marknaden gjordes naturligtvis också undantag. Ett sådant undantag var en möjlighet för medlemsländerna att återkräva föremål som är viktiga för det egna landets kulturarv. Denna möjlighet har däremot inte utnyttjats i så stor omfattning. Reglerna har varit för svåra att klara. Dels har regeringarna behövt agera inom ett år efter det att man har fått kunskap om att ett föremål har förts ut från landet, dels har föremålen behövt kunna återkopplas till en kategori i en i förväg definierad bilaga.
EU har därför omarbetat direktivet. Regeringen har bland annat lagt fram en proposition, och ett enigt kulturutskott ställer sig bakom den. Förändringarna innebär att medlemsländerna får upp till tre år på sig att agera, och nya föremål som inte har varit definierade i förväg blir också möjliga att återkräva.
Med dessa förändringar blir det naturligtvis lättare för Sverige att återföra föremål som är viktiga för det svenska kulturarvet till landet, men det blir också ett ansvar för Sverige att medverka till att andra länder får tillbaka föremål som är värdefulla för deras respektive kulturarv.
Med detta vill jag yrka bifall till kulturutskottets förslag till beslut.
Överläggningen var härmed avslutad.
§ 7 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda
Konstitutionsutskottets utlåtande 2015/16:KU3
Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (KOM(2015) 215)
föredrogs.
Anf. 2 EMANUEL ÖZ (S):
Herr talman! I KU:s utlåtande KU3 behandlar utskottet kommissionens meddelande om bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda. Kommissionen redogör i meddelandet för sina planer för arbetet med bättre lagstiftning.
Bättre lagstiftning
för bättre resultat –
en EU-agenda
Det är en majoritet inom KU som är enig i detta utlåtande. Det är trots det viktigt att ta upp de här frågorna i kammaren. Jag vill därför ta tillfället i akt att i korthet framföra vissa delar av kommissionens meddelande.
Först och främst redogör kommissionen för att kommissionen vill införa mer öppenhet i beslutsprocesserna och fler samråd med berörda parter. Det ska främst ske genom förbättrade möjligheter för berörda parter att lämna synpunkter under hela lagstiftningsprocessen. Efter att kommissionen har antagit ett förslag ska det finnas möjlighet för berörda parter att lämna synpunkter på detta inom åtta veckor. Synpunkterna kommer att sammanställas av kommissionen och sedan översändas till Europaparlamentet och rådet så att de kan beaktas i den fortsatta processen. Det ska nämnas här att de berörda parterna även kommer att kunna lämna synpunkter på delegerade akter och genomförandeakter.
Herr talman! Det är bra att kommissionen tar detta steg, då mer öppenhet och fler samråd har efterfrågats. Det är ett steg i rätt riktning avseende den demokratiska processen.
Kommissionen anför vidare att varje förslag från kommissionen kommer att åtföljas av en bättre motivering. Motiveringen kommer inte bara att redogöra för syftet med den föreslagna åtgärden utan också förklara hur principerna om bättre lagstiftning har tillämpats. Det ska alltså redogöras för varför initiativet behövs, varför det bedöms vara det bästa redskapet för EU, vad berörda parter anser och vilka sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som det kan antas få, särskilt för konkurrenskraften för små och medelstora företag. Denna uppräkning kommer kommissionen att beakta för att skapa bättre lagstiftning. Kommissionen kommer särskilt att uppmärksamma de regler som påverkar små och medelstora företag och kommer att överväga enklare regler för dessa företag.
Förslagen från kommissionen kommer också att innehålla mer ingående förklaringar av hur initiativen svarar mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Detta är något som vi i KU har efterfrågat vid flera tillfällen. I och med att vissa lagförslag från kommissionen haft bristfälliga motiveringar eller i vissa fall helt saknat motiveringar, har det försvårat för riksdagen och andra nationella parlament att se om förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. De har alltså haft svårt att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet att se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Jag menar att det är på tiden att kommissionen tar tag i detta, och jag ser fram emot de förbättringar som ska göras i denna del.
Det kommer även att instiftas en ny nämnd för lagstiftningskontroll som ska ersätta den nuvarande konsekvensbedömningsnämnden. Den nya nämnden kommer att få en starkare roll.
Den nya nämnden kommer att bedöma kvaliteten på konsekvensbedömningar som ligger till grund för det politiska beslutsfattandet. Om kommissionen beslutar att vidta åtgärder utan stöd av en adekvat konsekvensbedömning kommer den offentligt att förklara varför. Till skillnad från tidigare kommer nämnden också att kontrollera viktiga utvärderingar av befintlig lagstiftning och de kontroller som gjorts av dess ändamålsenlighet.
Bättre lagstiftning
för bättre resultat –
en EU-agenda
I meddelandet framhåller kommissionen även vikten av samarbete mellan Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen för att se till att EU:s lagstiftning förbereds på bästa tänkbara sätt. Kommissionen har därför lagt fram ett förslag till ett nytt avtal med Europaparlamentet och rådet, ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning, vilket ska ersätta det gamla avtalet. Målet är enligt kommissionen att alla parter ska åta sig att lagstifta och samarbeta bättre.
Slutligen, herr talman, vill jag nämna Refit, som är kommissionens program för att säkerställa att EU-lagstiftningen är ändamålsenlig och leder till de resultat som lagstiftarna har velat uppnå. I meddelandet anför kommissionen att den nu vill göra Refitprogrammet ännu starkare, mer målinriktat, omfattande, inkluderande och mer integrerat i den politiska beslutsprocessen.
Kommissionen kommer även att inrätta ett nytt forum för Refit, kallat Refitplattformen, som ska bestå av framstående experter från näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället samt experter från samtliga medlemsstater, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Tanken med detta är att alla berörda parter kommer att kunna lägga fram sina synpunkter på konsekvenserna av EU:s lagstiftning och föreslå hur lagstiftningen kan förbättras.
Herr talman! Syftet med de åtgärder som jag nu har nämnt är enligt kommissionen att man ska arbeta mer transparent och inkluderande för att åstadkomma förslag av hög kvalitet som uppnår samhälleliga mål på ett effektivt sätt. Kommissionen understryker att den inte ensam kan ta fram bättre lagstiftning, utan att det krävs ett gemensamt åtagande från samtliga institutioner inom EU, medlemsstaterna och andra aktörer.
I utlåtandet finns också en faktapromemoria. Regeringen välkomnar det som framförs i kommissionens meddelande. Men även en majoritet i konstitutionsutskottet välkomnar kommissionens arbete för en bättre lagstiftning och framför allt ambitionen att uppnå det här målet. Ett öppet och effektivt beslutsfattande främjar den demokratiska legitimiteten.
Mot bakgrund av detta anförande, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut om att riksdagen ska lägga utlåtandet till handlingarna.
Anf. 3 PATRICK RESLOW (M):
Herr talman! Öppenhet och insyn är viktiga inslag i den demokratiska processen. Det leder till ökad känsla av delaktighet men stärker också legitimiteten av lagstiftningen och gör densamma mer effektiv. Just av denna anledning är det viktigt med insyn och öppenhet, inte minst i komplicerade lagstiftningsprocesser som den europeiska där ett flertal parter med olika ingångsvärden agerar.
Kommissionen presenterade i våras ett paket av åtgärder för att åstadkomma en bättre och mer effektiv lagstiftning. Konstitutionsutskottet välkomnar denna ambition. Vi har under ett flertal år lyft fram kritik, inte minst mot kommissionens bristande, om ens några, motiveringar i subsidiaritetsprövningarna.
Det har vållat ett stort problem inte bara för oss i Sveriges riksdag utan även för andra nationella parlament vad gäller att se till att subsidiaritetsprincipen efterlevs.
Bättre lagstiftning
för bättre resultat –
en EU-agenda
Kommissionen föreslår nu att varje förslag ska åtföljas av en motivering som redogör för syfte, behov och parternas inställningar samt för ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, särskilt för små och medelstora företag.
Vidare ska förslagens relation till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tydligare förklaras.
Kommissionen vill också öka insynen i lagstiftningen genom att öppna upp för synpunkter från parterna under hela lagstiftningsprocessen. Ökade samrådsmöjligheter följt av en åtta veckor lång tid att lämna synpunkter är delar i detta förslag. Även detta välkomnas av konstitutionsutskottet.
Vi vill emellertid framhålla vikten av att denna öppenhet också visar sig i trepartsförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och EU-parlamentet, de så kallade trilogerna. Det är en process som hittills präglats av mer eller mindre slutenhet.
Kommissionen vill vidare ha en ny nämnd för lagstiftningskontroll som får en starkare roll än den tidigare konsekvensbedömningsnämnden. Den nya nämnden ska bland annat tillse att kommissionens konsekvensbedömningar för det första görs. För det andra ska den bedöma kvaliteten på dessa. Det är också den nya nämndens uppgift att kontrollera utvärderingar av befintlig lagstiftning för att utröna om de är ändamålsenliga eller inte.
Kommissionen efterlyser avslutningsvis ett ökat samarbete mellan EU-parlamentet, rådet och sig själv i syfte att förbättra och förenkla befintliga lagar, utvärdera befintlig lagstiftning innan nya initiativ övervägs och göra lagstiftningen tydligare och mer begriplig. Dessutom framhäver kommissionen vikten av att lagstiftningen är ändamålsenlig och leder till önskvärda resultat.
Det så kallade Refitprogrammet, som fokuserar på just dessa frågor, ska stärkas och bli mer integrerat i beslutsprocessen.
Herr talman! Kommissionens program för en bättre lagstiftning lyfter fram ett flertal punkter som i det fall de förverkligas och tillämpas korrekt kommer att förbättra insynen i lagstiftningsprocessen. Vi är därför positivt inställda till kommissionens meddelande. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i utlåtandet.
Anf. 4 FREDRIK ERIKSSON (SD):
Herr talman! Som tidigare talare redan har nämnt debatterar vi i dag KU:s utlåtande 3 om kommissionens meddelande Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda.
Redan här drar jag öronen åt mig. Vad konstituerar ”bättre” lagstiftning, och vem eller vilka avgör om resultatet verkligen blev ”bättre”? Det är inte utan att jag får associationer till när allt annat än demokratiska stater känner ett behov att försöka sälja in en acceptans för sitt tveksamma styre genom att lägga till ”demokratiska republiken” till sitt namn – precis som om någon tänkande människa verkligen skulle gå på det.
För mig är i alla fall den lagstiftning som vi i god och sann demokratisk anda stiftar i denna kammare att föredra framför all annan. Sålunda borde en EU-agenda om bättre lagstiftning för bättre resultat rimligtvis innefatta långtgående förslag om att återföra makt till de nationella parlamenten. Men så är förstås, föga förvånande, inte fallet här, herr talman.
Bättre lagstiftning
för bättre resultat –
en EU-agenda
Men, men, beggars can’t be choosers, så vi får väl vara glada för den lilla insyn och det lilla inflytande vi får för våra ca 40 miljarder om året och sedan försöka göra det bästa av situationen.
Allt är inte nattsvart, herr talman – inte ens i det nu behandlade meddelandet från kommissionen. Det finns i alla fall en ansats till att man ska försöka bli lite mer öppen, tydlig och väl förankrad i sitt arbete – kanske till och med något mer effektiv. Det vore ju inte en dag för tidigt.
Men det förutsätter att viljeyttringen är genuin och att den faktiska tillämpningen därefter också präglas av detta så att det inte blir som i det ärende om subsidiaritetsprincipen vi har att debattera längre fram. I det förespeglar EU och kommissionen visserligen att det finns ett utrymme för de nationella parlamenten att påverka men sätter samtidigt upp ett regelverk som effektivt förhindrar det. De motiverade yttranden som de nationella parlamenten inkommer med behöver heller inte föranleda någon åtgärd eller förändring.
Man bjuder alltså med armbågen, och det blir lite av ett spel för gallerierna. Detta styrks inte minst av det allt annat än ”bättre” resultatet där. Endast 2 av över 500 förslag till lagstiftningsakter har modifierats efter häftig kritik från de nationella parlamenten, trots alla fina ord och vackra föresatser i Lissabonfördraget.
Skulle resultatet av den ”bättre” lagstiftningen bli något liknande här finns det inte så mycket mer att orda om, herr talman. Låt oss ändå välvilligt anta att intentionerna är de allra bästa och att man verkligen önskar se till exempel en ökad öppenhet och transparens i lagstiftningsprocessen – trots att utvecklingen med en lavinartad ökning av slutna så kallade trilogförhandlingar på senare år säger något helt annat.
Då duger det inte att lägga fram ett förslag med så svepande formuleringar som att de tre institutionerna ska säkerställa ”en lämplig insyn” i lagstiftningsprocessen, om man inte dessutom definierar lite närmare vad som avses med detta.
Oskicket att skjuta en så avgörande och central del på framtiden har fått den europeiska ombudsmannen att ifrågasätta transparensen i den pågående processen – detta redan innan agendan är antagen och något nytt interinstitutionellt avtal har tecknats.
Vi sverigedemokrater menar att om kommissionen och de övriga institutionerna verkligen menar allvar borde det vara självklart att full insyn råder vad gäller förhandlingar i allmänhet och unionens befogenheter i synnerhet.
Men hoppet är som bekant det sista som överger människan, så vi har valt att ge dem en chans och inte reservera oss mot detta förslag.
Allt är förstås inte bara EU:s fel. Vi har en regering som lämnar en del övrigt att önska – även om de har tvingats att bli något bättre på vissa områden på senare tid, inte minst på migrationsområdet, får jag medge.
Vi hyser fortfarande en del betänkligheter. På just detta område handlar det framför allt om urvalsprocessen för de nationella experter som kommissionen avser att rådfråga i anslutning till utarbetandet av utkast till delegerade akter. Här har i dagsläget den svenska regeringen i princip oinskränkt makt att avgöra och delegera vilka som ska anses föra den svenska talan i dessa ärenden.
Bättre lagstiftning
för bättre resultat –
en EU-agenda
Enligt vår mening bör de nationella parlamenten ges långtgående möjlighet att påverka urvalen av experter som ska företräda respektive folk i olika frågor.
I avvaktan på det vill vi uppmana kommissionen att inta ett något kritiskt ifrågasättande förhållningssätt till en del av de självutnämnda experter med högst tveksamma meriter som denna regering kan tänkas komma att skicka i olika sammanhang.
Vi har ju sett empiriska belägg för att regeringen Löfven haft en tendens att förlita sig på och hysa oförtjänt stor tilltro till exempelvis vissa historiker, vilkas meriter sedermera har visat sig vara direkta falsarier och snudd på mytomana vanföreställningar.
Det har till och med gått så långt att regeringen i något fall har utnämnt någon eller några av dessa till just nationella experter. Men vi behöver kanske inte orda så mycket om vilka dessa personer är.
I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).
Överläggningen var härmed avslutad.
§ 8 Beslut om ärenden som slutdebatterats vid dagens sammanträde
KrU3 Ändringar i kulturmiljölagen
Kammaren biföll utskottets förslag.
KU3 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda
Kammaren biföll utskottets förslag.
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 12.19 på förslag av andre vice talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 14.00 då statsministerns frågestund skulle börja.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.
§ 9 Statsministerns frågestund
Anf. 5 TALMANNEN:
Jag hälsar statsministern välkommen till kammaren.
Åtgärder för minskat flyktingmottagande
Anf. 6 ANNA KINBERG BATRA (M):
Herr talman och åhörare! Om det fortsätter att komma ungefär 8 000 personer per vecka som söker asyl i Sverige och den takten skulle hålla i sig till exempelvis slutet av april skulle det motsvara ett söktryck på Sverige som är ungefär dubbelt så många bara den perioden som det kom hela förra året. Vi är i en akut flyktingkris, och den behöver vi möta och lösa.
Statsministerns frågestund
Därför välkomnade jag att statsministern presenterade några steg i rätt riktning i tisdags, men jag har också tagit upp vikten av att vi får verklig effekt i att människor söker asyl i andra länder – det land de kom till först – och att den som inte får stanna i Sverige återvänder. Sådana förslag har vi presenterat.
Därför vill jag fråga statsministern om han kan ge besked. Är statsministern beredd att tala allvar om förslag som verkligen ger resultat så att vi får verklig effekt i den akuta kris vi är i nu?
Anf. 7 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Ja, det är en kris, en mycket allvarlig kris. Vi får titta på den utifrån flera perspektiv för att se vad det är som gör att människor söker sig inte bara till Sverige, Tyskland och Österrike utan till andra länder i EU så att hela EU faktiskt tar sitt ansvar.
Det är därför som regeringen har lagt mycket resurser på samtalet inom EU. Det är där många av lösningarna måste till. Det gäller inte minst kommande samtal med Turkiet som jag hoppas kan leda till ett bra samarbete mellan EU och Turkiet. Vi ska hålla kvar det perspektivet som huvudspår, för det är där lösningen ligger.
När det gäller lösningar här hemma finns det ett antal saker. Vi har precis presenterat ett antal förslag som diskuteras mellan partierna som slöt den förra överenskommelsen. Jag hoppas att de samtalen leder fram till att vi är överens om vad vi behöver göra. Det är smärtsamt, men vissa saker måste göras.
Anf. 8 ANNA KINBERG BATRA (M):
Herr talman! Samtal inom EU är viktiga, men vi har en situation där ungefär var tusende som man beslutar ska omfördelas faktiskt omfördelas.
Vi behöver samtal i Sverige om åtgärder som ger verklig effekt. Jag är orolig för att det som regeringen presenterade i tisdags inte ger verklig och tillräcklig effekt.
Det är mot den bakgrunden vi har presenterat dels att de som kommer nu måste åka till andra säkra EU-länder och få sin sak prövad där, dels att Sverige behöver till exempel återvändandeavtal med Afghanistan. Det är den typen av förslag som vi moderater har presenterat och som jag förväntar mig att statsministern tar på allvar.
Därför vill jag fråga igen: Om statsministern menar allvar med andrum, vilka ytterligare åtgärder är han beredd att vidta för att faktiskt nå resultat? Och är han beredd att föra seriösa samtal över blockgränserna för att nå tillräckliga resultat?
Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Vad gäller EU-området är det inte bara omfördelning vi talar om där. Jag nämnde nyss Turkiet. En nyckelfråga just nu är att EU och Turkiet kan komma fram till ett samarbete som gör att inte så många människor behöver fly upp i Europa.
Statsministerns frågestund
När det gäller Sverige vill jag påminna om att det inte var länge sedan vi slöt en överenskommelse. På retoriken låter det som om det inte finns några seriösa förslag eller några förslag över huvud taget.
Det har slutits en överenskommelse. Vad vi kan se nu har vi ett något lägre antal asylsökande. Den senaste sjudagarsperioden var det 7 000. Det är mycket högt även det, så jag menar att det måste ned ännu mer – kraftigt ned. Men det är inte så att det inte förs samtal.
När det gäller återvändande för vi gärna diskussioner med andra länder, de länder flyktingarna kommer från. Men även där är jag helt övertygad om att det bästa resultatet nås om EU kan komma överens med de här länderna. Vi ska ha ett effektivt återvändande till de länderna. Det tror jag är det bästa resultatet.
Men vi har flera förslag. De diskuteras här och nu.
Folkomröstning om asylinvandring
Anf. 10 JIMMIE ÅKESSON (SD):
Herr talman och statsministern! Som vi hörde här alldeles nyss och som vi har hört de senaste månaderna befinner vi oss i ett mycket allvarligt läge till följd av flyktingsituationen och flyktinginvandringen till Sverige. Det är väl i stort sett alla överens om, åtminstone i den här kammaren. Däremot är vi kanske inte helt överens om hur allvarligt läget är eller om vad som måste göras för att komma till rätta med det här allvarliga läget.
Det finns åtskilliga mätningar, inte minst från den senaste veckan, som visar att det finns ett starkt stöd bland svenska väljare för en mer restriktiv invandringspolitik.
Det pågår också, herr talman, en landsomfattande kampanj för en folkomröstning om asylinvandringen till Sverige.
Jag har därför en ganska enkel och rak ja-eller-nej-fråga till Stefan Löfven: Kan Stefan Löfven tänka sig att lyssna på svenska folkets uppfattning i den här frågan och tänka sig att det genomförs en särskild folkomröstning?
Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag ska gå pang på rödbetan, herr Åkesson: Nej, vi ska inte ha en folkomröstning om huruvida vi ska följa internationella konventioner eller om huruvida vi ska eller inte ska hjälpa människor som är i nöd.
Vi ska ha en mycket seriös diskussion om hur vi gör detta på bästa sätt. Jag vet också att det i Sverige finns en mycket stark solidaritetskänsla med människor som har det svårt.
Nu har vi dock en situation där vi ser att det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska. Då måste vi också ge uttryck för det. Då ska vi göra så att vi kraftigt sänker antalet asylsökande som kommer till Sverige och ser till att de söker asyl i andra EU-länder.
Men det är ju inte det här som är Sverigedemokraternas främsta mål. Ni har ju aldrig varit för asylsökande. Oavsett om de är tio eller tiotusen är de för många. Ni har en helt annan agenda med anspelningar på folks kultur, religion och jag vet inte allt. Ert bekymmer är inte asylsökande, utan ni har helt andra bekymmer.
Anf. 12 JIMMIE ÅKESSON (SD):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Mitt bekymmer är väl dels att vi urholkar välfärden i Sverige, dels att vi hjälper betydligt färre flyktingar än vi skulle kunna om vi förde en effektiv, human flyktingpolitik till skillnad från den som Stefan Löfven för.
Jag kan ändå för ovanlighetens skull tacka för svaret, för det var väldigt tydligt – ett väldigt tydligt nej. Stefan Löfven är inte intresserad av att lyssna på vad svenska folket tycker i den här frågan. Han är inte intresserad av att det anordnas en folkomröstning om asylinvandringen till Sverige. Jag tackar för det svaret. Jag beklagar det svaret.
Med tanke på den diskrepans som finns mellan människor i den här kammaren och människor ute i verkligheten när det gäller synen på framför allt asylinvandringen vore det på sin plats att vi frågar folket hur man ser på det här. Men det är inte den här regeringen beredd att göra. Jag beklagar det men vill ändå återkomma.
Anf. 13 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Vad gäller välfärden är det en fråga om hur Sverige på sikt ska klara att faktiskt upprätthålla välfärden.
Jag tror att alla utom möjligtvis Sverigedemokraterna ser att om det inte kommer människor till Sverige kommer vi att få en mycket problematisk framtid eftersom vi har en alltmer åldrande befolkning. Vi måste få in människor till landet.
Det vi säger nu är att i grunden är detta positivt. Det är det ni sverigedemokrater har så svårt för – ni kan inte se att det är positivt att människor kommer från andra länder. Det är där ert bekymmer ligger. Ni tycker inte om människor från andra kulturer eller andra religioner. Ni har svårt för det.
Vi tycker att detta är positivt, för det berikar vårt land. Det har gjort det hittills, och det kommer att göra det i framtiden. Men vi ska ta emot på ett sådant sätt att vi klarar mottagandet på ett bra sätt och kan se till att vår välfärd kan fortsätta att utvecklas. Det är det vi håller på med nu.
(Applåder)
Reformer för förbättrad integration
Anf. 14 ANDERS W JONSSON (C):
Herr talman! På mycket kort tid har antalet asylsökande ökat kraftigt. Det handlar om 80 000 på bara två månader. Läget är oerhört ansträngt vad gäller mottagandet.
Vi har full respekt för att regeringen väljer att lägga fram ett antal förslag, även om vi ser förslagen som mycket problematiska och inte kommer att stödja dem. Vi ser en annan väg. I stället för att stoppa antalet asylsökande skulle vi kunna erbjuda flyktingar skydd men med en betydligt lägre standard än hittills.
Statsministerns frågestund
Samtidigt som vi har att hantera den akuta situationen gäller det att också tänka framåt. 80 000 människor har kommit hit på kort tid. Om de ska bli en del av det svenska samhället, komma in och få jobb och bostad, krävs ganska stora reformer. Om vi inte kan lägga fram och besluta om dem nu kommer vi att behöva vidta akuta åtgärder och det blir panik.
Min fråga till statsministern är därför: När kommer regeringen med genomgripande förslag som gör att integrationsprocessen förbättras?
Anf. 15 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Anders W Jonsson tar upp ett mycket viktigt ämne. Det är inte så att regeringen inte har lagt fram förslag. Vi har lagt fram förslag, och vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag. Det var det som också de tidigare inläggen handlade om, att de människor som kommer hit kommer, när de väl får sitt uppehållstillstånd och under förutsättning att vi gör rätt, att tillföra vårt land mycket.
Jag tror inte på en utveckling där vi säger att de ska få lite sämre skydd, att de får leva i ett annat samhälle än vi andra. Det är inte Sverige. I Sverige håller vi ihop. I Sverige ser vi till att alla, oavsett om man bott här länge, precis har kommit eller kommer nästa vecka, får en utbildning om man behöver det för att klara sig. Kanske ska man genom överenskommelse mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna också ha ett snabbspår in i bristyrkena.
Det är den typen av individuella åtgärder som gäller oavsett om du är född i eller precis har kommit till Sverige.
Anf. 16 ANDERS W JONSSON (C):
Herr talman! Jag uppskattar att det hos statsministern finns ett genuint intresse för att göra något på det här området, men tyvärr går regeringens politik åt helt fel håll. När regeringen lägger fram förslag handlar det om höjda skatter och mer regelkrångel i ett läge där vi vet att nyckeln till att de nyanlända ska komma in i det svenska samhället heter småföretag.
Vi befinner oss i ett helt nytt läge. Det handlar inte bara om att ta hand om de asylsökande, utan det handlar också om hur vi ska få de 80 000 människor som redan finns här, de som kommit under de senaste månaderna, att komma in i det svenska samhället och få jobb och bostad. Här måste vi tänkta utanför boxen, och därför är min fråga: När kommer det genomgripande förslag på reformering inte bara av den svenska bostadsmarknaden utan också av arbetsmarknaden?
Vi måste tänka helt nytt. Det går inte att falla tillbaka till det traditionella sättet och säga att här finns människor som ska ha utbildning och som ska in på arbete den vägen. När kommer förslagen från regeringen?
Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag tror att vi är överens om rätt mycket när det gäller behovet av att människor får möjlighet att etablera sig.
Jag besökte för ett tag sedan ett sjukhus i Skövde där tre syriska läkare praktiserar. De varvar praktik med språkstudier och andra studier som de behöver. För dem är inte lösningen att sänka skatterna. För dem är lösningen att vi har skatter så att det finns en sjukvård där de kan göra nytta, för de vill göra nytta. Det är lösningen.
Statsministerns frågestund
Några enkla grepp, som att sänka skatten och ha sämre förhållanden och villkor för vissa och bättre för andra, är inte lösningen. Däremot ska man när man kommer få språkutbildning så tidigt som möjligt. Därför kör vi igång med det redan i asylboendet.
Vi har avtal mellan kommuner och Arbetsförmedlingen om hur de tillsammans med arbetsgivarorganisationerna ska jobba mycket aktivare med Kunskapslyftet. De vill göra det. Jag har ganska nyligen suttit tillsammans med representanter för flera företag som vill se till att de får folk.
Anf. 18 JONAS SJÖSTEDT (V):
Herr talman! Statsminister Löfven! Den 2 oktober fick statsministern ett brev från president Anote Tong på ögruppen Kiribati i Stilla havet. Hans land är på väg att försvinna. Det är ett av flera länder som på grund av havsnivåhöjningen riskerar att helt gå under om klimatförändringarna fortsätter. Hela Kiribatis befolkning på 100 000 människor kan bli flyktingar tillsammans med de tiotals miljoner flyktingar som redan finns.
Presidenten har en vädjan till andra ledande politiker och till dig, Stefan Löfven. Han vill att vi ska lova varandra att inga nya kolgruvor öppnas, inte en enda, för att därmed kanske kunna undvika katastrofen. Flera länder i Stilla havet har redan skrivit under och lovat president Tong det.
Jag vet att Stefan Löfven kommer att träffa Anote Tong i Paris inför klimattoppmötet. Min fråga är: Kan Sverige som första europeiska land skriva under på denna mycket rimliga begäran från ögruppen Kiribati?
Anf. 19 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag har redan träffat president Tong. Jag har även träffat företrädare för Tuvalu och Solomon Islands. Sverige har en mycket bra dialog med dessa stater och åtnjuter ett högt förtroende för att vi har ett så starkt klimatengagemang.
Vi är överens om att vi behöver samarbeta, inte minst inför COP 21-förhandlingarna i Paris. Det övergripande avtalet måste vara rättsligt bindande och se till att utsläppen tas ned så att vi vet att vi kommer så långt under två grader som det någonsin är möjligt. I det ligger att för att det ska ske måste alla uppfylla sitt åtagande. Det kan ske på olika sätt.
Det är klart att vi inte kan ha någon annan ambition än att vi ska ha så lite fossilt som möjligt, absolut, men det är samtidigt upp till alla enskilda länder att hantera den situationen. Precis som Sverige ska hantera sin situation ska andra länder hantera sin.
Målet är att vi ska komma så långt under två grader som möjligt, det är fastslaget, och vi har ett mycket gott samarbete med dessa länder inför COP 21-förhandlingarna i Paris.
Anf. 20 JONAS SJÖSTEDT (V):
Herr talman! Tack, statsministern! Jag delar uppfattningen att alla länder ska göra allt de kan, och då bör vi rimligen kunna säga att vi inte ska öppna några kolgruvor. Ju fler länder som gör det desto starkare blir trycket inför klimatförhandlingarna. Jag förstår ärligt talat inte varför Sverige inte skulle kunna skriva under det. Det vore ett positivt besked.
Statsministerns frågestund
Sverige har inflytande över kolgruvor. Just nu förhandlar det statliga bolaget Vattenfall om att sälja kolgruvor, kanske till en tjeckisk spekulant. Risken är att Vattenfall också säljer rätten att öppna nya kolgruvor. Om vi gjorde det skulle vi gå tvärt emot det som president Tong vill, nämligen att ta ansvar för klimatet.
Kan statsministern åtminstone lova att om Vattenfall säljer sina kolgruvor säljer de därmed inte rätten att öppna nya dagbrott som företaget innehar?
Anf. 21 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är viktigt att ha fokus på vad som är målet. Målet är att vi ska hålla uppvärmningen så långt under två grader som möjligt, och sedan tar vi till olika medel för att uppnå det. Nu har fler än 170 länder lämnat in sina åtaganden inför COP 21-förhandlingarna. Det kommer inte att räcka. Vi måste göra mycket mer. Därför måste vi få bindande avtal.
Vad gäller Vattenfall har de uppdrag från kammaren att agera affärsmässigt. Vi har mycket tydliga riktlinjer för Vattenfall när det gäller deras miljöåtaganden, vad de ska leva upp till, och i den riktningen går Vattenfall. Då måste Vattenfall och dess ledning, företagsledningen, få hantera situationen genom att både vara affärsmässigt och bli ett fossilfritt energibolag. Det är det uppdraget Vattenfall har, och nu hanterar styrelsen och ledningen situationen.
Sedan ska vi inte tro att Sverige helt kan bestämma över andra länders naturtillgångar.
Lågutbildade asylsökandes inträde på arbetsmarknaden
Anf. 22 JAN BJÖRKLUND (L):
Herr talman! Jag tänkte fortsätta på det tema som Anders W Jonsson tog upp.
Oavsett om regelförändringar sker eller inte har det kommit och kommer det att komma väldigt många människor till vårt land. Jag har stor respekt för att man ordnar tältläger och allt möjligt, men den stora utmaningen kommer därefter, när dessa människor ska integreras i Sverige.
Det är symtomatiskt att statsministern talar om syriska läkare. Okej, valideringen borde gå fortare, jag håller med om det, men det är inte akademikerna som kommer att vara utmaningen. Det kommer en oerhört stor grupp till Sverige som har en mycket låg utbildningsnivå. De har inte ens gått det som vi kallar grundskolan. Det är där utmaningen ligger.
Vi har rekommendationer från OECD, IMF, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet med flera, och alla pekar på att om vi ska lösa problemet måste vi sänka trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden. Delar statsministern uppfattningen att för att förbättra integrationen måste vi sänka trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden?
Anf. 23 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Det beror lite grann på vad Liberalerna menar med sänkta trösklar.
Vi vill inte ha ett samhälle som delas upp genom att vi säger att om du kommer från en viss region och ett visst land ska du ha särskilda villkor. Vi vill inte heller ha ett samhälle som bygger på att vi generellt ska ha allt sämre villkor.
Vi ska tillgodogöra oss de människor som kommer till Sverige på ett sådant sätt att vi får verklig utväxling av deras kunskap och erfarenheter. Då är det inte märkvärdigare än att man fungerar på ungefär samma sätt oavsett varifrån i världen man kommer.
Om du behöver en längre utbildning ska du ha en längre utbildning. Det är därför vi satsar så mycket på exempelvis Kunskapslyftet.
Vi måste ha en mängd olika möjligheter. En del behöver gå på folkhögskola. Andra är redo för universitetsstudier. En del behöver mer grundläggande utbildning, och då är det den hjälpen de ska ha.
Vi ska komma ihåg att svenska företag inte efterfrågar dem med lägst utbildning; de efterfrågar dem med bra utbildning. Då ska människor ha bra utbildning.
(Applåder)
Anf. 24 JAN BJÖRKLUND (L):
Herr talman! De klyftor som statsministern är rädd för att skapa är de som nu skapas med ett stort utanförskap. Om tröskeln in i Sverige är på en viss nivå medan tröskeln för att komma in på arbetsmarknaden är på en mycket högre nivå kommer däremellan att fastna ett antal personer, och de fastnar i utanförskap. Det är det som händer.
Precis som statsministern besökte jag Skåne i går. Jag var vid olika mottagningar i södra Skåne, i Trelleborgsområdet. En stor grupp är tonårskillar med ursprung i Afghanistan. Där finns de som inte har gått i skolan över huvud taget. De är i 16-, 17- eller 18-årsåldern. Statsministern säger att de ska ta studentexamen och gå på högskola. Ursäkta mig, det är en vacker vision, men i många fall kommer det inte att vara realistiskt. Är det då bättre att de lever i utanförskap och går på bidrag hela livet, eller ska vi skapa en arbetsmarknad som tillåter dem att bli en del av den svenska arbetsmarknaden? Vad hände med att alla ska med, statsministern!
(Applåder)
Anf. 25 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Vi ska hitta just de olika instrument som fungerar för olika människor i olika situationer. Det är helt rätt. Jag kan mycket väl tänka mig att blanda praktikplatser med utbildning och så vidare. Men jag vänder mig mot den stereotypiska synen på att den som inte har en viss utbildningsnivå ska ha dåliga jobb med usla löner och så vidare. Den synen håller inte. Det är inte Sverige. Det är inte den svenska modellen.
Nu satsar vi och investerar för att människor ska få en möjlighet till utbildning. Vi har aldrig haft så många lediga jobb i Sverige som just nu. Det är över 90 000. Nu sjunker arbetslösheten. Nu höjs sysselsättningen. Nu ökar sysselsättningsgraden. Vi har självklart en uppgift att ordna detta för de människor som har kommit in, men vi ska hålla i den svenska grundmodellen. Det är så vi stärker välfärden också i framtiden.
Förebyggande arbete mot terrorism
Anf. 26 ANDREAS CARLSON (KD):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Vi har fortfarande bilderna på näthinnan från det fasansfulla dådet i Paris, och terrorhotet mot Sverige är höjt. Statsministern presenterade i förra veckan åtgärder för att bättre bekämpa terrorism, och vi kristdemokrater välkomnar de blocköverskridande samtal som nu pågår för att vi snabbare ska få fram lagstiftning, verktyg och resurser för att på allvar ta krafttag mot terrorism.
För att minska det antal som reser från Sverige för att delta i strid för IS är det förebyggande arbetet väldigt viktigt. I Malmö är detta ett stort problem, för man har varken handlingsplan eller samordnare för arbetet mot islamistisk extremism. Terrorexperten Magnus Ranstorp sa i Sydsvenskan: Man förnekar problemet, och då är det svårt att förhindra radikalisering.
Jag är medveten om att statsministern inte styr just i Malmö, men dina partikamrater i Socialdemokraterna gör det. Vad är ditt budskap till dem?
Anf. 27 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Budskapet är att detta är ett mycket allvarligt problem som vi måste ta oss an på både nationell och lokal nivå. Jag tror definitivt på en sammanhållen nationell politik, en strategi för hur detta ska göras. Vi har ju en nationell samordnare som utsågs på den förra regeringens tid, vilket jag tycker var väldigt bra. Det arbetet pågår, och den personen, Mona Sahlin, har i dag presenterat nya förslag som bygger på att vi nationellt måste ha mer kunskap om varför man över huvud taget kan tänka sig att liera sig med sådana här krafter och också kunna förhindra det. Då vill det till att vi har lokala resurser på plats för att göra det, så att man vet vem man ska ringa till, var man kan få hjälp och få en dialog och en start på ett samtal med den personen. Det är denna typ av konkreta åtgärder som behövs. Det är ett samarbete mellan nationen Sverige och kommunerna. Bland andra kommer Malmö i fråga.
Anf. 28 ANDREAS CARLSON (KD):
Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag välkomnar statsministerns självkritik, å alla partiers vägnar, i förra veckans presskonferens. Vi har varit naiva. Nu är det inte tid för politiskt käbbel utan för handling. Det gäller i Malmö, i Sveriges tredje största stad.
Jag blir orolig när vi får rapporter om att det saknas konkreta handlingsplaner och samordnare, samtidigt som vi vet att Malmö är en av de städer där flest har rest från Sverige till dessa krigszoner, där de deltar i fasansfulla dåd i IS’ namn.
Det är klart att det förebyggande arbetet måste förbättras. Det är viktigt att också se hur vi kan förlänga den nationella samordnarens uppdrag, som ju Kristdemokraterna i alliansregeringen var med och tillsatte. Det går ut i juni 2016. Jag välkomnar om det blir möjligt att förlänga den insatsen.
Anf. 29 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är absolut nödvändigt att vi fortsätter med dessa insatser så länge problemet är så pass stort. Förmodligen är det över 300 som har åkt i väg, och ungefär 120 har kommit tillbaka. Flera av dem har en förmåga, även om de kanske inte har någon avsikt. Säkerhetspolisen har en bra överblick över dessa personer, men det är ett gigantiskt problem.
Statsministerns frågestund
För mig är det häpnadsväckande att man alls kan liera sig med dessa krafter, men för oss är kunskapen viktig. Vi måste förstå krafterna. Nu pågår detta utvecklingsarbete. Det börjar i Göteborg, Malmö, Borlänge och Örebro. Sedan vill vi utveckla det, så att vi får både ett brett nationellt grepp med erfarenheter och kunskaper och lokala möjligheter att vara nära människor när sådant här håller på att ske.
Anf. 30 MAGNUS MANHAMMAR (S):
Herr talman! På europeisk nivå ser vi nu en oroväckande utveckling när det gäller flyktingpolitiken. Vi ser hur det är på väg att skapas ett race to the bottom mellan olika länder, och det är något som skrämmer många av oss som lever i Sverige och i Europa.
Men trots EU:s brister när det gäller att lösa den flyktingkris som nu finns är EU faktiskt i sig den enda lösningen på lång sikt. Statsministern har redan tidigare gjort ett förtjänstfullt arbete när det gäller de frågorna. Min fråga är: Hur kommer statsministern att fortsätta arbetet i det allvarliga läge som just nu råder, och vad kommer statsministern att kunna göra för att vi på lång sikt ska ha en hållbar europeisk flyktingpolitik där asylrätten värnas?
Anf. 31 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är en strategiskt mycket viktig fråga som Magnus Manhammar ställer här. Jag delar helt uppfattningen att lösningen på den europeiska kontinenten sitter i EU sammantaget. Hade EU:s 28 medlemsländer hanterat detta på ett bättre sätt hade vi absolut inte haft den situation som vi har nu. Då hade vi kunnat hantera den. Nu har EU inte lyckats, och ansvaret för det har i första hand EU:s medlemsländer. Detta lägger jag inte på kommissionen eller andra, utan det är faktiskt EU:s medlemsländer som inte har lyckats.
Vi måste hitta en annan ordning som fungerar. Det är EU:s yttre gränser vi måste ha kontroll på. Den stund vi får det har vi också möjligheter att ha lagliga vägar in i EU, inte den okontrollerade migration som vi har nu. Det handlar om samarbete med Turkiet. Vi måste få hotspots att fungera. Vi måste få omfördelningen att fungera. Det är där någonstans lösningen ligger.
Detta är mycket viktigt strategiskt, och vi är mycket engagerade i detta. Jag skulle säga att det närmast är vi som leder den diskussionen.
Regeringens arbete på klimatområdet
Anf. 32 JONAS ERIKSSON (MP):
Herr talman! Det är mycket som oroar i den globala utvecklingen i dag och som får ödesdigra konsekvenser för människor. Det som närmast är i tanken har berörts av flera frågeställare: terror, terrorhot, krig, förföljelse och de konsekvenser detta får för människor på flykt. Jag är därför väldigt glad över att statsministern har berört de frågeställningarna i tidigare inlägg.
Statsministerns frågestund
En annan fråga som världens länder nu samlas kring är hur vi ska hejda klimatförändringen. Toppmötet i Paris står för dörren. Vad gör regeringen för att få till en kraftfull överenskommelse i denna ödesfråga på COP 21?
Anf. 33 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag hade velat att den här frågan skulle ha fått mer uppmärksamhet, för den förtjänar så mycket uppmärksamhet. Som jag har sagt tidigare måste vi ha fokus på att få det så långt under två grader som möjligt.
Bland det bästa Sverige kan göra är att vara föregångare och visa att vi själva gör det vi vill att andra ska göra.
Därför är det viktigt att investera i transportsektorn, mer järnvägstrafik, renare bilar och så vidare. Men det handlar också om energieffektivisering, klimatinvesteringar i kommuner och landsting och så vidare. Det är den typen av åtgärder som vi kan prata om, och vi kan säga: Jo, vi ska gå mot ett fossilfritt samhälle. Vi ska dessutom vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vi pratar nämligen om välfärd nu. Det här är bra saker. Det är goda krafter som vi startar när vi riktigt börjar resan mot det fossilfria och att vara föregångare.
Sedan ska vi söka upp like-minded, föra dialog med dem och få ett så starkt tryck som möjligt så att vi får ett bra bindande och rättvist avtal i Paris.
Hot mot kristna och homosexuella i Sverige
Anf. 34 ROBERT HANNAH (L):
Herr talman! Statsministern! ”Konvertera eller dö” och ”kalifatet är här” var de budskap som islamiska staten markerade assyriska hem i Mosul med förra året när man påbörjat sitt folkmord. Nu har hoten också nått Sverige. Förra månaden i min hemort Tynnered i Göteborg markerades svensk-assyriska företagares hem med samma röda färg och samma hot. Dessutom saknar Göteborg helt en handlingsplan mot terrorism. Och många svenska medier rapporterar att hbt-personer och kristna på svenska asylboenden blir hotade till livet bland annat för att de har på sig kors.
Jag tycker att det är oacceptabla handlingar som begås. Samtidigt är regeringen totalt tyst i dessa två frågor – det gäller asylboenden, och det gäller kristna i förorterna.
Herr talman! Min fråga till statsministern är: Vad tänker statsministern göra mot de tilltagande hoten mot kristna och mot homosexuella i svenska förorter och på asylboenden?
Anf. 35 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Först och främst har regeringen i halvårsskiftet presenterat en strategi mot terrorism. Där ligger också mycket i det härad som frågeställaren tar upp. Det gäller att förebygga, förhindra och försvåra så långt som möjligt.
Statsministerns frågestund
Det är klart att vi måste stå upp mot det som är rena hatbrott. Vi måste också vara beredda att vidta de åtgärder som behövs mot dem som sprider detta och gör direkt kriminella handlingar. Det här är ofta kriminalitet.
Vi har föreslagit att man ska utreda möjligheten till kameraövervakning på de platser där människor känner sig hotade. Det tycker jag är en sådan åtgärd. Vi måste se till att stärka säkerheten så långt det någonsin går. Det gäller oavsett var man befinner sig, om det är i en synagoga eller var det än kan vara. Alla människor i Sverige har rätt till säkerhet och trygghet. Det tänker vi stå upp för.
Stöd till Frankrikes terrorbekämpning
Anf. 36 KARIN ENSTRÖM (M):
Herr talman! Snart har det gått två veckor sedan de fruktansvärda terrorattackerna i Paris. Frankrike och övriga europeiska länder har sedan dess intensifierat sin kamp mot terrorismen. Här i Sverige har hotnivån höjts ytterligare ett steg.
För första gången har ett EU-medlemsland begärt stöd enligt Lissabonfördragets artikel 42.7. Vi vet att Frankrike har fått erbjudande från Tyskland om att Tyskland ska stödja Frankrike med trupp i Mali.
Min fråga i dag till statsministern är då: Vad är det som har kommit in från Frankrike till Sverige, och vad har regeringen planerat för att kunna stödja Frankrike enligt den här begäran och enligt att vi naturligtvis ska vara beredda att hjälpa och stödja Frankrike så mycket vi kan?
Anf. 37 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Först är det väldigt viktigt att vi tydligt visar Frankrike att vi står upp tillsammans med och bredvid dem och att alla länder gör det. Så är gjort. Det tror jag är en nog så viktig signal. Men det räcker inte.
Det pågår naturligtvis en diskussion om vad regeringen kan göra. Men det ska också vara utifrån det Frankrike faktiskt behöver, och det kan vara olika saker. Det är två principer jag tycker att man ska följa här. Den ena är: Vad behöver Frankrike för stöd? Den andra är: Vad kan Sverige göra bäst? Hur stöder vi bäst? Den analysen pågår. Vi diskuterar inte trupp på marken – det kan jag säga. Men det finns många olika sätt att bistå Frankrike. Det kan handla om logistik. Det kan handla om personella resurser. Låt oss föra den diskussionen tillsammans med Frankrike så att de får den bästa hjälpen utifrån vad Sverige kan göra bäst!
Finansiering av välfärd och flyktingmottagande
Anf. 38 OSCAR SJÖSTEDT (SD):
Herr talman! Den 11 november röstade regeringen igenom sitt förslag till ordinarie ändringsbudget. Den 12 november presenterade man en extra ändringsbudget – framförhållning är kanske inte regeringens starka sida. I den budgeten skjuter man till 11 miljarder kronor ytterligare för att finansiera invandringens kostnader – enbart på denna sida årsskiftet.
Man påstår att anslagen är avsedda för välfärden, trots att man i propositionen explicit deklarerar att man avser att finansiera flyktingrelaterade kostnader. Man villkorar heller inte satsningen mer än så. Risken är alltså påtaglig att pengarna försvinner i ineffektiva kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller subventionerade låtsasjobb för nyanlända.
Statsministerns frågestund
Jag har två frågor till statsministern:
Hur kommer det sig att man från regeringens sida inte väljer att försäkra sig om att dessa resurser ska gå till välfärdens kärnverksamhet?
Hur kommer det sig att man inte väljer att finansiera detta inom den befintliga ramen för migrations- och integrationsbudgeten utan väljer att låna?
Anf. 39 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! När verkligheten förändrar sig måste man ta hänsyn till det. Vi kanske skiljer oss åt i det avseendet. Men vi har alla kunnat se att verkligheten drastiskt har förändrat sig. Kommuner och landsting säger: Vi klarar den här situationen. Vi gör en rejäl ansträngning. Men vi behöver mer resurser. Då tycker vi att det är rätt att de får mer resurser.
Vi tycker också att det är rätt att civilsamhället får mer resurser. Därför får kommunerna, landstingen och civilsamhället mer resurser för att hantera det här. Människor är här. Människor som finns här ska tas väl omhand.
Sverigedemokraterna, som vill minska anslagen till kommunerna med 90 miljarder, tycker naturligtvis att det är ett bekymmer att de i stället får 10 miljarder till. Jag förstår att det problemet uppstår för Sverigedemokraterna. Men vi tänker hålla i detta. Kommuner, landsting och civilsamhället ska ha bästa möjliga förutsättningar att hjälpa människor.
RUT-avdragets betydelse för nyanländas sysselsättning
Anf. 40 HELENA BOUVENG (M):
Herr talman! I dessa tider är det många människor som har valt att komma till vårt land. Det är människor som har flytt krig och som vill vara med och bidra till vår gemensamma välfärd.
RUT-reformen har de senaste åren inneburit att väldigt många nya svenskar faktiskt har fått sitt första jobb. Det är nu över 20 000 människor som sysselsätts i en sektor som tidigare inte fanns över huvud taget i vårt land. Fram till dess att regeringen aviserade en halvering av taket för RUT-avdraget gjordes prognoser om att 16 000 nya jobb de facto skulle växa fram i vårt land.
Därför vill jag fråga statsministern om han inte är beredd att ompröva beslutet att halvera taket för RUT-avdraget, så att fler människor får chansen till sitt första jobb. Eller är hänsynstagande till Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt viktigare än 16 000 nya jobb?
Anf. 41 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Man ska vara väldigt försiktig med de här exakta beräkningarna, precis vad en viss skattehöjning ger i fråga om antal jobb. Jag har sett ett antal av de beräkningarna, och jag låter mig inte imponeras så mycket av dem.
Statsministerns frågestund
Däremot kan man göra antaganden: Blir det färre eller fler jobb? Vad är det som faktiskt ger jobb? Vi är övertygade om att nummer ett är att människor får en riktig utbildning så att de blir anställbara. Det är också precis det som OECD talar om för oss. Det är kunskap och omställning som behövs. Det är det absolut viktigaste.
Nu gjorde vi i den förra migrationsöverenskommelsen ändå detta. Vi sa: Vi kan tänka oss fler områden för RUT – ja. Men det handlar inte om beloppen. Nej, det är inte det som det är fråga om. Den beloppssänkning som vi gjorde berör mycket få människor. Och det är inte den viktigaste åtgärden att relativt välbärgade människor får ännu mer avdragsmöjligheter. Det är inte det som gör att människor som kommer hit kommer i arbete och utbildning.
(Applåder)
Fler aktörer i arbetet för klimatomställning
Anf. 42 MATILDA ERNKRANS (S):
Herr talman! Jag vill ansluta min fråga till Jonas Erikssons och rikta uppmärksamheten mot det faktum att vi faktiskt måste klara jobb och välfärd på en planet som fortfarande är beboelig så som mänskligheten känner den.
Statsministern kommer i nästa vecka att delta på FN:s klimattoppmöte. Här samlas världens länder för att försöka få till stånd ett globalt och rättvist avtal som minskar våra utsläpp. Tyvärr vet vi redan att de utsläppsminskningsåtaganden som världens länder har lämnat in till klimattoppmötet inte kommer att räcka för att ta världen under två graders temperaturhöjning. Därför blir det så mycket viktigare att vi lyckas ännu bättre på klimattoppmötet men också att vi får med oss andra aktörer – kommuner, företag och andra – i klimatomställningsarbetet och i arbetet med att minska våra utsläpp.
Hur bedömer statsministern att vi kan komma längre den vägen?
Anf. 43 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är en väldigt bra fråga, för den sätter fingret på att detta inte är något som man bara kan besluta och så händer det, utan det är ju så att man måste ha många aktörer i samhället. Alla aktörer ska vara med; det är då det börjar hända. Vi ska också vara medvetna om att Paris inte är någon avslutning, utan det är själva startskottet. Det är då jobbet börjar.
Detta har också föranlett regeringen att ha en god kontakt med civilsamhället och höra med dem hur de ser på situationen inför förhandlingarna och också diskussionen efter förhandlingarna: Vad ska vi då göra tillsammans? Det kan vara Diakonia, Greenpeace, Naturskyddsföreningen – you name it.
Dem vill vi ha ett mycket brett samarbete med, och vi har också ett samarbete med företag och kommuner under begreppet Fossilfritt Sverige. Alla har sagt att de vill ställa upp, och jag ser när jag pratar med dem att de har tänkt till. De har en heltäckande strategi, och när vi får utväxling på det jobbet kommer vi att kunna göra riktig nytta för klimatet.
Integrationen och regeringens jobbpolitik
Anf. 44 CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Som flera talare har tagit upp redan befinner vi oss i ett besvärligt läge gällande migrationen. Mycket har gjorts. Det är en enorm tragedi, inte minst för alla dem som tvingas fly undan krig, förtryck och förföljelse.
Sverige har tagit och tar ett stort ansvar. Det ska vi vara stolta över. Det är viktigt att fler EU-länder nu tar ett ökat ansvar och att vi får till en riktig fördelning. För dem vi redan har tagit emot är det viktigt att vi får till en bra och väl fungerande integration. Då är utbildning, språk och jobb oerhört viktigt.
Regeringens jobbpolitik har till del kört i diket. Det var en hög svansföring inför valet. Man lovade EU:s lägsta arbetslöshet 2020, det var 90-dagarsgaranti och det var traineejobb.
Traineejobben har blivit ett enda. 90-dagarsgarantin är inte riktigt i fas. Däremot har det levererats försämringar av RUT och ROT och skattechocker mot jobben.
Hur avser statsministern att se till att jobben blir fler och integrationen bättre?
Anf. 45 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Om man efter några månader säger att det inte kommer att gå bra med traineejobben, då har man lite för kort sikte. Det är en helt ny åtgärd som håller på att implementeras. Jag ska vara ärlig och säga att prognoserna för hur många det kan bli i år har skruvats ned, men om ett antal år ligger det på ungefär 10 000 platser. Det kommer att vara väldigt viktigt för att vi ska få igång en bra arbetsmarknad.
Vi ser också att vi faktiskt har 40 000 färre arbetslösa, trots alla varningsklockor och larm från den borgerliga kanten om att våra förslag skulle innebära rena kaoset för svensk arbetsmarknad. Ungefär 80 000 fler är sysselsatta. Sysselsättningsgraden ökar. Arbetslösheten sjunker. Den sjunker ganska kraftigt för ungdomar, och det är bra. Vill de ha och kan få åtgärder, då står vi beredda, men om de själva fixar jobben – fine.
Anf. 46 ERIK BENGTZBOE (M):
Herr talman! Man kan konstatera av statsministerns inlägg att när det gäller jobben har det inte varit helt ointressant att styra på Alliansens budget.
Med den rådande situationen har många kommuner väldigt svårt att rekrytera framför allt sfi-lärare, och man vänder sig nu till staten för att få stöd i detta. Samtidigt väljer regeringen att gå fram med det som kallas för lärarlönelyftet där sfi-lärarna inte ingår.
Statsministerns frågestund
Detta betyder att det blir mindre lönsamt att utbilda sig just till sfi-lärare och mer lönsamt att välja att utbilda sig till någon typ av annan lärare. Detta riskerar att ytterligare förvärra situationen med bristen på sfi-lärare.
Hur tänker statsministern och regeringen möta bristen på sfi-lärare när man samtidigt gör det mindre lönsamt att utbilda sig till just det?
Anf. 47 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är en halsbrytande logik att det blir problem att rekrytera lärare när vi gör en rejäl satsning på lärarlönerna som är mycket bredare än den förra regeringens. Vi får ju större möjligheter i så fall.
Vi gör en speciell satsning på sfi-lärare eftersom vi behöver fler som bidrar där, men villkoren för just lärarlönelyftet har gjorts upp tillsammans med arbetsmarknadens parter och ska hanteras lokalt. Hur det sedan fördelas är upp till dem.
Detta ger tusentals lärare mer i lön. Det kommer att höja läraryrkets attraktivitet, och det kommer att vara oerhört viktigt i det jobb som vi har framför oss när det gäller att höja skolresultaten. Det står alltså över huvud taget inte i någon motsättning till det vi ska göra för att få fler lärare engagerade i sfi.
Regeringens arbete för etablering av asylsökande
Anf. 48 JOHN SKOGLUND (S):
Herr talman! Jag skulle vilja fråga statsministern om regeringens arbete för etablering av de människor som nu flyr och söker skydd i Sverige. Det har ju pågått ett intensivt arbete bland myndigheter och kommuner för att se till att dessa människor får ett värdigt mottagande och värdigt välkomnande. Men utöver detta har det också funnits ett enormt engagemang bland frivilligorganisationer och folkrörelser och inom civilsamhället, något som berör mig lite extra djupt som kulturpolitiker.
Hemma i Alingsås möter jag många av dessa hjältar som varje dag gör viktiga insatser för att människor som kommer hit ska lära sig språket, känna trygghet och komma in i samhället.
Min fråga gäller hur statsministern och regeringen arbetar vidare för att ta till vara allt det engagemang som finns runt om i landet. Hur tänker man stötta de här frivilligorganisationerna och studieförbunden?
Anf. 49 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det direkta svaret när det gäller frivilligorganisationer är att vi nu har skjutit till 200 miljoner kronor ytterligare till civilsamhället därför att man gör en så fantastisk insats. Det handlar både om hantverket, till exempel på utbildningssidan eller annat, och den mänskliga kontakten. Det är det som är det absolut viktigaste. Ju mer mänsklig kontakt mellan människor som bor i Sverige och kommer till Sverige desto bättre möjligheter att fortsätta bygga ett stabilt och säkert Sverige.
Det är alltså den mest konkreta insatsen vi gör, men det är också så att alla möjligheter ingår i de avtal som vi sluter med kommunerna om satsningar, där samarbetet med Arbetsförmedlingen är viktigt. Det är bara fantasin som sätter gränser, och där ser jag en mycket naturlig del också för civilsamhället.
Anf. 50 TALMANNEN:
Statsministerns frågestund
Jag vill tacka statsministern och deltagande ledamöter för denna frågestund och förklarar den härmed avslutad.
§ 10 Bordläggning
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Proposition
2015/16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
EU-dokument
JOIN(2015) 50 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Översyn av den europeiska grannskapspolitiken
§ 11 Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 25 november
2015/16:371 Statliga myndigheter som framtida arbetsgivare
av Hanna Westerén (S)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2015/16:372 Jägarnas tillgång till rätt vapen
av Sten Bergheden (M)
till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
2015/16:373 Bluffuniversitet i Sverige
av Hans Rothenberg (M)
till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
2015/16:374 Ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet
av Hans Rothenberg (M)
till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
2015/16:375 Svenska träskyddsnäringens konkurrenskraft
av Hans Rothenberg (M)
till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
§ 12 Anmälan om skriftliga svar på frågor
Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:
den 25 november
2015/16:272 Regeringens arbete med järnvägssäkerhet
av Per Klarberg (SD)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:273 Riskerna med färre bilbesiktningar
av Karin Svensson Smith (MP)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:286 Trafikens ökade klimatutsläpp
av Stina Bergström (MP)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:293 Gränsöverskridande järnvägstrafik
av Boriana Åberg (M)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:338 Vilka ”traineejobbare” finansministern har träffat
av Fredrik Schulte (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2015/16:300 Tyngre lastbilar på våra vägar
av Erik Ottoson (M)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:306 Nedläggning av skattekontor
av Ulla Andersson (V)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2015/16:310 Terrorister bland asylsökande
av Markus Wiechel (SD)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2015/16:308 Abortlagstiftningen
av Emma Henriksson (KD)
till statsrådet Gabriel Wikström (S)
2015/16:315 Situationen för syriska kvinnor i Turkiet
av Maria Weimer (FP)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2015/16:317 Byggavgifter
av Caroline Szyber (KD)
till statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
2015/16:314 Kommunismens brott i Europa
av Birgitta Ohlsson (FP)
till utrikesminister Margot Wallström (S)
2015/16:319 Svenska Skeppshypoteks utlåningsverksamhet
av Boriana Åberg (M)
till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
2015/16:320 CSN-lån till körkort
av Boriana Åberg (M)
till statsrådet Aida Hadzialic (S)
2015/16:313 Momsregler för flyktingboenden
av Gunilla Nordgren (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2015/16:318 Nya regler för miljöbilspremien
av Gunilla Nordgren (M)
till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
2015/16:321 TTIP och Upphandlingsmarknaden
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
2015/16:322 Framflyttning av beslut om vattendirektivet
av Magnus Oscarsson (KD)
till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
2015/16:324 Väg 225 i Stockholms län
av Barbro Westerholm (FP)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:330 Assistansersättningen
av Sofia Fölster (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2015/16:323 Översyn av LSS
av Sofia Fölster (M)
till statsrådet Åsa Regnér (S)
2015/16:328 Biståndet till Uganda
av Boriana Åberg (M)
till statsrådet Isabella Lövin (MP)
2015/16:325 Syntest för bilkörning
av Jimmy Ståhl (SD)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:327 Försvarsmaktens tillgång till läkemedel
av Lena Asplund (M)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2015/16:329 Arbetsbördan för socialtjänsten
av Cecilia Widegren (M)
till statsrådet Åsa Regnér (S)
2015/16:336 Syftet med anslag till energilagring
av Josef Fransson (SD)
till statsrådet Ibrahim Baylan (S)
2015/16:333 Registerbaserad forskning
av Christer Nylander (FP)
till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
2015/16:332 Familjehem
av Sofia Fölster (M)
till statsrådet Åsa Regnér (S)
2015/16:331 Identifikation som grund för utfärdande av uppehållstillstånd
av Anders Hansson (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2015/16:345 Olovlig uppkörning
av Mikael Cederbratt (M)
till statsrådet Anna Johansson (S)
2015/16:337 Skattebefrielse för funktionshindrades extrakostnader för bil
av Catharina Bråkenhielm (S)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2015/16:339 Från- och tillval i hyresrätt
av Caroline Szyber (KD)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2015/16:353 Förutsättningar för mineralåtervinning
av Emilia Töyrä (S)
till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
2015/16:346 Kommunernas inflytande på mottagandet av nyanlända
av Sten Bergheden (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2015/16:342 Taltidning till nytta för fler
av Lars Mejern Larsson (S)
till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
2015/16:340 Apotekarkajen i Slite hamn
av Allan Widman (FP)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2015/16:343 Styrning av det ekonomiska stödet till landstingen
av Lars-Arne Staxäng (M)
till statsrådet Gabriel Wikström (S)
§ 13 Kammaren åtskildes kl. 14.46.
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början till ajourneringen kl. 12.19 och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
ANN LARSSON
/Eva-Lena Ekman
Innehållsförteckning
§ 1 Avsägelse
§ 2 Anmälan om kompletteringsval
§ 3 Anmälan om fördröjt svar på interpellation
§ 4 Anmälan om faktapromemoria
§ 5 Ärende för hänvisning till utskott
§ 6 Ändringar i kulturmiljölagen
Kulturutskottets betänkande 2015/16:KrU3
Anf. 1 NICLAS MALMBERG (MP)
(Beslut fattades under § 8.)
§ 7 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda
Konstitutionsutskottets utlåtande 2015/16:KU3
Anf. 2 EMANUEL ÖZ (S)
Anf. 3 PATRICK RESLOW (M)
Anf. 4 FREDRIK ERIKSSON (SD)
(Beslut fattades under § 8.)
§ 8 Beslut om ärenden som slutdebatterats vid dagens sammanträde
KrU3 Ändringar i kulturmiljölagen
KU3 Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda
Ajournering
Återupptagna förhandlingar
§ 9 Statsministerns frågestund
Anf. 5 TALMANNEN
Åtgärder för minskat flyktingmottagande
Anf. 6 ANNA KINBERG BATRA (M)
Anf. 7 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 8 ANNA KINBERG BATRA (M)
Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Folkomröstning om asylinvandring
Anf. 10 JIMMIE ÅKESSON (SD)
Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 12 JIMMIE ÅKESSON (SD)
Anf. 13 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Reformer för förbättrad integration
Anf. 14 ANDERS W JONSSON (C)
Anf. 15 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 16 ANDERS W JONSSON (C)
Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Stopp för nya kolgruvor
Anf. 18 JONAS SJÖSTEDT (V)
Anf. 19 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 20 JONAS SJÖSTEDT (V)
Anf. 21 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Lågutbildade asylsökandes inträde på arbetsmarknaden
Anf. 22 JAN BJÖRKLUND (L)
Anf. 23 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 24 JAN BJÖRKLUND (L)
Anf. 25 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Förebyggande arbete mot terrorism
Anf. 26 ANDREAS CARLSON (KD)
Anf. 27 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 28 ANDREAS CARLSON (KD)
Anf. 29 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
EU:s flyktingpolitik
Anf. 30 MAGNUS MANHAMMAR (S)
Anf. 31 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Regeringens arbete på klimatområdet
Anf. 32 JONAS ERIKSSON (MP)
Anf. 33 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Hot mot kristna och homosexuella i Sverige
Anf. 34 ROBERT HANNAH (L)
Anf. 35 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Stöd till Frankrikes terrorbekämpning
Anf. 36 KARIN ENSTRÖM (M)
Anf. 37 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Finansiering av välfärd och flyktingmottagande
Anf. 38 OSCAR SJÖSTEDT (SD)
Anf. 39 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
RUT-avdragets betydelse för nyanländas sysselsättning
Anf. 40 HELENA BOUVENG (M)
Anf. 41 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Fler aktörer i arbetet för klimatomställning
Anf. 42 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 43 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Integrationen och regeringens jobbpolitik
Anf. 44 CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)
Anf. 45 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Bristen på sfi-lärare
Anf. 46 ERIK BENGTZBOE (M)
Anf. 47 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Regeringens arbete för etablering av asylsökande
Anf. 48 JOHN SKOGLUND (S)
Anf. 49 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 50 TALMANNEN
§ 10 Bordläggning
§ 11 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 12 Anmälan om skriftliga svar på frågor
§ 13 Kammaren åtskildes kl. 14.46.
Tryck: Elanders, Vällingby 2015