Protokoll 2021/22:15 Onsdagen den 13 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 2021/22:15
§ 1 Val av ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation
Val av 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation företogs.
Sedan kammaren godkänt den gemensamma listan var följande personer valda till ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation till dess nytt val till delegationen förrättats i början av nästa riksmöte:
Gunilla Carlsson (S)
Hans Wallmark (M)
Emilia Töyrä (S)
Maria Stockhaus (M)
Aron Emilsson (SD)
Lars Mejern Larsson (S)
Magnus Ek (C)
Lorena Delgado Varas (V)
Cecilie Tenfjord Toftby (M)
Angelika Bengtsson (SD)
Eva Lindh (S)
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Per-Arne Håkansson (S)
Arman Teimouri (L)
Staffan Eklöf (SD)
Anna Vikström (S)
Pål Jonson (M)
Annika Hirvonen (MP)
Linda Modig (C)
Daniel Riazat (V)
§ 2 Val av suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation
Val av 20 suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation företogs.
Sedan kammaren godkänt den gemensamma listan var följande personer valda till suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation till dess nytt val till delegationen förrättats i början av nästa riksmöte:
Johan Andersson (S)
Ann-Sofie Alm (M)
Aylin Fazelian (S)
Sofia Westergren (M)
Cassandra Sundin (SD)
Patrik Björck (S)
Daniel Bäckström (C)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Lars Püss (M)
Lars Andersson (SD)
Åsa Karlsson (S)
Magnus Jacobsson (KD)
Annelie Karlsson (S)
Maria Nilsson (L)
Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Maria Strömkvist (S)
Mattias Karlsson i Luleå (M)
Rasmus Ling (MP)
Ola Johansson (C)
Elin Segerlind (V)
§ 3 Justering av protokoll
Protokollet för den 22 september justerades.
§ 4 Avsägelser
Tjänstgörande ålderspresidenten meddelade
att Joakim Sandell (S) avsagt sig uppdraget som ledamot i justitieutskottet,
att Anna Wallentheim (S) avsagt sig uppdraget som ledamot i kulturutskottet och
att Gustaf Lantz (S) avsagt sig uppdraget som suppleant i justitieutskottet.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
§ 5 Anmälan om kompletteringsval
Tjänstgörande ålderspresidenten meddelade att Socialdemokraternas partigrupp anmält Gustaf Lantz som ledamot i justitieutskottet.
Tjänstgörande ålderspresidenten förklarade vald till
ledamot i justitieutskottet
Gustaf Lantz (S)
§ 6 Utökning av antalet suppleanter
Valberedningen hade, enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag, tillstyrkt att antalet suppleanter skulle utökas enligt följande:
från 320 till 328 i finansutskottet
från 322 till 328 i skatteutskottet
från 322 till 328 i justitieutskottet
från 322 till 328 i civilutskottet
från 322 till 329 i socialförsäkringsutskottet
från 323 till 328 i socialutskottet
från 323 till 329 i kulturutskottet
från 322 till 328 i utbildningsutskottet
från 321 till 326 i trafikutskottet
från 323 till 328 i miljö- och jordbruksutskottet
från 322 till 328 i näringsutskottet
från 321 till 327 i arbetsmarknadsutskottet
från 324 till 329 i EU-nämnden
Kammaren medgav dessa utökningar.
§ 7 Val av extra suppleanter
Val av extra suppleanter i utskott företogs.
Sedan kammaren godkänt den gemensamma listan var följande personer valda i enlighet med valberedningens förslag till extra suppleanter i utskott:
finansutskottet
Pernilla Stålhammar (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
skatteutskottet
Pernilla Stålhammar (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
justitieutskottet
Elisabeth Falkhaven (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
civilutskottet
Elisabeth Falkhaven (MP)
Pernilla Stålhammar (MP)
Anna Sibinska (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
socialförsäkringsutskottet
Elisabeth Falkhaven (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
socialutskottet
Anna Sibinska (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
kulturutskottet
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
utbildningsutskottet
Elisabeth Falkhaven (MP)
Pernilla Stålhammar (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
trafikutskottet
Pernilla Stålhammar (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
miljö- och jordbruksutskottet
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Axel Hallberg (MP)
näringsutskottet
Pernilla Stålhammar (MP)
Camilla Hansén (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
arbetsmarknadsutskottet
Pernilla Stålhammar (MP)
Anna Sibinska (MP)
Camilla Hansén (MP)
Lorentz Tovatt (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Axel Hallberg (MP)
EU-nämnden
Pernilla Stålhammar (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Leila Ali-Elmi (MP)
Margareta Fransson (MP)
Axel Hallberg (MP)
§ 8 Anmälan om granskningsrapport
RiR 2021:25 Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare
§ 9 Ärenden för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
Propositioner
2021/22:16 och 20 till finansutskottet
2021/22:18 till miljö- och jordbruksutskottet
2021/22:19 till konstitutionsutskottet
2021/22:21 och 23 till skatteutskottet
2021/22:28 till utbildningsutskottet
Skrivelse
2021/22:24 till civilutskottet
Motioner
2021/22:59 till justitieutskottet
2021/22:410, 923, 1007, 1038, 1150 och 1156 till justitieutskottet
2021/22:307 till socialutskottet
2021/22:4091 till finansutskottet
2021/22:924 och 1151 till miljö- och jordbruksutskottet
2021/22:4223, 4225, 4226 och 4230 till näringsutskottet
2021/22:4021 och 4229 till försvarsutskottet
2021/22:4237 till utbildningsutskottet
2021/22:4227 och 4228 till arbetsmarknadsutskottet
EU-dokument
COM(2021) 421 och COM(2021) 422 till finansutskottet
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 30 november.
§ 10 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU7
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (prop. 2020/21:206)
föredrogs.
Kammaren biföll utskottets förslag att ärendet fick avgöras trots att det varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det skulle behandlas.
Tjänstgörande ålderspresidenten konstaterade att ingen talare var anmäld.
§ 11 Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt
Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU8
Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt (skr. 2020/21:167)
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
föredrogs.
Anf. 1 JAN ERICSON (M):
Herr ålderspresident! Användningen av miljöskatter har ökat över tid, både för att styra människors beteenden i den riktning som en majoritet av politikerna önskar och för att öka statens skatteintäkter. Begreppet grön skatteväxling har också fått allt större betydelse. Man menar då att man sänker skatten på exempelvis arbete och i stället höjer den på sådant som man anser är miljöskadligt. I teorin har detta ansetts gå jämnt ut i statens finanser.
Många har dock invänt mot att detta är feltänkt och inte hållbart i längden. Om människor ändrar sina beteenden på det sätt som politikerna önskar faller automatiskt skatteintäkterna och det uppstår en brist i statens budget.
Riksrevisionen har nu granskat frågan, och i sin rapport rekommenderar de regeringen att utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen påpekar att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden med nuvarande skatteregler och påpekar att denna trend inte syns i regeringens långsiktiga beräkningar.
Regeringen anger i sin svarsskrivelse att de delar Riksrevisionens bedömning att den metod som används för att beräkna inkomster från miljö‑ och energiskatter på lång sikt kan förbättras, men att överskattningen av skatteintäkterna dock inte är av den omfattningen att bedömningen av finanspolitikens hållbarhet nödvändigtvis blir felaktig.
Från moderat sida håller vi inte med om detta. Det är uppenbart att regeringen brister i att bedöma intäkterna från miljöstyrande skatter på lång och kort sikt. Ett aktuellt exempel är den nya skatten på plastbärkassar som regeringen har infört och som, förutom att den inte medför några tydliga miljövinster och är dåligt utformad, enbart har inbringat en bråkdel av de intäkter som regeringen hade räknat med till statsbudgeten.
Det går inte att komma ifrån att inkomster från en stabil skattebas kan ersättas med en eroderande skattebas på längre sikt, vilket är idén med grön skatteväxling. I den gröna skatteväxling som regeringen och dess samarbetspartier håller på att genomföra ska höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande med minst 15 miljarder kronor. Dessutom innebär januariavtalet att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.
Det är skillnad på att beräkna och prognostisera intäkter från en relativt stabil skattebas, såsom arbete, jämfört med intäkter från en eroderande skattebas, exempelvis när miljöskadlig verksamhet beskattas. Det skapar risker för de offentliga finanserna att göra den sortens skatteväxling om det inte kombineras med exempelvis utgiftsminskningar eller andra inkomstförstärkningar.
Det är centralt att miljöskatter koncentreras till att vara just miljöstyrande. Om miljöskatter successivt utgör en alltmer betydande del av statens intäkter skapar det risker för offentliga finanser eftersom hela idén med miljöstyrande skatter är just att det som beskattas ska fasas ut.
Det är av stor vikt att skatter och förändringar av skatter utvärderas, särskilt när det råder osäkerhet om vilken effekt skatteförändringen kan förväntas få.
Kemikalieskatten är ett exempel där detta inte gjorts. Riksdagen tillkännagav för regeringen redan under riksmötet 2017/18 att kemikalieskatten ska utvärderas. Detta är fortfarande inte helt uppfyllt.
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
Kemikalieskatten är en skadlig punktskatt som inte har någon miljönytta. Den har införts på främst elektronikvaror i Sverige och blivit en ny tung pålaga som en hel bransch tvingas hantera med nya omfattande kostnader och administration som följd.
Kemikalieskatten har också kritiserats för att enbart inbringa en begränsad andel av de intäkter som regeringen ursprungligen räknade med. Skatten och dess negativa konsekvenser är ännu ej helt utvärderad i enlighet med vad riksdagen uppmanat regeringen att göra. Detta borde ha skett och hade kunnat utgöra ett viktigt underlag när regeringen nu planerar och förbereder en ny skadlig kemikalieskatt i form av en skatt på kläder och skor.
Sammanfattningsvis anser Moderaterna att regeringen måste ta frågan om att byta ut stabila skattebaser mot eroderande skattebaser på allvar.
Vi föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att bättre beakta och prognostisera hur inkomsterna på klimat‑, miljö- och energiområdet, inklusive regeringens gröna skatteväxling, påverkar offentliga finanser på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
Vi föreslår också att riksdagen ställer sig bakom att regeringen i större utsträckning behöver följa upp och utvärdera effekterna av de skatter man inför med miljöstyrande motiv liksom presentera mer genomgående konsekvensanalyser av risker med och effekter av grön skatteväxling och tillkännager detta för regeringen.
Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.
Anf. 2 DENNIS DIOUKAREV (SD):
Herr ålderspresident! I skrivelsen som vi har på riksdagens bord i dag ger regeringen sin syn på de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat med anledning av myndighetens granskning av miljöskatter och de skatteintäkter som dessa genererar.
Miljöskatterna är utformade på ett sådant sätt att när de uppfyller sitt syfte minskar skatteintäkterna.
Det är just träffsäkerheten i skatteprognoserna som Riksrevisionen har granskat, och en av rekommendationerna som myndigheten ger är att metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt bör utvecklas så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Man skriver att regeringens beräkningar riskerar att överskatta de årliga skatteintäkterna och att det i sådana fall innebär att riksdagen ges en felaktig bild av hållbarheten i de offentliga finanserna. Riksrevisionen anger vidare att det därmed finns en risk för att säkerhetsmarginalen i regeringens hållbarhetsbedömning minskar.
Regeringen å sin sida verkar halvt om halvt vara överens med Riksrevisionen, dock med brasklappen att överskattningen av skatteintäkterna inte är så stor att man behöver oroa sig över finanspolitikens hållbarhet.
Det är väl här någonstans som Riksrevisionens och regeringens grundläggande syn på skatteprognoserna skiljer sig åt. Regeringen bestrider alltså en expertmyndighet vars hela existensberättigande bygger på att identifiera risker och komma med förslag på åtgärder. I stället för att erkänna problemformuleringen – att skatteprognoserna äventyrar finanspolitikens hållbarhet – rycker man på axlarna och säger att det där nog löser sig.
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
Det är just denna mentalitet som Sverigedemokraterna är kritiska till. Riksrevisionen uppskattar att regeringen har överskattat de årliga skatteintäkterna med ungefär en halv procent av bnp 2050, vilket motsvarar cirka 25 miljarder kronor mätt med dagens bnp och penningvärde. Det är klart att detta påverkar förtroendet för skattesystemet.
Jag läste en intressant rubrik på samma tema i svensk affärspress förra veckan: ”Miljöskatten slår hårt mot begagnad elektronik. När kemikalieskatten överstiger värdet på produkten blir det i princip omöjligt att sälja den.”
Vi ska inte gå in på skatterna i detalj i dag, men jag konstaterar att den gröna skatteväxlingen är full av logiska vurpor, som just denna, som underminerar förtroendet för skattesystemet.
Dessutom och viktigare är att det är riskabelt att göra finansieringen av svensk välfärd beroende av osäkra skattebaser. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi skriver om den gröna skatteväxlingen i sin rapport att det är ”desto svårare att via skatteväxling finna en hållfast finansiering av den offentliga sektorn”.
Tolka mig rätt: Det ligger i sakens natur att intäkter från eroderande skattebaser, som miljöskatter, är svårare att prognostisera, så jag klagar inte på bristande kompetens. Min poäng är att man trots alla de resurser som finns tillgängliga i dag ändå inte lyckas prognostisera bättre. Att i det läget då säga ”låt oss öka miljöskatternas andel av de totala skatteintäkterna” som regeringen gör är som att säga låt oss öka osäkerheten i skatteintäkterna ännu mer.
Vilka konsekvenser kommer det att få för finansieringen av rättsväsen, sjukvård och skola om det görs en överskattning av skatteintäkterna med faktor 10? Det var fallet med plastpåseskatten, som enligt regeringens budgeterade prognoser skulle inbringa 2,1 miljarder kronor men som i själva verket drog in knappt 175 miljoner kronor.
Är det med denna osäkerhet vi ska trygga de offentliga finanserna? Är det med skatt på Playstation, plastpåsar och kylskåp som den svenska välfärden ska byggas?
Herr ålderspresident! Om det är den vägen regeringen väljer för Sverige är det minsta vi kan kräva att regeringen reflekterar över vilka risker som det medför.
Den moderata motionen lyfter ett antal viktiga poänger som regeringen bör ta med sig i det framtida arbetet. Nummer ett är att inkludera prognoser över hur offentliga finanser påverkas av den gröna skatteväxlingen på kort sikt. Nummer två är att utvärdera riskerna med den gröna skatteväxlingen.
Jag tycker att det är fullt rimliga krav från riksdagen att ställa på regeringen mot bakgrund av den osäkerhet som det innebär att jobba med den här sortens skattebaser. Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 3 ÅSA WESTLUND (S):
Herr ålderspresident! Det svenska skattesystemet utgör förstås grunden för det svenska välfärdssamhället. Skatt ska betalas efter bärkraft med syftet att finansiera vår gemensamma välfärd – av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
Men skatter kan också vara motiverade för att till exempel korrigera icke-fungerande marknadskrafter när man inte betalar för det man förstör av det gemensamma. De kan också användas för att snabba på takten i klimatomställningen genom att ha en styrande effekt. Jag tror att de flesta människor håller med om att det ska vara lätt att välja rätt.
Det är naturligt och till och med önskvärt att intäkterna från miljöskatterna minskar, i alla fall om det är en särskild miljöskatt, eftersom hela syftet med skatten är att bidra till omställningen och därmed våra levnadsvanor så att vi får ett grönare samhälle. Det är också viktigt att vi som beslutsfattare får korrekta bedömningar av hur intäkterna från miljöskatterna utvecklas på sikt och hur detta påverkar våra offentliga finanser och därmed möjligheten att finansiera vår gemensamma välfärd.
Bakgrunden till dagens debatt är att Riksrevisionen har granskat om regeringen i tillräckligt hög utsträckning har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Det är en viktig granskning som bidrar till ökad förståelse för hur vi bör utforma och utvärdera vårt skattesystem och dess syfte. Detta blir mer angeläget ju mer vi har av denna typ av skatter.
Den övergripande slutsatsen från rapporten är att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Under 2000-talet har vi sett att statens intäkter från energi- och koldioxidskatter trendmässigt har minskat, och i takt med att samhället fortsätter att ställa om beräknas också intäkterna från dessa skattebaser att minska. Därmed finns en risk att regeringen kan ge en felaktig bild av hållbarheten i de offentliga finanserna, enligt Riksrevisionen.
Utifrån detta ger Riksrevisionen två rekommendationer till regeringen. Den första är att man bör utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den fångar upp utvecklingen på klimat- och energiområdet. Den andra rekommendationen är att man bör ge Energimyndigheten i uppdrag att återkommande ta fram ett huvudscenario över Sveriges energisystem på lång sikt.
I regeringens skrivelse framgår det att man instämmer i den första delen av kritiken eller rekommendationerna och att man avser att ändra den metod som nu används för att beräkna inkomsterna från miljö- och energiskatter så att den bättre fångar upp det faktum att skatteunderlaget från dessa skatter förväntas krympa.
När det gäller den andra rekommendationen gör regeringen bedömningen att Energimyndighetens nuvarande scenarier ger ett tillräckligt bra underlag för framtida hållbarhetsberäkningar.
Vi står inför stora utmaningar framöver. Vi har en allt äldre befolkning som kommer att behöva vård och omsorg. Vi behöver öka takten i den gröna omställningen och trycka ned utsläppen samtidigt som vi skapar möjligheter för framtidens gröna jobb. Tryggheten i samhället behöver stärkas med fortsatta tillskott till polisen och hela rättskedjan och nya investeringar för att hindra att unga dras in i kriminella miljöer.
Allt detta kommer att kosta. Så enkelt är det. Desto viktigare är det att vi då följer upp och granskar hur de offentliga finanserna utvecklas.
Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
(Applåder)
Anf. 4 JAN ERICSON (M) replik:
Herr ålderspresident! Åsa Westlund pekar på alla de viktiga sakerna i sitt anförande och på hur viktigt det är att man följer upp och så vidare, och sedan avslutar hon med att yrka avslag på den motion som säger just detta.
Jag tycker att det är ett problem att regeringen tar väldigt lätt på kritiken och avfärdar den. Precis som Dennis Dioukarev nämnde är plastpåseskatten ett bra exempel. Där hade man budgeterat intäkter på långt över 2 miljarder, och så blev det 175 miljoner. Om vi har många miljöskatter som har den utvecklingen kommer det att bli ett väldigt stort hål i statens budget med tiden, särskilt om regeringen följer sitt mål att öka andelen miljöskatter och växla från exempelvis skatt på arbete till miljöskatter. Då riskerar vi att få ett stort hål i finanserna. Därför tycker jag att det är konstigt att man inte tar denna fråga på större allvar.
Jag pekade också på kemikalieskatten. Där sa riksdagen redan under den förra mandatperioden att frågan skulle utvärderas ordentligt, men detta har regeringen inte gjort trots att det nu har gått en hel del mandatperiod sedan riksdagen tog beslutet.
Jag vill fråga Åsa Westlund, som är ordförande i riksdagens finansutskott, som har ansvaret i riksdagen för statsbudgeten och statens finanser: Tycker hon att det är rimligt att regeringen inte verkställer det som riksdagen har beslutat och som har stor betydelse för att uppnå stabila statsfinanser?
Anf. 5 ÅSA WESTLUND (S) replik:
Herr ålderspresident! Det var en lång rad synpunkter. Man ska komma ihåg att det betänkande som vi yrkar bifall till innehåller ett erkännande från regeringen av att den metod som regeringen under väldigt lång tid har använt för att beräkna inkomsterna från miljö- och klimatskatter inte riktigt tar hänsyn till hur framgångsrika dessa skatter trots allt är i att styra människors agerande. Därför avser regeringen att ändra detta.
Som socialdemokrat kan jag verkligen hålla med om att det inte är en väg framåt att helt ersätta stabila skattebaser med den här typen av skatter, utan vi behöver fortsatt stabila och starka skatteintäkter från stabila skatteinkomster. Samtidigt tror jag att Jan Ericson håller med mig om att man inte ska ta ut för mycket i skatt. Om man kan ta in skatter i form av klimat‑ och miljöskatter, som bidrar till att finansiera välfärden, är det klart att man ska använda ett visst utrymme av det till att sänka skatten där det kan vara läge att göra detta, nämligen på arbete.
När det gäller tillkännagivandet är inte jag regeringen. Jan Ericson är flitig när det gäller att ställa interpellationer, så han får väl återkomma i ett sådant forum för att pressa regeringen om detta. Jag kan bara säga att jag tror att det hade varit lättare för regeringen att leva upp till tillkännagivandena snabbt och effektivt om de hade varit lite mer prioriterade och begränsade än den mängd tillkännagivanden som Jan Ericson har varit med och drivit fram från riksdagen.
Anf. 6 JAN ERICSON (M) replik:
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
Herr ålderspresident! Att jag har bidragit till många tillkännagivanden under åren har en förklaring: Det är helt enkelt så att vi inte är nöjda med regeringens politik och att det har funnits en majoritet i riksdagens kammare för att göra förändringar. Ibland har regeringen verkställt det som riksdagen har beslutat, men alltför ofta har man inte gjort det. Då är det klart att det kommer nya tillkännagivanden och nya omröstningar. Om regeringen följer riksdagen, som ändå bestämmer, skulle det bli färre tillkännagivanden. Det är regeringen själv som bäddar för detta, tycker jag.
Visst är det viktigt att miljöskatter har en miljöstyrande effekt. Det sa jag också i mitt anförande. Det är detta som ska vara huvudsyftet med miljöskatter, inte att man ska ha dem som skattebas. Det fanns också en annan bit här, nämligen vad miljöskatterna faktiskt får för effekt i övrigt. Det är en sak att de kan vara miljöstyrande, men de kan också ha en massa andra nackdelar och vara rent skadliga. Plastpåseskatten är ett bra sådant exempel. Den har slagit undan benen för miljövänlig tillverkning av plastpåsar. Det var väl inte riktigt meningen, men det är den effekt som den har fått. Vi har företag som har fått avveckla sin verksamhet på grund av plastpåseskatten, trots att de gör miljövänliga påsar. Det är helt hål i huvudet att ha en sådan lagstiftning.
Kemikalieskatten har fått liknande effekter. Den har gynnat import av elektronik, för att man ska slippa skatten, och har slagit ut butiker som säljer varor i Sverige. Man måste titta inte bara på vad skatterna har för statsfinansiell betydelse utan också på vilken betydelse de får i samhället. Därför tycker jag att vår reservation är bra. Den handlar både om att utvärdera effekterna och om den statsfinansiella biten i det.
Jag kan bara beklaga. Jag tycker att regeringen tar detta lite väl lättvindigt. Det är faktiskt ganska allvarlig kritik från Riksrevisionen.
Anf. 7 ÅSA WESTLUND (S) replik:
Herr ålderspresident! Jag tackar Jan Ericson för möjligheten att återigen säga att regeringen tar detta på allvar och har för avsikt att ändra beräkningsmodellen.
Det kanske inte är lätt för en moderat att skilja på vad som är en miljöskatt med syftet att minska nedskräpningen och vad som är en klimatmotiverad skatt. Plastpåseskatten är en skatt som framför allt syftar till att få bort nedskräpningen i våra hav. Detta är något som Moderaterna ofta står här och pratar om, men de har väldigt få förslag om hur man ska komma till rätta med plasten i haven. Detta är ett exempel på hur vi gör konkret politik av det.
Det är inte en klimatrelaterad skatt. De miljöpåsar Jan Ericson pratar om är framför allt en bra grej för klimatet, men här är syftet alltså att få bort nedskräpningen, som kan ske med olika plastpåsar. Här kan man se att en stor förändring har skett i många svenskars vardag, där man plötsligt inte längre har samma behov av plastpåsar. Det är väldigt bra och också en klimatvinst, men framför allt är det en miljövinst.
Men ärligt talat låter det lite grann som att Moderaterna bara ser nackdelar med alla former av miljöskatter när det väl kommer till kritan. Då vill jag ändå påminna Moderaterna om att den bärande tanken bakom er klimat- och miljöpolitik är att det är förorenaren som ska betala. Men ändå, när det väl kommer till kritan, är det alltid fel och måste alltid utvärderas lite till och alltid kritiseras.
Vad är i så fall kvar av den moderata klimat- och miljöpolitiken? Det kan Jan Ericson inte svara på. Men jag tror att väljarna kan se genomskinligheten.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
Riksrevisionens granskning av miljö-skatter på lång sikt
Tillfällig skattereduk-tion för arbetsinkoms-ter för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
§ 12 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
Skatteutskottets betänkande 2021/22:SkU2
Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin (prop. 2020/21:200)
föredrogs.
Anf. 8 ANNE OSKARSSON (SD):
Herr ålderspresident! Jag står här med anledning av propositionen som handlar om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin.
Förslaget innebär att skattereduktion kan fås för arbetsinkomster på mellan 60 000 kronor och 500 000 kronor – något högre upp till 300 000 kronor, och sedan sker en avtrappning. Detta får till följd att marginalskatten höjs för inkomster under genomsnittet.
Skattereduktionen ges med en bestämd summa. Procentuellt blir den störst för personer med låga inkomster, men den träffar även medelhöga inkomster. Bidraget kan fås först efter inlämnad deklaration, vilket innebär att det betalas ut tidigast andra kvartalet 2022.
Herr ålderspresident! Det finns andra grupper som skulle ha behov av skattereduktion, till exempel arbetslösa, pensionärer och personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Förslaget kan sägas vara ofördelaktigt för pensionärer, som nu igen ska betala mer skatt i förhållande till yrkesverksamma. Det är synnerligen olyckligt att precis när man har kommit till rätta med skatteskillnaderna mellan pensioner och arbete höjs skatten igen, och man får en ny pensionärsskatt. Pensionen är ju en uppskjuten arbetsinkomst. Det som regeringen gör genom förslaget är att öka klyftan mellan arbetsinkomst och annan inkomst.
En grupp som har drabbats särskilt hårt av pandemin är just pensionärerna. Folkhälsomyndigheten ansåg att 70-plussare skulle isolera sig, då de ansågs vara sköra äldre. De skulle inte gå och handla mat och besöka affärer. Att få mat hemkörd är dock inte utan kostnad. Alla över 70 år betraktades som en homogen grupp – ingen individualisering.
Herr ålderspresident! Många pensionärer förlorade sin livspartner under pandemin. Och då det var flest män som dog blev kvinnorna satta i en nästan omöjlig situation. Många äldre har avsagt sig hemtjänst under pandemin för att de fick träffa för många nya. Det var upp till 14 olika personer som kom under en 14-dagarsperiod.
Tillfällig skattereduk-tion för arbetsinkoms-ter för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
De som har bott på särskilda boenden blev instängda och utsattes då för en extra risk då de blivit ensamma och deprimerade. De fick inte träffa sina nära och kära. Många dog ensamma.
Herr ålderspresident! Fattigpensionärerna är en grupp som regeringen borde ha gett skattereduktion. Det känns absolut inte bra att se äldre damer med hatt och rouge på kinderna gå och plocka burkar för att få ihop vardagsekonomin.
Av de 700 000 svenskar som uppbär garantipension är 300 000 fattigpensionärer enligt EU. Av dessa personer är 200 000 kvinnor.
Risken att ha en disponibel inkomst som kan medföra risk för fattigdom stiger med åldern. Risken är störst för kvinnor som är över 75 år. Var tredje har låg disponibel inkomst till följd av att de har varit hemma med barn, arbetat deltid eller tagit hand om anhöriga då samhället inte har räckt till.
Varannan kvinna över 65 år lever ensam. Bland män i samma ålder lever var fjärde ensam.
Den ålderism som härskar i landet gör det inte lätt för äldre personer att få ett nytt arbete.
Vad säger då remissinstanserna? Många tvivlar på träffsäkerheten i förslaget. Enligt Folkhälsomyndigheten riskerar förslaget att öka skillnaderna mellan olika gruppers ekonomiska situation, vilket kan vara negativt för en jämlik hälsa i befolkningen.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering framhåller att ökat hemarbete kan leda till minskade hushållsutgifter och bedömer att det ur stimulanssynpunkt hade varit mer kostnadseffektivt med riktade bidrag till dem som har lägst inkomst.
Vi sverigedemokrater menar att alla med låg inkomst borde ha fått skattereduktion, oavsett vilken inkomst det är fråga om – pension, aktivitetsstöd etcetera. Samma inkomst borde ge samma skattereduktion.
Propositionen borde snarare ha gjort en ansats att stimulera hushållen mer och se till att de får skattereduktion.
Jag yrkar avslag på propositionen och bifall till reservationen.
Anf. 9 SULTAN KAYHAN (S):
Herr ålderspresident! Coronapandemin har drabbat hela världen. En viktig åtgärd för att minska smittspridningen har varit att hålla avstånd, om möjligt arbeta hemifrån och gärna färdas på annat sätt än med kollektivtrafik.
Det är dock långt ifrån alla som har kunnat arbeta hemifrån. Vårdpersonal har behövt befinna sig på plats för att rädda liv, och kollektivtrafiken har fortsatt att gå. Många LO-medlemmar utöver dem som arbetar inom vården och kollektivtrafiken har behövt befinna sig på plats för att både produktion och samhälle har behövt fortsätta fungera.
Anpassningar som har krävts för ändrade färdsätt till arbetet och för hemarbete kan ha inneburit ökade arbetskostnader. För att kompensera för ökade arbetskostnader till följd av pandemin och som en stimulans för konjunkturen föreslår regeringen en tillfällig skattereduktion för 2021 och 2022. Regeringen tycker att det är viktigt att åtgärden tydligt riktas till personer med låga och medelhöga inkomster. Därför gäller skattereduktionen för personer med inkomster mellan 60 000 kronor och 500 000 kronor. Skattereduktionen ges med en bestämd summa och blir därför procentuellt störst för personer med låga inkomster.
Tillfällig skattereduk-tion för arbetsinkoms-ter för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
Dessutom föreslås en infasning vid arbetsinkomster över 60 000 kronor per år och att skattereduktionen ges med fullt belopp vid 240 000 kronor. Sedan sker en avtrappning vid inkomster på 300 000–500 000 kronor.
Herr ålderspresident! Det finns en orättvis pensionärsskatt. Men Sverigedemokraterna har aldrig varit intresserade av att ta bort den.
Skatteklyftan infördes av Alliansen genom uppdelad inkomstbeskattning och jobbskatteavdrag, inte av oss. Vi socialdemokrater har hela tiden drivit på för att ta bort denna klyfta. Nu är vi snart i mål. Snart är den orättvisa pensionärsskatten borttagen. Och det är verkligen inte Sverigedemokraternas förtjänst, utan snarare tvärtom.
Sverigedemokraternas nyfunna omtanke om pensionärerna fanns inte när de svek pensionärerna, till exempel 2015, då de röstade med M:s, KD:s, L:s och C:s budget varigenom klyftan med pensionärsskatten kvarstod i stället för att minskas, som den skulle ha gjort med vår S-, MP- och V-budget.
Så sent som hösten 2019 valde Sverigedemokraterna att hellre stödja M-KD-budgeten än pensionärerna. När högerns budget gick igenom med Sverigedemokraternas stöd fördröjdes borttagandet av skatteklyftan ytterligare.
Nu säger Sverigedemokraterna att det vore ”olyckligt” med en skattereduktion som inte inkluderar pensionärer. De är helt enkelt inte trovärdiga när de står här och säger det, för inte ens i sitt färska budgetförslag har de något särskilt seriöst förslag för att ta bort skatteklyftan. Skulle Sverigedemokraternas budgetmotion få stöd skulle den bara leda till en ny skatteklyfta för sjukpensionärer och för personer med funktionsnedsättning, just när vi socialdemokrater har lagt fram ett förslag om att ta bort den befintliga.
Herr ålderspresident! Den tillfälliga skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare är något helt annat än ett jobbskatteavdrag. Det är en tillfällig skattereduktion kopplad till ökade arbetskostnader på grund av pandemin. Den är som sagt tillfällig och ska inte innebära några ökade skillnader mellan olika gruppers ekonomiska situation eller skapa någon ny skatteklyfta annat än tillfälligt.
Regeringen har gjort allt den har kunnat för att hantera pandemins effekter. En del av det har inneburit stöd till företag. Går man in på Företagarnas hemsida ser man en lång lista över alla stöd som företagen har kunnat få under pandemin – faktiskt hela 14 olika. Där var det ingen som protesterade.
Varför skulle det nu vara så hemskt med stöd till löntagare? Det kanske det förmenta arbetarpartiet Sverigedemokraterna kan förklara för de LO-medlemmar som varje arbetsdag har varit tvungna att ta sig till arbetet under pandemin.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 10 TONY HADDOU (V):
Tillfällig skattereduk-tion för arbetsinkoms-ter för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
§ 13 Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021
Skatteutskottets betänkande 2021/22:SkU3
Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 (prop. 2020/21:207)
Skattereduktion för investeringar i in-ventarier anskaffade
år 2021
föredrogs.
Anf. 11 TONY HADDOU (V):
Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 12 SULTAN KAYHAN (S):
Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 9.44 på förslag av tjänstgörande ålderspresidenten att ajournera sammanträdet till kl. 16.00, då votering skulle äga rum.
Återupptaget sammanträde
Sammanträdet återupptogs kl. 16.00.
§ 14 Beslut om ärenden som slutdebatterats vid dagens sammanträde
FiU7 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
Kammaren biföll utskottets förslag.
FiU8 Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt
1. utskottet
2. res. (M, SD)
Votering:
192 för utskottet
116 för res.
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet:89 S, 28 C, 23 V, 20 KD, 18 L, 13 MP, 1 -
För res.:61 M, 55 SD
Frånvarande:11 S, 9 M, 7 SD, 3 C, 4 V, 2 KD, 2 L, 3 MP
SkU2 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
1. utskottet
2. res. (SD, V)
Votering:
211 för utskottet
78 för res.
18 avstod
42 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet:89 S, 61 M, 28 C, 2 KD, 18 L, 13 MP
För res.:54 SD, 23 V, 1 -
Avstod:18 KD
Frånvarande:11 S, 9 M, 8 SD, 3 C, 4 V, 2 KD, 2 L, 3 MP
Robert Halef och Magnus Jacobsson (båda KD) anmälde att de avsett att avstå från att rösta men markerats ha röstat ja.
SkU3 Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021
1. utskottet
2. res. (V)
Votering:
264 för utskottet
25 för res.
19 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets förslag.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet:89 S, 61 M, 54 SD, 28 C, 1 KD, 18 L, 13 MP
För res.:1 SD, 23 V, 1 -
Avstod:19 KD
Frånvarande:11 S, 9 M, 7 SD, 3 C, 4 V, 2 KD, 2 L, 3 MP
Robert Stenkvist (SD) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats ha röstat nej.
Robert Halef (KD) anmälde att han avsett att avstå från att rösta men markerats ha röstat ja.
§ 15 Bordläggning
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Motioner
med anledning av skr. 2020/21:215 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
2021/22:411 av Maj Karlsson m.fl. (V)
2021/22:1010 av Juno Blom m.fl. (L)
2021/22:1040 av Linda Lindberg m.fl. (SD)
2021/22:1065 Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD)
2021/22:1155 av Sofia Nilsson och Anders W Jonsson (båda C)
2021/22:1157 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M)
med anledning av prop. 2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk
2021/22:4029 av Ulla Andersson m.fl. (V)
2021/22:4224 av Jakob Forssmed m.fl. (KD)
2021/22:4231 av Martin Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2021/22:17 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet
2021/22:3657 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V)
2021/22:4232 av Johan Hedin m.fl. (C)
2021/22:4233 av Johan Pehrson m.fl. (L)
2021/22:4234 av Adam Marttinen m.fl. (SD)
2021/22:4235 av Johan Forssell m.fl. (M)
2021/22:4236 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
§ 16 Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 12 oktober
2021/22:37 Avfallsförbränningsskatten
av Boriana Åberg (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:38 Sveriges militära insats i Mali
av Alexandra Anstrell (M)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2021/22:39 Åkerinäringens förtroende för polisen
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Mikael Damberg (S)
2021/22:40 Arbetsförmedlingens tillgänglighet
av Roger Haddad (L)
till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
2021/22:41 Nyetableringar av företag
av Lotta Olsson (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:42 Svensk konkurrenskraft
av Lotta Olsson (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:43 Sveriges villapolitik
av Louise Meijer (M)
till statsrådet Märta Stenevi (MP)
2021/22:44 Återinförd fastighetsskatt
av Kjell Jansson (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:45 Drivmedelsprisernas effekt på näringslivet
av Lars Beckman (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:46 Skatt på begagnad elektronik
av Helena Bouveng (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:47 Ökat rovdjurstryck i Gävleborg
av Lars Beckman (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:48 Fastighetsskatten
av Niklas Wykman (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
§ 17 Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 12 oktober
2021/22:113 Kompetenser för omställningen till det fossilfria samhället
av Lotta Olsson (M)
till utbildningsminister Anna Ekström (S)
2021/22:114 Civilförsvar i det fossilfria samhället
av Lotta Olsson (M)
till försvarsminister Peter Hultqvist (S)
2021/22:115 Ungdomsrån
av Ellen Juntti (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2021/22:116 Avfallsförbränningsskattens effekter på miljö och elsystem
av Lars Hjälmered (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:117 En översyn av indelningen i elprisområden
av Lars Hjälmered (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2021/22:118 Åtgärder med anledning av undantag från elmarknadsförordningen
av Lars Hjälmered (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2021/22:119 Transportbidraget
av Mattias Karlsson i Luleå (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:120 Bolagsverket och årsredovisningar
av Mattias Karlsson i Luleå (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:121 Påverkan på gaspriserna
av Hans Wallmark (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2021/22:122 Moms vid YH-utbildningar
av Björn Söder (SD)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:123 Tillståndsprocesser
av Mattias Karlsson i Luleå (M)
till näringsminister Ibrahim Baylan (S)
2021/22:124 Svenska kraftnäts förlängda begränsningar i elnätsöverföringarna
av Lars Hjälmered (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2021/22:125 Kontroll av evakuerade från Afghanistan
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Ann Linde (S)
2021/22:126 Fastighetsskatt och minskade ränteavdrag
av Niklas Wykman (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:127 Reseavdrag
av Lars Beckman (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2021/22:128 Vindkraftsutbyggnad i Stockholms län
av Niklas Wykman (M)
till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
2021/22:129 Priserna på bensin och diesel
av Cassandra Sundin (SD)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2021/22:130 Svenskt bistånd till Jordanien
av Björn Söder (SD)
till statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
2021/22:131 Konsulära kostnader i samband med att UD förde tre IS-kvinnor till Sverige
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Ann Linde (S)
2021/22:132 Stöd till EU-länder för att upprätthålla yttre gränskontroll
av Björn Söder (SD)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
2021/22:133 Hastighetssänkningar i Jämtlands län
av Saila Quicklund (M)
till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
2021/22:134 Bredbandsutbyggnad i Jämtlands län
av Saila Quicklund (M)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
§ 18 Kammaren åtskildes kl. 16.03.
Sammanträdet leddes
av tjänstgörande ålderspresidenten Mikael Oscarsson från dess början till ajourneringen kl. 9.44 och
av andre vice talmannen därefter till dess slut.
Vid protokollet
EMMA PAAKKINEN
/Olof Pilo
Innehållsförteckning
§ 1 Val av ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation
§ 2 Val av suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation
§ 3 Justering av protokoll
§ 4 Avsägelser
§ 5 Anmälan om kompletteringsval
§ 6 Utökning av antalet suppleanter
§ 7 Val av extra suppleanter
§ 8 Anmälan om granskningsrapport
§ 9 Ärenden för hänvisning till utskott
§ 10 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU7
(Beslut fattades under § 14.)
§ 11 Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt
Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU8
Anf. 1 JAN ERICSON (M)
Anf. 2 DENNIS DIOUKAREV (SD)
Anf. 3 ÅSA WESTLUND (S)
Anf. 4 JAN ERICSON (M) replik
Anf. 5 ÅSA WESTLUND (S) replik
Anf. 6 JAN ERICSON (M) replik
Anf. 7 ÅSA WESTLUND (S) replik
(Beslut fattades under § 14.)
§ 12 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
Skatteutskottets betänkande 2021/22:SkU2
Anf. 8 ANNE OSKARSSON (SD)
Anf. 9 SULTAN KAYHAN (S)
Anf. 10 TONY HADDOU (V)
(Beslut fattades under § 14.)
§ 13 Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021
Skatteutskottets betänkande 2021/22:SkU3
Anf. 11 TONY HADDOU (V)
Anf. 12 SULTAN KAYHAN (S)
(Beslut fattades under § 14.)
Ajournering
Återupptaget sammanträde
§ 14 Beslut om ärenden som slutdebatterats vid dagens sammanträde
FiU7 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
FiU8 Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt
SkU2 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin
SkU3 Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021
§ 15 Bordläggning
§ 16 Anmälan om interpellationer
§ 17 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 18 Kammaren åtskildes kl. 16.03.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2021