Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Rapport från riksdagen 2013/14:RFR2
Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
ISSN 1653-0942 978-91-86673-72-7 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2013
2013/14:RFR2
Förord
Kulturutskottet beslutade den 21 februari 2013 att göra en kartläggning och uppföljning av resultatredovisningen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Uppföljningen har inriktats på att följa upp arbetet med mål- och resultatstyrning, särskilt arbetet med resultatindikatorer, samt de resultat regeringen redovisar inom utgiftsområde 17 i budgetpropositionen för 2013. Syftet med uppföljningen har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag till utskottet inför beredningen av kommande års budgetproposition och att ge utskottet underlag för en dialog med regeringen om den fortsatta utvecklingen av mål- och resultatstyrningen.
Uppföljningen har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Underlagen till uppföljningen har på gruppens uppdrag tagits fram av Joakim Skotheim från utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen i samarbete kulturutskottets kansli.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin uppföljningsrapport till kulturutskottet.
Stockholm i november 2013
| Per Lodenius (C), ordförande | |
| Isak From (S) | Anne Marie Brodén (M) |
| Tina Ehn (MP) | Maria Lundqvist-Brömster (FP) |
| Margareta Larsson (SD) | Bengt Berg (V) |
| Lars-Axel Nordell (KD) |
3
2013/14:RFR2
4
| INNEHÅLLSFÖRTECKNING | 2013/14:RFR2 | |
| 5.3 Hyressättning inom kulturområdet | .....................................................44 | |
| 5.4 Scenkonstallianserna .......................................................................... | 45 | |
| Referenser ...................................................................................................... | 47 |
5
2013/14:RFR2
Sammanfattning
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har följt upp delar av regeringens resultatredovisning för budgetpropositionen för 2013 avseende utgiftsområde 17. De ändringar som har gjorts i budgetpropositionen för 2014 leder inte till några andra bedömningar från gruppens sida. Gruppen har gjort följande bedömningar (se avsnitt 4.2):
1.Uppföljningsbara mål bör finnas inom hela utgiftsområdet.
2.Det vore värdefullt om regeringen initierar en översyn över vilka resultatindikatorer som används inom utgiftsområdet. Stora skillnader kan observeras mellan sakområdena.
Regeringen bör besluta om indikatorer i de fall sådana saknas helt eller delvis för ett sakområde.
När flera resultatmått redovisas bör regeringen specificera vilka resultatindikatorer som är centrala för att kunna bedöma måluppfyllelsen.
Indikatorerna bör mäta uppnådda resultat, inte fokusera på insatser eller omvärldsförändringar.
Det är önskvärt att redovisa längre tidsserier för alla resultatindikatorer då det underlättar för utskottets möjligheter att bedöma resultat över tiden.
3.Det vore värdefullt om regeringen tydligare redogör för huruvida den anser att de olika delmålen har uppfyllts eller inte för de olika områdena. Därtill bör en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen göras för hela utgiftsområdet.
4.Det finns behov av att tydliggöra sambandet mellan mål, statliga insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.
5.Resultatanalysen bör göras på ett liknande sätt för alla områden.
6.Strukturen på redovisningen av varje sakområde kan förbättras. Förslagsvis kan följande struktur användas:
Mål/delmål för respektive områden.
Beskrivning av centrala resultatindikatorer.
Resultatredovisning som i huvudsak utgår från indikatorerna.
Allmän information: redovisning av central information av betydelse, men som inte rör de specificerade indikatorerna, t.ex. statistik från myndigheter, tilldelning av medel till myndigheter, beslut om regeringsuppdrag.
Analys och slutsatser av måluppfyllelsen för respektive mål och en bedömning av huruvida måluppfyllelsen har ökat eller minskat som ett resultat av den förda politiken.
6
2013/14:RFR2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut.1 Som en del i utskottens löpande uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar.
Riksdagen har vid två tillfällen under senare år, 2001 och 2006, beslutat om riktlinjer för riksdagens arbete rörande bl.a. behandlingen av regeringens resultatredovisning.2 Av riktlinjerna framgår att riksdagen är en central länk i styrkedjan, både när det gäller ekonomisk styrning och regelstyrning. För att styrningen ska fungera måste riksdagen få information om resultaten. Detta avser bl.a. om resurser har fördelats enligt de politiska prioriteringarna, om avsedda resultat har uppnåtts och om de lagar som riksdagen har beslutat om har fått avsedda effekter. Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering är ett sätt att få en sådan resultatinformation och stärka kopplingen till beslut om lagstiftning och budget. Av riktlinjerna framgår vidare att uppföljning och utvärdering inom riksdagen bör ha en framåtblickande inriktning och användas till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete. Utskottens uppföljning och utvärdering bör enligt riktlinjerna användas som ett instrument för att bedöma vilka eventuella justeringar i budget eller lagstiftning som kan behövas.
Centrala dokument i mål- och resultatdialogen mellan riksdagen och regeringen är budgetpropositionen och utskottens budgetbetänkanden, där utskotten har möjlighet att ta ställning till de av regeringen redovisade resultaten i förhållande till av riksdagen beslutade mål och anslagna medel. Regeringen måste enligt riktlinjerna på ett bättre sätt leva upp till riksdagens önskemål om fördjupad resultatredovisning. Detta är enligt riksdagens riktlinjer nödvändigt för att dialogen mellan riksdag och regering ska kunna fortsätta.
1.2 Syfte och inriktning
Kulturutskottet har beslutat att genomföra en uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen.3 Syftet har varit att ta fram ett första beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen. Uppföljningen har vidare syftat till att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen kring utvecklingen av den ekonomiska styrningen inom kulturutskottets beredningsområde. Utvärderingen baseras på en analys av budgetpropositionen för 2013.
14 kap. 8 § regeringsformen och 4 kap. 18 § riksdagsordningen.
2Framst. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23; framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21.
3Protokoll utskottssammanträde 2012/13:14, kulturutskottet 2013-02-21.
7
| 2013/14:RFR2 | 1 INLEDNING |
En utgångspunkt för gruppens arbete har varit att det ska vara möjligt för utskottet att följa kopplingen mellan av riksdagen beslutade mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag för att kunna göra prioriteringar i beredningen av regeringens budgetförslag och genomföra arbetet med uppföljning och utvärdering i enlighet med regeringsformen. Uppföljningen har inriktats på att följa upp
resultatredovisningens struktur och utformning
de resultat som regeringen har redovisat.
När det gäller resultatredovisningens struktur har uppföljnings- och utvärderingsgruppen i sin analys av materialet huvudsakligen utgått från de bestämmelser som finns kring regeringens resultatredovisning till riksdagen och tidigare uttalanden som riksdagen har gjort.
Arbetet har även omfattat en översiktlig uppföljning av redovisningen för de områden som kulturutskottet har följt upp under senare år, bl.a. pris- och löneomräkning, pensionsvillkoren inom scenkonstområdet, hyressättningen inom kulturområdet samt verksamheten vid scenkonstallianserna. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen har i sin analys av materialet utgått från bl.a. utskottets tidigare ställningstaganden i berörda ämnen.
8
2013/14:RFR2
2 Fortsatt utvecklingsarbete kring ekonomisk styrning
Riksdagens beslut om en reformerad budgetlag
Sedan slutet av 1990-talet ska regeringen enligt budgetlagen redovisa mål och resultat till riksdagen. Formerna för denna resultatredovisning har varit och är föremål för utvecklingsarbete, inom både riksdag och regering. Utvecklingsarbetets syfte är att ge riksdag och regering ett bättre underlag för prioriteringsdiskussioner och för att lättare kunna bedöma värdet av insatta resurser i förhållande till politiskt beslutade mål. Inom riksdagen har utvecklingen av mål- och resultatstyrningen bl.a. behandlats av Riksdagskommittén och varit föremål för insatser inom olika utskott.
Riksdagen har under 2011 beslutat om en reformerad budgetlag (2011:203). I regeringens förslag betonades att bestämmelserna om utskottens uppföljning och utvärdering har tagits in i regeringsformen, vilket markerar den vikt som läggs vid utskottens uppföljning. Det konstaterades vidare att riksdagen under flera år konsekvent har efterfrågat:
en nära koppling mellan budgetförslaget och de resultat som har uppnåtts
att målen ska vara mätbara och uppföljningsbara
att målen ska beslutas av riksdagen
att resultatredovisningen ska följa budgetens indelning och riksdagens beredningsformer.
I propositionen konstaterades att de synpunkter som riksdagen har haft på resultatredovisningen inte fullt ut har tillgodosetts. Regeringen ansåg därför att det är naturligt och önskvärt att den politiska viljeinriktningen och de politiska prioriteringarna formuleras i termer av mål och att dessa mål bör underställas riksdagen för beslut. De mål som föreslås bör vara formulerade på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp. Målen bör avse de effekter man vill uppnå med de statliga insatserna.
Vidare menade regeringen att budgetpropositionen bör vara det naturliga dokumentet för den löpande redovisningen av mål och resultat, vilket ligger i linje med vad riksdagen vid upprepade tillfällen har anfört. Det är viktigt att det finns en koppling mellan budgetförslaget och redovisningen av mål och resultat. Regeringen menade att med uppnådda resultat avses i första hand de resultat som har uppnåtts genom statens verksamhet och resursinsatser. Det är således effekterna av statens verksamhet och de bidrag som insatserna inneburit som bör redovisas i förhållande till de mål riksdagen har beslutat om. Enligt regeringen är det inte enbart den anslagsfinansierade delen av verksamheten som är av intresse.
Regeringen konstaterade vidare att riksdagen har framfört att utgiftsområdesindelningen och riksdagens beredningsordning bör vara grunden för resultatinformationen till riksdagen. Regeringen menade därför att resultatinforma-
9
2013/14:RFR2 2 FORTSATT UTVECKLINGSARBETE KRING EKONOMISK STYRNING
tionen bör knytas till de beslut som riksdagen tar och att det är en fördel om grunderna för resultatinformationen är stabila över tiden. När det gäller riksdagens efterfrågan om ett klargörande av hur underindelningen av utgiftsområden ska se ut ansåg regeringen att detta inte bör regleras i lag, utan att det bör finnas utrymme för regeringen och riksdagen att utveckla verksamhetsanpassade former för detta över tiden.
Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens lagförslag när det gäller förslaget om resultatredovisningen.4 Den reformerade budgetlagen trädde i kraft den 1 april 2011.5
Regeringens redovisning av utvecklingsarbetet i budgetpropositionen för 2013
I budgetpropositionen för 2013 (volym 1) informerades om att regeringen arbetar kontinuerligt med att utveckla resultatstyrningen för att kunna förbättra resultatredovisningen till riksdagen genom att stärka kopplingen mellan resultat, analys och budgetförslag. Som ett led i att förbättra resultatredovisningen till riksdagen kommer regeringen i dialog med myndigheterna och vid behov begära förbättrade resultatredovisningar i myndigheternas regleringsbrev för 2013. Vidare informerades om att det våren 2012 bildades en arbetsgrupp med tjänstemän från Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet med målet att förbättra resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2014.
4Prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14.
5Regeringen ska i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Om riksdagen enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen har beslutat att hänföra statens utgifter till utgiftsområden ska redovisningen vara anpassad till utgiftsområdena (10 kap 3 § budgetlagen [2011:203]).
10
2013/14:RFR2
3 Resultatredovisningens struktur, utformning och redovisade resultat
3.1 Mål och insatser
Strukturen för regeringens resultatredovisning i årets budgetproposition utgår liksom förra året från de områden som utgiftsområdet är indelat i. Utgiftsområdet är uppdelat i ett antal områden:
Kulturområdesövergripande verksamhet
Teater, dans och musik
Litteraturen, läsandet och språket
Bildkonst, arkitektur, from och design
Kulturskaparnas villkor
Arkiv
Kulturmiljö
Museer och utställningar
Trossamfund
Film
Medier
Ungdomspolitik
Politik för det civila samhället
Folkbildning
Tillsyn av spelmarknaden
Från och med 2010 görs resultatredovisningen mot de nya mål för den nationella kulturpolitiken som riksdagen har beslutat (se avsnitt 4 nedan). För att mäta resultaten i förhållande till målen använder regeringen s.k. bedömningsgrunder. Beskrivningen av vilka bedömningsgrunder (resultatmått/indikatorer) regeringen använder sig av i resultatredovisningen framgår av avsnitt 3.2.
3.1.1 Målen för utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Riksdagen har beslutat om målen för den nationella kulturpolitiken. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
11
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.6
Teater, dans och musik
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Litteraturen, läsandet och språket
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken. Riksdagen har också antagit mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design. Följande mål specificeras:
Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.
Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas.
Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.
Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.7
Kulturskaparnas villkor
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Arkiv
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Andra mål som riksdagen har antagit när det gäller den statliga arkivverksamheten är
att öka möjligheterna att ta del av allmänna handlingar och annat arkivmaterial,
6Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.
7Prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225.
12
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
att tydliggöra och förstärka arkivens betydelse som källa till information och kunskap om samhället och dess utveckling
metod- och kunskapsutveckling inom arkivområdet.8
Kulturmiljö
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken. Därutöver har följande mål antagits för arbete för kulturmiljön:
ett försvarat och bevarat kulturarv
ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen
allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön
nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv.9
I propositionen Kulturmiljöns mångfald föreslår regeringen nya nationella mål för kulturmiljöarbetet, vilka ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet.10 Enligt regeringens förslag ska de nuvarande övergripande målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet upphöra att gälla och ersättas av ett antal nationella mål för kulturmiljöarbetet. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja11
ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas
människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön
ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser
en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.
Museer och utställningar
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Trossamfund
Riksdagen har antagit mål för statens bidrag till trossamfund. Stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och lång-
8Prop.1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307.
9Prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196.
10Prop. 2012/13:96.
11Bet. 2012/13: KrU9, rskr. 2012/13:273.
13
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
siktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.12
Film
Resultatredovisningen görs med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken.
Medier
Målen för medier är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.13
Ungdomspolitik
De övergripande mål som gäller för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande.
Politik för det civila samhället
Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort
stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter
fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.14
Idrottsfrågor15
Målen för idrottsfrågor är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge flickor och pojkar, kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. Stöd till barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Stöd kan även lämnas till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.16
12 Se 2 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45.
13Prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92.
14Prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195.
15Redovisas i avsnitt 15 Politik för det civila samhället.
16Prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.
14
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
Friluftslivspolitik17
Friluftslivspolitiken ska ha ett mål, där det bland annat ingår att ge alla människor möjligheter att vara ute i naturen. Målet specificeras genom tio punkter:
att naturen ska vara tillgänglig för alla
att personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum
att allemansrätten ska värnas
att den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov
att kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna
att friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt
att skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet
att friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete
att fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan
att beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap.18
Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att komplettera målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål. I skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken föreslår regeringen ett antal mätbara mål och redogör vidare för bl.a. regeringens syn på det framtida arbetet med utveckling och uppföljning av målen för friluftslivspolitiken. Utgångspunkten för förslaget är ett förtydligande av de tio punkterna i det övergripande målet för friluftslivspolitiken.19
Folkbildning
Statens stöd till folkbildningen har fyra övergripande syften. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska statens stöd till folkbildningen ha till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin och att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Stödet ska vidare ha till syfte att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
De verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd är den gemensamma värdegrunden (människors lika värde och jämställdhet mellan könen), det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.
17Redovisas i avsnitt15 Politik för det civila samhället.
18Prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38.
19Bet. 2012/13:KrU4.
15
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Tillsyn över spelmarknaden
Resultatredovisningen görs i förhållande till det mål för spelpolitiken som riksdagen beslutat om. Målet är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.20
3.1.2 Statens insatser
Inom utgiftsområde 17 finns 15 delområden (exklusive äldreanslag). I tabellen nedan redovisas utgiftsutvecklingen för de anslag som har ingått i denna uppföljning, dvs. anslagen inom kultur, medier, trossamfund och fritid.
Tabell 1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 17 mnkr
| Anslag | Utfall | Budget | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat |
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | |
| Kulturområdesöver- | ||||||
| gripande verksamhet | 1 711 | 1 739 | 1 810 | 1 837 | 1 809 | 1 850 |
| Teater, dans och | ||||||
| musik | 1 229 | 1 245 | 1 252 | 1 266 | 1 283 | 1 301 |
| Litteraturen, läsandet | ||||||
| och språket | 279 | 280 | 282 | 283 | 286 | 289 |
| Bildkonst, arkitektur, | ||||||
| form och design | 79 | 81 | 81 | 81 | 81 | 82 |
| Kulturskapandets | ||||||
| villkor | 343 | 350 | 350 | 354 | 357 | 364 |
| Arkiv | 344 | 346 | 350 | 357 | 363 | 371 |
| Kulturmiljö | 921 | 925 | 927 | 931 | 935 | 940 |
| Museer och utställ- | ||||||
| ningar | 1 286 | 1 325 | 1 360 | 1 380 | 1 403 | 1 431 |
| Trossamfund | 55 | 67 | 82 | 82 | 82 | 83 |
| Film | 302 | 303 | 317 | 317 | 302 | 287 |
| Medier | 166 | 155 | 154 | 126 | 141 | 157 |
| Ungdomspolitik | 280 | 283 | 282 | 283 | 284 | 284 |
| Politik för det civila | ||||||
| samhället | 1 582 | 1 831 | 1 831 | 1 831 | 1 832 | 1 832 |
| Folkbildning | 3 292 | 3 323 | 3 564 | 3 601 | 3 590 | 3 653 |
| Tillsyn över spel- | ||||||
| marknaden | 44 | 47 | 47 | 48 | 49 | 50 |
| Äldreanslag | 37 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt för UO 17 | 11 952 | 12 300 | 12 689 | 12 777 | 12 796 | 12 973 |
Källa: Prop. 2012/13:1 utg.omr. 17.
20 Prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212.
16
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
3.2 Regeringens redovisning av resultat inom utgiftsområdet
Nedan redovisas kortfattat regeringens redovisning av uppnådda resultat, inklusive använda resultatmått/indikatorer, samt analys och slutsatser.
3.2.1 Kulturområdesövergripande verksamhet
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen av måluppfyllelsen för kulturområdesövergripande verksamhet görs utifrån ett antal bedömningsgrunder. I anslutning till respektive bedömningsgrund redogörs kortfattat för resultatet av gjorda insatser, samt regeringens analys och slutsatser.
Insatser för att öka barns och ungas rätt till kultur, däribland bidrag till barn- och ungdomsverksamhet och Skapande skola
När det gäller barn- och ungdomskultur förs en diskussion om statens bidrag till barn- och ungdomsverksamhet, Skapande skola, barns och ungas läsning, skyddet för barn och unga mot skadlig mediepåverkan samt barnperspektiv hos nationella kulturinstitutioner, regionala institutioner och fri scenkonst. Resultatmått som möjliggör jämförelse över tid presenteras för Skapande skola och i viss mån Kulturrådets bidrag till barn och unga.
Insatser i syfte att åstadkomma ett ökat regionalt inflytande och ansvar genom kultursamverkansmodellen
Regeringen redovisar att kultursamverkansmodellen fr.o.m. 2012 har införts i 16 län. Avsikten är att modellen ska bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. Regeringen redovisar utfallet för 2011 respektive 2012 samt den utvärdering som har gjorts av Myndigheten för kulturanalys. Myndighetens rapport pekar på att kultursamverkansmodellen har bidragit till att sätta kulturen högre på den politiska agendan runt om i regionerna.
Övergripande internationell verksamhet och samarbete
Fokus i redovisningen ligger på svenskt deltagande i olika EU program med kulturanknytning, t.ex. EU:s Mediaprogram, EU:s ramprogram Kultur (2007– 2013), EU:s regionala strukturfonder, socialfonden och landsbygdsprogrammet. Av redovisningen framgår utfallet hur mycket medel som tilldelades svenska projekt. Till exempel var utfallet vad gäller tilldelning av medel från kulturprogrammet det bästa för Sveriges del under innevarande programperiod. Detta var bl.a. resultatet av att regeringen hade gett Statens kulturråd i uppdrag att främja ansökningar från svenska aktörer till kulturprogrammet. Därutöver redovisas Sveriges deltagande i andra internationella sammanhang, t.ex. Unesco och de utsända kulturråden.
17
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Insatser för att främja kulturella och kreativa näringar
Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar, vars syfte är att bl.a. stärka entreprenörskap och företagande inom kulturområdet, redovisas. Därutöver redovisas andra insatser som har gjorts i syfte utveckla och främja kulturella och kreativa näringar, bygga nätverk och profilera Norden som en kreativ region.
Insatser för utvärdering av kulturpolitiken
Myndigheten för kulturanalys och dess verksamhet beskrivs kortfattat.
Insatser för forskning inom kulturområdet
Statens stöd till forskning inom kulturområdet redovisas, t.ex. Vetenskapsrådets fördelning av medel till kultur- och kulturarvsforskning samt konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Insatser inom området kultur och hälsa
Regeringen redogör för satsningen på stimulansmedel riktat till offentliga och privata aktörer inom sjukvårds- och omsorgsverksamhet. Ett högt söktryck innebar att ca 20 procent av de sökande erhöll medel. Resultaten av projekten kommer att sammanställas i en rapport.
Insatser när det gäller jämställdhet samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Inledningsvis betonar regeringar vikten av likabehandling och jämlika villkor inom kulturområdet. Det bedöms nödvändigt att fortsätta arbetet för att uppnå jämställdhet mellan könen. Regeringens satsning på ytterligare knappt 20 miljoner kronor på jämställdhet inom kulturområdet under 2011–2014 lyfts fram. Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige 2011–2016 beskrivs, samt det arbete som bedrivs hos ansvariga myndigheter på kulturområdet.
Insatser för det civila samhället
Resultatbeskrivningen betonar betydelsen av det civila samhällets engagemang för ett rikt kulturliv. Regeringen lyfter fram det uppdrag som regeringen har gett till ett antal myndigheter att ta fram en rapport med exempel på hur kulturinstitutioner kan involvera det civila samhället i sina respektive verksamheter.
Verksamhet vid Kulturbryggan
I avsnittet redogörs för Kulturbryggans ansökningar, uppdelat i antal ansökningar respektive antal beviljade ansökningar, samt bidragsfördelningen uppdelat i bifall per konstområde. Annan information som redogörs för inklu-
18
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
derar total bidragsgivning, hur mycket som det genererar i medfinansiering, samt andelen ansökningar fördelat på kön.
Den regionala fördelningen av statens bidragsgivning
I avsnittet redogörs för den regionala fördelningen av Statens kulturråds bidragsgivning 2010–2011 uppdelat på olika konstområden. Andra indikatorer som förekommer är hur Kulturrådets beslutade bidrag 2011 fördelades länsvis över landet, dels mätt per invånare och dels i absoluta tal.
Regeringens analys och slutsatser
I sin analys av barn- och ungdomskultur lyfter regeringen fram bl.a. de statliga och regionala kulturinstitutionernas arbete för barn och unga, bildandet av Myndigheten för kulturanalys samt regeringens satsning på Skapande skola. Regeringen gör ingen sammanfattande bedömning om i vilken utsträckning regeringens insatser har bidragit till att nå målen för den kulturområdesövergripande verksamheten.
Regeringen menar att kultursamverkansmodellen har fått genomslag i stora delar av landet. Värt att notera är att regeringen betonar att både Statens kulturråd och landstingen vidareutvecklar en kvantitativ och kvalitativ uppföljning av modellen och dess effekter. Det betonas att de nationella kulturpolitiska målen bör få ett ökat genomslag när det gäller bidragsgivningen med statliga medel.
I analysen betonar regeringen att det svenska deltagandet i EU:s kulturprogram har ökat under senare år, vilket bl.a. har breddat kulturområdets finansieringsmöjligheter. Regeringen betonar att det finns utrymme att utveckla samarbetet nationellt, t.ex. när det gäller kultur och bistånd. Statens kulturråd bör vidareutveckla och följa upp effekterna av arbetet när det gäller att stimulera internationaliseringen inom kulturområdet på alla nivåer i samhället.
Regeringen menar att handlingsplanen är värdefull när det gäller att fortsätta utveckla kulturella och kreativa näringar. Därtill betonas vikten av ett horisontellt arbetssätt mellan politikområden och över sektorsgränser för att nå en positiv utveckling.
Myndigheten för kulturanalys har relativt nyligen startat sin verksamhet. Regeringen förväntar sig att det analysarbete som myndigheten har startat upp inom ett stort antal områden innebär väsentligt bättre förutsättningar att framgent bedöma resultat och strategier inom kulturpolitiken. Regeringen skriver att Myndigheten för kulturanalys behöver tillföras resurser för att myndigheten ansvar för den officiella statistiken på kulturområdet ska kunna utvecklas.
Regeringens övergripande bedömning är att institutionerna har en god forsknings- och utvecklingsverksamhet. Statliga myndigheter inom kulturområdet som ingick i en undersökning om kvalitetssäkring visade att dessa generellt sett håller en hög nivå i kvalitetssäkringen av sin forskningsverksamhet.
19
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Regeringen betonar emellertid att det finns ett behov av att utveckla samverkan mellan kulturområdet och relevanta forskningsdiscipliner.
Flera av de insatser inom området kultur och hälsa som regeringen har initierat har fört kulturpolitiken närmare andra politikområden, vilket kan bidra till t.ex. höjd livskvalitet och välbefinnande.
Det finns behov av fortsatta insatser för att uppnå jämställdhet inom kulturområdet. Myndigheten för kulturanalys har därför fått i uppdrag att särskilt bedöms utvecklingen av jämställdhet inom området. Regeringen betonar att tillgängligheten till kulturområdet har förbättrats under senare år, dock kvarstår mycket arbete innan målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet på lika villkor har uppnåtts. Den nya tekniken bedöms kunna bidra till att öka måluppfyllelsen.
Det finns, enligt regeringen, ett behov av att tydliggöra formerna för dialogen med det civila samhället inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Betydelsen av Kulturbryggans bidragsgivning lyfts fram av regeringen, som menar att många nya idéer och projekt därmed har kunnat genomföras inom kulturområdet. Kulturbryggan utgör ett viktigt komplement till den stödgivning som ges från övriga statliga myndigheter.
Regeringen noterar att Statens kulturråds bidragsgivning har varit relativt stabil över tid. Detta avspeglar demokratiska förutsättningar men också hur enskilda regioner har valt att satsa på kultur.
Regeringen gör ingen sammanfattande bedömning om i vilken utsträckning de insatser som gjorts har bidragit till att uppfylla de nationella målen för kulturpolitiken. Avsnittet kulturområdesövergripande verksamhet består i huvudsak av en kvalitativ analys av de uppnådda resultaten för de olika bedömningsgrunderna. Resultatbeskrivningen består i huvudsak av allmänna beskrivningar av bedömningsgrunderna och resultatindikatorer används endast i begränsad omfattning.
3.2.2 Teater, dans och musik
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Vid bedömningen av resultat inom teater, dans och musik utgår regeringen från följande bedömningsgrunder:
Fördelade bidrag till statliga och regionala kulturinstitutioner samt till utövare inom den fria scenkonsten.
Redovisad statistik om utvecklingen av besökssiffror, antalet föreställningar, andel besökare som utgörs av barn och ungdomar, tv-sändningar samt digitala sändningar via biograf.
Därutöver redovisas insatser rörande bl.a. barn och unga, jämställdhet och personer med funktionsnedsättning, samt internationell och interkulturell verksamhet. Bedömningen av resultatet utgår även från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
20
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
Nationella scenkonstinstitutioner
Följande indikatorer/prestationer redovisas för nationella scenkonstinstitutioner (Operan, Dramaten och Drottningholms Slottsteater) för åren 2009–2011: antal föreställningar, antal besökare föreställningar (samt visningar Drottningholms Slottsteater), andel besökare barn och ungdomar, snittbeläggning, tv-sändningar och digitala sändningar via biografer.
För Riksteatern redovisas följande prestationer för åren 2009–2011: lokala riksteaterföreningar, anslutna föreningar, antal medlemmar, egna produktioner, produktioner i samarbete, arrangerade föreställningar och publik totalt.
Därutöver redovisas vissa indikatorer för Dansens hus och insatser som har gjorts via Statens musikverk, bl.a. fördelning av bidrag.
Regionala scenkonstinstitutioner
Statlig bidragsgivning till regionala scenkonstinstitutioner 2009–2011 redovisas fördelat på verksamhet, regionala orkestrar, regional musikverksamhet, musikteater och operaverksamhet, teater- och dansinstitutioner och utvecklingsbidrag. Därtill specificeras den statliga finansieringsandelen av institutionernas offentliga finansiering.
Den fria scenkonsten
Det totala stödet till den fria scenkonsten fördelat på verksamhet redovisas för åren 2009–2011, samt andel av bidrag till barn och unga samt samverkan. Dessutom redovisas könsfördelningen inom vissa delar av det fria musiklivet.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen bedömer att i stort sett är måluppfyllelsen god vad gäller teater, dans och musik. Införandet av kultursamverkansmodellen innebär att formerna för fördelning av statens bidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner har förändrats, dock betonas att de nationella kulturpolitiska målen alltjämt ska gälla även när landstingen ansvarar för att fördela medlen.
21
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
3.2.3 Litteraturen, läsandet och språket
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen av resultatet utgår från
fördelade bidrag och utvecklingsbidrag till folkbibliotek, region- och länsbibliotek, lånecentraler, Sveriges depåbibliotek och Internationella biblioteket
fördelade bidrag till litteratur, kulturtidskrifter, litterära evenemang, läsfrämjande insatser, inköpsstöd till folk- och skolbibliotek, litterära projekt i utlandet och översättningsstöd samt produktion och utlåning av talböcker och punktskriftsböcker
insatser inom språkområdet med utgångspunkt i språklagen (2009:600)
insatser för anpassad litteratur och nyhetsinformation.
Därtill specificeras att bedömningen av resultatet utgår från mål för berörda verksamheter som regeringen beslutat. Bedömningen av resultatet utgår vidare från insatser avseende jämställdhet, mångfald, barn och unga, samt från insatser för att främja kvalitet och förnya och utveckla verksamheten.
Bibliotek
Ett antal prestationer redovisas för talboks- och punktskriftsbiblioteket, uppdelat på talrespektive punktskriftsböcker: antal producerade och förvärvade böcker, antal utlånade böcker, antal låntagare etc.
Litteratur, läsfrämjande och tidskrifter
Statens kulturråds stöd till litteratur och läsfrämjande 2009–2011 redovisas uppdelat på totalt litteraturstöd respektive läsfrämjandebidrag, antal ansökningar för respektive bidragsslag samt antal beviljade ansökningar.
Språk
Institutet för språk och fornminnens verksamhet beskrivs.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen uttalar sig inte explicit om i vilken utsträckning den anser att beslutade insatser rörande bibliotek etc. har bidragit till att nå målen för den nationella kulturpolitiken. När det gäller litteratur, läsfrämjande och tidskrifter bedömer regeringen att beslutade insatser på området har bidragit till att bredda tillgången till och intresset för litteratur och kulturtidskrifter. I takt med att medvetenheten om språklagens krav ökar skriver regeringen att behovet av insatser kommer att öka.
22
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
3.2.4 Bildkonst, arkitektur, form och design
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
För arkitektur, form och designområdet utgår resultatbedömningen från bl.a. besökssiffror, utställningar och fördelade bidrag.
Bedömningen av resultatet inom bildkonst utgår från fakta om bl.a. inköpta konstverk, antal konstnärliga gestaltningar, antal inkomna konstansökningar och fördelade bidrag. Insatser för att öka intresset för och kunskapen om offentlig konst redovisas. Andra bedömningsgrunder är insatser i syfte att främja kvalitet och förnya och utveckla verksamheten samt jämställdhetsinsatser.
Arkitektur, form och design
Verksamheterna vid Arkitekturmuseet,21 Nämnden för hemslöjdfrågor och Svensk form redogörs för. Det noteras att besöksutvecklingen vid Arkitekturmuseet uppvisar en positiv utveckling, samt att enkäter visar att genomsnittsbesökaren är nöjd med sitt besök. För Nämnden för hemslöjdsfrågor redovisas bl.a. fördelningen av kansliets arbetsinsatser i tid och kostnader per verksamhetsgren för åren 2010–2011.
Bildkonst
Ett flertal indikatorer för åren 2010–2011 redovisas för Statens konstråds verksamhet, bl.a. antal avslutade konstprojekt (uppdelat i statligt respektive icke-statligt lokalbruk), antal genomförda konstprojekt, antal inkomna ansökningar, antal placerade konstverk och värdet av placerade konstverk. Därutöver redovisas konstnärernas fördelning på kön uppdelat i bl.a. uppdrag.
När det gäller Statens kulturråd redovisas antal bidragsansökningar, antal beviljade bidrag och det totala värdet av beviljade bidrag till bild och form för åren 2009–2011.
Regeringens analys och slutsatser
Ingen sammanfattande bedömning görs av resultatutvecklingen inom delområdet arkitektur, form och design. Regeringen lyfter fram att ansvaret för området delas av flera politikområden, däribland närings-, utrikes, miljö- och socialpolitiken. Regeringen menar att det finns utrymme för Arkitekturmuseet att utveckla sin verksamhet så att den i högre utsträckning ska fungera som en nationell samlingsplats inom arkitektur-, form- och designområdet. Regeringen bedömer att insatserna inom bildkonstområdet har bidragit till att den offentliga miljön berikas med konst.
21 Idag Statens centrum för arkitektur och design.
23
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
3.2.5 Kulturskaparnas villkor
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen av resultatet inom området kulturskaparnas villkor utgår från bl.a.
fördelade bidrag inom de olika konstområdena
arbetet med att bevaka och informera om konstnärernas sociala och ekonomiska villkor
insatser för att stärka konstnärernas arbetsmarknad
insatser avseende jämställdhet och insatser på det internationella området.
Därutöver utgår bedömningen av resultatet från insatser för att främja kvalitet och förnya och utveckla verksamheten.
För Konstnärsnämnden redovisas antal stipendie- och bidragsärenden 2009–2011, uppdelat på män respektive kvinnor. Därutöver redogörs för fördelningen på områden för beslutade bidrag 2009–2011.
Regeringens analys och slutsatser
Det görs ingen tydlig koppling mellan fastställda mål och uppnådda resultat när det gäller kulturskaparnas villkor. Regeringen lyfter fram att allianserna på scenkonstområdet liksom Centrumbildningarna genom sina arbeten bidrar till att vidga och stärka kulturskaparnas arbetsmarknad. Detta bedöms vara viktigt då utgångspunkten för regeringens politik på området anges vara att öka möjligheten för kulturskapare att leva på sitt skapande. Andra insatser som lyfts fram är ersättningarna inom kulturbudgeten för utfört konstnärligt arbete samt vikten av att ha öppna och rättvisa stödsystem.
3.2.6 Arkiv
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Resultatredovisningen fokuserar på Riksarkivets verksamhet och det stora omställningsarbete av organisationen som har upptagit mycket tid och resurser under det gångna året. Bedömningen av uppnådda resultat utgår från resultatet av verksamheten när det gäller kärnuppgifterna, vilket inbegriper tillsynsverksamhet, bevarande och tillgängliggörande av arkivmaterial samt tvärsektoriellt samarbete. Därtill utgår bedömningen från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och utveckla verksamheten.
God arkivhantering och tillsyn
Prestationer inom arkivhantering och tillsyn presenteras för åren 2009–2011, antal inspektioner genom besök, antal besök med rådgivning och antal kurser (statliga, kommunala, enskilda och Svenska kyrkan).
24
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
Ta emot, bevara och vårda
Prestationer inom ta emot, vårda och bevara redovisas för åren 2009–2011, antal leveranser av arkivmaterial, mottagna pappershandlingar (hyllmeter), antal mottagna kartor och ritningar och antal mottagna elektroniska fler.
Tillhandahålla och tillgängliggöra
Prestationer inom tillhandahålla och tillgängliggöra för åren 2009–2011, antal forskarbesök, antal framtagna volymer, digitalisering, antal exponeringar och antal besök på Riksarkivets webbplatser.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen menar att Riksarkivets verksamhet bidrar till att främja ett antal viktiga mål, bl.a. avseende möjlighet till bildning och kulturupplevelser, tillgänglighet och bevarandefrågor.
3.2.7 Kulturmiljö
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Resultatredovisningen fokuserar på Riksantikvarieämbetets sammanhängande roll i kulturmiljösektorns arbete. Bedömningen av det nationella och det regionala kulturmiljöarbetets verksamhet och resultat utgår i från måluppfyllelsen inom kärnuppgifterna avseende bl.a. kunskapsuppbyggnad, tillgänglighet, bidragsgivning och tvärsektoriellt samarbete. Därtill utgår bedömningen från insatser för att främja kvalitet och förmågan att förnya och utveckla verksamheten.
Redovisningen av Riksantikvarieämbetets arbete görs utifrån parametrarna för ett antal olika insatsområden som myndigheten organiserar sin verksamhet utifrån, nämligen, kulturminnen, samhällsbyggnad, internationellt arbete, arkeologisk uppdragsverksamhet, kulturförvaltning och besöksmåltillgänglig kulturarvsinformation, samverkan, regionalt kulturmiljöarbete samt bidrag till kulturmiljövård. Presentationen baseras på en i huvudsak kvalitativ genomgång av de olika parametrarna. Kvantitativa data för flera år som redovisas inkluderar antal fälttimmar inom uppdragsarkeologi och antal besökare vid museum där myndigheten bedriver en publik verksamhet.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen lyfter fram att de statliga insatserna på området bidrar till att främja målet om ett levande kulturarv och främjar en hållbar utveckling. Mål och styrmedel bör fortsätta att utvecklas så att kulturmiljöarbetet ska kunna fortsätta att vara en stark kraft i samhällsutvecklingen också i framtiden.
25
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
3.2.8 Museer och utställningar
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen av resultaten utgår från regeringens beslutade uppgifter för institutionerna enligt vad som fastställts i myndighetsinstruktioner, regleringsbrev, riktlinjer och villkor samt övriga regeringsbeslut. Vidare görs bedömningen utifrån institutionernas resultat vad gäller bl.a. deras förvaltning av samlingarna, deras publika verksamhet, jämställdhet, kunskapsuppbyggnad inom berört område samt samverkan med andra myndigheter och aktörer. Därtill utgår bedömningen från gjorda insatser för att främja kvalitet samt förmågan att förnya och utveckla verksamheten.
Som indikator för den publika verksamheten redovisas antal besökare vid de centrala museerna 2009–2011, uppdelat på män och kvinnor. Därutöver redovisas antal barn- och ungdomsbesök för vissa museer. Betydelsen av kvalitativa bedömningar betonas av regeringen. I syfte att kunna få större jämförbarhet mellan museerna lyfter regeringen fram det uppdrag som Riksutställningar har fått att föreslå enhetliga metoder för kvalitativa publikundersökningar.
Andra områden som tas upp i resultatredovisningen inkluderar kulturarv för framtiden, Forum för levande historia, Riksutställningar, digitalisering av kulturarvet, barns och ungas rätt till kultur, samverkan, jämställdhet, internationellt arbete och tillgänglighet.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen gör bedömningen att resultaten av de statliga museernas verksamhet i relation till de kulturpolitiska målen samt de uppgifter som regeringen har beslutat generellt är goda. I sin redovisning betonar regeringen museernas verksamhet riktad mot barn och unga, dvs. målet att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
3.2.9 Trossamfund
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
I redovisningen redogör regeringen bl.a. för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds fördelning av medel till trossamfund och samverkansorgan, samt för ett kvalitativt resonemang om det arbete som bedrivs hos trossamfunden.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen konstaterar att statens stöd till trossamfund används i enlighet med målen för stödet.
26
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
3.2.10 Film
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen baseras bl.a. på uppgifter om stöd till regionala insatser, bevarande av film, jämställdhet på filmområdet, stöd till film i skolan, stöd till visningsorganisationer och festivaler samt stöd för att göra svensk film tillgänglig för personer med syn- och hörselnedsättning. Därutöver anges att bedömningen av resultatet också utgår från insatser för att främja kvalitet och för att förnya och utveckla verksamheten.
Det kan konstateras att bedömningen av måluppfyllelsen görs utifrån olika mål, å ena sidan målen för den nationella kulturpolitiken och å andra sidan målen för filmpolitiken. Detta kommenteras särskilt i iakttagelserna.
I resultatredovisningen redogörs för filmavtalet och statens stöd till svensk filmproduktion och vissa stöd till distribution och visning av film i hela landet, digitalisering av biografer, stöd till regional och lokal filmverksamhet, stöd till film i skolan och stöd till visningsorganisationer och filmfestivaler. Andra områden som presenteras rör antalet premiärsatta filmer, stöd till syntolkning och textning, bevarande och tillgängliggörande av filmarvet och internationellt utbyte och samarbete. När det gäller jämställdhet på filmområdet presenteras andel kvinnor som regisserat, manusförfattat och producerat långa spelfilmer, med eller utan stöd från Svenska Filminstitutet för ett antal år.
Regeringens analys och slutsatser
Betydelsen av att det nya filmavtalet kommer att skapa långsiktiga och stabila spelregler för svensk film lyfts fram. Regeringens satsning på digitalisering av biografer för att främja ett levande kulturarv betonas. Ytterligare insatser för att förbättra jämställdheten på filmområdet krävs.
3.2.11 Medier
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Bedömningen av resultatet inom området medier utgår bl.a. från
Granskningsnämndens bedömning huruvida programföretagen i allmänhetens tjänst har uppfyllt uppdraget i allmänhetens tjänst
antalet tillstånds- och tillsynsärenden rörande radio och tv
utbetalat presstöd i form av driftsstöd och distributionsstöd fördelat på antal tidningar
antalet utgivna taltidningar, kostnader samt antalet abonnenter för dessa
antalet beslut i Granskningsnämnden för radio och tv
insatser för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan.
27
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Radio och tv i allmänhetens tjänst
Regeringen redogör för riksdagens beslutade riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst. I resultatredovisningen redogörs för Sveriges radios och Sveriges televisions programutbud fördelat på programområden respektive utbudskategorier för åren 2010–2011. Annan resultatinformation som presenteras inkluderar t.ex. allmänproduktion utanför Stockholm, andelen egenproducerade förstasändningar och andelen timmar program för barn och ungdomar. För Sveriges Utbildningsradio redovisades sändningsstatistik i tv och radio. Granskningsnämndens bedömning att de s.k. public service företagen som helhet har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst lyfts fram. De tveksamheter som Granskningsnämnden noterar rör i huvudsak utbudet och krav som gäller för barn och unga. Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland beskrivs kortfattat.
Kommersiell radio och tv
Regeringen redogör för antalet nationella och lokala tv-kanaler som har haft tillstånd att sända i marknätet samt antalet områden och sändningstillstånd för analog kommersiell radio. Därutöver beskrivs kortfattat radio- och tv-lagen, med fokus på dess regler om ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Lokal icke-kommersiell radio och tv
Antalet föreningar med sändningstillstånd, samt deras fördelning på sändningsområden redogörs för.
Presstöd
Statistik rörande presstödet presenteras. Resultatmått som presenteras inkluderar det totala driftsstödet, antal dagstidningar med driftsstöd 2009–2011, uppdelat på hur ofta tidningen ges ut (frekvens), och antal dagstidningar och exemplar med distributionsstöd samt kostnader 2009–2011. Andra mått som redogörs för inkluderar dagstidningarnas sammanlagda upplaga och hur den har förändrats jämfört med tidigare år. Regeringen kommenterar tillsättningen av en kommitté som ska göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen utifrån en bred genomlysning av dagens konkurrensförutsättningar på mediemarknaden och behoven av stöd till dagspressen.
Taltidningar
I resultatredovisningen redogörs för kostnaderna för taltidningsverksamheten, antal tidningar (uppdelat på olika format) 2009–2011 samt antal taltidningsabonnenter (uppdelat på olika format) 2009–2011. Därutöver kommenteras könsfördelningen bland abonnenterna och förslagen från ett antal myndigheter om den framtida taltidningsverksamheten.
28
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
Skydd av barn och unga mot skadligt medieinnehåll
Statens medieråds arbete för att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan beskrivs. Vidare redogör regeringen för antalet ärenden, inklusive antalet ärenden som fälldes, som Granskningsnämnden för radio och tv hanterade.
Sammanställning och spridning av information om utvecklingen inom medieområdet
Regeringen redogör för olika aktörers arbete med att ta fram information om utvecklingen inom medieområdet.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen bedömer, baserat på Granskningsnämndens rapport, att Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion i huvudsak uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst.
Vidare noterar regeringen att den kritik som framfördes rörande framför allt programverksamheten för barn och unga förra året i huvudsak kvarstår.
Enligt regeringen fungerar utbytet av tv-sändningar mellan Sverige och Finland väl.
Betydelsen av radio- och tv-lagen lyfts fram. Regeringen redogör för de ändringar som föreslås i lagen.
Regeringen betonar lokal icke-kommersiell radio och tv:s betydelse för att främja yttrandefrihet och mångfald i samhället.
Regeringen anser att Presstödsnämndens arbete bidrar till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Nya bestämmelser avseende redovisningskrav bidrar till bättre kontroll och uppföljning av stödet. Strukturförändringen av dagstidningsmarknaden kommenteras. Betydelsen av en mångfald av pressröster i den lokala mediebevakningen och opinionsbildningen betonas. Regeringen noterar att ett antal förvärv genomfördes under 2011 där tidningsgrupper köpte tidningsrörelser av varandra.
Stödet till taltidningar fyller, enligt regeringen, en viktig funktion i samhället då det garanterar utgivning av och tillgång till taltidningar för t.ex. synskadade eller personer med olika funktionsnedsättning.
Regeringen betonar vikten av det arbete som syftar till att skydda barn och unga mot skadligt medieinnehåll. Statens medieråds arbete att fastställa åldersgränser och Granskningsnämndens arbete avseende granskning av program i efterhand lyfts fram.
Det arbete som bedrivs för att kartlägga och följa upp medieutvecklingen hos mediemyndigheterna och institutionerna bedöms utgöra ett betydelsefullt underlag för regeringens och riksdagens ställningstagande på området.
29
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
3.2.12 Ungdomspolitik
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Uppföljningen av området sker dels genom ett antal indikatorer som ger en samlad bild av utvecklingen, dels genom tematiska analyser som ger en fördjupad bild av utvecklingen inom ett utvalt område. Därutöver görs med jämna mellanrum attityd- och värderingsstudier bland unga samt utvärderingar av ungdomspolitiken. Den senaste uppföljningen av indikatorer på ungdomsområdet presenteras i rapporten Ung i dag 2012 – En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:00).
Utbildning och lärande
Resultatbeskrivningen för utbildning och lärande baseras på ett stort antal indikatorer från utgiftsområde 16, t.ex. resultat på nationella prov, betyg och behörighet i grund- och gymnasieskolan och andel som påbörjar högskoleutbildning. Därutöver redovisas antal unga som får barn före 20 års ålder och statistik från Ungdomsstyrelsen om unga föräldrars benägenhet att slutföra sin utbildning. Andra områden som beskrivs inkluderar Statens skolverks uppföljning av hur kommuner arbetar med sin skyldighet enligt skollagen att löpande hålla sig informerade om hur de ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Avslutningsvis redovisas antalet utbildningsplatser till studiemotiverande folkhögskoleplatser som Folkbildningsrådet har förmedlat.
Arbete och försörjning
Arbetslöshetsstatistik för ungdomar i åldern 15–24 år, uppdelad på män och kvinnor, redovisas. Annan statistik som redovisas rör medelinkomsten för ungdomar i åldern 18–25 år, uppdelad på män och kvinnor, andelen 19–25 åringar som erhåller ekonomiskt bistånd, samt andelen ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet.
Hälsa och utsatthet
Diverse hälsostatistik från Statistiska centralbyrån, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och Ungdomsstyrelsen redovisas. Statistiken beskriver t.ex. upplevt hälsotillstånd, alkohol- och narkotikakonsumtion, möjlighet att själv välja äktenskapspartner och antal unga med aktivitetsersättning.
Inflytande och representation
Statistik rörande valdeltagande och representation av ungdomar i de styrande församlingarna redovisas. Därutöver redovisas andelen ungdomar som är medlemmar i politiska organisationer, andelen som har deltagit i minst en
30
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
politisk aktivitet under de senaste tolv månaderna samt andelen ungdomar som vill delta i det lokala beslutsfattandet.
Kultur och fritid
Som resultatmått redovisas andelen unga som har utövat minst en kulturform, andelen ungdomar som engagerar sig i föreningslivet och deltagande vid föreningsmöten, uppdelade på män och kvinnor. Vidare redogörs för Ungdomsstyrelsens fördelning av statsbidrag till ungdomsorganisationer samt antalet medlemmar i dessa organisationer.
Internationellt samarbete
Beskrivningen fokuserar på samarbetet inom EU och antalet deltagare i EU- programmet Ung och aktiv i Europa.
Regeringens analys och slutsatser
I sin analys och sina slutsatser kommenterar regeringen de sex olika resultatområdena. Fokus ligger på olika insatser, beslut om uppdrag och andra resultat som regeringens politik har bidragit till att uppnå. Regeringen kommenterar emellertid inte explicit huruvida och i vilken utsträckning som den anser att målen för ungdomspolitiken har uppnåtts. När det gäller kultur och fritid kommenteras att det saknas kontinuerlig statistik om ungdomars kulturutövande.
3.2.13 Politik för det civila samhället
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Politik för det civila samhället
Resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målet för politiken för det civila samhället. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. har till uppgift att fungera som en referensgrupp för beredningen av generella frågor om det civila samhället och dess villkor. Referensgruppen ska även genomföra en årlig uppföljning av utvecklingen inom det civila samhället i förhållande till politikens mål. Uppföljningen ska organiseras kring de sex principer som utgör en viktig utgångspunkt för politiken:
självständighet och oberoende
dialog
kvalitet
långsiktighet
öppenhet och insyn
mångfald.
Ungdomsstyrelsens uppdrag att utgöra ett myndighetsstöd för politiken för det civila samhället beskrivs.
31
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Det ideella engagemangets utveckling beskrivs genom andelen män och kvinnor som utförde frivilligt arbete i någon organisation samt var medlemmar, och aktivt deltog, i någon förening. Därutöver redogörs för det antal timmar per månad som personer i genomsnitt avsatte för frivilliga insatser.
Det arbete som har utförts av den interdepartementala arbetsgrupp som inrättats inom Regeringskansliet beskrivs. Resultat från den årliga enkätundersökningen redogörs för, bl.a. de totala statliga bidragen till det civila samhällets organisationer, samt bidragens fördelning. Vidare redogörs för statistik om Regeringskansliets kontakter med olika organisationer inom det civila samhället.
Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting samt vissa av de aktiviteter som har genomförts beskrivs. Det statliga stöd som fördelas via Boverket, Ungdomsstyrelsen och Partibidragsnämnden till det civila samhällets organisationer redogörs för. Andra områden som beskrivs inkluderar t.ex. samverkan inom kulturområdet, Ungdomsstyrelsens partsgemensamma forum, Regeringskansliets arbete, stöd till arbete mot diskriminering och för jämställdhet i den egna organisationen, beskrivning och statistik rörande Vetenskapsrådets forskningsprogram samt internationella samarbete.
Idrottsfrågor
Regeringen skriver att resultat redovisas med utgångspunkt i de mål för idrottspolitiken som riksdagen har beslutat.
I resultatredovisningen redogörs för antalet elitidrottare, det totala antalet medlemmar, samt antalet aktiva medlemmar, i idrottsrörelsen. För barn- och ungdomsverksamhet redogörs för bidraget i form av lokalt aktivitetsstöd, samt antalet deltagartillfällen fördelade på flickor och pojkar. Vidare beskrivs satsningen Idrottslyftet och vilka resultat det har genererat och hur utbetalningen av föreningsstödet har gjorts. Andra insatser som beskrivs inkluderar t.ex. elitsatsningen i syfte att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft, det statliga stödet till specialidrott inom gymnasieskolan, anläggningsstöd till föreningsägda anläggningar, nationella insatser mot dopning, bidrag till idrottsforskning och beslutet att Centrum för idrottsforskning ska genomföra en regelbunden uppföljning av statens idrottsstöd samt utforma indikatorer.
Friluftslivspolitik
I resultatredovisningen redogör regeringen för Naturvårdsverkets arbete för att verka för att friluftslivet bevaras och utvecklas. Därtill redogörs för Svenskt Friluftslivs fördelning av bidrag till friluftsorganisationer, bl.a. avseende vilka organisationer och olika resultat det har genererat på organisationsnivå, samt Naturvårdsverkets forskningsprogram Friluftsliv.
32
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen slår fast att riksdagens beslut om politiken för det civila samhället har skapat förutsättningar för en helhetssyn på det civila samhället och dess villkor. Det civila samhället betraktas därmed som en egen sektor som verkar vid sidan av den offentliga sektorn, marknaden och det enskilda hushållet. Det finns behov att öka kunskapen om det civila samhällets roll, sammansättning och villkor.
Vidare konstateras att regeringens beslut att inrätta ett system för uppföljning av politiken för det civila samhället innebär att utvecklingen av det civila samhällets villkor i förhållande till målet för politiken för det civila samhället kan följas och att jämförelser över tid kan göras. För närvarande görs en sammanställning och analys utifrån de sex principer som har fastslagits.
Indikatorerna för idrott visar att människors tillgång till och förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet är ojämnt fördelade i samhället. Det har inte varit möjligt att bedöma effekterna av regeringens särskilda elitidrottssatsning i form av idrottsliga prestationer i internationella sammanhang. Lokalt aktivitetsstöd och den särskilda satsningen Idrottslyftet har gett idrottsrörelsen förbättrade möjligheter att utvecklas och nå nya grupper. Insatser mot dopning bedöms vara framgångsrika.
Regeringen skriver att förutsättningarna för människor att utöva friluftsliv bör utvecklas och stärkas, oavsett ålder, kön och etnisk tillhörighet. Friluftsorganisationernas verksamhet främjar folkhälsan och gör det möjligt för olika grupper att få del av motion och naturupplevelser, medan länsstyrelsernas program för skydd av tätortsnära natur bidrar till att skapa attraktiva naturmiljöer i tätorternas närhet. Svenskt Friluftslivs bidrag till frivilligorganisationer uppfyller de syften som har ställts upp för bidragen. Detta har inneburit att föreningarna har lyckats överträffa sina uppsatta mål.
3.2.14 Folkbildning
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Resultatredovisningen för folkbildningen visar vilka resultat och effekter som statens stöd till folkbildningen har genererat. Mer specifikt redovisas mått rörande folkbildningens deltagare (antal enskilda deltagare per termin i folkhögskoleutbildning, könsuppdelat, antal deltagare på olika uppdragsutbildningar som anordnats av folkhögskolor, antal personer i studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet), deltagarnas bakgrund (uppgifter om könsuppdelat deltagande inom folkbildningen för olika verksamheter/program, åldersstrukturen bland deltagarna, andel av deltagarna med någon typ av funktionsnedsättning och andel deltagare med utländsk bakgrund) och fördelning av kurser/cirklar på olika inriktningar. Regeringen redovisar specifik statistik rörande folkhögskolorna, t.ex. följande
33
2013/14:RFR2 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT
Fördelning av den statsbidragsberättigade verksamheten i långa respektive korta kurser.
Antal deltagare vid korta respektive långa kurser
Antal deltagare som avslutade sina studier med intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier.
Information om kurser och ämnen med flest deltagareveckor respektive deltagarantal.
Andel personer som gått studiemotiverade folkhögskolekurs som studerar vidare och fått ett arbete.
Regeringen redovisar vidare statistik om studieförbunden, t.ex. antal arrangerade studiecirklar och antal deltagare i dessa, antal kulturprogram och antal deltagare i dessa, populäraste ämnesområdena räknat i antal studietimmar samt fördelning av statsbidrag till de tio studieförbunden. För utbildningar med verksamhetsstöd inom ramen för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna redovisas ett antal statistikmått, t.ex. antal studiecirklar, antal deltagare, antal kulturevenemang och antal elevveckor på långa och korta kurser. Avslutningsvis redovisar regeringen statistik om specialpedagogiskt stöd i folkbildningen, utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade och kontakttolkutbildning. Statistikmått som redovisas inkluderar t.ex. antal deltagare, antal folkhögskolor som beviljades bidrag, antal tolkar som slutförde sin utbildning och antal personer som avslutade grundutbildningen med godkänt resultat.
Regeringens analys och slutsatser
Folkhögskolornas och studieförbundens betydelse för det livslånga lärandet betonas. Regeringen understryker emellertid att det finns ett behov av att genomföra utvärderingar av statsbidragens användning för att därigenom kunna bedöma i vilken utsträckning statens syften med stödet till folkbildningen uppnås samt ge underlag för bedömningen av huruvida dessa syften fortfarande har relevans. Det finns också ett behov av att följa upp i vilken utsträckning statens syften med statsbidrag till studieförbunden har uppnåtts. Av den anledningen tillsatte regeringen därför en utredning som skulle redovisa sitt uppdrag hösten 2012. Andra områden som beskrivs inkluderar folkhögskolornas verksamhet och olika tolkutbildningar.
3.2.15 Tillsyn över spelmarknaden
Regeringens redovisning av uppnådda resultat
Inledningsvis redovisas spelmarknadens bruttoomsättning för åren 2007–2001 uppdelad på olika spelanordnare, samt de olika reglerade spelanordnarnas marknadsandelar. Andra mått rörande spelmarknaden som redovisas inkluderar andel av disponibel inkomst som används till spel och de tolv spelformerna med störst omsättning. Regeringen beskriver området spelreglering, vilket
34
| 3 RESULTATREDOVISNINGENS STRUKTUR, UTFORMNING OCH REDOVISADE RESULTAT | 2013/14:RFR2 |
inkluderar domar från EU-domstolen och svenska domar, samt tillsynen över spelmarknaden.
Regeringens analys och slutsatser
Enligt regeringen är Lotteriinspektionens fördelning av resurser och dess prioriteringar rimliga med hänsyn till utvecklingen på spelmarknaden. Det samlade resultatet är att mål för verksamheten uppfylls.
35
2013/14:RFR2
4 Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och bedömning
Nedan presenteras utskottets tidigare ställningstaganden samt ett antal iakttagelser av resultatredovisningens struktur och innehåll som uppföljnings- och utvärderingsgruppen gör. Värt att upprepa är att analysen är gjord på budgetpropositionen för 2013. De ändringar som har gjorts i budgetpropositionen för 2014 föranleder emellertid inte några andra bedömningar från gruppens sida.
4.1 Utskottets tidigare ställningstaganden
Kulturutskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om strukturen och utformningen av regeringens resultatredovisning till riksdagen. Under flera år i början på 2000-talet pekade utskottet på problem och brister i den resultatredovisning som ges i budgetpropositionen. Det handlade bl.a. om den bristande överensstämmelsen mellan indelningen i politikområden respektive utgiftsområden, bristen på koppling mellan resultatredovisningen och förslagen om anslagstilldelning, bristen på koppling mellan resultatredovisningen och de mål som gäller för verksamheten samt mål och behov av resultatindikatorer.22 Hösten 2005 redovisade utskottet sin syn på vilka förändringar som skulle kunna vidtas inför kommande budgetpropositioner så att bl.a. redovisningen av mål och resultat bättre skulle kunna anpassas till utskottets arbetsformer. Utskottet efterlyste bl.a. en tydligare koppling mellan resultatredovisningen och de anslag som finns uppförda på utgiftsområdet. Utskottet efterlyste även en mer ändamålsenligt utformad resultatredovisning samt tydliga resultatindikatorer som belyser måluppfyllelsen på politikområdesnivå.23 Hösten 2008 behandlade utskottet frågan om de mål som riksdagen fastställt för vissa politikområden skulle omvandlas till mål för motsvarande ”områden”.24
4.2 Uppföljnings- och utvärderingsgruppens iakttagelser och bedömning
4.2.1 Generellt
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp (gruppen) konstaterar att det pågår ett utvecklingsarbete kring den ekonomiska styrningen och att
22Bet. 2000/01:KrU1 s. 19–20, bet. 2002/03:KrU1 s. 37–43, bet. 2003/04:KrU1 s. 20–
22samt bet. 2004/05:KrU1.
23Bet. 2005/06:KrU1.
24Bet. 2008/09:KrU1.
36
4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING 2013/14:RFR2
det finns behov av en utvecklad resultatredovisning från regeringen till riksdagen. Gruppen välkomnar det utvecklingsarbete som för närvarande pågår i en arbetsgrupp med tjänstemän från Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet med målet att förbättra resultatredovisningen i budgetpropositionen.
Riksrevisionen har granskat huruvida statens stöd till studieförbunden uppfyller riksdagens intentioner, bl.a. Folkbildningsrådets fördelning av statsbidraget, regeringens och Folkbildningsrådets uppföljning och utvärdering samt kontrollen av att statsbidraget går till avsett ändamål.25 Uppföljningen och utvärderingen från regeringen och Folkbildningsrådet är, enligt Riksrevisionen, bristfällig. Återrapporteringen har i alltför hög utsträckning fokuserat på kvantitet. Riksrevisionen menar att ”systemet för fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll behöver förändras och förbättras så att användningen av statsbidraget för folkbildningen kan styras bättre mot de syften och prioriteringar som riksdagen har beslutat om. Det handlar om att åstadkomma en bättre styrning och kontroll över till vilka verksamheter statsbidraget går, en utvecklad uppföljning som underlag för en bättre styrning, en mer effektiv kontroll som bygger på oberoende granskning och riskanalyser och en tydligare återrapportering till riksdagen”.26
Kulturutskottet behandlade skrivelsen i ett betänkande.27 Utskottet konstaterar bl.a. att regeringen efter det att skrivelsen lämnades till riksdagen tillsatte en särskild utredare som skulle utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Vidare konstaterar utskottet att regeringen avser att utveckla regeringens årliga riktlinjer för användningen av bidragen till studieförbunden i en mer kvalitativ riktning. I Folkbildningsutredningen28 föreslås bl.a. att statliga utvärderingar av folkbildningen genomförs vart tredje år för att därmed kunna bedöma huruvida verksamheten står i överensstämmelse med de syften som anges för det statliga stödet till folkbildningen, samt att Folkbildningsrådet får ett förtydligat uppföljningsansvar som på ett bättre sätt kan fungera som underlag för regeringens syftesbaserade redovisning till riksdagen.
Enligt gruppens mening visar t.ex. Riksrevisionens granskning att det finns utrymme att utveckla och förbättra mål- och resultatredovisningen inom utgiftsområdet så att riksdagen på ett effektivare sätt kan följa upp resultatet av olika statliga insatser.
Utgiftsområdet omfattar ett stort antal delområden, vilket medför att utrymmet för att göra mer omfattande analyser av effekterna av olika insatser i budgetpropositionen kan vara begränsat. Gruppen vill emellertid peka på att när behov dyker upp kan regeringen överväga att komplettera resultatredovisningen i budgetpropositionen med särskilda resultatskrivelser.
25Riksrevisionen RiR 2011:12.
26Ibid, sid. 10.
27Bet. 2011/12:KrU2.
28SOU 2012:72.
37
2013/14:RFR2 4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING
4.2.2 Mål
Gruppen vill peka på att vissa mål inom utgiftsområdet är oklara, t.ex. saknas det uppföljningsbara mål för ungdomspolitiken. För andra områden, t.ex. friluftslivspolitiken, har riksdagen nyligen fattat beslut om att utveckla målen. För vissa delområden är det ibland oklart vilka mål som ska uppnås via olika insatser. Till exempel anges att resultatredovisningen sker med utgångspunkt i målen för den nationella kulturpolitiken för området film. Samtidigt anges att bedömningen av resultatet utgår från de mål för filmpolitiken som slagits fast genom propositionen Fokus på film – en ny svensk filmpolitik.29 Gruppen menar att det bör finnas tydliga, avgränsade och uppföljningsbara mål inom hela utgiftsområdet.
4.2.3 Resultatindikatorer
Regeringen redovisar ett stort antal resultatmått/indikatorer i resultatredovisningen. Stora skillnader kan observeras mellan de olika delområdena. Gruppen vill lyfta fram följande bedömningar vad gäller resultatindikatorer:
Regeringen bör besluta om indikatorer i de fall sådana helt eller delvis saknas för ett sakområde.
Myndigheten för kulturanalys fick i regleringsbrevet för 2012 i uppdrag att analysera hur kvalitativa och kvantitativa indikatorer kan utvecklas för att utvärdera effekterna av den svenska kulturpolitiken. Resultatet av uppdraget redovisades i rapporten Att utveckla indikatorer för utvärdering av kulturpolitik: redovisning av ett regeringsuppdrag.30 Gruppen anser att rapporten pekar på intressanta möjligheter, men också svårigheter, vad gäller möjligheten att utveckla indikatorer för kulturpolitiken. Det krävs bl.a. utveckling av befintlig data inom kulturområdet, vilket i praktiken innebär att det kommer att ta tid innan indikatorer finns på plats. Gruppen vill ändå poängtera betydelsen av ett sådant utvecklingsarbete och vill uppmana regeringen att gå vidare med arbetet att utveckla indikatorer för kulturområdet. Ett motsvarande arbete bör därtill påbörjas för alla områden inom utgiftsområdet där indikatorer saknas.
Inom Regeringskansliet har det pågått ett utvecklingsarbete när det gäller att utveckla och förtydliga målen för t.ex. kulturmiljöarbetet. Gruppen vill poängtera att det är av stor vikt att detta arbete också inbegriper att utveckla lämpliga resultatindikatorer.
I de fall som ett flertal resultatmått redovisas kan regeringen överväga att specificera vilka resultatindikatorer som den anser vara centrala för att kunna bedöma måluppfyllelsen.
Ett exempel är området idrottsfrågor där regeringen fastslår att resultatredovisningen ska göras med utgångspunkt i målet för idrottsfrågor. Centrum för
29Prop. 2005/06:3, bet. 2005/06:KrU5, rskr. 2005/06:98.
30Myndigheten för kulturanalys, rapport 2012:2.
38
4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING 2013/14:RFR2
idrottsforskning har utvecklat ett indikatorsystem som består av 22 indikatorer fördelat över fem målområden för att följa upp det statliga idrottsstödets effekter. Regeringen kan förslagsvis precisera vilka av indikatorer som den anser vara centrala för att kunna följa resultatutvecklingen när det gäller idrottsfrågor och fokusera mål och resultatredovisningen utifrån dessa.
Indikatorerna bör mäta uppnådda resultat, inte fokusera på insatser eller omvärldsförändringar.
Regeringen redogör t.ex. återkommande för hur mycket bidrag som har tilldelats olika kulturinstitutioner men inte för vilka resultat som har uppnåtts till följd av medelstilldelningen. I budgetpropositionen för utgiftsområdet skriver regeringen för flertalet av områdena att bedömningen av resultatet utgår i från insatser inom de olika delområdena. Gruppen välkomnar därför en utvecklad resultatredovisning med fokus på vilka resultat som statens insatser har genererat.
Det är önskvärt att redovisa längre tidsserier för alla resultatindikatorer då det underlättar för utskottets möjligheter att bedöma resultat över tiden.
Ett bra exempel är de indikatorer som redovisas för flera av de nationella scenkonstinstitutionerna. Indikatorerna visar resultatutvecklingen för tre år. För att underlätta en uppföljning och bedömning av den långsiktiga resultatutvecklingen menar därför gruppen att statistik för en längre tidsperiod med fördel kan redovisas för de indikatorer som regeringen anser vara centrala för att kunna följa måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det är även önskvärt att jämförelseåren i möjligaste mån är desamma för alla indikatorer. Det är vidare lämpligt om samma indikatorer redovisas under en längre tid.
4.2.4 Resultatbedömning och måluppfyllelse
Utgiftsområdet omfattar många olika delområden. Regeringens mål- och resultatredovisning omfattar 15 olika delområden, alltifrån breda och sektorsövergripande områden som ungdomspolitik och politik för det civila samhället till smala och specifika områden som arkiv och tillsyn över spelmarknaden. Detta leder till att analysen av faktiskt uppnådda resultat av statliga insatser inom utgiftsområde 17 ibland blir knapphändig.
Delmål och indikatorer ligger till grund för regeringens granskning av måluppfyllelsen. Det vore värdefullt om regeringen på ett tydligare sätt redovisar huruvida den anser att de olika delmålen har uppfyllts eller inte för de olika områdena. Gruppen kan vidare konstatera att det inte görs någon samlad bedömning av måluppfyllelse för hela utgiftsområdet i budgetpropositionen. Det vore därför värdefullt om regeringen gör en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för hela utgiftsområdet. Det skulle underlätta för riksdagen att ta ställning till förslag om t.ex. ny resurstilldelning samt bidra till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får.
39
2013/14:RFR2 4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING
4.2.5 Sambandet mellan mål, statliga insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag
Kulturområdet är ett av de mest komplexa politikområdena sett till t.ex. antalet myndigheter och verksamheter. Gruppen menar att det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra sambandet mellan mål, statliga insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.
Som framgår ovan är flera av målen för kulturområdet, t.ex. de nationella kulturpolitiska målen, generellt formulerade och anger färdriktningen för kulturpolitiken. Sådana mål innebär att det blir svårt att fastställa orsakssamband och att särskilja politikens effekt. Detta ställer än högre krav på att regeringen beslutar om indikatorer som ska användas för att kunna följa graden av måluppfyllelse.
Det är ibland svårt att fullt ut se kopplingen mellan uppnådda resultat och de mål som ska uppnås. Beskrivningen av museer och utställningar skulle kunna utvecklas och förtydligas genom att t.ex. koppla frågan om museernas regionala arbete till målet att främja allas möjlighet till kulturupplevelser. Ett annat exempel är statens stöd till trossamfund där det konstateras att stödet används i enlighet med målen för stödet. Det framgår inte på vilka grunder, dvs. kvalitativa och kvantitativa data, som regeringen drar denna slutsats.
4.2.6 Resultatredovisningens innehåll
För att förtydliga resultatredovisningen bör innehållet och analysen av resultat göras på ett liknande sätt för alla områden. Indikatorerna redovisas inte på ett konsekvent sätt när regeringen analyserar resultatutvecklingen för de olika områdena. För vissa områden omnämns indikatorerna och måluppfyllelsen kommenteras explicit, t.ex. teater, dans och musik, medan detta saknas för andra områden, t.ex. kulturskaparnas villkor. Det är, enligt gruppen, viktigt att resultatanalysen görs på ett snarlikt sätt för alla områden. Utgångspunkten bör vara att alla identifierade indikatorer kommenteras, samt att regeringen uttalar sig huruvida reformer och andra statliga insatser har inneburit att graden av måluppfyllelse har ökat.
Resultatredovisningens innehåll kan förbättras genom att tydliggöra kopplingen mellan uppsatta mål och diskussion om mål i analys och slutsatser. Regeringen skriver t.ex. relativt frekvent att insatser har bidragit till en positiv utveckling inom ett område utan att göra en mer explicit koppling till de fastställda målen. För vissa områden saknas en sammanfattande bedömning av huruvida insatser etc. totalt sett har haft avsedd effekt. Detta är speciellt viktigt för de områden där resultatredovisningen delas upp i ett större antal områden. Till exempel delas resultatredovisningen för området medier upp i åtta separata områden, vilket gör det svårt att få en helhetsuppfattning av området.
Avsnittet analys och slutsatser bör renodlas och inte referera till insatser och resultatmått. Detta bör i stället göras i ett separat informationsavsnitt. Till exempel refererar regeringen till studier från SCB och statistik rörande utri-
40
4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING 2013/14:RFR2
kesfödda elever i avsnittet utbildning och lärande/ungdomspolitik, och när det gäller tillsynen över spelmarknaden redogörs för antalet kontroller som Lotteriinspektionen har gjort av den legala och den illegala spelmarknaden. Det förekommer också att regeringen beskriver beslut om uppdrag/utredningar i avsnittet analys och slutsatser, se t.ex. ungdomspolitik och kulturskaparnas villkor. Denna typen av information bör i första hand redogöras för under avsnittet allmän information.
För att öka överblickbarheten och lättare kunna bedöma hur anslagna medel används är det viktigt att resultatredovisningen fokuserar på de resultat som har uppnåtts. Inom området ungdomspolitik ges bidrag till ungdomsstyrelsen och till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Resultatredovisningen borde därmed kunna renodlas och i högre utsträckning fokusera på de resultat som uppnåtts med dessa medel. Regeringen kan därför överväga om delar av resultatredovisningen som refererar till andra utgiftsområden därmed skulle kunna slopas alternativt redovisas under ett nytt avsnitt allmän information.
4.2.7 Strukturen på redovisningen av varje sakområde
Regeringens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning. För att få en god förståelse och ett relevant beredningsunderlag är det enligt gruppen angeläget att redovisningen av sakområdet har en tydlig struktur. Resultatredovisningen bör t.ex. kunna renodlas i högre utsträckning och allmänna beskrivningar av bedömningsgrunder och inriktningsmål bör inte redovisas i dessa avsnitt. Till exempel beskrivs inriktningsmålen inom områdena kultur, medier och idrott i anslutning till redogörelsen för resultat av funktionshinderspolitiken.
Gruppen välkomnar att beskrivningen av resultatutvecklingen för de olika områdena görs på ett ”brett” sätt då det ger en helhetsbeskrivning av utgiftsområdet. Denna breda redovisning gör emellertid resultatredovisningen mer komplex. Enligt gruppens mening vore det önskvärt om indikatorer och resultatmått som är centrala för att kunna bedöma graden av måluppfyllelse redovisas på ett tydligare sätt. Detta skulle kunna uppnås om annan resultatinformation redovisas i ett separat avsnitt.
Det finns, enligt gruppens mening, utrymme att utveckla sakområdets struktur i syfte att göra den mer transparent och lättillgänglig. Redovisningen av varje sakområde kan t.ex. struktureras på följande sätt:
Mål/delmål för respektive områden.
Beskrivning av centrala resultatindikatorer.
Resultatredovisning som i huvudsak utgår från indikatorerna.
Allmän information: redovisning av central information av betydelse, men som inte rör de specificerade indikatorerna, t.ex. statistik från myndigheter, tilldelning av medel till myndigheter, beslut om regeringsuppdrag.
41
2013/14:RFR2 4 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNING
Analys och slutsatser av måluppfyllelsen för respektive mål och en bedömning av huruvida måluppfyllelsen har ökat eller minskat som ett resultat av den förda politiken.
42
2013/14:RFR2
5 Regeringens redovisning för frågor som tidigare följts upp av utskottet
5.1 Pris- och löneomräkning
Kulturutskottet har vid olika tillfällen behandlat frågor kring pris- och löneomräkning av anslag inom kulturområdet.31 Utskottet genomförde 2005 en uppföljning av gjorda pris- och löneomräkningar och kostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria grupper.32 Uppföljningen var inriktad på vilka konsekvenser som pris- och löneomräkningen får för teater- och dansverksamheten, varför anslagen pris- och löneomräknas på olika sätt och om undersökningar har gjorts av vilka möjligheter det finns att öka produktiviteten inom teater- och danssektorn.
Riksdagen gav 2007 till känna att regeringen inom befintliga system ska sträva efter att få till stånd en jämn medelsfördelning till fria grupper m.m. vars anslag inte omfattas av någon pris- och löneomräkning.33 Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 17, att den även fortsättningsvis ska verka för goda förutsättningar för den fria scenkonsten och har vidare hänvisat till att anslaget 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikinstitutioner har ökat med totalt 12,3 miljoner kronor mellan 2008– 2010.
5.2 Pensionsvillkoren inom scenkonstområdet
Kulturutskottet genomförde 2008 en uppföljning av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet.34 Syftet med uppföljningen var att kartlägga problem kring pensioner som kan finnas för scenkonstnärer samt tjänstepensionsavgifternas påverkan på institutionernas och de fria gruppernas val av repertoar och anställningsbeslut.
Kulturutskottet har under senare år behandlat frågan om pensionsvillkoren inom scenkonstområdet och föreslog i betänkande 2011/12:KrU1 ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropositionen för 2013, utgiftsområde 17, skulle återkomma till riksdagen med besked om hur scenkonstpensionsfrågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2013 att arbetsmarknadens parter bör ta över ansvaret för att genom kollektivavtal reglera pensionsvillkoren på scenkonstområdet.
31Se bl.a. bet. 2005/06:KrU1.
32Rapport från riksdagen 2005/06:RFR5.
33Se bet. 2007/08:KrU1.
34Rapport från riksdagen 2008/09:RFR1.
43
2013/14:RFR2 5 REGERINGENS REDOVISNING FÖR FRÅGOR SOM TIDIGARE FÖLJTS UPP AV UTSKOTTET
I budgetpropositionen för 2014 skriver regeringen att den nuvarande statliga regleringen av tjänstepensionerna bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2015 och ersättas med en kollektivavtalsreglerad ordning. Anställda vid scenkonstinstitutionerna som 2015 har fem år eller mindre kvar till pensionsåldern ska ha rätt till pension enligt det gamla regelverket. Beredning av vilka övergångsbestämmelser som ska gälla vid avvecklingen av den statligt reglerade pensionsordningen pågår i Regeringskansliet.
Inom ramen för ett reformerat pensionssystem behöver det, enligt regeringen, finnas möjlighet till omställning och karriärväxling för yrkesgrupper som av konstnärliga och fysiska skäl inte kan arbeta inom sina konstnärliga yrken till 65 år. Regeringen anför vidare att ett framtida system bör upprätthålla arbetslinjen och att en hög konstnärlig kvalitet möjliggörs vid institutionerna. Den nya ordningen ska vidare motsvara pensionssystem på den övriga arbetsmarknaden.
De medel som frigörs inom utgiftsområde 17 fr.o.m. 2015 vid övergången från dagens pensionssystem till en ordning med ett pensionssystem som motsvarar de villkor som gäller på den övriga arbetsmarknaden ska i dialog med berörda aktörer avsättas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet. Regeringen avser att återkomma till parterna om ramarna för en statlig finansiering av den nya pensionsordningen.
5.3 Hyressättning inom kulturområdet
Kulturutskottet genomförde våren 2009 en uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet.35 I utvärderingen framfördes bl.a. att de särskilda problem som pris- och löneomräkningsmodellen av lokalkostnader har lett till inom kulturområdet bör lösas i första hand genom generella åtgärder. Vidare uppmärksammades frågor kring antikvariska merkostnader, hur underhållet hålls på en väl avvägd nivå i de fall där kostnadshyra används och den fortsatta utvecklingen av Statens fastighetsverks administrationskostnader, liksom Ekonomistyrningsverkets stöd till myndigheter i hyresförhandlingar och andra lokalförsörjningsfrågor.
Riksdagen har givit regeringen till känna att regeringen bl.a. bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra fört med sig inom kulturområdet, belysa i vad mån kulturinstitutionernas lokalkostnader påverkas av antikvariska merkostnader, verka för att deras underhåll kan hållas på en väl avvägd nivå samt ge dem incitament att fortsatt förbättra tillgängligheten och verka för en långsiktigt hållbar utveckling.36
Regeringen har i skrivelse 2012/13:75 hänvisat till de förslag som Utredningen om översyn av statens fastighetsförvaltning lämnade våren 2011 (SOU 2011:31). Utredningen föreslog principer och utgångspunkter för nya hyresavtal mellan Statens fastighetsverk och fem kulturinstitutioner som har kost-
35Rapport från riksdagen 2008/09:RFR13.
36Betänkande 2009/10:KrU1.
44
5 REGERINGENS REDOVISNING FÖR FRÅGOR SOM TIDIGARE FÖLJTS UPP AV UTSKOTTET 2013/14:RFR2
nadshyra, nämligen Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. Vidare anförs att Statens fastighetsverk har i uppdrag att senast den 1 mars 2013 lämna en slutrapport innehållande nya hyressättningsprinciper gällande hyresavtalen för huvudbyggnaderna vid dessa institutioner. Syftet anges vara att förändra principerna för hyressättningen för berörda institutioner för att nå en mer ändamålsenlig hyressättning.
Med anledning av bl.a. riksdagens tillkännagivande och med utgångspunkt i förslaget i budgetpropositionen för 2014 skriver regeringen att Statens fastighetsverk har fått i uppdrag att förbereda arbetet med att omförhandla hyresavtalen för de kulturinstitutioner som har kostnadshyra i syfte att förändra principerna för hyressättningen. Statens fastighetsverk har redovisat uppdraget till Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med utfallet av omförhandlingarna. Vidare framgår det i budgetpropositionen att regeringen med utgångspunkt i förslagen från betänkande tillsatt en utredning för att kartlägga vilka kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och byggnader som fortsatt bör ägas av staten. Utredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i september 2013.37
5.4 Scenkonstallianserna
Kulturutskottet genomförde under 2011 och 2012 en uppföljning av de tre allianser inom scenkonstområdet som riksdagen varje år ger medel till. Syftet var att undersöka om riksdagens mål för statsbidraget har uppnåtts.38 Utvärderingen visade att reformen med scenkonstallianser på ett avgörande sätt har ökat den sociala och ekonomiska tryggheten för de scenkonstnärer som anställts. Det kan dock finnas skäl att överväga i vilken mån kravet på att i viss omfattning ha arbetat inom statligt/offentligt finansierad verksamhet för att komma i fråga för en anställning alltjämt är relevant eller bör förändras. Ut- värderingsgruppen föreslog att regeringen skulle ge lämplig förvaltningsmyndighet i uppdrag att i samråd med berörda aktörer/parter närmare utreda frågan.
I utvärderingen konstaterades att statsbidraget till allianserna inte räknas om för att kompensera för förändrade kostnader för löneökningar som avtalats mellan parterna. Detta ligger i linje med den grundläggande principen för systemet med pris- och löneomräkning (PLO) och borde enligt utvärderingsgruppen inte i nuläget frångås i detta fall. Statsbidraget har i stället vid flera tillfällen ökat genom att reformmedel tillskjutits. Det är vidare angeläget att staten återkommande följer upp att statsbidraget till scenkonstallianserna används i enlighet med de syften och villkor som statsmakterna beslutat om och att regeringen redovisar relevanta uppgifter för riksdagen.
Kulturutskottet har i betänkande 2012/13:KrU1 hänvisat till utvärderingen och anfört att utskottet delar utvärderingsgruppens slutsatser. Utskottet under-
37SOU 2013:55.
38Rapport från riksdagen 2011/12:RFR10.
45
2013/14:RFR2 5 REGERINGENS REDOVISNING FÖR FRÅGOR SOM TIDIGARE FÖLJTS UPP AV UTSKOTTET
stryker bl.a. vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten vid allianserna.
46
2013/14:RFR2
Referenser
Offentliga utredningar
SOU 2012:72 Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering.
SOU 2013:55 Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden.
Riksdagstryck
Betänkande 1989/90:KrU29 om arkiv m.m.
Betänkande 1997/98:KrU14 Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design.
Betänkande 1999/2000:KrU7 Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål.
Betänkande 1999/2000:KU5 Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.
Betänkande 2000/01:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2000/01:KU23 Riksdagen inför 2000-talet.
Betänkande 2002/03:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2002/03:KrU8 Vissa frågor inom spelområdet m.m.
Betänkande 2003/04:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2004/05:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2005/06:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2005/06:KrU5 Fokus på film – en ny svensk filmpolitik. Betänkande 2005/06:KU21 Riksdagen i en ny tid.
Betänkande 2007/08:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2008/09:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2008/09:KrU8 Statens stöd till idrotten.
47
2013/14:RFR2 REFERENSER
Betänkande 2009/10:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Betänkande 2009/10:KrU5 Tid för kultur.
Betänkande 2009/10:KrU7 En politik för det civila samhället. Betänkande 2010/11:KrU3 Framtidens friluftsliv. Betänkande 2010/11:KU14 En reformerad budgetlag. Betänkande 2011/12:KrU2 Folkbildningsfrågor.
Betänkande 2012/13:KrU4 Mål för friluftslivspolitiken. Betänkande 2012/13: KrU9 Kulturmiljöns mångfald.
Framställning och redogörelse 2000/01:RS1 Riksdagen inför 2000-talet. Framställning och redogörelse 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid.
Proposition 1989/90:72 om arkiv m.m.
Proposition 1997/98:117 Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design.
Proposition 1998/99:114 Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål.
Proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.
Proposition 2002/03:93 Vissa frågor inom spelområdet m.m. Proposition 2005/06:3 Fokus på film – en ny svensk filmpolitik. Proposition 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 utgiftsområde 17. Proposition 2008/09:126 Statens stöd till idrotten.
Proposition 2009/10:3 Tid för kultur.
Proposition 2009/10:55 En politik för det civilia samhället. Proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Proposition 2010/11:40 En reformerad budgetlag. Proposition 2012/13:96 Kulturmiljöns mångfald.
Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken. Riksdagsskrivelse 1989/90:307.
Riksdagsskrivelse 1997/98:225.
Riksdagsskrivelse 1999/2000:45
Riksdagsskrivelse 1999/2000:196.
Riksdagsskrivelse 2002/03:212.
48
REFERENSER 2013/14:RFR2
Riksdagsskrivelse 2005/06:98.
Riksdagsskrivelse 2008/09:92.
Riksdagsskrivelse 2008/09:243.
Riksdagsskrivelse 2009/10:145.
Riksdagsskrivelse 2009/10:195.
Riksdagsskrivelse 2010/11:37.
Riksdagsskrivelse 2010/11:38.
Riksdagsskrivelse 2012/13:273.
Författningar
Budgetlagen (2011:203).
Lag (1999:932) om stöd till trossamfund.
Regeringsformen.
Riksdagsordningen.
Övriga skriftliga referenser
Myndigheten för kulturanalys rapport 2012:2 Att utveckla indikatorer för utvärdering av kulturpolitik - redovisning av ett regeringsuppdrag
Rapport från riksdagen 2005/06:RFR5 Statsbidrag till teater och dans – En uppföljning av pris- och löneomräkningens konsekvenser.
Rapport från riksdagen 2008/09:RFR1 Uppföljning av pensionsvillkoren inom scenkonstområdet.
Rapport från riksdagen 2008/09:RFR13 Uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet.
Rapport från riksdagen 2011/12:RFR10 Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering.
Riksrevisionen RiR2011:12 Statens stöd till studieförbunden.
49
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2011/12 | |
| 2011/12:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – | ||
| En uppföljning | ||
| 2011/12:RFR2 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om forsk- | ||
| nings- och innovationsfrågor | ||
| 2011/12:RFR3 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande | ||
| vatten och vattenkraft | ||
| 2011/12:RFR4 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk same- | ||
| konvention | ||
| 2011/12:RFR5 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| eHälsa – nytta och näring | ||
| 2011/12:RFR6 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Frågeinstituten som kontrollinstrument Volym 1 och 2 | ||
| 2011/12:RFR7 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna utfrågning på temat Missbruks- | ||
| och beroendevård – vem ska ansvara för vad? torsdagen | ||
| den 24 november 2011 | ||
| 2011/12:RFR8 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg – En | ||
| uppföljning | ||
| 2011/12:RFR9 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 8 december | ||
| 2011 om järnvägens vinterberedskap | ||
| 2011/12:RFR10 | KULTURUTSKOTTET | |
| Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering | ||
| 2011/12:RFR11 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Kunskapsöversikt om nationella minoriteter | ||
| 2011/12:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Rapporter från utbildningsutskottet | ||
| Förstudie – utbildningsvetenskaplig forskning | ||
| Breddad rekrytering till högskolan | ||
| 2011/12:RFR13 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Uppföljning av undantag från normalskattesatsen för | ||
| mervärdeskatt | ||
| 2011/12:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 | ||
| om framtida godstransporter | ||
| 2011/12:RFR15 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Arbetsmarknadspolitik i kommunerna | ||
| Del 1 Offentligt seminarium | ||
| Del 2 Kunskapsöversikt | ||
| 2011/12:RFR16 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om life science-industrins framtid i | ||
Sverige
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2012/13 | |
| 2012/13:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| Statlig styrning och ansvarsutkrävande | ||
| 2012/13:RFR2 | FINANSUTSKOTTET | |
| Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen | ||
| 2012/13:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | ||
| godstransporter | ||
| 2012/13:RFR4 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET OCH NÄRINGSUT- | |
| SKOTTET | ||
| Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet | ||
| 2012/13:RFR5 | FÖRSVARSUTSKOTTET FöU | |
| Forskning och utveckling inom försvarsutskottets ansvarsområde | ||
| 2012/13:RFR6 | CIVILUTSKOTTET | |
| Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar | ||
| 2012/13:RFR7 | KU, FiU, KrU, UbU, MJU och NU | |
| Öppet seminarium om riksdagens mål- och resultatstyrning: vilka | ||
| mål, vilka resultat? | ||
| 2012/13:RFR8 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om gymnasiereformen | ||
| 2012/13:RFR9 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Förstudier om | ||
| – Förskolan | ||
| – Utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande | ||
| 2012/13:RFR10 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR11 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna seminarium om folkhälsofrågor onsdagen | ||
| den 27 mars 2013 | ||
| 2012/13:RFR12 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Mogen eller övermogen? – arbetsmarknadsutskottets offentliga | ||
| seminarium om erfaren arbetskraft | ||
| 2012/13:RFR13 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om sjöfartens kapacitetsmöjligheter | ||
| 2012/13:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om flygtrafikledningstjänsten – har vi landat i | ||
| den bästa lösningen? | ||
| 2012/13:RFR15 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om oredlighet i livsmedelskedjan | ||
| 2012/13:RFR16 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om hur ny kunskap | ||
| bättre ska kunna komma till användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR17 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga utfrågning om en fossiloberoende | ||
| fordonsflotta | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 | |
| 2013/14:RFR1 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Etisk bedömning av nya metoder i vården | ||
| – en uppföljning av landstingens och statens insatser | ||