Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet
Rapport från riksdagen 2012/13:RFR4
Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet
ISSN 1653-0942
ISBN 978-91-86673-94-9
Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2012
2012/13:RFR4
Förord
Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en utveckling på landsbygden som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det svenska landsbygdsprogrammet finansieras av både Sverige och EU och omfattar sammanlagt ca 36 miljarder kronor under sjuårsperioden 2007–2013. Det pågående landsbygdsprogrammet är mycket brett och omfattar frågor som berör flera av riksdagens utskott. De statliga anslagen för programmet finns främst inom statsbudgetens utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, vilket inom riksdagen bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Landsbygdsprogrammet har dessutom tydliga kopplingar till utgiftsområdena 19 Regional tillväxt och 24 Näringsliv, vilka bereds av näringsutskottet.
Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet beslutade i februari 2011 att genomföra en gemensam uppföljning av vissa frågor inom lands- bygdsprogrammet. Uppföljningen har inriktats på tre delar av programmet: Stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster (t.ex. dagligvaruhandel och bredbandsutbyggnad) och stöd till biogasproduktion.
Uppföljningen har genomförts av miljö- och jordbruksutskottets och när- ingsutskottets gemensamma uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Underla- gen till uppföljningen har tagits fram av utvärderaren Christer Åström och utredaren Peter Strand vid utskottsavdelningens utvärderings- och forsk- ningssekretariat samt föredraganden Roger Berggren vid näringsutskottets kansli i samarbete med uppföljnings- och utvärderingsgruppens sekreterare, föredraganden Lena Sandström vid miljö- och jordbruksutskottets kansli.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin rapport där resultaten av uppföljningen redovisas.
Stockholm i oktober 2012 |
|
Irene Oskarsson (KD), ordförande |
|
Krister Örnfjäder (S) | Nina Lundström (FP) |
Erik A Eriksson (C) | Kent Persson (V) |
Åsa Coenraads (M) | Lars Isovaara (SD) |
Kew Nordqvist (MP) |
|
3
2012/13:RFR4
Innehållsförteckning
............................................................................................................ | |||
Inledning........................................................................................... | |||
| 1.1 ................................................................................... | Bakgrund | |
| 1.2 ........................................................................................... | Syfte | |
| Inriktning och avgränsningar | ||
| 1.4 ........................................................................... | Genomförande | |
Det ..............................svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 | |||
| Den strategiska inriktningen | ||
| Programmets ekonomiska omfattning | ||
2.3Åtgärder för att främja företagande och sysselsättning på
4.3Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på
landsbygden (åtgärd 321) ........................................................ | ||
Mål och villkor ........................................................ | ||
4.3.5Andra stöd till serviceutveckling på
4
|
|
| INNEHÅLLSFÖRTECKNING | 2012/13:RFR4 | |
|
| 4.4.1 | Allmänt om biogas ................................................... |
| |
|
| 4.4.2 | Förslag ...................................................................... |
| |
|
| 4.4.3 | Mål och villkor ......................................................... |
| |
|
| 4.4.4 | Medel och klimatnytta .............................................. |
| |
|
| 4.4.5 | Genomförande .......................................................... |
| |
|
| 4.4.6 | Resultat .................................................................... |
| |
|
| 4.4.7 | Geografisk fördelning .............................................. |
| |
|
| 4.4.8 | Erfarenheter från de tre länen ................................... |
| |
Samordning och samverkan............................................................ |
| ||||
| Departementen och landsbygdsfrågorna .................................. |
| |||
| Centrala myndigheters arbete med landsbygdsprogrammet ..... |
| |||
| Regionala myndigheters arbete med landsbygdsfrågor ............ |
| |||
| Lokala myndigheter och andra aktörer ..................................... |
| |||
| Samordning mellan olika stöd .................................................. |
| |||
Uppföljning, utvärdering och revision ............................................ |
| ||||
| Uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogrammet ......... |
| |||
| Revision | ................................................................................... |
| ||
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar .................. |
| ||||
.................................................................................................. |
|
| |||
Bilaga 1 Landsbygdsprogrammets sammansättning och ungefärlig |
|
| |||
|
| budget ....................................................................................... |
|
| |
Bilaga 2 Halvtidsutvärderingen ...................av landsbygdsprogrammet |
| ||||
Bilaga 3 .............................Mål och strategier för olika politikområden |
| ||||
Bilaga 4 .......................................Biogasstöd i Danmark och Tyskland |
| ||||
Bilaga 5 ........................Landsbygdsprogrammet i EU:s medlemsstater |
| ||||
Bilaga 6 ......................Stöd till serviceutveckling på landsbygden m.m |
| ||||
Bilaga 7 Användning av åtgärd 321 i Kalmar, Västra Götalands och |
|
| |||
| ........................................................................ | Norrbottens län | 201 |
| |
Bilaga 8 Användning av åtgärd 312 i Kalmar, Västra Götalands och |
|
| |||
| ......................................................................... | Norrbottens län | 211 |
| |
Bilaga 9 .........................Budgeterade, beviljade och utbetalade medel | 247 |
| |||
5
2012/13:RFR4
Sammanfattning
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar i korthet:
–Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling. Det är viktigt med ett långsiktigt, uthålligt och kontinuerligt arbete för landsbygdsut- veckling. Landsbygdsprogrammet är ett av statens viktigaste verktyg för detta.
–Det är viktigt med lokalt deltagande och engagemang, regional anpass- ning och en bred inriktning på landsbygdsprogrammet. Det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveckling och att insatserna kan se olika ut i olika län.
–Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksammas på olika sätt. Det behövs också i fortsättningen insatser för att åstad- komma en positiv utveckling på landsbygden. Det är viktigt att lands- bygdsprogrammet används för att aktivt motverka en negativ utveck- ling på landsbygden.
–Landsbygdsprogrammet kan förenklas och antalet åtgärder minskas. Myndigheternas handläggning kan vidareutvecklas och det administra- tiva krånglet minskas.
–Det är ännu för tidigt att slå fast vilka resultat som landsbygdsprogram- met har haft. Utifrån de fallstudier som har genomförts upplevs dock resultaten som positiva för landsbygdens utveckling, även om pro- grammet antagligen inte kommer att nå ända fram när det gäller målkri- terierna. Det är viktigt att uppmärksamma resultat som inte är enkelt mätbara. Det är viktigt att regeringen till riksdagen årligen redovisar och bedömer landsbygdsprogrammets resultat.
–Det är angeläget att landsbygdsprogrammet stöder näringslivets fortsatta utveckling. Mikroföretagsstödet är viktigt för företagsutvecklingen på landsbygden, men det är svårt att peka på kvantifierbara resultat.
–Det var inledningsvis svårt att få in ansökningar som passade in i stödet till grundläggande tjänster. Omorienteringen mot bredbandsutbyggnad bidrog till ökat intresse.
–Det är positivt att stödet till biogas har fått en viktig roll i landsbygds- programmet. Många län prioriterar biogassatsningen, och intresset för biogasinvesteringar är på uppgång. Biogasstödet är i flera fall avgöran- de för investeringsbeslut, men det finns problem med lönsamheten.
–Landsbygdsfrågor är komplexa och breda, varför det finns behov av samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser för lands- bygden. Det kan vara svårt att få en överblick över de stöd som kan gå till landsbygden. Samordningen mellan de olika stöden till landsbygden måste förbättras. Samtidigt som gränsdragningen mellan åtgärderna ska vara tydlig måste möjligheter till synergieffekter lyftas fram.
–Det är viktigt med uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogram- mets resultat. Kunskap och lärdomar bör tas till vara och föras vidare.
7
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
Revision och kontroll spelar en framträdande roll och påverkar myn- digheternas arbete. Det är viktigt att de finansiella felen minskar när det gäller beviljade stöd. Det är dyrt att göra fel eftersom det leder till stora återbetalningsbelopp för Sverige samtidigt som förtroendet påverkas för denna stödform. Det är viktigt att dels förenkla ansökningsförfarandet så att risken minskar för att den sökande ska göra fel, dels att Jord- bruksverket och länsstyrelserna vidtar åtgärder för att förbättra myn- digheternas hantering av stöden.
Inledning
Bakgrund och syfte
Landsbygder med en stark utvecklingskraft är en resurs för Sveriges utveck- ling och tillväxt. Statens insatser för landsbygden har inriktats mot en håll- bar förvaltning av resurser samt en ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är landsbygdspro- grammet för Sverige, vilket innehåller satsningar i form av stöd och ersätt- ningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU, och totalt omfattar det 36 miljarder kronor under perioden 2007–2013. De statliga anslagen för programmet finns fram- för allt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har genomfört en gemensam uppföljning av landsbygdsprogrammet. Syftet med uppföljning- en har varit att ge de båda utskotten ett fördjupat kunskapsunderlag i frågor som rör sysselsättning och utveckling på landsbygden, vilket sedan kan användas vid beredning av ärenden. Utskotten har valt att genomföra denna uppföljning för att i första hand studera kvalitativa resultat i några fallstudier som ett komplement till de uppföljningar och utvärderingar som tas fram genom den ordinarie uppföljnings- och utvärderingsstrukturen för lands- bygdsprogrammet. Uppföljningen har inriktats på tre delar av programmet, huvudsakligen inom axel 3: Stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster och stöd till biogasproduktion. Fallstudier har genomförts i Kalmar, Norr- bottens och Västra Götalands län.
Det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013
Det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 är det tredje i ordningen för Sverige. Insatserna ska stödja en allmän utveckling av lands- bygden, bl.a. vad gäller företagande och sysselsättning. Från EU har Sverige tilldelats totalt ca 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perio- den 2007–2013. Programmet är uppdelat på fyra områden, s.k. axlar, vars mål och inriktning är gemensamma för EU-länderna. Inom varje axel kan bidrag beviljas till olika åtgärder i form av företagsstöd, projektstöd eller miljöersättningar. Det övergripande målet för axel 3 är att skapa ett mer diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv och en bättre livskvalitet på landsbygden.
8
SAMMANFATTNING 2012/13:RFR4
Programmet har breddats i förhållande till den tidigare programperioden i syfte att främja ett diversifierat näringsliv, en god livsmiljö, lokal service och infrastruktur. Det pågående landsbygdsprogrammet riktas mot en breda- re målgrupp än det förra miljö- och landsbygdsprogrammet, framför allt i de delar som syftar till en diversifierad ekonomi och god livskvalitet på lands- bygden, dvs. axel 3. EU:s landsbygdsprogram för 2007–2013 skiljer sig från tidigare program inom jordbrukspolitikens område såtillvida att programmet innehåller relativt stora delar där bidrag inte utgår enligt strikt definierade kriterier.
Landsbygdsdepartementet har huvudansvaret för landsbygdsprogrammet i Sverige. Jordbruksverket har det nationella ansvaret för genomförandepla- nering, administration, genomförande och uppföljning samt utbetalning. Handläggning av ansökningar, kontroll, beslut om stöd och beslut om utbe- talning har huvudsakligen delegerats till länsstyrelserna. Jordbruksverket beviljar stöd till nationella projekt. Varje länsstyrelse, samt Sametinget, har utarbetat strategier för hur programmet ska genomföras inom respektive region.
Landsbygdsprogrammets genomförande
Iakttagelser
Utvecklingen på landsbygden ser olika ut i olika delar av Sverige, och när- ingslivet på landsbygden förändras. När det gäller offentliga insatser påver- kas utvecklingen av många olika åtgärder inom skilda politikområden, där landsbygdsprogrammet är en bland flera insatser. Företagande på landsbyg- den kan främjas på olika sätt, och mycket av det som styr utvecklingen på landsbygden ligger utanför landsbygdsprogrammets kontroll. I uppföljning- en pekar de flesta aktörer på vikten av insatser inom ett flertal politikområ- den för att landsbygden ska utvecklas, t.ex. skola och infrastruktur. Flera aktörer lyfter fram kommunernas roll i arbetet med landsbygdsutvecklings- frågor.
De flesta menar att det är bra att det finns en frihet för länen att lägga upp landsbygdsprogrammet på olika sätt, eftersom behoven ser olika ut i olika delar av Sveriges landsbygder. Skillnader mellan länens sätt att arbeta med landsbygdsutveckling beror inte enbart på skillnader i länens strategier.
Landsbygdsprogrammet är mycket brett, vilket av flera uppfattas som en styrka, medan några ser det som en svaghet. En del aktörer har ställt sig frågande till om satsningar på t.ex. bredband och biogas ska ingå i lands- bygdsprogrammet. Flertalet menar att det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveckling. Det finns olika inställningar bland de intervjuade aktörerna vad gäller frågan om vilken typ av insatser som ska få stöd från landsbygdsprogrammet. Många aktörer lyfter fram underifrånperspektivet.
I början var det svårt att få i gång åtgärderna inom axel 3, vilket bl.a. be- rodde på förekomsten av nya typer av verksamheter jämfört med tidigare landsbygdsprogram. Programmet förknippas fortfarande med jordbruk, och
9
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
det har varit svårt att informera om programmet och att det inte enbart vän- der sig till jordbrukare. Länsstyrelserna har upparbetade kanaler för att nå jordbrukare men inte alltid för att nå andra företagare på landsbygden.
Det finns många utvecklingsidéer på landsbygden och aktörerna anser att det är viktigt att staten hjälper till med att locka fram idéerna. Länsstyrelser- nas fokus ligger på att handlägga ärenden, inte att arbeta proaktivt med landsbygdsutveckling. Handläggningstiderna är ofta långa, vilket minskar entusiasmen hos dem som arbetar i de projekt eller företag som ska genom- föra en investering.
Landsbygdsprogrammet har sitt ursprung inom jordbruksadministratio- nen. Det finns en skillnad i arbetssätt gentemot arbetet med regionalpolitiska och näringspolitiska insatser där det handlar mer om rådgivning och sam- manhangsskapande insatser. Flera aktörer har pekat på behovet av coach- ning för företag på landsbygden. Det kan vara svårt att se skillnaderna mel- lan en del av dagens åtgärder, och flera menar att det skulle vara bra med mer generella åtgärder. Uppdelningen på åtgärder är ett problem för myn- digheterna, inte för de sökande som bara behöver bestämma om de söker företagsstöd eller projektstöd. Länsstyrelsen undersöker vilken som är den mest lämpliga åtgärden.
För länsstyrelsernas del kan uppdelningen på ett flertal olika åtgärder in- nebära att inlåsningseffekter uppstår, dvs. budgeterade medel kan bli kvar i vissa åtgärder. En del menar att det är bra att landsbygdsprogrammet är inriktat på lite större investeringar och projekt, medan andra betonar vikten av mindre investeringar och projekt. Flera aktörer menar att det finns viss projekttrötthet och betonar att det är viktigt med långsiktighet och varaktig- het i arbetet med landsbygdsutveckling.
Det har rått en viss oklarhet kring frågan om vad som gäller för annan of- fentlig medfinansiering när det gäller åtgärder inom axel 3. Det har ibland varit svårt att hitta medfinansiering, och olika medfinansiärer kan ställa olika krav, t.ex. på återrapportering. Att bidrag betalas ut i efterskott ställer stora krav på likviditet. Det är svårt för i synnerhet små företag och projekt att delta i landsbygdsprogrammet om de inte har god likviditet.
Det finns en ambition att förenkla landsbygdsprogrammets genomföran- de. De flesta menar dock att landsbygdsprogrammet är administrativt krång- ligt, för både stödmottagare och myndigheter. Programmet präglas av ruti- nerna för jordbruksstöden. En del företag menar att det inte är värt besväret att ansöka om bidrag. Flera pekar också på att den som har fyllt i ansök- ningsblanketten fel kan bli återbetalningsskyldig efter en revision, även om länsstyrelsen har godkänt ansökan. Flera aktörer menar att det är viktigt att förenkla administrationen kring bidragen.
Ungdoms-, integrations- och jämställdhetsperspektiven har uppmärk- sammats till begränsad del i arbetet med landsbygdsprogrammet. Det kon- stateras att det finns både fördelar och nackdelar med Leadermetoden.
10
SAMMANFATTNING 2012/13:RFR4
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar
Mot bakgrund av vad som har framkommit i uppföljningen gör gruppen följande bedömningar när det gäller landsbygdsprogrammets genomförande.
-Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksam- mas på olika sätt. Det behövs också i fortsättningen insatser för att åstadkomma en positiv utveckling på landsbygden. Det är viktigt att landsbygdsprogrammet används för att aktivt motverka en negativ ut- veckling på landsbygden.
-Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling och det är vik- tigt att statliga aktörer inom olika samhällsområden tar sitt ansvar för landsbygdens fortsatta utveckling. Landsbygdsprogrammet är ett av statens viktigaste verktyg för att arbeta med landsbygdsutveckling, men samtidigt ligger mycket av det som påverkar utvecklingen på landsbygden utanför landsbygdsprogrammets ram. Det är viktigt att statlig verksamhet inom alla politikområden bidrar till att utveckla landsbygden och att de resultat som uppnås genom landsbygdspro- grammet inte motverkas genom beslut inom andra politikområden. Det är viktigt att följa resultaten av Regeringskansliets arbete med att landsbygdssäkra beslut.
-Det är viktigt att arbetet med landsbygdsutveckling från statens sida präglas av långsiktighet, uthållighet och kontinuitet, inte minst för att uppnå avsedda effekter.
-Det är positivt att de förändringar som har skett inom näringslivet på landsbygden återspeglas även i landsbygdsprogrammet och dess ge- nomförande. Det finns många utvecklingsidéer och entreprenörer på landsbygden och det är viktigt att staten stöder arbetet med att locka fram idéerna så att de kan omsättas till konkreta och framgångsrika utvecklingsinsatser.
-Det är positivt att landsbygdsprogrammet har utformats så att det når nya målgrupper. Samtidigt har det varit svårt för myndigheterna att nå ut till de nya målgrupperna och att informationsarbetet inte har nått ända fram i alla delar av Sverige. Inför kommande landsbygdsprogram är det viktigt att ytterligare förbättra informationsinsatserna, inte minst gentemot de nya målgrupperna.
-Det lokala deltagandet och engagemanget är helt avgörande för om utvecklingsinsatserna ska ge ett långsiktigt hållbart resultat. Oavsett vilket arbetssätt som väljs är det viktigt att uppmuntra lokalt samarbe- te mellan olika aktörer på landsbygden. Det är viktigt att kommuner- nas roll i arbetet med landsbygdsutvecklingsfrågor uppmärksammas.
-Ungdoms-, integrations- och jämställdhetsperspektiven har endast till begränsad del uppmärksammats i arbetet med landsbygdsprogrammet i de tre län som har ingått i denna uppföljning. Det är viktigt att betona det angelägna i att dessa aspekter får ökad uppmärksamhet i det fort- satta utvecklingsarbetet, inte minst för att ge långsiktigt hållbara resul- tat.
11
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
-Det är bra att det finns en frihet för länen att lägga upp genomförandet av landsbygdsprogrammet på olika sätt, eftersom behoven ser olika ut i olika delar av Sveriges landsbygder. En ökad regional anpassning le- der till ökat regionalt och lokalt engagemang och därmed ett utökat underifrånperspektiv, vilket är positivt. Det är viktigt att länsstyrelser- na kan förklara för och kommunicera med aktörerna om hur priorite- ringarna ser ut i de skilda länen och orsakerna till detta.
-Eftersom verkligheten ser olika ut i skilda delar av landet är det ofrån- komligt att insatserna kan behöva variera mellan olika län. Samtidigt är det viktigt att det nationella regelverket följs på ett likartat sätt i de olika länen. Lokala och regionala aktörer är nöjda med den regionala anpassningen. För aktörer som arbetar med t.ex. länsövergripande pro- jekt har den regionala anpassningen och skillnader i prioriteringar mellan länen dock lett till en del svårigheter. Det är viktigt att länssty- relserna och andra myndigheter arbetar för att underlätta länsövergri- pande insatser utan att den regionala anpassningen åsidosätts.
-Det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveckling och att landsbygdsprogrammet är brett upplagt. Samtidigt är det viktigt att programmet koncentreras till insatser som är centrala för landsbyg- dens utveckling.
-Det är viktigt att det finns en bredd i insatserna och en inriktning på både landsbygdens näringsliv och på mer allmänna utvecklingsinsat- ser som är till gagn för både företag och de boende på landsbygden. Det finns t.ex. behov av coachning för och rådgivning till företag på landsbygden, liksom av stöd till samarbete mellan företagare på landsbygden.
-Det är svårt att se skillnaderna mellan en del av landsbygdsprogram- mets åtgärder. Dessutom innebär uppdelningen på åtgärder ett pro- blem för myndigheterna. Färre och mer generella åtgärder skulle kun- na effektivisera myndigheternas arbete.
-Upplägget av landsbygdsprogrammet innebär att bidrag betalas ut i efterskott, vilket ställer krav på likviditet hos företag och projekt. Det- ta innebär problem i synnerhet för små företag och projekt, och det kan vara svårt för dem att delta i landsbygdsprogrammet om de inte har god likviditet. Detta är en fråga som bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med landsbygdsprogrammet.
-Det finns en ambition att förenkla genomförandet av landsbygdspro- grammet, men detta till trots är landsbygdsprogrammet administrativt krångligt, för både stödmottagare och myndigheter. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förenkla administrationen kring bidragen.
-Det är viktigt att ytterligare försöka minska handläggningstiderna, inte minst för att inte äventyra entusiasmen hos dem som arbetar i utveck- lingsprojekt och i landsbygdsföretag som vill utvecklas. Samtidigt är det också viktigt att ökade krav på myndigheterna inte går ut över myndighetshandläggarnas möjligheter att närmare bedöma ansökning- arna och de planer som de sökande har.
12
SAMMANFATTNING 2012/13:RFR4
-Det är viktigt att myndigheterna i kommande landsbygdsprogram ges utrymme att arbeta mer med information och kvalitetssäkring. I det fortsatta utvecklingsarbetet skulle fler inslag av ökat lärande mellan olika myndigheters administration av bidragsansökningar och utbetal- ningar kunna ingå, både inom jordbruksadministrationen och exem- pelvis det arbete som görs inom ramen för regional- och näringspoliti- ken. Det vore bra om hanteringen inom olika fonder kunde jämföras och goda exempel kunde tas fram.
Landsbygdsprogrammets resultat
Iakttagelser
Uppföljningen visar att det ännu är för tidigt att slå fast vilka resultat det nuvarande landsbygdsprogrammet har haft. Flertalet aktörer menar dock att landsbygdsprogrammet leder till tillväxt, sysselsättning och ökad lönsamhet, men det har varit svårt för aktörerna att kvantifiera resultaten. Utan stöd från landsbygdsprogrammet hade de flesta företagsinvesteringar genomförts ändå, men hade kanske blivit mindre och tagit längre tid att genomföra. Flera av projekten hade däremot inte blivit verklighet utan stöd. Vissa aktö- rer ifrågasätter att konkurrenskraftiga verksamheter ska få stöd.
Flertalet aktörer anser att landsbygdsprogrammet är viktigt och har möj- liggjort arbete med landsbygdsutveckling. Flera anser att stöden är små men psykologiskt viktiga, och flertalet aktörer menar att landsbygdsprogrammet gör mer nytta än vad halvtidsutvärderingen visade. Det handlar mycket om andra värden än ekonomi och arbetstillfällen. Landsbygdsprogrammet kan stödja initiativ från gräsrotsnivå och har lett till att mycket har hänt på landsbygden, t.ex. har mötesplatser skapats. Det finns exempel på att arbetet med landsbygdsprogrammet har bidragit till sammanhållning och framtids- tro i bygden. Flera intervjuade menar att det är svårt att uttala sig om varak- tigheten i uppnådda resultat. En del arbetstillfällen är mer långsiktiga medan andra är mer kortsiktiga. Aktörerna påpekar dessutom att företag på lands- bygden måste kunna överleva även utan stöd.
När det gäller åtgärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag visade halv- tidsutvärderingen att stödet har lett till en gynnsam utveckling, men från ett ekonomiskt perspektiv framförs att grunden för stödet är tveksam. Jord- bruksverkets senaste årsrapport visar att målen om ökat bruttoförädlingsvär- de och ökat antal arbetstillfällen antagligen inte kommer att uppnås. I de tre undersökta länen ses åtgärd 312 som viktig för företagsutveckling, men det har varit svårt att peka på konkreta resultat. Små företag har med hjälp av stödet kunnat utvecklas och till viss del expandera. Stödet har bl.a. underlät- tat möjligheterna för företag att få banklån.
När det gäller stöd till grundläggande tjänster för ekonomin och befolk- ningen på landsbygden (åtgärd 321) visade halvtidsutvärderingen att stödet inom åtgärden dels hade utnyttjats i begränsad utsträckning, dels att det generellt sett hade haft ringa effekt fram till utvärderingstidpunkten. Trots
13
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
att många anser att servicefrågor är viktiga har det ofta varit trögt att få in ansökningar. En omorientering mot bredbandsutbyggnad gör att denna typ av satsningar nu dominerar bland dem som får stöd från åtgärden. Vid sidan om bredbandssatsningarna uppvisar andra insatser som beviljats stöd en betydande bredd både vad gäller inriktning och ekonomisk omfattning. Delvis som ett resultat av olika förutsättningar och prioriteringar uppvisar de åtgärder som har beviljats stöd i de tre undersökta länen också en betydande bredd. Det är ofta svårt att bedöma hur många personer som gynnas av de satsningar som görs inom ramen för åtgärd 321, och det tycks ofta råda en osäkerhet om vem som har eller bör ta ansvaret för att säkerställa tillgången till service på landsbygden.
När det gäller stöd till biogas (åtgärd 121, 311 och 312) berördes inte det- ta i halvtidsutvärderingen eftersom stödet infördes först 2009. I Jordbruks- verkets årsrapport för 2011 sägs att många län aktivt prioriterar biogassats- ningen och att intresset för biogasinvesteringar är på uppgång. Samtidigt finns tveksamheter kring lönsamheten i biogasanläggningar. I de tre under- sökta länen ses biogasstödet som mycket viktigt och i flera fall som avgö- rande för investeringsbeslut. Utvecklingspotentialen bedöms vara stor, men flera aktörer efterlyser ett driftstöd för bättre lönsamhet. Enligt aktörerna är huvudproblemen med biogasstödet att tillgängliga medel inte räcker till och att bidragstaket i åtgärderna 311 och 312 har varit för lågt.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar
Mot bakgrund av vad som har framkommit i uppföljningen gör gruppen följande bedömningar när det gäller landsbygdsprogrammets resultat.
-Det är ännu för tidigt att slå fast vilka resultat som landsbygdspro- grammet har haft. Utifrån de fallstudier som har genomförts upplevs dock resultaten som positiva för landsbygdens utveckling, även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram när det gäller målkriterierna.
-De flesta studerade företagsinvesteringarna hade antagligen genom- förts även utan stöd från landsbygdsprogrammet, men de hade blivit mindre och tagit längre tid att genomföra. När det gäller projektstöden hade flera av de studerade projekten antagligen inte kunnat genomfö- ras utan stöd.
-Det har varit svårt att kvantifiera resultaten och bedöma om syftet med landsbygdsprogrammet har uppnåtts och vilka konkreta resultat som det har gett hittills. Det är även svårt att uttala sig om varaktigheten i uppnådda resultat och vad de olika insatserna får för betydelse. Det är viktigt att uppnå långsiktiga resultat som leder till att företag och ser- vice på landsbygden kan överleva även utan stöd.
-Alla resultat är inte enkelt mätbara men även s.k. mjuka resultat som är svåra att mäta är viktiga, t.ex. att mötesplatser har skapats och att bygderna har återfått sammanhållning och framtidstro. Landsbygds- programmet har möjliggjort ett aktivt arbete med landsbygdsutveck-
14
SAMMANFATTNING 2012/13:RFR4
ling i hela landet och att mycket har hänt på landsbygden. Detta är också viktiga resultat av arbetet med landsbygdsutveckling.
-Det är viktigt att regeringen i de årliga resultatredovisningarna till riksdagen redovisar och bedömer resultaten av de ekonomiska insatser som uppnås genom landsbygdsprogrammet. I detta bör även ingå en redovisning av omfattningen av bl.a. den statliga medfinansieringen.
-Mikroföretagsstödet bedöms vara viktigt för företagsutvecklingen på landsbygden, även om det har varit svårt att peka på kvantifierbara re- sultat. Små företag har med hjälp av stödet kunnat utvecklas och till viss del expandera. Stödet har bl.a. gjort det lättare för företag att få banklån. Det har betonats att detta är en lyckad åtgärd för samiskt vid- kommande. Det är svårt att bedöma vilka resultat åtgärden ger på lång sikt. Det är nödvändigt att företagen kan överleva utan stöd.
-Frågan om tillgången till service på landsbygden är viktig, men det har ändå varit förhållandevis få ansökningar till åtgärd 321 om grund- läggande tjänster. Det finns en betydande bredd i det arbete som görs med stöd från åtgärden och detta är främst ett resultat av olika förut- sättningar och prioriteringar i länen. Det är svårt att bedöma hur många personer som gynnas av flera av de satsningar som görs inom ramen för åtgärden. Det är viktigt att samordningen av statens olika insatser för service på landsbygden ges ökad uppmärksamhet. I det fortsatta arbetet är det viktigt att överväga frågan om vem som har el- ler bör ta ansvaret för att säkerställa tillgången till service på lands- bygden.
-Det är positivt att det inom ramen för landsbygdsprogrammet görs en kraftsamling för fortsatt bredbandsutbyggnad på landsbygden. En väl fungerande it-infrastruktur är en grundläggande förutsättning för ut- vecklingen av innovativa servicelösningar i allmänhet.
-Det är positivt att biogas har fått en viktig roll i landsbygdsprogram- met och att många län har prioriterat biogassatsningen. Intresset för biogasinvesteringar är på uppgång, samtidigt som det finns en del tveksamheter kring lönsamheten i biogasanläggningar. Detta göra att biogasstödet är viktigt och i flera fall avgörande för investeringsbeslut. Flera aktörer menar att utvecklingspotentialen för biogas bedöms vara stor och flera efterlyser ett driftstöd för bättre lönsamhet. Ett av de sto- ra problem som har uppmärksammats – att bidragstaket på 1,8 miljo- ner kronor var för lågt – har numera fått en lösning genom kommis- sionens ändringsbeslut. Det är dock ett fortsatt problem att tillgängliga medel inte räcker till.
Samordning och samverkan
Iakttagelser
Landsbygdsfrågor berör flera departement och myndigheter. Det finns olika typer av samverkan mellan myndigheterna, vilka i stort fungerar bra. Några
15
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
aktörer har lyft fram frågan om arbetsfördelningen mellan myndigheterna och pekat på otydlig styrning och samordning samt oklar administrativ struktur. Samarbetet över länsgränserna upplevs i vissa fall vara begränsat, men det finns också exempel på sådant samarbete. Inom länen finns ett upparbetat samarbete mellan olika aktörer. Företag och projekt har framfört att kontakterna med de handläggande myndigheterna har varit goda.
Det finns många olika stöd som kan gå till landsbygden. Landsbygdspro- grammet är ett av dessa stöd, och många söker stöd från olika källor. Lands- bygdsutveckling handlar om att se till helheter och då kan uppdelningen av statens insatser på olika program och åtgärder vara ett hinder. Flera har pekat på behov av mer samordning mellan olika former av stöd till lands- bygden. Att det finns olika former av stöd från olika myndigheter som riktar sig till samma målgrupp kan upplevas som krångligt av de sökande. Aktö- rerna menar att det är viktigt med tydlig gränsdragning och att undvika dub- belfinansiering. Det har också framförts att det är viktigt att olika insatser kan ge synergieffekter, men det betonas att det är svårt att planera för detta.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar
Mot bakgrund av vad som har framkommit i uppföljningen gör gruppen följande bedömningar när det gäller samordning och samverkan.
-Det är mycket viktigt med samverkan och samordning mellan myn- digheterna för att stödja landsbygdens fortsatta utveckling, inte minst för att uppnå goda resultat av insatta resurser inom landsbygdspro- grammet. I det sammanhanget är det viktigt med tydlighet i regering- ens styrning av myndigheterna. Arbetsfördelningen mellan myndighe- terna och den administrativa strukturen måste vara tydlig. Detta gäller t.ex. län där regionerna har ansvar för utvecklingsfrågorna, medan länsstyrelserna har ansvaret för landsbygdsprogrammet. När det gäller landsbygdsprogrammet finns det olika typer av samverkan mellan be- rörda myndigheter och denna samverkan fungerar i stort bra. Det finns dock behov av att bl.a. underlätta samarbetet över länsgränserna.
-Det kan vara svårt att få en överblick över de många olika stöd som kan gå till landsbygden, vilket kan vara ett problem för dem som arbe- tar med landsbygdsutveckling. Att det finns olika former av stöd från olika myndigheter som riktar sig till samma målgrupp kan även upp- levas som krångligt av de sökande, bl.a. eftersom olika blanketter ska fyllas i och skickas till olika myndigheter. I syfte att underlätta för fö- retag och projekt kan bl.a. möjligheten övervägas att införa lika an- sökningshandlingar och återrapporteringsrutiner oavsett vilket EU- stöd som det handlar om.
-Det är viktigt att arbetet med landsbygdsutveckling är inriktat på att se till landsbygden som en helhet; då kan uppdelningen av statens insat- ser på olika program och åtgärder vara ett hinder. Det är samtidigt vik- tigt med en tydlig gränsdragning mellan de olika stöd som finns. Det är också viktigt att olika insatser kan ge synergieffekter, även om det i praktiken är svårt att planera för detta. Mot den bakgrunden finns det
16
SAMMANFATTNING 2012/13:RFR4
behov av mer samordning mellan olika former av stöd till landsbyg- den.
Uppföljning, utvärdering och revision
Iakttagelser
Jordbruksverket ansvarar för uppföljning av landsbygdsprogrammet, vilket löpande redovisas i årsrapporter. Vilka uppgifter som ska redovisas på na- tionell nivå i årsrapporterna regleras av kommissionen. Utvärderingar av programmet genomförs före, i halvtid och efter programmets slut och görs av oberoende organ. Halvtidsutvärderingen gjordes av Sveriges lantbruks- universitet (SLU) och har fått en del kritik av olika aktörer. På regional nivå görs kontroller i samband med utbetalningar och slutrapporter. Flertalet aktörer betonar att det är viktigt att följa upp och utvärdera landsbygdspro- grammets resultat. Samtidigt konstateras att det är svårt att mäta effekter. Flera pekar på att följeforskning skulle kunna vara ett alternativ till halvtids- utvärderingar.
Det görs många kontroller inom landsbygdsprogrammet. Revision utförs av Revisionsrätten, kommissionens revisorer, Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksrevisionen och olika kontrollfunktioner vid berörda myndighe- ter.
Det förekommer ett flertal finansiella fel i landsbygdsprogrammet. Dessa handlar ofta om små belopp men leder till stora kostnader för Sverige. En hög andel finansiella fel leder dessutom till krav på fler revisioner i Sverige. Landsbygdsprogrammets senaste årsräkenskaper kunde godkännas av kom- missionen först efter kompletterande granskningar på grund av den höga nivån av finansiella fel. Flera aktörer menar att rädslan för att göra fel kan leda till att myndigheterna blir alltför försiktiga i sin handläggning och att medlen därför inte används fullt ut och på ett effektivt sätt. Företag och projekt kan bli återbetalningsskyldiga om revisionen upptäcker fel, vilket kan verka hämmande på benägenheten att ansöka om bidrag. Det är viktigt att fel upptäcks redan i myndigheternas handläggning och inte först vid en revision.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar
Mot bakgrund av vad som har framkommit i uppföljningen gör gruppen följande bedömningar när det gäller uppföljning, utvärdering och revision.
-Det är viktigt att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammets resultat och hur det utvecklas över tid. Den kunskap och de lärdomar som dras genom arbetet med landsbygdsutveckling bör tas till vara och föras vidare till olika aktörer.
-Det kan ofta vara svårt att mäta och kvantifiera resultaten, inte minst i form av effekter. Det är ändå nödvändigt att kunna följa utvecklingen även av resultat som inte är enkelt mätbara. Det är även viktigt att föl-
17
2012/13:RFR4 SAMMANFATTNING
ja de långsiktiga effekterna av stöden, både för stöden i sin helhet och för de enskilda bidragsbesluten.
-Det är svårt att utvärdera resultat efter så kort tid som är fallet när det gäller halvtidsutvärderingarna. Samtidigt är det svårt att hinna använ- da resultaten av halvtidsutvärderingar under innevarande programpe- riod. Inför kommande programperiod finns därför behov av att följa utvecklingen av stödens resultat under tiden som insatserna pågår, ex- empelvis i form av s.k. följeforskning.
-Kontroller och revision spelar en framträdande roll och påverkar myn- digheternas arbete. Det är viktigt att gällande regelverk följs. Samti- digt kan kontrollsystemet skapa en oro och rädsla för att göra fel, både på handläggande myndigheter och bland bidragsmottagarna. Det finns en risk att myndigheterna blir alltför försiktiga i sin handläggning och att medlen därför inte används fullt ut och på ett effektivt sätt. Det är därför viktigt att fel upptäcks redan i myndigheternas handläggning och inte först vid en revision.
18
2012/13:RFR4
1 Inledning
1.1Bakgrund
I Sveriges landsbygder finns både områden med problem i form av befolk- ningsminskning, begränsad arbetsmarknad och minskande underlag för service, skola m.m. och områden som har en mer positiv utveckling med bl.a. ökande befolkning. I Sverige bor knappt 2 procent av befolkningen i glesbygder, 21 procent i tätortsnära landsbygder, 21 procent i mindre tät- ortsområden och 56 procent i större tätorter.1 Mellan åren 2000 och 2010 skedde en generell befolkningsminskning i glesbygder (-8,9 procent), medan tätortsnära landsbygder ökade med 0,4 procent. Större tätorter ökade sin befolkning med 10,4 procent och mindre tätorter med 2,4 procent.
I förhållande till landyta har Sverige den sjätte mest koncentrerade be- folkningen av OECD-länderna. Befolkningen i Sverige har under lång tid koncentrerats till storstadsområden, där arbetsmarknad och sysselsättnings- utbud varit stort och varierat. Parallellt har många områden i Sverige kraftigt minskat sin befolkning, vilket har fått konsekvenser i form av skeva befolk- ningsstrukturer, försämrat serviceutbud och ensidig arbetsmarknad. Det är framför allt de norra delarna av landet och delar av inlandet som har en minskande befolkningsmängd.
Det finns ett tydligt samband mellan tillväxt och befolkningsstorlek. Ge- nerellt har områden i närheten av större befolkningscentrum en mer dyna- misk utveckling än mer glest befolkade områden.2 Samtidigt är landsbygder med en stark utvecklingskraft en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt, inte minst för den stora utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. Statens insatser för landsbygden har därför inriktats på en hållbar förvalt- ning av resurser och en ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är landsbygdsprogrammet för Sverige, vilket innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden.
Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU, och totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor under perioden 2007–2013. De statliga anslagen för programmet finns framför allt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, vilket i riksdagen bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Landsbygdsprogrammet är brett och har tyd- liga kopplingar till bl.a. den regionala tillväxtpolitiken (utg.omr. 19) och
1 Det finns olika sätt att dela in Sverige i landsbygder och tätorter. Bland annat Tillväxt- analys använder ofta det tidigare Glesbygdsverkets definition som innebär följande. Gles- bygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare. Tätortsnära landsbygd är områden som finns inom 5–45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare. Mindre tätortsområden är orter med mellan 3 000 och 39 999 invånare. Stora tätortsområden har fler än 40 000 invånare.
2 Tillväxtanalys, 2011a och 2011b samt prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
19
2012/13:RFR4 INLEDNING
näringspolitiken (utg.omr. 24), dvs. områden som i riksdagen bereds av näringsutskottet.
1.2Syfte
I utskottens beredning av ärendena ingår att följa upp och utvärdera riks- dagsbeslut.3 Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har beslutat att genomföra en gemensam uppföljning av landsbygdsprogrammet.4 Syftet med uppföljningen har varit att ge de båda utskotten ett fördjupat kunskaps- underlag i frågor som rör sysselsättning och utveckling på landsbygden, vilket sedan kan användas vid beredning av ärenden.
1.3Inriktning och avgränsningar
Landsbygdsprogrammet följs upp inom ramen för EU:s ordinarie uppfölj- nings- och utvärderingsstruktur. Vid sidan av denna struktur har miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet sett ett behov av ett mer kvalitativt underlag, varför utskotten har valt att genomföra denna uppföljning. Upp- följningen är i första hand inriktad på att studera de kvalitativa resultaten av landsbygdsprogrammet. De resultat som redovisas i denna rapport ska ses som exempel och inte som generella iakttagelser.
Uppföljningen är inriktad på att studera den del av landsbygdsprogram- met som är ny för denna programperiod, dvs. insatser för att skapa ett mer diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv och en bättre livskvalitet på landsbygden (axel 3). Gruppen har avgränsat uppföljningen till följande åtgärder inom landsbygdsprogrammet:
•Åtgärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag: Stödets syfte är bl.a. att bidra till en gynnsam utveckling för små företag på landsbygden som ett sätt att få ett mer konkurrenskraftigt och diversifierat näringsliv.
•Åtgärd 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden: Målet för detta stöd är bl.a. en förbättrad tillgång till lo- kal service för konsumenter och företagare.
•Investeringsstöd för biogasproduktion: Syftet med stödet är att stödja och utveckla produktion och förädling av förnybar energi för att bl.a. minska utsläppen av växthusgaser och förbättra förutsättningarna för tillväxt, innovation och nya jobb på landsbygden. Följande åtgärder ingår:
‒Åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag
‒Åtgärd 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk
‒Åtgärd 312 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag.
34 kap. 8 § regeringsformen och 4 kap. 18 § riksdagsordningen.
4Miljö- och jordbruksutskottet, prot. utskottssammanträde 2010/11:17, 2011-02-03 och 2010/11:19, 2011-02-10. Näringsutskottet, prot. utskottssammanträde 2010/11:19, 2011- 02-10.
20
INLEDNING 2012/13:RFR4
Det pågående landsbygdsprogrammet är mycket brett och omfattar frågor som berör flera utskott. Denna uppföljning har huvudsakligen inriktats på de frågor som bereds av miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet. För att ge ett så heltäckande underlag som möjligt lämnas i förekommande fall även beskrivningar av delar som bereds av andra utskott. Det gäller exem- pelvis de satsningar på bredbandsutbyggnad som har genomförts inom ra- men för åtgärden 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkning- en på landsbygden.
1.4Genomförande
Uppföljningsarbetet har genomförts av miljö- och jordbruksutskottets och näringsutskottets gemensamma uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Un- derlagen till gruppen har tagits fram av tjänstemän vid utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat i samarbete med de båda utskotts- kanslierna. Uppföljningen har i huvudsak genomförts genom dokumentstu- dier, intervjuer och skriftliga frågor till olika aktörer på central, regional och lokal nivå. I maj 2012 genomförde gruppen ett studiebesök i Kalmar län.5
Uppföljningsarbetet har bedrivits i två steg. Under våren 2011 genomför- de gruppen en förstudie, vilken behandlades och beslutades av gruppen den 21 juni 2011. Utifrån vad som framkom i förstudien beslutade gruppen i januari 2012 om upplägget för uppföljningens huvudstudie. Följande frågor har legat till grund för arbetet:
1.Hur genomförs landsbygdsprogrammet och hur följs det upp?
2.Vilka kvantitativa resultat har stöd inom landsbygdsprogrammet bidra- git till när det gäller att skapa och/eller bevara arbetstillfällen?
3.Vilka kvalitativa resultat (t.ex. i form av nätverk, positiv utvecklings- kraft eller tilltro, spridningseffekter till näringslivet) har insatserna bi- dragit till?
4.Har insatserna bidragit till att grundläggande förutsättningar har skapats för sysselsättning och tillväxt?
5.Hur ser samverkan ut mellan berörda myndigheter när det gäller stöd som syftar till att stimulera företagande, entreprenörskap och annan ut- veckling på landsbygden?
6.Hur har stöd från landsbygdsprogrammet i förekommande fall samord- nats med stöd som lämnas från andra källor, t.ex. strukturfonderna?
Huvudstudien har i huvudsak genomförts som fallstudier i följande tre län:
•Kalmar län
•Norrbottens län
•Västra Götalands län.
En utgångspunkt för urvalet av län har varit behovet av en geografisk sprid- ning och olika typer av län för att fallstudierna skulle kunna ge kunskap om
5 Se avsnittet Referenser.
21
2012/13:RFR4 INLEDNING
landsbygdsprogrammets resultat. I varje län har tre åtgärder studerats utifrån de frågor som behandlats, bl.a. genom kontakter med länsmyndigheter, kommuner, intresseorganisationer och olika företag och projekt på regional och lokal nivå.
Delar av rapporten har i utkastform överlämnats till Landsbygdsdeparte- mentet, Näringsdepartementet, Jordbruksverket, Tillväxtverket och länssty- relserna i Kalmar, Norrbottens och Västra Götalands län för faktagransk- ning.
22
2012/13:RFR4
2 Det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013
2.1Den strategiska inriktningen
Det svenska landsbygdsprogrammet är en del av EU:s strategi för att nå målen för den gemensamma landsbygdspolitiken. Varje land ska ta fram ett nationellt landsbygdsutvecklingsprogram eller flera regionala program som ska godkännas av kommissionen. Det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 godkändes av kommissionen den 28 juni 2007. Lands- bygdsprogrammet 2007–2013 är det tredje i ordningen för Sverige.6
Landsbygdsprogrammet har ändrats under programperioden bl.a. till följd av reformen av EU:s jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen). Föränd- ringarna syftade till att möta olika nya utmaningar.7 Det svenska lands- bygdsprogrammet finansieras av både Sverige och EU och omfattar sam- manlagt ca 36 miljarder kronor under sjuårsperioden, vilket är en ökning jämfört med perioden 2000–2006. Till detta kommer ungefär 15 miljarder kronor i privata medel.
Riksdagen har behandlat den strategiska inriktningen av landsbygdspro- grammet med anledning av regeringens skrivelse om den övergripande stra- tegiska inriktningen av landsbygdsprogrammet.8 Den strategiska inriktning som den dåvarande regeringen presenterade i skrivelsen är följande:
•Fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och som stärker lantbrukets konkurrensförmåga.
•Hög miljöambition med hänsyn till uppfyllelsen av de miljökvalitets- mål som har koppling till lantbruket och landskapets natur- och kul- turvärden. Ett helhetsperspektiv på landsbygdens natur- och kulturmil- jövärden som bas för utveckling och tillväxt ska eftersträvas.
•Programmet ska främja en god utveckling av landsbygden. Lokalt engagemang t.ex. genom partnerskap, lokala utvecklingsgrupper och Leader eller liknande metoder ska stödjas. Deltagande från fler mål- grupper ska eftersträvas.
Miljö- och jordbruksutskottet delade regeringens uppfattning att insatserna ska stödja en allmän utveckling av landsbygden, t.ex. vad gäller företagande och sysselsättning. Insatserna ska kunna nå fler målgrupper och i stor ut- sträckning bygga på lokalt deltagande och engagemang. Partnerskap genom
6Programmet grundar sig på rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för lands- bygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
7Hälsokontrollen utmynnade i att nya medel tillfördes landsbygdsprogrammet för att möta utmaningar i fråga om klimat, förnybar energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och strukturförändringar i mjölkproduktionen.
8Skr. 2005/06:87, bet. 2005/06:MJU13.
23
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 |
| Leader eller liknande metoder ska främjas, och programmet ska utformas så |
| att det gynnar ett ökat deltagande av unga människor och svenskar med |
| utländsk bakgrund. Programmet ska också bidra till att jämställdhet mellan |
| kvinnor och män uppnås. Utskottet hade i övrigt inga invändningar mot den |
| strategi som regeringen redovisade. |
2.2 Programmets ekonomiska omfattning
Som tidigare nämnts finansieras landsbygdsprogrammet dels av EU genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), dels av respektive medlemsstat. Det totala stödet från EJFLU till samtliga medlems- stater för hela perioden 2007–2013 uppgår till 96,2 miljarder euro. Cirka en tredjedel av stödet är förbehållet s.k. konvergensområden.9 Stödet till med- lemsstaterna fördelas enligt följande sammanställning.
Tabell 1 EU:s stöd till medlemsstaternas landsbygdsprogram genom
EJFLU 2007–2013
Medlemsstat | Miljoner euro | Andel (%) |
Belgien | 487 | 0,5 |
Bulgarien | 2 642 | 2,7 |
Cypern | 165 | 0,2 |
Danmark | 578 | 0,6 |
Estland | 724 | 0,8 |
Finland | 2 155 | 2,2 |
Frankrike | 7 584 | 7,9 |
Grekland | 3 906 | 4,1 |
Irland | 2 495 | 2,6 |
Italien | 8 986 | 9,3 |
Lettland | 1 054 | 1,1 |
Litauen | 1 766 | 1,8 |
Luxemburg | 95 | 0,1 |
Malta | 78 | 0,1 |
Nederländerna | 593 | 0,6 |
Polen | 13 399 | 13,9 |
Portugal | 4 059 | 4,2 |
Rumänien | 8 124 | 8,4 |
Slovakien | 1 997 | 2,1 |
Slovenien | 916 | 1,0 |
Spanien | 8 053 | 8,4 |
Storbritannien | 4 612 | 4,8 |
9 Konvergensområden är regioner som ekonomiskt släpar efter jämfört med ett genomsnitt för hela EU. De får därför en högre medfinansiering från EU. I 20 av de 27 medlemslän- derna finns områden klassade som konvergensområden. Sverige har inget konvergensom- råde.
24
| DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 | |
|
|
|
|
Medlemsstat | Miljoner euro | Andel (%) |
|
Sverige | 1 953 | 2,0 |
|
Tjeckien | 2 858 | 3,0 |
|
Tyskland | 9 080 | 9,4 |
|
Ungern | 3 860 | 4,0 |
|
Österrike | 4 026 | 4,2 |
|
Totalt | 96 244 | 100,0 |
|
Källa: Europeiska kommissionen, 2011.
Av tabell 1 och 2 framgår att Sverige tilldelas totalt ca 1 953 miljoner euro (ca 17 578 miljoner kronor) från EJFLU för landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013. Landsbygdsprogrammet medfinansieras nationellt.10
I följande sammanställning redovisas landsbygdsprogrammets finansie- ringsplan för hela programperioden inklusive den statliga medfinansiering- en.
Tabell 2 Landsbygdsprogrammets finansieringsplan för hela perioden 2007–2013 fördelat på respektive axel (tkr)
Axel | EJFLU:s | Statlig medfinan- | Summa offentliga |
| bidrag | siering | utgifter |
1. Att förbättra | 2 989 426 | 2 726 426 | 5 715 852 |
konkurrenskraften |
|
|
|
inom jord- och |
|
|
|
skogsbruket |
|
|
|
2. Att förbättra | 11 220 973 | 12 127 012 | 23 347 986 |
miljön på lands- |
|
|
|
bygden |
|
|
|
3. Livskvalitet och | 1 839 720 | 1 898 840 | 3 738 560 |
diversifierad eko- |
|
|
|
nomi på landsbyg- |
|
|
|
den |
|
|
|
4. Leader | 949 939 | 1 424 908 | 2 374 846 |
Tekniskt stöd | 577 500 | 577 500 | 1 155 000 |
Totalt | 17 577 558 | 18 754 686 | 36 332 244 |
Källa: Dataunderlag ur Landsbygdsprogram för Sverige, Landsbygdsdepartementet, mars 2012. Upp- gifterna omräknade enligt 1 euro = 9,0 kronor.
Av sammanställningen framgår att 16 procent av resurserna ligger inom första axeln, 64 procent inom andra axeln och 10 procent inom tredje axeln. Leader disponerar 7 procent av medlen. Av tabellen nedan framgår lands- bygdsprogrammets budget fördelad på axlar och åtgärder. I bilaga 9 redovi- sas även fördelningen på beviljade och utbetalade medel.
10 Rådets (EG) förordning nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för lands- bygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).
25
2012/13:RFR4 DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013
Tabell 3 Landsbygdsprogrammets budget fördelad på axlar och åtgär- der
Åtgärds- | Åtgärd | Budget (tkr) | Andel (%) |
kod |
|
|
|
111 | Yrkesutbildning och information, | 1 986 500 | 5,5 |
| jord och skog |
|
|
112 | Startstöd till unga jordbrukare | 345 000 | 0,9 |
121 | Modernisering av jordbruksföretag | 2 855 752 | 7,9 |
123 | Högre värde i jord- och skogsbruk- | 442 000 | 1,2 |
| sprod. |
|
|
124 | Samarbete om nya produkter m.m. | 31 400 | 0,1 |
125 | Infrastruktur för utveckling av | 55 200 | 0,2 |
| landsbygden |
|
|
Summa axel 1 | 5 715 852 | 15,7 | |
212 | Stöd för jordbruk i mindre gynnade | 4 812 013 | 13,2 |
| områden |
|
|
214 | Stöd för miljövänligt jordbruk | 17 292 249 | 47,6 |
215 | Stöd för djurens välbefinnande | 180 000 | 0,5 |
| (stödet införs 2012) |
|
|
216 | Utvald miljö, miljöinvesteringar | 808 200 | 2,2 |
227 | Stöd för icke-produktiva invester- | 255 524 | 0,7 |
| ingar skog |
|
|
Summa axel 2 | 23 347 986 | 64,3 | |
311 | Diversifiering till annat än jordbruk | 700 300 | 1,9 |
312 | Etablering av mikroföretag | 811 500 | 2,2 |
313 | Främjande av turismverksamhet | 625 200 | 1,7 |
321 | Grundläggande tjänster för befolkn. | 935 068 | 2,6 |
| på landsbygden |
|
|
322 | Förnyelse och utveckling av byar | 127 300 | 0,4 |
323 | Bevarande och uppgradering av | 119 000 | 0,3 |
| natur- och kulturarvet |
|
|
331 | Utbildning och information | 405 192 | 1,1 |
341 | Informationsinsatser Leader | 15 000 | 0,0 |
Summa axel 3 | 3 738 560 | 10,3 | |
411 | Ökad konkurrenskraft | 99 977 | 0,3 |
412 | Markförvaltning och miljö | 466 284 | 1,3 |
413 | Diversifiering och livskvalitet | 1 233 617 | 3,4 |
421 | Samarbetsprojekt | 100 000 | 0,3 |
431 | Drift och genomförande | 474 969 | 1,3 |
Summa axel 4 | 2 374 846 | 6,5 | |
511 | Tekniskt stöd (TA) | 1 155 000 | 3,2 |
Totalt |
| 36 332 244 | 100,0 |
Källa: Jordbruksverket.
I statsbudgetens utgiftsområde 23 finns följande två anslag för landsbygds- programmet:
26
DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 |
Anslag 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur används för nationell medfinansiering av åtgärder inom ramen för landsbygdspro- grammet. Anslaget används även för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige och för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling.
Anslag 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur används för åtgärder inom ramen för landsbygds- programmet och motsvarar EU:s finansiering av programmet. Finansi- ering sker via EJFLU. Anslaget används även för stöd till biodling, fi- nansierat av Europeiska jordbruksfonden.
Anslagsutvecklingen för de två anslagen framgår av tabellen nedan.
Tabell 4 Anslagsutveckling, utgiftsområde 23 (tkr)
|
| Anslag 1:21 Åtgärder för | Anslag 1:22 Från EU- |
|
| landsbygdens miljö och | budgeten finansierade |
|
| struktur | åtgärder för landsbygdens |
|
|
| miljö och struktur |
2010 | Utfall | 3 017 692 | 2 376 941 |
2011 Anslag | 3 374 698 | 3 242 895 | |
2012 | Beslut | 3 123 451 | 2 985 447 |
2013 | Beräknat | 2 540 018 | 2 780 043 |
2014 | Beräknat | 3 012 009 | 2 499 468 |
2015 | Beräknat | 2 467 869 | 2 172 314 |
Källa: Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23
Under 2010 genomfördes en större ändring av EU:s landsbygdsprogram, vilken även medförde följdändringar i Sverige. Ändringen var bl.a. ett led i genomförandet av den tidigare nämnda hälsokontrollen av den gemensam- ma jordbrukspolitiken 2009. Ytterligare medel tillfördes därmed program- met från direktstöden. Ökade medel sköts också till som ett led i den europe- iska ekonomiska återhämtningsplanen. Sammantaget tillfördes programmet ca 1 100 miljoner kronor. Dessa medel har använts för satsningar på klimat, förnybar energi, vattenhushållning, biologisk mångfald, omstrukturering av mjölksektorn samt bredband. Därutöver gjordes ändringar i programmet för att öka måluppfyllelsen av flera av miljöersättningarna och ökade satsningar på Sverige – det nya matlandet. Den under 2010 påbörjade satsningen inom landsbygdsprogrammet på Sverige – det nya matlandet omfattar 160 miljo- ner kronor för 2010–2013. Medlen fördelas till företagsstöd såsom invester- ingsstöd samt projektstöd och kompetensutveckling.
Hösten 2011 konstaterade regeringen att vissa åtgärder inom landsbygds- programmet fortfarande hade ett lågt utnyttjande och prövade om justeringar var nödvändiga för att öka programmets effektivitet. Även den halvtidsut- värdering som genomfördes under 2010 utgjorde ett underlag för program- ändringen. Flera av slutsatserna i halvtidsutvärderingen var dock av mer långsiktig karaktär och kan främst fungera som ett viktigt underlag inför utformningen av framtida landsbygdsprogram.
27
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 |
| Genom riksdagens beslut om statsbudgeten för 2012 tillfördes anslag |
| 1:21 (se tabell ovan) 300 miljoner kronor under 2012–2014 för en ytterligare |
| satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Regeringen har betonat att |
| tillgången till god it-infrastruktur är väsentlig för företagsutvecklingen i |
| landets glesbefolkade områden. Regeringen konstaterade att de medel som |
| funnits tillgängliga inom landsbygdsprogrammet i syfte att öka tillgänglig- |
| heten till bredband snabbt hade intecknats samtidigt som efterfrågan på och |
| behovet av bredbandsutbyggnad fortfarande varit stort. Dessutom tillfördes |
| Post- och telestyrelsen totalt 75 miljoner kronor för offentlig medfinansie- |
| ring.11 |
| Fördelning av medel mellan länen |
| Medel ur landsbygdsprogrammet beviljas och utbetalas av Jordbruksverket, |
| Skogsstyrelsen, Sametinget och länsstyrelserna. Det är endast budgetarna |
| för åtgärderna i axel 1, delar av axel 2 (utvald miljö) samt axel 3 som förde- |
| las per län. Av tabellen nedan framgår hur stor andel varje län har fått i den |
| fördelning som Jordbruksverket har gjort. I vissa fall handlar det om avrop |
| från länen, dvs. de anmäler vilka projekt de har och tilldelas sedan pengar |
| från Jordbruksverket. |
11 Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
28
| DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 | |
Tabell 5 Länsvis fördelning av medel för åtgärder i landsbygdspro- |
| ||
grammet (axel 1, delar av axel 2 samt axel 3) |
|
| |
Län | Totalsumma (kr) | Andel av totalt till länen (%) |
|
Stockholms län | 207 053 020 | 4 |
|
Uppsala län | 197 535 132 | 3 |
|
Södermanlands län | 177 379 417 | 3 |
|
Östergötlands län | 288 589 617 | 5 |
|
Jönköpings län | 227 133 336 | 4 |
|
Kronobergs län | 184 164 729 | 3 |
|
Kalmar län | 269 146 077 | 5 |
|
Gotlands län | 180 012 782 | 3 |
|
Blekinge län | 108 740 547 | 2 |
|
Skåne län | 758 313 053 | 13 |
|
Hallands län | 315 429 387 | 6 |
|
Västra Götalands län | 917 888 711 | 16 |
|
Värmlands län | 228 582 274 | 4 |
|
Örebro län | 211 417 736 | 4 |
|
Västmanlands län | 130 452 896 | 2 |
|
Dalarnas län | 248 225 486 | 4 |
|
Gävleborgs län | 183 027 854 | 3 |
|
Västernorrlands län | 170 955 947 | 3 |
|
Jämtlands län | 237 590 289 | 4 |
|
Västerbottens län | 244 082 326 | 4 |
|
Norrbottens län | 262 607 878 | 5 |
|
Summa | 5 718 697 610 | 100 |
|
Källa: Jordbruksverket, e-brev 2012-09-26. Alla angivna belopp är exklusive annan offentlig medfinan- siering, vilket krävs i axel 3.
Jordbruksverket uppger att fördelningen av medlen för åtgärderna i axel 1 och 3 mellan de olika länen har skett efter en fördelningsnyckel som Jord- bruksverket tagit fram, bl.a. utifrån hur stor landsbygd som de olika länen har. Även gleshetskriterier har lagts in. Det var en lång process i samarbete med länsstyrelserna innan den slutliga fördelningen kunde tas fram. Ett första förslag från Jordbruksverket var mer tillväxtorienterat, men detta förslag möttes enligt uppgift av missnöje från länen i norra Sverige som ville ha en medelsfördelning som var mindre hårt knuten till tillväxtkriterier.
2.3 Åtgärder för att främja företagande och sysselsättning på landsbygden
Landsbygdsprogrammet är brett och det finns kopplingar till en rad andra insatser som syftar till att främja utvecklingen på landsbygden (se bil. 3). Genom olika åtgärder, i form av bl.a. stöd och ersättningar, ska företagande och sysselsättning stimuleras. Landsbygden ska också ges möjlighet till ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft. Programmets åtgärder ska genom-
29
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 |
| föras med hänsyn till miljön och med hjälp av lokalt engagemang. Detta ska |
| återspeglas i de olika stöd och ersättningar som ingår i programmet. |
| Landsbygdsprogrammet för 2007–2013 innehåller fler åtgärder som ska |
| främja företagande och stärka lantbruket och landsbygdsföretagens konkur- |
| rensförmåga än det tidigare programmet. I syfte att uppnå de nationella |
| miljökvalitetsmålen är miljöambitionen i programmet fortsatt hög. Vidare |
| syftar programmet till att ge förbättrade förutsättningar för en utökad pro- |
| duktion av förnybar energi. Programmet har breddats i förhållande till den |
| tidigare programperioden i syfte att främja ett diversifierat näringsliv, en |
| god livsmiljö, lokal service och infrastruktur. |
| Landsbygdsprogrammet är en del av den gemensamma jordbrukspoliti- |
| ken och är därför i stor utsträckning riktat mot de areella näringarna. Till det |
| nuvarande programmet har delar av sammanhållningspolitiken med inrikt- |
| ning mot landsbygdsutveckling förts över. Det pågående landsbygdspro- |
| grammet riktas således mot en bredare målgrupp än det förra miljö- och |
| landsbygdsprogrammet, framför allt i de delar som syftar till en diversifierad |
| ekonomi och god livskvalitet på landsbygden (axel 3). |
| EU:s landsbygdsprogram för perioden 2007–2013 skiljer sig delvis från |
| tidigare program inom jordbrukspolitikens område såtillvida att programmet |
| innehåller relativt stora delar där bidrag inte utgår enligt strikt definierade |
| kriterier, t.ex. i termer av bidrag per odlad yta av vissa grödor eller innehav |
| av ett visst antal djur.12 Liksom i förra programmet ges möjlighet att söka |
| bidrag för aktiviteter eller projekt inom vissa ramar som anges i respektive |
| lands nationella program. Respektive myndighet har till uppgift att prioritera |
| bland dessa ansökningar utifrån regionala program (genomförandestrategi- |
| er). |
| När det gäller dessa delar av programmet har de jordbrukspolitiska insat- |
| serna kommit att likna insatser främst inom regionalfonden och i viss mån |
| även socialfonden. Därmed har EU också slagit fast att formerna för hanter- |
| ingen av dessa bidrag ska närma sig varandra. Det innebär att olika parter |
| som kan beröras av programmet ska delta både i utarbetandet och i genom- |
| förandet av programmen.13 |
2.4 Mål och inriktning för axlarna
Landsbygdsprogrammet är uppdelat på fyra områden, s.k. axlar, vars mål och inriktning är gemensamma för EU-länderna.
• Axel 1: Målet är att förbättra utvecklings- och konkurrenskraften hos företag inom jord- och skogsbrukssektor, rennäring, livsmedelspro- duktion och förädling. Axel 1 innehåller stöd till kompetensutveck- ling, lärande och spridning av ny kunskap, investeringsstöd och stöd till vidareförädling. Totalt omfattar åtgärderna inom axeln ca 5,8 mil-
12 Även förra landsbygdsprogrammet innehöll dock delar (insatsområde 2) som var öppna för medlemsstaternas egna tolkningar.
13 Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010.
30
DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 |
jarder kronor. Efter ändringar av programmet till följd av hälsokon- trollen har 16 procent av budgeten avsatts till denna axel.14
•Axel 2: Det övergripande målet är att bevara och utveckla ett attraktivt landskap med höga natur- och kulturvärden. Åtgärderna ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls, men också till att öka landsbygdens attraktionskraft för boende, besökande och för företa- gande. Totalt omfattar åtgärderna inom axeln nästan 24 miljarder kro- nor eller 66 procent av budgeten.
•Axel 3: Övergripande mål är att skapa ett mer diversifierat och kon- kurrenskraftigt näringsliv och en bättre livskvalitet på landsbygden. Stöden inom axeln kan gå till företag och förutsättningsskapande pro- jekt. Detta ska stimulera lokalt entreprenörskap, företagande och af- färsutveckling i landsbygdens olika branscher och bidra till nya arbets- tillfällen. Stöd finns också till lokal utveckling, grundläggande tjänster, bredband och för att bevara natur- och kulturarvet. Totalt om- fattar åtgärderna inom axeln ca 3,5 miljarder kronor eller 15 procent av budgeten.
•Axel 4 (Leader): Det övergripande målet är att främja lokal förank- ring, inflytande och samarbete i genomförandet av landsbygdspro- grammet. Leader är en metod för lokalt utvecklingsarbete och genom- förande av olika åtgärder i landsbygdsprogrammet. Metoden bygger på lokala partnerskap mellan näringsliv, ideella organisationer och den offentliga sektorn och ska kunna tillämpas i hela landet. Leadermeto- den ska medverka till att uppfylla målen för de övriga axlarna i pro- grammet. Totalt omfattar axeln ca 2,4 miljarder kronor.
EU har gett medlemsstaterna ett relativt stort manöverutrymme när det gäll- er fördelningen av medel mellan de olika axlarna. Minsta möjliga satsning på respektive axel är 10 procent för axel 1, 25 procent för axel 2, 10 procent för axel 3 och 5 procent för axel 4. Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar (axel 2). Resterande medel används för att gynna och bredda företagandet, öka konkurrenskraften och förbättra livskvaliteten på landsbygden. Satsningar på att gynna och bredda företagandet har fått ett relativt sett mindre utrymme i Sverige än i andra EU-länder.15
Inom varje axel kan bidrag beviljas till olika åtgärder. Det är kommissio- nen som har fastställt vilka åtgärder som är stödberättigade. Därefter har regeringen beslutat vilka åtgärder som ingår i det svenska landsbygdspro- grammet (se bil. 1). Det finns kopplingar mellan åtgärder inom de olika axlarna. Synergieffekter kan uppstå av att en åtgärd för att förbättra miljön som vidtas inom t.ex. axel 2 ger positiva effekter för turistsatsningar och ökad livskvalitet som är ett av de områden som prioriteras inom axel 3.
Det har skett ändringar av landsbygdsprogrammet under programperio- den beroende både på att EU-lagstiftningen förändras och på svenska initia-
14Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23. Programmets administration utgör 3 % av budgeten.
15Se bilaga 5.
31
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 |
| tiv. EU-lagstiftningen har exempelvis förändrats när det gäller energi- och |
| klimatområdet. Resurser från Europeiska garantifonden för jordbruket flyt- |
| tades till särskilt angelägna utmaningar som främst rör energi- och klimat- |
| området som preciserades inom landsbygdsprogrammet.16 Satsningen på |
| bredband har också gjorts till följd av den europeiska ekonomiska återhämt- |
| ningsplanen. På svenskt initiativ har ändringar skett bl.a. för att genomföra |
| fler offensiva satsningar inom prioriterade områden. Vidare har ändringar |
| skett på grundval dels av förslag från halvtidsutvärderingen, dels för att |
| säkerställa att tillgängliga medel kommer till nytta genom att medel satsats |
| på åtgärder som varit framgångsrika och där efterfrågan fortsatt bedöms |
| vara stor. Det har också förekommit att mål har sänkts eller att åtgärder helt |
| har stängts för att undvika inlåsning av pengar i åtgärder där efterfrågan har |
| varit lägre än förväntat. Ändringar har också initierats av Sverige för att |
| minska den nationella finansieringen i landsbygdsprogrammet.17 |
2.5 Prioriterade områden och målgrupper
Med utgångspunkt i den svenska strategin för landsbygdsprogrammet har regeringen prioriterat följande områden i programmet
• | miljö och hållbar utveckling |
• | mervärden som lokal och ekologisk mat |
• | nya varor och tjänster inklusive innovationer |
• | utbildning |
• | mångfald. |
Landsbygdsprogrammet ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Satsningar på mervärden, som lokal och ekologisk mat, syftar till att stimulera till start av nya företag och till att bidra till att stärka de företag som redan finns. Nya varor och tjänster, t.ex. turism och biobränsle, kan också ge fler nya företag. Genom utbildning ska forskningsresultat nå ut till landsbygdens företagare.
Landsbygdsprogrammets målgrupp är människor som bor på landsbyg- den. Programmet vänder sig till personer som är verksamma inom jord- brukssektorn, inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedels- eller skogsbrukssektorerna, eller utveckling av produkter från dessa sektorer. När det gäller åtgärder i form av utbildning och information för att diversifiera ekonomin och förbättra livskvaliteten på landsbygden är målgruppen entre- prenörer och företagare, anställda och medborgare som är aktiva i byutveck- lingsgrupper. Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund är särskilt viktiga målgrupper i landsbygdsprogrammet.
16Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) finansierar direktstöd till jordbrukarna och åtgärder för att reglera jordbruksmarknaderna, t.ex. intervention och exportbidrag.
17Jordbruksverket, 2011a och 2012a.
32
DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 |
2.6Stödformer
De regionala genomförandestrategierna ska ligga till grund för fördelningen av medel. Det finns följande stödformer:
•Företagsstöd lämnas till utvecklingsinsatser som är till nytta främst för en enskild person eller ett företag. Företagsstöd kan ges till inve- steringar, köp av externa tjänster, köp av kompetensutveckling och vid start av jordbruks- eller trädgårdsföretag samt vid etablering av fler- åriga energigrödor.
•Projektstöd lämnas för projekt och samarbeten där stödet är till nytta för flera personer, organisationer eller företag. Projektstöd kan ges som stöd till att driva projekt och till investeringar samt till köp av ex- terna tjänster och köp av kompetensutveckling.
•Miljöersättningar: Stöd kan även lämnas för utveckling och förstärk- ning av natur-, kultur- och rekreationsvärden samt miljöförbättrande åtgärder.
Som framgått ovan har länsstyrelsen i respektive län och Sametinget ansva- ret för att utarbeta regionala genomförandestrategier och att handlägga stöd- ansökningar inom programmet. När det gäller Leader finns dock en särskild ordning för hantering av stöden. Leadermetoden bygger på att ideell, privat och offentlig sektor samarbetar i ett partnerskap som kallas LAG.18 Det är LAG som beslutar om en projektidé ska beviljas stöd. Länsstyrelserna fattar däremot det formella beslutet om stöd.
Stödbeloppen varierar mellan olika åtgärder och mellan olika län. Läns- styrelsen i respektive län beslutar om högsta stödbelopp inom de olika åt- gärderna. När det gäller företagsstöd är stödandelen ofta högst 30 procent av den totala investeringen. Till varje ansökan ska en affärsplan bifogas. Som nämnts ovan kan projektstöd sökas för insatser som är till nytta för flera personer, företag eller organisationer. Projektstöd ska verka för en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden, bredda och stärka landsbyg- dens näringsliv och stärka konkurrenskraften inom den gröna näringen. Projektstöd kan lämnas för 20–100 procent av kostnaderna i projektet. I de flesta projekten finansieras endast en del av kostnaderna med stöd. Resten finansieras med andra offentliga och privata medel. För projektstöd finns krav på offentlig medfinansiering med kommunala, regionala eller nationel- la offentliga medel. Jordbruksverket svarar för hanteringen av stöd till na- tionella projekt.
18 Local Action Group (LAG).
33
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | |
| 2.7 | Aktörerna |
Regeringskansliet
Landsbygdsdepartementet har numera huvudansvaret för landsbygdsfrågor och har som företrädare för den svenska regeringen huvudansvaret för att ta fram landsbygdsprogrammet. I detta ansvar ingår bl.a. att besluta om änd- ringar av programmet och om formerna för och organisationen av utvärde- ringar i enlighet med det gemensamma ramverket för övervakning och ut- värdering.19
Näringsdepartementet ansvarar för en rad olika frågor som har betydelse för landsbygdens utveckling. Här kan t.ex. nämnas näringspolitik, regelför- bättring, allmänna tillväxtbetingelser för företag, elektroniska kommunika- tionsnät, regional utveckling och tillväxt i gles- och landsbygd, stöd till företag, regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram, EU:s samman- hållningspolitik och strukturfonder, infrastrukturfrågor och transportpolitik samt frågor rörande turismnäringen. Näringsdepartementet var ansvarigt inom Regeringskansliet för att bl.a. ta fram regeringens skrivelse om en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Från och med 2011 samordnar Landsbygdsdepartementet det fortsatta arbetet med att införliva landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mellan olika områden. Lands- bygdsdepartementet har därmed tagit över huvudansvaret för landsbygds-
strategin, där man uppges ha ett nära samarbete med Näringsdepartemen- tet.20
Dessutom berörs landsbygden och dess utveckling naturligen av frågor som hanteras inom flertalet andra departement. Som exempel kan nämnas Miljödepartementet och Kulturdepartementet. Jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring är viktiga näringar och står för en betydande del av markan- vändningen på landsbygden, och de har därför en viktig roll som förvaltare av landskapets natur- och kulturvärden.
Centrala myndigheter m.m.
Ett flertal myndigheter arbetar med landsbygdsfrågor i allmänhet och lands- bygdsprogrammet i synnerhet.
Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för landsbygdsprogrammet och har därmed det nationella ansvaret för genomförandeplanering, admi- nistration, genomförande och uppföljning.21 Jordbruksverket har som för- valtningsmyndighet inom jordbruksområdet, fiskeområdet och därtill knuten landsbygdsutveckling till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och
19Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010.
20Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
21Rådets förordning (EG) nr 1698/2005.
34
DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 |
en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.22 Jordbruksverket är utbetalande myndighet för landsbygdsprogrammet och har därmed ansvar för att verkställa och redovisa utbetalningarna. För övervakningen pro- grammets genomförande är Jordbruksverket ansvarigt tillsammans med övervakningskommittén (se nedan). Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för insamling av nödvändig data och statistik för övervakning av programmet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ (se av- snitt 6.2).
Landsbygdsprogrammet har en övervakningskommitté med representan- ter för Regeringskansliet, myndigheter och ideella organisationer som följer arbetet med landsbygdsprogrammet.23 Dess uppgift är att se till att målen med programmet nås och att arbetet genomförs på ett effektivt sätt. Kom- mittén kontrollerar hur långt arbetet med programmet har kommit. Den granskar omfattningen och resultatet av åtgärderna i programmet och jämför med målen. Kommittén granskar och godkänner också de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Om det behövs föreslår kommittén förändringar i programmet för att bättre nå målen eller för att arbetet med programmet ska bli effektivare. Övervakningskommittén har vanligtvis möten två gånger per år. Jordbruksverket är sekretariat för övervaknings- kommittén.24
Myndigheternas handläggning av ansökningar, kontroll och beslut om stöd och beslut om utbetalning har huvudsakligen delegerats till länsstyrel- serna och, i förekommande fall, till Sametinget eller Skogsstyrelsen. Läns- styrelsen tar de formella myndighetsbesluten om stöd inom Leader. Same- tinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sveri- ge. Sametinget fattar stödbeslut och utbetalningsbeslut för alla åtgärder i axel 1 och 3 som har samband med utvecklingen av det samiska samhället. Sametinget har tagit fram en genomförandestrategi för hur landsbygdspro- grammets företags- och projektstöd samt stöd till kompetensutveckling och utvald miljö ska fördelas för att nå bästa effekt. Skogsstyrelsen är en myn- dighet för frågor som rör skog och ansvarar för att skogspolitiken förs ut och förverkligas av dem som äger och brukar skogen. Inom landsbygdspro- grammet finns tre åtgärder med särskilt fokus på skogen (kompetensutveck- ling, bevara och utveckla skogens mångfald samt öka arealen ädellövskog),
22Förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.
23Där finns representanter för länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Riksantikva- rieämbetet (RAÄ), Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenska Naturskyddsföreningen, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund, Kommunal, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Ekologiska lantbrukarna, Coompanion, Hela Sverige ska leva, Skärgårdarnas riksförbund, det nationella landsbygdsnätverket och Leader.
24Webbplatsen www.sjv.se.
35
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | |
| för vilka Skogsstyrelsen ansvarar. Det innebär bl.a. att det är Skogsstyrelsen | |
| som tar emot och beslutar om ansökningar till dem.25 | |
| Frågor om landsbygdsutveckling hanteras även av en rad andra centrala | |
| myndigheter. Tillväxtverket arbetar med olika frågor rörande bl.a. det regio- | |
| nala tillväxtarbetet. Tillväxtverket ska bl.a. främja utvecklingskraft i alla | |
| delar av landet och verka för att den tillväxtpotential som finns i allt från | |
| glesbygd till storstäder ska utnyttjas. Myndigheten har vidare i uppdrag att | |
| handlägga ärenden och informera om vissa regionala företagsstöd och hand- | |
| lägger även bl.a. projektmedel för att utveckla lokala lösningar inom servi- | |
| ceområdet i gles- och landsbygder. Tillväxtverket är förvaltande myndighet | |
| för de åtta regionala strukturfondsprogrammen. | |
| Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (vanligen | |
| kallad Tillväxtanalys) arbetar bl.a. med att beskriva och analysera regioners | |
| tillväxt och inomregionala skillnader med avseende på bl.a. tätorter och | |
| landsbygder. Myndigheten arbetar med frågan hur den regionala tillväxtpoli- | |
| tiken kan utformas så att hela Sveriges tillväxtpotential tas till vara. Till- | |
| växtanalys följer utvecklingen i både stad och land med målet att bättre | |
| förstå sambanden för tillväxt.26 | |
| Riksantikvarieämbetet (RAÄ) samarbetar med andra myndigheter för att | |
| genomföra Sveriges strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap | |
| och sysselsättning. RAÄ bevakar att kulturarvet finns på agendan inom alla | |
| politikområden. Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområ- | |
| det för verksamhet som rör klimat och luft, mark, biologisk mångfald, för- | |
| orenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning och miljöforsk- | |
| ning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara | |
| pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken.27 | |
| Stöd till bredband och biogas ingår numera i landsbygdsprogrammet. | |
| Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar bl.a. med bredbandsstöd för landsbyg- | |
| den via landsbygdsprogrammet, som handläggs av länsstyrelsen eller Same- | |
| tinget, eller via kanalisationsstödet, som handläggs av länsstyrelser, regioner | |
| eller samverkansorgan. PTS kan medfinansiera bredbandsprojekten, och | |
| ansökan om medfinansiering från PTS sker via den myndighet som hand- | |
| lägger huvudstödet. Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer | |
| för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en | |
| kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energimyndigheten arbetar bl.a. | |
| med frågor som rör biogas. Vidare kan nämnas Svenska ESF-rådet som är | |
| en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att | |
| förvalta Socialfonden och Integrationsfonden i Sverige.28 | |
| Landsbygdsnätverket samverkar på nationell nivå och dess kansli finns | |
| på Jordbruksverket. Tanken är att länsstyrelserna och de organisationer som | |
| ingår i nätverket ska informera om landsbygdsprogrammet. Nätverket har en | |
|
|
|
| 25 Webbplatserna www.sametinget.se och www.skogsstyrelsen.se. | |
| 26 Webbplatserna www.tillvaxtverket.se och www.tillvaxtanalys.se. | |
| 27 Webbplatserna www.raa.se och www.naturvardsverket.se. | |
| 28 Webbplatserna www.pts.se, www.energimyndigheten.se och www.esf.se. | |
36
DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 | 2012/13:RFR4 |
egen webbplats och har gett pengar till medlemsorganisationerna för infor- mationsinsatser.29
Regionala myndigheter
På regional nivå har länsstyrelserna ett helhetsansvar för att programmet genomförs effektivt med god integration mellan dess olika insatsområden och med andra åtgärder för landsbygdens utveckling i länet eller regionen. Länsstyrelserna arbetar för att jordbruks- och landsbygdspolitiken, inklusive landsbygdsprogrammet, ska få genomslag på regional nivå. Länsstyrelsens arbete med att utveckla landsbygden går bl.a. ut på att stödja olika aktörers idéer och engagemang så att det blir lättare att driva företag, finna syssel- sättning och skapa en attraktiv livsmiljö. Länsstyrelsen ska ta till vara varje bygds unika förutsättningar och därigenom bidra till en god utveckling. Länsstyrelserna svarar för det huvudsakliga genomförandet av åtgärder inom landsbygdsprogrammet.30
De olika länsstyrelserna och Sametinget har utarbetat strategier för hur programmet ska genomföras inom respektive region. Genomförandestrate- gierna ligger till grund för vilka verksamheter inom axel 1 och 3 samt vissa delar av axel 2 som kan beviljas stöd. Även Leaderområden har antagit strategier för områdets verksamhet, och lokala aktionsgrupper beviljar stöd utifrån strategierna. Genomförandestrategierna har tagits fram av myndighe- terna i samverkan med de berörda parterna i s.k. regionala partnerskap, som också ska delta i genomförandet av strategierna. Länens strategier har god- känts av Jordbruksverket och fungerar som underlag för bedömning av an- sökningar. Respektive myndighet har till uppgift att prioritera bland dessa ansökningar utifrån genomförandestrategierna.31
Handläggningen av landsbygdsprogrammet sker vid följande enheter i de tre län som har ingått i denna uppföljning:
Kalmar län: Landsbygdsutveckling är en enhet inom länsstyrelsens landsbygdsavdelning.
Norrbottens län: Landsbygd är en enhet inom länsstyrelsens närings- livsavdelning. Landsbygdsenhetens huvuduppdrag är att hantera bi- drag som syftar till att skapa lönsamma och konkurrenskraftiga jord- och skogsbruksföretag, öka diversifieringen och livskvaliteten samt säkra en attraktiv miljö och en levande kultur på landsbygden.
Västra Götalands län: Landsbygdsenheten handlägger EU-stöd och bedriver miljöutbildning för jordbruket och trädgårdsnäringen. Enhe-
ten arbetar också för biologisk mångfald, en ekologiskt uthållig pro- duktion och en livskraftig landsbygd.32
29Jordbruksverket, intervju 2012-02-10.
30Webbplatsen www.lansstyrelsen.se.
31Gorpe, 2008.
32Webbplatsen www.lansstyrelsen.se.
37
2012/13:RFR4 | DET SVENSKA LANSBYGDSPROGRAMMET 2007–2013 |
Ansvariga organ för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken, sär- skilt självstyrelse- eller samverkansorgan i län där sådana finns, ska ha aktiv del i ärendebeslutsprocessen, framför allt inom axel 3. I de olika länen ser ansvars- och uppgiftsfördelningen ut på följande sätt:
I fyra län har landsting eller regioner ansvar och uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken. Detta gäller exempelvis Västra Götalands län. Västra Götalandsregionen har samma uppgifter som ett landsting och ansvarar bl.a. för sjukhus och vårdcentraler. Västra Götalandsre- gionens andra uppdrag är att främja tillväxt och hållbar utveckling i länet.
I 13 län har kommunala samverkansorgan det regionala tillväxtansva- ret. Ett samverkansorgan33 har till uppgift att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter, samordna insatser för ge- nomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga
medel för regionalt tillväxtarbete och följa upp, låta utvärdera och år- ligen för regeringen redovisa det regionala tillväxtarbetets resultat.34 I exempelvis Kalmar län är det Regionförbundet i Kalmar län som är samverkansorgan och hanterar medel för olika företagsstöd inom om- rådet regional utveckling.
I fyra län, bl.a. Norrbottens län, är det länsstyrelsen som har det regio- nala tillväxtansvaret.
33Samverkansorgan är en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Ett kommunalförbund som har samtliga kommuner i länet som medlemmar och där även landstingen kan ingå som med- lem kan utgöra ett samverkansorgan.
34Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen.
38
2012/13:RFR4
3 Landsbygdsprogrammets genomförande
Iakttagelser i sammanfattning
Utvecklingen på landsbygden
–Landsbygden är en resurs att Sveriges utveckling. Utvecklingen på landsbygden ser olika ut i olika delar av Sverige, och näringslivet på landsbygden förändras.
–Befolkningen på landsbygden har minskat under lång tid, men det finns skillnader i utvecklingen i olika delar av Sverige. Befolkningsminsk- ningar leder till bl.a. minskat underlag för service och skola.
–Bristen på riskkapital är ett problem för många företag på landsbygden.
–Det finns behov av samarbete på landsbygden, bl.a. genom byalag och företagarföreningar.
–När det gäller offentliga insatser styrs utvecklingen på landsbygden av många olika åtgärder inom skilda politikområden, där landsbygdspro- grammet är en bland flera insatser. Mycket av det som påverkar utveck- lingen på landsbygden ligger dock utanför landsbygdsprogrammets kontroll. Företagande på landsbygden kan främjas på olika sätt. De fles- ta pekar på vikten av insatser inom flera andra politikområden för att landsbygden ska utvecklas, t.ex. skola och infrastruktur. Det finns många utvecklingsidéer på landsbygden, och aktörerna anser att det är viktigt att staten hjälper till att locka fram idéerna. Flera aktörer lyfter fram kommunernas roll i arbetet med landsbygdsutvecklingsfrågor.
Landsbygdsprogrammets inriktning
–De flesta menar att det är bra att länen har frihet att lägga upp lands- bygdsprogrammet på olika sätt, eftersom behoven ser olika ut i olika delar av Sveriges landsbygder. Skillnaderna mellan länens sätt att arbe- ta med landsbygdsutveckling beror inte enbart på skillnader i länens strategier. Underifrånperspektivet lyfts fram.
–Landsbygdsprogrammet är mycket brett, vilket av flera uppfattas som en styrka, medan några ser det som en svaghet. En del aktörer har ställt sig frågande till om satsningar på t.ex. bredband och biogas ska ingå i landsbygdsprogrammet. De flesta menar att det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveckling.
–Det finns olika syn bland de intervjuade aktörerna när det gäller frågan om vilken typ av insatser som ska få stöd från landsbygdsprogrammet.
–Det kan vara svårt att se skillnaderna mellan en del av dagens åtgärder, och flera menar att det skulle vara bra med mer generella åtgärder. Uppdelningen på åtgärder är ett problem för myndigheterna men inte för de sökande, som bara behöver avgöra om de söker företagsstöd eller projektstöd. Länsstyrelsen undersöker därefter vilken som är den mest lämpliga åtgärden. För länsstyrelserna kan inlåsningseffekter uppstå, dvs. budgeterade medel kan bli kvar i vissa åtgärder.
39
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
–En del menar att det är bra att landsbygdsprogrammet är inriktat på lite större investeringar och projekt, medan andra betonar vikten av mindre investeringar och projekt. Det finns en viss projekttrötthet. Flera beto- nar att det är viktigt med långsiktighet och varaktighet i arbetet med landsbygdsutveckling. Flera har pekat på behovet av coachning till fö- retag på landsbygden.
Information om landsbygdsprogrammet
–I början var det svårt att få i gång åtgärderna inom axel 3, vilket bl.a. beror på att det handlar om nya typer av verksamheter jämfört med ti- digare landsbygdsprogram.
–Programmet förknippas med jordbruk. Det har varit svårt att informera om programmet och att det inte enbart vänder sig till jordbrukare. Läns- styrelserna har upparbetade kanaler för att nå jordbrukare men inte för att nå andra företagare på landsbygden.
Myndigheternas handläggning av landsbygdsprogrammet
–Bidragsansökningar handläggs huvudsakligen av länsstyrelserna och beslutas enligt de regionala genomförandestrategierna. Länsstyrelsernas fokus ligger på att handlägga ärenden, inte på att arbeta proaktivt med landsbygdsutveckling. Handläggningstiderna är ofta långa, vilket kan leda till att aktiviteter stannar upp och att entusiasmen minskar hos dem som arbetar i projekten eller de företag som ska genomföra en invester- ing.
–Landsbygdsprogrammet har sitt ursprung inom jordbruksadministratio- nen. Det finns en skillnad i arbetssätt gentemot de insatser som sker inom ramen för regional- och näringspolitiken, vilka präglas mer av rådgivning och sammanhangsskapande insatser.
Regelförenkling och administrativa kostnader
–Det finns en ambition att förenkla landsbygdsprogrammets genomfö- rande. Trots detta menar de flesta att landsbygdsprogrammet är admi- nistrativt krångligt för både stödmottagare och myndigheter. Program- met präglas av rutinerna för jordbruksstöden.
–En del företag menar att det inte är värt besväret att ansöka om bidrag. Flera pekar också på att den som lämnat in ansökan och fyllt i blanket- ten fel kan bli återbetalningsskyldig efter en revision, även om länssty- relsen har godkänt ansökan. De flesta aktörerna menar att det är viktigt att förenkla administrationen kring bidragen.
Medfinansiering och likviditetskrav
–Det har rått en viss oklarhet kring frågan om vad som gäller för annan offentlig medfinansiering av åtgärder inom axel 3. Det har ibland varit svårt att hitta medfinansiering, och olika medfinansiärer kan ställa olika krav, t.ex. på återrapportering.
40
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
–Att bidrag betalas ut i efterskott ställer stora krav på likviditet. I syn- nerhet för små företag och projekt är det svårt att delta i landsbygds- programmet om de inte har god likviditet.
Horisontella aspekter
–Ungdoms-, integrations- och jämställdhetsperspektiven har uppmärk- sammats i begränsad utsträckning.
Leadermetoden
–Det finns både för- och nackdelar med Leadermetoden.
3.1Utvecklingen på landsbygden
Landsbygdens betydelse
Samtliga myndigheter, organisationer och företag som har ingått i denna uppföljning framhåller att landsbygden har betydelse och en potential som måste tas till vara. Strategin för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder35 slår fast att landsbygden är en viktig resurs för hela Sveriges utveckling och hållbara tillväxt samt att arbetet med landsbygdsfrågor ska bedrivas fortlöpande inom alla politiska områden. I budgetpropositionen för 2012 betonar regeringen att för att tillvarata och stärka landsbygdernas ut- vecklingskraft krävs insatser av många aktörer på olika samhällsnivåer.36 Landsbygdsdepartementet formulerar sig på följande sätt:
Sveriges tillväxt är summan av alla regioners tillväxt och vi har helt enkelt inte råd att vissa regioner inte presterar utifrån de förutsättning- ar de egentligen har. Det handlar om tillväxt och jobbskapande.37
Ingen enhetlig bild av utvecklingen på landsbygden
I denna uppföljning har de flesta aktörer betonat att förhållandena på lands- bygden är mycket skiftande i olika delar av Sverige. Exempelvis menar Tillväxtverket att landsbygdsprogrammet därför har olika roller att spela i olika typer av landsbygder. Det är t.ex. stor skillnad mellan behoven i stor- stadsnära landsbygd och behoven i glesbygderna i norra Sveriges inland. Det kan konstateras att befolkningen på landsbygden har minskat under lång tid, men att variationerna i befolkningsutvecklingen i olika landsbygdsom- råden är stora. Den mer tätortsnära landsbygden har haft viss befolknings- ökning medan glesbygder i skogslänens inland har haft en förhållandevis snabb befolkningsminskning. Det är särskilt landsbygden i Norrlands inland som avfolkas, vilket medför svårigheter när det bl.a. gäller kompetensför- sörjning och underlag för service, skola m.m. Allmänt sett är människorna på landsbygden äldre än befolkningen totalt. Samtidigt har landsbygdens
35Skr. 2008/09:167, bet. 2008/09:NU19.
36Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
37Webbplatsen www.regeringen.se.
41
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| värde som en attraktiv miljö för boende ökat i olika delar av landet, vilket | |
| befolkningsökningen i den tätortsnära landsbygden visar. Förbättrade kom- | |
| munikationer har möjliggjort ett ökat geografiskt avstånd mellan boende och | |
| arbete. De genomförda intervjuerna visar att det finns fortsatta önskemål om | |
| statliga insatser för landsbygdens utveckling, inte minst för att byarna i | |
| inlandet ska överleva. | |
| Landsbygdens näringsliv förändras | |
| I uppföljningen har det uppmärksammats att näringslivet på landsbygden | |
| förändras. Den strukturella förändringen av landsbygdens näringsliv har | |
| varit omfattande. I takt med strukturomvandlingen inom jord- och skogs- | |
| bruket har övrigt näringsliv relativt sett fått en allt större betydelse för möj- | |
| ligheterna till utkomst och sysselsättning. Sysselsättningsgraden i Sverige | |
| varierar mellan tätort och landsbygd men också mellan olika landsbygdsom- | |
| råden. Skillnaden mellan de lägsta och högsta nivåerna bland regionerna | |
| uppgår till omkring 15–20 procentenheter. Män på landsbygden är oftast | |
| sysselsatta inom tillverkningsindustrin medan vård och omsorg är den van- | |
| ligaste sysselsättningen för kvinnor. Förutsättningarna för företagande på | |
| landsbygden skiljer sig åt i olika delar av landet. Näringslivet på landsbyg- | |
| den kännetecknas av en stor andel förhållandevis små företag där företaga- | |
| ren och ägaren ofta är en och samma person.38 | |
| Entreprenörer på landsbygden | |
| Flera aktörer betonar att de som bor på landsbygden är vana vid att skapa | |
| sitt eget arbete, vilket gör att det finns många småföretag på landsbygden. | |
| Den som bor på landsbygden är ofta beredd att göra mer själv och måste | |
| dessutom vara kreativ. En representant för Hela Sverige ska leva39 menar att | |
| det nästan är en förutsättning att man är entreprenör när man ska leva på | |
| landsbygden, men betonar samtidigt att det inte alltid finns en tradition av | |
| att omsätta detta i företagande. Bland andra Lantbrukarnas Riksförbund | |
| (LRF)40 menar att många entreprenörer på landsbygden ser möjligheter och | |
| är beredda att ta risker. Många menar att det är viktigt för landsbygdsbe- | |
| folkningen att kombinera olika verksamheter, t.ex. jordbruk, turism och | |
| livsmedel, och att företagande ses som en livsstil. | |
| Behov av samarbete på landsbygden | |
| Flera aktörer har betonat behovet av samarbete i en bygd. I denna uppfölj- | |
| ning har flera tydliga exempel på samarbete framkommit, bl.a. i Harads i | |
|
|
|
| 38 Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010. | |
| 39 Hela Sverige ska leva är en riksorganisation för ca 4 700 lokala grupper och för ett | |
| fyrtiotal organisationer som har valt att stödja arbetet genom att bli medlemmar. Riksorga- | |
| nisationen ger bl.a. råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och vill påverka genom att | |
| lyfta fram frågor som är betydelsefulla för landsbygden. | |
| 40 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är en intresse- och företagarorganisation för männi- | |
| skor och företag inom de gröna näringarna. LRF har ca 170 000 medlemmar. | |
42
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Norrbottens län, Möre i Kalmar län och Broby i Västra Götalands län. Som exempel kan nämnas att olika aktörer runt Skara arbetar med att dra fram bredband och samtidigt lägga vatten och avlopp.
Tillgång till riskkapital
För många småföretag på landsbygden har kapitalförsörjningen blivit ett växande problem. För att företag ska kunna utvecklas och nya företag starta är en god tillgång till finansiellt kapital många gånger avgörande. Företag som inte befinner sig i uttalade tillväxtområden eller inom tillväxtbranscher och som vänder sig till kreditinstitut med hög grad av centralisering möter ofta höga krav för att erhålla kapital. Flera utredningar har lyft fram bristen på riskkapital som en tillväxthämmande faktor för företag i landsbygdsregi- oner.41
Även i denna uppföljning har det framförts att företag på landsbygden alltid har problem med att få tillgång till pengar och riskkapital. Ett flertal aktörer har konstaterat att det är svårt att få lån från bankerna som ofta krä- ver att företagen har mycket eget kapital. Flera aktörer har pekat på att det på bankerna finns en misstro mot små landsbygdsföretag och landsbygds- projekt. Hela Sverige ska leva menar att de ideellt inriktade företagen ofta betraktas med misstro. De flesta aktörerna har betonat att stöd från lands- bygdsprogrammet kan göra det enklare för bidragsmottagaren att få låna i bank.
Landsbygdsprogrammet och utvecklingen på landsbygden
Utvecklingen på landsbygden påverkas av en mängd olika insatser inom olika politikområden. Landsbygdsprogrammet är en insats bland många, och flera aktörer har betonat att mycket annat är viktigare. Jordbruksverket framhåller att allmänna företagsvillkor och de rådande villkoren inom re- spektive bransch är den viktigaste grunden för att företagandet på landsbyg- den ska bli framgångsrikt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län pekar på att en fungerande infrastruktur har stor betydelse för utvecklingen av landsbyg- den. Länsstyrelsen betonar dessutom att landsbygdsprogrammet handlar om att utveckla landsbygden, inte bara om att motverka nedläggningar.
I uppföljningen har det framförts att staten och kommunerna kan främja företagande på landsbygden på olika sätt. De flesta aktörerna har framfört att landsbygdsprogrammet är viktigt men inte det primära för att få i gång företagande på landsbygden. Tjänstemän vid Jordbruksverket menar att det finns en övertro på att utbudet av statliga stöd styr och ger idéer. Projekt börjar i stället ofta med att någon får en bra idé och att man därefter söker finansiering. Landsbygdsprogrammet kan vara ett sätt att finansiera. LRF i Norrbotten formulerar sig på följande sätt:
Det är inte bidragen från landsbygdsprogrammet som är avgörande för att få företag att satsa på utveckling.42
41Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010.
42LRF Norrbotten, intervju 2012-03-29.
43
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
| I uppföljningen har de flesta aktörerna framfört att det är andra strukturer än |
| stödet från landsbygdsprogrammet som avgör den fortsatta utvecklingen på |
| landsbygden, t.ex. infrastruktur och tillgång till skolor och butiker. Bland |
| andra OECD har lyft fram att infrastrukturens utbyggnad har stor betydelse |
| för tillväxten i sydöstra Sverige. Västra Götalandsregionen menar att det är |
| viktigt att locka företag till landsbygden, och att företagen förlägger sin |
| verksamhet dit av andra orsaker än att man kan få stöd från landsbygdspro- |
| grammet. För att få företag att flytta till landsbygden är tillgång till skola, |
| butiker, bredband m.m. viktigare än bidrag, men landsbygdsprogrammet kan |
| sägas vara ”grädden på moset”. Flera företag har framfört att det är bra att |
| staten ger stöd för att få i gång företagande. Bland andra Bodens kommun |
| menar att statliga bidrag är viktiga, men att det inte går att bygga upp en ny |
| verksamhet på landsbygden enbart med hjälp av bidrag från landsbygdspro- |
| grammet. Hela Sverige ska leva menar att statens roll för att främja lands- |
| bygdsutvecklingen är att bygga strukturer, anpassa regelverk på ett bättre |
| sätt och ge stöd i form av bl.a. lån och bidrag. Landsbygdsprogrammet och |
| andra program är ett verktyg bland flera för att uppnå de politiska målen för |
| landsbygden. |
| Flera aktörer har pekat på behoven av förbättrade allmänna företagarvill- |
| kor, förutsägbara regler, förbättrade möjligheter till kapitalförsörjning och |
| långsiktiga spelregler för att företagen ska våga investera. De flesta aktörer- |
| na har även fört fram att kommunerna bör ta ansvar för att de sociala förut- |
| sättningarna att bo, leva och driva företag inte försämras på landsbygden, |
| t.ex. vad gäller tillgången till skola. |
| Tillväxtverket betonar att de faktorer som avgör om en företagare vill |
| satsa sällan är geografiska. Det handlar ofta om att ha tid, att våga, att ha en |
| affärsidé etc. Det är därför bra att det genomförs generella insatser som |
| gagnar alla företag, t.ex. satsningar på bredband. När det har gjorts kan |
| staten gå in på det som är geografirelaterat (t.ex. landsbygd) och/eller |
| branschrelaterat (t.ex. jordbruk). |
| Statliga och kommunala insatsers konsekvenser för landsbygden |
| De flesta aktörerna har i uppföljningen pekat på att staten och kommunerna |
| vidtar åtgärder som både främjar och missgynnar utvecklingen på landsbyg- |
| den. Samtidigt som landsbygdsprogrammet är inriktat på att främja utveck- |
| lingen på landsbygden vidtar stat och kommun andra åtgärder som motver- |
| kar fortsatt utveckling. Nästa alla aktörer tar upp frågor kring t.ex. |
| nedläggning av skolor och offentlig service samt tillgången till kommunika- |
| tioner. Från t.ex. Västra Götalandsregionen har framförts att landsbygdspro- |
| grammet (”lilla landsbygdspolitiken”) främjar utvecklingen på landsbygden, |
| medan åtgärder inom flera andra politikområden (”stora landsbygdspoliti- |
| ken”) kan rycka undan grunden för utvecklingen på landsbygden. |
| Kommunerna och landsbygdsutvecklingen |
| Även behovet av kommunala insatser betonas, och flera aktörer har i upp- |
| följningen framfört att det är viktigt att staten stimulerar kommunerna till att |
44
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
på olika sätt vara med i arbetet med landsbygdsutveckling. Bland andra Bodens kommun har betonat att det är viktigt att stat och kommun tillsam- mans skapar förutsättningar för företagande på landsbygden och att det är viktigt att kommunerna stimulerar samverkan.
Jordbruksverket menar att det är bra om kommuner är med i landsbygds- programmets projekt. En del kommuner har landsbygdsutvecklare eller liknande som ibland arbetar med koppling till kommunens fysiska plane- ring. Jordbruksverket har framfört att det är svårt att bedöma hur mycket kommunerna på olika sätt deltar i arbetet med landsbygdsprogrammet (t.ex. genom medfinansiering, deltagande i grupper etc.) och att det varierar mel- lan kommunerna. Det finns dock statistik om vilka projekt som kommuner- na är stödmottagare för.
Länsstyrelsen i Norrbottens län önskar att kommunerna skulle vara med mer i arbetet med landsbygdsutvecklingen, och LRF Norrbotten har konsta- terat att kommunerna ofta saknar landsbygdsstrategier. Länsstyrelsen i Väst- ra Götalands län betonar att kommunernas roll är viktig för möjligheten att bo på landsbygden. Det kommunala engagemanget varierar och borde vara större. De intervjuade tjänstemännen menar att det kan diskuteras om lands- bygdsprogrammet skulle kunna stödja kommunerna mer.
3.2 Landsbygdsprogrammets inriktning och upplägg
Inriktning på regional tillämpning
Det nuvarande landsbygdsprogrammet bygger på en regional tillämpning av programmet. Tanken är att programmet ska kunna genomföras med stor hänsyn till de varierande förutsättningar som råder i olika landsbygdsområ- den och regioner i landet. Därför har vikten av lokalt och regionalt inflytan- de och ansvar för programmets genomförande betonats för att uppställda mål uppnås. Uppföljningen visar att denna syn delas av de flesta inblandade aktörerna.
Alla län har en egen regional genomförandestrategi, där länets styrkor och svagheter samt prioriterade områden beskrivs. Varje län ska bestämma sin egen strategi för axel 1 och 3, vad man vill prioritera, vilka stödtak som ska gälla etc. För de tre åtgärder som ingår i denna uppföljning är detta sär- skilt tydligt för åtgärderna 312 Mikroföretag och 321 Grundläggande tjäns- ter. Åtgärderna för biogas styrs däremot av en nationell strategi.43 De flesta aktörerna menar att det är bra att länen ska ta fram egna regionala strategier för arbetet med landsbygdsprogrammet, och bl.a. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att det är viktigt att länen får fortsätta att arbeta på detta sätt. Aktörerna betonar att det är bra att länen har frihet att lägga upp landsbygdsprogrammet på olika sätt, då behoven ser olika ut i olika delar av Sverige. Bland annat tjänstemän vid Näringsdepartementet betonar att det är
43 Jordbruksverket, intervju 2012-02-10.
45
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| viktigt att den regionala nivån anpassar sina insatser till de lokala förutsätt- | |
| ningarna och funderar på vad som är viktigast för länets eller regionens | |
| utveckling. | |
| Länens genomförandestrategier har tagits fram av länsstyrelserna i part- | |
| nerskap med andra intressenter och har sedan godkänts av Jordbruksverket. | |
| Jordbruksverket har uppfattat sin roll som att se till att allt finns med i stra- | |
| tegin, inte att ifrågasätta innehållet eller det sätt på vilket länen arbetar. | |
| Enligt Jordbruksverket har en del län varit mycket aktiva i partnerskapen, | |
| t.ex. Västra Götaland. I exempelvis Norrbottens län finns ett gemensamt | |
| partnerskap för alla EU-program. Syftet med detta är att partnerskapet ska | |
| ha en samlad bild. Olika aktörer i Norrbotten har framfört att man arbetade | |
| mycket med att ta fram länets genomförandestrategi för landsbygdspro- | |
| grammet. Strategin har i första hand fungerat som ett stöd i prioriteringen | |
| vid handläggningen av ärendena, vilket också är det primära syftet. Bland | |
| andra LRF var med i arbetet med att ta fram länets genomförandestrategi. | |
| Organisationen anser att man hade en bra dialog med länsstyrelsen och att | |
| signalerna från länsstyrelsen var tydliga. Från länsstyrelsens sida upplevde | |
| man det dock som svårt att få partnerskapets synpunkter på jordbruks- och | |
| landsbygdsfrågor.44 | |
| Jordbruksverket menar att regionalt inflytande är en viktig fråga och att | |
| länens strategiska planer och länsrapporterna45 är viktiga dokument. Jord- | |
| bruksverket ger inga rekommendationer om hur länen bör arbeta när det | |
| gäller t.ex. löpande beslut eller beslutsomgångar, större eller mindre be- | |
| slutsgrupper etc. Däremot finns detaljerade rutinbeskrivningar för handlägg- | |
| ningen av stödärenden. Verket konstaterar att regelverket är starkt styrande | |
| och att det i praktiken kan vara svårt med den regionala tillämpningen i | |
| länens arbete med landsbygdsprogrammets handläggning och genomföran- | |
| de. | |
| Sametinget anser att det är bra med egna genomförandestrategier för att | |
| fånga upp och fokusera på det som är viktigt för utvecklingen inom de olika | |
| näringarna. Sametinget menar att det för samiskt vidkommande är avgöran- | |
| de för utvecklingen att samerna själva får bestämma sin egen utveckling på | |
| samma villkor som övriga näringsidkare. | |
| Underifrånperspektivet är viktigt | |
| De flesta aktörerna lyfter upp vikten av underifrånperspektivet. Exempelvis | |
| Falköpings kommun menar att de bästa projekten är sådana som har en stark | |
| lokal förankring, och att det måste finnas ett underifrånperspektiv i arbetet | |
| med landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen i Norrbottens län formulerar sin | |
| syn på följande sätt: | |
|
|
|
| 44 Jordbruksverket, intervju 2012-02-10, Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03- | |
| 29 samt LRF Norrbotten, intervju 2012-03-29. | |
| 45 Jordbruksverket arbetar med att kartlägga länens stödgivning, bl.a. vilka verksamheter | |
| som ges stöd. Arbetet dokumenteras i länsrapporter som presenteras för respektive län vid | |
| länsbesök eller vid telefonmöten. | |
46
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Underifrånperspektivet är viktigt. Landsbygdsprogrammet bygger på ett underifrånperspektiv. Det innebär att de insatser som genomförs inom programmet ska bygga på lokala initiativ och lokalt engage- mang.46
Skillnader mellan länen
De flesta aktörerna noterar att inriktningen på regional tillämpning innebär att det blir skillnader mellan länen. Skillnaderna mellan länen beror dock inte enbart på olika inriktningar i länsstrategierna utan även på att kompe- tensen inom länen varierar inom olika områden. Forskare vid SLU konstate- rar att olika länsstyrelser behandlar landsbygdsprojekt på olika sätt och placerar dem i olika åtgärder.
Exempelvis Coompanion47 menar att genomförandet av programmet har präglats av stora regionala skillnader. Coompanion tror att de regionala skillnaderna beror lika mycket på olika kulturer inom stödadministrationen som på olikheter i de regionala strategierna. Coompanion konstaterar även att det finns stora regionala skillnader när det gäller samarbete och samver- kan. Coompanion menar att i en del län har partnerskapen kring lands- bygdsprogrammet varit öppna och tillåtande, men att de i andra län har be- stått av en alltför smal krets.
Stor bredd i landsbygdsprogrammet
Det nuvarande landsbygdsprogrammet är mycket brett upplagt och omfattar en lång rad insatser inom bl.a. jordbruksproduktion, miljöfrågor, företagan- de och allmän landsbygdsutveckling. Programmet innehåller många olika åtgärder och de flesta aktörerna menar att denna bredd är bra. Att övrigt företagande har kommit in i landsbygdsprogrammet ses som positivt för landsbygden och det upplevs vara bra att stöd till landsbygden har samlats inom ett program. Exempelvis Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att det är bra att staten tar ett samlat grepp på landsbygdsutvecklingen och att jord- bruksföretagen ses som en del av denna utveckling. En förhållandevis vanlig uppfattning är den som Hushållningssällskapens förbund48 har framfört:
Vi är positiva till programmets utformning där man har valt ut områ- den som har stor betydelse för landsbygdens utveckling. Lantbruket är en förutsättning för landsbygdens utveckling och det är därför riktigt att programmet i huvudsak vänder sig till denna målgrupp. Samtidigt är vi positiva till att andra än lantbruksföretagare ges möjlighet att del-
46Webbplatsen www.lansstyrelsen.se/norrbotten.
47I Sverige finns 25 Coompanion – minst ett i varje län – som erbjuder kostnadsfri rådgiv- ning och information om att starta och driva kooperativa företag. Bakom varje Coompani- on står bl.a. kooperativa företag, kommuner och studieförbund. Coompanion finansieras till två tredjedelar regionalt av organisationer, offentlig sektor, konsultintäkter och EU- medel, medan staten genom Tillväxtverket står för en tredjedel.
48Hushållningssällskapen är regionalt baserade, fristående kunskapsorganisationer som arbetar inom flera olika områden för att framför allt bistå företagare på landsbygden. Det finns 18 hushållningssällskap i landet med ca 670 anställda.
47
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
ta i programmet då deras företagande och boende är viktiga för en le- vande landsbygd.49
Skogsstyrelsen menar att det svenska landsbygdsprogrammet generellt sett till stora delar är inriktat mot jordbruk. För att gynna en positiv utveckling av landsbygden tror Skogsstyrelsen att det vore effektivt om även verksam- heter som inte är knutna till de areella näringarna fick stort utrymme. Skogs- styrelsen tycker att det är bra att fokus på tillväxt och konkurrenskraft ökar i nästa programperiod.
Tjänstemän vid Näringsdepartementet betonar att för att problemen i Sveriges landsbygder ska kunna lösas behövs en bredd i insatserna eftersom förutsättningarna är olika i olika län. Det är därför bra att landsbygdspro- grammet omfattar en bred palett av åtgärder. Flera aktörer har pekat på vik- ten av att behålla bredden i landsbygdsprogrammet, samtidigt som önskemål även har framförts om att man bör göra något åt problemen med gränsdrag- ning mellan olika åtgärder och vem som bör och kan få stöd. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att det är viktigt att behålla bredden i dagens landsbygdsprogram och vill inte förlora några av de möjligheter som finns i programmet.
Det har även framförts viss kritik mot bredden i landsbygdsprogrammet. Tillväxtverket menar att det finns en grundläggande problematik i lands- bygdsprogrammets konstruktion. Det kan vara svårt för Jordbruksverket och länsstyrelserna att kombinera jordbruk (axel 1), miljö (axel 2) och lands- bygdsutveckling (axel 3 och 4). De olika insatser som görs för jordbruk, miljö och landsbygdsutveckling har skilda förutsättningar men hanteras i dag utifrån ett liknande förhållningssätt. En fråga som lyfts är relationen mellan axel 3 och de frågor som ligger nära det regionala tillväxtarbetet. Jordbruksverket menar dock att indelningen i de tre axlarna gör att pro- grammet hänger ihop och att landsbygdsprogrammet därför inte upplevs vara ”spretigt”. Exempelvis Västra Götalandsregionen menar att lands- bygdsprogrammets axel 3 är flexibel, allmänt hållen och fungerar bra, men att programmet samtidigt skulle kunna vara tydligare eftersom landsbygds- politik är ett så brett begrepp. Regionen menar att det är viktigt att göra prioriteringar för att stöden ska få effekter och åstadkomma något eftersom det inte är effektivt att ge bidrag till allt.
En del aktörer har framfört att man kan ifrågasätta om vissa frågor hör hemma inom landsbygdsprogrammet. Bland andra LRF har pekat på att det finns en tendens att landsbygdsprogrammet ska finansiera allt möjligt på landsbygden. Som exempel nämns satsningen på matlandet och på bred- bandsutbyggnad. Flera aktörer menar att satsningen på bredband är en större infrastrukturfråga och Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att bredbands- stödet skiljer sig från andra insatser inom landsbygdsprogrammet. Länssty- relsen menar att det är svårt för dem att upparbeta och upprätthålla kompe- tens i specialfrågor som dyker upp inom landsbygdsprogrammet. Dessa frågor kan vara aktuella under en kort tid och det kan ta lång tid för länssty-
49 Hushållningssällskapens förbund, e-brev 2012-06-14.
48
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
relsen att sätta sig in i frågorna. Ett exempel på en sådan fråga är biogassats- ningen, där det har varit svårt för handläggarna att t.ex. bedöma affärsplaner.
Olika syn på inriktningen
Det finns olika syn bland de intervjuade aktörerna vad gäller frågan om vilken typ av insatser som ska få stöd från landsbygdsprogrammet. Som exempel kan nämnas att LRF har framfört att det är bra att bidrag lämnas till företagande och insatser för att förbättra förutsättningarna för företagande på landsbygden. När stöd ges till företag genererar det även förbättrad service, skola etc. Samhälleligt stöd till byalag och liknande är positivt, men denna typ av landsbygdsutveckling bör finansieras på annat sätt än genom lands- bygdsprogrammet. LRF menar att det är viktigt att skilja ut det kommunala ansvaret från företagens verksamhet.50 Hela Sverige ska leva menar att för lite pengar har avsatts inom landsbygdsprogrammet för allmän landsbygds- utveckling, dvs. småföretagande, kapitalbildning, lokal infrastruktur, bas- service och strukturbyggande.
Landsbygdens kulturmiljö
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har i uppföljningen betonat att den agrara näringen har åstadkommit det landskap som utgör grunden för dagens kul- turmiljöer. För att behålla sambanden med historien och förståelsen för utvecklingen är det viktigt att detta landskap fortsätter att vara brukat och bebott. Jordbruket har varit och är fortfarande den viktigaste näringen för landsbygdens och kulturmiljöns överlevnad. För en levande landsbygd krävs att jordbruket har möjlighet till en fortsatt hållbar överlevnad, men också att annan verksamhet kan utnyttja och få fäste i landsbygdsområdena. RAÄ menar därför att alla åtgärder i landsbygdsprogrammet i princip ger ökad kvalitet för kulturmiljövårdens intressen. RAÄ har redovisat att det vid läns- styrelsernas ärendehandläggning och kontroll ofta saknas kulturmiljökompe- tens. Många gånger sker inte någon samordning mellan enheterna på läns- styrelserna, och det saknas enligt RAÄ samråd eller samarbete med personal med kulturmiljökompetens.
Sveriges Hembygdsförbund51 anser att behovet av att bevara och syn- liggöra landskapets kulturvärden behöver uppvärderas och tilldelas betydligt mer resurser med utrymme för regionala och lokala variationer. Det finns i dag brister i insikten om dessa värden och deras potential. Hembygdsför- bundet menar att förutsättningar för sysselsättning och tillväxt är en kom- plex fråga som styrs av en mångfald faktorer:
Här inverkar inte minst andra politikområden såsom arbetsmarknads- politik, samhällsservice etc. Landsbygdsprogrammet har verkat i en
50Landsbygdsprogrammet kan inte ge stöd till insatser där ansvaret för detta är kommu- nens, statens eller landstingets.
51Sveriges Hembygdsförbund är hembygdsrörelsens riksorganisation. Det finns 26 regio- nala hembygdsförbund i län och landskap som är medlemsorganisationer. Förbundet omfattar drygt 1 900 hembygdsföreningar med ca 450 000 medlemmar sammanlagt.
49
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
positiv riktning men det behöver kompletteras med en stark och lång- siktig nationell politik för att säkra möjligheten för en levande lands- bygd. Bevarade natur- och kulturvärden kan i ett senare skede visa sig värdefulla för sysselsättning i en ort, direkt eller indirekt, vilket man bör beakta med tanke på att de i många fall kan vara oersättliga.52
Landsbygdsprogrammets målgrupp
Några aktörer har pekat på att det från jordbrukets sida har förekommit ett visst missnöje med att inte enbart lantbrukare utan även andra landsbygdsfö- retagare får stöd från landsbygdsprogrammet. Exempelvis LRF i Norrbotten menar att det kan bli ett problem om andra aktörer än jordbruket börjar söka pengar från landsbygdsprogrammet. De flesta aktörerna, bl.a. Jordbruksver- ket, menar dock att det är naturligt att stöd till både jordbruk och regional och lokal utveckling ingår i landsbygdsprogrammet. Landsbygden är bero- ende av jordbruken, bl.a. för utvecklingen av turismen på landsbygden, och jordbruksföretag kan sägas fungera som en resurs för annan aktivitet på landsbygden. Tillväxtverket betonar att en landsbygdsföretagare inte behö- ver vara jordbrukare. Jordbruksstöden är viktiga för landsbygden, och jord- bruket är en viktig näring som bör stärkas. Samtidigt är det viktigt att betona att jordbrukare inte är en homogen grupp. De är mångsysslare med olika förutsättningar. Länsstyrelsen i Kalmar län understryker att bredden i pro- grammet inte är negativ för jordbruket, och att jordbruksföretagen får den absolut största andelen av medlen inom landsbygdsprogrammet.
Från Jordbruksverket framförs att en del stödmottagare kan uppleva att det är konstigt att Jordbruksverket och länsstyrelserna även lämnar stöd till andra företagare på landsbygden än jordbrukare. Jordbruksverket betonar att det inte är något problem för verket att lämna stöd till andra än jordbrukare men konstaterar att det inte är så inarbetat att verket hanterar t.ex. stödet till bredbandsutbyggnad. Hela Sverige ska leva konstaterar att många inte vet vad landsbygdsprogrammet är och att man i byarna tror att det bara omfattar stöd till jordbruket.
Coompanion har framfört att det nuvarande landsbygdsprogrammet skul- le gå från att vara ett lantbruksprogram till att vara ett program för hela landsbygden. Detta har dock bara lyckats till en viss del och det finns därför mycket att göra för att hitta en ny struktur och bryta gamla mönster inför kommande program. Coompanion menar att det har funnits en fördel med uppdelningen på axlar:
Den i detta sammanhang oerhört starka lantbrukssektorn har inte utan vidare kunnat ”lägga beslag” på medel i axel 3 när t.ex. investerings- stöd i axel 1 tagit slut. Förslaget att ta bort uppdelningen i axlar i kommande program kan vara bra då ökad flexibilitet uppnås. Men det gäller då att t.ex. stödsökande inom den sociala ekonomin inte kom- mer till korta gentemot andra starka aktörer.53
52Sveriges Hembygdsförbund, e-brev 2012-06-07.
53Coompanion, e-brev 2012-06-11.
50
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Uppdelningen på åtgärder är ett problem för myndigheterna, inte för de sökande
Landsbygdsprogrammet är indelat i ett stort antal åtgärder fördelade på fyra axlar. Jordbruksverket betonar att man har förenklat ansökningsförfarandet så att den sökande enbart behöver ta ställning till om det är ett projektstöd eller ett företagsstöd som söks. De sökande behöver inte ta ställning till vilken åtgärd som är aktuell att söka från. Det är den berörda myndigheten, ofta länsstyrelsen, som avgör till vilken åtgärdskategori en ansökan ska föras och som fördelar ansökningarna på de olika åtgärderna.
Flera aktörer menar att det är svårt att se skillnad på vissa av program- mets åtgärder. Några aktörer har pekat på att det nuvarande upplägget kan innebära att olika länsstyrelser placerar olika projekt i olika åtgärder. Av uppföljningen framgår att detta upplevs som ett problem av administratörer- na men inte av de bidragssökande. Flera aktörer har framfört att det stora antalet åtgärder inom landsbygdsprogrammet inte är något problem. De sökande ser nämligen bara om det handlar om ett investeringsstöd eller projektstöd, inte vilken åtgärd det handlar om, och ska heller inte behöva ha kunskap om från vilken åtgärd medel tas. Från några organisationer framförs dock önskemål om ett minskat antal åtgärder. Exempelvis Företagarna skul- le gärna se att programmet innehöll färre och mer övergripande stöd samt mindre detaljstyrning. Företagarna menar att flexibilitet på vägen till målet är viktigt för att främja innovativa lösningar och att vissa åtgärder skulle kunna slås ihop. Företagarna menar att det övergripande målet bör vara att skapa tillväxt och sysselsättning på landsbygden, vilket leder till att männi- skor kan bo och arbeta i hela landet. Även Sveriges Hembygdsförbund me- nar att antalet stödberättigade åtgärder borde vara färre och att de bör inne- hålla ett frihetsutrymme för regionala prioriteringar och bedömningar i syfte att ge ett handlingsutrymme för lokalt anpassade idéer.
RAÄ menar att den helhetstanke om en levande landsbygd som ligger till grund för landsbygdsprogrammet försvinner i ett myller av åtgärder. Upp- delningen i många åtgärder och axlar har gjort det svårt att driva kulturmil- jöfrågor på en mer aggregerad nivå i samverkan med Jordbruksverket:
Det stora utbudet av åtgärder som ryms inom landsbygdsprogrammet medför att dess huvudsakliga syfte blir otydligt. Detta försvårar både arbetet på länsstyrelserna och möjligheten till överblick för sökanden. Med ett helhetsperspektiv skulle åtgärderna och uppföljningen kunna bli mer målstyrt, dvs. att åtgärderna får rätt effekt. Sökanden skulle heller inte behöva leta bland en stor mängd åtgärder på olika håll i programmet. Detta skulle kunna åstadkommas genom upprättandet av
en plan där sökandens olika åtgärder samlas för ett gemensamt resul- tat.54
Jordbruksverket har konstaterat att verket inför nuvarande landsbygdspro- gram föreslog färre åtgärder i det s.k. tekniska underlag som lämnades till regeringen. De flesta aktörerna har i denna uppföljning framfört att indel-
54 Riksantikvarieämbetet (RAÄ), e-brev 2012-06-07.
51
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| ningen i åtgärder bör slopas eller minskas inför nästa landsbygdsprogram. | |
| De intervjuade länsstyrelserna ser ingen nytta med eller något motiv till | |
| uppdelningen på olika åtgärder. Bland andra Länsstyrelsen i Norrbottens län | |
| konstaterar att det finns olika åtgärder inom landsbygdsprogrammet som | |
| liknar varandra men att det också finns tydliga gränser. De intervjuade tjäns- | |
| temännen menar att alla åtgärder i axel 3 borde slås ihop, och att det hade | |
| räckt med indelningen på fyra olika axlar samt en uppdelning på företags- | |
| stöd respektive projektstöd. | |
| Uppdelning på åtgärder kan ge inlåsningseffekter | |
| Vid programperiodens början fick länsstyrelserna en budget per axel samt | |
| en indikativ fördelning (procentuell) på hur pengarna skulle fördelas mellan | |
| åtgärderna på programnivå (nationellt). Därefter skickade alla län sina för- | |
| slag till fördelning på olika åtgärder till Jordbruksverket som gjorde vissa | |
| justeringar innan budgetarna slutligen fastställdes. | |
| Uppdelningen på åtgärder upplevs som ett hinder då den kan bidra till | |
| vissa inlåsningseffekter, särskilt mot slutet av programperioden när kvarva- | |
| rande pengar ligger fastlåsta i olika åtgärder. När pengarna tar slut för en | |
| åtgärd är det svårt att föra över pengar från en annan åtgärd där pengarna | |
| inte har använts. När det börjar bli lite pengar kvar i en åtgärd är det svårt att | |
| använda dem. En ansökan kan t.ex. inte läggas upp så att den avser olika | |
| åtgärder där det finns pengar kvar eftersom länsstyrelsen inte kan registrera | |
| olika åtgärder i en och samma ansökan i datasystemet. I vissa fall kan läns- | |
| styrelsen kanske dela upp en ansökan men det blir en konstlad uppdelning, | |
| administrativt krångel och risk att ansökan anpassas bara för att passa in i | |
| åtgärderna. Länsstyrelsen kan be Jordbruksverket att föra över pengar i | |
| budgeten från en åtgärd till en annan. | |
| Jordbruksverket uppger att frågan om inlåsningseffekter håller på att lö- | |
| sas, bl.a. genom att man fr.o.m. maj 2012 har infört en möjlighet att omför- | |
| dela pengar mellan åtgärder inom utpekade grupper samt i vissa fall mellan | |
| budgetposter inom en åtgärd. Grupperna är bestämda utifrån åtgärdernas | |
| mål och indikatorer. Mellan axlarna går det dock inte att flytta medel. Det | |
| skulle kräva ett beslut av kommissionen. Jordbruksverket har för avsikt att | |
| följa upp frågan om inlåsningseffekter i syfte att vidta åtgärder så att alla | |
| pengar i programmet används.55 | |
| Flera av de intervjuade aktörerna har framfört att det skulle vara bra med | |
| mer generella åtgärder. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har pekat på att | |
| man i stället för indelningen i åtgärder eventuellt skulle kunna öronmärka | |
| medel till olika insatser. I det nya landsbygdsprogrammet kommer antagli- | |
| gen uppdelningen på åtgärder att tas bort. Från exempelvis LRF har det | |
| framförts att det skulle räcka med att dela in axel 3 i investeringsstöd, pro- | |
| jektstöd och kompetensutveckling. LRF har även framfört att det kanske | |
|
|
|
| 55 Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29, Länsstyrelsen i Västra Götalands | |
| län, intervju 2012-04-17 och Jordbruksverket, e-brev 2012-10-05. | |
52
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
vore bättre att ha medlen samlade på nationell nivå och att varje länsstyrelse fick göra avrop från en central pott.
Insatsernas omfattning
Flera aktörer har tagit upp frågan om det är mer effektivt att ge stöd från landsbygdsprogrammet i form av många och små bidrag eller få och större bidrag. Meningarna om detta är delade.
Exempelvis Regionförbundet i Kalmar län menar att det är viktigt att få till lite större projekt eftersom verksamheten då antas bli bättre. Även LRF menar att det är bra att landsbygdsprogrammet är inriktat på lite större inve- steringar och projekt. Att söka småbelopp för mindre insatser ger stora ad- ministrativa kostnader. LRF i Norrbotten menar att det är viktigt att tänka på att små projekt kräver mycket administration men ger mindre resultat.
Hela Sverige ska leva menar däremot att man borde satsa på små projekt. Det är viktigt att åtgärderna stimulerar många små aktörer. Organisationen har konstaterat att Jordbruksverket och länsstyrelserna har haft en stor press på sig att använda de pengar som finns i de olika åtgärderna. Detta har inne- burit att handläggande myndigheter har ägnat mest tid åt stora projekt som gör av med förhållandevis mycket pengar i de delar av programmet där de stora resurserna finns. I stället borde myndigheterna ha satsat mer på små projekt – allmän landsbygdsutveckling handlar om lite pengar. Det skulle, enligt Hela Sverige ska leva, t.ex. räcka med att dela ut checkar på mindre belopp till olika idéer. Detta har gjorts av Landsbygdsnätverket för att marknadsföra landsbygdsprogrammet och det uppges ha gett goda resultat. Det har även gjorts i Norrbottens län och resulterade bl.a. i att en tredjedel av bidragsmottagarna anställde ny personal.
Flera aktörer har pekat på att landsbygdsprogrammet stöder mindre pro- jekt än strukturfonderna. Tillväxtanalys konstaterar att det finns kulturskill- nader mellan landsbygdsprogrammet och strukturfonderna. Landsbygdspro- grammet handlar mer om lokala och lite mindre projekt, medan strukturfonderna handlar mer om större projekt av infrastrukturkaraktär. Inför innevarande programperiod fanns från Näringsdepartementet önske- mål om att strukturfonderna skulle finansiera större projekt. Mindre sats- ningar på landsbygden finansierades då mer naturligt inom ramen för lands- bygdsprogrammet.56
Projektarbetsformen
Stöd inom landsbygdsprogrammet ges delvis till insatser som görs i form av projekt. I uppföljningen har olika aktörer framfört att det finns en projekt- trötthet, och Småkom menar att detta särskilt gäller de små kommunerna. Hela Sverige ska leva pekar på att människor på landsbygden är beredda att arbeta ideellt, men det är tröttande att hela tiden behöva bygga upp nya projekt och strukturer och ”trassla sig igenom den snåriga byråkratin”. Fors- kare vid SLU menar att för dem som söker stöd och får avslag blir upplevel-
56 Näringsdepartementet, intervju 2012-05-23.
53
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| sen negativ. Forskarna menar att det är viktigt att det finns beredskap för att | |
| hantera t.ex. den besvikelse som uppkommer efter ett avslag och att detta är | |
| en nackdel med projektinriktad landsbygdsutveckling. | |
| Behov av långsiktighet | |
| Flera av de intervjuade har tagit upp behovet av långsiktighet och varaktig- | |
| het dels i statens insatser för landsbygdsutveckling, dels i de projekt- och | |
| företagsstöd som beviljas. | |
| När det gäller stöden betonar intervjuade myndigheter att det är viktigt att | |
| stödmottagarna är medvetna om behovet av långsiktighet och vad som hän- | |
| der efter projektets slut. I denna uppföljning har även de flesta intervjuade | |
| företagen och projekten betonat vikten av att medlen används på ett sådant | |
| sätt att verksamheten kan leva vidare när bidraget från landsbygdsprogram- | |
| met är använt. Exempelvis Falköpings kommun nämner som exempel att det | |
| är viktigt att en vandringsled sköts sedan den har anlagts med bidragsmedel. | |
| Leader kräver in en skötselplan, men problem kan uppstå om t.ex. en eldsjäl | |
| försvinner. Det är därför viktigt att se till att någon tar ansvar för att sköta | |
| om det som anläggs eller rustas upp. Även Företagarna har pekat på långsik- | |
| tigheten: | |
| Projekt som får stöd bör ha en förmåga och potential att leva vidare | |
| även efter att stödpengar och projekttid löpt ut. Alltför många projekt | |
| dör och är inte hållbara över tid. Detta bör vara en prioritering.57 | |
| Kompetensutveckling, coachning och rådgivning | |
| Flera aktörer har betonat att det finns många utvecklingsidéer på landsbyg- | |
| den, och att det är viktigt att staten hjälper till att locka fram och förverkliga | |
| idéerna. Flera aktörer har även påtalat vikten av att främja återväxten av | |
| företagare på landsbygden och understrukit betydelsen av kompetensutveck- | |
| ling, coachning, rådgivning och stöd till blivande företagare, bl.a. genom | |
| nätverk. Jordbruksverket menar att det finns behov av coachning för att | |
| utveckla idéer till färdiga projekt och Länsstyrelsen i Västra Götalands län | |
| betonar värdet av att staten kan ge blivande företagare kompetensutveckling. | |
| Länsstyrelsens rådgivningsfunktion kan ge enskild rådgivning till företagare | |
| och har ett stort utbud av kurser och studieresor. | |
| Hela Sverige ska leva har framfört att de flesta byutvecklingsgrupperna | |
| vet om att landsbygdsprogrammet finns, men att det ändå är ett stort steg | |
| innan en by ansöker om stöd från programmet. Det finns därför ett behov av | |
| coachning och lokal allmänrådgivning, men för detta finns det inte några | |
| pengar inom landsbygdsprogrammet. Hela Sverige ska leva menar att det | |
| fanns mer rådgivningsresurser tidigare. Hela Sverige ska leva i Norrbotten | |
| betonar vikten av ”kaffebordssamtal” på lokal nivå för att få till stånd ut- | |
| veckling på landsbygden. | |
| Sveriges Hembygdsförbund har konstaterat att en enskild boende eller fö- | |
| rening i ett område kan hysa ett engagemang för bygdens natur- och kultur- | |
|
|
|
| 57 Företagarna, e-brev 2012-05-15. | |
54
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
värden men sakna möjlighet att ensam stå för ett projekt med återbetal- ningskrav. Hembygdsförbundet menar att en form av mellanhand kan fylla ett viktigt behov, t.ex. en större organisation som söker en klumpsumma som sedan fördelas på mindre projekt.
3.3Information om landsbygdsprogrammet
Svårt att få i gång arbetet med axel 3
Jordbruksverket har rapporterat att söktrycket varierar mellan dels åtgärder- na, dels de olika länsstyrelserna.58 Det var trögt att få i gång arbetet med landsbygdsprogrammets axel 3 i början av programperioden. Det fanns flera orsaker till detta. Jordbruksverket menar att det berodde på att det handlar om nya typer av verksamheter jämfört med tidigare landsbygdsprogram.59 De delar av landsbygdsprogrammet som hade funnits under en längre tid var mer välkända och kom i gång bättre, medan delar av åtgärderna inom axel 3 var nyare. För att nå nya målgrupper har Jordbruksverket verkat på nya arenor, exempelvis mässan Eget företag och den årliga turismmässan. Ver- ket har också arbetat med att föra fram landsbygdens möjligheter för boende i storstädernas miljonprogramområden. Även verkets arbete med att få i gång Leaderområden i hela landet har enligt Jordbruksverket gjort att infor- mation har spridits till nya målgrupper.
Tillväxtanalys har pekat på att svårigheten att få i gång användningen av medel inom axel 3 också kan ha berott på att det även finns andra stödmöj- ligheter när det gäller landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen i Norrbottens län anger att en orsak till den tröga starten var att landsbygdsprogrammet för- knippades med jordbruk men att axel 3 kom i gång bra i ett senare skede. Sveriges Hembygdsförbund menar att det lägre söktrycket för vissa åtgärder inte beror på bristande intresse bland potentiella utförare, utan dels på den tröskel många känner inför ansöknings- och redovisningsadministrationen, dels på bristande kunskap om ansöknings- och redovisningsförfarandet hos de berörda. Coompanion menar att t.ex. åtgärd 321 Grundläggande tjänster har marknadsförts för dåligt med påföljd att det ibland har tolkats som att den inte behövs.
Landsbygdsnätverkets informationsinsatser
Landsbygdsnätverket har genom sina 120 medlemsorganisationer och myn- digheter på olika sätt spridit information om programmet. Mellan 2007 och 2010 kunde medlemmarna i nätverket söka s.k. nätverkscheckar för att in- spirera till att använda möjligheterna i programmet och för att anordna kon- ferenser där information om programmet ingick. Därutöver har nätverkets kansli och de cirka tio arbetsgrupperna inom nätverket arrangerat träffar,
58Jordbruksverket, 2012.
59Det fanns dock även tidigare möjlighet att stödja t.ex. turism om projektet hade anknyt- ning till jordbruket.
55
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
| virtuella tankesmedjor och förmedlat information genom skrifter, filmer, |
| nyhetsbrev och webbinformation. Jordbruksverket har i uppföljningen som |
| ett gott exempel pekat på att insatser med stöd från programmet årligen |
| uppmärksammas genom det s.k. Ullbaggepriset i åtta kategorier. De nomi- |
| nerade och pristagarna får medial uppmärksamhet, och på så sätt har både |
| länsstyrelser, Leadergrupper och andra organisationer kunnat sprida goda |
| exempel på hur landsbygdsprogrammet kan bidra till landsbygdsutveckling- |
| en. Jordbruksverket menar att Landsbygdsnätverket genom sina arbetsgrup- |
| per har bidragit till att organisationer och myndigheter samverkar mer för att |
| kommunicera metoder för landsbygdsutveckling men även till att klargöra |
| hur landsbygdsprogrammet kan användas för att stödja olika utvecklingsin- |
| satser. |
| Svårt att informera om landsbygdsprogrammet |
| Länsstyrelserna har genomfört olika informationsinsatser om landsbygds- |
| programmet, särskilt i början av programperioden, men det har varit svårt att |
| få genomslag för dessa insatser. Även kommuner och de övriga berörda |
| aktörerna har informerat om landsbygdsprogrammet. Ett exempel är Till- |
| växtverket som lämnar information i samband med det arbete myndigheten |
| bedriver kring servicefrågor, t.ex. genom att hjälpa olika aktörer vidare. |
| Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger att man har försökt att sprida infor- |
| mation genom andra organisationer och partnerskap, vilket delvis har funge- |
| rat. I början av perioden informerade länsstyrelsen mycket om programmet |
| men det var svårt att nå fram. I takt med att ansökningarna började komma |
| in fick länsstyrelsen ändra sitt arbetssätt och rikta in sig på handläggningen. |
| Bland annat genom uppsökande verksamhet fokuserades informationsinsat- |
| serna på åtgärder med få ansökningar. |
| Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppger att man har varit ute och in- |
| formerat en hel del om landsbygdsprogrammet. Samtidigt har det varit svårt |
| att få ut budskapet att andra än jordbruksföretag kan söka stöd från pro- |
| grammet. Från Falköpings kommun har framförts att länsstyrelsens informa- |
| tion om programmet har varit bra, men att det har varit svårt att t.ex. förklara |
| indelningen av stödet i olika axlar. |
| Bilden av hur informationen om landsbygdsprogrammet har nått de olika |
| företag och projekt som har ingått i denna uppföljning ser mycket olika ut. |
| Några har själva sökt information om möjligheten att få stöd från lands- |
| bygdsprogrammet, medan andra har fått hjälp från t.ex. banker, kommuner |
| eller konsulter. De flesta aktörerna menar att länsstyrelsen har nått jordbru- |
| karna genom de normala och inarbetade kanalerna för kontakter med länets |
| jordbruksföretag. Däremot har det varit svårare att nå andra företagare efter- |
| som länsstyrelserna inte alltid har liknande kanaler till dessa. Det finns ing- |
| en självklar sändlista och det är svårt att hitta eller dyrt att köpa adresser. |
| Några av de länsstyrelser som har ingått i uppföljningen betonade dess- |
| utom att man endast har begränsade resurser för information. Länsstyrelsen i |
| Norrbottens län menar att det i programbudgeten borde ha avsatts särskilda |
| medel för denna typ av insatser för att säkra att informationsinsatser görs. |
56
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
LRF understryker att det alltid tar tid att informera om nya regler och stöd etc. Forskare vid SLU menar att det finns en dålig kännedom om stödet. Många tror att landsbygdsprogrammet enbart riktar sig till lantbrukare, och andra typer av företagare känner inte till att de kan få stöd.
Sveriges Hembygdsförbund menar att det är mycket viktigt att få ut tyd- lig information till potentiella målgrupper tidigt i processen. Även föränd- ringar och omprioriteringar behöver kommuniceras på ett lättillgängligt sätt. Från Företagarnas60 sida påpekar man att företagen sällan vet vilka möjlig- heter som finns i landsbygdsprogrammet. Företagarna konstaterar att efter- som stödsystemet är ganska komplext är det svårt att informera om och marknadsföra de möjligheter som landsbygdsprogrammet innebär. Företa- garna anser att programmet har nått ut till entreprenörerna – och de männi- skor som faktiskt kan göra något åt tillväxten på landsbygden – i för liten utsträckning:
Ofta har handläggare och stödpersoner deltagit och fått information, men sällan företagare och befolkning på landet, vilket till viss del kan bero på att företagare har en hög alternativkostnad för att delta på se- minarier och träffar, medan tjänstemän kan delta med bibehållen lön.61
Hushållningssällskapens förbund menar att det borde finnas bättre kommu- nikation kring landsbygdsprogrammets möjligheter och att alltför många har saknat kunskap. Hushållningssällskapen har påtalat behovet av att ha coach- er som kan informera om möjligheterna och hjälpa till vid ansökningar. Från Hushållningssällskapens förbund har framförts att man under föregående programperiod drev ett nationellt projekt med coacher, vilket enligt delta- garna gav ett mycket lyckat resultat. Hushållningssällskapens förbund har framfört att man denna programperiod inte har haft framgång i dialogen med Jordbruksverket om liknande projekt eller funktioner även under innevaran- de programperiod. Om sådana hade funnits skulle det enligt Hushållnings- sällskapen förmodligen ha uppnåtts ett bättre utnyttjande av de olika åtgär- der som vänder sig till målgrupper med dålig kunskap om landsbygdsprogrammet. Almi Norr menar att det skulle behövas mer infor- mation till landsbygdsföretagen så att fler ser möjligheten att söka stöd för att utveckla sitt företag. RAÄ menar att det är viktigt att informationsinsat- ser i form av bl.a. utbildningar och skriftligt material kan fortsätta.
Sveriges Hembygdsförbund menar att informationen och rådgivningen om stöden och ansökningsförfarandet skulle kunna förbättras. En bred kun- skap om ett stödsystem kan bara uppnås genom ett brett informationsarbete över hela landet. Hembygdsförbundet pekar på att folkrörelser och studie- förbund är effektiva aktörer genom det organisationsnät som redan är upp- byggt. De kan ofta ha den lokala kännedom och de personliga kontakter som gör att informationen leder till ansökningar. En höjd kompetens bland po- tentiella sökande och lättillgänglig rådgivning skulle kunna leda till en höjd
60Företagarna representerar ca 70 000 företagare och har 260 lokalföreningar.
61Företagarna, e-brev 2012-05-15.
57
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
| kvalitet på ansökningarna, vilket i sin tur skulle spara arbetstid hos de hand- |
| läggande myndigheterna. |
3.4 Myndigheternas handläggning av landsbygdsprogrammet
Beslut om stöd och utbetalning
Handläggningen av ett ärende består av olika steg: ankomsthantering, utred- ning, kontroll, beslut om stöd, beslut om utbetalning och genomförande av utbetalning. I samband med ankomsthanteringen kontrolleras att ansökan innehåller efterfrågade uppgifter och att begärda bilagor har bifogats. I sam- band med utredningen görs en kontroll av om ansökan om stöd respektive ansökan om utbetalning kan godkännas. Vilken typ av utredning som görs beror på vilken stödform som ansökan avser. Efter beslut om utbetalning skickas ett underlag för utbetalning till Jordbruksverket. Ansvarig enhet på Jordbruksverket kontrollerar att underlaget från myndigheten uppfyller reg- lerna, och därefter kan utbetalningarna verkställas. Slutligen ska de projekt som får bidrag från landsbygdsprogrammet ta fram olika slutrapporter.
Ärenden ska beslutas enligt de regionala genomförandestrategierna och de övergripande målen för programmet. I Kalmar län ingår Regionförbun- det, företrädare för näringen och länsstyrelsen i ett länspartnerskap som är gemensamt för landsbygdsprogrammet och strukturfonderna. Beslut om stöd fattas vid beslutsmöten en gång i månaden. Innan beslutsmötet skickas före- dragningslistan till Regionförbundet för avstämning och en representant från Regionförbundet deltar vid mötena.
I Västra Götaland uppges länets prioriteringar i genomförandestrategin (turism, livsmedel, energi och service) vara utgångspunkten för länsstyrel- sen när det gäller att besluta om bidrag från landsbygdsprogrammet. Dessut- om lyfter länsstyrelsen fram hästföretagen, vilket dock inte ska innebära att andra typer av företag prioriteras bort. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har valt att inte fördela landsbygdsprogrammets stöd utifrån ett geografiskt perspektiv utan har i stället gett stöden där idéerna finns.
Flera aktörer har pekat på att när det nya landsbygdsprogrammet kom blev det nya regler som tjänstemännen skulle börja arbeta efter. LRF menar att det numera är upp till handläggarna på länsstyrelserna att avgöra vem som får stöd. Olika praxis har utvecklats i olika län, och de administrativa kraven ser olika ut i olika län. En ansökan som får avslag i ett län kan bevil- jas i ett annat. LRF menar att detta inte har något att göra med länens re- spektive genomförandestrategi, där det självklart ska och kan finnas olika prioriteringar, vilket LRF också uppfattar som positivt. Organisationen me- nar dock att det är märkligt att enskilda handläggare kan bedöma exempelvis detaljnivåer som milersättning och kostnad för förtäring som inte heller grundar sig på någon föreskrift. En beviljad ansökan kan finansieras från olika budgetar i olika län, vilket bidrar till att det blir svårt att söka projekt över flera län och länsstyrelser. LRF menar att det inte finns några objektiva
58
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
kriterier, utan olika länsstyrelser tycker på olika sätt. Hushållningssällska- pens förbund anser att det behövs en kvalitetssäkring av landsbygdspro- grammets genomförande och att Jordbruksverket borde ges detta uppdrag.
En av de handläggande myndigheterna är Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen menar att när det gäller den administrativa hanteringen har man försökt att hålla stödhantering, informationsmaterial, informationsvägar och rapporte- ringskrav så lika som möjligt så att sökande ska känna igen sig. Skogsstyrel- sen uppger att man arbetar för att bli ännu mer likriktade under nästa pro- gramperiod, exempelvis genom att öka samarbetet med övrig landsbygdsutveckling vad gäller bl.a. turistsatsningar. Myndigheten uppger att man underskattade kraven som ställdes på den som behörig myndighet i början av programperioden. Det innebar att myndigheten år 2008 fick stoppa arbetet och sedan starta om från början med att bygga upp en organisation för att hantera stöden. Man uppger att det var en hård men lärorik erfarenhet som har fått positiva bieffekter även på annan verksamhet inom organisatio- nen. För närvarande anser myndigheten att genomförandet fungerar bra.
Långa handläggningstider
Av Jordbruksverkets senaste årsrapport framgår att det fortfarande finns problem med långa handläggningstider och eftersläpning i handläggningen. Jordbruksverket uppger att berörda myndigheter arbetar med att förkorta handläggningstiderna. Under 2011 har länsstyrelserna anställt extrapersonal för att komma till rätta med ärendebalanserna. För att minska handlägg- ningstiderna har man även bl.a. utbildat stödsökande i hur man söker bidrag.
Tabell 6 Handläggningstider för ansökan om stöd respektive utbetal- ning inom axel 1, 3, 4 och åtgärden Utvald miljö (axel 2), antal dagar
| 2009 |
| 2010 |
| 2011 |
|
| Median | Antal | Median | Antal | Median | Antal |
|
| ärenden |
| ärenden |
| ärenden |
Ansökan | 155 | 6 606 | 154 | 7 434 | 154 | 8 325 |
om stöd |
|
|
|
|
|
|
Ansökan | 34 | 5 457 | 40 | 6 685 | 46 | 9 184 |
om utbe- |
|
|
|
|
|
|
talning |
|
|
|
|
|
|
Källa: Jordbruksverket, 2012.
I uppföljningen har bl.a. Coompanion framfört att genomförandet av pro- grammet generellt har präglats av omfattande kritik av länsstyrelsernas handläggningstider. Samtidigt konstaterar de flesta aktörerna att det finns en medvetenhet på länsstyrelserna om att stödmottagarna upplever att det tar lång tid innan beslut fattas. Från intervjuade företag och projekt betonas att det är viktigt att handläggningen går fort så att entusiasmen i projektet inte hinner sjunka. De flesta intervjuade menar att det inte är bra om aktiviteten stannar upp under en längre tid i avvaktan på ett myndighetsbeslut.
Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att det i dag tar cirka elva månader att få beslut om stöd och cirka sex månader att få en utbetalning. Att kötiden är lång uppges bero på att länsstyrelsen har för lite resurser för handläggning
59
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
och att man ofta måste begära in kompletteringar. Länsstyrelsen menar att en hög andel av de sökande inte förstår processen. Det är en stor mängd ansökningar och rekvisitioner. Handläggningen tar cirka tre dagar effektiv tid per ansökan.62
Företagarna betonar att det är viktigt att få ned långa handläggningstider och att ingjuta mod i handläggarna att våga agera pragmatiskt utan att för den skull avvika från uppsatta mål i bedömningen av projekt:
Många företagare har upplevt stora likviditetsproblem och fått vänta upp mot 12 månader på utbetalning av projektpengar. Hur effektivise- rar vi handläggningen på t.ex. länsstyrelserna och utbetalningarna från Jordbruksverket?63
Landsbygdsutvecklingen, landsbygdsprogrammet och jordbrukspolitiken
Flera aktörer har konstaterat att landsbygdsprogrammet har sitt ursprung inom jordbruksadministrationen. Några aktörer har bl.a. pekat på att lands- bygdsprogrammet handläggs av tjänstemän vid Jordbruksverket och länssty- relserna som är kunniga inom det jordbrukspolitiska området men som inte har erfarenhet av de närings- och regionalpolitiska områdena. Bland andra Tillväxtverket har konstaterat att Jordbruksverket ofta uppfattas ha en agrar utgångspunkt i sitt arbete med landsbygdsprogrammet, vilket också är natur- ligt i och med att programmet kommer från den gemensamma jordbrukspo- litiken. Tillväxtverket uppfattar att administrations- och uppföljningssyste- men för de jordbrukspolitiska stöden även präglar arbetet med landsbygdsprogrammet.
Flera aktörer har uppmärksammat att det finns skillnader i arbetssätt mel- lan å ena sidan det jordbruks- och landsbygdspolitiska området och å andra sidan det regional- och näringspolitiska området. Forskare vid SLU menar att det inom det regional- och näringspolitiska området förekommer mer av rådgivning och sammanhangsskapande insatser.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)64 har framfört att effektivite- ten i insatserna kan minska genom att jordbrukspolitiken och därmed lands- bygdsprogrammet har en annan uppsättning mål än tillväxt- och utveck- lingspolitiken. SKL menar att detta kan göra att landsbygdprogrammet inte alltid förstärker den regionala utvecklingen. Småkom65 har noterat att det är för mycket inriktning på jordbruket och alla dess stödformer, medan regio- nal utveckling upplevs ha kommit i skymundan. Småkoms ordförande har framfört att man kanske borde låta Tillväxtverket bli den nationella myndig-
62Tre dagar är den totala tiden per ärende, exklusive kötid hos länsstyrelsen och Jord- bruksverket samt inklusive begäran av komplettering.
63Företagarna, e-brev 2012-05-15.
64Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Medlemmar är Sveriges 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.
65Småkom är ett nationellt nätverk för drygt 100 kommuner med ca 11 000 invånare eller mindre. Samtliga kommuner är medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
60
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
het som ansvarar för programmet. Själva namnet på myndigheten ger en helt annan grund för sysselsättning och tillväxt än vad Jordbruksverket gör. Hela Sverige ska leva beskriver problemet på följande sätt:
Det är jordbruksbyråkrater på Jordbruksverket och länsstyrelserna som handlägger programmet. Lantbruks- och landsbygdsdirektörerna på länsstyrelserna vill helst inte satsa på allmän byutveckling, bredband etc. De vill i stället att landsbygdsprogrammet ska användas till att satsa på jordbruksföretagen. Handläggarna saknar ofta kompetens utanför de areella näringarna.66
Även Jordbruksverket konstaterar att länsstyrelserna känner till jordbruks- branschen bäst och att de ibland glömmer bort andra branscher i arbetet med landsbygdsfrågor.
Länsstyrelsernas arbete med landsbygdsprogrammet
För länsstyrelsen är det en balansgång mellan att vara handläggare av an- sökningsärenden och att arbeta mer proaktivt. Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar att huvuduppdraget när det gäller hanteringen av landsbygdspro- grammet är att handlägga ansökningar. Omfattande administration, krångligt regelverk och krav på korta handläggningstider, tillsammans med en be- gränsad budget för att utföra uppgifterna, lämnar lite utrymme för länssty- relsens handläggare att aktivt arbeta med mer övergripande frågor såsom att skapa synergieffekter mellan olika projekt eller olika program. De intervju- ade tjänstemännen menar att det bl.a. behövs vägledande konsultinsatser eftersom länsstyrelserna inte har den möjligheten. Man menar att det är en stor risk att länsstyrelserna fastnar i administration och att det skulle vara bra med fler insatser av coachingtyp.
Tillväxtverket konstaterar vikten av att arbeta mer proaktivt med lands- bygdsprogrammet, dvs. att aktivt verka för att projekt initieras. Detta är en fråga som enligt Tillväxtverket i allt större utsträckning borde involvera både Jordbruksverket, länsstyrelserna och de aktörer som har det regionala tillväxtansvaret. När det gäller landsbygdsfrågor fokuserar länsstyrelserna på förvaltningsaspekterna för att få fart på utbetalningarna. Det finns dock skillnader mellan hur länsstyrelserna arbetar. Även bl.a. Hela Sverige ska leva menar att länsstyrelsernas fokus ligger på att handlägga ärenden, inte på att arbeta proaktivt med landsbygdsutveckling. Organisationen anser att hanteringen av bidragsansökningar är mycket stelbent på vissa länsstyrelser. Tillväxtverket betonar vikten av det mer proaktiva arbetssättet för att i större utsträckning nå de små aktörerna inom landsbygdsutvecklingsområdet.
Hushållningssällskapens förbund har däremot framfört kritik mot att länsstyrelserna ger råd:
Vi är mycket fundersamma över hur en del länsstyrelser sköter sin upphandling av informations- och rådgivningstjänster som ligger utan- för myndighetsuppdraget. I stället för att upphandla tjänsterna så skö- ter man dessa själv och kommer i en situation där man både agerar som myndighet och rådgivare. En mycket olycklig situation för mot-
66 Hela Sverige ska leva, riksorganisationen, intervju 2012-04-03.
61
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
tagaren och som stör konkurrensneutraliteten vad gäller rådgivning. En situation som vi framfört vid flera tillfällen till både Landsbygds- departementet och Jordbruksverket.67
Länsstyrelserna i uppföljningen har framfört att de får ge råd till bidragssö- kande men inte hjälpa till med att fylla i ansökan. Länsstyrelsen i Norrbot- tens län betonar att man inte får fungera som konsult och hjälpa de sökande företagen. Det kan konstateras att många företagare skulle vilja ha individu- ell rådgivning och att länsstyrelserna är medvetna om detta. Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppger att mer samarbete mellan företagare och myn- digheter efterlyses av företagarna.
3.5Regelförenkling och administrativa kostnader
Ambition att förenkla administrationen kring landsbygdsprogrammets genomförande
Av landsbygdsprogrammet framgår att det är en generell ambition att för- enkla och effektivisera programmets genomförande och uppföljning, samti- digt som kraven på en sund ekonomisk förvaltning uppfylls och garantier ges för att dubbelfinansiering av stöd inte ska förekomma. Enligt program- met ska de administrativa förenklingar som har genomförts på gemensam nivå vad gäller t.ex. regler och finansiering därför tillvaratas. Nationella regler och föreskrifter ska utformas så att en hög grad av flexibilitet uppnås på genomförande- och beslutsnivå.
Ett antal aktörer har uppmärksammat att tanken med det nuvarande landsbygdsprogrammet var att det skulle vara målstyrt, mindre detaljstyrt och enklare, men att dessa ambitioner i praktiken inte har fått något genom- slag. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att det i stället har blivit än mer detaljstyrt, t.ex. genom att medlen har delats upp på så många åtgärder. Dessutom har regelverket blivit mer omfattande än i tidigare program. För länsstyrelsen tar administrativa och datatekniska frågor mycket energi. De intervjuade tjänstemännen menar att risken är att handläggarna fastnar i detta både mentalt och i det praktiska genomförandet.
Landsbygdsprogrammet upplevs som administrativt krångligt
De flesta aktörerna menar att landsbygdsprogrammet är administrativt krångligt, både för stödmottagare och för myndigheter. Jordbruksverket uttrycker det som att ”det kan sägas vara mycket administration i förhållan- de till stödens storlek.” Jordbruksverket tolkar och tar fram rutiner utifrån EU-reglerna och uppger att man har som ambition att kontinuerligt se över rutinerna i syfte att förenkla dem, både för stödmottagarna och för myndig- heten. Verket driver bl.a. ett särskilt projekt för att förenkla projektstöds- handläggningen. Länsstyrelserna deltar i detta arbete, och syftet är att hand- läggningen ska gå snabbare. Jordbruksverket genomför även utbildningar
67 Hushållningssällskapens förbund, e-brev 2012-06-14.
62
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
för länsstyrelserna om hur redovisningen ska gå till. Länsstyrelserna utbildar i sin tur de företag och projekt som ansöker om bidrag.
Några aktörer anser att EU:s regelverk är för detaljerat och ibland är svårt att anpassa efter de förhållanden som råder i Sverige. Skogsstyrelsen menar att man lägger ned onödigt mycket tid på administration till följd av krav från EU. Ett exempel som anges är kravet på att varje enskild verifikation ska granskas, vilket upplevs vara kostnadskrävande och ineffektivt.
Intervjuade tjänstemän vid Tillväxtverket menar att landsbygdsprogram- met utgår från stöden inom jordbruksområdet samt deras administration och uppföljningssystem. Tjänstemännen menar att det är ett problem att man har samma administrativa regler för bl.a. kontroll av utvecklingsåtgärderna inom axel 3 som för jordbruksstöden. Man har även pekat på att det saknas mätbara indikatorer för utvecklingsinsatser inom axel 3 av den typ som finns för jordbruksstöden, t.ex. arealer och antal djur. De intervjuade tjäns- temännen vid Tillväxtverket menar att myndigheterna borde kunna arbeta på olika sätt med olika delar av landsbygdsprogrammet.
De intervjuade stödmottagarna har på olika sätt beskrivit de problem som kan uppstå i samband med både bidragsansökan och rekvisition av medel. De flesta aktörerna menar att båda dessa moment kräver stora arbetsinsatser. En del upplever att själva ansökan inte är så krånglig men att de underlag som behövs är svåra att ta fram. Andra upplever att blanketterna i sig är krångliga att fylla i. De flesta anser att ansökningsprocessen är besvärlig och svår att förstå. Från t.ex. kommunerna har framförts att det är svårt att för- klara ansökningsprocessen för företagare och projekt. Ett projekt beskrev det på följande sätt:
Det var mycket arbete med att rekvirera medel från myndigheterna. Det blev en hel pärm! Samtidigt är det svårt att säga vilka uppgifter som myndigheterna inte behöver.68
Ett annat företag ger följande bild av ansökningsarbetet:
Det var svårt att fylla i ansökan om bidrag första gången. Det var många frågor som skulle besvaras och vi upplevde att det var omöjligt att fylla i blanketten. Vi hittade först en konsult som skulle hjälpa till med detta mot betalning (15 000 kronor). Därefter ställde konsulten krav på att få en viss procent på beviljade bidrag och då avslutade vi kontakten med konsulten. I stället köpte vi hjälp med att fylla i ansö- kan från Hushållningssällskapet (10 000 kronor). Andra gången vi an- sökte om bidrag så kopierade vi från första ansökan.69
Almi Norr menar att företagen ser ansökningsarbetet som besvärligt och byråkratiskt, och att det dessutom finns sanktioner om man fyller i fel upp- gifter. Sveriges Hembygdsförbund menar att en bromsande faktor inom nuvarande program är alla redovisningskrav, även för relativt små projekt och summor. Dessa krav uppges avskräcka dem som inte är vana vid omfat- tande bidragsansökningar och redovisningar. LRF menar att entreprenörer
68Projekt i Västra Götalands län, intervju 2012-04-18.
69Företag i Västra Götalands län, intervju 2012-04-17.
63
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
måste få hjälp från mellanhänder med att söka bidrag. LRF menar att den som söker bidrag och jobbar med ett projekt eller en investering tappar su- gen när länsstyrelsen bara intresserar sig för detaljfrågor och inte för verk- samheten. Sveriges Hembygdsförbund efterlyser större frihet och flexibilitet när det gäller användning och medfinansiering nästa period. Småkom menar att de små kommunerna har upplevt de administrativa kraven som ett stort hinder. Arbetet med att formulera en ansökan har krävt stora arbetsinsatser, och själva genomförandet av ett projekt har inneburit omfattande administ- rativa insatser. Dessutom har redovisningen efter avslutat projekt krävt mycket administrativt arbete. De små kommunerna har riktat mycket kritik mot Jordbruksverket. Bland annat har följande framförts:
Småkom menar att ett stort bekymmer är den byråkrati som stödhan- teringen förutsätter. Granskningen före utbetalning hos framför allt länsstyrelserna tar på tok för lång tid, ibland år. Det är omöjligt att fi- nansiera för små stödmottagare. Byråkratin i sig är många gånger en övermäktig uppgift. Särskilt små kommuner har inte resurser för att hålla koll på vilka stödmöjligheter som finns, var de ska sökas och hur. Förenkling efterfrågas!70
Från länsstyrelserna finns en förståelse för att ansökningarna om stöd från landsbygdsprogrammet kan upplevas som svåra att förstå och fylla i. Läns- styrelsen i Västra Götalands län konstaterar att en ansökan sällan är kom- plett när den lämnas in. De intervjuade tjänstemännen menar att det också är svårt att förklara hur den ska fyllas i – en del som ansöker förstår aldrig vad länsstyrelsen menar. Även landsbygdsprogrammets utbetalningsprocess är mycket noggrann och upplevs som tung av bidragsmottagarna. Länsstyrel- sen i Västra Götalands län menar att den borde kunna förenklas, t.ex. genom att redovisningen granskas stickprovsvis. Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att man ger service i form av kurser i att söka och redovisa stöd från lands- bygdsprogrammet. Länsstyrelsen menar att mycket få av de sökande använ- der konsulthjälp. Länsstyrelsen hjälper till med att svara på frågor på telefon och konstaterar att många mikroföretag som vill söka stöd börjar med att kontakta kommunen. Flera har pekat på att lantbrukare har erfarenhet av blanketter och av att använda konsulter. Enligt uppgift från Jordbruksverket diskuteras om redovisningskraven kan göras enklare inför nästa period.
Myndigheternas oro för att göra fel
Jordbruksverket konstaterar att osäkerhet hos handläggarna kan göra att man blir övernitisk, vilket kan leda till fler administrativa krav. LRF har framfört att juniora handläggare på länsstyrelserna kan känna sig osäkra och då vill få in för mycket uppgifter, vilket gör att man missar kreativiteten i projekten och ambitionen att arbeta med nya arbetsformer för landsbygdsutveckling. En sökande som får tillbaka ansökan för komplettering flera gånger kan tappa sugen. Det är därför viktigt med bra handläggare på länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Norrbottens län har i en kommentar framfört att det bl.a. är
70 Småkom, e-brev 2012-06-27.
64
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Jordbruksverket som ställer allt högre krav på administration, dokumenta- tion, utredning osv. och som skapar osäkerhet hos handläggarna genom att hela tiden skärpa kraven. Från länsstyrelsen framförs att även om man följer alla rutinbeskrivningar som finns kommer det alltid en revisor i efterhand som tycker att det borde ha varit ”underförstått” att man skulle göra någon- ting mer. Länsstyrelsen menar att det är svårt att hitta smidiga genvägar för de sökande om man inte vill riskera bakslag som kan drabba både myndig- heten och de sökande. Från länsstyrelsen har framförts att handläggarna får bära ett oförtjänt hundhuvud, varför det är viktigt att lyfta fram varför hand- läggarna är så ”stelbenta, begär kompletteringar och agerar allmänt byråkra- tiskt”.
Skogsstyrelsen menar att det ibland har varit svårt att veta vad myndighe- ten får göra eller inte inom ramen för programmet och stödreglerna. Stöd- reglerna upplevs på vissa ställen ha varit för specifika och begränsat arbetet. Andra delar av regelverket upplevs vara för öppna och otydliga och lämnar ett stort tolkningsutrymme, vilket medför osäkerhet kring hur myndigheten ska agera.
Hela Sverige ska leva menar att regelverket utgör ett hinder och innebär att myndigheterna arbetar stelbent:
Det finns motsättningar i regelverket och handläggarna väljer då den trygga vägen. Från myndigheternas sida finns en ängslighet och rädsla att göra fel. Om myndigheterna inte tar några risker blir det ingen ut- veckling. Det är i gråzonerna som utveckling sker! Pilotförsök och goda exempel måste få en chans att växa fram. Byamackar och s.k. bygdebolag är bara två sådana exempel.71
Krav på offerter för att få företagsstöd
Företag som söker stöd för investeringar eller externa tjänster ska som bila- ga till ansökan skicka med offerter som täcker minst 25 procent av den bud- geterade kostnaden om den sammanlagda kostnaden för köpta tjänster och investeringar uppgår till sammanlagt mer än 100 000 kronor. Företagaren ska skicka in offerter från två olika företag för varje post som ingår i dessa 25 procent.72 Från de tre intervjuade länsstyrelserna framförs att kravet på offerter ofta leder till problem. De som ansöker måste lägga mycket resurser på att uppfylla kravet på att offerter från olika leverantörer ska redovisas. Länsstyrelsen i Västra Götalands län betonar att man vet att det kan vara svårt att få fram offerter från t.ex. hantverkare, och intervjuade tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län menar att eftersom företagen står för minst 70 procent av kostnaderna bör de själva kunna bestämma och bedöma pris och leverantör. Ändå måste länsstyrelserna kontrollera om kostnaderna är rimliga. Ett annat exempel är att det ställs krav på redovisning av upphand- lingspolicy för organisationer som använder lagen om offentlig upphand- ling, t.ex. kommuner. Intervjuade tjänstemän vid länsstyrelsen i Kalmar län menar att detta krav känns något respektlöst.
71Hela Sverige ska leva, riksorganisationen, intervju 2012-04-03.
72Webbplatsen www.lansstyrelsen.se.
65
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
Krav på affärsplan och budget
En annan svårighet handlar om att det i landsbygdsprogrammet numera ställs krav på att företagen ska ha en affärsplan. Från början förekom en del kritik mot detta krav, men i uppföljningen har de flesta aktörer framfört att kravet är positivt och att det är rimligt för att få bidrag. Från länsstyrelserna har framförts att de som tidigare såg detta krav som en administrativ börda har insett att affärsplaner behövs inför t.ex. bankkontakter. Kravet innebär att de sökande måste tänka igenom sin idé och ger därmed sannolikt ett bättre utfall. Länsstyrelsen i Kalmar län menar att det är viktigt att det är proffsiga företag som får stöd och att kravet på affärsplan är en hjälp till företagen. Affärsplanen bedöms vara ett bra redskap för företagen, en hjälp till självhjälp med frågor som underlag för en framtida strategi för företaget. Länsstyrelsen menar att det är mycket nyttiga frågor att ställa sig när man står inför en investering. Det är dessutom den informationen som länsstyrel- sen har att gå på när ansökan ska bedömas. Jordbruksverket har uppgett att de problem som har uppfattats kring kravet på affärsplan har minskat, bl.a. som en följd av att Jordbruksverket har ändrat i de blanketter som de sökan- de ska fylla i.
Behov av regelförenkling
Flera aktörer menar att det är viktigt att förenkla administrationen kring bidragen från landsbygdsprogrammet. Samtidigt är flera aktörer medvetna om att Jordbruksverket arbetar med att minska regelkrånglet och flera pekar också på att det kan vara svårt att förenkla reglerna. Jordbruksverket har framfört att det finns ett dilemma i att förenklingar för stödmottagarna kan göra att det blir svårare att genomföra revision, följa upp och utvärdera. Från Jordbruksverket framförs att det kan vara viktigare för en bidragsmottagare att det är tydligt vilka regler som gäller och vad han eller hon ska göra, än att minska på mängden uppgifter som ska redovisas. Verket konstaterar att ökade krav på uppföljning och utvärdering leder till att fler – inte färre – uppgifter behöver samlas in.
Flera aktörer har framfört att landsbygdsprogrammet skulle kunna an- vända någon form av checkar för enkel utbetalning av stöd. Exempelvis Länsstyrelsen i Kalmar län menar att hanteringen kring Leaders checkar är mycket enkel och skulle kanske kunna användas mer. Samtidigt måste man även där skriva ansökan och kunna redovisa resultat. De intervjuade tjäns- temännen menar att man möjligtvis skulle kunna använda schablonersätt- ningar för att förenkla ytterligare. Länsstyrelsen menar att ett sådant system skulle vara enklare att förstå och underlätta för företagen att planera.
Bland andra Länsstyrelsen i Kalmar län betonar att det inte går att ”för- enkla bort” allting. Företagen måste kunna ”spela spelet” och kunna använ- da blanketterna – det kan enligt de intervjuade tjänstemännen ses som ett första filter. Intervjuade tjänstemän vid ESV konstaterar att det är svårt att förenkla krångliga regler. EU:s utvecklingsarbete innebär i praktiken att antalet regler ökar i stället för att minska, särskilt inför nästa programperiod. ESV ser inte mycket av regelförenkling i praktiken.
66
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Administrativt krångel kan leda till att man avstår från att söka
En del aktörer har pekat på att det finns företag som avstår från att ansöka om bidrag, bl.a. eftersom det kan kännas betungande att ge sig in i en an- sökningsprocess. Exempelvis Småkom menar att den administrativa bördan har gjort att många kommuner inte har brytt sig om landsbygdsprogrammet över huvud taget. Tillväxtanalys menar att många avstår från att söka stöd på grund av att stödmottagarna anser att administrationen runt landsbygds- programmet är mycket krånglig och i stället söker stöd från t.ex. Tillväxt- verket. Detta uppges särskilt gälla företag och projekt inom axel 3. Enligt Tillväxtverket finns det 2–3 projekt som medfinansieras av Tillväxtverket som aktivt har valt att avstå från finansiering via landsbygdsprogrammet eftersom dessa projekt har negativa erfarenheter bl.a. av den omfattande administrationen.
Ett av de företag som har ingått i uppföljningen har valt att inte söka me- del från landsbygdsprogrammet. Företagets ägare anger olika orsaker till detta, bl.a. har företaget farhågor om att bidragsgivaren skulle styra verk- samheten och det vill man inte. Företaget vill heller inte göra en stor samlad investering vid ett tillfälle utan menar att det är bättre att bygga upp verk- samheten steg för steg under årens lopp. Företaget menar att det är svårt att veta exakt hur man vill ha det, vilket upplevs vara ett krav om man ska söka bidrag från landsbygdsprogrammet.
Administrativt krångel i olika EU-program och stöd
En del aktörer har i uppföljningen jämfört administrativa problem i lands- bygdsprogrammet med svårigheter i andra stöd och EU-program. Tjänste- män vid Näringsdepartementet menar att EJFLU:s och Jordbruksverkets regelverk är mycket detaljerat och annorlunda jämfört med Eruf och de regler som Tillväxtverket måste förhålla sig till. Tillväxtverket framför att det är administrativt enklare för företagen med strukturfondsmedel och ännu enklare när det gäller olika nationella medel. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att många andra branscher och organisationer som söker EU-stöd upplever landsbygdsprogrammets regelverk som krångligare än i andra stödsystem, även om de har projektvana. Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer att regelverket är mer omfattande i landsbygdsprogrammet än inom de regionala företagsstöden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län konstate- rar att det är enklare för bidragsmottagarna att redovisa till regionen än till länsstyrelsen. Jordbruksverket menar däremot att kraven i landsbygdspro- grammet och strukturfonderna i grunden är lika.
67
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| 3.6 | Medfinansiering och likviditetskrav |
Krav på offentlig medfinansiering
Det finns krav på offentlig medfinansiering av landsbygdsprogrammets projektstöd bl.a. för att öka det regionala och lokala engagemanget. Enligt en förordning73 får den behöriga myndigheten kräva att den som ansöker om stöd ska ha ett beslut om att hela eller delar av den offentliga nationella finansiering som krävs för åtgärden finansieras av andra offentliga medel än de som ges från landsbygdsprogrammet. För axel 3 är kravet att offentlig medfinansiering från andra myndigheter eller kommuner ska uppgå till ca
20procent.
Jordbruksverket menar att kravet på offentlig medfinansiering är kompli-
cerat både besluts- och redovisningsmässigt. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en organisation kan anses som offentlig och därmed kan fungera som offentlig medfinansiär. Bland andra Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att det har varit stor förvirring kring frågan om vad som gäller för annan offentlig medfinansiering inom axel 3. Länsstyrelsen uppger att Jord- bruksverket tidigare inte kunde ge besked. Jordbruksverket har framfört att frågan har diskuterats med Tillväxtverket och ESF-rådet. Numera finns en särskild rutin för att bedöma vilka organisationer som kan räknas som of- fentliga medfinansiärer.74
Vissa länsstyrelser har ställt hårda krav på medfinansiering. Tjänstemän vid Jordbruksverket uppger att man nu har börjat se till att det är 20 procent som ska uppnås på nationell nivå och att vissa län därför tillåts ha under 20 procent och andra ha över 20 procent. Exempelvis Länsstyrelsen i Norr- bottens län har satt riktlinjen till 30 procent för projektstöden. Eftersom kravet är 0 procent för företagsstöden har man strävat mot att nå upp till 20 procent som helhet. En reflektion från länsstyrelsens sida är att olika län tolkade kravet om 20 procent annan offentlig medfinansiering på olika sätt. Enligt tjänstemän vid Länsstyrelsen i Norrbottens län är alla län sedan förra året informerade om vad som gäller.
Svårigheter att hitta medfinansiering
För projektstöden ska den sökande i första hand själv ordna med offentlig medfinansiering. Syftet med detta har varit att säkerställa en bred förankring av projekten. Uppföljningen visar att det kan vara svårt att få medfinansie- ring till insatser inom axel 3, bl.a. eftersom många åtgärder konkurrerar om
73Förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 21 a §.
74Bedömningen bygger på begreppet offentligt styrda organ i lagen om offentlig upphand- ling. De organisationer som uppfyller det begreppet kan räknas som offentliga medfinansi- ärer. Det är Jordbruksverket som utreder om en organisation kan bli aktuell som offentlig medfinansiär. Detta gäller både organisationer som inte tidigare blivit utredda och organi- sationer som i den föregående programperioden har varit godkända som offentliga medfi- nansiärer. Det finns en särskild blankett för detta som skickas till Jordbruksverket. God- kända organ publiceras på Jordbruksverkets webbplats.
68
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
medfinansiering. För projektstöden är det olika lätt att hitta medfinansiering. Det kan t.ex. handla om bidrag från Arbetsförmedlingen eller bidrag och insatser från kommuner och landsting. Enligt Jordbruksverket har det varit enklare att få fram medfinansiering i norra Sverige.75
Både länsstyrelsen och t.ex. kommunen kan gå in med medel i samma projekt. Olika EU-stöd får dock inte medfinansiera varandra. Projektstöd från landsbygdsprogrammet betalas ut först då medfinansieringen är inbe- tald till projektägaren. Länsstyrelserna vill ofta att kommunerna ska vara med i projekten.
I Västra Götaland har medfinansieringen lösts genom att Västra Göta- landsregionen har garanterat 20 procent offentlig medfinansiering av pro- jektstöden inom axel 3. Regionens ram för ändamålet uppgår till 10 miljoner kronor per år. De projekt i länet som får stöd från länsstyrelsen kan även ha annan offentlig medfinansiering, t.ex. från Tillväxtverket och kommunerna. I ett annat län, Norrbotten, uppger länsstyrelsen att man har gått in med regionala medel i de fall som satsningarna har legat i linje med det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Att andra offentliga medfinansiärer går in med finansiering i projekten tolkar länsstyrelsen som ett kvitto på att de har en god förankring och att det finns flera offentliga aktörer som tror på de aktu- ella projektens värde för utvecklingen i bygden.
Stödhanteringen ställer krav på bidragsmottagarnas likviditet
Jordbruksverket har betonat att EU ställer stränga krav på att det måste fin- nas betalnings- och fakturabevis för varje kostnad innan stöd kan betalas ut. Att stöd från landsbygdsprogrammet betalas ut i efterhand efter att kostna- der har betalats, redovisats av projektägaren och godkänts av länsstyrelsen innebär samtidigt att stora krav ställs på god likviditet. Flera aktörer har framfört att det kan vara ett problem i synnerhet för små aktörer att stödet från landsbygdsprogrammet betalas ut så sent. Företag kan tvingas att ta dyra topplån för att klara likviditeten tills bidraget betalas ut. Flera aktörer konstaterar att Jordbruksverket och många länsstyrelser har långa ledtider för rekvisition och utbetalning och att dessa är längre än vad de små företa- gen och projekten klarar av. Detta medför att de små aktörerna kan dra sig för att gå in i landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har pekat på att struk- turfonderna har liknande problem. Bland andra Tillväxtverket menar att de långa handläggningstiderna inte är ett lika stort problem från likviditetssyn- punkt för stora aktörer.
För föreningar och projekt kan det ofta vara svårt att ligga ute med peng- ar i väntan på att bidraget betalas ut. Det är alltid en risk att våga genomföra ett projekt. För en ideell organisation är det ofta ingen idé att gå till banken för att ansöka om lån. Därför är möjligheten att få förskott från länsstyrelsen viktig. Projekt kan få 50 procent av det beviljade projektstödet (dock max 250 000 kronor) utbetalat i förskott. I princip uppges alla behöriga ansöka
75 Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29, Tillväxtanalys, intervju 2012-02- 03, Näringsdepartementet, intervju 2012-05-23 samt Jordbruksverket, intervju 2012-02-10.
69
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
| om ett sådant förskott. Länsstyrelsen i Norrbottens län har i uppföljningen |
| uppmärksammat att det kan uppstå problem om kostnaderna inte arbetas upp |
| – då måste den sökande betala tillbaka förskottspengarna. Hela Sverige ska |
| leva menar att landsbygdsprogrammet borde kunna ge ett mer generöst |
| förskott, t.ex. 80 procent av bidraget. Länsstyrelsen i Norrbottens län beto- |
| nar samtidigt att ett mer generöst förskott med största sannolikhet skulle |
| leda till fler återkrav och således ökad administration och därmed mindre tid |
| för ordinarie handläggning.76 |
| När det gäller företagsstöd finns ingen möjlighet att få förskott. Företa- |
| gen får låna pengar i banken eller finansiera med eget kapital, vilket företa- |
| gare är vana vid. Det är dock inte alltid lätt för företagen att generera det |
| kapital, utöver själva stödet, som behövs för att genomföra en satsning. |
| Länsstyrelsen i Kalmar län menar att så gott som alla företag har en likvidi- |
| tetsmässig känslighet i processen eftersom utbetalningstiden är oberäknelig |
| av resursskäl. Likviditetsproblemen kan ofta vara större för mikroföretag än |
| för jordbruksföretag eftersom mikroföretagen ofta har svårare att få banklån. |
| Jordbrukare har ofta goda säkerheter i form av jordbruksfastigheter. |
| Småkom menar att bristen på finansiering av olika projekt har lett till att |
| många goda idéer inte har kunnat fullföljas. Organisationen anser att byalag |
| och andra intressenter inte orkar med att ”agera bank” under genomförande- |
| tiden av ett projekt, vilket även gäller för många av de små kommunerna. |
| Det är svårt att låsa de små medel som har avsatts för utvecklingsfrågor |
| under längre tider. Småkom är av den uppfattningen att utbetalningen av |
| EU-medel oftast har dröjt mycket länge. Småkoms ordförande har i uppfölj- |
| ningen framfört att staten, precis som i merparten av övriga EU-länder, bör |
| ha en modell för finansiering under ett projekts uppbyggnad och genomfö- |
| rande. |
| Olika finansiärer kan ställa olika krav på redovisning |
| När det gäller projektstöden kan olika medfinansiärer ställa olika krav på |
| t.ex. återrapportering. Bland andra Jordbruksverket har lyft fram att flera |
| finansieringskällor kan leda till att ett projekt måste redovisa olika uppgifter |
| till finansiärerna och att uppgifter kan avse olika tidsperioder. Tillväxtverket |
| har pekat på att man från ett företags- eller projektperspektiv upplever att de |
| olika medfinansiärerna ställer olika krav utifrån de olika myndigheternas |
| perspektiv: |
| För stödmottagarna blir detta svåröverskådligt. Projekten och företa- |
| gen har en ambition att utveckla en helhet, medan finansiärerna ser till |
| sina olika delar.77 |
76Bland annat Ölands näringslivskontor, intervju 2012-05-03, Hela Sverige ska leva, Norrbottens län, intervju 2012-03-29, Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29
och e-brev 2012-10-05 samt Hela Sverige ska leva, riksorganisationen, intervju 2012-04-
77Tillväxtverket, e-brev 2012-10-05.
70
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
Tillväxtverket pekar på att finansiärerna dessutom kan vara i olika cykler t.ex. när det gäller krav på att medlen ska vara använda och slutredovisade. Olika program hos myndigheterna löper under varierande perioder. Enligt Tillväxtverket upplever alla att det finns nackdelar med detta medfinansie- ringssystem och att det upplevs som osunt. För att minska problemen kan projekten och företagen lyfta ut olika delar som delprojekt med olika finan- siering. Hur man än gör så upplever företagen och projekten att medfinansi- eringskraven medför en administrativ börda.
LRF i Norrbotten konstaterar att olika finansiärer har skilda önskemål om rapporter, men LRF anpassar sig till det och ser det som ett nödvändigt ont. Som exempel nämns att länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har olika modeller för hur rapporteringen ska gå till. Från ett av de besökta pro- jekten i Västra Götaland har man framfört att det borde vara lika ansök- ningshandlingar för landsbygdsprogrammet och andra stöd samt gemensam handläggning. I det aktuella projektet krävde de olika myndigheterna – Na- turvårdsverket, Jordbruksverket, länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen
– in olika redovisningar. Bland andra Länsstyrelsen i Norrbottens län kon- staterar att landsbygdsprogrammets krav på återrapportering många gånger är hårdare och mer detaljerade än andra finansiärers. Kommunerna uppges exempelvis sällan eller nästan aldrig ställa krav på återrapportering efter projektens slut.
Tjänstemän vid Landsbygdsdepartementet menar att länen i norra Sverige är vana vid att hantera flera finansieringskällor för de insatser som görs, inklusive nationella medel från Näringsdepartementet och strukturfondsme- del.
3.7Horisontella aspekter
Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund är särskilt viktiga mål- grupper i landsbygdsprogrammet. Som en del i uppföljningen har därför frågor ställts om dessa målgrupper. Jordbruksverket har uppgett att verket och Landsbygdsnätverket har genomfört en del insatser. Nätverket har tre tematiska arbetsgrupper – unga, integration och jämställdhet – som har be- lyst dessa gruppers koppling till landsbygdsprogrammet.78
Ungdomsperspektivet
Flera av aktörerna menar att det är viktigt att ungdomar engageras i lands- bygdsutvecklingen. Exempelvis Falköpings kommun betonar att man behö- ver ge dem utrymme och coachning. Flera menar dock att det har varit svårt att arbeta med ungdomar inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen i Västra Götaland menar att detta är något som Leader har klarat bättre än länsstyrelsen, och även i Kalmar län uppger länsstyrelsen att insatser för ungdomar främst görs inom Leader. Ett exempel på ett projekt i Kalmar län
78 Se Jordbruksverket, 2009 och 2011 b.
71
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | |
| som landsbygdsprogrammet har gett stöd till genomförs i Högsby kommun | |
| med syftet att ungdomar ska kunna stanna kvar och leva ett aktivt liv. | |
| Jämställdhet | |
| Jämställdhet är en annan av landsbygdsprogrammets horisontella priorite- | |
| ringar. Flera av aktörerna har framfört att det är viktigt att uppmärksamma | |
| detta och betonar vikten av jämställdhetsaspekterna i arbetet med landsbyg- | |
| dens utveckling. Flera framhåller att kvinnors företagande på landsbygden | |
| är viktigt. Exempelvis Hela Sverige ska leva menar att jämställdhet och | |
| tillväxt hör ihop, men konstaterar att det finns fördomar om kvinnors företa- | |
| gande. Hela Sverige ska leva pekar på att det inte är så många kvinnor som | |
| står som ansvariga för projekt och som söker bidrag. Man menar vidare att | |
| kvinnor ansöker om mindre bidragsbelopp än män – och får också mindre, | |
| varför det borde göras riktade insatser för att få kvinnor att söka bidrag: | |
| Det är viktigt att bemöta idéer från kvinnor på samma sätt som idéer | |
| från män. Jämställdhetsintegration ska finnas i alla projekt, inte bara i | |
| särskilda jämställdhetsprojekt. Jämställdhet är viktigt för både flickor | |
| och pojkar på landsbygden! Varje individ måste ses som en resurs.79 | |
| Länsstyrelsen i Kalmar län menar att det är svårt för länsstyrelsen att arbeta | |
| aktivt med jämställdheten när det gäller landsbygdsprogrammet. Sammanta- | |
| get finns en stark mansdominans inom länets näringsliv. Det konstateras | |
| dock att nästan hälften av de arbetstillfällen som landsbygdsprogrammet | |
| bidrar till har gått till kvinnor. | |
| I syfte att stimulera kvinnors företagande på landsbygden planerade läns- | |
| styrelsen i Västra Götalands län först att ge högre bidrag från landsbygds- | |
| programmet till kvinnor (30 procent) än till män (25 procent). Länsstyrelsen | |
| valde senare att i stället ge högre bidrag till insatser som syftar till att gynna | |
| både män och kvinnor. I praktiken har det dock varit svårt att skilja ut dessa | |
| insatser från andra. Länsstyrelsen betonar s.k. gender mainstreaming, dvs. | |
| att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla projekt och att det inte ska | |
| vara särskilda kvinnoprojekt. De intervjuade tjänstemännen menar att pro- | |
| grammet har underlättat kvinnors möjligheter att investera genom att mot- | |
| verka rädslan att satsa. Exempelvis stöd till hästföretag ses som ett sätt att få | |
| kvinnor att bo kvar på landsbygden. | |
| Sametinget önskar att fler kvinnor hittade till programmet. Några kvinnor | |
| har dock sökt stöd för att utveckla sina företag och där har mikroföretagsåt- | |
| gärden och kompetensutvecklingsåtgärden varit bra för att samla och utbilda | |
| kvinnliga företagare i att våga satsa. | |
| Integrationsaspekter | |
| Flera av de intervjuade menar att det är svårt men viktigt att satsa på integra- | |
| tion. Invandrare ses som en potential för landsbygdsutveckling, men det | |
| konstateras att det kräver en hel del arbete för att lyckas med att tillvarata | |
|
|
|
| 79 Hela Sverige ska leva, Norrbottens län, intervju 2012-03-29. | |
72
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
invandrares kompetens inom landsbygdsnäringarna. Exempelvis Västra Götalandsregionen framhåller att många nyanlända har erfarenhet av att arbeta inom jordbruket och med livsmedel, varför det är viktigt att lotsa dem in i jordbruks- och livsmedelsföretag.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att integrationsaspekten i landsbygdsutveckling är det som aktörerna har lyckats sämst med i lands- bygdsprogrammet. Länsstyrelsen betonar att man i första hand är finansiär och inte har rollen att vara drivande – det ska projektägarna vara. Samtidigt är integration mycket viktigt och man måste acceptera att det kan ta lång tid att nå resultat. Länsstyrelsen menar att det är viktigt att integration inte tonas ned i nästa landsbygdsprogram. Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att man ännu inte har arbetat särskilt med integrationsaspekterna inom landsbygds- programmet.
3.8Leadermetoden
Allmänt om Leader
Leader80 är en metod för landsbygdsutveckling som innebär att de som bor och verkar i området driver utvecklingen. Leaderområden finns i hela Sveri- ge. Metoden bygger på samarbete, lokala initiativ och lokala förutsättningar. Deltagare från offentlig, privat och ideell sektor bildar ett partnerskap som utgör en lokal utvecklingsgrupp, LAG,81 som verkar inom ett begränsat geografiskt område, Leaderområde. Privatpersoner, föreningar, företag eller kommuner kan söka projektstöd inom Leader. Ansökan skickas till Leader- kontoret, och LAG beslutar sedan vilka projekt som ska få stöd. Formellt beslut tas av länsstyrelsen. LAG ska utgå från den lokala utvecklingsstrategi som har tagits fram för Leaderområdet.
Det finns tydliga kopplingar mellan vissa åtgärder inom axel 3 och Lea- der (axel 4). Inom ramen för de åtgärder som har följts upp har Leadermeto- den i flera fall därför kommit att beröras. I det följande redovisas några av de synpunkter som har framkommit under uppföljningen.
Exempel på fördelar med Leadermetoden
Det finns flera fördelar med Leaders arbetssätt. Flera aktörer, däribland Falköpings kommun, har betonat att Leader är ett mycket bra sätt att arbeta med landsbygdsutveckling. Sveriges Hembygdsförbund menar att Leader är en uppskattad metod som har lett till många lyckade samverkansprojekt men också i hög grad positiva sekundära effekter. Flera aktörer, bl.a. Tillväxtver- ket, menar att det som är positivt med Leader är att metoden har ett under- ifrånperspektiv. Hela Sverige ska leva menar att en fördel med Leader är att det är möjligt att medfinansiera med ideell arbetstid. Tillväxtverket konsta-
80Liaisons entre actions de développement de l’economie rurale (Leader), dvs. länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi.
81Local Action Group (LAG).
73
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE |
terar att Leader fungerar olika som arbetsmetod i olika fall. Falköpings kommun har pekat på att Leader är bra från t.ex. uppföljningssynpunkt:
Leader får feedback genom kontakter – Leadermetoden medför att man har en god social kontroll och hör vad folk i bygden säger om de olika projekt som har fått stöd.82
Sveriges Hembygdsförbund menar att Leadermodellen bör utökas och stär- kas i den kommande perioden, bl.a. på grund av sekundära positiva effekter, vilka bör räknas in vid redovisning och utvärdering. Coompanion menar att Leader har betytt mycket för människor på landsbygden; att flytta ut makten till lokalnivå och att sätta ett värde på människors ideella insatser gynnar de demokratiska värderingarna.
Exempel på nackdelar med Leadermetoden
Hela Sverige ska leva har framfört att Leader ursprungligen var en bra idé men att modellen i dag mer upplevs som en handläggande stödinstitution. Hela Sverige ska leva menar att Leader bör utvecklas så att den blir mer som det ursprungligen var tänkt, exempelvis borde Leader ha en mer coachande roll. LRF ställer sig frågande till om Leader är den mest lämpade strukturen för att arbeta med landsbygdsutveckling i Sverige. LRF menar att arbetssät- tet kan vara ineffektivt och kräver mycket administration. I Sverige finns redan en vana vid att samarbeta med varandra och med myndigheter, och Leadermetoden upplevs därför som lite udda. LRF betonar dock att det är viktigt att det finns arenor på landsbygden där företagare och boende kan träffas för att utbyta idéer och skapa en attraktiv bygd.
Tillväxtanalys konstaterar att antalet LAG har ökat och menar att det nu finns alltför många Leadergrupper. Myndigheten menar att det tidigare var alltför omfattande administration runt Leader, men att det numera är för lite. Tillväxtanalys pekar på att ett alternativ till Leader är att byar tar fram lokala utvecklingsplaner, utan byråkrati. Leader borde, enligt myndigheten, vara mer inriktad på att utveckla nya arbetsmetoder, inte på att skapa nya arbets- tillfällen. Enligt Tillväxtanalys är Leader ett onödigt dyrt sätt att skapa nya jobb. Mycket möda går åt för myndigheterna att agera ”krockkuddar” när ambitiösa projektentreprenörer möter den byråkrati som omger Leader. Tillväxtanalys har även lyft fram att det råder vissa tvivel om långsiktighe- ten i Leadersatsningarna och vad som blir kvar när projekten har avslutats.
Tillväxtverket har pekat på att det finns en fara med att andra aktörer kan uppfatta Leader som en myndighet och att kommuner och länsstyrelser släpper landsbygdsfrågorna när det finns en Leadergrupp som tar upp frå- gorna. Coompanion menar att projektidéer med allmän landsbygdsutveck- lingskaraktär slentrianmässigt har hänvisats till Leader. Hela Sverige ska leva har dessutom pekat på att det är ett problem att små kommuner delas upp i olika Leaderområden. Det försvårar arbetet, bl.a. eftersom det är svårt
82 Falköpings kommun, intervju 2012-04-17.
74
LANDSBYGDSPROGRAMMETS GENOMFÖRANDE | 2012/13:RFR4 |
att få ett effektivt kommunalt Leaderengagemang när kommunen omfattas av flera strategier, LAG och olika medfinansieringskrav.
Även länsstyrelserna har framfört synpunkter på Leader. Från Norrbotten redovisas uppfattningen att verksamhetsledarna bör ha en mer coachande och stödjande roll, medan den administrativa delen bör kunna samordnas mellan flera Leaderområden för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att det är viktigt att viss administra- tion finns på Leaderkontoren för att de ska kunna förstå systemet och även kunna följa upp de projekt som de beviljar. I nuvarande program går t.ex. utbetalningsansökningar direkt till länsstyrelsen och här bör, enligt länssty- relsen, Leader vara mer delaktig än i dag. Närheten och samarbetet mellan Leaderområdet och länsstyrelsen är viktigt då Leader är en betydelsefull del i den regionala utvecklingen. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att en centraliserad administration av Leader, som har föreslagits i det tekniska underlaget inför nästa programperiod, skulle innebära att man tappar greppet om en viktig del i den regionala utvecklingen. Det skulle sannolikt också leda till att Leaderområdena måste ha än mer kontakter med både länsstyrel- serna och Jordbruksverket än de har i dag. Länsstyrelsen påminner om att det faktum att Leaderområdena måste jobba mot flera nivåer har angetts som det grundläggande problemet i dagens upplägg.
LRF har även lyft upp beslutsgången i Leader, där man menar att det nu- varande systemet med projektbeslut av LAG bör ses över. LAG har ofta ringa kunskap om projektarbete, och de beslut som tas leder ofta till att verksamhetsledaren får stort inflytande och att beslut på gräsrotsnivå inte genomförs i verkligheten. LRF menar att det bör genomföras en översyn av möjliga beslutssystem.
75
2012/13:RFR4
4 Landsbygdsprogrammets resultat
Iakttagelser i sammanfattning
Landsbygdsprogrammets resultat83
–Det är ännu för tidigt att fastslå vilka resultat det nuvarande lands- bygdsprogrammet har haft. Flertalet aktörer menar dock att lands- bygdsprogrammet leder till tillväxt, sysselsättning och ökad lönsamhet, men det har varit svårt för aktörerna att kvantifiera resultaten.
–Utan stöd från landsbygdsprogrammet hade de flesta företagsinvester- ingarna genomförts ändå, men hade kanske blivit mindre och tagit läng- re tid att genomföra. Vissa aktörer ifrågasätter dock varför konkurrens- kraftiga verksamheter ska få stöd. När det gäller projektstöden hade flera av projekten inte kunnat genomföras utan stöd.
–Flertalet aktörer anser att landsbygdsprogrammet är viktigt och har möjliggjort arbete med landsbygdsutveckling. Flera anser att stöden är små men psykologiskt viktiga, och flertalet aktörer menar att lands- bygdsprogrammet gör mer nytta än vad halvtidsutvärderingen visade. Det handlar mycket om andra värden än ekonomi och arbetstillfällen. Exempelvis har landsbygdsprogrammet lett till att mycket har hänt på landsbygden, bl.a. att mötesplatser har skapats. Det finns också exem- pel på att arbetet med landsbygdsprogrammet har bidragit till samman- hållning och framtidstro i bygden.
–Det är svårt att uttala sig om varaktigheten i de uppnådda resultaten. En del arbetstillfällen är mer långsiktiga medan andra är mer kortsiktiga. Flera pekar på att företag på landsbygden måste kunna överleva även utan stöd.
Affärsutveckling i mikroföretag (åtgärd 312)
–Halvtidsutvärderingen visade att mikroföretagsstödet har lett till en gynnsam utveckling, men från ett ekonomiskt perspektiv är grunden för stödet tveksam.
–Jordbruksverkets senaste årsrapport visar att målen om ökat bruttoför- ädlingsvärde och ett ökat antal arbetstillfällen antagligen inte kommer att uppnås.
–I de tre undersökta länen ses åtgärd 312 som viktig för företagsutveck- ling, men det har varit svårt att peka på konkreta resultat. Små företag har med hjälp av stödet kunnat utvecklas och till viss del expandera. Stödet har bl.a. underlättat för företag att få banklån.
83 Med resultat menas i denna rapport dels olika typer av prestationer, dels de effekter i samhället som dessa prestationer leder till. Med prestationer menas de tjänster eller pro- dukter som myndigheter åstadkommer för att uppfylla sina åtaganden. Med effekter menas förändringar eller bevarade tillstånd i samhället som blir en följd av myndighetens insatser och som annars inte skulle ha inträffat.
76
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden (åtgärd 321)
–I halvtidsutvärderingen konstaterades att stödet inom åtgärd 321 dels hade utnyttjats i begränsad utsträckning, dels att det generellt sett hade haft ringa effekt fram till utvärderingstidpunkten.
–Flera konstaterar att alla tycker att servicefrågan är viktig, men att det ändå har varit trögt att få in ansökningar.
–Jordbruksverkets senaste årsrapport visar att åtgärd 321 alltmer domi- neras av bredbandssatsningar.
–Satsningar inriktade på service inom ramen för åtgärd 321 är bara en bland många andra liknande satsningar på detta område som görs från statens sida. Samordningen av statens insatser bör ges ökad uppmärk- samhet.
–Osäkerhet om vem som har eller bör ta ansvaret för att säkerställa till- gången till service på landsbygden påverkar olika aktörers agerande.
–Det är svårt att bedöma hur många personer som gynnas av flera av de satsningar som görs inom ramen för åtgärd 321.
–De åtgärder som har beviljats stöd i de tre länen visar upp en betydande bredd och olika inriktning. Detta är främst ett resultat av olika förut- sättningar och prioriteringar i de tre länen.
–En kraftsamling görs på fortsatt bredbandsutbyggnad på landsbygden. Allt fler tycks komma till insikten att en väl fungerande it-infrastruktur är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av innovativa ser- vicelösningar i allmänhet.
Stöd till biogas (åtgärd 121, 311 och 312)
–Halvtidsutvärderingen berörde inte biogasstödet eftersom detta infördes först 2009.
–I Jordbruksverkets årsrapport för 2011 sägs att många län aktivt priori- terar biogassatsningen och att intresset för biogasinvesteringar är på uppgång. Samtidigt finns tveksamheter kring lönsamheten i biogasan- läggningar.
–I de tre undersökta länen ses biogasstödet som mycket viktigt och i flera fall som avgörande för investeringsbeslut. Utvecklingspotentialen bedöms vara stor, men flera aktörer efterlyser ett driftsstöd för bättre lönsamhet.
–Enligt aktörerna är huvudproblemen med biogasstödet att tillgängliga medel inte räcker till och att bidragstaket på 1,8 miljoner kronor (i åt- gärderna 311 och 312) var för lågt före kommissionens ändringsbeslut om att höja bidragstaket.
77
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| 4.1 | Allmänt |
Halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet övervakas och utvärderas genom årliga rapporter och genom utvärderingar efter halva respektive hela programperiodens slut (se avsnitt 6.1). Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på uppdrag av re- geringen genomfört halvtidsutvärderingen av det nuvarande landsbygdspro- grammet, vilken presenterades i november 2010. Halvtidsutvärderingen byggde främst på enkäter och kvantitativ metod och med beaktande av de riktlinjer för halvtidsutvärderingens genomförande som fastslagits på EU- nivå. Enligt halvtidsutvärderingen kan landsbygdsprogrammet i viss mån ha förbättrat förutsättningarna för tillväxt men inte bidragit till att skapa nya sysselsättningsmöjligheter.
Utvärderarnas slutsatser för axel 1 var sammantaget att de flesta åtgärder hade haft en begränsad effekt. De föreslog att stöd för kompetensutveckling, samarbete och infrastruktur skulle ges en större andel av axelns budget. Åtgärderna måste då utvecklas och tillämpas på ett bättre sätt än det görs nu. För axel 2 var bilden att det fanns problem med måluppfyllelsen. Inom axel 3 var resultaten blandade. I vissa fall bedömde man att stöden hade haft en viss positiv effekt. I några fall hade stöden utnyttjats i ringa grad, och bevil- jade projekt var ojämnt spridda över landet, t.ex. vad gäller åtgärd 321 grundläggande tjänster för ekonomi och befolkning på landsbygden. När det gäller axel 4, Leader, uppgavs att 63 Leaderområden hade bildats på två år. Detta ansågs vara snabbt för en så stor och omfattande process. De Leader- projekt som hade inletts fanns främst inom axel 3. Det fanns också en star- kare tendens för projekt inom axel 3 än inom övriga axlar att insatserna hade bidragit till att höja livskvaliteten på landsbygden.
Regeringens resultatredovisning till riksdagen
Denna uppföljning är inriktad på axel 3 (se avsnitt 1.3). Regeringen har i resultatredovisningen för 2010 redovisat antalet ansökningar och graden av budgetutnyttjande för olika åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Inom axel 3 nämner regeringen särskilt satsningarna på Sverige – det nya matlan- det och insatsen för att öka tillgången till bredband. Regeringen redovisar att efterfrågan på medel inom dessa områden har varit mycket stor under 2010. Det genomsnittliga budgetutnyttjandet var 53 procent för axel 3 vid utgång- en av 2010. För 2009 var motsvarande budgetutnyttjande 36 procent. Både antalet företag och projekt som fått stöd har ökat betydligt i förhållande till föregående år. Regeringen redovisar att det mellan 2007 och 2010 satsades nästan 469 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet på projektet Sverige
– det nya matlandet, och under perioden har 1 166 företag eller projekt med inriktning mot livsmedel och matturism fått stöd.
Regeringen konstaterar att programmet efter fyra år av programtiden har en stor spridning, såväl geografiskt över landet som inom landsbygdens näringsliv och organisationer, och att efterfrågan på programmets insatser är
78
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
stor. I den halvtidsutvärdering som genomfördes under 2010 drogs slutsat- sen att vissa delar inom programmet fungerar väl, men att andra delar inte i tillräcklig omfattning har bidragit till de uppställda målen.84
I resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2013 konstaterar reger- ingen att effekterna av åtgärderna kan redovisas först efter att man har ge- nomfört utvärderingar. Regeringen menar att landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg såväl för jobb och tillväxt som för ett hållbart resursutnytt- jande på landsbygden. Regeringen konstaterar att resultatmålen för axel 3 är fullt uppfyllda.85
Jordbruksverkets årsredovisning och årsrapport för 2011
I Jordbruksverkets årsredovisning för 2011 framförs att åtgärder inom axel 3 är centrala för att programmet ska kunna främja en god utveckling av lands- bygden som helhet. Budgetutnyttjandet ligger över målet för flertalet åtgär- der. För 2011 låg antalet företag och projekt som beviljats stöd på samma nivå som under 2009 och 2010 med undantag för stödet till grundläggande tjänster. Den stora uppgången under 2010 höll i sig även under 2011, vilket enligt Jordbruksverket framför allt berodde på satsningar på bredbandsut- byggnad. Även under 2011 dominerade insatser som avsåg bredbandsut- byggnad, förnybar energi och klimatåtgärder samt aktiviteter inom Sverige – det nya matlandet. Ett stort antal insatser rörde också satsningar inom tu- rism. Av antalet beviljade stöd 2007–2011 inom axel 3 var 3 256 företags- stöd och 2 291 projektstöd. Beviljade företagsstöd uppgick till 747 miljoner kronor och projektstöd till 1 818 miljoner kronor.
I årsrapporten för 2011 konstaterar Jordbruksverket att programmets bud- getanvändning över lag är god samtidigt som måluppfyllelsen i en del fall halkar efter, vilket till viss del förklaras med att uppföljningen av resultat endast baseras på genomförda och avslutade insatser. Från tidpunkten då insatsen är genomförd till dess att den får fullt genomslag tar det ofta två till tre år. Det är dessutom svårt att mäta resultaten från insatser av förutsätt- ningsskapande karaktär (t.ex. förstudier och undersökningar). För att öka måluppfyllelsen i programmet har Jordbruksverket bl.a. genomfört informa- tionsinsatser för att visa upp goda exempel eller presenterat utvärderingar.
Jordbruksverket konstaterar att det är svårt att göra en övergripande sammanfattande bedömning av läget i axel 3 eftersom innehållet i flera åtgärder ligger nära varandra och eftersom söktrycket och utbetalningar varierar mellan både åtgärderna och de 21 länsstyrelserna.
Flertalet är positiva till landsbygdsprogrammet och dess resultat
Denna uppföljning visar att flertalet aktörer är positiva till landsbygdspro- grammet och dess resultat. Flera aktörer menar att insatserna har bidragit till att skapa grundläggande förutsättningar för sysselsättning och tillväxt, dvs. en levande landsbygd med fungerande service, men att dessa resultat hittills
84Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
85Prop. 2012/13:1 utg.omr. 23.
79
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
inte har kunnat verifieras. Flertalet menar att landsbygdsprogrammet har fungerat bra, även om det är svårt att t.ex. hejda den negativa utvecklingen i avfolkningsbygder. En del projekt har lyckats, medan andra projekt inte har lyckats lika bra.
Jordbruksverket och andra aktörer har framfört att landsbygdsprogram- met fungerar som en hävarm för att få i gång företagande på landsbygden och att stöden ses som en morot som visar att staten är positiv till en inve- stering på landsbygden. Stöden uppfattas ofta vara små men psykologiskt viktiga eftersom de motiverar folk till att arbeta på med projekt eller nya företag. Exempelvis RAÄ menar att programmet har stor betydelse för sys- selsättningen, både inom jordbruket direkt, men också för verksamheter med jordbruket och landskapet som bas. LRF formulerar sin syn på resultaten på följande sätt:
Det mesta fungerar bra i landsbygdsprogrammet och det bidrar till att skapa utveckling. Landsbygdsprogrammet gör att den ekonomiska ris- ken blir mindre och att utvecklingen eller investeringen kan gå fortare. Landsbygdsprogrammet leder till tillväxt, sysselsättning och ökad lön- samhet. Företagare kan behöva stöd för att komma i gång med verk- samheten. Samtidigt är det så att fler av idéerna antagligen skulle ha genomförts även utan stöd från landsbygdsprogrammet, men det skul- le då ha tagit längre tid. Landsbygdsprogrammet har skapat mötesplat- ser och lett till att mycket har hänt på landsbygden.86
Sveriges Hembygdsförbund menar att EU-stöden är viktiga och ger fram- tidshopp på landsbygden. Hembygdsförbundet menar att landsbygdspro- grammet har varit positivt för landsbygden, landskapet och kulturarvet men anser att mycket mer kan göras. Kommunal87 tror att insatserna har bidragit till att skapa grundläggande förutsättningar för sysselsättning och tillväxt, men har inga konkreta belägg. Som exempel nämns dock att satsningar på hästrelaterade projekt inom axel 3 kan skapa arbete för djur- och hästsköta- re. Kommunal bedömer att det från ett allmänt perspektiv antagligen har blivit en mer levande landsbygd där det t.ex. har startats mikroföretag. Kommunal konstaterar att när fler människor verkar på landsbygden skapas arbetstillfällen inom bl.a. vård, skola och omsorg.
Naturvårdsverket menar att landsbygdsprogrammet har haft en väsentlig positiv påverkan på miljön och är ett avgörande styrmedel för att nå flera miljömål. Ersättningen till betesmarker och slåtterängar i landsbygdspro- grammet är t.ex. ofta en förutsättning för animalieproduktion som inkluderar betesdjur, och ett öppet landskap är i sig en viktig faktor för turism.
Från kommunal nivå har t.ex. Ölands näringslivskontor88 betonat att landsbygdsprogrammet har stor betydelse för landsbygden och att alla är nöjda med stödet. Ölands näringslivskontor menar att landsbygdsprogram-
86Lantbrukarnas riksförbund (LRF), intervju 2012-05-10.
87Kommunal är ett fackförbund med ca 500 000 medlemmar. De flesta medlemmar har kommuner som arbetsgivare.
88Ölands näringslivskontor bildades 2008 när näringslivskontoren i Borgholms och Mör- bylånga kommuner överfördes till Ölands Kommunalförbund.
80
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
mets stöd gör att företagen vågar satsa och ibland t.o.m. anställa. Stödet ses som en uppmuntran och ett bevis på att staten tror på företagen och lands- bygden. Föreningar och byar kommer i gång och det bedrivs kompetensut- veckling. Småkom har framfört att programmet generellt inte har skapat sysselsättning och tillväxt. Småkom menar att det säkert finns något eller några positiva lokala exempel men den samlade bilden är att det finns kritik mot den administrativa bördan och svårigheten att finansiera projekten i väntan på utbetalning av projektmedel. Småkom menar att det är bra med riktade stöd till exempelvis bredband och biogas eftersom det ger konkreta resultat. Kommunerna upplever i allmänhet inte att programmet har lett till hållbara förändringar, utom då man fått stöd till konkreta åtgärder som bredbandsutbyggnad och biogas.
Almi Norr menar att insatserna har haft stor betydelse för utvecklingen och framtidstron på landsbygden i Norrbotten. Almi Norr menar att ett re- sultat är att det har blivit större fokus på landsbygdsföretag i medierna och bland de organisationer som arbetar med företagsutveckling. Almi menar att LRF och Hushållningssällskapet har fått mer framträdande roller för utveck- ling på landsbygden och de har börjat samverka med andra organisationer som arbetar med företagsutveckling i större omfattning. En annan föränd- ring är att fler företag har tagit kontakt med Almi när det gäller utveckling och finansiering. Almi Norr menar att landsbygdsföretag också har fått stör- re tro på sin verksamhets framtid.
Svårt att se kvantitativa resultat
Uppföljningen visar att det är svårt att se kvantitativa resultat av lands- bygdsprogrammets företags- och projektstöd inom axel 3. Flera aktörer menar att landsbygdsprogrammet inte kommer att nå sysselsättningsmålen. Kommunal betonar att det inte går att utläsa från statistiken om jordbruksfö- retag som har fått stöd också har anställt personal efter att de har fått utbetalt stödbelopp. Kommunal efterlyser bättre statistik över hur många och vilken typ av jobb som landsbygdsprogrammet har gett. Hushållningssällskapens förbund menar att det borde ha funnits fler mätbara mål uppsatta innan landsbygdsprogrammet inleddes, även om målen är svåra att mäta. Hushåll- ningssällskapens förbund menar att man, liksom i halvtidsutvärderingen, har svårt att konkret visa på kvantitativa resultat i form av sysselsättning och tillväxt:
Tiden är alldeles för kort för att göra en sådan utvärdering. Exempel- vis har våra projektinsatser inom Sverige – det nya matlandet bidragit till att lyfta fram de svenska livsmedlen till flera målgrupper inom så- väl den offentliga som privata sektorn. En insats som vi bedömer kommer att ge förutsättningar för ökad sysselsättning och också ökad tillväxt.89
Coompanion har under perioden drivit några nationella projekt och flera regionala projekt. De har inte granskat statistiken på ett sådant sätt att det är möjligt att ange några kvantitativa resultat.
89 Hushållningssällskapens förbund, e-brev 2012-06-14.
81
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
En del aktörer har dock kunnat peka på kvantitativa resultat. Som exem- pel kan nämnas att Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att stöden inom axel 3 har gett mycket resultat för litet pengar. För 10 procent av stödet till jord- bruket uppges insatserna inom axel 3 ha gett dubbelt så stor ökning av sys- selsättningen: drygt 7 miljoner kronor i stöd uppges ha genererat över 50 arbetstillfällen på två år.90
Stöden uppfattas leda till förändringar på landsbygden
Trots svårigheten att se kvantitativa resultat menar dock flertalet intervjuade aktörer att stöden ger resultat, inte minst kvalitativa. Jordbruksverket menar att stöden från landsbygdsprogrammet har lett till förändringar och hänvisar bl.a. till att halvtidsutvärderingen visar att landsbygdsprogrammet påverkar landsbygden signifikant. Jordbruksverket menar att landsbygden och land- skapet inte hade sett ut som i dag utan landsbygdsprogrammet, särskilt inte när det gäller miljön. Tillväxtverket menar att landsbygdsprogrammet har skapat positiva projekt och möjligheter till utveckling, men för de minsta aktörerna har det varit besvärligt på grund av administrativa krav och pro- blem med likviditeten.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att stöden har gett en mång- sidighet på landsbygden och gjort det mer attraktivt att bo där. Företagsstö- den har även inneburit att exempelvis nya besökare har kommit till bygden. Projektstöden har bidragit till att bygga upp de sociala nätverken, och byg- dens befolkning har kunnat enas kring ett gemensamt mål. Länsstyrelsen i Norrbottens län formulerar sin syn på resultaten på följande sätt:
Stöden i landsbygdsprogrammet är helt nödvändiga för landsbygden. I norra Sverige är stödnivåerna högre än i södra Sverige, vilket kan bi- dra till att programmet uppfattas som särskilt viktigt i Norrbotten. Vi menar att åtgärderna har varit bra och gett resultat. Om stöden inte hade funnits hade inte alla stora investeringar blivit genomförda. Det hade dessutom varit svårt för företagen att få banklån eftersom ban- kerna ofta ställer som villkor att företagen ska få stöd från staten. Vi anser att det ger en felaktig bild att bara mäta tillväxt och nya arbets- tillfällen. Man måste göra en jämförelse mot hur det skulle ha sett ut om man inte haft några stöd alls – en oförändrad tillväxt eller syssel- sättning hade kanske varit negativ utan stöden. För många jordbrukare t.ex. är alternativen avveckla eller investera.91
Hushållningssällskapens förbund menar att företagare och organisationer i många fall har varit framgångsrika i arbetet med att utveckla landsbygden. Flera aktörer har betonat att det positiva med framför allt projektstöden är att nyttan genom samarbete sprids till förmån för flera. Generellt uppkom- mer också samhällsnytta i enskilda företagssatsningar. Länsstyrelsen i Kal- mar län menar att stödmedlen fungerar som bränsle i samarbetsprojekt och nyskapade nätverk. Landsbygdsprogrammet hjälper eldsjälar med att samla kraft på landsbygden. De får resurser att genomföra utvecklingsprojekt som
90Länsstyrelsen Kalmar län, 2011b och e-brev 2012-10-09.
91Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29 och e-brev 2012-10-05.
82
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
annars inte hade kommit till stånd eftersom finansieringen ofta är en kritisk fråga.
Coompanion menar att det är för tidigt att dra alltför stora växlar när det gäller frågan om insatserna har bidragit till att skapa grundläggande förut- sättningar för sysselsättning och tillväxt. Coompanion betonar att detta är mycket svårt att mäta, men menar att programmet skapar grundläggande förutsättningar i form av en attraktiv landsbygd att bo och leva på. Hela Sverige ska leva menar att landsbygdsprogrammet är bra formulerat men att det inte har fungerat som det var tänkt. Organisationen menar att det inte finns något strukturellt tänkande i landsbygdsprogrammet. Programmet borde syfta till att bygga upp en stark lokal ekonomi och att stärka lokala byutvecklingsgrupper. I stället har det blivit en blandning av både små och stora projekt som inte hänger ihop. I realiteten har landsbygdsprogrammet, enligt Hela Sverige ska leva, inte fungerat så bra för allmän landsbygdsut- veckling. Bland annat det praktiska genomförandet har försvårat använd- ningen av de förhållandevis små resurserna, varför det enligt organisationen är naturligt att programmet inte har gett tillräckligt goda resultat.
Stöd underlättar möjlighet att få banklån
Nästan samtliga aktörer har tagit upp att landsbygdsprogrammet har under- lättat möjligheterna för företag att få banklån. Det faktum att länsstyrelsen har godkänt en ansökan gör att också banken vågar satsa. Forskare vid SLU menar att det faktum att någon ytterligare läser in sig på ett projekt och sedan beviljar statligt stöd kan ses som en form av kvalitetssäkring.
Hade investeringar och projekt genomförts även utan stöd?
Jordbruksverket menar att många projekt inte hade blivit av utan projektstöd från landsbygdsprogrammet. När det gäller företagsstöden hade vissa insat- ser säkert genomförts även utan stöd, men t.ex. biogasanläggningarna hade inte kommit i gång utan stöd. Denna iakttagelse delas av många andra aktö- rer. En vanlig kommentar är denna från Länsstyrelsen i Kalmar län:
De flesta företag hade sannolikt genomfört satsningarna även utan stöd från landsbygdsprogrammet, men inte de flesta projekten där stö- den är en förutsättning för samarbete och projektarbete.92
Länsstyrelsen i Västra Götalands län konstaterar att landsbygdsprogrammet bara ska ge stöd till sådana investeringar som bedöms vara affärsmässiga. Detta innebär att de flesta investeringar naturligen skulle ha gjorts även utan landsbygdsprogrammet men att de kanske hade blivit mindre och tagit läng- re tid.
Flera aktörer menar att det är svårt att veta om insatserna i axel 3 har bi- dragit till att skapa grundläggande förutsättningar för sysselsättning och tillväxt. Exempelvis Företagarna betonar att detta är en mycket svår fråga då man inte vet hur det hade sett ut utan programmet. Företagarna och flera
92 Länsstyrelsen i Kalmar län, intervjuer 2012-05-03 och 2012-05-04.
83
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| andra aktörer konstaterar att vissa åtgärder, enligt SLU:s halvtidsutvärde- | |
| ring, tycks ha varit gynnsamma för sysselsättning och tillväxt, medan andra | |
| åtgärder är mer tveksamma. Småkom betvivlar att insatserna i axel 3 har | |
| bidragit till att skapa grundläggande förutsättningar för sysselsättning och | |
| tillväxt. | |
| Åtgärdernas långtidsverkan | |
| Flera aktörer betonar vikten av att olika åtgärder leder till resultat som kvar- | |
| står även efter landsbygdsprogrammets slut. Tillväxtanalys anser att det | |
| viktiga är vad som händer när stöd inte längre betalas ut. Jordbruksverket | |
| menar att det är svårt att uttala sig om varaktigheten i uppnådda resultat. En | |
| del arbetstillfällen är mer långsiktiga medan andra är mer kortsiktiga. Små- | |
| kom menar att projekt ofta drivs och tar slut utan något långsiktigt resultat. | |
| Landsbygdsprogrammet har gett resultat som inte framkom i | |
| halvtidsutvärderingen | |
| Flertalet aktörer har betonat att stöden har gett även andra resultat än vad | |
| som mäts genom de framtagna indikatorerna, vilket enligt många inte fång- | |
| ades upp i halvtidsutvärderingen. Bland andra Länsstyrelsen i Västra Göta- | |
| lands län menar att det mycket handlar om andra värden än ekonomi och | |
| arbetstillfällen, t.ex. förbättringar av arbetsmiljön. Satsningar på lokal små- | |
| skalig livsmedelsproduktion och på lokala marknader uppges exempelvis ha | |
| gett betydligt fler resultat än vad som framkommer i statistiken. Lands- | |
| bygdsprogrammet hjälper till att få fram det positiva på landsbygden. | |
| De forskare vid SLU som genomförde halvtidsutvärderingen har i denna | |
| uppföljning framfört att projekten kan ha haft stor betydelse lokalt, men att | |
| SLU inte har kunnat fånga detta i halvtidsutvärderingen. Dessutom är det | |
| mycket svårt att utvärdera sådant som livskvalitet och ökad attraktivitet. | |
| Otydligt varför konkurrenskraftiga verksamheter ska få stöd | |
| Flera av stöden inom axel 3 ska endast lämnas till verksamheter som be- | |
| döms leda till en utveckling eller produktion av varor eller tjänster som har | |
| förutsättningar att bli konkurrenskraftiga och lönsamma.93 | |
| Företagarna håller till stor del med om halvtidsutvärderarnas synpunkter | |
| att det är svårt att se varför verksamheter vars produkter eller tjänster efter- | |
| frågas på marknaden och har förutsättningar att bli långsiktigt konkurrens- | |
| kraftiga och lönsamma inte skulle kunna erhålla tillräcklig finansiering på | |
| den privata kapitalmarknaden och vad som då egentligen motiverar ett of- | |
| fentligt stöd. Företagarna menar, liksom halvtidsutvärderarna, att det kan | |
| finnas andra faktorer som försvårar företagande på landsbygden i allmänhet | |
| men att dessa problem inte löses genom stöd till investeringar i landsbygds- | |
| företagens produktion. Snarare handlar det om stöd till infrastruktur av olika | |
| slag: | |
|
|
|
| 93 Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, 5 kap. | |
84
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Företagarna anser inte att statligt stöd ska utgå till kommersiellt gång- bara produkter och tjänster. Mobil-appar för gårdsbutiker är ett sådant exempel. Risken är att konkurrensen snedvrids och man premierar dem som är skickliga på att söka projektmedel, alternativt har råd att anlita konsulter för detta. Det allmänna bör däremot skapa förutsätt- ningar för att bedriva kommersiell verksamhet i hela landet. Bredband
och annan infrastruktur samt service på landsbygden bör säkerstäl- las.94
4.2Affärsutveckling i mikroföretag (åtgärd 312)
4.2.1 Mål, budget och villkor
Mål
Konkurrenskraftiga företag och ett diversifierat näringsliv är en av förutsätt- ningarna för en hållbar landsbygdsutveckling. En stor andel av företagen på landsbygden är småföretag och historiskt sett har de areella näringarna do- minerat företagandet. I landsbygdsprogrammet för Sverige betonas behovet av nya företag, fortsatt utveckling av befintliga företag och samverkan mel- lan olika näringsgrenar liksom att nya affärsområden och produkter behöver utvecklas.
Målet för åtgärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag är följande:
-ökat antal mikroföretag som utvecklar, producerar och/eller kommer- sialiserar produkter eller tjänster på landsbygden
-ökad omsättning i mikroföretagen.95
Företagsstöd och projektstöd
Mikroföretagsstödet kan ges som både företagsstöd och projektstöd. Inve- steringsstöd kan lämnas för kostnader förenade med uppförande, införskaf- fande eller anpassning av byggnader eller lokaler, för inköp av maskiner och annan utrustning samt för allmänna omkostnader förenade med fasta an- läggningar eller maskiner och utrustning. Stöd för inköp av externa tjänster ska täcka en del av kostnaderna för köp av kunskap och tjänster för utveck- ling av verksamheten, t.ex. förstudier, produktutveckling, marknadssats- ningar och deltagande i nätverk.
Projektstöd kan lämnas för mer generella insatser som förbättrar förut- sättningarna för konkurrenskraftigt företagande och som påskyndar utveck- lingen av nya affärs- och verksamhetsidéer. Det kan t.ex. vara utvecklings- insatser av mer övergripande karaktär som kräver större resurser än vad som är rimligt på företagsnivå.
94Företagarna, e-brev 2012-05-15.
95Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010.
85
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
Stöd kan lämnas till
•entreprenörer och företag på landsbygden som sysselsätter färre än tio årsarbetskrafter och som har en omsättning eller balansomslutning som understiger 2 miljoner euro per år
•regionala eller lokala och, i begränsad omfattning, nationella aktörer, t.ex. grupper av mikroföretag på landsbygden, organisationer eller sammanslutningar av sådana.
EU medfinansierar 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det belopp som berättigar till stöd för investeringar och inköp av externa tjänster får följande offentliga bidrag lämnas:
•för företag högst 30 procent
•efter särskild prövning ytterligare högst 20 procentenheter till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige
•för projektstöd 20–100 procent.96
Villkor
Mikroföretagets verksamhet ska ha anknytning till och betydelse för lands- bygdens utveckling. Företagsstöd lämnas endast till företag för att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden och som har förutsättning att bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma. Ett villkor för att stöd ska kunna lämnas är att det finns en affärsplan för företaget.
Projektstöd lämnas till projekt med tydligt syfte att leda till förbättrade förutsättningar för mikroföretag. Projekten ska ha som mål att medverka till att resultaten sprids till många företagare och andra aktörer på landsbygden. Ett villkor för att stöd ska kunna lämnas är att det finns en projektplan.
Prioritering av insatser ska göras med ledning av nationella mål och prio- riteringar samt regionala och lokala strategier för landsbygdsutveckling och efter projektplaners och affärsplaners kvalitet. Insatser som har potential att ge tillväxt och sysselsättning och att stärka företagens konkurrenskraft ska prioriteras. Horisontella krav i fråga om bl.a. miljö, jämställdhet och integra- tion ska alltid beaktas.
Budget och beviljat stöd
Den sammanlagda budgeten för åtgärd 312 uppgår till 780 miljoner kronor, varav 80 miljoner kronor har tillförts åtgärden för förnybar energi, klimat- förbättrande insatser och Sverige – det nya matlandet. Dessutom har ytterli- gare 20 miljoner kronor avsatts indikativt för utveckling av biogasanlägg- ningar, men detta har enligt Jordbruksverket ännu inte fått genomslag i åtgärdens budget.
96 Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
86
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
För åren 2007–2011 har drygt 612 miljoner kronor av budgeterade 780 miljoner kronor beviljats i stöd (se tabellen nedan). Jordbruksverket uppger att förbrukningen av stödet därmed ligger i linje med programplaneringen.
Tabell 7 Budget och beviljat stöd, åtgärd 312 Affärsutveckling i mikro- företag (t.o.m den 31 december 2011)
Budgettyp | Budget | Beviljat | Beviljat stöd, | Beviljat |
| (mnkr) | stöd 2011 | ackumulerat | av budget |
|
| (mnkr) | 2007–2011 | (%) |
|
|
| (mnkr) |
|
Grundbudget | 700 | 242,4 | 573,7 | 82 |
Utmaning, förnybar | 32 | 6,8 | 6,8 | 21 |
energi97 |
|
|
|
|
Utmaning, klimat | 8 | 0,6 | 0,6 | 8 |
Sverige – det nya | 40 | 9,6 | 31,6 | 79 |
matlandet98 |
|
|
|
|
Summa | 780 | 259,4 | 612,5 | 79 |
Källa: Jordbruksverket, 2012. |
|
|
|
|
Av tabellen nedan framgår läget för åtgärden den 30 juni 2012. Av den nästkommande tabellen framgår den länsmässiga fördelningen av de budge- terade medlen för åtgärden. Västra Götalands, Skåne, Norrbottens och Stockholms län är de län som har fått de största beloppen (mer än 30 miljo- ner kronor per län).
Tabell 8 Budget och beviljat stöd, åtgärd 312 Affärsutveckling i mikro- företag (t.o.m. den 30 juni 2012)
Budget (kr) | 811 500 012 |
Beviljat (kr) | 650 572 134 |
Beviljat (%) | 80 |
Kvar att bevilja (kr) | 182 807 144 |
Utbetalt (kr) | 406 274 383 |
Utbetalt (%) | 50 |
Kvar att betala ut (kr) | 405 225 629 |
Källa: Jordbruksverket.
Anmärkning: Skillnaden i budget mellan denna tabell (811,5 mnkr) och föregående tabell (780 mnkr) beror på att ytterligare medel tillfördes åtgärden i och med programändring 9 som genomfördes somma- ren 2012. Uppgifterna i föregående tabell kommer från årsrapporten som grundar sig på programversion 8.
97Från och med 2010 överförs medel från Europeiska garantifonden för jordbruket till EJFLU för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet.
98En omfördelning inom programmet har gjorts till visionen Sverige – det nya matlandet.
87
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
88
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
89
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
Förändringar
Landsbygdsdepartementet uppger att mikroföretagsåtgärden får ett tillskott på 20 miljoner kronor med profilering på förädling av skogsprodukter. Stöd till förädling ges inom axel 3, medan axel 1 är inriktad på bl.a. skogsbruket. Dessutom görs en omfördelning av medel från åtgärd 313 Främjande av turismverksamhet. Från departementet betonades att detta inte ska ses som en sänkt ambitionsnivå när det gäller satsningar på turismen. I stället innebär omfördelningen en kraftsamling på mikroföretag och syftet med förändring- en är att göra användningen av medlen mer flexibel. Departementet har tagit intryck av resultaten från halvtidsutvärderingen som visar att det finns tre liknande åtgärder för turismen och att dessa åtgärder bör kunna slås ihop nästa period.99
4.2.2 Redovisade resultat
Halvtidsutvärderingen
Halvtidsutvärderingen från 2010 visar att mikroföretagsstödet har lett till en gynnsam utveckling och att företagen har utvecklats positivt, men utvärde- rarna betonar att det finns flera brasklappar. Sammanfattningsvis tyder halv- tidsutvärderingen på att mikroföretagsstödet har haft betydelse för att främja diversifiering och entreprenörskap, för att skapa sysselsättningsmöjligheter, för att bidra till ökad diversifiering och utveckling av landsbygdsekonomin och för att bidra till att höja livskvaliteten på landsbygden. Utvärderarna betonar dock att detta ska tolkas utifrån de begränsningar som finns i data. Till exempel är det möjligt att de företag som har haft en gynnsam utveck- ling skulle ha haft det även utan stödet och att de sökt stödet eftersom de haft stödberättigad verksamhet och kände till stödet.100
Utvärderarna menar att flera av åtgärderna borde kunna slås ihop, t.ex. 311, 312 och 313, vilka alla handlar om att stärka landsbygdsutvecklingen. I halvtidsutvärderingen framförs vidare att från ett ekonomiskt perspektiv är grunden för stödet tveksam. Verksamheter inom åtgärd 312 anses inte ha en rimlig grund för offentligt stöd i de fall verksamheten efterfrågas på mark- naden och har möjlighet att bli långsiktigt konkurrenskraftig. Utvärderarna framför också att stöd bör renodlas till att enbart ges till verksamheter som leder till hållbar utveckling och där efterfrågan på marknaden inte är till- räckligt stor. Utvärderarna är mer positiva till de projektstöd som lämnas inom ramen för den här åtgärden än till företagsstöden.
De forskare som genomförde halvtidsutvärderingen har i denna uppfölj- ning betonat att interventionslogiken för mikroföretagsåtgärden är oklar, dvs. det är otydligt hur kedjan mellan insatser, prestationer och effekter ser ut. De menar att utifrån ekonomisk teori bör stöd endast ges vid marknads- misslyckanden, men landsbygdsprogrammets stöd ges till företag som tros
99Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, intervju 2011-12-09.
100Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 2010.
90
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
ha en möjlighet att utvecklas. Den teoretiska logiken bakom detta uppfattas som oklar. Man antar att investeringsstöd behövs för att minska företagens risk, men forskarna menar att företagsutveckling inte drivs på detta sätt. Det handlar i stället mer om att arbeta med attityder och stärka företagares själv- känsla, varför det är viktigt att arbeta mer med ”mjuka frågor”. Exempelvis behövs snarare coachning för att stärka människor än pengar för att minska risken i företag. Forskarna betonar att det är mycket viktigt i vilka nätverk och sammanhang som människor hamnar. Forskarna konstaterade vidare att ett problem i halvtidsutvärderingen var att det var svårt att formulera en kontrollgrupp.
Måluppfyllelse och indikatorer för perioden 2007–2011
Av Jordbruksverkets årsrapport för 2011 framgår att resultaten för mikrofö- retagsåtgärden sammantaget tyder på att målen i fråga om ökat bruttoföräd- lingsvärde och ökat antal arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Jordbruksverket uppger att huvud- orsaken till detta är att det beräknade bruttoförädlingsvärdet per företagsstöd är cirka hälften av målvärdet för dessa. En annan orsak är att projektstöden ofta är utformade som förstudier och liknande som syftar till att skapa förut- sättningar för verksamheten och där målet inte primärt är att t.ex. öka antalet arbetstillfällen. Resultatet sätts därför ofta till noll.
Som framgår av tabellen nedan har 1 500 sökande beviljats stöd under perioden 2007–2011, vilket motsvarar 43 procent av målet för antal bevilja- de stöd. Investeringsvolymen under samma period uppgick till drygt 1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 55 procent av målet för hela programpe- rioden. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet beviljade stöd med 38 procent och investeringsvolymen ökade med 37 procent. Det kan konstateras att betydligt kraftigare ökningar krävs de kommande två åren för att målen ska kunna uppnås.
Under perioden 2007–2011 har 977 insatser avslutats, varav 826 före- tagsstöd och 151 projektstöd, vilket motsvarar 27 procent av målvärdet. Företagsstöden utgjorde 85 procent av antalet avslutade ärenden och 79 procent av de utbetalade stödbeloppen.
Bruttoförädlingsvärdet ökade med 245 miljoner kronor under perioden, vilket motsvarar 9 procent av målvärdet. För de 826 företag som fått före- tagsstöd redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca 297 000 kronor per företag. Jordbruksverket uppger att värdet på grund av tidseftersläpningar kommer att stiga de följande åren. Den totala ökning-
en kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ca 389 000 kronor per företag.101
Av de 151 avslutade projektstöden är 113 (75 procent) av förutsättnings- skapande karaktär och har därmed inte gett några direkta resultat i form av
101 Jordbruksverket, 2012.
91
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
| bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen.102 Resterande projekt (25 procent) |
| är av mer konkret karaktär och kan enligt Jordbruksverket antas ge resultat, |
| men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärdet. |
| För merparten av projektstöden, som svarar för 21 procent av det totala |
| utbetalda stödbeloppet och 15 procent av antalet avslutade insatser inom |
| åtgärden, redovisas därmed inga utfall när det gäller resultatindikatorerna. |
| Av tabellen nedan framgår vidare att bruttoökningen i antalet arbetstill- |
| fällen under perioden 2007–2011 ligger på 831, vilket är betydligt lägre än |
| målet om 5 060 för hela perioden 2007–2013. Jordbruksverket uppger att |
| många av de insatser som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i före- |
| tagen, men detta påverkar då endast redan verksamma personer i företagen |
| och ger därför inga nya arbetstillfällen. Av bilaga 8 framgår vilka företag |
| och projekt som har fått stöd i Kalmar, Västra Götalands och Norrbottens |
| län. |
Tabell 10 Indikatorer och måluppfyllelse, inkl. utmaningarna klimat och energi
Indikator | Mål 2007– | Utfall | Utfall | Utfall ackumu- |
| 2013 | 2011 | ackumulerat | lerat (%)103 |
|
|
| 2007–2011 |
|
Omfattning (enligt beslut) |
|
|
|
|
Antal mikroföretag | 3 620 | 535 | 1 550 | 43 |
Programspecifika indikatorer |
|
|
| |
Investeringsvolym | 2 960 | 608,8 | 1 623,1 | 55 |
(mnkr) |
|
|
|
|
Resultat (avslutade insatser) |
|
|
| |
Antal avslutade insatser | 3 620 | 341 | 977 | 27 |
Ökning förädlingsvärde | 2 724 | 96,0 | 245 | 9 |
(mnkr) |
|
|
|
|
Ökning arbetstillfällen | 5 060 | 319 | 831 | 16 |
Källa: Jordbruksverket, 2012. Antal mikroföretag avser sådana som beviljats stöd för att starta eller utveckla sin verksamhet. Investeringsvolym avser total investeringsvolym i miljoner kronor. Ökning förädlingsvärde avser ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare i miljoner kronor. Ökning arbetstillfällen avser bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd.
Inom åtgärden finns ännu inga avslutade ärenden att rapportera om när det gäller de särskilda satsningarna inom utmaningarna klimat och förnybar energi (se tabellen nedan).
102Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensut- veckling, samverkan och nätverksbyggande.
103Riktvärdet för 2007–2011 är 71 procent av målvärdena.
92
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT 2012/13:RFR4
Tabell 11 Indikatorer och måluppfyllelse för utmaningarna klimat och energi
Indikator | Mål | Utfall | Utfall | Utfall acku- |
|
| 2011 | ackumulerat | mulerat (%) |
|
|
| 2010–2011 |
|
Omfattning (enligt beslut) |
|
|
|
|
Antal mikroföretag | 120 | 8 | 8 | 7 |
Programspecifika indikatorer |
|
|
|
|
Investeringsvolym | 160 | 8,5 | 8,5 | 5 |
(mnkr) |
|
|
|
|
Ökning förnybar energi | 0,5 | 0 | 0 | 0 |
(TWh) |
|
|
|
|
Resultat (avslutade insatser) |
|
|
|
|
Antal avslutade insatser | 120 | 0 | 0 | 0 |
Ökning förädlingsvärde | 24 | 0 | 0 | 0 |
(mnkr) |
|
|
|
|
Ökning arbetstillfällen | 60 | 0 | 0 | 0 |
Källa: Jordbruksverket, 2012. För utfall ackumulerat (%) är riktvärdet för 2010–2011 50 procent av målvärdena. Antal mikroföretag avser sådana som beviljats stöd för att starta eller utveckla sin verk- samhet. Investeringsvolym avser total investeringsvolym i miljoner kronor. Ökning förnybar energi avser åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi i TWh. Ökning förädlingsvärde avser ökning av bruttoförädlingsvärde hos stödmottagare i miljoner kronor. Ökning arbetstillfällen avser bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd.
De avslutade mikroföretagsstöden kan delas in i olika huvudkategorier. Av tabellen nedan framgår hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) fördelas procentuellt mellan kategorierna under perioden 2007– 2011. Största andelen avslutade insatser inom mikroföretagsåtgärden finns inom kategorierna Övrig tillverkning och tjänster m.m. (41 procent), Häst, inkl. hästturism (22 procent) och Mat, inkl. matturism (14 procent). Även när det gäller utbetalda stödbelopp är det dessa kategorier som har störst andel. I dessa kategorier investerar man enligt Jordbruksverket ofta i större fasta anläggningar.
Tabell 12 Antal avslutade ärenden och utbetalda stödbelopp per kate- gori
Kategori | Antal avslutade | Utbetalt stödbelopp |
| ärenden (%) | (%) |
Detaljhandel | 4 | 2 |
Förnybar energi och klimat | 6 | 7 |
Hantverk | 3 | 2 |
Häst, inkl. hästturism | 22 | 28 |
Idrott och motion | 0 | 0 |
Inkvartering | 2 | 3 |
Kultur, historia, nöjen | 1 | 1 |
Mat, inkl. matturism | 14 | 14 |
Natur, jakt, fiske, friluftsliv | 2 | 2 |
Övergripande utveckling och | 3 | 5 |
93
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
|
|
|
|
|
|
| Kategori | Antal avslutade | Utbetalt stödbelopp |
|
| ärenden (%) | (%) |
| marknadsföring |
|
|
| Övrig tillverkning och tjänster | 41 | 34 |
| m.m. |
|
|
| Övrigt | 2 | 2 |
| Summa | 100 | 100 |
| Källa: Jordbruksverket, 2012. |
|
|
När det gäller de tre största kategorierna har Jordbruksverket redovisat föl- jande information.
Övrig tillverkning och tjänst m.m.:
Av antalet avslutade insatser var 376 företagsstöd och 22 projektstöd.
Det genomsnittliga utbetalda stödbeloppet uppgick till 0,18 miljoner kronor för företagsstöden och 0,27 miljoner kronor för projektstöden.
Vanliga verksamheter är mekaniska verkstäder, trätillverkning, såg- verk och hyvleri, gårdsverkstäder, hund- och kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad m.m.
Insatserna kan gälla allt från större investeringar, t.ex. nybyggnation, till mindre investeringar, t.ex. inköp av maskiner för viss tillverkning.
Projektstöden handlar om t.ex. affärsutveckling och nätverksbyggande eller förstudier om nya metoder och produkter.
Häst, inkl. hästturism:
Av antalet avslutade insatser var 205 företagsstöd och 9 projektstöd.
Det genomsnittliga utbetalda stödbeloppet uppgick till 0,28 miljoner kronor för företagsstöden och 0,28 miljoner kronor för projektstöden.
Vanliga verksamheter är turridning, ridskolor/ridläger, tränings- och utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering m.m.
De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor.
Projektstöden handlar om främjande av hästnäringen, t.ex. genom att anordna hästmässa och etablera nätverk för hästföretagare.
Mat, inkl. matturism:
Av antalet avslutade insatser var 68 företagsstöd och 65 projektstöd.
Det genomsnittliga utbetalda stödbeloppet uppgick till 0,16 miljoner kronor för företagsstöden och 0,29 miljoner kronor för projektstöden.
Vanliga verksamheter är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, mus- teri m.m.
Insatserna kan handla om allt från att bygga nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier.
Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Det är vanligt med projekt där ett an- tal företag i en region gemensamt medverkar vid ett evenemang, en mässa eller en marknad. Det finns även t.ex. förstudier och kompe- tensutveckling kring förädling.
94
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Av Jordbruksverkets årsrapport för 2011 framgår bl.a. att satsningen på matlandet visar ett varierande resultat, men att det verkar gå bättre än tidiga- re år.
Andra studier av åtgärd 312
Jordbruksverket har låtit Internationella handelshögskolan i Jönköping (IHH) genomföra en studie av projektstöd i landsbygdsprogrammet inom åtgärderna 311, 312 och 313. Studien visar att projekten drivs av många företag och organisationer, men resultaten visar sig oftast inte hos den en- skilde stödmottagaren. Slutrapporterna och projektplanerna innehåller inga uppgifter om de deltagande organisationernas ekonomi, och ofta framgår inte ens vilka som har deltagit. Jordbruksverket har genomfört uppföljande samtal med 27 stödmottagare för att försöka få fram siffror, men detta har inte lyckats. IHH pekar på att olika typer av projekt inte passar att utvärde- ras gemensamt, att det är viktigt att mäta även de sekundära resultaten, att informationen i akter och uppföljningssystemet Evald inte är tillräcklig, att registerdata på mikronivå ofta är ofullständiga eller inte träffsäkra samt att fallstudier, enkäter eller intervjuer rekommenderas för att lyckas med en utvärdering av projektstöd. Jordbruksverket menar att det kan vara svårt att bedöma vilka som drar nytta av projekten. Även här konstaterar IHH att mycket handlar om förutsättningsskapande förstudier som ska gynna fler än ett företag. Det är svårt att mäta bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen, bl.a. eftersom det är svårt att isolera vad som beror just på denna lands- bygdsåtgärd. I de förutsättningsskapande projekten har bruttoförädlingsvär- det satts till noll. Det konstateras att andra länder inte har arbetat med denna typ av projekt.
IHH genomförde även på uppdrag av Jordbruksverket en studie om kopp- lingen mellan SCB:s företagsregister och Jordbruksverkets företagsuppgif- ter. Slutsatsen av studien var att SCB:s företagsregister inte går att använda för uppföljningar av landsbygdsprogrammet eftersom kopplingen mellan registren är för svag.
Jordbruksverket har även genomfört en studie av företagsstöd för åtgär- derna 121, 123, 311, 312 och 313 för åren 2007–2009. Studien är en total- undersökning som gör länsvisa djupstudier, och underlag hämtas från af- färsplanerna. Syftet med studien är att ge en fördjupad bild av vart landsbygdsprogrammets stöd går inom de olika åtgärderna, att visa effekter- na av stödet, att ge underlag till rapporteringen till kommissionen samt att ge underlag för strategier för uppföljande utvärderingar. I studien tas både länsrapporter och en riksrapport fram. Bland annat framgår att Västra Göta- land har gett mycket stöd till hästrelaterad verksamhet och profilerat sig på jämställdhetsfrågor.104
104 Jordbruksverket, intervju 2012-02-10 och e-brev 2012-10-05.
95
2012/13:RFR4 LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT
4.2.3 Erfarenheter från de tre länen
Erfarenheter från Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län anger i länets genomförandestrategi att företags- stöd beviljas med högst 300 000 kronor per företag under en treårsperiod. För samverkansföretag kan stödet uppgå till högst 600 000 kronor per tre- årsperiod. Stöd beviljas inte om det beräknade stödbeloppet i en ansökan understiger 15 000 kronor. När det gäller årligt återkommande upplevelse- evenemang beviljas företagsstöd i högst två år. Följande investeringar prio- teras (utan inbördes ordning):
Företagsstöd som lämnas till ny-, till- eller ombyggnad av byggnader samt till specialinventarier som är nödvändiga för verksamheten och med en livslängd på minst fem år. Stöd lämnas inte till inventarier av hushållskaraktär och mindre hushållsartiklar.
Långsiktig ekonomisk bärkraft.
Investeringar och insatser som tydligt skapar mervärde och sysselsätt- ningsökning.
Investeringar som har en tydlig positiv effekt på jämställdhet, integra- tionsarbete, samverkan för ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt ungdomars möjlighet till arbete och företagande på landsbygden.
Investeringar som bidrar till att minska användningen av fossila bräns- len och till minskad klimatpåverkan.
Investeringens effekt för att nå miljömålen.105
När det gäller projektstöd kan stöd beviljas för förstudier med upp till 100 procent, dock max 100 000 kronor. Stöd beviljas inte om det beräknade stödbeloppet i en ansökan understiger 15 000 kronor. Följande kriterier ligger till grund för länsstyrelsens prioriteringar (utan inbördes ordning) mellan ansökningar:
projektets kommersiella möjligheter på lång sikt, t.ex. företagsdrivhus och företagsinkubatorer på landsbygden
projekt med hög grad av innovativa inslag och förnyelseförmåga
projekt som har en tydlig positiv effekt på jämställdhet, integrations- arbete, samverkan för ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt ung- domars möjlighet till arbete och företagande på landsbygden
projektets effekt för att nå miljömålen
projektets koppling till kommunalt engagemang och FoU.
Länsstyrelsen har redovisat att efterfrågan på mikroföretagsstödet var stor i början men att den nu har minskat. När det gäller de resultat som hittills uppnåtts menar länsstyrelsen att förändringar till viss del kan knytas till insatser genom landsbygdsprogrammets mikroföretagsstöd. Länsstyrelsen menar att mikroföretagsstödet ger bra effekt och inte har några s.k. död-
105 Länsstyrelsen i Kalmar län, 2011.
96
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
viktseffekter.106 Länsstyrelsen är skeptisk till halvtidsutvärderingens slutsat- ser om dödvikt. Om länsstyrelsen endast skulle ge bidrag till företag och projekt för insatser som annars inte skulle ha blivit av så skulle hälften gå i konkurs när bidragen är slut.
Enligt länsstyrelsen har ett antal små företag utvecklats med hjälp av in- vesteringsstöd från landsbygdsprogrammet och har, delvis med hjälp av stödet, kunnat expandera. Stödet uppges ha stor betydelse för mikroföreta- gen. Stödet har gjort att företag kämpar på och kommer fram till snabbare investeringsbeslut. Stödet gör att banken ser att fler tror på investeringsidén och blir en del i lånelöftet.
Exempel på företag och projekt i Kalmar län som har fått bidrag från åt- gärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag:
1.Ett elektronikföretag som fick stöd från landsbygdsprogrammet för olika maskin- och utrustningsinvesteringar. Detta stöd var avgörande för att företaget skulle kunna göra dessa investeringar under året och ledde till att företaget inte längre är lika beroende av externa leveran- törer som tidigare. Företaget har i uppföljningen betonat att stödet från landsbygdsprogrammet betydde mycket. Utan stödet hade det gått långsammare och man hade fått fundera ytterligare något år innan in- vesteringen hade gjorts.
2.Ett småskaligt livsmedelsföretag som startades 2007 och tillverkar chutney, marmelad och sylt. Företaget har fått stöd från landsbygds- programmet för att köpa utrustning. Företaget betonar att stödet har varit bra och bl.a. lett till en bättre arbetsmiljö. Det var t.ex. positivt att man fick tillåtelse att köpa begagnad utrustning. Alla kontakter med länsstyrelsen har fungerat bra.
3.Ett ekologiskt bageri som tillverkar bl.a. knäckebröd, skorpor och surdegsbröd. Företaget har fem sysselsatta. Företaget har fått stöd från landsbygdsprogrammet till byggnader. Företaget har i uppföljningen framfört att detta har varit mycket bra.
4.Ett företag som bl.a. framställer takpannor och betongbrunnar. År 2008 fick företaget stöd från landsbygdsprogrammet till en betongsta- tion. Stödet innebar en stor arbetsmiljöskillnad. Företaget kunde också anställa en extra person. Företaget är mycket nöjt med stödet. Inve- steringen skulle ha gjorts även utan stöd, men bidraget innebar att man kunde fatta ett snabbare beslut om att investera. Företaget menar att ansökan var lite krånglig att fylla i, men att det på det stora hela funge- rade bra. Företaget anser att det är bra att det finns stöd till landsbyg- den.
5.Ett företag som kombinerar krukmakeri, textildesign och smyckestill- verkning och som fick stöd för nybyggnad av verkstad och utrustning 2007–2008. Stödet gjorde att det blev lättare att besluta sig för att sat- sa. Företaget valde att flytta ut från Kalmar till landsbygden för att
106 Med dödvikt menas att en investering eller annan insats hade gjorts även utan stöd.
97
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
kunna få stödet. Det var svårt att fylla i ansökan. Nu har företaget en ny ansökan på gång.
6.Ett fotvårdsföretag som sökte och fick stöd 2008 för att bygga en praktik och köpa utrustning. Företagaren gick samtidigt från att vara anställd till att bli egenföretagare. Företaget är mycket nöjt med stö- det. Ansökan upplevdes som svår, bl.a. att språket är svårt.
Erfarenheter från Norrbottens län
Av genomförandestrategin framgår att målet för mikroföretagsåtgärden är förbättrad lönsamhet i företag, ökat antal företag på landsbygden, ökat antal lokala arbetstillfällen samt ökad produktion och användning av lokal bio- energi. Företagsstöd lämnas till sådana typer av företag som inte kan få stöd genom Regionalt bidrag till företagsutveckling.107 Stöd lämnas i första hand inom följande områden:
Satsningar inom nya affärsområden eller på nya produkter.
Utveckling, marknadsföring och småskalig förädling av lokalt produ- cerade produkter.
Utveckling, marknadsföring och småskalig förädling av lokalt produ- cerade livsmedel.
Yrkesmässig hästverksamhet.
Produktion, förädling och distribution av förnybar energi på lokal nivå.
Utveckling av paketlösningar, gemensamma varumärken, marknadsfö- ring och säljkunskap.
Insatser som främjar generationsskiften i företag.
Insatser med syfte att stärka det lokala näringslivet.108
Det finns ett antal kriterier som är prioritetshöjande, och ju fler kriterier som uppfylls desto högre prioritet ges ärendet. Det kan t.ex. handla om att sats- ningarna bedöms som innovativa, samverkansprojekt mellan företag, sam- verkansprojekt kopplade till lokalt producerade livsmedel eller överföring av kunskap och erfarenhet från etablerade företagare till yngre företagare. Inom energiområdet prioriteras sådana insatser som bidrar till att stimulera och utveckla energiproduktionen från skog och åker. Insatser som gynnar ungdomar, jämställdhet och integration prioriteras, liksom satsningar som baseras på en väl underbyggd marknadsundersökning eller motsvarande. Stöd lämnas med maximalt 200 000 euro per företag under en treårsperiod.
Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att mikroföretagsstödet upplevs vara en bred åtgärd där det mesta passar in. I Norrbotten har mycket gått till
107Regionalt bidrag till företagsutveckling är ett av de regionalpolitiska företagsstöden, som alla syftar till ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling. Ansökan görs hos länsstyrelsen eller regionen. Bidraget är behovsprövat stöd och kan sökas av små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor i glesbygd och landsbygd. Det består av fyra olika stödtyper: investeringsbidrag, konsult- check/forskarcheck, mikrobidrag och samverkansprojekt.
108Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010.
98
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
åtgärder som relaterar till energi och hästnäringen. Mikroföretagsstöden inom landsbygdsprogrammet är till skillnad från de regionala företagsstöden mer inriktade på företag som verkar på en lokal marknad, vilket inte är möj- ligt när det gäller de regionala företagsstöden. Länsstyrelsen menar att mik- roföretagsstödet ska täcka det som inte ryms inom de regionala företagsstö- den, vilka hanteras av en annan enhet på länsstyrelsen. De intervjuade tjänstemännen uppger att det har varit en lång process att hitta bra rutiner för hur de regionala företagsstöden ska hanteras i förhållande till stöden inom landsbygdsprogrammet. Svårigheterna kring stödet har främst varit interna på länsstyrelsen snarare än utåt mot sökande och andra myndigheter. Läns- styrelsen framhåller att mikroföretagsstödet har varit bra, bl.a. eftersom det inte har samma begränsningar som de regionala företagsstöden.
Stöd till företag inom de samiska näringarna hanteras av Sametinget. Länsstyrelsen menar att det inte har varit några större gränsdragningspro- blem. Sametinget uppger att mikroföretagsåtgärden är hårt utnyttjad och att endast 16 procent av medlen återstår med nästan två år kvar av programmet. Sametinget menar att det är en lyckad åtgärd för samiskt vidkommande. Sametinget konstaterar att tiden är lite för kort för att kunna redovisa några kvantitativa resultat, men mikroföretagsåtgärden är en av de åtgärder som står ut. I mikroföretagsåtgärden har medel beviljats till bl.a. matprojekt där man har haft ett omfattande samarbete med samiska förädlingsföretag. Det samiska näringslivet består till uteslutande del av mikroföretagare. Att via projektmedel arbeta aktivt med samiska företagare för att de ska få bättre lönsamhet i sina företag genom att själva förädla sin råvara har inneburit att flera företag har vågat satsa på egen förädling med hjälp av förädlingsåtgär- den. Sametinget betonar att för rennäringen är detta ett viktigt stöd för att kunna utveckla sin traditionella näring och göra den mer lönsam genom att själva ta hand om sin råvara.
Exempel på företag och projekt i Norrbottens län som har fått bidrag från åtgärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag:
1.Ett fjärrvärmeföretag som fick mikroföretagsstöd från landsbygdspro- grammet. Företaget har en fjärrvärmeanläggning som eldas med skogsflis och energigrödor. Stödet gällde en utbyggnad av fjärrvärmen i en by och bl.a. anslöts 20 privata villor samt skola, vårdcentral och äldreboende. Utbyggnaden av fjärrvärmen i byn innebar en minskad elanvändning med 400 MWh och en övergång till förnyelsebar energi. Stödet från landsbygdsprogrammet har lett till en ökad omsättning för företagen i bygden. Förutom företagets direkta investeringar i fjärr- värmeanläggningen (15 miljoner kronor) har investeringar på upp- skattningsvis 6–7 miljoner kronor gjorts av andra företag i bygden. Stödet ledde till att sysselsättningen ökade med 2,5 personer. Om före- taget inte hade fått bidrag från landsbygdsprogrammet för utbyggna- den av kulverten hade den inte genomförts.
2.Ett företag som ansökte om bidrag från landsbygdsprogrammet för att bygga ett nytt industriområde i en by. Ansökan avslogs. Företaget upplever att det låg personliga orsaker bakom detta. Arbetet har ändå
99
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
påbörjats. Så kallade bygdemedel kommer i stället att ge bidrag till bygget av industribyggnaden. Kommunens näringslivskontor hjälpte till med ansökningen av dessa bidrag.
3.Ett gym som fick mikroföretagsstöd i form av ett investeringsstöd till ett friskvårdscentrum. Verksamheten går bra och för tillfället syssel- sätts företagets ägare (en person på heltid och en person på deltid). Fö- retaget har ambitionen att expandera och på sikt även kunna anställa personal. Företaget fick hjälp med att ta fram affärsplaner m.m. och fick därefter tips från banken om att man kunde söka bidrag från landsbygdsprogrammet. Bidraget var en förutsättning för att få bank- lån. Företaget blev förvånat över att deras verksamhet passade in i landsbygdsprogrammets mall. Företaget trodde att programmet mer var inriktat på jordbruk. Bidraget från landsbygdsprogrammet har un- derlättat mycket. Det gjorde bl.a. att företaget vågade satsa lite större. Om man inte hade fått bidraget hade företaget leasat maskiner i stället för att köpa dem. Företaget har haft bra kontakter med länsstyrelsen och det har inte varit några problem med att t.ex. fylla i blanketter.
Erfarenheter från Västra Götalands län
Av genomförandestrategin för Västra Götalands län framgår att målet för åtgärden är att öka antalet företag som drivs av kvinnor, att öka antalet mik- roföretag på landsbygden samt att öka antalet arbetade timmar eller omsätt- ningen i företagen. När det gäller företagsstöd prioriteras företag som har potential att finnas kvar efter tre år, verksamheter som etableras utanför mindre tätort eller saluför den lokala landsbygdens produkter och lyfter fram dess mervärden, verksamheter som har anknytning till och betydelse för landsbygdens utveckling, hästverksamhet och investeringar i fasta anlägg- ningar för produktion av förnybar energi.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att det är bra att företag kan få stöd från landsbygdsprogrammet. De intervjuade tjänstemännen menar att stödet känns viktigt, trots att man inte har kunnat visa på konkreta resultat än. Hästföretagande har prioriterats av länsstyrelsen. Enligt Västra Göta- lands läns genomförandestrategi har hästnäringen en betydande potential för turism, avel, foderproduktion, träningsanläggningar m.m. och ökad attrak- tionskraft på landsbygden. Bland prioriteringarna ingår särskilt fokus på kvinnors möjligheter på landsbygden, jämställdhet och integration med förslag på direkta åtgärder och tydliga budskap för kvinnors företagande samt att skapa bättre förutsättningar för att bo, leva och verka på landsbyg- den för dess befolkning i allmänhet men i synnerhet för yngre människor och kvinnor. Länsstyrelsen menar att det är viktigt att prioritera hästföretag eftersom de lockar kvinnor till landsbygden, ofta yngre och välutbildade. En sekundär effekt är att fler hästföretag på landsbygden bidrar till ökad attrak- tionskraft. Enligt länsstyrelsen är hästar en stor och viktig orsak till att fler kvinnor flyttar till landsbygden, även om de inte har hästen som arbete. Dessutom är hästar också viktiga betesdjur för att hålla landskapet öppet.
100
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Västra Götalandsregionen har uppgett att ett antal större turistprojekt i lä- net har fått stöd från landsbygdsprogrammet med medfinansiering från regi- onen, bl.a. ett virtuellt bokningssystem med inriktning på småskaligt boen- de. Det finns ett behov av kompetensutveckling och ökad kvalitet i tjänsterna, och regionen bedömer att det finns en potential för turismen på landsbygden. Ett stort projekt som har fått bidrag från landsbygdsprogram- met har handlat om att ge stöd till att starta ett företag som arbetar för att främja handel med lokalproducerade livsmedel i Västra Götaland. Projektet handlar om att skapa en bättre miljö för småskaliga livsmedelsproducenter och samtidigt göra det lättare för konsumenterna att handla lokalproducerad mat. Basfinansieringen kommer från regionen och till detta kommer projekt- stöd och kompetensutvecklingsinsatser från landsbygdsprogrammet. Projek- tet har bl.a. tagit fram ett gemensamt varumärke (Smaka på Västsverige). Projektet syftar till att marknadsföra Västsverige som matregion genom kvalitetssäkrade krogar, gårdsbutiker, livsmedelsproducenter och förädlare i regionen. Omkring 450 producenter ingår i nätverket, där Eldrimner har varit en förebild.
Regionen arbetar även för att näringslivsutveckla kultursektorn. Västra Götalandsregionen stödjer fem s.k. kultursystem. Syftet är att ta till vara kulturen som drivkraft i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsätt- ningar för kulturutövare att leva på sin kompetens. Kultursystemen består av lokala kulturaktörer, utbildningar, organisationer och föreningar. Dessa samarbetar för att utveckla produkter, erbjudanden och tjänster. Regionen finansierar pilotprojekt, uppföljning, forskning och utveckling inom områ- det. Utvärdering av insatserna (följeforskning) finansieras genom lands- bygdsprogrammets mikroföretagsstöd.
Exempel på företag och projekt i Västra Götalands län som har fått bi- drag från åtgärd 312 Affärsutveckling i mikroföretag:
1.Ett gästgiveri som har fått stöd två gånger från landsbygdsprogram- met. De nuvarande ägarna köpte en gård för några år sedan som sedan successivt har rustats upp och byggts om till gästgiveri. Den första stödansökan handlade om att installera toaletter på hotellrummen, bygga konferenssalar m.m. och den andra handlade om att utöka kon- ferensmatsalen. Bidragen var avgörande för företagets fortlevnad och utan bidrag från landsbygdsprogrammet hade man inte kunnat genom- föra förändringarna. Länsstyrelsen gjorde en inspektion när invester- ingen var genomförd, och den fungerade bra. De båda ägarna menar att det var positivt att länsstyrelsen hade tilltro till företaget – det kän- des som ett kvitto. Företaget betonar att det är mycket bra att det finns denna typ av stöd till landsbygden. Samtidigt är det viktigt att det finns entreprenörsanda på landsbygden – den som vill starta företag måste våga satsa och också vara beredd på att kunna förlora.
2.En hästgård som har fått stöd i två omgångar från landsbygdspro- grammet. De båda företagarna fick idén att börja med hästverksamhet innan man hade hört talas om landsbygdsprogrammet. Liksom andra jordbrukare fick företaget information om landsbygdsprogrammet från
101
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
länsstyrelsen. Förra programperioden fick företaget bidrag för att byg- ga ett ridhus. Nuvarande programperiod har företaget fått bidrag för att bygga en hästklinik. Företaget upplever att handläggningen av bi- draget var relativt enkel. Företaget gjorde ansökan själv, men man bol- lade lite med länsstyrelsens handläggare innan den slutligen lämnades in. En svårighet var att länsstyrelsen ville se att banklån hade beviljats innan man beslutade om bidraget, samtidigt som banken ville se att länsstyrelsen hade beviljat bidrag innan man beslutade att bevilja banklån. Detta löstes genom att lånebeslutet villkorades. Det första bi- draget från landsbygdsprogrammet spelade ingen avgörande roll i be- slutet att bygga ridhuset. Stödet motsvarade endast en mycket begrän- sad del av kostnaden för investeringen. Det andra bidraget från landsbygdsprogrammet var betydligt större och hade därmed större betydelse. Om företaget inte hade fått det stödet hade man fått sänka kvalitetskraven i bygget av hästkliniken och det hade också antagligen tagit längre tid att genomföra.
3.Ett företag som föder upp djur, tar emot besökare, säljer kött och andra artiklar relaterade till djuren samt har café och restaurang har inte ansökt om stöd från landsbygdsprogrammet. Företaget menar att bidragsgivare skulle styra upp verksamheten och det vill man inte. Det är bättre att bygga upp verksamheten steg för steg under årens lopp. Företaget menar att det är svårt att veta exakt hur man vill ha det och det är ett krav om man ska söka bidrag från landsbygdsprogrammet.
4.3 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden (åtgärd 321)
4.3.1 Mål och villkor
Målet för insatser för grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden (åtgärd 321) är ”en landsbygdsstruktur som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, t.ex. ett bibehållet eller ökat antal landsbygds- bor, förbättrad tillgång till lokal service för konsumenter och företagare och fler byar med bredbandsanslutning”. Kort sammanfattat är tanken bakom åtgärden att få fram hållbara lösningar på landsbygders serviceproblem genom projektinsatser. Statsmakterna kan behöva bidra till relationer mellan lokala aktörer och de aktörer som vanligtvis tillhandahåller eller har huvud- ansvaret för den service man vill upprätthålla eller utveckla.
Vid urvalet av insatser inom ramen för den aktuella åtgärden bör prioritet ges till
•insatser som leder till en hållbar samhällsutveckling och till att antalet boende på landsbygden bibehålls eller ökar samt att åldersstrukturen förbättras
102
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
•insatser som medverkar till stärkt konkurrenskraft för landsbygdens näringsliv och till en ökad tillväxt och sysselsättning.109
Åtgärden hade en ursprunglig budget på 189 miljoner kronor. Som framgår nedan utökades åtgärdsbudgeten därefter med särskilda medel för satsningar på bredbandsutbyggnad till att omfatta totalt drygt 442 miljoner kronor. Vid utgången av 2011 hade hela den totala åtgärdsbudgeten intecknats i form av beviljade ansökningar om stöd.
Åtgärden avser dels företagsstöd, dels projektstöd. Företagsstöd kan om- fatta investeringsstöd och stöd för inköp av externa tjänster. Projektstöden syftar till att stödja generella insatser för att förbättra förutsättningarna för en bättre livskvalitet på landsbygden i form av lokal kommersiell och offent- lig service samt kultur- och fritidsaktiviteter. Enligt programmet finns det behov av flexibla och innovativa servicelösningar på lokal nivå. Insatserna ska utgöra lokala komplement som går utöver det ansvar för service och infrastruktur som vilar på kommuner, landsting eller staten.
Ett område som nämns särskilt i programmet är dagligvarubutiker. Efter- som dessa ofta fungerar som ombud för andra servicefunktioner menar man att möjligheterna att hitta nya lokala samordningslösningar för såväl kom- mersiell som offentlig service försvåras om inte butiken finns kvar i bygden. Tillgången till ett allsidigt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter lyfts också fram. Vidare nämns tillgången till internet och bredband, som öppnar nya möjligheter för ett brett och tillgängligt serviceutbud, oberoende av var i landet man bor och verkar.
De stöd som ges inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet re- gleras genom en förordning.110 Där framgår bl.a. att stöden ska vara förenli- ga med de regionala genomförandestrategierna. Jordbruksverket och Skogs- styrelsen får i enskilda fall dock besluta om undantag från detta krav för verksamhet som kompletterar eller stödjer flera sådana genomförandestrate- gier. Vidare framgår det att stöd inte får lämnas för insatser som staten eller en kommun ska ansvara för enligt lag eller annan författning och heller inte till åtgärder som enligt lag eller annan författning skulle ha varit genomförda vid tidpunkten för ansökan om stöd. Vanligen ställs krav på att en affärsplan ska ingå i en ansökan om stöd. Det gäller exempelvis de stöd inom åtgärd 321 som går till företag. För projektstöd med samma inriktning måste en projektplan upprättas. Affärs- eller projektplanen ska ligga till grund för den behöriga myndighetens bedömning av om villkoren för stöd är uppfyllda samt för dess prioritering mellan inkomna ansökningar om stöd. Den behö- riga myndigheten ska efter samråd upprätthålla avgränsningen mot andra EU-program och EU-initiativ.111
109Övervakningskommittén, 2007.
110Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. I kapitel 5 finns de bestämmelser som specifikt gäller åtgärder inom axel 3 för att diversifiera ekonomin och förbättra livskvaliteten på landsbygden. I kapitel 3 finns dessutom vissa gemensamma bestämmelser för flera av åtgärderna inom den nämnda axeln.
1113 kap. 5 §.
103
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
Stöd får lämnas till företag i syfte att stärka och utveckla grundläggande service samt fritids- och kulturaktiviteter på lokal nivå för en by eller en grupp av byar med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna.112 I vissa glesbefolkade områden (däribland i Norrbottens län) får stödnivån höjas med ytterligare 20 procent av de stödberättigande kostnaderna. Pro- jektstöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genom- föra lokala projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för lokal kommersiell eller offentlig service samt lokala kultur- eller fritidsaktiviteter. Projektstöd får inte lämnas till ett enskilt företag om syftet med satsningen endast är att främja företagets egen utveckling. Projekten ska bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer.
Sedan 2010 kan stöd även lämnas till projekt för att anlägga, bygga ut och uppgradera bredband.113 Stöd får lämnas till lokala, regionala eller na- tionella aktörer med upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt i landsbygdsområden som bidrar till att
1.skapa eller underlätta tillgång till bredband
2.uppgradera befintligt bredband
3.bygga ut passivt bredband.114
Det finns även vissa gemensamma bestämmelser för det stöd som lämnas inom ramen för åtgärd 321.115 I dessa slås bl.a. fast att stöd endast får läm- nas till insatser som bedöms vara väsentliga för en hållbar lokal, social och ekonomisk utveckling. Stöd för investeringar i småskalig lokal infrastruktur (exempelvis bredbandsutbyggnad eller VA-anläggningar) får endast lämnas i glest befolkade områden där det saknas förutsättningar för annan finansie- ring. Stöd från åtgärd 321 får inte lämnas om stöd har beviljats enligt för- ordningen (2000:284) om stöd för kommersiell service.
För att kunna avgöra om de insatser som görs inom åtgärden når målen används olika typer av indikatorer. De viktigaste resultatindikatorerna för åtgärd 321 är
•befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service
•ökning av antalet personer med tillgång till bredband på landsbygden.
Utöver resultatindikatorerna finns även två s.k. effektindikatorer. Dessa är
•ökning av nettoförädlingsvärdet
•ökat antal årsverken.
112I de specifika bestämmelserna för axel 3 i 5 kap. regleras åtgärd 321 i 8 och 9 §§.
1135 kap. 9 a §.
114Begreppet passivt bredband syftar vanligen på förberedelser för bredbandsdragning som exempelvis att man bygger kulvertar och liknande (ofta samlat under begreppet kanalisation). Noterbart är att det finns ett särskilt statligt stöd för kanalisationsåtgärder. Länsstyrelsen i Örebro län har regeringens uppdrag att ansvara för det s.k. kanalisations- stöd som ges för att främja bredbandsutbyggnad. Uppdraget gäller t.o.m. 2014. Kanalisa- tionsstödet fördelas enligt samma modell som för de stöd till bredbandsutbyggnad som finns inom landsbygdsprogrammet.
1155 kap. 10 §.
104
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
4.3.2 Iakttagelser från halvtidsutvärderingen
Av SLU:s halvtidsutvärdering framgår att åtgärd 321 vid utvärderingstid- punkten endast hade använts i begränsad utsträckning. Hälften av de bevil- jade projekten hade olika former av service som huvudsakligt syfte. Enligt SLU var flertalet av projekten, t.ex. de om drivmedelsförsörjning och dag- ligvarubutiker, inriktade på att upprätthålla hotad service, snarare än att höja landsbygdens servicenivå.
Projekten inom åtgärd 321 var dessutom ojämnt fördelade över landet med hela 40 procent av de beviljade projekten i Västra Götalands och Gäv- leborgs län. I programmet nämns särskilt att åtgärd 321 kan bidra till områ- dena dagligvarubutiker, kultur- och fritidsliv samt it och bredband. SLU:s genomgång av de projekt som hade beviljats stöd visade dock att inga av dem var inriktade på kulturverksamheter och att de projekt som var inriktade på fritidsliv enbart omfattade satsningar på idrotts- och friluftsliv.
Åtgärderna kunde därför, enligt SLU:s bedömning, inte ha påverkat landsbygdens livskvalitet eller attraktivitet generellt sett. Då åtgärden dess- utom var en av dem som hade utnyttjats minst inom axel 3 ansåg halvtidsut- värderingen att stödet generellt sett hade haft ringa effekt fram till utvärde- ringstidpunkten.
I landsbygdsprogrammet betonas behovet av flexibla och innovativa ser- vicelösningar på lokal nivå. För att utveckla sådana lokala servicelösningar är det, enligt SLU, dock avgörande att lokala aktörer kan göra det i samver- kan med t.ex. kommunen eller andra aktörer som verkar inom dessa service- områden genom att bygga på lokala synergieffekter och lokala resurser. De enkätsvar från projektägare som SLU fick in i samband med utvärderingen tydde dock dels på att länsstyrelsen inte hade bidragit med kontakter som hade kunnat gynna projekten i någon högre grad, dels på att man inte hade en tydlig ambition i projekten att stärka samverkan med aktörer utanför det lokala sammanhanget.
Vidare noterade SLU att det administrativa systemet var underdimensio- nerat i starten och att detta dels försenade introduktionen av åtgärden, dels innebar orimligt långa väntetider för projektägarna och en stor belastning för vissa handläggare.
4.3.3 Omorientering mot bredbandsutbyggnad
Som beskrivits tidigare i denna rapport genomfördes en större ändring av landsbygdsprogrammet under 2010. Ändringen var ett led i genomförandet av den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2009. Programmet tillfördes därmed ytterligare medel från direktstöden. Under 2010 utökades programmet med 253 miljoner kronor för bredband, och i februari 2011 beslutade Jordbruksverket att fördela ytterligare 40 miljoner kronor till bredbandsåtgärder inom ramen för åtgärd 321.
I budgetpropositionen för 2012 konstaterade regeringen att de medel som finns tillgängliga inom landsbygdsprogrammet för att öka tillgängligheten till bredband snabbt har intecknats samtidigt som efterfrågan på och behovet
105
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
| av bredbandsutbyggnad fortfarande är stort.116 Regeringen föreslog därför |
| en förstärkning av landsbygdsprogrammet med 300 miljoner kronor för att |
| öka tillgängligheten till bredband på landsbygden samt att Post- och telesty- |
| relsen (PTS) skulle tillföras totalt 75 miljoner kronor för offentlig medfinan- |
| siering (utg.omr. 22 Kommunikationer). |
| I början av september 2012 meddelade företrädare för regeringen att man |
| i budgeten för 2013 föreslår ytterligare 600 miljoner kronor för bredbands- |
| utbyggnad under 2012–2014 inom ramen för landsbygdsprogrammet. Av- |
| sikten är att 120 miljoner kronor av medlen kommer att disponeras av PTS |
| för offentlig medfinansiering av bredbandsprojekt.117 |
4.3.4 Fördelningen av medel till åtgärd 321
I Jordbruksverkets årsrapport för 2010 konstaterade myndigheten att åtgärd 321 var en av dem som ökade mest mellan 2009 och 2010 räknat i antal beviljade stöd. Ökningen berodde, enligt verket, främst på en stor efterfrå- gan på stöd till bredbandsutbyggnad.118
Jordbruksverket noterar också att flertalet länsstyrelser pekar på ett stort behov av bredbandssatsningar och att de tilldelade medlen redan är inteck- nade på många håll genom beslut. Andra län rapporterar låg efterfrågan under 2010 men att de insatser som gjordes under det året väntades leda till ett stort intresse. De länsstyrelser som tidigare har arbetat aktivt med bred- bandssatsningar och där behoven varit kända sedan tidigare tycks ha fått ett försprång i genomförandet och i förbrukningen av medel.
Andra länsstyrelser rapporterar att de först under 2010 bedrev uppsökan- de arbete. Länsstyrelserna har också medverkat till att det har bildats bred- bandsföreningar. Paraplyprojekt som samlar flera mindre projekt har satts i gång under 2010.
Under 2010 fick 142 sökande bifall till stöd och investeringsvolymen för 2010 var totalt 236 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2009 berodde dock i hög grad på att nya medel hade tillförts åtgärden. Efterfrågan på stöd var mycket stor under 2010, särskilt under andra halvåret då den svenska offentliga medfinansieringen från PTS kunde börja utnyttjas.
Under 2010 avslutades 36 av totalt 67 insatser under perioden 2007– 2010. De flesta (84 procent) av dessa hade fått projektstöd. Av de 67 avslu- tade insatserna var ungefär en tredjedel av förutsättningsskapande karaktär, t.ex. en förstudie där man kartlägger landsbygdsbutiker eller drivmedelssta- tioner inom en region. Denna typ av projekt ger inte några direkta resultat i termer av att en viss del av befolkningen gynnas eller att de leder till en ökad tillgång på bredband. Projekt av detta slag kan också handla om att öka förutsättningarna för företagande och boende genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande.
116 Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23, s. 50.
117 http://www.regeringen.se/sb/d/4902/a/198579
118 Jordbruksverket, 2011a.
106
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Den största kategorin sett till antal insatser var Butiker/drivmedel. Här har det främst handlat om kartläggningar av butiker och drivmedelsstationer. Därefter kommer kategorin Fritid/kultur/idrott som exempelvis har omfattat föreningslokaler, ridbanor och motionsspår. Dessa projekt är huvudsakligen konkreta insatser som gynnar totalt drygt 15 000 personer.
I årsrapporten för 2011 konstaterar Jordbruksverket att 259 sökande har fått bifallsbeslut om stöd under 2011. Investeringsvolymen uppgick till totalt 404 miljoner kronor. Jämfört med utfallet för 2010 ökade antalet beviljade stöd under 2011 med 82 procent och investeringsvolymen med 71 procent. Ökningen berodde till stor del på att många bredbandsprojekt hade startats med medel från den ordinarie budgeten för serviceåtgärder och för pengar inom ramen för den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen (bred- band).
Under 2011 avslutades 87 insatser (153 insatser totalt under perioden 2007–2011). Majoriteten av dessa (134) avsåg projektstöd. Av de avslutade insatserna klassades 34 procent som förutsättningsskapande.
Genom den tidigare nämnda förstärkningen av åtgärden med 375 miljo- ner kronor för bredbandssatsningar och möjligheten för länsstyrelserna att omdisponera pengar mellan åtgärderna kommer den nya budgeten för åtgärd 321 att hamna på lite drygt 900 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa me- del kommer att användas för bredbandsinvesteringar.
Tabell 13: Åtgärd 321, avslutade insatser under perioden 2007–2011, fördelade på kategorier
Kategori | Antal | Fördelning antal | Utbetalt stödbelopp |
| avslutade | (%) | (miljoner kronor) |
| insatser |
|
|
Infrastruktur (inkl. bred- | 61 | 40 | 24,5 |
band) |
|
|
|
Detaljhandel | 35 | 23 | 11,0 |
Idrott/motion (ej häst- | 11 | 7 | 3,1 |
sport) |
|
|
|
Övergripande utveckling | 11 | 7 | 4,1 |
Kultur/historia | 8 | 5 | 0,5 |
Mat | 7 | 5 | 0,8 |
Häst | 5 | 3 | 3,0 |
Natur och friluftsliv | 4 | 3 | 0,6 |
Förnybar energi | 2 | 1 | 0,1 |
Övrig service | 9 | 6 | 4,7 |
Summa | 153 | 100 | 52,4 |
Källa: Jordbruksverket, Årsrapport 2011 – Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013.
Av tabellen framgår att kategorin Infrastruktur är störst både när det gäller antalet avslutade insatser och storleken på det utbetalda stödbeloppet. I ka- tegorin dominerar bredbandsprojekten, men det finns även några projekt inom denna kategori som handlar om annan infrastruktur som exempelvis vägar, broar och dricksvattenförsörjning. Kategorin Detaljhandel – den näst
107
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
| största – inkluderar främst förutsättningsskapande projekt som sysslat med |
| kartläggning av och rådgivning till butiker och drivmedelsstationer i olika |
| regioner. |
| I kategorin Idrott/motion samlas bl.a. konkreta satsningar på idrottsan- |
| läggningar som t.ex. fotbollsplaner och elljusspår. Kategorin Övergripande |
| utveckling innehåller främst förutsättningsskapande projekt, t.ex. förstudier |
| kring service och företagande i en region. Projekten inom Kultur/historia är |
| ofta konkreta insatser som t.ex. förbättringar av föreningslokaler. Kategorin |
| Mat innehåller projekt som på olika sätt vill främja lokal matproduktion. |
| Inom kategorin Häst återfinns bl.a. investeringar i t.ex. ridbanor och ridhus. |
| Kategorin Natur och friluftsliv innehåller några projekt som förbättrar möj- |
| ligheterna till friluftsliv, t.ex. en viltmålsanläggning (skjutbana). De två |
| insatserna i Förnybar energi är båda företagsstöd som har gått till satsningar |
| på närvärme. I kategorin Övrig service återfinns bl.a. förstudier kring bo- |
| stadsbyggande och service för äldre. Andra exempel är dagverksamhet för |
| arbetslösa och en veterinärklinik. |
| Storleken på de stödbelopp som har beviljats inom ramen för åtgärd 321 |
| har stor spridning. Det genomsnittliga stödbeloppet är ca 340 000 kronor |
| medan medianen ligger på ca 190 000 kronor. 41 procent av stödmottagarna |
| har fått belopp på 100 000 kronor eller mindre. Tillsammans svarar denna |
| kategori dock endast för ca 7 procent av det totala stödbeloppet. De fem |
| stödmottagare som har fått mest pengar har fått totalt 10,5 miljoner kronor. |
| Detta motsvarar ungefär en femtedel av det totala stödbelopp som har bevil- |
| jats inom ramen för åtgärden. Tre av dessa är bredbandsprojekt. |
| Jordbruksverket konstaterar sammanfattningsvis att bredden på insatserna |
| inom ramen för åtgärd 321 är stor, vilket enligt verket rimmar väl med in- |
| tentionerna i landsbygdsprogrammet. Samtidigt anser myndigheten att det är |
| svårt att dra några slutsatser om det antal personer som gynnas av insatserna, |
| då de olika projekten har så olika målgrupper. Vissa projekt riktar sig till ett |
| antal hushåll som enkelt kan identifieras, medan andra projekt har mer |
| svårmätbara målgrupper, t.ex. hela kommuner eller större regioner. Bred- |
| bandsprojekten – som svarar för en stor andel av stödbeloppen – når förhål- |
| landevis få personer men kan, enligt verket, vara väl så viktiga för dessa |
| personers livskvalitet och för att förbättra möjligheterna till företagande. |
| Enligt uppgift från Jordbruksverket försöker myndigheten att skatta hur |
| många människor som har tillgång till det som stödet har finansierat, t.ex. |
| ett motionsspår. Ibland redovisar stödmottagarna sådana siffror men efter- |
| som man inte behöver rapportera dessa uppgifter saknas de ofta. För att |
| skatta det antal personer som gynnas av insatsen använder verket då SCB:s |
| befolkningsstatistik för den aktuella orten. Om projektet är av förutsätt- |
| ningsskapande karaktär rapporterar myndigheten att noll personer har gyn- |
| nats av insatsen. Om en satsning exempelvis gäller vattenledningar eller |
| bredband så berörs ett specifikt antal fastigheter och då utgår verket från |
| dessa när det skattar det antal personer som gynnas av investeringen. Bred- |
108
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
bandsprojekten är numera skyldiga att rapportera antal personer, vilket gör det lättare för verket att bedöma hur många som gynnas.119
4.3.5 Andra stöd till serviceutveckling på landsbygden m.m.
Det stöd som fördelas från landsbygdsprogrammets åtgärd 321 för satsning- ar på sådana grundläggande tjänster som exempelvis kommersiell service är bara en bland flera stödformer med denna eller liknande inriktning. Den regionala tillväxtpolitiken (utg.omr. 19 i statsbudgeten) inriktas bl.a. på att säkerställa en god tillgång till kommersiell och offentlig service för med- borgare och näringsliv i alla delar av landet.120
Regeringen har de senaste åren beslutat om medel till särskilda insatser inom området tillgänglighet till service. I bilaga 6 ges en översiktlig be- skrivning av dessa stöd och satsningar utanför landsbygdsprogrammet som myndighetsaktörer, intresseorganisationer, landsbygdsbefolkning m.fl. kan vara tvungna att förhålla sig till.
4.3.6 Några centrala aktörer om åtgärd 321
Bra med bredband?
Jordbruksverket konstaterar att åtgärd 321 mest har handlat om bredband.121 Det har rört sig om tämligen stora belopp per ärende. Satsningen på bred- band har lett till stor efterfrågan – innan bredbandssatsningen inleddes an- vändes knappt några pengar till bredband fast möjligheten fanns. Lands- bygdsdepartementet har dock rapporterat att det även fortsättningsvis kommer att finnas medel inom åtgärd 321 till andra grundläggande tjänster än bredband.122 Från departementet betonades dessutom att det inom ramen för Näringsdepartementets del av budgeten också finns flera satsningar på kommersiell service.
Tjänstemän på Tillväxtverket framhåller att man i sitt arbete med lands- bygdens servicefrågor under senare år allt mer har insett betydelsen av väl- fungerande it-infrastruktur som en grundläggande förutsättning för utveck- lingen av innovativa servicelösningar. De har därför en positiv grundsyn på
119Effekten av vissa satsningar uttryckt i termer av antalet personer som gynnas kan säkerligen innehålla ett betydande mått av osäkerhet. Det gäller exempelvis investeringar i elljusspår eller ridanläggningar. Ska exempelvis alla som bor inom en viss radie från platsen för investeringen anses ha gynnats av den oavsett om man löptränar, ägnar sig åt ridsport eller är medlem i den förening i vilkens föreningslokal det har gjorts en invester- ing?
120Andra projekt som beviljas stöd inom ramen för åtgärd 321 kan sannolikt erhålla stöd från anslag inom andra utgiftsområden i statsbudgeten. Det gäller exempelvis kultur-, energi- och idrottsinriktade satsningar. Dessa stöd beskrivs dock inte närmare i denna uppföljning.
121Jordbruksverket, intervju 2012-02-10.
122Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, intervju 2011-12-09.
109
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| bredbandssatsningen och anser att den på ett bra sätt kompletterar de insat- | |
| ser som bl.a. Tillväxtverket gör på serviceområdet. | |
| Enligt Tillväxtanalys borde statsmakterna prioritera mer mellan de olika | |
| åtgärderna. Ett exempel på en sådan prioritering är satsningen på bredband. | |
| Enligt Tillväxtanalys är det dessutom bra att Post- och telestyrelsen fick | |
| medel för att kunna medfinansiera dessa satsningar. | |
| Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är i grunden positivt till överföringen | |
| av 300 miljoner kronor till bredbandssatsningen, men menar att behovet av | |
| medel för detta ändamål är betydligt större än så. Organisationen anser att | |
| bredband är en del av infrastrukturen och att bredbandsutbyggnad därför | |
| egentligen är ett nationellt ansvar som inte borde finansieras genom lands- | |
| bygdsprogrammet. Småkom menar att det är bra med stöd till bredbandsut- | |
| byggnaden eftersom bredband är en förutsättning för utvecklingen på lands- | |
| bygden. | |
| Det offentligas ansvar? | |
| Enligt Tillväxtverket är landsbygdsprogrammet ett mycket bra finansiellt | |
| tillskott. Myndigheten pekar på att landsbygdsprogrammet ofta kan använ- | |
| das för att medfinansiera de insatser inom t.ex. service som Tillväxtverket | |
| finansierar. Samtidigt poängterar tjänstemän vid Tillväxtverket att Lands- | |
| bygdsprogrammets främsta egenskap är just att fungera som medfinansiär. | |
| Tjänstemän vid Jordbruksverket och länsstyrelser har sällan möjlighet att | |
| axla rollen som ”tillväxtorienterade drivkrafter” under marknadsföringen av | |
| programmet, ansökningsprocessen och genomförandet av de åtgärder som | |
| omfattas av landsbygdsprogrammets axel 3. | |
| Fram t.o.m. den 31 januari 2012 hade 9 av 40 projekt inom Lokala servi- | |
| celösningar medfinansierats av landsbygdsprogrammet. Ytterligare två med- | |
| finansieras av Leaderområden. Det kan dock finnas ett mörkertal i detta, då | |
| länsstyrelserna inte alltid uppger från vilken källa medfinansieringen kom- | |
| mer. Enligt tjänstemän vid Tillväxtverket kan det därför finnas fler projekt | |
| som finansieras av landsbygdsprogrammet än vad siffran ovan anger.123 | |
| Tillväxtverket påpekar samtidigt att både när det gäller landsbygdspro- | |
| grammets åtgärd 321 och myndighetens egna serviceprojekt (se ovan) pågår | |
| ständigt en diskussion om hur långt det offentligas ansvar sträcker sig när | |
| det gäller kommersiell service. Förhållandet mellan marknaden, efterfrågan | |
| och det offentligas roll betecknas i de här sammanhangen som ”ett triangel- | |
| drama” av Tillväxtverket. | |
| Forskare vid SLU betonar att infrastruktur i form av service, tillgång till | |
| kommunikationsmedel, bredband etc. är av avgörande betydelse för lands- | |
| bygden.124 Samtidigt har länen inte sett landsbygdsprogrammet som ett sätt | |
| att marknadsföra vikten av service. SLU anser att åtgärd 321 borde kunna | |
| föras över till Leader (axel 4). Servicefrågorna ses ofta som kommunernas | |
|
|
|
| 123 Tillväxtverket, intervjuer 2012-02-03 och 2012-08-30. | |
| 124 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), intervju 2012-04-16. | |
110
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
”huvudvärk”. De har ansvar och kompetens. Dessa frågor kanske passar bättre i Leader där kontakterna med kommunerna är tätare.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva lyfter fram oklara ansvarsför- hållande som en förklaring till att det gick trögt att få i gång arbetet med åtgärd 321. De pekar på en osäkerhet och rädsla på länsstyrelserna när det exempelvis gäller frågor om man kan ge stöd till åtgärder som egentligen är kommunala angelägenheter. Man väljer att ”sätta sig i trygghetshörnet” och avslår hellre en projektansökan än tar risken att göra fel.
Statligt stöd nödvändigt för landsbygdens service
Den ekonomiska föreningen Landsbygdsmentorerna konstaterar att intresset för att bo på landet är stort men att det måste finnas grundläggande service som butik, skola, bensin m.m.125 Handlare på landsbygden är ofta ensamma och behöver stöd och information. Flera varuleverantörer vill inte längre köra ut sina varor till småbutiker på landsbygden eller tar extra betalt för detta. Lanthandlare får ofta sämre villkor än större handlare. När små buti- ker får en ny ägare vill de stora kedjorna ofta inte behålla dem eller så vill t.ex. Svenska Spel inte behålla dem. Till detta kommer att bankerna inte tror på landsbygden. Det är vidare oklart om kommunerna får gå in med pengar i butiker. Enligt föreningen behövs det därför ett statligt stöd till handeln på landsbygden.
Hela Sverige ska leva redovisar en liknande hållning som Landsbygds- mentorerna och pekar på att det finns ett mycket stort behov av insatser för servicen på landsbygden.126 Trots detta har det, enligt organisationen, varit dålig efterfrågan på stöd från åtgärd 321. Enligt organisationen var det trögt att få i gång denna åtgärd på grund av otydliga politiska mål – det görs stän- diga utredningar om vad staten vill när det gäller service men det fattas aldrig några beslut. En annan orsak var, enligt organisationen, att det saknas tillräcklig coachning och rådgivning till byautvecklingsgrupperna. En tredje orsak anges vara att åtgärderna är så specifika och oflexibelt formulerade att de inte passar verkligheten särskilt väl.
Bristande marknadsföring?
I likhet med vad som sades i halvtidsutvärderingen anser den ideella före- ningen Coompanion att åtgärd 321 har marknadsförts alldeles för dåligt vilket har resulterat i att det ibland har uppfattats som att den inte behövs. Det har också varit påtagligt att projektidéer med allmän landsbygdsutveck- lingskaraktär slentrianmässigt har hänvisats till Leader.127
125Landsbygdsmentorerna, intervju 2012-05-03. Landsbygdsmentorerna är en ekonomisk förening med verksamhet i elva län. Föreningens målsättning är att arbeta med kompe- tensutveckling och rådgivning för att därigenom hjälpa till att bevara butik, drivmedels- försäljning samt övrig service på en ort.
126Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, intervju 2012-04-03.
127Coompanion, enkätsvar 2012-06-11.
111
2012/13:RFR4 LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT
4.3.7 Erfarenheter från de tre länen
Fördelningen av medel
I tabellen nedan redovisas fördelningen av medel till åtgärd 321 mellan de tre län som ingår i denna studie (2012-09-05).
Tabell 14: Fördelning på län för åtgärd 321 i de tre studerade länen, exklusive annan offentlig medfinansiering
Län | Service | Särskilda | Totalt (kr) | Andel av de |
| (kr)* | bred- |
| medel som har |
|
| bandsmedel |
| fördelats till |
|
| (kr) |
| samtliga län till |
|
|
|
| åtgärd 321 (%) |
Kalmar | 15 431 936 | 3 300 750 | 18 732 686 | 2,5 |
Norrbotten | 25 469 244 | 16 161 750 | 41 630 994 | 5,6 |
Västra Götaland | 84 176 210 | 13 249 500 | 97 425 710 | 13,2 |
Anmärkning: I beloppet (*) ingår även 12,5 mnkr som har omfördelats av Länsstyrelsen i Västra Götaland samt 2 mnkr som har om fördelats av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Västra Götalands län
Organisation, genomförandestrategi m.m.
Västra Götalandsregionen ansvarar för den regionala tillväxtpolitiken i länet. En stor del av de tillgängliga utvecklingsresurserna kanaliseras genom det regionala tillväxtprogrammet (RTP). RTP i Västra Götaland består dels av ett regionövergripande program, dels av program för de fyra delregionerna Göteborg, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg. Tillväxtprogrammet är antaget av regionfullmäktige och gäller under perioden 2008–2013.
I länets genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet framhålls att landsbygdsprogrammet ska ses som ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingspolitiken. Det betonas att den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning även utgör en övergripande ram för det nationella landsbygdsprogrammet. Genomförandestrategin för Västra Göta- lands län sägs vara ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla även mer sårbara delar av länet.
I genomförandestrategin redovisas länets prioriteringar. Länets fokusom- råden är primärproduktion, förädlad mat, restaurangnäring och matturism. Bland prioriteringarna nämns bl.a. att satsningarna ska medverka till att förbättra/stärka ett lokalt engagemang för att påverka landsbygdens trivsel och drivkraft att påverka sin framtida utveckling.
När det gäller den aktuella åtgärden 321 nämns att en uppgradering av bredbandsstamnätet på landsbygden kommer att genomföras med medel från Västra Götalandsregionen och länets kommuner under 2011–2013. Landsbygdsprogrammets viktigaste roll är att fullborda kedjan fram till konsument genom att ekonomiskt stödja bredbandsföreningar. Landsbygds- programmet i Västra Götalands län kommer därför att avsätta minst 20 mil-
112
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
joner kronor under 2011–2013 till bredbandsföreningar som bygger bred- band på landsbygden.
I genomförandestrategin betonas också vikten av samverkan med Västra Götalandsregionen kring insatsområden som kan stödjas via det ovan om- nämnda regionala tillväxtprogrammet, exempelvis it-infrastruktur och kommersiell service. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har sedan länge haft en samverkansgrupp för landsbygdsfrågor.
För perioden 2007–2013 har man avsatt en budget på 97,4 miljoner kro- nor för åtgärd 321.128 Målen med insatserna inom åtgärden är att:
•öka diversifieringen hos kvarvarande butiker eller drivmedelsstationer på landsbygden
•öka servicen på landsbygden
•öka utbudet av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för ungdomar på landsbygden
•öka tillgången till it-kommunikation för landsbygdsföretag i glest befolkade områden.
Följande prioriteringar har angetts:
Företagsstöd
•Företag som har potential att finnas kvar efter tre år och som gynnar
både kvinnors och mäns möjligheter att vara verksamma på landsbyg- den.129
•Dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och i vissa fall fackhandelsbu- tiker utanför mindre tätorter (< 3000 invånare) som diversifierar sin verksamhet.
•Verksamheter som ökar utbudet av eller vidareutvecklar service och kultur-, idrotts- eller fritidsaktiviteter på landsbygden.
Projektstöd
•Projektet har en plan som på ett tydligt sätt kan beskriva mål, genom- förande och förväntat resultat.130
•Projekt som i sin projektplan på ett tydligt sätt kan beskriva hur både kvinnors och mäns möjligheter att vara verksamma på landsbygden kommer att gynnas.
•Projekt som skapar förutsättningar att behålla grundläggande service- företag på landsbygden.
•Projekt som startar eller vidareutvecklar kultur-, idrotts- och fritids- verksamheter på landsbygden.
•Projekt som utförs av privata, offentliga eller ideella initiativtagare för projektering och investering i första hand av bredbandslösningar och i andra hand av förbättrad vattenkvalitet i områden på landsbygden där
128Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2011.
129Denna prioriteringsvariabel gäller för samtliga företagsstöd.
130Denna prioriteringsvariabel gäller för samtliga projektstöd.
113
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
annan aktör inte kommer att tillhandahålla tjänsten. I den reviderade versionen av genomförandestrategin från december 2011 understryks att landsbygdsprogrammets stöd för bredbandsutbyggnad är ekono- miskt likvärdigt med det kanalisationsstöd som hanteras av Västra Gö- talandsregionen.
Av genomförandestrategin framgår vidare att företagsstöd beviljas med 25 procent av de stödberättigade kostnaderna. Om det i affärsplanen på ett tydligt sätt framgår hur man avser att gynna både mäns och kvinnors möj- ligheter att vara verksamma på landsbygden ges ytterligare 5 procent. Högst 900 000 kronor kan beviljas inom en tvåårsperiod räknat från ansökan.
För projektstöd beviljas 20–100 procent av de stödberättigade kostnader- na. Stödbeloppet avgörs i varje enskilt ärende av projektets förväntade ef- fekt, andelen investeringar och möjligheten till annan finansiering.
Noterbart är att det i länets reviderade genomförandestrategi (december 2011) uttryckligen anges att man av budgetskäl endast lämnar stöd till bred- bandsföreningar under åren 2012–2013.
Fördelningen av stöd i Västra Götalands län inom ramen för åtgärd 321
I bilaga 7 redovisas de stöd inom åtgärd 321 som har beviljats i Västra Göta- lands län t.o.m. augusti 2012. Av tabellen i bilagan framgår att projektstö- den dominerar i länet. Hela drygt 99 procent av den totala stödsumma som har beviljats i länet har varit projektstöd. Ungefär hälften (43 procent) av den beviljade totalsumman har gått till bredbandsrelaterade satsningar. Den största av dessa projekt (utbyggnad av ett lokalt bredbandsnät i Baggebol- Salbo) har beviljats ca 4,1 miljoner kronor i stöd, dvs. ca 17 procent av den beviljade totalsumman. När det gäller bredbandssatsningarna i Västra Göta- lands län kan det för övrigt noteras att de i vissa fall kombineras med en utbyggnad/uppgradering av dricksvattenanläggningarna på den aktuella orten. Dricksvattenprojekt har även beviljats stöd utan att det finns en kopp- ling till utbyggnad av bredband.
Satsningarna på utveckling av lokal service som exempelvis dagligvaru- handel och drivmedelsstationer är relativt små i Västra Götalands län. Före- ningen landsbygdshandelns främjande (FLF) har beviljats stöd (ca 146 000 kronor) för att genomföra en förstudie om servicen på landsbygden i länet. Hela Sverige ska leva har drivit ett mindre projekt (stöd 100 000 kronor) för att informera om olika sätt att säkerställa tillgången till drivmedel på lands- bygden.
När det gäller andra satsningar än bredbandsutbyggnad och satsningar på att utveckla kommersiell service är bredden relativt stor i Västra Götalands län. En förhållandevis stor satsning (ca 1 miljon kronor i projektstöd) drivs av Västergötlands Fotbollförbund och syftar till att utveckla fotbollsklub- barna på landsbygden för att göra idrottsplatsen och föreningen till en mö- tesplats för bygden. Flera andra projekt med idrottsanknytning har beviljats stöd. Det handlar exempelvis om att bygga ishallar, ridhus, omklädningsrum och att återställa elljusspår.
114
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Bredband – från trög start till folkrörelse
Västra Götalandsregionen har beslutat om 60 miljoner kronor till utbyggna- den av bredband i länet. Ansvaret för bredbandsatsningarnas finansiering bygger på följande principmodell:
•från stamnätet till telefonstationen: regionen och de berörda kommu- nerna
•från telefonstationen och ut till fastigheterna: bredbandsföreningar med stöd från bl.a. landsbygdsprogrammet. Stödet har gjort att det nu kostar ca 15 000 kronor för ett hushåll att gå med (utan stöd uppges kostnaden bli ungefär den dubbla).
Tanken var att kommunerna först skulle ta fram ett bredbandsprogram, vil- ket dock resulterade i att det tog lång tid att komma i gång med arbetet. Därefter har det dock växt fram flera bredbandsföreningar i länet där olika eldsjälar driver på. Det blir uppenbart för allt fler att tillgång till bredband är en förutsättning för nästan allt företagande på landsbygden. Falköpings kommun anser att landsbygdsprogrammet har lett till att bredbandsutbygg- nad nu nästan har blivit en folkrörelse. En bredbandsförening i länet anser att bidraget från bl.a. landsbygdsprogrammet var bra. Projektet fick mycket pengar, men hade genomförts även utan stöd. Arbetet med bredband, vatten och avlopp har lett till en ökad sammanhållning i bygden. Alla har varit positiva och man har kunnat använda den kompetens som finns i bygden. Den som ger stöd (t.ex. länsstyrelsen) borde dock samordna det som kan göras samtidigt som bredband läggs, t.ex. om det finns behov av att samti- digt lägga vatten och avlopp. Föreningen anser att det i de fallen behövs mer långsiktighet från statens sida. Bristen på samordning bidrar till att det upp- står vita fläckar när det gäller bredbandsutbyggnaden.
Det regionala serviceprogrammets roll
Västra Götalandsregionen arbetar med servicefrågor genom det regionala serviceprogrammet för landsbygds- och skärgårdsområden i Västra Göta- land 2010–2014. Syftet med detta är att förbättra tillgången till offentlig och kommersiell service, bl.a. genom att stimulera nya kreativa lösningar för att förhindra nedläggningen av den sista butiken på orten.
Norrbottens län
Genomförandestrategi, mål, prioriteringar m.m.
Syftet med landsbygdsprogrammets tillämpning i Norrbottens län är att komplettera och förstärka effekterna av andra läns- eller regionspecifika strategier, åtgärder och program. Generellt sett ska landsbygdsprogrammet inriktas på åtgärder som är kopplade till landsbygdens resurser och riktar sig inte till åtgärder kopplade till övergripande strukturer i samhället.
I länets genomförandestrategi framhålls att långa avstånd och begränsad tillgång till offentlig och kommersiell service ofta är ett problem på lands-
115
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
bygden i Norrbotten, inte minst i inlandet.131 Att utveckla nya och alternati- va former för lokal service anges därför vara mycket viktigt för människors möjligheter och vilja att bo på landsbygden. En väl utbyggd bredbandsinfra- struktur ökar möjligheterna att bo och verka på landsbygden trots långa avstånd. Åtgärden prioriteras därför högt i Norrbottens genomförandestrate- gi.
Målen för åtgärden i länet är
•att öka det lokala serviceutbudet och utbudet av sociala aktiviteter
•att öka antalet boende på landsbygden, framför allt unga människor
•att alla ska ha tillgång till en väl fungerande it-infrastruktur.
Till målen har ett antal villkor ställts upp för att stöd ska betalas ut. Det gäller exempelvis krav på innovativa inslag i satsningarna och att insatserna kompletterar samhällets ansvar. Bland de prioriterade insatsområdena med koppling till åtgärd 321 nämns utbyggnad eller uppgradering av bredband i landsbygdsområden som har s.k. vita eller grå områden.132
I genomförandestrategin har man även satt upp ett antal prioritetshöjande kriterier till grund för urvalet av projekt. Det gäller exempelvis att insatserna ska bidra till stärkt konkurrenskraft för landsbygdens näringsliv och/eller en ökad tillväxt och sysselsättning eller att de baseras på en väl underbyggd marknadsundersökning eller motsvarande. Vidare listas ett antal kriterier till grund för prioriteringar inom en ansökan. Det handlar exempelvis om att stöd till fordon endast lämnas om det är särskilt motiverat eller att stöd till inköp av byggnader endast lämnas om det finns särskilda skäl.
När det gäller företagsstöden har man i Norrbotten beslutat att lämna stöd med max 25 procent av de stödberättigande kostnaderna i kustområdet och max 50 procent av stödberättigande kostnaderna i inlandet. För projektstöd gäller att minst 30 procent av stödet ska utgöras av annan offentlig medfi- nansiering men att avvikelser kan göras vid beredningen av det enskilda ärendet. När det gäller bredbandssatsningar ska den offentliga medfinansie- ringen, enligt länets genomförandestrategi, utgöra minst 25 procent.
Vidare anges att det i huvudfallet är upp till projektägaren att ordna an- nan offentlig medfinansiering, men att sådan medfinansiering även kan lämnas genom anslaget 33:1 och att detta då sker i samband med beredning- en av stödärendet inom landsbygdsprogrammet.133 Länets regionala tillväxt- program fungerar som ett styrdokument för prioritering när det gäller med- finansiering av åtgärder inom landsbygdsprogrammets axel 3 genom det nämnda anslaget. Det framgår också uttryckligen i länets genomförandestra- tegi att när ansökningar om regionala projektmedel handläggs ska det göras en avstämning mot landsbygdsprogrammet i de fall det handlar om åtgärder
131Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2010.
132I vita områden saknas bredband helt. I grå områden finns möjlighet till viss begränsad datakommunikation (< 2 Mbit/s).
133Beteckningen 33:1 syftar på det anslag inom utgiftsområde 19 Statsbudgeten som numera kallas 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.
116
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
som kan ha en koppling till programmet. Om det finns en tydlig koppling till de prioriteringar som görs i den regionala genomförandestrategin ska ären- det i första hand hänvisas till landsbygdsprogrammet. I varje ansökan som inkommer inom landsbygdsprogrammets axel 3 görs en prövning om ären- det kan medfinansieras genom de regionala projektmedlen. Vidare anges att målgruppen för regionala företagsstöd (som också finansieras via anslaget 1:1 inom utg.omr. 19 Regional tillväxt) till stor del sammanfaller med mål- gruppen för motsvarande ersättningar inom landsbygdsprogrammet, där- ibland målgruppen för åtgärd 321.
Gränsdragningar kommer att göras utifrån de prioriteringar som har an- givits i genomförandestrategin och i regelverket för de regionalpolitiska stöden. Tanken är att landsbygdsprogrammet ska bredda och utveckla möj- ligheter där de regionalpolitiska stöden inte är tillämpliga. Landsbygdspro- grammet kan t.ex. tillämpas i ett tidigare skede än vissa av de regionala företagsstöden.
Av genomförandestrategin kan man vidare utläsa att de mindre åtgärder- na inom axel 3 (däribland åtgärd 321) är lägre prioriterade då huvuddelen av projekt- och företagsstöden passar in i de högre prioriterade åtgärderna. Detta framgår också av att länsstyrelsen i Norrbottens län har valt att låta tilldelningen understiga Jordbruksverkets indikativa fördelning då myndig- heten anser att många projekt av denna typ antagligen kommer att hamna i Leader. Enligt tjänstemän på länsstyrelsen var bedömningen att projekt av mer lokal karaktär inom axel 3 som bl.a. gällde service och byautveckling i större utsträckning skulle hamna inom Leader då den lokala kopplingen är starkare inom dessa åtgärder. Åtgärderna ansågs i stor utsträckning överens- stämma med Leaderområdenas strategier och inom Leader var medfinansie- ring med privata resurser och ideell arbetstid möjlig till skillnad från vad som gäller inom axel 3. Detta har lett till att många projekt som skulle ha kunnat passa inom åtgärd 321 har hänvisats till Leader sedan Leaderområ- dena kom i gång med sitt arbete.
Regionalt serviceprogram för Norrbotten
Några av de insatsområden som har lyfts fram i länets regionala servicepro- gram överensstämmer med den regionala genomförandestrategin för lands- bygdsprogrammet 2007–2013 och delmålet om ett diversifierat landsbygds- företagande och en förbättrad livskvalitet. Finansiering genom åtgärd 321 av aktiviteter inom ramen för det regionala serviceprogrammet anges kunna vara möjlig.
I det regionala serviceprogrammet framhålls också att Tillväxtverkets medel för lokalt anpassade servicelösningar för perioden 2009–2011 även kan användas för att förstärka serviceinriktade åtgärder inom landsbygds- programmet. Insatserna ska då så långt som möjligt komplettera varandra och samordnas.
117
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
Regionalt strukturfondsprogram för övre Norrland
I det regionala strukturfondsprogrammet för övre Norrland slås det fast att vägledande för avgränsningar mot landsbygdsprogrammet är att målgrup- perna för landsbygdsprogrammet är snävare avgränsade i EU:s regelverk samt att åtgärderna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Vidare kommer landsbygdsprogrammets åtgärder att i första hand utgå från lands- bygdens resurser, lokala utvecklingsförutsättningar och mikroföretagan- de/småföretagande inom dessa ramar. När det gäller åtgärd 321 sägs det uttryckligen att stöd kommer att vara begränsat till projekt på lokal nivå, primärt som en del i en lokal utvecklingsstrategi.
Regionalt bidrag för projektverksamhet
Enligt genomförandestrategin kommer de regionala projektmedlen (anslag 1:1 inom utg.omr. 19 Regional tillväxt) att användas för att medfinansiera projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet. Styrande för användning- en av dessa medel är länets regionala utvecklingsprogram (RUP), det regio- nala tillväxtprogrammet (RTP) och gällande programdokument för struktur- fonderna. Som har nämnts ovan ska det göras en avstämning mot landsbygdsprogrammet om ansökningar om regionala projektmedel kan ha en koppling till programmet.
Fördelningen av stöd i Norrbottens län inom åtgärd 321
I bilaga 7 redovisas samtliga stöd inom åtgärd 321 som har beviljats i Norr- bottens län t.o.m. augusti 2012. Av tabellen i bilagan framgår att nio sats- ningar har beviljats stöd. Av dessa var sju projektstöd och två företagsstöd. Den totala beviljade stödsumman uppgick till ca 13 miljoner kronor. Av totalsumman gick ca 79 procent till ett projekt som går ut på att bygga en fiberoptisk förbindelse mellan ett antal byar i Pajala kommun.134
Av bilagan framgår vidare att man i Bodens kommun har drivit projektet ”Lokala servicelösningar”.135 Projektet syftar till att hitta lokala lösningar för service i byarna Harads och Gunnarsbyn. Totalt omfattade projektet 2,7 miljoner kronor varav 900 000 kronor kommer från landsbygdsprogrammet. Hela Sverige ska leva Norrbotten driver ett projekt i länet som syftar till att etablera en långsiktig samverkan mellan de som bedriver drivmedelshandel i länet för att stärka och stötta dessa (stödsumma ca 599 000 kronor).
Andelen annan offentlig medfinansiering inom åtgärden var i mitten av september 2012 drygt 26 procent. Medfinansiärer är kommuner, landstinget, Arbetsförmedlingen och PTS (bredbandssatsningar) samt regionala pro- jektmedel (anslag 1:1 inom utg.omr. 19 Regional tillväxt).
134Underlag till satsningarna i länet tas fram av It Norrbotten som samordnade bred- bandsutbyggnaden i Norrbottens 14 kommuner under 2000–2007. It Norrbotten startade som ett samverkansprojekt 1996. I dag drivs verksamheten i bolagsform med länets samt- liga kommuner och Norrbottens läns landsting som ägare.
135Bodens kommun, intervju 2012-03-30.
118
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
”Få sökande”
Länsstyrelsen i Norrbottens län slår fast att det har varit få sökande som fallit inom åtgärd 321. De intervjuade tjänstemännen konstaterar att alla framhåller betydelsen av serviceinsatser och att myndigheten på alla infor- mations- och dialogträffar med privatpersoner, företag, landsbygdsutveckla- re på kommunerna, landsbygdsorganisationer m.fl. har lyft fram åtgärder kring service på landsbygden som mycket viktiga. Trots detta var det var trögt att få in ansökningar med denna inriktning i början av programperio- den. Enligt länsstyrelsen är en möjlig förklaring till detta att det råder brist på eldsjälar. En annan förklaring kan, enligt länsstyrelsetjänstemännen, vara en bristande kunskap om stöden inom landsbygdsprogrammet. En tredje förklaring kan vara att många väntar på att kommunen ska ta initiativ och att ingen vill ta på sig rollen som projektägare. I det regionala serviceprogram- met sägs uttryckligen att kommunerna ska ta en större roll. Hela Sverige ska leva har tagit på sig projektägarskapet i några fall.
”Trög start men servicepengarna slut ändå”
Bristen på kunskap om eller intresse för att utnyttja tillgängliga medel för olika serviceprojekt illustreras också av att länsstyrelsen i november 2011 gick ut med ett pressmeddelande där man upplyste om att man hade medel för offentlig och kommersiell service för boende, företagare och besökare på landsbygden men att man saknade innovativa idéer och människor som ville göra något åt det.136
Pengarna till service i landbygdsprogrammet har trots detta tagit slut i Norrbotten. Även de extra medel som var öronmärkta för bredbandssats- ningar är intecknade. Det har dock inte överförts några pengar från service till bredbandssatsningar. Länsstyrelsen konstaterar att pengarna inom åtgär- den är slut samtidigt som de upplever ett ökat behov av dem. Myndigheten har fått medel från Tillväxtverket och PTS för att arbeta med service på landsbygden, men dessa medel har kommit i ett senare skede. Hade myn- digheten haft kvar pengar i åtgärd 321 hade dessa kunnat växlas upp till- sammans med övriga finansieringskällor.
Representanter för Bodens kommun som har drivit ett förhållandevis om- fattande serviceprojekt anser att det har skapat en bestående förändring på landsbygden i Bodens kommun. Tidigare satsningar har ofta avstannat när projekttiden har löpt ut. Människor har engagerat sig under projekttiden, men sedan har det hela ebbat ut. Detta projekt är dock annorlunda. Det har bl.a. lett till att företagen har börjat anställa. Det har växt fram underifrån och byggt på intensiv kommunikation. Kommunens representanter menar att initiativ till landsbygdsutveckling måste växa fram i byarna – hos ortsbe- folkningen och företagen. Det är människorna där som driver på utveckling- en. Dessutom är politikernas engagemang viktigt. Det är inte pengarna från
136 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2011.
119
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| landsbygdsprogrammet eller andra bidragsgivare som står i centrum för | |
| diskussionen. | |
| Utan stöd från landsbygdsprogrammet hade projektet dock inte genom- | |
| förts. Enligt kommunens representanter behövdes pengarna för att komma | |
| upp till en nödvändig nivå på projektets omfattning. | |
| Enligt kommunens representanter öppnade landsbygdsprogrammet upp | |
| ögonen på kommunen och möjliggjorde arbetet med lokala servicelösningar. | |
| Medlen har därför varit mycket viktiga. Projektet har även skapat nya ar- | |
| betssätt som har påverkat den kommunala förvaltningen. Mycket arbete har | |
| lagts ned på att informera de olika delarna av förvaltningen. Det har tidigare | |
| varit svårt för dem att se helheten. Det har därför varit positivt för projektet | |
| att ha direktkontakt med kommunalråden. Att driva projektet direkt under | |
| kommunalråden innebar att man kunde etablera en ny struktur som i viss | |
| mån gjorde att man kom ifrån de problem med stuprörstänkande som inte | |
| sällan är ett resultat av att man inom en kommun ofta är väldigt lojal med | |
| den egna linjeorganisationen. | |
| Hela Sverige ska leva Norrbotten konstaterar att det krävs lokalt engage- | |
| mang för att driva projekt kring service.137 Organisationen driver ett servi- | |
| ceprojekt med syfte att bl.a. stötta och stimulera nya servicelösningar på | |
| landsbygden. Det finansieras av länsstyrelsen och Tillväxtverket. På riksni- | |
| vå drev organisationen först ett nationellt serviceprojekt där fem byar från | |
| Norrbotten ingick. Hela Sverige ska leva Norrbotten driver nu ett steg 2- | |
| projekt i Norrbotten. | |
| Samordningen av statliga stöd? | |
| Som nämnts ovan påpekar Länsstyrelsen i Norrbottens län att med mer | |
| pengar inom ramen för åtgärd 321 hade dessa kunnat växlas upp tillsam- | |
| mans med övriga finansieringskällor. Myndigheten upplever här en viss | |
| brist på samordning av medel till olika typer av service mellan olika myn- | |
| digheter. En bättre samordning skulle kunna ha gett synergieffekter exem- | |
| pelvis när det gäller satsningarna på bredband. | |
| Kalmar län | |
| Genomförandestrategi, mål, prioriteringar m.m. | |
| I Kalmar läns genomförandestrategi utpekas ökad livskvalitet i attraktiva | |
| boendemiljöer genom lokal mobilisering, förbättrad infrastruktur, diversifie- | |
| rat näringsliv och utveckling av goda servicelösningar på landsbygden som | |
| ett av sex fokusområden. | |
| När det gäller länets prioriteringar inom axel 3 konstateras inledningsvis | |
| vikten av att utveckla kommersiell och offentlig service på landsbygden. Det | |
| understryks att servicen behövs för såväl boende som inflyttning och före- | |
| tag/företagsetableringar på landsbygden. Dagligvarubutiken tillhör en av de | |
| allra viktigaste servicetyperna – och inte bara för inköp. Den behövs också | |
|
|
|
| 137 Hela Sverige ska leva, Norrbottens län, intervju 2012-03-29. | |
120
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
som en samlingspunkt för ortens invånare. Att få tillgång till flera service- funktioner på en och samma plats ökar attraktionen att använda den lokala servicen. Samordningslösningar mellan olika servicegivare kan innebära att service kan behållas där den annars skulle ha försvunnit. Åtgärder som in- nebär en samordning och samverkan över traditionella sektorsgränser ska prioriteras. Allmänt accepterade mötesplatser ger möjlighet till utveckling och t.ex. ett kontinuerligt kulturutbud.
I områden med en minskande och åldrande befolkning är det av stor vikt att arbeta med frågor som rör livskvalitet och nya typer av servicelösningar.
I arbetet med axel 3 prioriterar Kalmar län därför bl.a. utveckling av bo- endemiljöer med ett långsiktigt perspektiv, särskilt fokus på samordnade lösningar för äldre samt utveckling av miljöer som är attraktiva för barnfa- miljer. Generellt för insatser under axel 3 gäller att de utifrån ett tydligt landsbygdsperspektiv ska komplettera och i vissa delar förstärka de strategi- er för tillväxt och utveckling som gäller i länet: Regionalt tillväxtprogram och Regional utvecklingsplan. Innebörden av detta är bl.a. att insatser inom åtgärd 321 har, mer än inom övriga områden, genomförts i samarbete med Regionförbundet utifrån den regionala utvecklingsstrategin. I ett flertal pro- jekt har både Regionförbundet och länsstyrelsen arbetat tillsammans för servicelösningar på landsbygden. Generellt präglas dessa projekt av en hel- hetssyn om följdeffekterna av en nedläggning men också om vilka värden som gör att människor vill bo på dessa orter.
I ett kompletterande dokument till länets genomförandestrategi redovisas följande prioriteringar när det gäller projektstöd inom åtgärd 321:138
•projekt som syftar till att utveckla nya former och lösningar på det kommersiella och offentliga distributions-/serviceutbudet på lands- bygden
•insatser som skapar förutsättningar för permanentboende på landsbyg- den
•projekt som har en tydlig positiv effekt på jämställdhet, integrations- arbete, samverkan för ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt ung- domars möjlighet till arbete och företagande på landsbygden
•projektets effekt för att nå miljömålen
•projekt som bidrar till minskad användning av fossila bränslen och till minskad klimatpåverkan.
Regionalt serviceprogram i Kalmar län
I januari 2010 antog Regionförbundets styrelse ”Regionalt Serviceprogram för Kalmar län”. I programmet konstateras att det inom landsbygdspro- grammets insatsområde ”Ökad livskvalitet och diversifiering för alla på landsbygden” går att söka stöd till satsningar inom bl.a. grundläggande service/tjänster.
138 Länsstyrelsen i Kalmar län, 2010.
121
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
| I en delredovisning från februari 2011 om arbetet med det regionala ser- |
| viceprogrammet framhålls att tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror |
| är förhållandevis god i Kalmar län. Kartor från Tillväxtanalys visar, med |
| undantag för skärgården, på förhållandevis korta restider till drivmedelsta- |
| tion och dagligvaror. Det finns dock några platser där man riskerar att förlo- |
| ra drivmedel och dagligvaruförsörjning, men dessa är under ”bevakning” |
| och insatser har i flera fall påbörjats för att undvika en nedläggning eller för |
| att hitta en hållbar lösning. |
| Dialogen mellan länsstyrelsen och Regionförbundet bl.a. för att diskutera |
| stöd till investeringar och projekt har, enligt vad som sägs i programmet, |
| varit god. Även kontakten med Hela Sverige ska leva/Länsbygderådet och |
| Landsbygdsmentorerna har varit intensiv. Dessa två aktörer förfogar över |
| viktig information om läget för kommersiell service i länet. Det förs även |
| diskussioner med näringslivet, inte minst i specifika projekt och genom |
| kommunernas näringslivschefer och liknande. |
| Vidare framhölls att många konkreta aktiviteter sker inom ramen för Hela |
| Sverige ska levas serviceprojekt där fyra orter i Kalmar län ingår. Vidare har |
| flera kommuner arbetat med att ta fram lokala serviceprogram. Samarbetet |
| med landsbygdsmentorer som stöttar handlare, kommuner etc. har utveck- |
| lats. |
| Fördelningen av stöd i Kalmar län inom åtgärd 321 |
| I bilaga 7 redovisas samtliga stöd inom åtgärd 321 som har beviljats i Kal- |
| mar län fram till augusti 2012. Av tabellen i bilagan framgår att sammanlagt |
| 18 insatser har beviljats stöd i länet (14 projektstöd och 4 företagsstöd). |
| Totalt har ca 7,8 miljoner kronor beviljats i stöd. Av totalsumman var ca 85 |
| procent projektstöd och resten företagsstöd. Två projekt har beviljats mer än |
| 1 miljon kronor i stöd. Båda dessa är bredbandssatsningar som tillsammans |
| svarade för knappt hälften (44 procent) av de projektstöd som har beviljats i |
| länet inom åtgärd 321. Noterbart är också att Regionförbundet har finansie- |
| rat en projektanställd bredbandssamordnare med medel från den aktuella |
| åtgärden. Samordnaren ska bistå byalag och föreningar med att söka medel |
| för bredbandsutbyggnad. Arbetet bygger på den bredbandsstrategi som läns- |
| styrelsen, Regionförbundet och länets kommuner gemensamt har tagit fram. |
| Under våren 2012 bedrevs dessutom ett projekt med bredbandsseminarier på |
| fyra platser i länet. |
| I Kalmar län har man även satsat på att stärka sådan service som daglig- |
| varuhandel och drivmedelsförsäljning. Under 2011–2012 driver Hela Sveri- |
| ge ska leva ett antal olika serviceprojekt. Satsningen ”Lokala servicelös- |
| ningar” drivs på 15 orter, varav fyra i Kalmar län. Inriktningen är att i |
| samverkan med kommunerna skapa och utveckla servicepunkter, dvs. mö- |
| tesplatser där invånarna kan få personlig service, rådgivning m.m. I länet har |
| även två andra övergripande serviceprojekt finansierats. Det är dels den |
| ekonomiska föreningen Landsbygdsmentorernas satsning på att i samverkan |
| med privata, ideella och offentliga aktörer förstärka och utveckla den lokala |
| servicen i länet, dels ett liknande projekt som drivs av efterföljaren till den |
122
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
numera nedlagda Föreningen för landsbygdshandelns främjande (FLF). Båda dessa projekt är främst inriktade på coachning av dagligvaruhandlare på landsbygden.
Det drivs även ett serviceprojekt i Kalmar län där Regionförbundet är projektägare. Projektet finansieras av landsbygdsprogrammet, Regionför- bundet och Tillväxtverket och drivs i nära samarbete med Hela Sverige ska leva. Under 2012 ska alla kommuner i länet välja ut en ort som ska ingå i projektet, dvs. sammanlagt tolv orter. Engagemanget är stort och ett antal stormöten har redan genomförts. Projektet är inriktat på metodutveckling och handlar främst om att hitta framgångsrika modeller samt att skapa nät- verk mellan orterna. En viktig aspekt är hur kommunerna arbetar med landsbygdsutveckling i sitt planeringsarbete.
När det gäller mer specifikt inriktade satsningar på service i länet som har finansierats genom åtgärd 321 kan uppförandet av en drivmedelsanläggning i Byxelkrok (Öland) nämnas. Det projektet har beviljats 625 000 kronor. En annan satsning på Öland (Degerhamn) är ombyggnaden av en gymnastiksal till gäst- och servicelokal (ca 656 000 kronor i stöd).
Ett mindre och något annorlunda projekt som har beviljats stöd (70 000 kronor) är genomförandet av en förstudie som syftar till att öka kunskaperna om tranportinfrastrukturen, näringslivsutvecklingen och servicebehovet i länets skärgårdsområden.
Svårt att få i gång bredbandsintresset
Det var inledningsvis inte så hög efterfrågan på stöd till bredband, antagli- gen på grund av att länet har varit väl utbyggt för ADSL. Det är först under våren 2012 som trycket på ansökningar har ökat. Om länet ska ha ett fullt utbyggt bredband enligt regeringens bredbandsstrategi 2020 uppskattas kostnaden till ca 400 miljoner kronor. Tillgången är ca 15 miljoner kronor. Den bredbandssamordnare som har delfinansierats av landsbygdsprogram- met under 2012 tros kunna bidra till ett ökat intresse för bredbandsfrågorna i länet.
Lokalt engagemang och coachning nyckelfaktorer
Länsstyrelsen menar att satsningar inom åtgärden sannolikt har lett till ett antal bevarade arbetstillfällen, bl.a. genom Landsbygdsmentorernas arbete för bevarande av lanthandel på landsbygden.139 Stödet inom åtgärd 321 bidrar ofta vid utbyggnad, nyköp av maskiner, investeringar av terminaler för spel etc.140 Hela Sverige ska leva i Kalmar län pekar på vikten av lokalt engagemang och delaktighet. Erfarenheterna visar att kommunerna har en viktig roll och att länsstyrelsens och Regionförbundets roll är att skapa för- utsättningar för service på landsbygden. En viktig förutsättning är dessutom att det finns en långsiktig grundfinansiering från staten. Om inte finns det en risk för att verksamheten faller när projektet är slut.
139Länsstyrelsen i Kalmar län, intervjuer 2012-05-03 och 2012-05-04.
140Ibid..
123
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| 4.4 | Biogas (åtgärderna 121, 311 och 312) |
4.4.1 Allmänt om biogas
Produktion och konsumtion
I Sverige producerades ungefär 1,4 TWh biogas från sammanlagt 229 röt- ningsanläggningar 2010.141 Den största mängden biogas, ca 44 procent (614 GWh) kom från reningsverk, 25 procent (344 GWh) från samrötningsan- läggningar, 22 procent (298 GWh) från deponier och 8 procent (114 GWh) från industrianläggningar. Småskalig biogasproduktion på gårdsnivå upp- gick till 1 procent (16 GWh) av den totala produktionen. Av den producera- de gasen uppgraderades 44 procent till fordonsgas, 44 procent används till
värmeproduktion, 4 procent gick till produktion av el och 8 procent fackla- des142 bort.
De huvudsakliga substraten för biogasproduktion var olika typer av av- fall, t.ex. avloppsslam, källsorterat matavfall och avfall från livsmedelsindu- strin. Av den uppgraderade gasen överfördes 170 GWh till det befintliga energigasnätet i sydvästra Sverige. Inleveranspunkter finns i Laholm, Fal- kenberg, Helsingborg, Malmö, Bjuv, Göteborg och Lund.143
Statliga stöd och biogasstrategi
Sedan slutet av 1990-talet har de lokala investeringsprogrammen (LIP) och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) bidragit till uppbyggnaden av bio- gas i landet. Klimpbidrag har gått till såväl produktion som användning av biogas. Ungefär en tredjedel av bidragen, ca 650 miljoner kronor, har gått till biogasprojekt under perioden 2003–2008. Cirka hälften av bidragspeng- arna gick till produktionsanläggningar för biogas, en fjärdedel har gått till infrastruktur, dvs. uppgraderingsanläggningar och tankställen. Drygt 10 pro- cent har gått till biogasfordon. Resterande bidrag har gått till övriga typer av biogasprojekt, till information samt till utvärdering av vissa projekt.
I juli 2009 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med Jordbruksverket och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig biogasstrategi. Syftet med strategin skulle vara att samordna in- satserna inom olika politikområden och skapa förutsättningar för en ökad biogasproduktion. I augusti 2010 redovisade myndigheterna ett förslag till strategi som bl.a. bestod av 30 förslag och slutsatser.144 Ett av förslagen var att biogasproduktion från gödsel skulle kompenseras för sin klimat- och miljönytta med ett särskilt produktionsstöd eller en ”metanreduceringser-
141Sveriges totala energitillförsel 2010 exklusive nettoelexporten uppgick till 616 TWh.
142Fackling innebär att gasen bränns bort, antingen av säkerhetsskäl eller på grund av överskott.
143Biogasportalen.
144Energimyndigheten, 2010.
124
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
sättning” på 20 öre/kWh producerad energi från stallgödsel. Detta är den s.k. 20-öringen som många refererar till i debatten om biogasens framtid.
De åtgärder som föreslås i strategin inbegriper bl.a. förslag om ändrade skatter, utredningar och översyn av lagar liksom frågor som myndigheterna själva råder över, t.ex. prioriteringar för forsknings- och utvecklingsverk- samhet. Av regeringens skrivelse Miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket (skr. 2011/12:124) framgår att de konkreta förslag och slutsatser som presenterades i strategin bereds inom Regeringskansliet, vilket också miljö- och jordbruksutskottet konstaterade i sitt betänkande 2011/12: MJU24.
4.4.2 Förslag
I en rapport från 2008145 föreslog Jordbruksverket att ett investeringsstöd för biogasanläggningar borde införas i det pågående landsbygdsprogrammet. För att nå den ambitionsnivå som Jordbruksverket föreslog beräknades inve- steringsstödet till en totalkostnad på 600 miljoner kronor för perioden 2009– 2013. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i december 2008 att inom ramen för landsbygdsprogrammet avsätta 200 miljoner kronor till ett inve- steringsstöd för biogasanläggningar under den aktuella perioden. Beslutet trädde i kraft i april 2009 då kommissionen fattade sitt beslut om godkän- nande.
4.4.3 Mål och villkor
Målet för biogasstödet är att minska utsläppen av växthusgaser från stall- gödselhantering i kombination med produktion av förnybar energi på lands- bygden. Biogasstödet kan lämnas till investeringar för att producera, lagra och förädla biogas, främst från gödsel. Exempel kan vara kompletta röt- ningsanläggningar eller specifika delar som exempelvis förbehandlingsan- läggningar, rötrestbrunnar och uppgraderingsanläggningar. Dessutom kan olika typer av biogasprojekt vara aktuella för projektstöd inom axel 3.
Biogasstödet kanaliseras både genom landsbygdsprogrammets axel 1 och axel 3 via följande åtgärder.
•121 Modernisering av jordbruksföretag. Det övergripande syftet med åtgärden är att påskynda företagens anpassning till nya marknadsför- utsättningar, men samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, mil- jövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Moderniseringsåt- gärden omfattar förutom jordbruksföretag även trädgårds- och renskötselföretag. Inom åtgärden kan stöd ges för investeringar i bio- gasanläggningar där all producerad energi används inom den egna gården. Vid en indikativ fördelning avsattes först 50 miljoner kronor inom åtgärden för biogasinvesteringar. Budgetram 2012: 45 miljoner kronor.
145 Jordbruksverket, 2008.
125
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
•311 Diversifiering. Inom den här åtgärden kan både företagsstöd och projektstöd lämnas. Det övergripande syftet är att genom ett större ut- bud av tjänster och produkter stärka lantbruksföretagen och öka lands- bygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism. Inom åt- gärden kan stöd ges för investeringar i biogasanläggningar för att utveckla en ny verksamhet inom ett jordbruksföretag. Hela eller delar av energin från biogasproduktionen ska säljas till annan verksamhet än den egna jordbruksproduktionen. Den här typen av biogasanläggning- ar kan även vara större rötningsanläggningar som ägs av flera jord-
bruksföretag tillsammans. Fram t.o.m. juni 2012 gällde ett bidragstak på 1,8 miljoner kronor för ett företag under en treårsperiod.146 Vid en indikativ fördelning avsattes 100 miljoner kronor inom åtgärden. Budgetram 2012: 135 miljoner kronor.
•312 Affärsutveckling i mikroföretag. Inom den här åtgärden kan både företagsstöd och projektstöd lämnas. Det övergripande syftet är att göra företagen konkurrenskraftiga och lönsamma på lång sikt genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden. Inom åtgärden kan stöd ges till mikro- företag för investeringar i biogasanläggningar. Fram t.o.m. juni 2012
gällde ett bidragstak på 1,8 miljoner kronor för ett företag under en treårsperiod.147 Vid en indikativ fördelning avsattes 50 miljoner kro- nor inom åtgärd 312. Budgetram 2012: 20 miljoner kronor.
Dessutom finns möjligheter att inom åtgärd 114 Kompetensutveckling söka medel för t.ex. rådgivning och utbildning inom biogasproduktion. För samt- liga åtgärder gäller att stöd får lämnas med högst 30 procent av de stödberät- tigande investeringskostnaderna (50 procent i vissa län i norra Sverige). Stöd kan utgå både som företagsstöd och projektstöd. I axel 3 finns dessut- om krav på offentlig medfinansiering med 20 procent för projektstöd.
För investeringsstödet finns en nationell genomförandestrategi som Jord- bruksverket har tagit fram och som ligger till grund för länsstyrelsernas beslut. Strategin reglerar bl.a. vad som avses med biogasanläggningar och fastställer att rötning av stallgödsel och rötrestlagring ska ha hög prioritet.
4.4.4 Medel och klimatnytta
Utöver de 200 miljoner kronor som har avsatts för investeringsstöd till bio- gasanläggningar i de tre nämnda åtgärderna finns ytterligare medel för olika åtgärder för förnybar energi. Medel har överförts från andra delar inom landsbygdsprogrammet till satsningar på förnybar energi. Inför 2010 för- stärktes utmaningen förnybar energi inom åtgärd 121 Modernisering med 180 miljoner kronor och inom åtgärd 311 Diversifiering tillfördes förnybar energi 136 miljoner kronor 2011. Inom åtgärd 312 Mikroföretag tillfördes förnybar energi 32 miljoner kronor.
146I slutet av juni 2012 beslutade kommissionen att höja av takbeloppet till ca 68 mnkr.
147Se föregående not.
126
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Med utgångspunkt från Jordbruksverkets tidigare nämnda rapport148 kan biogasstödet antas innebära en klimatnytta på mellan 150 000 och 220 000 ton CO2-ekvivalenter per år, beräknat på en sammanlagd energiutvinning av 0,3 TWh/år från rötning av stallgödsel.
4.4.5 Genomförande
Reglerna för biogasstödet var klara i juni 2009 och de första ansökningarna kom in under hösten samma år. Jordbruksverket uppmärksammade dock vissa problem i biogasstödet i ett tidigare skede. Ett problem är att stödet till mikroföretag (åtgärd 312) endast kan ges till företag med högst tio anställda. Företag med fler anställda, t.ex. samägda företag där lantbrukare går ihop för att starta biogasproduktion, kan inte ges stöd.149 Ett annat problem är bidragstaket på 1,8 miljoner kronor i åtgärderna 311 Diversifiering och 312 Mikroföretag. När det blir allt vanligare med samrötning mellan flera jordbruksföretag och utveckling av större anläggningar blir det låga takbe- loppet en hämmande faktor. Regeringen har därför ansökt om en ändring i landbygdsprogrammet hos EU-kommissionen som medger ett betydligt högre takbelopp. Den 27 juni 2012 beslutade kommissionen att godkänna en höjning av takbeloppet till i praktiken ca 68 miljoner kronor.150
När det blev känt att takbeloppet eventuellt skulle höjas ökade volymen av ansökta medel kraftigt. På några månader i slutet av 2011 inkom ansök- ningar som omfattade drygt 140 miljoner kronor, dvs. dubbelt så mycket som då fanns kvar av stödmedlen. I slutet av januari 2012 tvingades Jord- bruksverket att stänga åtgärd 121 Modernisering sedan alla tillgängliga medel antingen beviljats eller reserverats för ansökningar som var under handläggning. För åtgärderna 311 och 312 finns ansökningar långt över budget när takbeloppet höjts. Enligt Jordbruksverket finns det en uppenbar risk att sökande med större biogasobjekt, som valt att vänta in ändringen av
takbeloppet, får ett kraftigt reducerat stöd eller riskerar att bli helt utan stöd.151
4.4.6 Resultat
Eftersom biogassatsningen inom landsbygdsprogrammet inleddes först 2009 ingick den inte i den halvtidsutvärdering som SLU genomförde 2010.
I Jordbruksverkets årsrapport om landsbygdsprogrammet för 2011 sam- manfattas länsstyrelsernas rapporter. Om biogasstödet sägs bl.a. att många län aktivt prioriterar biogas och att det runt om i landet pågår ett arbete med att inventera och analysera möjligheterna till ökad biogasproduktion. Intres- set för biogasinvesteringar sägs också vara på uppgång. Samtidigt betonas att det fortfarande råder tveksamhet om lönsamheten hos biogasanläggning-
148Jordbruksverket, 2008, s. 23.
149Jordbruksverket, intervju 2012-02-10.
150Jordbruksverket, 2012c. Europeiska kommissionen, 2012.
151Jordbruksverket, 2012c.
127
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
ar, vilket bromsar investeringsviljan. Endast Västra Götaland och Jämtland skriver om en konkret positiv utveckling under 2011 för investeringsstödet. Det finns dock förhoppningar om att förbättrade stödvillkor från 2012 gör att fler biogasanläggningar kan etableras de närmaste åren. Efterfrågan på startstöd har i regel rapporterats som god och vissa län har gjort omfördel- ningar för att få mer pengar till åtgärden. Utnyttjandegraden är dock inte lika hög på alla håll och länsstyrelsen i Skåne skriver att stödet kräver särskild
uppmärksamhet och marknadsföring då det riskerar att inte utnyttjas fullt ut.152
Av följande tabell framgår antalet beviljade investeringsobjekt, antalet ärenden under handläggning samt beviljade och uppbokade medel för bio- gasstödet i samtliga tre åtgärder (121, 311, 312).
Tabell 15 Biogasstödet: beviljade investeringsobjekt och medel samt objekt under handläggning 2011 och 2012, samtliga åtgärder (121, 311, 312)
| Antal bevilja- | Antal objekt | Beviljat stöd | Uppbokat, |
| de objekt | under hand- | (mnkr) | under hand- |
|
| läggning |
| läggning |
|
|
|
| (mnkr) |
Maj 2011 | 26 | 10 | 58 | 12 |
Juni 2012 | 64 | 26 | 90 | 206 |
Källa: Jordbruksverket. |
|
|
| |
Tabellen visar en kraftig ökning av antalet objekt mellan 2011 och 2012, vilket främst beror på att uppgiften om att takbeloppet eventuellt skulle höjas blev känd.
Ett problem med biogasstödet – vid sidan av de regelbegränsningar som redovisats ovan – är bristen på pengar i åtgärderna. Åtgärd 121 stängdes i januari 2012 till följd av brist på medel. Beträffande åtgärderna 311 och 312 är storleken på ansökningarna större än tillgängliga medel. I juni 2012 upp- gick ansökningarna till ca 125 miljoner kronor över befintliga medel. Tabel- len nedan visar på ett underskott i återstående medel i samtliga åtgärder, men särskilt i åtgärd 312 Mikroföretag.
152 Jordbruksverket, 2012a.
128
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Tabell 16 Biogasstödet: Budgetläge den 11 juni 2012 (mnkr)
Åtgärd | Budget- | Hittills | Återstående | Under | Återstående |
| ram | beviljade | medel efter | hand- | medel efter |
|
| medel | beviljade | lägg- | handläggning |
|
|
|
| ning |
|
121 | 45 | 38,7 | 6,4 | 11,2 | –4,8 |
311 | 135 | 46 | 62 | 71,7 | –9,7 |
312 | 20 | 5,8 | 10,2 | 122,7 | –112,5 |
Källa: Jordbruksverket
Jordbruksverket har i sin dialog med Landsbygdsdepartementet tagit upp frågan om att förstärka budgeten för biogasstödet. Departementet uppger dock att det inte finns några sådana prioriteringar men att frågan ska beaktas i utformningen av nästa landsbygdsprogram.153
I följande tabeller redovisas antalet beviljade investeringsobjekt, antalet ärenden under handläggning samt beviljade och uppbokade medel för re- spektive åtgärd. Sammanställningarna för respektive åtgärd visar att mer än hälften av alla biogasobjekt ligger inom åtgärd 311 Diversifiering och en dryg tredjedel inom åtgärden 121 Modernisering. Båda åtgärderna riktas till jordbruksföretag. Objekten inom åtgärd 312 Mikroföretag är vanligtvis mer omfattande och kostnadskrävande, och det är inom denna åtgärd det största underskottet på medel återfinns.
Tabell 17 Biogasstödet åtgärd 121 Modernisering154: beviljade invester- ingsobjekt och medel samt objekt under handläggning, juni 2012
| Antal beviljade objekt | Beviljat stöd (mnkr) |
Biogasanläggningar | 17 | 34,67 |
Rötrestbrunnar | 9 | 1,82 |
Övrig biogas | 1 | 2,16 |
Totalt beviljat | 27 | 38,65 |
| Antal objekt under | Uppbokat, under hand- |
| handläggning | läggning (mnkr) |
Biogasanläggningar | 5 | 11,16 |
Rötrestbrunnar | 0 | 0 |
Övrig biogas | 0 | 0 |
Totalt under hand- | 5 | 11,16 |
läggning |
|
|
Totalt beviljat och uppbokat |
| 49,81 |
Källa: Jordbruksverket |
|
|
153Jordbruksverket, 2012c.
154Åtgärd 121 stängdes i januari på grund av att samtliga medel är beviljade eller uppbo- kade.
129
2012/13:RFR4 LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT
Tabell 18 Biogasstödet åtgärd 311 Diversifiering: beviljade invester- ingsobjekt och medel samt objekt under handläggning, juni 2012
| Antal beviljade objekt | Beviljat stöd (mnkr) |
Biogasanläggningar | 28 | 43,77 |
Rötrestbrunnar | 1 | 0,23 |
Övrig biogas | 4 | 2 |
Totalt beviljat | 33 | 46 |
| Antal objekt under | Uppbokat, under hand- |
| handläggning | läggning (mnkr) |
Biogasanläggningar | 10 | 64,39 |
Rötrestbrunnar | 0 | 0 |
Övrig biogas | 3 | 7,28 |
Totalt under hand- | 13 | 71,67 |
läggning |
|
|
|
|
|
Totalt beviljat och uppbokat |
| 117,67 |
Källa: Jordbruksverket. |
|
|
Tabell 19 Biogasstödet åtgärd 312 Mikroföretag: beviljade invester- ingsobjekt och medel samt objekt under handläggning, juni 2012
| Antal beviljade objekt | Beviljat stöd (mnkr) |
Biogasanläggningar | 2 | 2,24 |
Rötrestbrunnar | 0 | 0 |
Övrig biogas | 2 | 3,6 |
Totalt beviljat | 4 | 5,84 |
| Antal objekt under | Uppbokat, under hand- |
| handläggning | läggning (mnkr) |
Biogasanläggningar | 7 | 114,1 |
Rötrestbrunnar | 0 | 0 |
Övrig biogas | 1 | 8,58 |
Totalt under hand- | 8 | 122,68 |
läggning |
|
|
Totalt beviljat och uppbokat |
| 128,52 |
Källa: Jordbruksverket. |
|
|
Utöver det direkta investeringsstödet till biogasanläggningar inom de ovan nämnda åtgärderna har medel inom landsbygdsprogrammet fördelats som projektstöd för utvecklingen av biogasproduktion. Inom utmaningarna för- nybar energi och klimat har t.o.m. juni 2012 ca 34 miljoner kronor fördelats till olika typer av kompetensutvecklings- och projektstöd för biogas. Dessa inbegriper både nationella och regionala projektstöd. De två tyngsta poster- na utgörs av de två nationella projekten Biogasaffärer på gården (rådgiv- ningsprojekt till lantbrukare, drygt 4 miljoner kronor) och Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå (uppföljningsprojekt av anläggningar i
130
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
drift, drygt 7 miljoner kronor). Det finns också teknikutvecklingsprojekt för rötning av olika typer av grödor, för- och efterbehandling vid rötning, olika former av förstudier och regionala lokaliseringsstudier. En del av dessa projekt finansieras även från annat håll än via landsbygdsprogrammet.
4.4.7 Geografisk fördelning
För att ge en bild av den geografiska fördelningen av biogasstödet redovisas i följande sammanställning antal beviljade och ännu ej beslutade ansökning- ar fördelade länsvis. Län där inga ansökningar har inkommit har inte tagits med i sammanställningen.
Tabell 20 Beviljade och ännu inte beslutade ansökningar om biogasstöd (augusti 2012)
Län | Antal beviljade ansök- | Antal ej beslutade an- |
| ningar om biogasstöd | sökningar om biogasstöd |
Södermanland | 0 | 2 |
Östergötland | 4 | 4 |
Jönköping | 1 | 0 |
Kronoberg | 1 | 2 |
Kalmar | 3 | 1 |
Gotland | 1 | 0 |
Blekinge | 1 | 0 |
Skåne | 11 | 0 |
Halland | 13 | 1 |
Västra Götaland | 21 | 9 |
Värmland | 1 | 3 |
Örebro | 1 | 0 |
Dalarna | 0 | 3 |
Gävleborg | 1 | 1 |
Västernorrland | 1 | 0 |
Jämtland | 4 | 0 |
Västerbotten | 1 | 0 |
Norrbotten | 1 | 0 |
Totalt | 66 | 26 |
Källa: Dataunderlag från Jordbruksverket.
Av tabellen framgår att de biogasobjekt som hittills har beviljats stöd främst finns i Västra Götalands, Hallands och Skåne län. Koncentrationen till dessa län kan delvis förklaras av att de har en omfattande jordbruksproduktion och god tillgång på gödsel och andra substrat. Dessutom finns en, i jämförelse med andra län, mer utvecklad konsumtion och avsättningsstruktur i form av fler tankställen för fordonsgas, ett större antal gasdrivna fordon samt närhet till det befintliga gasnätet i den sydvästra delen av landet.
131
2012/13:RFR4 LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT
4.4.8 Erfarenheter från de tre länen
Erfarenheter från Kalmar län
Enligt Regionförbundet i Kalmar är bidragen från landsbygdsprogrammet genom länsstyrelsen och bidragen från Regionförbundet mycket viktiga för landsbygdsutvecklingen, och det är bra att landsbygdsprogrammet har lyft upp biogasen.
Det regionala målet i Kalmar län är att vara fossilbränslefria 2030. Regi- onförbundet tog hösten 2008 initiativ till en studie om biogasens potential i Kalmar län. Studien, som togs fram med stöd från landsbygdsprogrammet, visar att det finns tillräckligt mycket avfall, avloppsslam och gödsel i länet för att tillverka biogas motsvarande minst 290 GWh per år, vilket motsvarar en tiondel av alla drivmedel som används i Kalmar län. Den stora utmaning- en är, enligt Regionförbundet, att få fram förnybara drivmedel. Biogasen har i Kalmar identifierats som viktig och strategisk. Mönsterås kommun har också genomfört förstudier om biogas med stöd från landsbygdsprogram- met. Syftet har varit att undersöka möjligheten att producera biogas i samar- bete med Södra Cells massafabrik. På Öland genomför Borgholm Energi en förstudie om biogas där man har sökt pengar från landsbygdsprogrammet.
Biogas från lantbruket har en stor potential, men det är, enligt Regionför- bundet, svårt att gå från planer till verklighet. Ett problem är att få utveck- lingen av produktion, distribution och konsumtion av biogas att gå i takt. Regionförbundet menar att biogasen är en samhällsnytta som ska ses i ett helhetsperspektiv. Det är viktigt att införa produktionsstöd för rötning av gödsel, och man undrar vad som har hänt med Energimyndighetens förslag om 20-öringen.155 Vidare behöver nya substrat och ny teknik utvecklas, och det bör införas nationella mål för biogasutvecklingen liksom långsiktiga spelregler för producenter och konsumenter. Takbeloppet i landsbygdspro- grammet (1,8 miljoner kronor per anläggning) är alltför lågt och ett hinder för fortsatt utbyggnad. Även utbyggnaden av biogasmackar borde kunna få stöd, enligt Regionförbundet.156
Länsstyrelsen i Kalmar län menar att biogasstödet är av marginell bety- delse och inte i närheten av att räcka till eftersom en biogasinvestering kan landa på 50–80 miljoner kronor.157
Exempel
Ett av de företag som har ingått i uppföljningen bildades 2011 och har i dag 19 delägare. Företagets mål är att bygga en stor biogasanläggning för pro- duktion av fordonsgas. Ett tjugotal lantbrukare ska samverka och leverera gödsel till anläggningen. Projektet belönades med en Ullbagge vid Lands-
155 Energimyndighetens förslag om införande av ett produktionsstöd på 20 öre per kWh för energi producerad av stallgödsel. Se även avsnitt 4.4.1 ovan.
156 Regionförbundet i Kalmar län, intervju 2012-05-03.
157 Länsstyrelsen i Kalmar län, intervjuer 2012-05-03 och 2012-05-04.
132
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
bygdsgalan 2011158. Arbetet med företaget började 2007. Under perioden 2009–2010 inleddes ett Leaderprojekt, fler lantbrukare inbjöds att delta och 2011 bildade man bolaget. Företaget har ansökt om 26,2 miljoner kronor i stöd inom åtgärd 312 Mikroföretag.
Förutsättningen för att utveckla företaget är att Kalmar länstrafik kommer att satsa på biogas som drivmedel för sina fordon och att det därför kommer att behövas stora mängder fordonsgas. Länstrafiken hade i juli 2012 ännu inte fattat beslut i frågan.
Den planerade biogasanläggningen beräknas kosta ca 70 miljoner kronor, och man planerar produktionsstart till januari 2014. Produktionen beräknas till 2 miljoner normalkubikmeter (Nm3)159 med en möjlig produktionsvolym på 4 miljoner Nm3. Behovet beräknas till 10 miljoner Nm3 2017. De 21 gårdar som samverkar i dag har högst 7 kilometer till den planerade anlägg- ningen – närheten är viktig eftersom transportkostnaden är hög. Anlägg- ningen kommer att ligga vid E22 där även en biogasmack planeras.
Lantbrukarna i företaget upplever att de själva har fått skapa en marknad av de politiska visionerna. De anser att mål och visioner ska vara verklig- hetsförankrade, annars blir det bara tomma ord. Råvaran finns och produk- tionen tror man att man kommer att klara medan distributionen upplevs som ett problem. Det finns nästan ingen marknad för biogas i Kalmar län i dag eftersom det saknas gasledningar och antalet biogasmackar är mycket få.
Företaget menar att en gemensam anläggning har flera fördelar. Bland annat är det enklare att hantera miljökraven, man blir mindre sårbar och man kan optimera substratet. Den biogödsel som kommer att produceras i an- läggningen kommer att innehålla 12–15 procent mer näringsämnen och mindre fosfor. Energiproduktion i form av biogas kan på så sätt vara dels en nyckel för minskad miljöpåverkan i växtodlingen, dels också en förutsätt- ning för ökad livsmedelsproduktion i redan produktionsintensiva bygder.
Ett dilemma för företaget är att kunna få ut ett pris som ger lönsamhet. Både produktion och konsumtion av biogas måste därför stimuleras, enligt företaget. Offentliga aktörer bör främja utvecklingen genom t.ex. kollektiv- trafik som drivs på biogas. Om metangasreduceringsstödet (20-öringen) hade funnits hade man byggt anläggningen redan nu – 20-öringen är den marginal som behövs för att säkerställa verksamhetens lönsamhet. Ett pro- duktionsstöd är viktigare än investeringsstödet, menar man från företaget, och det finns en osäkerhet kring hur stort investeringsstödet i landsbygds- programmet blir. Bidrag från landsbygdsprogrammet är ett sätt att stärka kalkylen för att investera i en biogasanläggning.160
158Ullbaggen är ett pris för landsbygdssatsningar som delas ut i sju olika kategorier av Landsbygdsnätverket.
1591 Nm3 biogas motsvarar 1,1 liter bensin.
160Företag i Kalmar län, intervjuer 2012-05-04.
133
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT |
Erfarenheter från Norrbottens län
Enligt LRF Norrbotten är biogassatsningen inom landsbygdsprogrammet mycket viktig. Oklarheten om hur mycket pengar som finns för biogasstöd är dock ett problem. Staten har, enligt LRF, sänt många olika signaler om pengar finns eller inte.161
Den aviserade höjningen av taket för bidragen till biogasinvesteringar har, enligt Länsstyrelsen i Norrbottens län, lett till många ansökningar och de åtgärder som kan ge stöd är översökta. Detta har bl.a. bidragit till att företagen bakom en planerad anläggning i Piteå har hejdat sig i sina inve- steringsplaner. Det är inte bra att pengarna inte räcker till, menar länsstyrel- sen – det ger konstiga signaler till företagen.162
Exempel
Ett jordbruksföretag utanför Luleå har sedan 1975 en djuruppfödning med ca 16 000 slaktsvin. Gården har 15 anställda och ett eget slakteri, och den största delen av fodret odlas på egna marker. Tidigare lämnade gården bort restavfallet från slakten, vilket var en dyr hantering. Gårdens ägare bestäm- de sig i slutet av 1990-talet för att i stället satsa på en biogasanläggning som kunde behandla både svingödsel och bislaktprodukter.
År 2000 togs den nya biogasanläggningen i bruk. Den biogas som produ- ceras försörjer byggnaderna med värme och el. Dessutom bildas ett över- skott av el, vilket ger en extra förtjänst till företaget. Investeringen som gjorts i biogasanläggningen kommer att betalas av inom en tioårsperiod. Företaget är den första storskaliga gårdsbiogasanläggningen i Sverige.
Biogasanläggningen består av två rötkammare med en total volym på 2 300 m3. I dessa rötas varje dag ca 50 ton svingödsel och ca 5 ton slakteri- avfall som kommer dels från den egna gården, dels från slakterierna i Skel- lefteå och Ullånger. Anläggningen genererar runt 9 600 MWh biogas per år. Gasen renas från svavel och vattenånga, och varmvattnet går till en 60 m3 stor ackumulatortank som förser hela gården med hetvatten. Resten av ener- gin i biogasen utnyttjas för produktion av el. Via en 16-cylindrig 35-liters gasmotor produceras varje år 4 300 MWh el som säljs till Luleå Energi, varav ca 60 procent köps tillbaka till gårdens egen elförsörjning.
Totalt producerar anläggningen ca 18 000 ton biogödsel årligen. Denna lagras i flera gödselbassänger och sprids sedan med flytgödselspridare till omkringliggande åkermark. Gården är självförsörjande, och de 200 hektar åker som omgärdar byggnaderna producerar foder åt grisarna.
Investeringen i biogasanläggningen var 20 miljoner kronor och bekosta- des med egna medel samt 30 procent i bidrag. Hemtagningstiden för inve- steringen beräknas bli maximalt tio år. Prisskillnaden mellan såld el och inköp av el till gårdens eget behov är ungefär 25 öre per kWh, vilket mot-
161LRF Norrbotten, intervju 2012-03-29.
162Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29.
134
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
svarar elcertifikatavgiften. Eftersom man inte längre behöver betala deponi- avgifter och transportkostnader för slaktavfallet ökar förtjänsten ytterligare.
Inom det nuvarande landsbygdsprogrammet har gården fått ca 2,2 miljo- ner kronor i stöd för att delfinansiera en uppgradering av anläggningen för högre utbyte av gas och ökad lönsamhet. Stödet har gått via åtgärd 121 Mo- dernisering. Den totala kostnaden för investeringen var 7,2 miljoner kro- nor.163
Erfarenheter från Västra Götalands län
Västra Götaland är ett av de län som har kommit längst i utvecklingen av produktion och konsumtion av biogas. Tillgången på substrat är god, och det finns en marknad för avsättning av fordonsgas. Dessutom finns ett relativt sett välutvecklat distributionsnät med tankställen för gasfordon. En tredjedel av samtliga ansökningar om biogasstöd inom landsbygdsprogrammet kan hänföras till Västra Götaland.
Västra Götalandsregionen gör regelbundna avstämningar med länsstyrel- sen när det gäller biogasstödet. Regionen finansierar stöd till projekt, medan länsstyrelsen via landsbygdsprogrammet stöder företagsinvesteringar. Bio- gas Väst är ett regionalt utvecklingsprogram för ökad produktion och an- vändning av biogas med inriktning på fordonsgas. Målet för programmet är att öka produktionen och användningen av biogas med 200 procent till 2013. Programmet bygger på en bred samverkan mellan olika aktörer i biogasked- jan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustrin, drivmedelsföretag och forskning. Målet är att produktionen och använd- ningen av biogas som fordonsdrivmedel ska vara 2,4 TWh i Västra Götaland 2020. Det finns förhållandevis många tankställen för fordonsgas i länet, ca 40 stycken, och omkring 8 000 gasdrivna fordon.164
Biogas Skaraborg och SkaraborgsGas
SkaraborgsGas I är ett utvecklingsprogram som innehåller flera projekt och verksamheter för produktion av biogas för fordon. Det fungerar som ett forum för information och utvecklingsarbete, och en viktig del är att det etableras lokala affärsutvecklingsgrupper.
SkaraborgsGas II är ett fortsättningsprojekt för att om möjligt förverkliga de möjligheter som identifierades i SkaraborgsGas I. Projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för produktion, distribution och avsättning av biogas från jordbruket. Målet är att lantbrukare med intresse för att produce- ra biogas ska få förbättrade tekniska och affärsmässiga förutsättningar för affärsutveckling. Projektet drivs av Innovatum165 som projektägare tillsam- mans med lantbrukare, LRF i Väst, Hushållningssällskapet Skaraborg, Ska- raborgs Kommunalförbund, Biogas Väst och FordonsGas Sverige AB.
163Företag i Norrbottens län, intervju 2012-03-29 samt Biogasportalen.
164Västra Götalandsregionen, intervju 2012-04-17.
165Innovatum är en teknikpark i Trollhättan som finansieras av ett antal offentliga aktörer.
135
2012/13:RFR4 | LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | |
| Som ett resultat av projekt SkaraborgsGas har den ideella föreningen | |
| Biogas Skaraborg bildats. Hushållningssällskapet är projektägare till detta | |
| affärsutvecklingsprojekt. Biogas Skaraborg har ca 60 medlemmar och ska | |
| vara den samlande lantbrukarkraften för lönsam biogasutveckling. | |
| Det finns mycket substrat i Skaraborg, och många jordbrukare är intres- | |
| serade av att börja med biogasproduktion, enligt Hushållningssällskapet. Det | |
| finns 8 produktionsanläggningar i dag i Skaraborg men man har för projek- | |
| terat ytterligare 28 och avvaktar bättre lönsamhet. | |
| Underlaget för gårdsbaserad biogasproduktion bör enligt Hushållnings- | |
| sällskapet vara gårdar som producerar mer än 10 000 m³ gödsel per år mot- | |
| svarande ca 200 mjölkkor. Osäkerheten kring biogasens utveckling är dock | |
| stor, och ekonomin i verksamheten bedöms vara dålig, vilket gör att många | |
| jordbrukare tvekar. Hushållningssällskapet menar att det behövs större be- | |
| slutstrygghet och mer hållbara och långsiktiga spelregler om biogasen. Ett | |
| problem för biogasproducenter är att miljötillsynsavgifterna är höga. Hus- | |
| hållningssällskapet menar att det är orättvist att en investering som förbättrar | |
| miljön och knappt lönar sig också medför höga tillsynsavgifter. | |
| Hushållningssällskapet upplever att handläggningen på länsstyrelsen av | |
| biogasstöden fungerar bra. Investeringsstöd för biogas är mycket bra och | |
| absolut nödvändigt för stora anläggningar. Ett problem är dock att taket på | |
| 30 procent eller högst 1,8 miljoner kronor för investeringar i gårdsanlägg- | |
| ningar missgynnar lantbrukare som vill gå ihop och bygga större anlägg- | |
| ningar. På sikt vore det dock kanske bättre att införa ett driftsstöd, men först | |
| och främst måste marknaden och strukturerna finnas. Hushållningssällskapet | |
| anser att det under en övergångsperiod borde finnas både investeringsstöd | |
| och driftsstöd och hänvisar till att det i Danmark och Tyskland finns drifts- | |
| stöd.166 | |
| Exempel | |
| En av de biogasanläggningar som har ingått i uppföljningen anlades 2011 | |
| och kostade totalt 6,8 miljoner kronor. Stödet från landsbygdsprogrammet | |
| (åtgärd 311 Diversifiering) uppgick till 1,8 miljoner kronor. Stödet var, | |
| enligt företagaren, avgörande för beslutet att investera i en biogasanläggning | |
| – om företaget inte hade fått stöd så hade man inte byggt anläggningen. | |
| Vid gården produceras bl.a. slaktgrisar och gräsmattor. 4 800 grisplatser | |
| ger 9 000 m3 flytgödsel som rötas i två steg (2 x 510 m3) med värmeåtervin- | |
| ning. Dessutom finns tillgång till gräsklipp från den egna produktionen. | |
| Anläggningen producerar kraftvärme och el – ca 1 500 MWh per år. | |
| Ägaren fick information från länsstyrelsen om möjligheten till stöd från | |
| landsbygdsprogrammet. Företaget upplever att det finns ett stort intresse för | |
| biogas på länsstyrelsen, och man ser inga problem i regelverket för lands- | |
| bygdsprogrammet. Däremot var det krångligt och tidskrävande att söka | |
| tillstånd för biogasanläggningen, vilket man har gjort fyra gånger hittills. | |
|
|
|
| 166 Hushållningssällskapet Skaraborg, intervju 2012-04-18. En kort redogörelse för biogas- | |
| stödet i Danmark och Tyskland återfinns i bilaga 4. | |
136
LANDSBYGDSPROGRAMMETS RESULTAT | 2012/13:RFR4 |
Det tog cirka ett år varje gång att få igenom en miljökonsekvensbeskrivning. Detta hämmar den som vill bygga och komma i gång. Om det tar så lång tid att få ett tillstånd hinner mycket ändras under tiden, och långa handlägg- ningstider gör det svårt att planera, enligt företagaren.
Företaget räknar med att betala av investeringen på tio år, vilket upplevs vara en alltför lång tid. Man efterlyser ett statligt driftsstöd till produktionen i form av den s.k. 20-öringen. Driftsstöd är bättre än investeringsstöd när det gäller mindre projekt – för större projekt är det tvärtom, menar företagaren, som anser att det behövs statliga stöd för att biogasen ska komma i gång.167
167 Företag i Västra Götalands län, intervju 2012-04-18.
137
2012/13:RFR4
5 Samordning och samverkan
Iakttagelser i sammanfattning
–Landsbygdsfrågor berör flera departement och centrala myndigheter. Samverkan mellan myndigheterna är av olika slag, och i stort fungerar den bra. Några aktörer har lyft fram frågan om arbetsfördelningen mel- lan myndigheterna och pekat på otydlig styrning och samordning samt oklar administrativ struktur. Samarbetet över länsgränserna upplevs i vissa fall vara begränsat, men det finns exempel på sådant samarbete. Inom länen finns ett upparbetat samarbete mellan olika aktörer.
–Företag och projekt har framfört att kontakterna med de handläggande myndigheterna har varit goda.
–Det finns många olika stöd som kan gå till landsbygden. Landsbygds- programmet är ett av dessa stöd, och många söker stöd från olika källor. Landsbygdsutveckling handlar om att se till helheter, och då kan upp- delningen av statens insatser på olika program och åtgärder vara ett hin- der. Att det finns olika former av stöd från olika myndigheter som riktar sig till samma målgrupp kan upplevas som krångligt av de sökande, bl.a. eftersom olika blanketter ska fyllas i och skickas till olika myndigheter.
–Flera aktörer har pekat på behov av mer samordning mellan olika former av stöd till landsbygden. Det är viktigt med tydlig gränsdragning och att undvika dubbelfinansiering. Det är också viktigt att olika insatser kan ge synergieffekter, vilket dock är svårt att planera för.
5.1Departementen och landsbygdsfrågorna
Flera departement arbetar med landsbygdsfrågor
Regeringen uppger att landsbygdsfrågorna är något som berör alla departe- ment i någon mån, vilket innebär att olika delar av Regeringskansliet arbetar med landsbygdsfrågor. På regeringens webbplats formuleras det på följande sätt:
Att skapa tillväxt på landsbygden är inte bara en uppgift för ett poli- tikområde. Landsbygdsdepartementet med de gröna näringarna som bas är en stor och viktig del, men utvecklingen på landsbygden är be- roende av fler politikområden. Aktuella områden som får ett djupare fokus är t.ex. skola och omsorg, kommersiell service, infrastruktur och kultur – allt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden. Här behöver politikområdena samarbeta om vi ska uppnå resultat.168
168 Webbplatsen www.regeringen.se.
138
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
Regeringen har för riksdagen redovisat att samordningen av arbetet med landsbygdsfrågor inom Regeringskansliet har förbättrats. Regeringen menar att den förbättrade samordningen har stärkt landsbygdsperspektivet och tydliggjort det inom ett stort antal politikområden.169
Landsbygdsdepartementet uppger att en arbetsmetod för att ”landsbygds- säkra” beslut håller på att arbetas fram inom Regeringskansliet och att arbe- tet förankras genom en arbetsgrupp med deltagare från flera departement som regeringen upprättade under 2012. Syftet med gruppen är att identifiera vilka processer och beslut som påverkar landsbygden. I ett tidigt skede ska man säkerställa att landsbygdens förutsättningar beaktas i dessa beslut. Landsbygdsdepartementet uppger att landsbygdssäkringen innebär att man alltid ska fråga sig om ett beslut innebär fler eller färre jobb på landsbygden och om beslutet gör det lättare eller svårare att leva där.170
I uppföljningen har flera aktörer uppmärksammat att landsbygdsfrågor och landsbygdsprogrammet berör flera departement. Ett antal aktörer har kommenterat frågan. Exempelvis Hela Sverige ska leva menar att lokal utveckling på landsbygden är en fråga som flyttas mellan olika departement och myndigheter. Organisationen konstaterar att landsbygdspolitiken i dag handläggs främst inom Landsbygdsdepartementet, men att även Näringsde- partementet har olika uppgifter inom landsbygdsområdet. Hela Sverige ska leva menar att detta innebär att en hel del faller mellan stolarna och politik- områdena.
Tjänstemän vid Näringsdepartementet uppger att man inför nuvarande period diskuterade om landsbygdsprogrammets axel 3 skulle hanteras av Näringsdepartementet eller Landsbygdsdepartementet. Placeringen uppges vara ett resultat av en politisk avvägning.
Regeringskansliets kontakter med aktörerna
För att upprätthålla dialogen med berörda parter är tanken att Landsbygds- departementet två gånger per år bjuder in aktörer och organisationer till ett landsbygdsforum där man har möjlighet att diskutera olika landsbygdsfrågor som berör olika politikområden. Forumet ska fungera som en arena där man dels ska kunna berätta om arbetet inom Regeringskansliet, dels få möjlighet att få in synpunkter och idéer från externa aktörer runt om i landet. Statssek- reteraren vid Landsbygdsdepartementet håller i forumen. Det första mötet ägde rum i maj 2012.171 I uppföljningen har inga synpunkter på landsbygds- forumet framförts.
169Prop. 2011/12:1 utg.omr. 23.
170Webbplatsen www.regeringen.se.
171Ibid.
139
2012/13:RFR4 SAMORDNING OCH SAMVERKAN
5.2 Centrala myndigheters arbete med landsbygdsprogrammet
Flera centrala myndigheter arbetar med landsbygdsfrågor
Det finns olika typer av samverkan mellan de olika myndigheterna. Jord- bruksverket har i uppföljningen framfört att man försöker samarbeta med Tillväxtverket och ESF-rådet i nationella frågor och i samband med fond- samordning. Jordbruksverket har vidare framfört att man har en öppen dia- log med Energimyndigheten och nämner särskilt att samarbetet fungerar väl med Energimyndighetens programråd för gas. Jordbruksverket uppger även att man har mycket kontakter och bra samarbete med PTS om bredbandsfrå- gor. Från t.ex. Näringsdepartementet framförs att det inte finns några signa- ler på att samverkan mellan de berörda myndigheterna på central och regio- nal nivå inte skulle fungera.
Skogsstyrelsen är ny som behörig myndighet inom landsbygdsprogram- met denna period, varför man har utvecklat ett samarbete med olika aktörer som i stort uppges fungera bra. Skogsstyrelsen har ett bra samarbete med Jordbruksverket och har deltagit i partnerskapen som länsstyrelserna ansva- rar för. Skogsstyrelsen menar att man behöver bli mer aktiv inom Lands- bygdsnätverket och i arbetet med regional utveckling. Sammantaget har samarbetet utvecklats positivt under perioden som man har varit med i landsbygdsprogrammet. Hushållningssällskapens förbund har upplevt att Skogsstyrelsen var passiv i inledningsskedet av det nuvarande landsbygds- programmet, vilket enligt förbundet gjorde att frågor som ligger i zonen mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen inte fick optimalt utnyttjande eller genomförande inom landsbygdsprogrammet. Förbundet betonar dock att Skogsstyrelsen under slutet av programmet har blivit betydligt mer synlig och aktiv.
Sametinget har framfört att genomförandet har präglats av nya direktiv och regler från Jordbruksverket, vilket i sin tur har inneburit en lite ryckig organisation. Sametinget har vidare betonat att Jordbruksverket och länssty- relserna under lång tid har samarbetat kring jordbruksstöd och har redan upparbetade arbetsformer, vilket har inneburit att Sametinget upplever att man har kommit lite vid sidan av. Sametinget betonar att man är en liten myndighet med ganska små resurser och att man hade förväntat sig ett större stöd.
Tillväxtanalys uppger att man har ett bra utbyte med Jordbruksverket på flera nivåer. De båda myndigheterna har möten, och Jordbruksverket använ- der Tillväxtanalys årliga rapport om regional tillväxt. RAÄ menar att sam- verkan med Jordbruksverket i specifika frågor på nationell nivå fungerar bra. Ibland kan det däremot bli problem när det inte finns tillräcklig kultur- miljökompetens.
140
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
Arbetsfördelning mellan centrala myndigheter
Några aktörer har lyft fram frågan om arbetsfördelningen mellan de olika myndigheterna. Jordbruksverket upplever att gränssnittet mellan Jordbruks- verket och Tillväxtverket är något oklart i vissa frågor, dock inte när det gäller stödgivningen, för vilken det finns särskilda rutiner. Ett antal aktörer har betonat att även andra myndigheter än Jordbruksverket arbetar med landsbygdsutveckling. Exempelvis Landsbygdsmentorerna menar att Till- växtverket borde ha ansvar för en viss del av de frågor inom landsbygdsut- veckling som handlar om service.
Tillväxtanalys har konstaterat att Jordbruksverket svarar för både genom- förande och analys av bl.a. landsbygdsprogrammet. Inom andra områden har dessa båda uppgifter delats upp på olika myndigheter. Tillväxtanalys menar att det är oklart om fördelarna eller nackdelarna med en sådan uppdelning överväger. Å ena sidan hänger den operativa verksamheten och analysen ihop. Å andra sidan är analysmyndigheterna en bra bro mellan akademin och verksamheterna.
Landsbygdsnätverket
Några aktörer har kommenterat Landsbygdsnätverket och dess betydelse. Coompanion menar att Landsbygdsnätverket har fungerat mycket bra och varit betydelsefullt. Nätverket har fungerat som en länk till Jordbruksverket och en mötesplats för aktörer som arbetar för landsbygdens utveckling. Sveriges Hembygdsförbund menar att Landsbygdsnätverket är en värdefull aktör och mötesarena för information och genomförande av landsbygdspro- grammet. Hushållningssällskapens förbund menar att Landsbygdsnätverket har haft en viktig uppgift och att det har varit en viktig aktör för att bistå vid genomförande av landsbygdsprogrammet:
Ett imponerande stort antal (över 100) nationella organisationer har blivit medlemmar i Landsbygdsnätverket. Flera av dessa har tidigare varit undervärderade angående deras betydelse för landsbygden. Ett sådant exempel är Svenska Fotbollförbundet med deras verksamhet över hela landet och inte minst på landsbygden. Landsbygdsnätverket med sina nätverksträffar och arbetsgrupper har på ett positivt sätt lyft fram frågor som är av stor betydelse för landsbygdens utveckling. Här har Landsbygdsnätverket lyckats samla flera aktörer kring en gemen- sam fråga. Det är angeläget att Landsbygdsnätverket får en liknande roll också i det kommande landsbygdsprogrammet.172
Internationellt samarbete
I uppföljningen har mycket få aktörer kommenterat förekomsten av interna- tionellt samarbete i landsbygdsfrågor. Bland andra LRF har dock framfört att det är viktigt med utbyte med andra EU-länder när det gäller landsbygds- programmet. LRF menar att det borde finnas mer erfarenhetsutbyte med andra länder, även när det gäller utvärderingar, inte minst eftersom det är ett
172 Hushållningssällskapens förbund, e-brev 2012-06-14.
141
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN |
| gemensamt regelverk. Falköpings kommun har uppmärksammat behovet av |
| internationellt samarbete när det gäller Leader. |
5.3 Regionala myndigheters arbete med landsbygdsfrågor
Länsstyrelserna och samverkan i landsbygdsfrågor
Uppföljningen visar att det förekommer visst samarbete mellan olika läns- styrelser. De är indelade i samverkansregioner som träffas regelbundet. Grannlän har också haft kontakt med varandra kring strategier för att regler- na inte ska bli alltför olika mellan länen. Dessutom har landsbygdsdirektö- rerna vid länsstyrelserna ett eget nätverk där man i vissa frågor bl.a. samlar ihop länsstyrelsernas synpunkter på olika förslag från Jordbruksverket. Man är inte alltid av samma uppfattning på alla länsstyrelserna, bl.a. eftersom förutsättningarna varierar mellan olika delar av landet.173
Länsstyrelserna i Norrbottens län och Västerbottens län har regelbundna möten ungefär en gång per år inom respektive arbetsområde. Det händer även att de båda länsstyrelserna beviljar gemensamma bidrag och svarar på remisser gemensamt. De fyra nordligaste länen har s.k. fyrlänsträffar för de regionala stöden, men där tas även landsbygdsprogrammet upp. Vid träffar- na har man t.ex. pratat om gränsdragningsproblem. Dessa träffar kan ses som en form av kompetensutveckling där erfarenhetsutbyte är ett viktigt inslag. Servicefrågor och entreprenörskap har diskuterats på några av träf- farna. Tjänstemän vid Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att man har kon- takter med handläggare på andra länsstyrelser. Vidare samverkar länsstyrel- sen i Kalmar med lokala utvecklingscentrum, näringslivsutvecklare, landsbygdsutvecklare, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Havs- och vatten- myndigheten samt kommunala företrädare. Samverkan sker främst genom spontana kontakter i samband med konkreta ansökningar. Samverkan sker även inom ramen för länspartnerskapet som sammanträder fyra gånger per år. Partnerskapet är rådgivande i strukturfondsarbetet när det gäller att foku- sera på rätt fond och finansiering. Ändringar i landsbygdsprogrammet beslu- tas av partnerskapet.
Ett antal aktörer har i uppföljningen framfört att samarbetet över läns- gränserna är begränsat. Exempelvis Tillväxtverket menar att länsstyrelserna inte fokuserar på att samarbeta med varandra kring utvecklingsfrågor. Till- växtverket uppger att man därför har arbetat med att föra samman länssty- relserna för att diskutera olika frågor om serviceutveckling. LRF menar att länsstyrelserna har svårt att samarbeta över länsgränserna, vilket man menar är ett stort hinder för att arbeta med tillväxt. Det har bidragit till att LRF som projektägare i stället för att göra en stor ansökan som täcker flera län måste göra mindre, länsvisa ansökningar, vilket innebär att man tappar kostnadsef-
173 Jordbruksverket, intervju 2012-02-10, och Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29.
142
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
fektivitet och samverkansfördelar. LRF menar att det finns flera orsaker till svårigheterna att samarbeta över länsgränserna, bl.a. att länsstyrelserna har olika pengapåsar och personliga orsaker.
LRF Norrbotten har framfört att länsstyrelsens olika delar även behöver samarbeta bättre internt. RAÄ menar att samordningen varierar mycket på länsstyrelsenivå och att enheterna ofta har mycket olika ekonomiska förut- sättningar. Olika kompetenser organiseras på varierande sätt inom länssty- relserna. Ibland finns kulturmiljökompetens på landsbygdsenheten, ibland sker ett nära samarbete i särskilda samordningsgrupper medan det i andra fall endast sker sporadiska samråd. RAÄ konstaterar att den kursverksamhet som var vanligare i tidigare programperioder ofta ledde till mer samarbete inom länsstyrelsens olika kompetensområden. Även länsstyrelsens egen personal höll sig då mer uppdaterad inom samtliga ämnesområden, vilket ledde till bättre samsyn utåt gentemot jordbrukare och andra sökande.
Sametinget arbetar främst med de samiska organisationerna, men uppger att man har goda erfarenheter av samarbete med länsstyrelserna, inte minst när det gäller tillskjutande av offentliga medel från länsstyrelserna i de norra länen.
Länsstyrelsernas samarbete med regionerna i landsbygdsfrågor
Inom den regionala tillväxtpolitiken har olika myndigheter och organ på regional nivå större uppgifter. Det handlar om kommunala samverkansor- gan, regionala självstyrelseorgan och länsstyrelserna. Tillväxtverket menar att det finns en inbyggd problematik i rollfördelningen på länsnivå i och med att tillväxt- och utvecklingsfrågor numera i första hand är regionernas ansvarsområde och att länsstyrelserna därmed har fått en mer förvaltande roll. Det kan innebära att det kan bli svårt för enskilda handläggare på läns- styrelserna att få gehör för tillväxt- och utvecklingsperspektiven i arbetet. SKL menar att landsbygdsprogrammet riskerar att förlora i effektivitet ge- nom att ansvaret för dess genomförande regionalt ligger på länsstyrelserna även i de län där länsstyrelserna inte har ansvaret för den regionala utveck- lingen. SKL har i remissvar och i andra sammanhang påpekat att lands- bygdsprogrammet skulle kunna få andra effekter om det genomfördes med stöd av de regionala utvecklingsstrategierna.
Uppföljningen visar dock att de regionala organen inte upplever rollför- delningen som oklar. I Västra Götaland arbetar regionen med egenfinansie- rade stöd och stöd från andra EU-fonder, medan länsstyrelsen arbetar med projektstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen och regionen lotsar de bidragssökande så att de hamnar hos rätt instans. Länsstyrelsen menar att det är bra att landsbygdsprogrammet ligger på läns- styrelsen – det innebär bl.a. att länsstyrelsen kan integrera arbetet med landsbygdsprogrammet i sitt övriga arbete – men i och för sig skulle stöden inom axel 3 också kunna ligga på regionen och därmed bli ett slagkraftigt instrument tillsammans med de övriga statliga stöd som regionen har. Läns- styrelsen uppger att samverkan mellan länsstyrelsen och regionen fungerar mycket bra. Kravet på offentlig medfinansiering i landsbygdsprogrammet
143
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN | |
| har bidragit till att länsstyrelsen samarbetar med regionen. Antagligen hade | |
| de båda aktörerna samarbetat även utan detta krav. De intervjuade tjänste- | |
| männen vid länsstyrelsen menar att de båda aktörerna drar åt samma håll, | |
| men på lite olika sätt. Ibland kan målen vara olika men de behöver inte vara | |
| motstridiga. Som exempel nämns målen för biogas, där länsstyrelsen har ett | |
| mål som anger antalet företag och regionens mål är antalet TWh. | |
| Länsstyrelsen i Kalmar län uppger att man har ett bra samarbete med Re- | |
| gionförbundet som har en del av medlen för regional utveckling i Kalmar | |
| län. Vid bidragsgivning har länsstyrelsen regelbundna avstämningar med | |
| Regionförbundets projektkontor och företagsstödshandläggare för att se till | |
| att medel ur rätt fond används till rätt insats. Vid behov tar länsstyrelsen | |
| spontana kontakter med Regionförbundet. De båda aktörerna har ett nära | |
| samarbete, och ett exempel är arbetet med bredbandsstrategin. Även Regi- | |
| onförbundet menar att samverkan med länsstyrelsen fungerar bra. Region- | |
| förbundet får en lista på de ärenden som man ska besluta inom landsbygds- | |
| programmet i syfte att undvika dubbelarbete m.m. De båda aktörerna uppger | |
| att de försöker att synkronisera så mycket som möjligt och tipsa varandra | |
| om olika saker. | |
| Många länsstyrelser | |
| Ett antal aktörer har i uppföljningen uppmärksammat att i och med att | |
| landsbygdsprogrammet handläggs av samtliga länsstyrelser är många myn- | |
| digheter i Sverige involverade i arbetet. Intervjuade tjänstemän vid ESV har | |
| gjort reflektionen att handläggningen skulle kunna centraliseras till färre | |
| länsstyrelser. Dagens upplägg innebär att det kan bli olika rutiner och att | |
| olika kulturer utvecklas på olika länsstyrelser. | |
| Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter | |
| När det gäller samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna har det | |
| i uppföljningen inte framkommit några problem. Jordbruksverket är utbeta- | |
| lande myndighet och länsstyrelserna har därför mycket kontakter med ver- | |
| ket. ESV konstaterar att Jordbruksverket inte har något mandat att styra | |
| länsstyrelserna. ESV har uppfattat att Jordbruksverket är på gång med att | |
| öka sin styrning gentemot länsstyrelsen. Företagarna menar att mer kun- | |
| skapsutbyte mellan Jordbruksverkets och länsstyrelsernas handläggare å ena | |
| sidan och företagarna å andra sidan skulle kunna ge större utvecklingskraft. | |
| 5.4 | Lokala myndigheter och andra aktörer |
Kommunerna och arbetet med landsbygdsutveckling
På lokal nivå är kommunerna en viktig aktör när det gäller frågor om lands- bygden och dess utveckling. I denna uppföljning har samtliga tre intervjuade kommuner betonat vikten av kommunernas insatser för landsbygdsutveck- lingen.
144
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
Falköpings kommun har i uppföljningen betonat att kommunerna är in- tresserade av landsbygdsutveckling. Genom aktiv omvärldsbevakning an- svarar Falköpings kommun kontinuerligt för att initiera nya aktiviteter av vikt, som den sedan kan driva i egen regi eller i samverkan med andra aktö- rer eller lägga ut i sin helhet. Falköpings kommun uppger att man har ett strategiskt ansvar när det gäller företagsutveckling, näringsliv och lands- bygdsutveckling. Arbetet med landsbygdsutveckling utgår från kommunens landsbygdsprogram.174 Kommunen har under flera år strävat efter att stimu- lera till ett aktivt lokalt utvecklingsarbete på kommunens landsbygd. Som en fortsättning på det arbetet har man tagit fram ett kommunalt landsbygdspro- gram. I programmet formulerar kommunen sin syn på den kommunala rol- len på följande sätt:
Kommunen bör inte styra ett utvecklingsarbete på lokal nivå. Ett så- dant uppifrånstyrt arbete riskerar att misslyckas, eftersom initiativet då blir toppstyrt och saknar verklig förankring hos dem som är direkt be- rörda av det. Utvecklingsarbetet bör istället utgå från lokal nivå. Då har det bäst förutsättningar att bli lyckosamt och få förankring hos landsbygdsborna själva. Därför bör kommunen genom olika åtgärder uppmärksamma, stimulera, stötta och inspirera det lokala utvecklings- arbetet.175
Bodens kommun betonar vikten av att kommunerna bidrar till att skapa förutsättningar för företagande och samverkan på landsbygden. Som ett exempel på kommunens insatser för landsbygdsutveckling nämner man ett projekt som rör lokala servicelösningar, vilket finansieras av bl.a. lands- bygdsprogrammet. En stor del av projektet har handlat om att informera på de olika kommunförvaltningarna för att hjälpa dem att se helheten. Projektet har direktkontakt med kommunalråden, vilket har gjort att man har kunnat etablera en ny struktur som i någon mån har gjort att man har kommit ifrån problemen med stuprörstänkandet inom linjeorganisationen.
Ölands näringslivskontor bildades 2008 när näringslivskontoren i Borg- holms och Mörbylånga kommuner överfördes till Ölands Kommunalför- bund. Där har landsbygdsprogrammet delfinansierat en befattning som landsbygdsutvecklare. Fokus i arbetet ligger på bredband och kompetensut- veckling. En näringslivsstrategi har tagits fram med hjälp av Tillväxtverket. Där betonas bl.a. vikten av samarbete mellan företagen. Näringslivskontoret uppger att man inte kan ge råd eller hjälpa företag att fylla i ansöknings- blanketter om stöd från landsbygdsprogrammet, men att man gärna hjälper till att förklara t.ex. begrepp i ansökningshandlingarna och vad som ska finnas med. Dessutom lotsar man företagarna vidare om de behöver mer konkret hjälp. Näringslivskontoret skickar även ut ett nyhetsbrev till företa- gen på ön.
I uppföljningen har flertalet av de intervjuade pekat på att kommunerna borde ha en mer aktiv roll inom arbetet med landsbygds- och serviceutveck- ling. Exempelvis Tillväxtverket menar att kommunerna ofta är reaktiva och
174Webbplatsen www.falköping.se.
175Falköpings kommun, 2000.
145
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN | |
| agerar först när ett problem uppstår på landsbygden, t.ex. att en butik ska | |
| läggas ned. Tillväxtverket konstaterar samtidigt att många kommuner löser | |
| problemen utan att statliga myndigheter är medvetna om det och att det | |
| finns många goda kommunala lösningar. Tillväxtverket menar att intresset | |
| för servicefrågor har ökat från kommunerna. | |
| Uppföljningen visar att länsstyrelserna i sin handläggning av bi- | |
| dragsansökningar vill att kommunerna ska medverka i projekt som finansie- | |
| ras genom landsbygdsprogrammet. En sådan kommunal medverkan kan | |
| exempelvis ske genom medfinansiering eller genom att kommunrepresen- | |
| tanter ingår i arbetsgrupper. Sametinget uppger att två kommuner inom det | |
| samiska området har tagit på sig rollen som projektägare för att underlätta | |
| för de samiska företagen och organisationerna att genomföra projekt. | |
| Företagens och projektens kontakter med myndigheterna | |
| De företag och projekt som har ingått i denna uppföljning har framfört att | |
| kontakterna med länsstyrelserna har varit goda. Flera företag och projekt har | |
| framfört att bemötandet på myndigheterna har varit mycket bra. De kommu- | |
| ner och organisationer som har intervjuats har betonat att bemötandet på | |
| länsstyrelsen är mycket viktigt. Aktörerna i uppföljningen har varit positiva | |
| till länsstyrelsernas bemötande, men det har också framförts att det fungerar | |
| på olika sätt i olika län. Hela Sverige ska leva menar att länsstyrelsen har | |
| blivit bättre på att arbeta utåtriktat, men behöver utveckla arbetsformerna | |
| internt mellan enheterna. Ett av de intervjuade företagen beskriver kontak- | |
| terna med länsstyrelsen på följande sätt: | |
| Samarbetet med länsstyrelsen har gått bra. Efter att de hade beviljat | |
| stödet gjorde de en inspektion när investeringen var genomförd. Det | |
| fungerade bra. Det kändes bra att länsstyrelsen hade tilltro till företa- | |
| get – det kändes som ett kvitto.176 | |
| Företagarna konstaterar att samverkan och samordning ofta är svår att få till | |
| stånd, men givetvis är bra när det lyckas. LRF konstaterar att det länge har | |
| funnits en ambition att för företagen försöka skapa ”en väg in” till myndig- | |
| heterna. I praktiken är det svårt att hitta en sådan väg in. Det finns exempel | |
| på regioner som har satsat på arenor där sökande kan få hjälp av flera aktö- | |
| rer på en och samma plats och på så sätt bidra till att idéer kan lyftas fram | |
| till färdig ansökan och förhoppningsvis ge resultat för företagande på lands- | |
| bygden. | |
| Även när det gäller kontakterna med Jordbruksverket har det framförts att | |
| samarbetet fungerar bra. En del aktörer har pekat på att det finns en del | |
| handläggare på Jordbruksverket som upplevs som byråkratiska, men att det | |
| har blivit bättre. Hushållningssällskapens förbund menar att kontakterna | |
| med Jordbruksverket, och då framför allt landsbygdsenheten, har varit posi- | |
| tiva tack vare förbundets deltagande i olika referensgrupper och råd. För- | |
| bundet har också positiva erfarenheter av handläggningen av ansökningar. | |
| Däremot har förbundet varit mycket kritiskt till hur Jordbruksverket har | |
|
|
|
| 176 Företag i Västra Götalands län, intervju 2012-04-17. | |
146
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
skött sina utbetalningar i samband med rekvisitioner. Här har fördröjningen orsakat stora bekymmer inte minst från likviditetssynpunkt. Hushållnings- sällskapen har varit tvungna att låna stora belopp, som har medfört ränte- kostnader som man inte får ersättning för inom landsbygdsprogrammet. Förbundet har samtidigt betonat att den negativa situationen med fördröjda utbetalningar har blivit betydligt bättre under den senare delen av program- perioden.
Almi Norr menar att samverkan har ökat på ett mycket positivt sätt jäm- fört med tidigare, bl.a. genom fler gemensamma satsningar där organisatio- ner och myndigheter samverkar. Almi Norr menar att det bör framgå i regel- systemet att samverkan ska ske för att stöd ska beviljas, bl.a. eftersom samverkan leder till att företagens möjligheter att lyckas ökar markant. Sve- riges Hembygdsförbund menar att mycket positivt har skett för samverkan på flera plan men att betydligt mer kan göras. Den ideella sektorn skulle med ökade och väl riktade informationsinsatser och resurser kunna bidra mer till måluppfyllelsen inom landsbygdsprogrammet.
5.5Samordning mellan olika stöd
Landsbygdsprogrammet och andra stöd
Landsbygdsprogrammet har nära samband med åtgärder och insatser som genomförs med stöd av andra finansiella instrument inom EU. Åtgärderna för landsbygdsutveckling ska stödja och komplettera bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken. I det svenska landsbygdsprogrammet uppmärksammas bl.a. synergier mellan insatsområden och åtgärder med inriktning mot regio- ner, landsbygdsområden, jordbruk, skog och andra landsbygdsnäringar. Det betonas att koordineringen ska stärkas mellan aktiviteter som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska fiskerifonden (EFF) under programperioden. I programmet framförs att det är nödvändigt att tydliggöra olika mål, prioriteringar och förväntade resultat. Målgrupperna är olika för de olika fonderna och detta måste också uppmärksammas. I det praktiska genomförandet finns det be- hov av avgränsningar och begränsningar för att förebygga dubbelfinansie- ring, vara tydligare med vad varje fond bör finansiera och förenkla för mot- tagaren att ansöka om stöd. Det framförs vidare att möjliga synergier mellan programmen måste tas till vara.177
I ett informationsmaterial har Tillväxtverket beskrivit synergier och av- gränsningar mellan olika EU-fonder under perioden 2007–2013.178 Det konstateras att samtliga fonder har likartade allmänna utgångspunkter eller urvalskriterier som bl.a. gäller samordning, synergier, förenlighet med EU:s stadsstödsregler, genomförandekapacitet och kostnadseffektivitet. Utöver
177Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010.
178Tillväxtverket, 2010.
147
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN |
dessa generella kriterier knyts särskilda kriterier till olika åtgärder eller områden.
När det gäller landsbygdsprogrammet konstaterar Tillväxtverket att den huvudsakliga kopplingen till de regionala strukturfondsprogrammen rör axel 3. Landsbygdsprogrammets övriga axlar behandlar ämnen som inte är stöd- berättigande enligt regionala fonden eller ligger utanför fondens syfte.
I både landsbygdsprogrammet och strukturfondsprogrammen finns gene- rella skrivningar om avgränsningen mellan programmen. Den strategiska inriktningen hos strukturfondsprogrammen är hållbar tillväxt, stärkt konkur- renskraft och sysselsättning. Landsbygdsprogrammet har samma strategiska inriktning men åtgärderna utgår i första hand från landsbygdens samlade resurser, bl.a. de naturresurser som brukas och förvaltas av de areella när- ingarna, och vidare de lokala utvecklingsförutsättningarna och mikroföreta- gande inom dessa ramar.
Landsbygdsprogrammets insatser är i EU-regelverken tydligare avgrän- sade när det gäller målgrupp. Operativt kommer det att finnas synergier mellan programmen i frågor som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraften och syssel- sättningen. För landsbygdsprogrammet gäller det framför allt insatser i axel 3.
I informationsmaterial framhåller Tillväxtverket att det i dessa delar är viktigt att insatserna från respektive politikområden och program är väl samordnade både i planering och i genomförande.
Vidare sägs att lokala insatser för skärgårdar och öar, samer och rennär- ing samt service, med en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och till landsbygdens naturresurser och näringar, i första hand kommer att genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. Avgränsningar sägs därför vara särskilt nödvändiga, kopplade de till lokala förutsättningar för turism, samer, kompetensutveckling samt förnybar energi och bredbands- satsningar.
Det konstateras att bredbandssatsningar kan finansieras inom ramen för stöd till både regional utveckling och landsbygd. Inom landsbygdspro- grammet är stödet begränsat till s.k. vita områden179 på landsbygden. Vidare gäller att projekten företrädesvis ska genomföras av lokala grupper på landsbygden som själva tar initiativ till anläggningen. Vanligen är kommu- nen delaktig i projektet som medfinansiär (25 procent). Stödet kan uppgå till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. Inom regional utveckling är projekten större och har ingen bindning till landsbygden. Stödet kan uppgå till 50 procent av de stödberättigande kostnaderna.
När det gäller grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden (åtgärd 321) framhålls att stödet kommer att vara begränsat till projekt på lokal nivå, primärt som en del i en lokal utvecklingsstrategi. Ge-
179 Med vita områden avses områden som inte bedöms få bredband anlagt via marknadens aktörer inom den närmaste treårsperioden.
148
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
nerella infrastruktursatsningar är inte stödberättigade genom landsbygdspro- grammet.
I uppföljningen har aktörerna lämnat både positiva och negativa kom- mentarer om samordningen mellan stöden. Hela Sverige ska leva menar att samordningen mellan EU-programmen har varit ett problem. Organisationen har framfört att otydlig politisk styrning och samordning, regelverket samt den administrativa strukturen har hindrat lokala, smarta och billiga helhets- lösningar. Hela Sverige ska leva nämner som exempel att landsbygdspro- grammet i regel hanteras av länsstyrelsen och strukturpolitiken av region- förbunden.
LRF har framfört att samordningen mellan landsbygdsprogrammet och strukturfonderna är begränsad, men att samordningen i vissa län har fungerat bra. LRF menar att det finns en stor potential i att förbättra samverkan. Samordningen skulle enligt LRF kunna förbättras med både regionala fon- den och sociala fonden. LRF menar att det särskilt i län där det finns regio- ner är mycket stuprörstänkande. Bredband skulle kunna passa in bättre i strukturfonderna än i landsbygdsprogrammet. Om t.ex. landsbygdspro- grammet ger stöd till en biogasinvestering och kompetensutveckling skulle regionala fonden kunna gå in och ge stöd till uppbyggnad av strukturen för att distribuera gasen. LRF konstaterar att både landsbygdsprogrammet och sociala fonden ger stöd av sysselsättningsskapande karaktär. Hushållnings- sällskapens förbund menar att samverkan mellan landsbygdsprogrammet och strukturfonderna har varit mycket begränsad, inte minst beroende på okunskap om deras uppdrag och om möjligheter att bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Förbundet menar att förväntningarna är stora om en bättre samverkan i det kommande landsbygdsprogrammet.
Viktigt att undvika dubbelfinansiering av samma kostnader
I rutiner och checklistor ställs krav på att handläggande myndigheter ska säkerställa att det inte förekommer dubbelfinansiering av samma kostnader i ärendena. När ansökningarna skickas till länsstyrelsen ska de granskas innan prioriteringsprocessen påbörjas. Dessutom ska den sökande i sin ansökan redovisa om denne har ansökt om eller beviljats annat stöd. Näringsdepar- tementet har i uppföljningen betonat att både Jordbruksverket, Tillväxtver- ket och ESV inom ramen för respektive funktion har till uppgift att kontrol- lera om dubbelfinansiering förekommer.
Om det vid granskning av en ansökan framkommer att insatserna helt el- ler delvis ligger nära insatser som kan få stöd genom andra EU-finansierade program ska ansökan läggas åt sidan. Vid detta moment ska det även utredas om insatserna tidigare fått stöd från landsbygdsprogrammet. Om insatsen tangerar andra EU-finansierade program ska en sammanfattning av ansökan skickas till den berörda myndigheten. De berörda myndigheterna ska däref- ter rådgöra med varandra angående den aktuella ansökan. Om det finns risk
149
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN | |
| för dubbelfinansiering ska man besluta om vilka av berörda myndigheter | |
| som ska avslå ansökan.180 | |
| Uppföljningen visar att det finns ett nationellt samarbete mellan de olika | |
| fondmyndigheterna som syftar till att koordinera arbetet och säkerställa att | |
| dubbelfinansiering inte uppkommer.181 Det finns även ett motsvarande sam- | |
| arbete på regional nivå. I t.ex. Kalmar län har länsstyrelsen redovisat att | |
| samordning av stödgivningen sker genom samarbetet med Regionförbundet | |
| och genom avstämning, gemensamma möten och projektdiskussioner med | |
| potentiella projektägare. Den praktiska samordningen sker via kontaktper- | |
| soner hos respektive myndighet. Länsstyrelsen skickar sin beslutslista till | |
| Regionförbundet för avstämning, och Regionförbundet rapporterar månatli- | |
| gen vilka stödbeslut som har fattats. | |
| Länsstyrelsen i Västra Götalands län har framfört att samordningen mel- | |
| lan landsbygdsprogrammet (länsstyrelsen) och olika regionalpolitiska stöd | |
| (regionen) ofta sker i samband med medfinansieringen. När regionen ger | |
| regionala stöd kontaktar man alltid länsstyrelsen. När det gäller samordning | |
| mellan landsbygdsprogrammet och andra stöd från olika EU-fonder ska | |
| projektägaren intyga att denne bara söker bidrag från landsbygdsprogram- | |
| met och inte andra EU-bidrag. Medel från olika EU-fonder får inte läggas in | |
| i samma projekt. När det gäller projekt inom fisketurismen kontrollerar | |
| länsstyrelsen om EU:s fiskerifond ger bidrag till projektet innan man beslu- | |
| tar om ett eventuellt bidrag. | |
| I Norrbottens län har länsstyrelsens handläggare från inblandade enheter | |
| diskuterat typexempel och rutiner för avstämning. Avstämning görs sedan | |
| på handläggarnivå i samband med beredningen av respektive ärende. Interna | |
| gemensamma informationsträffar hålls också emellanåt. Ärenden där medel | |
| från både landsbygdsprogrammet och de regionala projektmedlen har an- | |
| vänts avser främst företagsstöd (eftersom regionala projektmedel inte går till | |
| företagsstöd), projekt som innehåller offentliga resurser samt ärenden av | |
| mer regional karaktär (inte lokal) såsom arbete med det regionala service- | |
| programmet. | |
| Svårigheter att hantera uppdelningen i olika programstrukturer | |
| Det finns flera olika finansieringskällor för insatser på landsbygden. Till- | |
| växtanalys menar att det borde gå att hitta bättre kopplingar mellan t.ex. | |
| landsbygdsprogrammet och strukturfondsprogrammet och att statsmakterna | |
| måste skaffa sig en målbild av vad man vill med de medel som avsätts. Fö- | |
| retagarna menar att man kanske bör samordna fler fonder för att underlätta | |
| och förenkla för aktörerna som ska söka stöd och de som handlägger. | |
| Hela Sverige ska leva menar att det i arbetet med landsbygdsutveckling | |
| är viktigt att se till helheten. Då fungerar det inte med den uppdelning i olika | |
| programstrukturer som finns i dag (landsbygdsprogrammet, strukturfonder | |
| etc.). Hela Sverige ska leva menar att i praktiken fungerar inte programö- | |
|
|
|
| 180 Regeringskansliet, Jordbruksdepartementet, 2010. | |
| 181 Jordbruksverket, intervju 2012-02-10. | |
150
SAMORDNING OCH SAMVERKAN | 2012/13:RFR4 |
vergripande arbete utifrån dagens programindelning. De olika myndigheter- na har olika handläggningsprocedurer och regler, vilket gör det omöjligt att få igenom ett projekt genom de olika strukturerna. Det blir alltför svårt för myndigheterna, även om de är positiva till projektidén. Hela Sverige ska leva menar dessutom att myndigheterna är okunniga om andra myndigheters program.
Att det finns olika former av stöd från olika myndigheter som riktar sig till samma målgrupp kan upplevas som krångligt av de sökande – olika blanketter ska fyllas i, olika handläggare handlägger ansökningarna etc. Flera aktörer har pekat på att bl.a. Jordbruksverket och Tillväxtverket skulle kunna ha gemensamma, myndighetsneutrala blanketter för bidragsansök- ningarna. Ett exempel på hur länsstyrelserna arbetar med att förenkla för den bidragssökande kan hämtas från Norrbottens län, där länsstyrelsen har redo- visat hur samordningen mellan de olika stöden sker internt inom länsstyrel- sen. Länsstyrelsen ger dels regionala företagsstöd, dels stöd via landsbygds- programmet. Om en ansökan bedöms passa bättre i ett annat program än det sökta överför länsstyrelsen ansökningen till det program som passar bäst. Den sökande behöver då inte inkomma med en ny ansökan. En ansökan räknas som inkommen även om fel blankett används.
Svårt att planera för synergi mellan stödåtgärderna
Tjänstemän vid Näringsdepartementet har uppmärksammat att det i tidigare programperioder talades mycket om ”avgränsning” mellan olika program och stöd, medan numera begreppet ”synergi” står i fokus. Samtidigt konsta- teras att gränsdragningar behövs eftersom olika departement och myndighe- ter är engagerade i arbetet. Under nästa programperiod är tanken att alla fyra programmen ska styras av en gemensam förordning och att man ska ta fram ett gemensamt nationellt dokument (s.k. partnerskapsavtal). Detta ställer krav på helhetssyn, vilket enligt departementets tjänstemän är bra. Tjänste- män vid Näringsdepartementet har framfört att för att uppnå synergier är det viktigt att programmen är tydliga med vad de vill göra. Ett exempel på sy- nergieffekter mellan strukturfondsprogrammen och landsbygdsprogrammet kan hämtas från norra Sverige och utbyggnaden av bredband. Där har föl- jande uppdelning gjorts:
Strukturfonderna finansierar bredbandsutbyggnaden till större orter.
Marknaden finansierar bredbandsutbyggnaden inom de större tätorter- na.
Landsbygdsprogrammet finansierar bredbandsutbyggnaden på lands- bygden.182
Bland annat Länsstyrelsen i Kalmar län har framfört att en svårighet med att uppnå synergieffekter mellan åtgärderna är att länsstyrelsen inte kan planera för att företag eller projekt ska få stöd från olika finansieringskällor eller hur det ska gå i en upphandling. Det är med andra ord en bonus när synergief-
182 Regeringskansliet, Näringsdepartementet, intervju 2012-05-23.
151
2012/13:RFR4 | SAMORDNING OCH SAMVERKAN |
| fekter uppstår men det är svårt att styra i den riktningen. Länsstyrelsen i |
| Kalmar län uppger att man skulle vilja arbeta mer proaktivt för att uppnå |
| synergieffekter mellan olika stöd. |
152
2012/13:RFR4
6 Uppföljning, utvärdering och revision
Iakttagelser i sammanfattning
–Jordbruksverket ansvarar för uppföljningen av landsbygdsprogrammet, vilken löpande redovisas i årsrapporter. Vilka uppgifter som ska redo- visas på nationell nivå i årsrapporterna regleras av EU-kommissionen.
–Utvärderingar ska genomföras vid tre tillfällen av oberoende organ – före programmets start, i halvtid och efter programmets slut. Halvtids- utvärderingen av de pågående programmen gjordes av SLU och har fått en del kritik av olika aktörer.
–På regional nivå görs framför allt kontroller i samband med utbetal- ningar och slutrapporter.
–Flertalet aktörer betonar att det är viktigt att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammets resultat. Samtidigt konstateras att det är svårt att mäta effekter. Följeforskning skulle kunna vara ett alternativ till halvtidsutvärderingar.
–Det görs många kontroller inom landsbygdsprogrammet. Revision utförs av Revisionsrätten, EU-kommissionens revisorer, ESV, Riksrevi- sionen och olika kontrollfunktioner vid berörda myndigheter.
–Landsbygdsprogrammets senaste årsräkenskaper kunde godkännas av EU-kommissionen först efter kompletterande granskningar på grund av den stora mängden finansiella fel. De finansiella felen handlar ofta om småbelopp men leder till stora kostnader för Sverige. En hög andel fi- nansiella fel leder till krav på fler revisioner i Sverige.
–Den mänskliga faktorn är ofta orsaken till de finansiella felen. Samti- digt finns det en risk för att myndigheterna blir alltför försiktiga i sin handläggning och att medlen därför inte används fullt ut och på ett ef- fektivt sätt.
–Företag och projekt kan bli återbetalningsskyldiga om revisionen upp- täcker fel, vilket kan verka hämmande på benägenheten att ansöka om bidrag. Det är viktigt att fel upptäcks redan i myndigheternas handlägg- ning och inte först vid en revision.
6.1 Uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogrammet
Uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogrammet
Syftet med att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammets resultat183 är att se om målen nås och om pengarna används på rätt sätt. Programmet följs
183 Med resultat menas i denna rapport dels olika typer av prestationer, dels de effekter i samhället som dessa prestationer leder till. Med prestationer menas de tjänster eller pro- dukter som myndigheter åstadkommer för att uppfylla sina åtaganden. Med effekter menas
153
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION |
upp och utvärderas redan medan det pågår. Som en del av uppföljningen tas årliga rapporter fram. Oberoende utvärderingar ska göras vid tre tillfällen: före programmets start (ex ante),184 i halvtid och efter programperiodens slut (ex post).185
Uppföljningen och utvärderingarna bygger på att man läser av olika indi- katorer, vilka var för sig eller tillsammans ska ge en bild av resultatet av programmet. Några indikatorer är obligatoriska att använda i alla EU-länder men Sverige har också möjlighet att använda egna indikatorer. De komplet- terande nationella indikatorerna gäller främst axel 2. Det finns olika typer av indikatorer:
Insatsindikatorer mäter hur mycket pengar som fördelats till olika stöd.
Produktionsindikatorer mäter verksamheten i programmet och hur många som tar emot stöd.
Resultatindikatorer mäter direkta och omedelbara effekter av olika insatser.
Effektindikatorer mäter effekter som beror på landsbygdsprogram- met.186
Utvärderingarna ska enligt EU-regelverket göras av oberoende utvärderare. I samband med utvärderingsarbetet används bl.a. effektindikatorerna, vilka i stort sett är desamma som resultatindikatorerna men rensade för bl.a. död- viktseffekter, undanträngning, multiplikatoreffekter och dubbelräkning.
Jordbruksverket menar att landsbygdsprogrammet inte följs upp och ut- värderas på ett liknande sätt inom EU. Jordbruksverket har framfört att de medlemsländer som verket har varit i kontakt med verkar ha tolkat att regel- verket för utvärdering på olika sätt. Jordbruksverket menar att olika länder dessutom använder statistiska material av skiftande kvalitet och innehåll som gör att indikatorsiffrorna inte är jämförbara länderna emellan. Även tillämpningen av åtgärderna uppges skilja sig åt mellan länderna. Det som i Sverige t.ex. läggs in i begreppet ”projektstöd” förekommer inte i de länder som Jordbruksverket har varit i kontakt med.
Övervakningskommittén följer arbetet med landsbygdsprogrammet. Kommitténs uppgift är att se till att målen med programmet nås och att arbe- tet genomförs på ett effektivt sätt. Kommittén ska kontrollera hur långt arbe- tet med programmet har kommit samt granska omfattning och resultat för åtgärderna i programmet och jämföra med målen. Kommittén granskar och
förändringar eller bevarade tillstånd i samhället som blir en följd av myndighetens insatser och som annars inte skulle ha inträffat.
184Uppdraget som oberoende ex ante-utvärderare gavs till Livsmedelsekonomiska institu- tet (SLI) genom beslut av regeringen i december 2005. Utvärderingen gjordes i enlighet med riktlinjerna från kommissionen och redovisades i samband med att programmet över- lämnas till kommissionen i juli 2006.
185Slututvärderingen av nuvarande landsbygdsprogram ska vara klar den 31 december 2015. Regeringen bestämmer vem som ska göra den.
186Webbplatsen www.jordbruksverket.se.
154
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
godkänner också de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Om det behövs, föreslår kommittén förändringar i programmet för att bättre nå målen eller för att arbetet med programmet ska bli effektivare. Läget i landsbygdsprogrammet uppges vara en stående punkt på övervaknings- kommitténs möten.187
I oktober 2012 fattade regeringen beslut om ett uppdrag att tillhandahålla ett sekretariat för utvärderingarna av landsbygds- och fiskeriprogrammen. Enligt uppgift från Landsbygdsdepartementet handlar det om att inrätta ett permanent sekretariat för upphandling av externa, oberoende utvärderingar, studier m.m. av bl.a. landsbygdsprogrammet. Sekretariatet kommer troligen att förläggas inom Jordbruksverket.188
Jordbruksverkets uppföljning
Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av landsbygdsprogrammet, inklusive insamlande av statistik och olika data. Jordbruksverket ska varje år rapportera till EU-kommissionen om insats-, produktions- och resultatindi- katorerna. Detta görs i årsrapporten och den s.k. monitoringtabellen som är en sifferbilaga till årsrapporten. Det finns inget krav att Jordbruksverket ska göra utvärderingar av effekter utan detta ska i stället genomföras av obero- ende utvärderare. Jordbruksverket tar dock fram vissa underlag som rör effektindikatorer för att underlätta den särskilda utvärderarens arbete.189
Vilka uppgifter (kvantitativa indikatorer) som ska redovisas på nationell nivå i årsrapporterna regleras av kommissionens system och riktlinjer för uppföljning och utvärdering.190 I flera fall finns även indikatorer som har valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogram- mets inriktningar och mål. Underlag till uppföljningar och utvärderingar av axel 1, 3 och 4 samlas in från akterna på länsstyrelserna i form av kopior på affärsplaner, projektplaner och slutrapporter, vilka läggs in av Jordbruksver- ket i uppföljningssystemet Evald. För projekt som ännu inte har redovisat slutresultat läggs prognosuppgifter in. Resultat definieras av kommissionen som insatsens direkta och omedelbara effekter. Resultatet ska ge informa- tion om förändringar i t.ex. de direkta stödmottagarnas beteende, kapacitet eller prestation och mäts i fysiska eller monetära enheter.
Dessutom planerar Jordbruksverket att genomföra en enkätundersökning för att följa upp affärsplaner m.m. Arbetet har redan påbörjats; bl.a. har en enkätstudie för kompetensutveckling genomförts. Jordbruksverket genomför även egeninitierade studier. Som redan har framgått i avsnitt 5 har Jord- bruksverket bl.a. genomfört en studie av projektstöd i landsbygdsprogram- met inom åtgärderna 311, 312 och 313 och en studie av företagsstöd för
187Webbplatsen www.jordbruksverket.se och Landsbygdsdepartementet, intervju 2011-12-
188Regeringsbeslut 2012-10-04 nr 5 samt Landsbygdsdepartementet, telefonintervju 2012- 10-05.
189Jordbruksverket, intervju 2012-02-10 och e-brev 2012-10-05.
190Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF).
155
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | |
| åtgärderna 121, 123, 311, 312 och 313 för åren 2007–2009. Dessutom | |
| genomför Jordbruksverket en fördjupad studie för åren 2007–2009, där | |
| länsrapporter tas fram och ett flertal län besöks för genomgång av detta | |
| material. En slutrapport kommer att publiceras hösten 2012. | |
| Länens kontroller och uppföljningar | |
| På regional nivå görs kontroller i samband med utbetalningar, då måluppfyl- | |
| lelse eller eventuella avvikelser ska konstateras. Vid slututbetalning och | |
| redovisning av slutrapporten gör man en jämförelse gentemot den ursprung- | |
| liga projektplanen eller affärsplanen och en uppföljning av budgeten. När | |
| det rör sig om en investering genomför länsstyrelsen en besiktning på plats. | |
| Länsstyrelsen tar in slutrapporter från projekt och företag som har fått stöd. | |
| Dessa skickas vidare till Jordbruksverket som använder dem bl.a. som un- | |
| derlag för årsrapporten. Exempelvis Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger | |
| att man inte får någon återkoppling från Jordbruksverket på inlevererat ma- | |
| terial.191 Vidare tar alla länsstyrelser fram en årsredovisning. Dessutom har | |
| sju länsstyrelser tagit fram särskilda rapporter till Landsbygdsdepartementet, | |
| där bl.a. hanteringskostnaderna för stöden redovisas.192 | |
| Det finns inget krav på att länsstyrelserna ska utvärdera landsbygdspro- | |
| grammets resultat. Ett antal län utvärderar ändå delvis resultaten av lands- | |
| bygdsprogrammet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har genomfört tre | |
| utvärderingar av landsbygdsprogrammets resultat i länet.193 Dessa har finan- | |
| sierats inom ramen för förvaltningsanslaget. Länsstyrelsen uppger att utvär- | |
| deringarna har varit till stor hjälp i arbetet, bl.a. för att dra lärdomar inför | |
| den kommande programperioden. De har även använts för att se över ge- | |
| nomförandestrategin. Under tiden som t.ex. utvärderingen av hästföretagsin- | |
| satserna analyserades prioriterades branschen ned. Även Västra Götalands- | |
| regionen kräver in mått och indikatorer från de olika projekten, och större | |
| projekt blir även föremål för utvärdering. Länsstyrelsen i Kalmar län uppger | |
| att man håller på att ta fram en uppföljning av landsbygdsprogrammet, vil- | |
| ken kommer att slutredovisas under 2012. Länsstyrelsen i Norrbottens län | |
| gör däremot ingen egen uppföljning av stödets resultat och effekter, men | |
| menar att det skulle vara önskvärt med bättre och tätare regionala uppfölj- | |
| ningar av programmets effekter. Tjänstemän vid länsstyrelsen uppger att | |
| man saknar resurser för att utföra ett sådant arbete. | |
| Jordbruksverket menar att länen kanske borde arbeta mer med sin egen | |
| uppföljning, och intervjuerna visar att det finns ett intresse för detta på läns- | |
| styrelserna. Bland tjänstemännen på Länsstyrelsen i Norrbottens län finns | |
| det önskemål om att närmare kunna följa upp projekten medan de fortfaran- | |
| de pågår, dvs. inte bara kontrollera. De intervjuade tjänstemännen menar att | |
|
|
|
| 191 Jordbruksverket har i en kommentar framfört att återkoppling ges dels genom länsrap- | |
| porterna, dels genom besök i länen. | |
| 192 Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29, Länsstyrelsen i Västra Götalands | |
| län, intervju 2012-04-17, och Länsstyrelsen i Kalmar län, intervju 2012-05-03. | |
| 193 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2011b, 2011c och 2011d. | |
156
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
det vore bra att lära känna projektägarna, kunna följa projekten och vara ett stöd. Det skulle ge mer av utvecklingstänkande och vidga kunskapen om hur olika satsningar kan hänga ihop. Handläggarna anser att det är svårt att i dag skaffa sig en uppfattning om projektens effekter och konsekvenser. Länssty- relsen anser att det borde finnas resurser till att mer aktivt stötta och följa projekten under projekttidens gång.
Länsstyrelsen i Kalmar län har framfört att det är svårt att få fram upp- följningsrapporter från Jordbruksverket utifrån länsstyrelsens behov. Läns- styrelsen efterlyser möjligheten att se vad som händer i andra län när det gäller landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen noterar vidare att när det gäller förväntade resultat är de nationella indikatorerna i programmet inte specifi- cerade per län, vilket innebär att länen inte kan utgå från dessa indikatorer i sitt arbete.
Halvtidsutvärderingen från 2010
På grundval av ett uppdrag från regeringen har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomfört halvtidsutvärderingen av det nuvarande landsbygdspro- grammet i enlighet med gällande regler.194 Resultatet presenterades i no- vember 2010. I utvärderingen utgick man från åtgärder och insatser inom respektive axel. Ett stort antal frågor från kommissionen skulle besvaras. För varje åtgärd fanns ett antal specifika frågor och dessutom fanns ett antal programövergripande frågor. Halvtidsutvärderingen hade en tydlig kvantita- tiv ansats.
Utvärderingar av en given åtgärd syftar till att besvara frågan om vad som har hänt på grund av åtgärden, dvs. vilket resultat åtgärden har fått och vilken effekt detta har haft. För att göra en sådan utvärdering har man inte enbart undersökt vad som har hänt efter att åtgärden har vidtagits, eftersom något som har inträffat efteråt inte nödvändigtvis betyder att det har inträffat på grund av åtgärden. I stället har man gjort en jämförelse med den hypote- tiska situation som skulle ha uppstått om stödet inte hade funnits. I analysen har man vanligtvis jämfört de individer och företag som har fått stöd (stöd- gruppen) med en kontrollgrupp av individer och företag som inte har fått stöd. Resultatet av halvtidsutvärderingen har presenterats i form av fyra underlagsrapporter, en för vardera axel, och en sammanfattande rapport med svar på utvärderingsfrågorna. Rapporterna följer den struktur som kommis- sionen har fastställt.
Hösten 2011 presenterade regeringen de ändringar av det pågående landsbygdsprogrammet som görs bl.a. med anledning av halvtidsutvärde- ringen i syfte att förbättra måluppfyllelsen i programmet som helhet. Tjäns- temän på Landsbygdsdepartementet har i intervjuer betonat att det återstår två år av landsbygdsprogrammet och att regeringen vill kraftsamla där det går bra. Ändringarna innebar bl.a. att två åtgärder stängdes.
194 Rådets förordning (EG) nr 1698/2005.
157
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION |
I denna uppföljning har flera aktörer kommenterat halvtidsutvärderingen. Ett exempel på hur aktörerna ser på halvtidsutvärderingen kan hämtas från LRF:
SLU:s halvtidsutvärdering fångade en del av landsbygdsprogrammets resultat men inte allt. SLU utgick från det kontrafaktiska perspektivet, men utvärderingsupplägget skiljde sig åt mellan åtgärderna. SLU frå- gade t.ex. inte dem som fick investeringsstöd hur de upplevde stödet, medan de som fick bidrag via Leader blev tillfrågade.195
Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att halvtidsutvärderingen inte gav samma bild av utvecklingen som de egna utvärderingarna i Västra Göta- land gjort. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att halvtidsutvärderingen kändes negativ och uppfattades som alltför akademisk, och man kände inte igen sig i den bild som den gav:
Utvärderingen gjordes utifrån de indikatorer som man valt för att följa landsbygdsprogrammet, så är det något man bör fundera på är det vil- ka indikatorer man sätter för programmet. Innan bör man ju ha klart för sig vad det är man vill mäta. Utvärderingen gav inte heller utrym- me för att mäta regionala skillnader när det gäller förutsättningarna t.ex. för att driva företag. Man bör även analysera hur det hade sett ut utan stöd – även om en trend är negativ kan det ju vara så att den varit än mer negativ om stöden inte funnits.196
Tillväxtanalys deltog i SLU:s referensgrupp för halvtidsutvärderingen och menar att det i halvtidsutvärderingen borde ha ingått mer av varför-frågor. De intervjuade tjänstemännen menar att halvtidsutvärderingen blev mycket akademiskt inriktad och att den inte såg på frågorna från myndighets- eller politikerperspektiv. Tillväxtverket har framfört att det kan vara missvisande att utgå enbart från jordbruksekonomiska resonemang när man ska utvärdera landsbygdsutveckling inom landsbygdsprogrammets axel 3.
Sveriges Hembygdsförbund menar att halvtidsutvärderingen gav ett vär- defullt underlag inför den kommande perioden av landsbygdsprogrammet. Förbundet betonar dock att man i utvärderingar och redovisningar även bör kunna ta med sekundära effekter av en åtgärd, även om dessa ibland är svå- rare att mäta än de direkta, som är de som främst redovisas. Coompanion har framfört att man delar många av de ibland obekväma synpunkter som fram- fördes i halvtidsutvärderingen.
Viktigt med uppföljning och utvärdering av resultat
Flertalet aktörer har betonat att det är viktigt att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammets resultat. Exempelvis LRF Norrbotten menar att det är viktigt att korrigera om det behövs. Det är viktigt att ta fram volymmål som går att följa upp. Skogsstyrelsen ser det som positivt att det ställs krav på kontroll och uppföljning, även om man anser att kraven är i högsta laget. Kravet på uppföljningsbara indikatorer är positivt eftersom det tvingar fram
195Lantbrukarnas riksförbund (LRF), intervju 2012-05-10.
196Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29.
158
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
en medvetenhet om och ett fokus på effekter av olika åtgärder. Däremot är det svårt att få till bra indikatorer som avspeglar de effekter man vill uppnå med åtgärderna. Skogsstyrelsen menar att det också kan ta lång tid innan effekterna blir mätbara, och det finns en risk att uppföljningssystemet driver fram åtgärder med enbart kortsiktiga mätbara effekter vilket kanske inte är det bästa på längre sikt.
Almi Norr konstaterar att som för så många andra stöd lägger myndighe- terna ner mycket tid på att kontrollera och följa upp redovisningar men mindre tid att följa upp effekterna av utförda insatser. Flera aktörer, bl.a. Tillväxtanalys, har pekat på att det är viktigt att redan nu lyfta upp frågan om hur uppföljningssystemet för nästa landsbygdsprogram ska se ut.
Svårt att mäta effekter av landsbygdsprogrammet
Jordbruksverket och flera andra aktörer menar att det i praktiken är svårt att mäta effekter av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har haft diskus- sioner med kommissionen om hur resultat för landsbygdsprogrammet ska mätas. Kommissionens definitioner är inte alltid tydliga och ibland ger de olika svar. Jordbruksverket pekar bl.a. på att det är svårt att fånga upp sys- selsättningseffekter och att det inte är entydigt vad som menas med t.ex. ”skapade arbetstillfällen”. Bevarade arbetstillfällen följs inte upp. Jord- bruksverket har uppgifter om sysselsättningseffekter, men dessa kan vara svåra att tolka. Arbetsmarknaden är dessutom till sin natur i hög grad dyna- misk; hela tiden tillkommer nya jobb samtidigt som andra försvinner. Ännu större tolkningssvårigheter gäller enligt Jordbruksverket för de ekonomiska indikatorerna, t.ex. bruttoförädlingsvärdet. Förutom mätsvårigheter är det också problem att få fram klara definitioner på vad de olika begreppen av- ser.
Flera aktörer konstaterar att företagsstöden har fått kritik för att invester- ingarna skulle ha genomförts även utan stöd från landsbygdsprogrammet (s.k. dödviktseffekter). LRF och flera andra aktörer menar att detta antagli- gen är sant, men betonar att det vore mer intressant att undersöka hur ut- vecklingen för företagen hade sett ut om de inte hade fått stöd. LRF menar att investeringsstödet bara kan utvärderas på längre sikt och att den ”mjuka” utvecklingen, t.ex. kompetensutveckling, också är viktig men svår att mäta. Jordbruksverket menar att det är mycket svårt att göra kontrafaktiska analy- ser. Problemet är att det som regel är svårt att identifiera en jämförelse- grupp. I de fall man kan identifiera en sådan är det ofta mycket svårt att få fram relevant information om denna.
En annan fråga är vid vilken tidpunkt som resultatet av en insats ska mä- tas. Jordbruksverket har betonat att det i vissa fall kan ta flera år innan effek- ter kan ses och att effekterna kan vara olika för olika åtgärder. Resultaten kan se olika ut vid olika tillfällen och gå upp och ned över tiden. I vissa fall kan resultat av stöd förväntas uppstå en tid efter att projekten har avslutats. Från tidpunkten då en investering är genomförd till dess att den ger effekt kan det gå flera år. Enligt Jordbruksverket kan det för en del former av stöd ta två till tre år innan effekterna har växt sig starka.
159
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION |
Jordbruksverket menar att det är svårt att ta ställning till vid vilken tid- punkt som resultat ska mätas och vad som kan betraktas som det slutliga resultatet. Jordbruksverket uppger att man inte har någon möjlighet att följa upp de olika ärendena varje år under en längre period. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att när det sista av bidraget har betalats ut till en bi- dragsmottagare har länsstyrelsen inte längre någon kontroll över hur verk- samheten utvecklas och vilka resultat som bidraget får. Länsstyrelsen upp- ger att det har diskuterats om man skulle kunna ställa krav på att företag som har fått stöd skickar in årsbokslut under några år efter det att stödet har betalats ut eftersom indikatorer som sysselsättning kan mätas först efter några år.
Skogsstyrelsen betonar att det inom de skogliga åtgärderna kan vara svårt att se effekter på kort sikt, vilket försvårar effektuppföljningen. Som exem- pel nämns att det är svårt att visa på några mätbara direkta effekter i skogen när man följer upp kompetensutveckling. Däremot skapar kompetensutveck- ling förutsättningar för en fortsatt utveckling i önskad riktning. Enkätstudier visar också att sökande upplever en positiv effekt av kompetensutveckling- en, att den leder till ändrat beteende, och Skogsstyrelsen menar att den upp- levda effekten är minst lika viktig att följa upp som den faktiskt mätbara effekten eftersom denna är svår att ringa in på ett bra sätt.
En del aktörer har också varit kritiska till det sätt som resultaten redovi- sas på, bl.a. hur sysselsättning och arbetstillfällen räknas. Hela Sverige ska leva konstaterar att landsbygdsfrågor har ett rykte om sig att vara flummiga och svåra att utvärdera. Länsstyrelsen i Västra Götalands län betonar att landsbygdsprogrammet ger många olika typer av resultat:
Det är inte viktigast att räkna resultat i form av årsarbeten. Insatserna kan ge så många andra resultat. Personer kan ha gått från deltid till heltid, några kan ha fått sommarjobb etc. Detta är resultat som inte
fångas genom dagens uppföljningssystem, men Jordbruksverket arbe- tar med att förbättra detta.197
Följeforskning i stället för halvtidsutvärdering
Det är svårt att utvärdera resultaten i förhållande till målen under en pågå- ende programperiod. Flera aktörer menar att det därför vore bra att i stället följa utvecklingen av stödens resultat under tiden som insatserna pågår med hjälp av s.k. följeforskning. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att det borde finnas utrymme inom landsbygdsprogrammet, i form av särskilda medel, för att mer aktivt följa upp projektens resultat genom följeforskning liknande den som finns för strukturfonderna. Det borde ingå mer lärande och överföring av erfarenheter inför nya projekt. I dag finns inget utrymme för detta eftersom länsstyrelsen måste lägga alla resurser på handläggning av bidragen.
Bland andra Näringsdepartementet har redovisat att halvtidsutvärderingar inte längre används inom strukturfonderna. De intervjuade tjänstemännen
197 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, intervju 2012-04-17.
160
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
menar att ett problem var att de resultat som framkom i halvtidsutvärdering- arna av strukturfondsprogrammen kom för sent och kunde därmed inte an- vändas som underlag för beslutsfattandet inför den kommande programperi- oden. I stället används numera följeforskning. På uppdrag av regeringen upphandlar Tillväxtverket programutvärderare för de åtta regionala pro- grammen samt för projekt över 10 miljoner kronor. Utvärderarna skriver löpande rapporter som lämnas till övervakningskommittéerna som behandlar dem.
6.2Revision
Revision av landsbygdsprogrammet
Revision av landsbygdsprogrammet utförs av flera olika aktörer:198
Revisionsrätten (både årlig revision och effektivitetsrevision)
EU-kommissionens revisorer
Ekonomistyrningsverket och dess EU-revision (huvudsakligen årlig revision)
Riksrevisionen
olika kontrollfunktioner vid berörda myndigheter.
Ekonomistyrningsverket (ESV) är den nationella revisionsmyndigheten för EU:s fonder med delad förvaltning.199 ESV utför sedan några år tillbaka revisioner av olika EU-finansierade stöd och program, bl.a. landsbygdspro- grammet, och är ”attesterande organ” för jordbruksfonderna. Fondernas EU- medel ska användas till rätt ändamål och på ett effektivt sätt, vilket styr ESV:s uppdrag som revisionsmyndighet. I uppdraget som revisionsmyndig- het ingår även att granska den svenska medfinansieringen. ESV:s uppdrag syftar till att främja en korrekt och effektiv hantering i Sverige. ESV grans- kar hur den myndighet som ansvarar för förvaltningen i Sverige har genom- fört sitt uppdrag.200
ESV:s revisorer deltar då Revisionsrätten och kommissionen kommer till Sverige för att genomföra granskningar. Revisionsrätten och kommissionen har kontakter med ESV i olika frågor, t.ex. i samband med årsrapportering- en.201 Europeiska revisionsrättens uppgift är att göra en oberoende gransk- ning av EU:s utgifter och inkomster. Revisionsrätten kontrollerar även att förvaltningen av EU:s budget sköts på ett riktigt och effektivt sätt. Revi- sionsrätten gör revisioner i EU:s institutioner och åker även till medlems- länderna och granskar räkenskaperna på plats.
198ESV, intervju 2012-06-18.
199Delad förvaltning innebär att kommissionen har det övergripande ansvaret för fonderna men att medlemsstaten Sverige ansvarar för genomförandet i Sverige.
200Webbplatsen www.esv.se.
201ESV, intervju 2012-06-18.
161
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | |
| Jordbruksverket har en internrevisionsenhet som har till uppgift att | |
| granska att inrättade rutiner garanterar överensstämmelse med gemenskaps- | |
| reglerna samt att redovisningen av räkenskaperna är korrekt. Internrevisio- | |
| nen är oberoende i förhållande till de som ansvarar för genomförandet av | |
| landsbygdsprogrammet.202 | |
| Ekonomistyrningsverkets revisioner | |
| ESV:s revisioner omfattar dels en systemgranskning av förvaltnings- och | |
| kontrollsystemen hos myndigheterna, dels en granskning av projekt- och | |
| stödutbetalningar. Revisionerna omfattar såväl granskning av dokumenta- | |
| tion som besök på myndigheterna. ESV har för uppgiften med EU- | |
| revisioner byggt upp en avdelning med ca 30 medarbetare uppdelade i tre | |
| enheter. En enhet är inriktad på revision av landsbygds- och fiskerifonderna. | |
| ESV ansvarar för såväl planering som utförande av revisionerna och rappor- | |
| terar till EU-kommissionen, regeringen och den granskade myndigheten.203 | |
| ESV granskar och bedömer om utbetalningarna har gjorts enligt gällande | |
| regler för att säkerställa att myndigheternas förvaltning har varit effektiv. | |
| ESV rapporterar varje år den 1 februari till Landsbygdsdepartementet och | |
| EU-kommissionen i form av ett intyg per fond, ett yttrande, en årsrapport | |
| och en revisorsrapport. ESV uppger att man har genomfört systemrevisioner | |
| i nästan alla län. Norrbottens, Västra Götalands, Västerbottens, Kronobergs, | |
| Östergötlands och Blekinge län fick besök förra året, och i år görs revision i | |
| Kalmar, Hallands, Västernorrlands, Jönköpings, Gotlands och Stockholms | |
| län samt vid Sametinget. | |
| Löpande rapportering av revisioner görs till Riksrevisionen, Lands- | |
| bygdsdepartementet, Jordbruksverket och de reviderade myndigheterna när | |
| det gäller systemrevisioner. Kommissionen har tagit fram kriterier för hur | |
| resultatet från revisionerna ska bedömas. Om ESV i en revision av exem- | |
| pelvis en länsstyrelse gör bedömningen det handlar om uppenbara brott eller | |
| bristfällig överensstämmelse kan Jordbruksverket som ansvarigt utbetal- | |
| ningsorgan stoppa utbetalningarna och ska till ESV redovisa vilka planerade | |
| åtgärder som vidtas och därefter vad resultatet av dessa blir. Det senare har | |
| använts för Sametinget och två Leaderområden. Jordbruksverket har i en | |
| kommentar betonat att Jordbruksverkets beslut om utbetalningsstopp grun- | |
| dar sig på en utvärdering av Jordbruksverket. Vid en sådan utvärdering | |
| beaktar verket de iakttagelser som ESV har gjort. | |
| ESV menar att kommissionen har en mer strikt styrning av revisionen av | |
| jordbruksfonderna jämfört med revisionen av strukturfonderna. En orsak till | |
| detta kan vara att jordbruksfonderna omfattar mer pengar. | |
| Finansiella fel | |
| Kommissionen aviserade i februari 2012 att man inte kunde godkänna års- | |
| räkenskaperna för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling | |
|
|
|
| 202 Jordbruksverket, e-brev 2012-10-05. | |
| 203 SOU 2011:23. | |
162
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
(EJFLU) på grund av den stora mängden finansiella fel för den del av fon- den som kallas EJFLU ej IAKS.204 Omedelbart efter det att EVS hade läm- nat in sin rapport den 1 februari meddelade kommissionen verket att årsrä- kenskaperna inte kunde läggas fram för godkännande i den form de var i då, med en så hög felnivå. Kommissionen gav ESV i uppdrag att utföra kom- pletterande granskningar. Detta innebar att granskningen för 2010/11 utöka- des från 112 granskade ärenden till 203. Kommissionen meddelade även att konfidensnivån för urval skulle öka, vilket innebar att man inte satte någon tillit till systemet utan enbart förlitade sig på stickprovsurvalet. Under 2011/12 innebar detta en ökning av ESV:s granskning med 70 ärenden.
Den kompletterande granskningen var klar i slutet av mars 2012, och ESV rapporterade till kommissionen i månadsskiftet mars/april. I de 112 projekt som granskades under 2010/11 fanns det finansiella fel i 12 fall. I det utökade urvalet var det 8 finansiella fel i de 91 granskade projekten. Totalt uppgick de finansiella felen till drygt 1,1 miljoner kronor. Hur allvar- ligt felet är bedöms utifrån hur stor andel av de totala kostnaderna som felet utgör, inte utifrån beloppets nominella storlek. Den 30 april fattade kommis- sionen beslut om att godkänna årsräkenskaperna för Sverige. Detta gjordes vid ordinarie beslutstillfälle. Enligt ESV:s bedömning hade något beslut inte kunnat fattas om den kompletterande granskningen inte hade genomförts och rapporterats före den 1 april.
ESV menar att bristerna ligger i förvaltnings- och kontrollsystemet. Det är ingen särskild åtgärd eller något särskilt län som utmärker sig. Bland de åtgärder som ingår i denna uppföljning finns ett mikroföretagsstöd, där felet var att ett icke-stödberättigat belopp på 56 kronor hade räknats in. Exempel på andra typer av fel:
Momsen har felaktigt räknats med som kostnad.
Lagen om offentlig upphandling har inte följts vid upphandling.
Underlag för löner saknas.
Avdrag har gjorts för utgifter som uppstått och betalats ut innan angi- vet datum i beslutet.
Lönekostnader för hustru har redovisats.
Det saknas dokumentation om annonsering av upphandling.205
Revisioner inom Leader 2010/11
Under verksamhetsåret granskades 16 Leaderområden, varav 11 fick an- märkningar. Följande exempel på brister har redovisats av ESV:
Flera dokument saknas i akterna, beslut har fattats ändå.
Alla ansökningar ankomstregistreras inte.
Ansökningar har inte undertecknats.
Kvalitetskontroller har inte genomförts.
204IAKS är det integrerade administrations- och kontrollsystemet. IAKS reglerar alla areal- och djurbaserade stöd och ersättningar. Stöden i bl.a. axel 3 är ej IAKS.
205ESV, intervju 2012-06-18 och e-brev 2012-10-09.
163
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION |
Kvalitetskontroller är bristfälliga.
Dokumentation över utredningar och ställningstaganden är bristfällig.
Det är svårt att följa handläggningskedjan eftersom dokumentationen brister.
Riskanalys har inte upprättats.
Bristfälliga rutiner för kontroll av ansökan.
Bristande dokumentation av handläggningskontroller.
Jävsproblematik och risk för otillbörlig påverkan.
Intervjuade tjänstemän vid ESV har i uppföljningen konstaterat att många som arbetar för Leader inte har någon vana eller erfarenhet av administra- tion eller av EU-projekt. De är ofta eldsjälar men ser inte de behov och krav på dokumentation och administration som reglerna kräver.
Finansiella fel leder till kostnader för Sverige
I uppföljningen har ESV betonat att det är dyrt att göra fel. De finansiella felen handlar ofta om små belopp, men leder enligt ESV till mycket stora återbetalningsbelopp för Sverige. Detta beror på hur återbetalningsbeloppen räknas ut.
ESV har i uppföljningen uppgett att de felaktigt utbetalda beloppen för landsbygdsstöden uppgår till 105 726,84 euro för 2010/11 och efter felut- värdering anses det mest sannolika felet i populationen vara 1 649 879 euro. Det är detta belopp som måste betalas tillbaka till kommissionen. ESV och Jordbruksverket har olika uppfattningar om finansiellt fel för två ärenden. Jordbruksverket menar därför att det är alldeles för tidigt att dra några slut- satser om beloppets storlek och betonar även att felet i frågan om EJFLU inte är väsentligt och att kommissionen nu har godkänt räkenskaperna för räkenskapsåret 2010/11. ESV anser emellertid att utifrån den information som fanns tillgänglig vid granskningstillfället står det klart att det ska be- dömas som finansiellt fel för båda ärendena. Kommissionen har ännu inte tagit ställning i ärendet, varför man ännu inte känner till det slutliga återbe- talningsbeloppet. Enligt ESV brukar det som regel inte fastställas förrän kommissionen haft ett bilateralt möte.
ESV menar att Sverige numera ligger högt upp på kommissionens risk- skala efter att under de första åren som EU-medlem inte ha reviderats i samma omfattning. ESV menar att detta kan bero på att de svenska myndig- heterna inte har satt sig in i regelverket och varit för generösa i sina bedöm- ningar. ESV menar att det inte är hållbart att ha en så hög andel finansiella fel som det har varit i Sverige på sistone. Den höga risken innebär att det blir många revisioner i Sverige. Jordbruksverket har i en kommentar betonat att resonemanget om Sveriges placering på riskskalan är ren spekulation och att det inte stämmer.
ESV konstaterar att beslut om bidrag från landsbygdsprogrammets axel 3 innebär att handläggarna på myndigheterna måste göra bedömningar. Det finns därmed risk att handläggarna missar vissa regler. På så sätt är det en- ligt ESV ofta den mänskliga faktorn som är orsaken till de finansiella felen. ESV har framfört att handläggarna på länsstyrelserna ofta inte är medvetna
164
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
om vilka konsekvenser som fel kan innebära. ESV menar att det är viktigt att myndigheterna blir medvetna om konsekvenserna av fel. Det är viktigt att veta vad ett procentuellt finansiellt fel kan innebära.
Regeringen har i årets budgetproposition med anledning av ESV:s kritik framfört att åtgärder behöver vidtas för att förbättra styrningen och hanter- ingen av landsbygdsstöden. Regeringen konstaterar att Jordbruksverket har vidtagit åtgärder för att förbättra styrningen och hanteringen av stöden hos myndigheterna. Även regeringens uppdrag till Jordbruksverket och länssty- relserna att göra en processgenomgång för landsbygdsstöden förväntas ge en bättre hantering av stöden. Regeringen uppger vidare att man arbetar för att få ett enklare regelverk i samband med reformen av den gemensamma jord- brukspolitiken för att på så sätt minska risken för felaktig hantering.
Risk för att myndigheterna blir alltför försiktiga
I uppföljningen har man betonat vikten av att följa regelverket, men samti- digt har flera aktörer pekat på att det finns en risk för att myndigheterna blir alltför försiktiga och håller tillbaka alltför mycket för att rädda pengar åt staten. Jordbruksverket konstaterar att det finns ett politiskt önskemål om att Sverige inte ska bli tvingat att betala sanktioner. Jordbruksverket betonar att målet är att ha ett korrekt och effektivt administrations- och kontrollsystem som samtidigt är rättssäkert och kundvänligt. Detta gör att man kan undvika korrigeringar från EU:s sida. Länsstyrelsen i Västra Götalands län menar att det på Jordbruksverket å ena sidan finns en välvilja att föra ut landsbygds- programmet och att medlen ska användas, men å andra sidan finns också en försiktighet när det gäller kostnader och en rädsla för revisorerna. Länssty- relsen menar att det är viktigt att landsbygdsprogrammet gör nytta och att människor vågar söka bidrag.
Flera av de aktörer som har ingått i denna uppföljning konstaterar att det görs många kontroller. Exempelvis tjänstemän vid Länsstyrelsen i Norrbot- tens län upplever att man kontrolleras i allt större utsträckning och att det i stället borde vara mer av lärande:
Med varje kontroll kommer nya pålagor med moment som ska genom- föras, kontrolleras eller dokumenteras – både ansökningsförfarande och handläggning blir mer och mer komplext.206
Bland andra ESV har framfört att det kan antas att Jordbruksverket och länsstyrelserna kommer att bli mer restriktiva nu när de finansiella felen har uppmärksammats och kommissionen inte godkände årsräkenskaperna förrän kompletterande granskningar hade gjorts av ytterligare ärenden.207 Jord- bruksverket har med anledning av den höga felprocenten aviserat att de ska genomföra extra granskningar på länsstyrelserna för att försöka hålla nere de finansiella felen.
206Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29.
207Kommissionen godkände räkenskaperna 2012-04-30.
165
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION |
Risk för återbetalning efter revision
Flera aktörer har pekat på att det är ett problem att en bidragssökande som inte uppfyller kraven i regelverket kan bli återbetalningsskyldig efter en revision, även om länsstyrelsen har sagt ja till bidragsansökan. Exempelvis LRF menar att detta kan verka hindrande för företag att ansöka om bidrag från landsbygdsprogrammet. LRF menar att när länsstyrelsen har fattat ett beslut om bidrag så borde en revision inte kunna leda till att återbetalnings- krav riktas mot företag eller projekt. Återbetalningskrav kan i värsta fall leda till att företag går i konkurs. Systemet leder också till att länsstyrelserna blir rädda och kräver in mycket detaljinformation. LRF menar att systemet präglas av en rädsla för sanktioner: ”Sökande blir rädd för länsstyrelsen, som blir rädd för Jordbruksverket, som blir rädd för kommissionen, som blir rädd för Revisionsrätten.” Det blir detaljstyrning i stället för målstyrning. LRF menar att systemet måste bli mer rättssäkert och fokusera mer på resul- taten av projekt och investeringar.
ESV:s revisorer har i uppföljningen konstaterat att när revisionen upp- täcker finansiella fel kan det leda till att bidragsmottagaren blir återbetal- ningsskyldig. Om företag eller projekt har lämnat fel uppgifter så blir de antagligen återbetalningsskyldiga. Om det i stället är en myndighet som har gjort fel så bedöms det vara svårare att kräva tillbaka pengar från företag och projekt. De intervjuade tjänstemännen vid ESV har förståelse för att företag och projekt kan ha svårt att förstå regelverket. ESV framför att det därför är mycket viktigt att bl.a. länsstyrelserna är noggranna då de granskar underlagen så att felaktigheter upptäcks i handläggningen och inte vid en revision.
Jordbruksverkets åtgärder med anledning av konstaterade brister
Jordbruksverket beslutade i september 2011 om ett internt uppdrag, som syftar till att genomföra en genomgång av ackrediteringsvillkoren208 samt de kontrollsystem som krävs enligt de sektorspecifika förordningar som rör EGFJ och EJFLU. Uppdraget syftar primärt till att säkerhetsställa att Jord- bruksverket som utbetalande organ för Sverige uppfyller ackrediteringsvill- koren enligt EU:s förordningar.209 Uppdraget syftar också till att ge rimliga garantier för att de sektorspecifika kontrollsystem som krävs för att admini- strera och kontrollera jordbruksutgifterna inom EGFJ och EJFLU är av adekvat standard och uppfyller kraven i EU-lagstiftningen.
Uppdraget har lett till att Jordbruksverket har ändrat sin organisation när det gäller administration av EU-stöd. Uppdraget har också föranlett ett för- slag till Regeringskansliet om en förtydligad och delvis förändrad ansvars- fördelning och administration av stöd från EGFJ och EJFLU.
Jordbruksverket har därutöver beslutat att de ska göra en särskild gransk- ning, bl.a. med anledning av revisionsrapporter från Revisionsrätten och ESV i kombination med identifierade brister kring intern styrning och kon-
208Ackrediteringsvillkor enligt rådets förordning (EG) nr 1290/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 885/2006.
209Bilaga 1 till förordning (EG) nr 885/2006.
166
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH REVISION | 2012/13:RFR4 |
troll. Under perioden augusti till december 2012 genomför Jordbruksverket en utökad granskning av populationen EJFLU-ej IAKS, dvs. landsbygdsstö- den. Granskningen omfattar samtliga 24 beslutsmyndigheter: länsstyrelser- na, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Granskningen omfattar både system- och substansgranskning. Systemgranskningen går ut på att pröva hur väl strukturer, system och rutiner fungerar, och substansgransk- ningen innebär en stickprovsmässig legalitetsprövning för att pröva utbetal- ningarnas korrekthet. Urvalet för stickprovet är slumpmässigt och ska göras i enlighet med kommissionens riktlinje nr 3, vilket innebär att mellan 10 och 30 ärenden kommer att granskas för respektive myndighet. Totalt kommer därmed ca 450 ärenden att granskas. Det slumpmässiga urvalet baseras på utbetalningar från den 16 oktober 2011 fram till tidpunkten för granskningen för respektive myndighet.
Resultatet av systemgranskningen ska leda till att man identifierar even- tuella brister och svagheter som respektive myndighet behöver åtgärda. Substansgranskningen ska göra det möjligt att, vid behov, på nationell nivå före den 1 februari 2013 kunna korrigera räkenskaperna med ett extrapolerat fel.
167
2012/13:RFR4
7 Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar
Uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömningar i korthet:
–Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling. Landsbygds- programmet gör att landsbygdsfrågor uppmärksammas, och det är vik- tigt att programmet används för att åstadkomma en positiv utveckling på landsbygden.
–Det är viktigt med ett långsiktigt, uthålligt och kontinuerligt arbete för landsbygdsutveckling. Landsbygdsprogrammet är ett av statens vikti- gaste verktyg. Det är angeläget att det stöder näringslivets fortsatta ut- veckling.
–Det är viktigt med lokalt deltagande och engagemang, regional anpass- ning och en bred inriktning på landsbygdsprogrammet. Det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveckling och att insatserna kan se olika ut i olika län.
–Landsbygdsprogrammet kan förenklas och antalet åtgärder minskas. Myndigheternas handläggning kan vidareutvecklas och det administra- tiva krånglet minskas.
–Det är ännu för tidigt att slå fast vilka resultat som landsbygdspro- grammet har haft. Utifrån de fallstudier som har genomförts upplevs dock resultaten som positiva för landsbygdens utveckling, även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram när det gäller målkriterierna. Det är viktigt att uppmärksamma resultat som inte är enkelt mätbara. Det är viktigt att regeringen årligen redovisar och läm- nar en bedömning av landsbygdsprogrammets resultat till riksdagen.
–Mikroföretagsstödet är viktigt för företagsutvecklingen på landsbygden, men det är svårt att peka på kvantifierbara resultat.
–Det var inledningsvis svårt att få in ansökningar som passade in i stödet till grundläggande tjänster. Omorienteringen mot bredbandsutbyggnad bidrog till ökat intresse.
–Det är positivt att stödet till biogas har fått en viktig roll i landsbygds- programmet. Många län prioriterar biogassatsningen och intresset för biogasinvesteringar är på uppgång. Biogasstödet är i flera fall avgöran- de för investeringsbeslut.
–Landsbygdsfrågor är komplexa och breda, varför det finns behov av samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser för lands- bygden. Det kan vara svårt att få en överblick över de stöd som kan gå till landsbygden. Samordningen mellan de olika stöden till landsbygden måste förbättras. Samtidigt som gränsdragningen mellan åtgärderna ska var tydlig måste möjligheter till synergieffekter lyftas fram.
–Det är viktigt med uppföljning och utvärdering av landsbygdspro- grammets resultat. Kunskap och lärdomar bör tas till vara och föras vi- dare. Revision och kontroll spelar en framträdande roll och påverkar
168
UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR | 2012/13:RFR4 |
myndigheternas arbete. Det är viktigt att de finansiella felen minskar när det gäller beviljade stöd. Det är dyrt att göra fel eftersom det leder till stora återbetalningsbelopp för Sverige samtidigt som förtroendet påverkas för denna stödform. Det är viktigt att dels förenkla ansök- ningsförfarandet så att risken minskar för att den sökande ska göra fel, dels att Jordbruksverket och länsstyrelserna vidtar åtgärder för att för- bättra myndigheternas hantering av stöden.
Utgångspunkt för gruppens bedömningar
Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har följt upp och utvärde- rat vissa frågor inom landsbygdsprogrammet. Utskotten har valt att genom- föra denna uppföljning för att i första hand studera kvalitativa resultat i några fallstudier som ett komplement till de uppföljningar och utvärderingar som tas fram genom den ordinarie uppföljnings- och utvärderingsstrukturen för landsbygdsprogrammet. Gruppen vill inledningsvis betona att de resultat som redovisas och analyseras i denna rapport ska ses som exempel och inte som generella iakttagelser. Utskottens uppföljning har inte heller omfattat hela landsbygdsprogrammet utan inriktats på att studera den del som är ny för denna programperiod, dvs. insatser för att skapa ett mer diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv och en bättre livskvalitet på landsbygden, dvs. axel 3. Dessutom har uppföljningen koncentrerats till de insatser som görs för mikroföretag, service och biogas. Fallstudierna har genomförts i Kalmar, Norrbottens och Västra Götalands län.
Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling
Landsbygdsprogrammet och de olika insatser som görs inom ramen för programmet har gjort att landsbygdsfrågor har kommit att uppmärksammas på olika sätt. Gruppen konstaterar att utvecklingen på landsbygden ser olika ut i olika delar av Sverige. Behoven i storstadsnära landsbygd i södra Sveri- ge skiljer sig starkt från behoven i norra Sveriges glesbygder. Särskilt i skogslänens glesbygder minskar befolkningen, vilket medför en rad olika problem och stora svårigheter för landsbygdens invånare, bl.a. med underlag för service och skola. Detta påskyndar i sin tur utflyttningen från framför allt glesbygden. Det behövs fortsatta insatser för att åstadkomma en positiv utveckling på landsbygden.
Enligt gruppens bedömning är det viktigt att landsbygdsprogrammet an- vänds för att aktivt motverka en negativ utveckling på landsbygden. Grup- pen betonar vikten av att se landsbygden som en resurs för hela Sveriges utveckling och av att statliga aktörer inom olika samhällsområden tar sitt ansvar för landsbygdens fortsatta utveckling.
Landsbygdsprogrammet är ett av statens viktigaste verktyg för att arbeta med landsbygdsutveckling. Gruppen är samtidigt medveten om att mycket av det som påverkar utvecklingen på landsbygden ligger utanför lands- bygdsprogrammets ram. Beslut som fattas inom ett flertal olika politikområ- den kan få minst lika stor betydelse för landsbygden och dess möjlighet att utvecklas. Mot bakgrund av detta vill gruppen lyfta fram betydelsen av att
169
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR |
| statlig verksamhet inom alla politikområden bidrar till att arbeta för att ut- |
| veckla landsbygden. Det är viktigt att de resultat som uppnås genom lands- |
| bygdsprogrammet inte motverkas genom beslut inom ett annat politikområ- |
| de som får negativa konsekvenser för landsbygden. Gruppen noterar att det |
| pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att landsbygdssäkra beslut och |
| ser fram emot att fortsatt följa resultaten av detta arbete. Gruppen framhåller |
| att företagande och utveckling på landsbygden kan främjas på en rad olika |
| sätt, inte bara genom landsbygdsprogrammet och de insatser som görs inom |
| miljö- och jordbruksutskottets och näringsutskottets beredningsområden. |
| Som exempel på viktiga åtgärder inom andra utskotts beredningsområden |
| kan nämnas insatser inom t.ex. utbildning och infrastruktur. |
| Gruppen anser att det är viktigt att arbetet med landsbygdsutveckling från |
| statens sida präglas av långsiktighet, uthållighet och kontinuitet, inte minst |
| för att uppnå avsedda effekter. |
| Landsbygdsprogrammet stöder näringslivets fortsatta utveckling |
| Riksdagen har tidigare betonat att insatserna inom landsbygdsprogrammet |
| ska stödja en allmän utveckling av landsbygden, t.ex. vad gäller företagande |
| och sysselsättning. Gruppen konstaterar att det sedan flera år pågår en för- |
| ändring vad gäller näringslivet på landsbygden. Detta är en utveckling som |
| både miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har uppmärksammat |
| på olika sätt. Jord- och skogsbruket är inte längre alltid den dominerande |
| näringen, även om det fortfarande är mycket viktigt och centralt för lands- |
| bygden. Denna utveckling återspeglas även i landsbygdsprogrammet och |
| dess genomförande, vilket enligt gruppens uppfattning är positivt. Det finns |
| många utvecklingsidéer och entreprenörer på landsbygden och gruppen vill |
| understryka att det är väsentligt att staten stöder arbetet med att locka fram |
| idéerna så att de kan omsättas till konkreta och framgångsrika utvecklings- |
| insatser. |
| Det är angeläget att landsbygdsprogrammet stöder näringslivets fortsatta |
| utveckling. Meningen är att det nuvarande landsbygdsprogrammet ska nå |
| fler målgrupper än tidigare. Gruppen konstaterar att landsbygdsprogrammet |
| för många dock fortfarande förknippas med i första hand jordbruk. Enligt |
| gruppens bedömning har landsbygdsprogrammet utformats så att det når fler |
| målgrupper, inte minst genom de insatser som görs inom axel 3 och de åt- |
| gärder som har stått i centrum för denna uppföljning. Detta är positivt. Sam- |
| tidigt kan gruppen konstatera att det har varit svårt för Jordbruksverket och |
| länsstyrelserna att nå ut till de nya målgrupperna och att informationsarbetet |
| inte har nått ända fram i alla delar av Sverige. Det var svårt i början att få i |
| gång åtgärderna inom axel 3 eftersom det handlade om nya typer av verk- |
| samheter jämfört med tidigare landsbygdsprogram. Enligt vad gruppen fått |
| information om har informationen om programmet nu till stor del nått fram |
| men inför kommande landsbygdsprogram är det viktigt att ytterligare för- |
| bättra informationsinsatserna, inte minst gentemot de nya målgrupperna. |
170
UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR | 2012/13:RFR4 |
Det är viktigt med lokalt deltagande och engagemang
Landsbygdsprogrammet ska i stor utsträckning bygga på lokalt deltagande och engagemang. Partnerskap genom Leader eller liknande metoder ska främjas och programmet utformas så att det gynnar ett ökat deltagande av unga människor och svenskar med utländsk bakgrund. Programmet ska också bidra till att jämställdhet mellan kvinnor och män uppnås. Gruppen menar att det lokala deltagandet och engagemanget är helt avgörande för om utvecklingsinsatserna ska ge ett långsiktigt hållbart resultat. Vilken metod som är bäst för att uppnå detta engagemang är dock svårt att säga. Leader kan vara en sådan metod, men det kan också finnas andra sätt att främja lokalt deltagande. Oavsett vilket arbetssätt som väljs är det viktigt att upp- muntra lokalt samarbete mellan olika aktörer på landsbygden. Gruppen anser att det är betydelsefullt att kommunernas roll i arbetet med lands- bygdsutvecklingsfrågor uppmärksammas.
När det gäller de horisontella aspekterna noterar gruppen att ungdoms-, integrations- och jämställdhetsperspektiven endast har uppmärksammats till begränsad del i arbetet med landsbygdsprogrammet i de tre län som har ingått i denna uppföljning. Gruppen vill därför framhålla att det är viktigt att dessa aspekter får ökad uppmärksamhet i det fortsatta utvecklingsarbetet, inte minst för att ge långsiktigt hållbara resultat.
Det är bra med regional anpassning av landsbygdsprogrammet
Enligt gruppens bedömning är det bra att det finns en frihet för länen att lägga upp genomförandet av landsbygdsprogrammet på olika sätt, eftersom behoven varierar i olika delar av Sveriges landsbygder. Gruppen menar dessutom att en ökad regional anpassning leder till ökat regionalt och lokalt engagemang och därmed ett utökat underifrånperspektiv, vilket är positivt. Det är härvid viktigt att länsstyrelserna kan förklara och kommunicera med aktörerna om hur prioriteringarna ser ut i de skilda länen och orsakerna till detta.
Gruppen konstaterar att den regionala anpassningen och skillnader i prio- riteringar mellan länen samtidigt har lett till att vissa administrativa svårig- heter har uppstått för aktörer som arbetar med t.ex. länsövergripande pro- jekt. Kritik har framförts från i första hand nationella aktörer om att samma regelverk leder till olika beslut i olika län. Samtidigt har de lokala och regi- onala aktörerna varit nöjda med den regionala anpassningen. Gruppen vill här betona att verkligheten ser olika ut i skilda delar av landet och att det därför är ofrånkomligt att insatserna behöver se olika ut i olika delar av landet. Det är givetvis viktigt att det nationella regelverket följs på ett likar- tat sätt i de olika länen. Uppföljningen visar att skillnader mellan länens sätt att arbeta med landsbygdsutveckling även kan bero på ett flertal andra orsa- ker än skillnader i länens strategier, t.ex. vilken kompetens och inriktning som personalen har vid olika myndigheter. Gruppen vill mot den bakgrun- den betona vikten av att länsstyrelserna och andra myndigheter arbetar för att underlätta länsövergripande insatser utan att den regionala anpassningen åsidosätts.
171
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR |
Det är positivt med en bred inriktning på landsbygdsprogrammet
Gruppen menar att det är bra att staten har en bred syn på landsbygdsutveck- ling. För att kunna lösa problemen på landsbygden behövs en rad olika in- satser som är utformade utifrån de olika förutsättningarna på Sveriges landsbygder. Det är därför positivt att landsbygdsprogrammet är brett upp- lagt. Samtidigt är det viktigt att programmet koncentreras till insatser som är centrala för landsbygdens utveckling.
Gruppen noterar att det finns delvis olika syn bland myndigheter och or- ganisationer vad gäller frågan om vilken typ av insatser som i första hand bör få stöd från landsbygdsprogrammet. En delförklaring till detta är de olika regionala strategierna. En del aktörer betonar mer att stödet främst bör gå till näringslivsinsatser, medan andra mer framhåller behovet av allmänna insatser. Enligt gruppens bedömning är det viktigt att det finns en bredd i insatserna och en inriktning på både landsbygdens näringsliv och på mer allmänna utvecklingsinsatser som är till gagn för både företag och de boende på landsbygden. Gruppen vill också peka på att det finns behov av coach- ning och rådgivning till företag på landsbygden, liksom av stöd till samarbe- te mellan företagare på landsbygden.
Förenkla landsbygdsprogrammet
Gruppen konstaterar att det är svårt att se skillnaderna mellan en del av landsbygdsprogrammets åtgärder. Antalet åtgärder skulle därför kunna minska. Uppdelningen på åtgärder är huvudsakligen ett problem för myn- digheterna, exempelvis eftersom det kräver administrativa insatser och in- låsningseffekter kan uppstå. Gruppen menar att färre och mer generella åtgärder skulle kunna effektivisera myndigheternas arbete.
Upplägget av landsbygdsprogrammet innebär att bidrag betalas ut i efter- skott, vilket ställer krav på likviditet hos företag och projekt. Gruppen note- rar att detta innebär problem för i synnerhet små företag och projekt: det kan vara svårt för dem att delta i landsbygdsprogrammet om de inte har god likviditet. Detta är en fråga som bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med landsbygdsprogrammet.
Vidareutveckla myndigheternas handläggning och minska administrativt krångel
Länsstyrelserna arbetar med landsbygdsprogrammet på olika sätt. Gruppen konstaterar att länsstyrelsernas fokus i arbetet med landsbygdsprogrammet ligger på att handlägga ärenden, inte att arbeta proaktivt med landsbygdsut- veckling. Handläggningstiderna varierar mellan olika länsstyrelser. Gruppen vill här lyfta fram vikten av att försöka korta ned handläggningstiderna, inte minst för att inte äventyra att entusiasmen minskar hos dem som arbetar i utvecklingsprojekt och landsbygdsföretag som vill utvecklas. Samtidigt är det också viktigt att ökade krav på myndigheterna inte går ut över myndig- hetshandläggarnas möjligheter att närmare bedöma ansökningarna och de planer som de sökande har. Det är viktigt att man i kommande landsbygds- program ger utrymme för myndigheterna att arbeta mer med information
172
UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR | 2012/13:RFR4 |
och kvalitetssäkring. I det fortsatta utvecklingsarbetet skulle fler inslag av ökat lärande mellan olika myndigheters administration av bidragsansök- ningar och utbetalningar kunna ingå, både inom jordbruksadministrationen och exempelvis det arbete som görs inom de regional- och näringspolitiska områdena. Det vore bra om hanteringen inom olika fonder kunde jämföras och goda exempel kunde tas fram.
Gruppen konstaterar att det finns en ambition att förenkla landsbygds- programmets genomförande, men detta till trots är landsbygdsprogrammet administrativt krångligt, för både stödmottagare och myndigheter. En orsak till detta är att programmet präglas av rutinerna för jordbruksstöden. Enligt gruppens bedömning är det viktigt att fortsätta arbetet med att förenkla ad- ministrationen kring bidragen. Det borde t.ex. inte vara nödvändigt att anlita konsulter för att fylla i ansöknings- och rekvisitionsblanketter. Inte minst mot bakgrund av att landsbygdsprogrammet ofta vänder sig mot små aktörer med begränsade resurser är det viktigt att programmet är enkelt att förstå och söka.
Landsbygdsprogrammet har haft betydelse för landsbygdens utveckling
Eftersom programmet fortfarande pågår är det ännu för tidigt att slå fast vilka resultat det har haft. Utifrån de fallstudier som gruppen har genomfört upplevs dock resultaten som positiva för landsbygdens utveckling, även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram när det gäller målkri- terierna.
Enligt vad gruppen fått veta hade de flesta studerade företagsinvestering- arna antagligen genomförts även utan stöd från landsbygdsprogrammet, men de hade blivit mindre och tagit längre tid att genomföra. När det gäller pro- jektstöden hade flera av de studerade projekten antagligen inte kunnat genomföras utan stöd.
Det har varit svårt för de olika aktörerna att kvantifiera resultaten och det är i dagsläget svårt att bedöma om syftet med landsbygdsprogrammet har uppnåtts och vilka konkreta resultat som det har gett hittills. Det är vidare svårt att uttala sig om varaktigheten i uppnådda resultat och vad de olika insatserna får för betydelse för t.ex. den långsiktiga tillgången till service på landsbygden. Gruppen betonar att det är viktigt att uppnå långsiktiga resultat som leder till att företag och service på landsbygden kan överleva även utan stöd.
Gruppen konstaterar att alla resultat inte är enkelt mätbara. Det faktum att s.k. mjuka resultat är svåra att mäta innebär dock inte att de är mindre vikti- ga. Gruppen menar att landsbygdsprogrammet har möjliggjort ett aktivt arbete i hela landet med landsbygdsutveckling. Gruppen noterar vidare att flertalet aktörer menar att landsbygdsprogrammet gör mer nytta än vad halv- tidsutvärderingen visade. Det handlar mycket om andra värden än mätbara resultat som gäller t.ex. ekonomi och arbetstillfällen. Landsbygdsprogram- met har lett till att mycket har hänt på landsbygden, t.ex. att mötesplatser har skapats och att bygderna har återfått sammanhållning och framtidstro.
173
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR |
| Gruppen anser att detta också är viktiga resultat av arbetet med landsbygds- |
| utveckling. |
| Affärsutveckling i mikroföretag (åtgärd 312) |
| Gruppen konstaterar att halvtidsutvärderingen visade att mikroföretagsstödet |
| har lett till en gynnsam utveckling, men att från ett ekonomiskt perspektiv |
| framförs att grunden för stödet är tveksam. Vidare visar Jordbruksverkets |
| senaste årsrapport att målen om ökat bruttoförädlingsvärde och ökat antal |
| arbetstillfällen antagligen inte kommer att uppnås. De redovisade resultaten |
| ligger betydligt lägre än målen. |
| Gruppen har funnit flera intressanta exempel på hur mikroföretagsstödet |
| har använts, bl.a. för att bygga ut fjärrvärme på landsbygden och för att |
| utveckla hästverksamhet. Gruppen menar att i de tre undersökta länen fram- |
| står mikroföretagsstödet som viktigt för företagsutvecklingen på landsbyg- |
| den. Det har dock varit svårt att peka på kvantifierbara resultat. Enligt vad |
| gruppen fått veta har små företag med hjälp av stödet kunnat utvecklas och |
| till viss del expandera. Stödet har bl.a. underlättat möjligheterna för företag |
| att få banklån. Gruppen vill även uppmärksamma att Sametinget har betonat |
| att detta är en lyckad åtgärd för samiskt vidkommande. Det är dock svårt att |
| bedöma vilka resultat på lång sikt som åtgärden ger. Det är nödvändigt att |
| företagen kan överleva utan stöd. |
| Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på |
| landsbygden (åtgärd 321) |
| Halvtidsutvärderingen visade att stödet generellt sett hade haft ringa effekt |
| fram till utvärderingstidpunkten. Jordbruksverkets senaste årsrapport visar |
| att åtgärden alltmer domineras av bredbandssatsningar. |
| Gruppen konstaterar att tillgången till service på landsbygden är viktig, |
| men att det ändå har varit förhållandevis få ansökningar till åtgärden. Förut- |
| om insatserna inom landsbygdsprogrammet gör staten många andra liknande |
| satsningar. Gruppen anser att samordningen av statens insatser bör ges ökad |
| uppmärksamhet. I det fortsatta arbetet är det vidare viktigt att fortsatt över- |
| väga fråga om vem som har eller bör ta ansvaret för att säkerställa tillgången |
| till service på landsbygden. |
| Gruppen konstaterar att det finns exempel på serviceprojekt som har ska- |
| pat bestående förändringar på landsbygden, bl.a. ett projekt i Bodens kom- |
| mun. |
| Uppföljningen visar att det finns en betydande bredd i det arbete som |
| görs med stöd från åtgärden och att detta främst är ett resultat av olika förut- |
| sättningar och prioriteringar i länen. För närvarande görs en kraftsamling på |
| fortsatt bredbandsutbyggnad på landsbygden. Gruppen noterar med tillfreds- |
| ställelse att allt fler tycks komma till insikten att en väl fungerande it- |
| infrastruktur är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av innova- |
| tiva servicelösningar i allmänhet. Enligt gruppen är det dock svårt att bedö- |
| ma hur många personer som gynnas av flera av de satsningar som görs inom |
| ramen för åtgärd 321. |
174
UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR | 2012/13:RFR4 |
Stöd till biogas (åtgärd 121, 311 och 312)
Gruppen anser att det är positivt att biogas har fått en viktig roll i lands- bygdsprogrammet. Uppföljningen visar att många län aktivt prioriterar bio- gassatsningen och att intresset för biogasinvesteringar är på uppgång. Sam- tidigt finns tveksamheter kring lönsamheten i biogasanläggningar.
Gruppen har funnit flera exempel på att stöd lämnas till både små och stora anläggningar och till anläggningar som skiljer sig åt vad gäller såväl substrat som slutprodukter i form av t.ex. el och fordonsgas. Enligt gruppens bedömning är biogasstödet viktigt och i flera fall avgörande för invester- ingsbeslut. Gruppen konstaterar att flera aktörer menar att utvecklingspoten- tialen för biogas är stor och att flera aktörer efterlyser ett driftstöd för bättre lönsamhet. Gruppen noterar att det har funnits förslag om att införa ett me- tanreduceringsstöd. Ett av de stora problem som har uppmärksammats – att bidragstaket på 1,8 miljoner kronor var för lågt – har numera fått en lösning genom kommissionens ändringsbeslut. Det är dock ett fortsatt problem att tillgängliga medel inte räcker till.
Behov av samverkan mellan myndigheternas insatser för landsbygden
Landsbygdsfrågor är komplexa och breda, vilket innebär att de naturligen berör ett stort antal aspekter. Detta innebär att landsbygdsfrågorna blir en del i arbetet inom olika departement och myndigheter. Det faktum att så många myndigheter är involverade i arbetet ställer stora krav på samverkan och samordning. Inom t.ex. den regionala tillväxtpolitiken har olika myn- digheter och organ på regional nivå olika uppgifter i olika län.
Gruppen anser att det är mycket viktigt med samverkan och samordning mellan myndigheterna för att stödja landsbygdens fortsatta utveckling, inte minst för att uppnå goda resultat av insatta resurser inom landsbygdspro- grammet. I det sammanhanget är det viktigt med tydlighet i regeringens styrning av myndigheterna. Arbetsfördelningen mellan myndigheterna och den administrativa strukturen måste vara tydlig. Detta gäller t.ex. län där regionerna har ansvar för utvecklingsfrågorna, medan länsstyrelserna har ansvaret för landsbygdsprogrammet. När det gäller landsbygdsprogrammet kan gruppen konstatera att det finns olika typer av samverkan mellan berör- da myndigheter och att de aktörer som har ingått i denna uppföljning menar att samverkan i stort fungerar bra. Gruppen vill lyfta fram att det finns ett behov av att bl.a. underlätta samarbetet över länsgränserna.
Gruppen konstaterar att de företag och projekt som har ingått i uppfölj- ningen har framfört att kontakterna med de handläggande myndigheterna har varit goda, vilket är mycket positivt.
Behov av samordning mellan olika stöd till landsbygden
Det kan vara svårt att få en överblick över de många olika stöd som kan gå till landsbygden, vilket kan vara ett problem för dem som arbetar med landsbygdsutveckling. Att det finns olika former av stöd från olika myndig- heter som riktar sig till samma målgrupp kan även upplevas som krångligt
175
2012/13:RFR4 | UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR |
| av de sökande, bl.a. eftersom olika blanketter ska fyllas i och skickas till |
| olika myndigheter. I syfte att underlätta för företag och projekt vill gruppen |
| peka på bl.a. möjligheten att införa lika ansökningshandlingar och återrap- |
| porteringsrutiner oavsett vilket EU-stöd som det handlar om. |
| Enligt gruppens bedömning är det viktigt att arbetet med landsbygdsut- |
| veckling är inriktat på att se till landsbygden som en helhet och då kan upp- |
| delningen av statens insatser på olika program och åtgärder vara ett hinder. |
| Det är samtidigt enligt gruppens bedömning viktigt med en tydlig gräns- |
| dragning mellan de olika stöd som finns. Det är också viktigt att olika insat- |
| ser kan ge synergieffekter, även om det i praktiken är svårt att planera för |
| detta. Mot den bakgrunden finns det enligt gruppens bedömning behov av |
| mer samordning mellan olika former av stöd till landsbygden. |
| Viktigt med uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogrammet |
| Det är viktigt att följa upp och utvärdera landsbygdsprogrammets resultat |
| och hur det utvecklas över tid. Gruppen anser att det är väsentligt att den |
| kunskap och de lärdomar som dras genom arbetet med landsbygdsutveck- |
| ling kan tas till vara och föras vidare till olika aktörer. Det är många gånger |
| svårt att mäta och kvantifiera resultaten, inte minst i form av effekter, men |
| det är enligt gruppens bedömning viktigt att man följer utvecklingen även av |
| resultat som inte är enkelt mätbara. Det är även angeläget att följa de lång- |
| siktiga effekterna av stöden, både för stöden i sin helhet och för de enskilda |
| bidragsbesluten. |
| Gruppen menar att det är svårt att utvärdera resultat efter så kort tid som |
| är fallet när det gäller halvtidsutvärderingarna. Samtidigt är det svårt att |
| hinna använda resultaten av halvtidsutvärderingar under innevarande pro- |
| gramperiod. Inför kommande programperiod vill gruppen därför lyfta fram |
| behovet av att följa utvecklingen av stödens resultat under tiden som insat- |
| serna pågår, exempelvis i form av s.k. följeforskning. |
| Revision och kontroll spelar en framträdande roll i arbetet |
| Gruppen konstaterar att kontroller och revision spelar en framträdande roll i |
| arbetet med landsbygdsprogrammet och att det påverkar de olika myndighe- |
| ternas arbete. Gruppen betonar vikten av att gällande regelverk följs, men |
| kan samtidigt konstatera att kontrollsystemet skapar en oro och rädsla för att |
| göra fel, både på handläggande myndigheter och bland bidragsmottagarna. |
| Det finns en risk för att myndigheterna blir alltför försiktiga i sin handlägg- |
| ning och att medlen därför inte används fullt ut och på ett effektivt sätt. Det |
| finns också exempel på företag och projekt som avstår från att söka bidrag |
| på grund av risken för att de kan bli återbetalningsskyldiga om revisionen |
| upptäcker fel. Enligt gruppens bedömning är det därför viktigt att fel upp- |
| täcks redan i myndigheternas handläggning och inte först vid en revision. |
| Det är viktigt att de finansiella felen minskar när det gäller beviljade stöd. |
| Det är dyrt att göra fel eftersom det leder till stora återbetalningsbelopp för |
| Sverige samtidigt som förtroendet påverkas för denna stödform. Det är vik- |
| tigt att dels förenkla ansökningsförfarandet så att risken minskar för att den |
176
UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSGRUPPENS BEDÖMNINGAR | 2012/13:RFR4 |
sökande ska göra fel, dels att Jordbruksverket och länsstyrelserna vidtar åtgärder för att förbättra myndigheternas hantering av stöden.
Regeringens resultatredovisning till riksdagen
Gruppen vill slutligen understryka vikten av att regeringen i de årliga resul- tatredovisningarna till riksdagen redovisar och bedömer de resultat som uppnås genom landsbygdsprogrammet.
177
2012/13:RFR4
Referenser
Riksdagstryck
Bet. 2005/06:MJU13 Den övergripande strategiska inriktningen av kom- mande landsbygdsprogrammet m.m.
Bet. 2008/09:NU19 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder.
Bet. 2010/11:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Bet. 2011/12:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Prop. 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011. Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012. Prop. 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013.
Skr. 2005/06:87 Den övergripande strategiska inriktningen av kommande landsbygdsprogrammet.
Skr. 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder.
Utredningar och myndighetsrapporter m.m.
Energimyndigheten (2010): Förslag till en sektorsövergripande biogasstra- tegi. Slutrapport (ER 2010:23).
Europeiska kommissionen (2011): Overview of the EU Rural Development Policy 2007‒2013. Oktober 2011.
Europeiska kommissionen (2012): Kommissionens genomförandebeslut av den 27.6.2012, C(2012) 4230 slutlig.
Falköpings kommun (2000): Landsbygdsprogram för Falköpings kommun eller vart tog Skörstorps gräsklippare vägen?
Gorpe, Peter (2008): Regional samverkan inom Landsbygdsprogrammet – en enkätstudie om partnerskap. Uppdrag från Jordbruksverket och Nationel- la landsbygdsnätverket.
Jordbruksverket (2008): Utformning av stöd till biogas inom landsbygds- programmet. Rapport 2008:8.
Jordbruksverket (2009): Företagandet på landsbygden – Stad eller land, gör det någon skillnad? Rapport 2009:2.
178
REFERENSER 2012/13:RFR4
Jordbruksverket (2011a): Årsrapport – Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013. Rapport 2011:23.
Jordbruksverket (2011b): Vem är chef här egentligen? Om landsbygdspro- gram och mångfald. Rapport 2011:8.
Jordbruksverket (2012a): Årsrapport – Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013.
Jordbruksverket (2012b): Årsredovisning 2011.
Jordbruksverket (2012c): Biogasstödet översökt. Information 2012-01-27.
Länsstyrelsen Kalmar län (2010): Prioritering för landsbygdsprogrammet i Kalmar län 2007–2013 – Komplettering till Kalmar läns genomförandestra- tegi, version 8. 2010-03-22.
Länsstyrelsen Kalmar län (2011a): Landsbygdsprogram 2007–2013. En regional genomförandestrategi för Kalmar län. Version 9, reviderad 2011- 09-09. Meddelande 2006:19.
Länsstyrelsen Kalmar län (2011b): Underlag för utvärdering av företags- stöd och projektstöd för perioden 2007‒2009 ‒ Länsrapport för Kalmar län.
Länsstyrelsen Norrbottens län (2010): Strategi för genomförandet av EU:s landsbygdsprogram 2007–2013 i Norrbottens län.
Länsstyrelsen i Norrbottens län (2011): Finns pengar till servicelösningar ‒ men få söker! Pressmeddelande, 2011-11-23.
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2011a): Landsbygdsprogram för Sveri- ge år 2007–2013. Genomförandestrategi för Västra Götalands län – Revi- derad i juni 2011 och september 2011. Rapport 2011:72.
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2011b): Utvärdering av företagsstöd till hästnäringen. Rapport 2011:67.
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2011c): Utvärdering av stöd till livs- medelsföretag. Rapport 2011:68.
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2011d): Utvärdering av stöd till turism. Rapport 2011:69.
Regeringskansliet Jordbruksdepartementet (2006): Nationell strategi för landsbygdsutveckling.
Regeringskansliet Jordbruksdepartementet (2010): Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013. Version mars 2010.
Regeringskansliet Näringsdepartementet (2007): En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013.
Sveriges nationella strategiska referensram för sammanhållningspolitiken. Förhandsbedömning av landsbygdsprogram för Sverige 2007‒2013
179
2012/13:RFR4 REFERENSER
SLU Sveriges lantbruksuniversitet (2010): Redovisning av uppdrag om halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013.
SOU 2011:23 Betänkande av Utredningen om revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter.
Tillväxtanalys (2011a): Orter med befolkningsökning ‒ Exempel på ”attrak- tiva orter” perioden 2000‒2010. Rapport 2011:11.
Tillväxtanalys (2011b): Regional tillväxt ‒ En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner. Rapport 2011:07.
Tillväxtverket (2010): Synergier och avgränsningar mellan olika EU-fonder under perioden 2007–2013. Info 0110 Rev A.
Tillväxtverket (2011): Uppföljning och resultatvärdering av regionala före- tagsstöd och stöd till projektverksamhet. Rapport 0091.
Tillväxtverket (2012): Programmet lokala servicelösningar – projektpresen- tation, 2012-01-26.
Övervakningskommittén (2007): Urvalskriterier för insatserna inom lands- bygdsprogrammet 2007‒2013. 2007-10-26.
Information, intervjuer, studiebesök m.m.
Almi Norr, e-brev 2012-06-13. Bodens kommun, intervju 2012-03-30. Coompanion, e-brev 2012-06-11.
Ekonomistyrningsverket (ESV), intervju 2012-06-18 och e-brev 2012-10- 09, 2012-10-12.
Falköpings kommun, intervju 2012-04-17.
Företag i Kalmar län (More Biogas Småland AB, TME Elektronik, Stenvi- de, Solmarka gårdsbageri), intervjuer 2012-05-03 och 2012-05-04.
Företag i Norrbottens län (Alviksgården, Harads Arctic Heat AB, Kraft och hälsa), intervjuer 2012-03-29 och 2012-03-30.
Företag m.m. i Västra Götalands län (Broby Vatten och Bredband ekono- misk förening, Broby Struts, Brunsbo gästgiveri, Horshaga biogas, Husaby Apelås hästgård), intervjuer 2012-04-17 och 2012-04-18.
Företagarna, e-brev 2012-05-15.
Hela Sverige ska leva, Kalmar län, intervju 2012-05-03. Hela Sverige ska leva, Norrbottens län, intervju 2012-03-29.
Hela Sverige ska leva, riksorganisationen, intervju 2012-04-03. Hushållningssällskapens förbund, e-brev 2012-06-14.
180
REFERENSER 2012/13:RFR4
Hushållningssällskapet Skaraborg, intervju 2012-04-18.
Jordbruksverket, intervju 2012-02-10 och e-brev 2012-04-26, 2012-06-12, 2012-06-29, 2012-07-03, 2012-07-26, 2012-08-29, 2012-09-05, 2012-09- 11, 2012-09-26, 2012-10-05.
Kommunal, e-brev 2012-06-04.
Landsbygdsdepartementet, intervju 2011-12-09, telefonintervju 2012-10-05 och e-brev 2012-10-10.
Landsbygdsmentorerna, intervju 2012-05-03. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), intervju 2012-05-10. LRF Norrbotten, intervju 2012-03-29.
Länsstyrelsen i Kalmar län, intervjuer 2012-05-03, 2012-05-04 och e-brev 2012-10-09.
Länsstyrelsen i Norrbottens län, intervju 2012-03-29 och e-brev 2012-10-05.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, intervjuer 2012-04-17, 2012-04-18 och e-brev 2012-10-10.
Naturvårdsverket, e-brev 2012-06-15.
Näringsdepartementet, intervju 2012-05-23 och e-brev 2012-05-08, 2012- 10-10.
Regionförbundet i Kalmar län, intervju 2012-05-03. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), e-brev 2012-06-07. Sametinget, e-brev 2012-06-08.
Skogsstyrelsen, e-brev 2012-06-07. Småkom, e-brev 2012-06-27 och 2012-07-02. Studiebesök i Kalmar län 2012-05-04.
Sveriges Hembygdsförbund, e-brev 2012-06-07.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), e-brev 2012-04-24.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), intervju 2012-04-16 och e-brev 2012- 08-01.
Tillväxtanalys, intervju 2012-02-03.
Tillväxtverket, intervju 2012-02-03 och e-brev 2012-10-05, 2012-10-15. Västra Götalandsregionen, intervju 2012-04-17.
Ölands näringslivskontor, intervju 2012-05-03.
181
2012/13:RFR4
BILAGA 1
Landsbygdsprogrammets sammansättning och ungefärlig budget
Åtgärder inom axel 1 – ökad konkurrens |
|
|
| Årlig budget |
Yrkesutbildning och information riktad till per- |
|
|
| 200 mnkr |
soner verksamma inom jordbruks-, livsmedels- |
|
| (inkl. åtgärd 114) | |
och skogsbrukssektorerna (åtgärd 111). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Startstöd för unga jordbrukare (åtgärd 112). |
|
|
| 40 mnkr |
Rådgivningstjänster för jord- och skogsbrukare (åtgärd 114). |
|
| ||
Modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121). |
|
|
| 344 mnkr |
Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter |
|
|
| 70 mnkr |
(åtgärd 123). |
|
|
|
|
Samarbete för att utveckla nya produkter, pro- |
|
|
| 23 mnkr |
cesser och tekniker inom jord-, skogsbruks- och |
|
|
|
|
livsmedelssektorerna (åtgärd 124). |
|
|
|
|
Förbättra och utveckla infrastruktur av betydelse |
|
|
| 30 mnkr |
för utveckling och anpassning av jord- och |
|
|
|
|
skogsbruk (åtgärd 125). |
|
|
|
|
Åtgärder inom axel 2 – förvalta naturresurserna |
|
|
| Årlig budget |
Stöd för naturbetingade svårigheter för jordbrukare i bergsom- |
|
| 722 mnkr | |
råden (åtgärd 211) och andra områden med svårigheter (åtgärd |
|
|
| |
212). |
|
|
|
|
Stöd för miljövänligt jordbruk (åtgärd 214). | Delinsatser |
|
|
|
| Skötsel av |
| 775 mnkr | |
| betesmarker |
|
| |
| och slåtterängar |
|
| |
| Skötsel och |
| 30 mnkr | |
| anläggning av |
|
| |
| våtmarker |
|
| |
| Bevarande av |
| 148 mnkr | |
| kulturmiljöer i |
|
| |
| odlings- |
|
| |
| landskapet |
|
| |
| Bevarande av |
| 22 mnkr | |
| kulturmiljöer i |
|
| |
| renskötsel- |
|
| |
| området |
|
| |
| Bevarande av |
| 10 mnkr | |
| traditionella |
|
| |
| växter och |
|
| |
| husdjursraser |
|
| |
| Anläggning av |
| 7 mnkr | |
| skyddszoner |
|
| |
| mot vattendrag |
|
| |
| Fånggröda och |
| 140 mnkr | |
| vårbearbetning |
|
| |
| Andra miljö- |
| 96 mnkr | |
| skyddsåtgärder |
|
| |
182
LANDSBYGDSPROGRAMMETS SAMMANSÄTTNING OCH UNGEFÄRLIG BUDGET | 2012/13:RFR4 | |||
|
|
|
|
|
| Ekologiska | 700 mnkr |
| |
| produktions- |
|
| |
| former |
|
| |
| Extensiv vall- | 534 mnkr |
| |
| odling i norra |
|
| |
| Sverige |
|
| |
| Extensiv vall- | 100 mnkr |
| |
| odling i södra |
|
| |
| Sverige |
|
| |
Stöd för icke-produktiva investeringar – jordbruk |
|
|
|
|
(åtgärd 216). | Delinsatser |
|
| |
| Skötsel av | 25 mnkr |
| |
| betesmarker |
|
| |
| och slåtterängar |
|
| |
| Anläggning och | 55 mnkr |
| |
| skötsel av |
|
| |
| våtmarker |
|
| |
| Bevarande av | 10 mnkr |
| |
| kulturmiljöer i |
|
| |
| odlingslandskap |
|
| |
| Bevarande av | 10 mnkr |
| |
| kulturmiljöer i |
|
| |
| renskötsel- |
|
| |
| området |
|
| |
Stöd för icke-produktiva investeringar – skogsbruk |
|
|
|
|
(åtgärd 227). | Delinsatser |
|
| |
| Bevara och | 257 mnkr |
| |
| utveckla sko- |
|
| |
| gens biologiska |
|
| |
| mångfald |
|
| |
| Öka andelen | 51 mnkr |
| |
| ädellövskog |
|
| |
Åtgärder inom axel 3 – diversifiering och livskvalitet |
| Årlig budget |
| |
Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk (åtgärd 311). |
| 70 mnkr |
| |
Stöd för etablering och utveckling av företag (åtgärd 312). |
| 100 mnkr |
| |
Främjande av turismverksamhet (åtgärd 313). |
|
| 100 mnkr |
|
Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på |
| 27 mnkr |
| |
landsbygden (åtgärd 321). |
|
|
|
|
Förnyelse och utveckling av byarna (åtgärd 322). |
|
| 35 mnkr |
|
Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på |
| 17 mnkr |
| |
landsbygden (åtgärd 323). |
|
|
|
|
Utbildning och information till ekonomiska aktörer som verkar |
| 68 mnkr |
| |
inom de områden som omfattas av axel 3 (åtgärd 331). |
|
|
| |
Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och |
| 2 mnkr |
| |
genomförande av lokala utvecklingsstrategier (åtgärdskod |
|
|
| |
341). |
|
|
|
|
Åtgärder inom axel 4 – Leader |
|
| Årlig budget |
|
Lokala utvecklingsstrategier (åtgärd 41). |
|
| 179 mnkr |
|
Samarbetsprojekt (åtgärd 421). |
|
| 10 mnkr |
|
Lokala aktionsgrupper (åtgärd 431). |
|
| 47 mnkr |
|
183
2012/13:RFR4
BILAGA 2
Halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet
Åtgärd 312 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag: Stödet ges till bl.a. företag på landsbygden som sysselsätter färre än tio årsarbetskrafter. Med stödet vill staten bidra till en gynnsam utveckling för små företag på landsbygden som ett sätt att få ett mer konkurrenskraftigt och diversifierat näringsliv.
Åtgärd 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden: Målet för detta stöd är bl.a. en förbättrad tillgång till lokal service för konsumenter och företagare. Även inom statsbudgetens utgifts- område 19 Regional tillväxt finns olika typer av stöd och andra insatser som syftar till en bättre service på landsbygden. Såväl samordning mellan olika insatser som effekter kan följas upp.
Investeringsstöd för biogasproduktion: Syftet med stödet är att stödja och utveckla produktion och förädling av förnybar energi för att bl.a. minska utsläppen av växthusgaser och förbättra förutsättningarna för tillväxt, inno- vation och nya jobb på landsbygden. Följande åtgärder ingår:
Åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag
Åtgärd 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk Åtgärd 312 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag.
Åtgärd 312 Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag (dels i sin helhet, dels vad gäller biogas)
Mål:
•Övergripande mål: Nettoförädlingsvärdet ska öka med 360 mnkr.
•Övergripande mål: Antalet årsverken ska öka med 800.
•Övergripande mål: Antalet mikroföretag som har nya produkter eller tjänster ska öka med 6 procent.
•Specifikt mål: Bruttoförädlingsvärdet ska öka med 5 procent per år.
•Specifikt mål: Det ska ske en bruttoökning av antalet arbetstillfällen med 1 000 per år.
•Operativt mål: 1 000 mikroföretag ska starta eller utveckla sin verk- samhet per år.
•Operativt mål: 600 mnkr ska investeras i mikroföretag per år.
Insats:
•700 mnkr för programperioden (78,7 miljoner euro).
184
HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV LANDSBYGDSPROGRAMMET 2012/13:RFR4
Halvtidsresultat:
| Utfall 2007 | Utfall 2008 | Utfall 2009 | Ackumulerat |
|
|
|
| utfall i % av mål |
Antal mikroföre- | 91 | 348 | 383 | 12 % |
tag som star- |
|
|
|
|
tat/utvecklat |
|
|
|
|
verksamhet |
|
|
|
|
Total invester- | 75,6 | i.u. | i.u. | i.u. |
ingsvolym, mnkr |
|
|
|
|
Ökning brutto- | 5 % | i.u. | i.u. | i.u. |
förädlingsvärde |
|
|
|
|
Bruttoökning | 69 | 113 | 196 | 5 % |
arbetstillfällen |
|
|
|
|
Källa: SLU, 2010.
•Mikroföretagsstödet har bidragit till åtgärdernas eftersträvade mål. Halvtidsutvärderingen tyder på att mikroföretagsstödet har haft bety- delse för att främja diversifiering och entreprenörskap, för att skapa sysselsättningsmöjligheter, för att bidra till ökad diversifiering och ut- veckling av landsbygdsekonomin och för att bidra till att höja livskva- liteten på landsbygden.
•Det är möjligt att de företag som haft en gynnsam utveckling skulle ha haft det även utan stöd. Halvtidsutvärderingen menar att det är svårt att se varför verksamheter vars produkter ska efterfrågas på markna- den och ha förutsättningar att bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma ska få offentligt stöd.
Åtgärd 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden
Mål:
•En landsbygdsstruktur som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, t.ex. ett bibehållet eller ökat antal landsbygdsbor, förbättrad tillgång till lokal service för konsumenter och företagare och fler byar med bred- bandsanslutning.
•Övergripande mål: Ökat nettoförädlingsvärde med 700 mnkr.
•Övergripande mål: Ökat antal årsverken med 1 540.
•Övergripande mål: Mer än 3,4 miljoner landsbygdsbor 2013.
•Särskilt mål: 11 000 personer på landsbygden ska gynnas av förbättrad service.
•Särskilt mål: 17 000 personer ska få ökad tillgång till bredband på landsbygden.
•Operativt mål: 945 aktiviteter ska ha fått stöd.
•Operativt mål: Totala investeringsvolymen ska uppgå till 700 mnkr.
185
2012/13:RFR4 | HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV LANDSBYGDSPROGRAMMET |
Insatser:
•189 mnkr.
•Under 2007–2009 har 91 projekt och 14 företagsstöd beviljats. Endast 27 projekt är avslutade.
•Det administrativa systemet var underdimensionerat i starten, vilket har försenat introduktionen av åtgärden och inneburit orimligt långa vänte- tider.
Halvtidsresultat:
| Mål 2007– | Utfall 2009 | Utfall acku- | Utfall acku- |
| 2013 |
| mulerat | mulerat (% |
|
|
|
| av mål) |
Antal aktivite- | 945 | 68 | 105 | 11 % |
ter som fått |
|
|
|
|
stöd |
|
|
|
|
Total invester- | 700 | 66,1 | 97,5 | 14 % |
ingsvolym |
|
|
|
|
(mnkr) |
|
|
|
|
Personer som | 11 000 | 3 500 | 3 500 | 32 % |
gynnats av |
|
|
|
|
förbättrad |
|
|
|
|
service |
|
|
|
|
Personer som | 17 000 | 108 | 472 | 3 % |
fått ökad till- |
|
|
|
|
gång till bred- band
Källa: SLU, 2010.
•Åtgärdsmedlen förefaller inte i någon högre grad nå ut till de aktörer som är relevanta för att utveckla bl.a. service. Insatserna måste därför anses ha gett ett obetydligt bidrag till åtgärdens mål även om enstaka projekt lokalt kan ha haft betydelsefulla effekter. Åtgärden är en av de åtgärder som har utnyttjats minst inom axel 3 och stödet har därmed hittills generellt haft ringa effekt.
•Hälften av de projekt som har beviljats stöd har olika former av service som huvudsakligt syfte och verksamhet. Bara några få aspekter som kan anses ha med livskvalitet att göra har berörts av de genomförda projekten. Halvtidsutvärderingen fann att projekten knappast alls bidra- git till landsbygdens attraktivitet eller till att motverka ekonomisk och social nedgång på landsbygden.
•Flertalet projekt är inriktade på att upprätthålla service som är hotad snarare än att höja landsbygdens servicenivå (t.ex. projekt om drivme- delsförsörjning och dagligvarubutiker).
•Få projekt har som huvudsakligt syfte att bidra till ekonomisk utveck- ling.
186
HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV LANDSBYGDSPROGRAMMET | 2012/13:RFR4 |
•Projekten i åtgärden är ojämnt fördelade över landet med 40 procent av beviljade projekt i Västra Götalands och Gävleborgs län.
•Det är osannolikt att åtgärden kommer att leda till effekter på befolk- ningen som kan avläsas i aggregerad statistik, men åtgärden kan få ef- fekter på den befolkning som vistas på enskilda platser över året.
•Knappt hälften av projekten ägs av regionalt eller nationellt inriktade projektägare, kommuner eller LAG-grupp. Länsstyrelsen har inte bi- dragit med kontakter som kunnat gynna projekten i någon högre grad och man har inte en tydlig ambition i projekten att stärka samverkan med aktörer utanför det lokala sammanhanget.
•Frågor om företagande och till del utbildning och information tillgod- ses, medan frågor om jämställdhet och integration av nya grupper knappast tillgodoses i projekten.
Åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag – Biogas
Halvtidsresultat:
•Investeringsstödets bidrag till införandet av ny teknik och innovatio- ner är mycket begränsat.
•Stödet förbättrar företagens marknadstillträde och marknadsandel.
•Stödet har inte bidragit till att förbättra företagens konkurrenskraft.
Åtgärd 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk – Biogas
Mål:
•Övergripande mål: Nettoförädlingsvärdet ska öka med 250 mnkr per år.
•Övergripande mål: Antalet årsverken ska öka med 560.
•Övergripande mål: Antalet företag med nya produkter eller tjänster ska öka med 6 procent per år.
•Specifikt mål: Bruttoförädlingsvärdet ska öka med 5 procent per år.
•Specifikt mål: Antalet arbetstillfällen ska öka med 600 brutto.
•Operativt mål: 700 personer per år ska ha fått stöd.
•Operativt mål: Totala investeringsvolymen ska vara 420 mnkr per år.
Insats:
•490 mnkr för programperioden (60,5 miljoner euro).
187
2012/13:RFR4 HALVTIDSUTVÄRDERINGEN AV LANDSBYGDSPROGRAMMET
Halvtidsresultat:
| Utfall 2007 | Utfall 2008 | Utfall 2009 | Ackumulerat |
|
|
|
| utfall i % av |
|
|
|
| mål |
Antal personer | 53 | 250 | 221 | 11 % |
som fått stöd |
|
|
|
|
Total invester- | 11,6 | 250,3 | 262,7 | 18 % |
ingsvolymm |
|
|
|
|
(mnkr) |
|
|
|
|
Ökning brutto- | 5 % | i.u. | i.u. | i.u. |
förädlingsvärdet |
|
|
|
|
Bruttoökning | 45 | 66 | 91 | 5 % |
arbetstillfällen |
|
|
|
|
Källa: SLU, 2010.
•Halvtidsutvärderingen visar att diversifieringsstödet kan ha bidragit till att göra lantbruksföretagen mer diversifierade.
•Den verksamhet som stöds kan i viss mån ha bidragit till att höja livs- kvaliteten på landsbygden när det gäller företagsmässiga aspekter.
•Stödet kan inte sägas bidra till ökad sysselsättning för jordbrukarhus- hållen utanför jordbrukssektorn.
•Stödet kan inte sägas bidra till spridningseffekter mellan de företag som stöds och andra företag så att hela landsbygdsekonomin kan sägas ha diversifierats.
•Halvtidsutvärderingen ifrågasätter logiken i att lantbruksföretag ska diversifiera sin verksamhet bort från det traditionella jordbruket och risken med att jordbruksverksamhet trängs undan.
188
2012/13:RFR4
BILAGA 3
Mål och strategier för olika politikområden
EU:s landsbygdspolitik
EU har en gemensam jordbruks- och landsbygdspolitik. Landsbygdspro- grammet är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken och i stor ut- sträckning inriktat mot de areella näringarna. Landsbygdspolitiken är inrik- tad mot en hållbar förvaltning av gemenskapens resurser samt en ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden.
En större reform av den gemensamma jordbrukspolitiken beslutades 2003 och infördes 2005 i Sverige. Förändringarna innebär bl.a. att jord- bruksstöden i betydande omfattning har frikopplats från produktionen och i stället betalas ut som ett arealbaserat direktstöd, s.k. gårdsstöd. En annan förändring är att en viss andel av direktstöden har överförts till landsbygds- programmet som ersättningar för jordbrukarnas åtaganden att motverka negativa miljöeffekter och att producera kollektiva nyttigheter med anknyt- ning till landskapet och dess natur- och kulturmiljövärden. Vidare sker en omorientering av politiken, med ökad inriktning mot landsbygdsutveckling. En översyn, en s.k. hälsokontroll, av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken genomfördes under 2008. Beslut om förändringar fatta- des i jordbruksministerrådet i januari 2009. De regelverk som berörs av beslutet är systemet för direktstöd till jordbruket, den samlade marknads- ordningen och stödet för landsbygdsutveckling.
Hälsokontrollen innebar att större medel än tidigare förs över till den fond som finansierar medlemsländernas landsbygdsprogram, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), för utvidgning av åt- gärder och insatser som svarar mot de nya utmaningarna.
Sveriges landsbygdspolitik
Sveriges politik för landsbygdens utveckling styrs av visionen ”Bruka utan att förbruka” och genomförs till stor del genom det nationella landsbygds- programmet 2007–2013. Riksdagen har beslutat att målen för utgiftsområde 23 ska vara följande:
•Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.
•De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckel- roll i Sveriges energiproduktion.
•De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.
•De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.210
210 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:MJU2 samt prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:MJU2.
189
2012/13:RFR4 | MÅL OCH STRATEGIER FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN |
| I budgetpropositionen anger regeringen att verksamhet inom landsbygdsom- |
| rådet ska syfta till att bidra till en hållbar utveckling av landsbygden genom |
| bl.a. fler och växande företag samt naturresurser som brukas utan att förbru- |
| kas. |
Strategier
EU:s strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling 2007–2013
EU:s strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling för perioden 2007–2013 ligger till grund för utformningen av medlemsländernas nationella strategier för landsbygdsutveckling samt för de nationella landsbygdsprogrammen. Unionens strategiska riktlinjer kan sammanfattas i följande punkter:
• förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft
• förbättra miljön, landskapet och unionens naturresurser
• förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och främja en diversifie- ring av landsbygdens ekonomi
• bygga upp lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering
• säkerställa synergier mellan olika delar av landsbygdsprogrammen och annan gemenskapspolitik.
Sveriges nationella strategi för landsbygdsutveckling 2007–2013
Den svenska landsbygdspolitiken har som övergripande mål en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Målet omfattar en hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och hållbar tillväxt. Landskapets natur- och kultur- värden ska värnas och den negativa miljöpåverkan minimeras. Landsbygds- politiken har i Sverige en nära koppling till miljöpolitiken och de nationella miljökvalitetsmålen. Sambandet med den regionala tillväxtpolitiken och skogspolitiken är också starkt.211
Utifrån EU:s strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling beslutade den dåvarande regeringen 2006 om en nationell strategi för landsbygdsutveck- ling som grund för landsbygdsprogrammet för Sverige 2007–2013. Den nationella strategin ska sätta in unionens riktlinjer i dess svenska samman- hang och ta hänsyn till regionala behov. Strategin syftar till att ange den övergripande inriktningen för landsbygdsprogrammet för 2007–2013.
Insatserna inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet är till stor del inriktade mot att uppnå miljökvalitetsmål och att främja en ökad tillväxt i landsbygdernas näringsliv. De svenska prioriteringarna i den nationella strategin för landsbygdsutveckling är:
•hållbar utveckling, naturresursutnyttjande och miljömål
•livsmedelsproduktion med mervärde
•ny varu- och tjänsteproduktion
211 Regeringskansliet Jordbruksdepartementet, 2006.
190
MÅL OCH STRATEGIER FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN | 2012/13:RFR4 |
•kunskaper, innovation och entreprenörskap
•integration av nya grupper och jämställdhet
•lokalt inflytande i genomförandet.
Planeringen och genomförandet av det svenska landsbygdsprogrammet ska präglas av en helhetssyn på landsbygden. Med utgångspunkt från de över- gripande nationella målen och prioriteringarna ska samordningen mellan olika insatser och politikområden stärkas. Ett ökat regionalt och lokalt infly- tande över åtgärdernas tillämpning och genomförande ska också eftersträ- vas. Regionala genomförandestrategier har antagits i varje län.
Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 ska vara en övergripande ram även för arbetet med landsbygdernas utveckling och därmed en viktig utgångspunkt för den nationella strategin för landsbygdsprogrammet. Den gemensamma över- gripande målsättningen är regional tillväxt inom ramen för en hållbar sam- hällsutveckling. Landsbygdsprogrammets åtgärder ska i första hand utgå från landsbygdernas lokala resurser, bl.a. de naturresurser som brukas och förvaltas av de areella näringarna, men också från lokala utvecklingsförut- sättningar inom övriga delar av landsbygdens näringsliv. Regeringen anser att det finns goda förutsättningar för samverkan mellan programmen vid planering och genomförande. Synergier kan leda till förstärkta effekter av insatser som främjar företagande, innovationer, hållbar tillväxt och syssel- sättning i alla landsbygder.
Strategin för att stärka landbygdens utvecklingskraft
I mars 2009 överlämnade regeringen en samlad strategi för att stärka lands- bygdens utvecklingskraft till riksdagen. Regeringen har i sin skrivelse om en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder uttalat att ett strategiskt arbetssätt på olika samhällsnivåer är nödvändigt för att landsbyg- dernas utvecklingskraft ska kunna tas till vara. Av strategin framgår att regeringens arbete för att stärka landsbygderna bedrivs inom en rad olika sakområden. Det krävs därför insatser från och samverkan mellan alla poli- tikområden i relevanta sakfrågor för att landsbygdernas resurser på bästa sätt ska kunna användas till förmån för hela landets tillväxt och sysselsättning. De åtgärder som presenteras i strategin är inriktade mot en hållbar tillväxt genom ett konkurrenskraftigt näringsliv i alla landsbygder. Förutsättningar- na för kvinnor och män, unga och gamla att driva lönsamma företag, arbeta och bo i Sveriges landsbygder ska stärkas. Det ska göras på ett miljö- och resurseffektivt sätt så att resurserna brukas utan att förbrukas och med hjälp av ett förstärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar.
Av skrivelsen framgår att den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling ses som hörnstenar för de strategiska insatserna. Båda har ett geografiskt perspektiv, vilket medför att man i planeringen och genomförandet av åtgärder behöver ta stor hänsyn till de varierande förut- sättningarna i olika delar av Sverige. De två politikområdena har båda ett sektorsövergripande perspektiv, vilket ger dem en sammanhållande funktion i samarbetet mellan olika sektorer och andra politikområden som är viktiga
191
2012/13:RFR4 | MÅL OCH STRATEGIER FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN |
| för landsbygdsutvecklingen. Det sektorsövergripande arbetet fångas upp i |
| strategier och program som är viktiga delar av regeringens verktyg för poli- |
| tikens genomförande. |
| Näringsutskottet menade i sin beredning av skrivelsen att strategin utgör |
| en god grund för att landsbygdens utvecklingskraft ska kunna tas till vara. |
| På ett mer allmänt plan lyfte näringsutskottet fram betydelsen av ett gott |
| företagsklimat som gynnar småföretagande på exempelvis turistområdet och |
| inom areella näringar såsom jord- och skogsbruk samt fiske. Utskottet me- |
| nade att de insatser regeringen redovisar på dessa områden kommer att gag- |
| na boende och företagande på landsbygden.212 |
| Strategin fick en uppföljning i maj 2010 med skriften Utvecklingskraft – |
| 156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Det är |
| en sammanfattning av skrivelsen till riksdagen från mars 2009, kompletterat |
| med det arbete som har bedrivits fram till april 2010. Under 2012 inleder |
| Regeringskansliet arbetet med s.k. landsbygdssäkrade beslut. |
EU:s sammanhållningspolitik och strukturfondsprogrammen
EU:s politik för regional utveckling, sammanhållningspolitiken, har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Syftet är att minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan människor. Det främsta instrumentet för att uppnå detta är strukturfonderna som utgör drygt en tredjedel av EU:s budget. Sammanhållningspolitiken styrs genom euro- peiska strategiska riktlinjer och nationella strategier i medlemsstaterna. Tanken är att sammanhållningspolitiken ska genomföras på ett decentralise- rat sätt, med utgångspunkt i lokala, regionala och nationella förutsättningar och i ett partnerskap av aktörer. Sveriges nationella strategi beslutades av regeringen i december 2006. I enlighet med de europeiska strategiska rikt- linjerna för sammanhållning anger den nationella strategin riktlinjer för strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007– 2013. I strategin formulerar regeringen följande nationella prioriteringar: Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete.213
Den nationella strategin ska vidareutveckla samordningen mellan den re- gionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige. Den ska ligga till grund för genomfö- randet av EU:s strukturfonder i Sverige och vara vägledande för regionala tillväxtprogram och för nationella myndigheter.214
Totalt omfattar EU:s budget 862 miljarder euro för perioden 2007–2013, varav 308 miljarder euro är avsatt för regional utvecklingspolitik. Sverige omfattas av två strukturfonder: dels Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som syftar till att minska den regionala obalansen inom EU, dels
212 Skr. 2008/09:167, bet. 2008/09:NU19.
213 Regeringskansliet Näringsdepartementet, 2007.
214 Se bl.a. webbplatsen www.tillvaxtverket.se.
192
MÅL OCH STRATEGIER FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN | 2012/13:RFR4 |
Europeiska socialfonden (ESF) som är inriktad på att motverka och förhind- ra arbetslöshet, att utveckla det mänskliga kapitalet och att främja integra- tion på arbetsmarknaden.
När det gäller ett av sammanhållningspolitikens mål, regional konkur- renskraft och sysselsättning, genomförs i Sverige åtta regionala struktur- fondsprogram som finansieras via ERUF (8,4 miljarder kronor) samt ett nationellt program med åtta regionala planer som finansieras via ESF (6,2 miljarder kronor). Sveriges åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning finansieras dessutom av nationella of- fentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Programmen har utarbetats av aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning samt lokal och regional utveckling.
Insatserna inom de åtta regionala programmen förväntas enligt program- dokumenten bidra till drygt 33 000 nya arbetstillfällen och ca 13 000 nya företag. Vidare förväntas över 28 000 företag delta i insatserna. Program- men ska vara utformade efter regionens egna förutsättningar och ta hänsyn till att det också finns skillnader inom regionen. Projekt som bedrivs inom programmen kan genomföras av lokala aktörer men också engagera andra aktörer och omfatta hela regionen. Prioriteringen av vilka projekt som ska finansieras ska ske på regional nivå av särskilda strukturfondspartnerskap.
Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de åtta regionala struktur- fondsprogrammen. Verket är även sekretariat för övervakningskommittéer- na, vilka följer upp och säkrar genomförandets kvalitet och effektivitet. Följande åtta regionala program finns: Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellansverige, Östra Mellansverige, Stockholm, Västsverige, Små- land och öarna samt Skåne-Blekinge. Vid fördelningen av medel mellan de regionala strukturfondsprogrammen tilldelades de två nordligaste lands- bygdsdominerade programmen extra medel med hänvisning till områdenas låga befolkningstäthet.
Sveriges politik för regional tillväxt
Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.215
Statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional tillväxt omfattar medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverk- samhet och olika former av regionala företagsstöd samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Regionala hänsyn ska också tas inom andra utgiftsområden. Regeringen uppger att sektorsövergripande styrning av resurser inom i princip samtliga utgifts- och politikområden är av avgörande betydelse för att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Den regionala tillväxtpolitiken omfattar
215 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:NU2.
193
2012/13:RFR4 | MÅL OCH STRATEGIER FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN |
| nämligen betydligt fler åtgärder än de som finansieras inom utgiftsområde |
| 19, bl.a. inom näringspolitiken (utg.omr. 24) och landsbygdspolitiken |
| (utg.omr. 23). |
| Regeringen har redovisat att den regionala tillväxtpolitikens strategier |
| genomförs bl.a. genom en utvecklad styrning av enskilda statliga myndighe- |
| ter och samordningsuppdrag till flera statliga myndigheter och aktörer på |
| nationell, regional och lokal nivå. Syftet med detta är att förbättra koordine- |
| ringen och skapa synergieffekter mellan olika finansiella resurser samt regi- |
| onala och nationella program och insatser. |
| Regional projektverksamhet finansieras av anslaget 1:1 Regionala till- |
| växtåtgärder. Medfinansiering kan ske genom anslaget 1:3 Europeiska regi- |
| onala utvecklingsfonden 2007–2013, statliga myndigheter, samverkansor- |
| gan, landsting, kommuner och privata aktörer.216 |
Tabell 3A Statsbudgetens utgiftsområde 19 Regional tillväxt 2012
| Anslag | Belopp (tkr) |
1:1 | Regionala tillväxtåtgärder | 1 534 837 |
1:2 | Transportbidrag | 448 864 |
1:3 | Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013 | 1 415 000 |
| Summa | 3 398 701 |
Källa: Prop. 2011/12:1, utg.omr. 19.
Sveriges näringspolitik
Inom näringspolitiken ryms insatser för att skapa goda ramvillkor för före- tag, företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för företagen, konkurrensfrämjan- de arbete, turistfrämjande samt immaterial och associationsrättsliga frågor. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därige- nom bryta utanförskapet. De närings- politiska insatserna ska även bidra till
att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsätt- ning.217
216Se Tillväxtverket, 2011.
217Prop. 2011/12:1 utg.omr. 24.
194
2012/13:RFR4
BILAGA 4
Biogasstöd i Danmark och Tyskland
I debatten om stöd till investeringar och produktion av biogas hänvisas ofta till förhållandena i Danmark och Tyskland. Nedan lämnas en kortfattad information om befintliga och planerade stöd i dessa länder.
I mars 2012 ingicks en bred energiöverenskommelse för åren 2012–2020 mellan den danska regeringen och de största oppositionspartierna. Överens- kommelsen innebär en omorganisation av det danska energisystemet där bl.a. biogas får en mer framträdande roll. Ett stödsystem införs för att öka volymerna av biogas. Stödet är uppdelat i en investeringsdel för att öka antalet nya produktionsanläggningar och en produktionsdel. Investerings- stödet ökas från 20 till 30 procent och ett produktionsstöd införs på maxi- malt 49 öre per kWh. Produktionsstödet är indelat i tre nivåer beroende på användningsområde: Mest stöd ska gå till kraftvärmeproduktion och injice- ring i naturgasnätet (34 öre/kWh) medan leverans till industriella processer och transportsektorn får 17 öre/kWh. Till dessa grundstöd kommer ett stöd på 11 öre/kWh som dock minskar med stigande naturgaspriser samt ett tids-
baserat stöd på 4 öre/kWh som stegvis minskas under perioden 2016–2020.
Även i Tyskland finns både investeringsstöd och produktionsstöd. Inve- steringsstödet består dels av bidrag, dels av fördelaktiga lågräntelån inom ramen för programmet för stöd till förnybar energi som hanteras av Kredit- anstalt für Wiederaufbau. Biogasanläggningar kan finansieras upp till 100 procent med en övre kreditgräns på 5 miljoner euro (ca 45 miljoner kro- nor).219 Produktionsstödet uppgår till 105 öre/kWh för de först levererade 150 kW och därefter 83 öre/kWh för 150–500 kW, 74 öre/kWh för 500–5 MW och 70 öre/kWh för 5–20 MW. Stödet minskas med ca 1 procent per år efter färdig installation. Utöver detta finns andra mindre stödformer.220
218Energigas Sverige.
219Samtliga uppgifter om de tyska stöden är beräknade enligt valutakursen 1 euro = 9 kro- nor.
220Deutscher Bundestag och WSP Environmental.
195
2012/13:RFR4
BILAGA 5
Landsbygdsprogrammet i EU:s medlemsstater
Tabell 5A Landsbygdsprogrammet i EU:s medlemsstater – ungefärlig fördelning mellan axlarna (%)
Medlemsstater | Axel 1 | Axel 2 | Axel 3 | Axel 4 |
Rumänien | 50 | 24 | 25 | 2 |
Bulgarien | 46 | 24 | 28 | 2 |
Malta | 38 | 26 | 32 | 4 |
Nederländerna | 35 | 31 | 26 | 8 |
Polen | 44 | 32 | 20 | 5 |
Ungern | 48 | 34 | 13 | 5 |
Grekland | 43 | 37 | 15 | 6 |
Estland | 40 | 37 | 13 | 10 |
Litauen | 44 | 37 | 12 | 6 |
Lettland | 42 | 39 | 17 | 3 |
Spanien | 46 | 40 | 4 | 11 |
Portugal | 49 | 40 | 1 | 10 |
Belgien | 46 | 41 | 9 | 5 |
Italien | 40 | 43 | 9 | 8 |
Tyskland | 29 | 43 | 23 | 6 |
Cypern | 45 | 44 | 9 | 3 |
Slovakien | 34 | 50 | 13 | 3 |
Slovenien | 34 | 52 | 11 | 3 |
Tjeckien | 23 | 54 | 17 | 6 |
Danmark | 27 | 56 | 7 | 11 |
Luxemburg | 32 | 56 | 7 | 6 |
Frankrike | 33 | 56 | 6 | 5 |
Sverige | 20 | 65 | 10 | 5 |
Finland | 12 | 72 | 11 | 5 |
Storbritannien | 12 | 72 | 9 | 7 |
Österrike | 15 | 73 | 7 | 5 |
Irland | 10 | 80 | 1 | 9 |
196
2012/13:RFR4
BILAGA 6
Stöd till serviceutveckling på landsbygden m.m.
Tillväxtverkets uppgift
Tillväxtverket har en central roll i arbetet med genomförandet av den regio- nala tillväxtpolitiken och ska bl.a. ”främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden”.221 Myndigheten ska enligt sin instruktion delta i, samordna och följa upp stra- tegier och program inom det regionala tillväxtarbetet, däribland program för kommersiell och offentlig service för företag och medborgare.
Regionala serviceprogram
Regionala serviceprogram ska samordna aktörer och insatser för en ökad tillgänglighet till service. Under 2009 och 2010 har regionala servicepro- gram tagits fram av länsstyrelser, självstyrelseorgan samt berörda samver- kansorgan. Programmen genomförs under perioden 2010–2013. Inom ramen för de regionala projektmedlen är det möjligt att stödja insatser som omfat- tas av de regionala serviceprogrammen.222 Insatserna ska ha fokus på ut- vecklingsprojekt inom området kommersiell och offentlig service. En god tillgång till service är en viktig tillväxtförutsättning, varför serviceprogram- met bör samordnas med regionala utvecklings- och tillväxtprogram. Insat- serna ska även samordnas med landsbygdsprogrammet och Leader- programmen.
Stöd till kommersiell service
Även i arbetet med att främja en god tillgång till kommersiell service kan ekonomiskt stöd beviljas.223 Stödet går i första hand till företagare som har en dagligvarubutik eller en bensinstation i ett gles- eller landsbygdsområde. Stödet till kommersiell service har ofta kombinerats med andra insatser som genomförts för att öka den ekonomiska hållbarheten för butiker i s.k. servi- ceglesa områden.224
I februari 2009 beslutade regeringen att den då ansvariga myndigheten Konsumentverket skulle tilldela länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan eller samverkansorgan 30 miljoner kronor. Syftet med resursförstärkningen var att öka den regionala nivåns möjligheter att t.ex. stödja insatser som
2212 § förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.
222Förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken.
223Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service.
224Under 2011 har förordningen setts över och vissa nya förutsättningar gäller från den 1 januari 2012. Den nya förordningen medger exempelvis högre stöd till hemsändning och servicebidrag.
197
2012/13:RFR4 | STÖD TILL SERVICEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN M.M. |
fokuserade på samordning av olika typer av service i både kommersiell och offentlig regi. Detta skulle stärka såväl dagligvarubutiker som drivmedels- stationer med strategisk betydelse i serviceglesa områden.
I januari 2011 beslutade regeringen att satsa ytterligare 80 miljoner på kommersiell service i gles- och landsbygder under perioden 2011–2014. Pengarna ska bl.a. användas till att stärka butiker och drivmedelsstationer av strategisk betydelse i glest befolkade områden.
Av budgetpropositionen för 2012 framgår att regeringen och Tillväxtver- ket under 2010 fattade beslut om totalt ca 91 miljoner kronor till central projektverksamhet inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.225 Reger- ingen har bl.a. tilldelat riksorganisationen Hela Sverige ska leva 30 miljoner kronor för perioden 2011–2012 för att genomföra insatser som ska stimulera och stödja lokal utveckling i alla delar av landet med fokus på bl.a. lokala servicelösningar.
Projektmedel för lokala servicelösningar
Från den 1 februari 2010 finns möjlighet att söka projektmedel hos Tillväxt- verket för att utveckla den lokala servicen i gles- och landsbygd. Program- met Lokala hållbara servicelösningar löper från den 1 juni 2010 till utgången av 2013, dvs. samma period som de lokala serviceprogrammen, och omfat- tar totalt 17 miljoner kronor. Syftet har varit att definiera framgångs- och nyckelfaktorer i arbetet med lokala och långsiktigt livskraftiga lösningar för lokal service i landsbygd och glesbygd. Programmet kan endast finansiera upp till hälften av ett projekts kostnader. Resterande del av finansieringen måste sökas på annat håll. Programmet kan medfinansiera projekt inom ramen för landsbygdsprogrammet.
Programmet avser insatser utanför den ordinarie verksamheten och som är avgränsade i fråga om tid, ekonomi och insats. Bidrag kan inte lämnas till finansiering av ordinarie verksamhet, driftsstöd eller liknande. Stöd till in- vesteringar, för exempelvis ombyggnad av en butik eller bensinstation, han- teras inom det ordinarie stödet till kommersiell service.
Inom ramen för programmet har ett antal projekt genomförts i de tre län som studeras närmare i denna uppföljning.226 Hela Sverige ska Leva har bl.a. drivit projektet Lokala servicelösningar i olika delar av Sverige. Ett femtontal bygder har medverkat, varav fyra i Kalmar län och fem i Norrbot- tens län.
Stöd till grundläggande betaltjänster på landsbygden
Den 31 december 2008 upphävdes lagen om grundläggande kassaservice och Svensk Kassaservices verksamhet var helt avvecklad. Post- och telesty- relsen (PTS) fick då i uppdrag att upphandla grundläggande betaltjänster på orter och landsbygd där marknaden inte erbjuder dessa tjänster, dvs. betal-
225Prop. 2011/12:1 utg.omr. 19.
226En närmare beskrivning av dessa projekt återfinns i Tillväxtverket, 2012.
198
STÖD TILL SERVICEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN M.M. | 2012/13:RFR4 |
ningsförmedling, kontantuttag samt hantering av dagskassor för näringsid- kare och ideella föreningar.227
Resultatet av upphandlingen blev att PTS slöt avtal med ICA Banken och Kuponginlösen för tjänsterna betalningsförmedling och kontantuttag.
PTS har även haft i uppdrag att kartlägga behov av grundläggande betal- tjänster efter den 31 augusti 2012 samt lämna förslag på, förbereda och beräkna kostnaderna för nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster.
Uppdrag att stärka utvecklingen av lokal service
I januari 2012 uppdrog regeringen åt Tillväxtverket att under 2012–2014 genomföra insatser som stärker den lokala nivåns arbete med att effektivise- ra och samordna både kommersiell och offentlig service.
Regeringen betonar att kommunernas delaktighet är en viktig förutsätt- ning för att åstadkomma hållbara servicelösningar. Tillväxtverket har utsett ett antal pilotkommuner som arbetar med service kopplat till näringslivets utveckling och attraktiva livsmiljöer. Satsningen innebär att deltagande kommuner får stöd att arbeta konkret med nya samordnade servicelösningar. Det kan också handla om olika typer av kompetenshöjande insatser riktade till aktörer som verkar inom området tillgänglighet till service.
Stor vikt ska läggas vid att sprida framgångsrika modeller till övriga kommuner som har behov av att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. Insatserna ska komplettera övriga insatser som genomförs på regional och lokal nivå.
Strukturfondsmedel
Som tidigare har beskrivits kanaliseras EU:s strukturfondsmedel via åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsätt- ning, vilka i sin tur bygger på riktlinjer som hösten 2006 slogs fast i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sys- selsättning 2007–2013. EU-ramen för de åtta programmen är ca 8,4 miljar- der kronor under den aktuella sjuårsperioden. Medfinansiering från offentli- ga källor (ca 9,8 miljarder kronor) och privata aktörer (ca 4,3 miljarder kronor) ger en total omslutning på ca 22,6 miljarder kronor för de regionala strukturfondsprogrammen. Prioriteringarna i de regionala strategierna och programmen kan på olika sätt ha kopplingar till genomförandet av lands- bygdsprogrammet inklusive insatser inom ramen för åtgärd 321.
Attraktionskraft Sverige
Våren 2012 presenterade regeringen initiativet Attraktionskraft Sverige. Initiativet syftar till att främja lokala och regionala förutsättningar att ut- veckla attraktiva livs- och boendemiljöer. Initiativet löper t.o.m. våren 2014
227 www.pts.se.
199
2012/13:RFR4 | STÖD TILL SERVICEUTVECKLING PÅ LANDSBYGDEN M.M. |
och kommer i första hand att fungera som ”en plattform för dialog”. Initialt inriktas arbetet på frågor om:
service
kultur och fritid
digital kapacitet och tillgänglighet
destinationer och upplevelser
boendemiljöer.
Arbetet har således en inriktning som i mångt och mycket sammanfaller med den som gäller för åtgärd 321 inom landsbygdsprogrammet.
200
2012/13:RFR4
201
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
202
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
203
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
204
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
205
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
206
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
207
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
208
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
209
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 321 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
210
2012/13:RFR4
211
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
212
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
213
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
214
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
215
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
216
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
217
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
218
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
219
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
220
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
221
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
222
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
223
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
224
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
225
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
226
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
227
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
228
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
229
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
230
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
231
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
232
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
233
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
234
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
235
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
236
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
237
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
238
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
239
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
240
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
241
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
242
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
243
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
244
ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS | 2012/13:RFR4 |
LÄN |
|
245
2012/13:RFR4 ANVÄNDNING AV ÅTGÄRD 312 I KALMAR, VÄSTRA GÖTALAND OCH NORRBOTTENS LÄN
246
2012/13:RFR4
247
2012/13:RFR4 | BUDGETERADE, BEVILJADE OCH UTBETALADE MEDEL |
248
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2010/11 | |
|
| |
2010/11:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
|
| Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig |
|
| konsumtion |
|
2010/11 RFR2 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
|
| Uppföljning av statens satsning på hållbara städer |
|
2010/11 RFR3 | CIVILUTSKOTTET, TRAFIKUTSKOTTET, MILJÖ- OCH | |
| JURDBRUKSUTSKOTTET |
|
| Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och | |
| grönområden |
|
2010/11:RFR4 | TRAFIKUTSKOTTET |
|
| Offentlig utfrågning om vinterberedskapen inom järn- | |
| vägstrafiken |
|
2010/11:RFR5 | FINANSUTSKOTTET |
|
| Utvärdering av riksbankens penningpolitik och arbete | |
| med finansiell stabilitet 2005–2010 |
|
| Engelska |
|
| Evaluation of the Riksbank’s monetary policy and work | |
| with financial stability 2005–10 |
|
2010/11:RFR6 | KULTURUTSKOTTET |
|
| Kulturutskottets offentliga utfrågning om barns och ung- | |
| as rätt till kultur |
|
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2011/12 | |
|
| |
2011/12:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
|
| Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – | |
| En uppföljning |
|
2011/12:RFR2 | UTBILDNINGSUTSKOTTET |
|
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om forsk- | |
| nings- och innovationsfrågor |
|
2011/12:RFR3 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
|
| Offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande | |
| vatten och vattenkraft |
|
2011/12:RFR4 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET |
|
| Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk same- | |
| konvention |
|
2011/12:RFR5 | NÄRINGSUTSKOTTET |
|
| eHälsa – nytta och näring |
|
2011/12:RFR6 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET |
|
| Frågeinstituten som kontrollinstrument Volym 1 och 2 | |
2011/12:RFR7 | SOCIALUTSKOTTET |
|
| Socialutskottets öppna utfrågning på temat Missbruks- | |
| och beroendevård – vem ska ansvara för vad? torsdagen | |
| den 24 november 2011 |
|
2011/12:RFR8 | TRAFIKUTSKOTTET |
|
| Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg – En | |
| uppföljning |
|
2011/12:RFR9 | TRAFIKUTSKOTTET |
|
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 8 december | |
| 2011 om järnvägens vinterberedskap |
|
2011/12:RFR10 | KULTURUTSKOTTET |
|
| Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering | |
2011/12:RFR11 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET |
|
| Kunskapsöversikt om nationella minoriteter |
|
2011/12:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET |
|
| Rapporter från utbildningsutskottet |
|
| Förstudie – utbildningsvetenskaplig forskning |
|
| Breddad rekrytering till högskolan |
|
2011/12:RFR13 | SKATTEUTSKOTTET |
|
| Uppföljning av undantag från normalskattesatsen för | |
| mervärdeskatt |
|
2011/12:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET |
|
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 | |
| om framtida godstransporter |
|
2011/12:RFR15 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET |
|
| Arbetsmarknadspolitik i kommunerna |
|
| Del 1 Offentligt seminarium |
|
| Del 2 Kunskapsöversikt |
|
2011/12:RFR16 | NÄRINGSUTSKOTTET |
|
| Offentlig utfrågning om life science-industrins framtid i | |
Sverige
RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2012/13 | |
|
| |
2012/13:RFR1 | FINANSUTSKOTTET |
|
| Statlig styrning och ansvarsutkrävande |
|
2012/13:RFR2 | FINANSUTSKOTTET |
|
| Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen |
|
2012/13:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET |
|
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | |
| godstransporter |
|