OSSE:s svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2022
Redogörelse 2022/23:OSSE1
Redogörelse till riksdagen 2022/23:OSSE1
OSSE:s svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2022
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling lämnar härmed sin redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen och den svenska delegationens arbete under 2022.
Stockholm den 2 mars 2023
På delegationens vägnar
Björn Söder
ordförande
Fredrik Svensson
sekreterare
1
2022/23:OSSE1
2
3
2022/23:OSSE1
1 Hur Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har vuxit fram
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har sitt ursprung i Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. År 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
OSSE omfattar i dag 57 stater och är en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Verksamheten omfattar tre dimensioner: säkerhetspolitik, ekonomi och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande arbete för att stärka demokratin i medlemsländerna. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla uppbyggnad möjliggör snabba förebyggande insatser, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. För närvarande bedrivs fältaktiviteter i ett femtontal länder. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.
Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering och återuppbyggnad. Den kan även verka för demokratisk utveckling och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över OSSE:s samtliga tre dimensioner, såsom migration, människohandel, terrorism och gränsövervakning.
Samarbete med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.
4
2022/23:OSSE1
2 Den parlamentariska dimensionen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
2.1 Församlingens verksamhet och organisation
OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.
OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till och främja konfliktlösning, en demokratisk samhällsutveckling och rättsstatens principer i medlemsländerna. Församlingen ska även följa upp hur väl medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen antar vid sina möten. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.
Församlingen har 323 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna fastställs i församlingens stadga. Sveriges delegation uppgår till 8 ledamöter.
Församlingen har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.
2.1.1 Möten
Den parlamentariska församlingen har tre årliga möten: en session, ett höstmöte och ett vintermöte. Vid mötena samlas de nationella delegationerna från OSSE:s medlemsländer samt observatörsländerna.
Under mötena följer församlingen upp hur medlemsländerna uppfyller OSSE:s mål, diskuterar aktuella frågor och för en dialog med medlemsländernas regeringsorgan. Vid den årliga sessionen i juni håller församlingen plenum och fattar beslut om resolutioner. Beslut i församlingens plenum fattas med enkel majoritet.
2.1.2 Fackutskotten
Den parlamentariska församlingen har tre fackutskott som sammanträder under sessionen och som motsvarar regeringssidans dimensioner: utskottet för politik och säkerhet, utskottet för ekonomi och miljö samt utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter. Varje utskott företräds av ett presidium som består av en ordförande, en vice ordförande och en rapportör. Ordföranden leder arbetet, medan utskottets rapportör lägger fram en rapport och en resolution som behandlas vid sessionen.
5
| 2022/23:OSSE1 | 2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM ORGANISATIONEN FÖR SÄKERHET OCH SAMARBETE |
| I EUROPA |
2.1.3 Arbetsgrupper och särskilda representanter
Utöver de tre ordinarie utskotten har församlingen två arbetsgrupper: arbetsgruppen för migrationsfrågor och arbetsgruppen mot terrorism. De två grupperna har i uppgift att samordna församlingens verksamhet i respektive fråga, rapportera till det ständiga utskottet och lägga fram resolutioner vid sessionen.
Församlingens president kan utse medlemmar i församlingen till rollen som särskild representant för en specifik fråga. De särskilda representanterna ska rapportera om sin verksamhet till det ständiga utskottet. Presidenten utser även ordföranden, vice ordföranden och ledamöterna i dessa arbetsgrupper.
2.2 Församlingens organisation
Den parlamentariska församlingens styrande organ är det ständiga utskottet, byrån och sekretariatet.
2.2.1 Det ständiga utskottet
Församlingens ständiga utskott består av församlingens byrå och av ordförandena för de nationella delegationerna. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordningen för sessionen, höstmötet och vintermötet. Det beslutar även vilka tilläggsförslag som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.
2.2.2 Byrån
Församlingen leds av en byrå som består av en president, nio vicepresidenter, en kassör, ordförandena för de tre utskotten och den tidigare presidenten. Presidenten väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång. Byråns nio vicepresidenter väljs för ett respektive tre år och kan väljas om men ingå i byrån i högst sex år. Den tidigare presidenten saknar rösträtt. Byrån möts två gånger per år.
Församlingens nuvarande president är Margareta Cederfelt (M). Hon utsågs till president den 6 juli 2021 och vid omval den 6 juli 2022. Hon efterträdde Lord Peter Bowness (Storbritannien), som utsågs till tillförordnad president den 11 december 2020.
2.2.3 Sekretariatet
Församlingens sekretariat finns i Köpenhamn och har ett tjugotal tjänstemän. Sekretariatet har även en filial i Wien där en ambassadör representerar församlingen vid regeringssidans möten.
6
| 2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM ORGANISATIONEN FÖR SÄKERHET OCH SAMARBETE | 2022/23:OSSE1 |
| I EUROPA |
2.2.4 Partigrupper
Inom församlingen verkar fyra partigrupper: den konservativa gruppen, socialistgruppen, den liberala gruppen samt den konservativa och reformistiska gruppen. Övriga partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De fyra partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. De sammanträder i anslutning till församlingens ordinarie möten.
7
2022/23:OSSE1
3 Den svenska delegationen
3.1 Ledamöter i den svenska delegationen
I den svenska delegationen ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en mandatperiod. Efter riksdagsvalet hösten
2022 valdes följande delegation:
| Ordinarie ledamöter | Ersättare |
| Björn Söder (SD) | Markus Wiechel (SD) |
| Johan Büser (S) | Joakim Sandell (S) |
| Margareta Cederfelt (M) | Helena Storckenfeldt (M) |
| Carina Ödebrink (S) | Jessica Rodén (S) |
| Sven-Olof Sällström (SD) | Joar Forssell (L) |
| Kadir Kasirga (S) | Lars Isacsson (S) |
| Edward Riedl (M) | Ulrik Nilsson (M) |
| Linnéa Wickman (S) | Denis Begic (S) |
Delegationen har valt Björn Söder (SD) till ordförande och Johan Büser (S) till vice ordförande.
Innan den nya delegationen valdes representerades Sverige av den delegation som var vald för mandatperioden 2018–2022. Denna delegation bestod av följande ledamöter:
| Ordinarie ledamöter | Ersättare |
| Johan Büser (S) | Joakim Sandell (S) |
| Margareta Cederfelt (M) | Åsa Coenraads (M) |
| Carina Ödebrink (S) | Roza Güclü Hedin (S) |
| Edward Riedl (M) | Carl-Oskar Bohlin (M)1 |
| Björn Söder (SD) | Sven-Olof Sällström (SD) |
| Jasenko Omanovic (S) | Anders Österberg (S) |
| Lars Thomsson (C) | Malin Björk (C)2 |
| Yasmine Posio (V) | Dag Larsson (S)3 |
Fram till och med valet 2022 var Johan Büser (S) ordförande och Margareta Cederfelt (M) vice ordförande.
1Ersattes av Lars Jilmstad den 27 juni 2022.
2Från och med den 11 januari 2022.
3Lämnade uppdraget den 7 juni 2022.
8
| 3 DEN SVENSKA DELEGATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
3.2 Utskottsfördelning
Fördelningen till den parlamentariska församlingens fackutskott från och med valet 2022 var följande:
Utskott I Politik och säkerhet
Carina Ödebrink (S)
Sven-Olof Sällström (SD)
Margareta Cederfelt (M)
Utskott II Ekonomi och miljö
Edward Riedl (M)
Linnéa Wickman (S)
Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter
Björn Söder (SD)
Johan Büser (S)
Kadir Kasirga (S)
3.3 Särskilda uppdrag
Margareta Cederfelt (M) återvaldes till församlingens president vid sessionen 2022.
Johan Büser (S) blev vald till rapportör för utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter vid den årliga sessionen 2021. Han återvaldes till rapportör för utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter vid sessionen 2022. Han är också ledamot i arbetsgruppen för migrationsfrågor sedan september 2021.
9
2022/23:OSSE1
4 Församlingens ordinarie verksamhet under
2022
4.1 Vintermötet i Wien
Församlingens årliga vintersession hölls den 24–25 februari i hybridformat. Det ständiga utskottet och särskilda representanter medverkade på plats i Wien i Österrike och resterande medverkade via videolänk. Sessionen präglades i hög grad av Rysslands invasion av Ukraina, vilken inträffade på sessionens första dag. Sessionen inleddes med ett sammanträde i det ständiga utskottet. Församlingens president Margareta Cederfeldt (M) inledde med en tyst minut för offren i Ukraina. Detta följdes sedan med ett godkännande av mötets agenda. Efterföljande möten avhandlade organisationens och regionens utmaningar med särskild tonvikt på Rysslands invasion av Ukraina.
Wolfgang Sobotka, Österrikes talman för nationalrådet, uttalade i sitt anförande ett starkt stöd för Ukraina och för OSSE:s arbete för säkerhet i Europa. Margareta Cederfeldt (M) framförde sedan ett gemensamt uttalande där det förklarades att den parlamentariska församlingen har fördömt Ryssland sedan den illegala annekteringen av Ukraina 2014. Hon underströk OSSE:s särskilda observatörsmission i Ukraina samt OSSE:s parlamentariska församlings enighet bakom ett fredligt, rättvist och öppet Europa.
Medlemmar i församlingen betonade vikten av dialog och fördömde att Ryssland valt att tillgripa militära medel i stället för de diplomatiska medel som finns att tillgå inom ramen för OSSE och andra internationella organisationer. I samband med detta uppmanades Ryssland att genast lämna Ukrainas territorium. Det slogs även fast att invasionen var ett fundamentalt brott mot Helsingsforsslutakten och Minskavtalet.
Under sessionen diskuterades även OSSE:s roll relaterat till konflikter i regionen. Efterföljande diskussioner berörde covid-19-pandemin och dess påverkan på regionen, men även klimatkrisen och dess utmaningar betonades. Genusfrågor och jämställdhetsfrågor diskuterades och debatterades i samband med att Hedy Fry (Kanada) presenterade sin rapport om kvinnors utsatthet i samband med covid-19-pandemin.
4.2 Sommarsessionen i Birmingham
Församlingens session hölls den 2–6 juli i Birmingham i Storbritannien och samlade över 200 parlamentariker från Europa, Asien och Nordamerika. Sessionen präglades av Rysslands invasionskrig av Ukraina.
Sommarsessionen inleddes med ett sammanträde i det ständiga utskottet under vilket resolutioner tilldelades de olika utskotten, aktuella ämnen dryftades och rapporter presenterades av församlingens president Margareta Cederfelt (M), generalsekreterare Roberto Montella och kassör Peter Juel-Jensen.
10
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 | 2022/23:OSSE1 |
Efterföljande möten i plenum och de tre fackutskotten behandlade regionens aktuella utmaningar, med särskild tonvikt vid Rysslands invasion av Ukraina.
Efter beredning i fackutskotten antog församlingen vid det sista mötet i plenum Birminghamdeklarationen som fördömde den ryska invasionen av Ukraina och uppmanade Ryssland att omedelbart dra sig tillbaka från Ukrainas internationellt erkända territorium. Deklarationen framhöll den ryska invasionen som ett flagrant brott mot internationell rätt och att OSSE ska verka för ett fredligt slut på kriget. Även covid-19-pandemins inverkan på regionen behandlades, och behovet av hållbar återhämtning, även sett till klimatkrisens utmaningar, underströks. Den regel- och avtalsbaserade världsordningen betonades och deklarationen befäste såväl Open Skies-avtalet, vilket innebär att medlemsländer får genomföra spaningsflyg över varandras territorium, som FN:s resolution 1325, vilken belyser kvinnors utsatthet i väpnade konflikter. Deklarationen fäste vikt vid såväl inomsom mellanstatliga förhållanden såsom korruptionsbekämpning, asylrätt samt bekämpning av hatbrott och människohandel.
I slutet av sessionen omvaldes Margareta Cederfelt (M) till president för församlingen. Vidare valdes fyra vicepresidenter: Irene Charalambides (Cy- pern), Mark Pritchard (Storbritannien), Pere Joan Pons (Spanien) och Michael Georg Link (Tyskland).
Ett antal länder stod värdar för seminarier som hölls i anslutning till sommarsessionen. Seminarierna berörde i synnerhet Rysslands krig i Ukraina med teman som ungdomar i konfliktområden, politiska protester och förtryck i Ryssland och Belarus samt krigsbrottsförebyggande åtgärder. Även parlamentarisk integritet och ansvarsutkrävande, migration, terrorbekämpning och kvinnliga journalisters säkerhet diskuterades.
4.2.1 Utskottssammanträden
De tre utskottens rapportörer presenterade under mötet utkast till sina respektive rapporter. De slutgiltiga rapporterna presenterades vid sommarsessionen i samband med utskottsresolutionerna. Utöver rapportörernas utskottsresolutioner behandlades enskilda resolutioner som fått tillräckligt stöd i form av signaturer från olika länder för fortsatt behandling. Inför sessionen fanns det inga svenska resolutioner, däremot sex ändringsförslag till utskottsresolutioner och resolutioner vilka alla röstades igenom och antogs som en del av Birminghamdeklarationen.
4.2.1.1 Utskott I Politik och säkerhet
Ordförande Richard Hudson (USA) öppnade mötet och höll ett anförande om regionens säkerhet.
I egenskap av utskottets rapportör presenterade Laurynas Kasčiūnas (Li- tauen) sin rapport som fokuserade på de allvarliga hoten mot den europeiska säkerhetsordningen. Kasčiūnas slog fast att det ryska invasionskriget mot Ukraina i grunden bryter mot OSSE:s principer om fredlig konflikthantering.
11
| 2022/23:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 |
Han förde fram att det krävs förnyade förpliktelser att följa OSSE:s grundvärden när det gäller politiska frågor och säkerhet. Utöver det ryska invasionskriget underströk Kasčiūnas det allvarliga läget med flera lågintensiva konflikter och demokratisk tillbakagång i OSSE-regionen.
Till utskottets ordförande och vice ordförande omvaldes Richard Hudson (USA) respektive Costel Neculai Dunava (Rumänien). Laurynas Kasčiūnas (Litauen) omvaldes till utskottets rapportör.
Resolutionerna som antogs av utskott I var
•Utskottsresolutionen för utskott I (Resolution of the First Committee)
•Terrorismens offer (Victims of Terrorism)
•Den arktiska regionen (The Arctic Region)
•Effektivt ungdomsengagemang för säkra, inkluderande och demokratiska samhällen (Effective Youth Engagement Towards Secure, Inclusive, and Democratic Societies).
4.2.1.2 Utskott II Ekonomi och miljö
Pere Joan Pons (Spanien) öppnade mötet och höll ett anförande om återgången efter covid-19-pandemin samt om kriget i Ukraina.
I egenskap av utskottets rapportör presenterade Gudrun Kugler (Österrike) sin rapport , i vilken hon slår fast att rättvis och hållbar utveckling inte är möjlig i OSSE-regionen som i dagsläget präglas av aktiva konflikter. I fråga om ekonomisk säkerhet lyfter rapporten fram hållbar ekonomisk återhämtning, demografiska utmaningar, ömsesidiga ekonomiska beroenden, migrationshantering, traffickingbekämpning i en globaliserad ekonomi och korruptionsbekämpning. När det gällde den miljömässiga säkerheten betonade Kugler hållbar utveckling, klimatförändringar, övergången till ren energi samt miljöskydd och hållbart naturresursnyttjande. I fråga om vetenskap och teknologi belyste Kugler artificiell intelligens och kommunikation i en digitaliserad värld.
Till utskottets ordförande valdes Azay Guliyev (Azerbajdzjan) och till vice ordförande omvaldes Artur Gerasymov (Ukraina). Gudrun Kugler (Österrike) omvaldes till utskottets rapportör.
Resolutionerna som antogs av utskott II var
•Utskottsresolutionen för utskott II (Resolution of the Second Committee)
•Uppförandekod för ledamöter av OSSE:s parlamentariska församling (Code of Conduct for Members of the OSCE Parliamentary Assembly)
•Implementering av de globala hållbarhetsmålen i OSSE-området (Implementing the United Nations Sustainable Development Goals in the OSCE Area)
•Påskynda den gröna energiomställningen (Accelerating the Green Energy Transition).
12
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 | 2022/23:OSSE1 |
4.2.1.3 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter
Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Nikoloz Samkharadze (Georgien) respektive Farah Karimi (Nederländerna). Johan Büser (Sverige) valdes om till utskottets rapportör.
I egenskap av utskottets rapportör belyste Johan Büser (S) situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i OSSE-regionen. Hans rapport avhandlade mänskliga rättigheter och humanitärt skydd i konfliktområden. Därutöver beaktades Rysslands invasionskrig mot Ukraina, hoten mot civilsamhällen, situationen för minoritetsgrupper, migranters rättigheter samt läget kring me- die-, yttrande- och samlingsfrihet.
Resolutionerna som antogs av utskott III var
•Utskottsresolutionen för utskott III (Resolution of the Third Committee)
•Bekämpa våld mot kvinnliga journalister och politiker (Combating Violence Against Women Journalists and Politicians)
•Den mänskliga dimensionens betydelse gällande rådande säkerhetshot i OSSE-området härrörande från det ryska angreppet på Ukraina (The Im- portance of the Human Dimension in the Context of Current Threats to Security in the OSCE Area Stemming from the Russian Aggression against Ukraine)
•Säkerställa journalisters säkerhet i konfliktzoner (Ensuring the Safety of Journalists in Conflict Zones).
4.2.2 Sammanträde i det ständiga utskottet
Mötet i plenum hölls den 5 juli 2022 i Birmingham i Storbritannien. I egenskap av president ledde Margareta Cederfelt (M) mötet.
Ordförande för den tillfälliga arbetsgruppen för migration Kristian Vigenin (Bulgarien) presenterade en rapport om arbetet i gruppen, vilket till stor del fokuserat på flyktingar från Ukraina. Fokus har också lagts på eventuella konsekvenser av Rysslands invasion, speciellt för Afrika eftersom spannmål inte kan exporteras från Ukraina. Vidare har även det stora antalet migranter vid mexikanska gränsen belysts samt de olika vägar som migranter historiskt tagit för att nå Europa och Nordamerika.
Vice ordföranden för den tillfälliga arbetsgruppen för motverkandet av terrorism Kamil Aydin (Turkiet) presenterade arbetsgruppens rapport som avhandlar olika sätt att främja fred och stabilitet genom ökat parlamentariskt arbete. Rapporten belyser även risken att terrororganisationer får ökat inflytande på grund av kriget i Ukraina.
Ytterligare diskussioner följde vilka hanterade OSSE-PF:s aktiviteter samt tillvägagångssätt för förtidsröstning inom församlingen. Ett antal delegationer lyfte möjligheten till förtidsröstning, vilket ledde till en diskussion om stadgan. Generalsekreterarens tolkning av regelverket skilde sig från den svenska delegationens samt flera andra delegationers uppfattning av det.
13
| 2022/23:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 |
4.3 Höstmötet i Warszawa
Församlingens årliga höstmöte hölls den 18–19 november i Warszawa i Polen. Mötet samlade 170 ledamöter från 46 medlemsländer. Det övergripande temat för höstmötet var ”Kriget i Ukarina – rollen för OSSE och nationella parlament”, och fokus var på hur fred mellan Ukraina och Ryssland kan slutas. Även OSSE:s olika dimensioner av säkerhet och hur de kan genomföras diskuterades. Den svenska delegationen bestod av Björn Söder (SD), Johan Büser (S), Carina Ödebrink (S), Kadir Kasirga (S), Linnéa Wickman (S) och Helena Storckenfeldt (M).
Mötet öppnades med ett välkomsttal av president Margareta Cederfelt
(M)tillsammans med Polens utrikesminister Zbigniew Rau, polska sejmens talman Elżbieta Witek samt polska senatens talman Tomasz Grodzki. Höstmötet var uppdelat i tre sessioner som fokuserade på de ämnen som församlingens utskott hanterar. Den första sessionen fokuserade på kriget i Ukraina, den andra hanterade ekonomiska och miljömässiga frågor och den tredje frågor om mänskliga rättigheter och den humanitära aspekten i tider av kris. De två första sessionerna hölls den 24 november och den tredje den 25 november.
Under höstmötet hölls möten i den tillfälliga arbetsgruppen om migration och den tillfälliga arbetsgruppen om motverkande av terrorism. Det övergripande temat under mötet var kriget i Ukraina.
4.4 Möten i det ständiga utskottet
Det ständiga utskottet höll möte fredagen den 25 november. Den svenska delegationen bestod av ordförande Björn Söder (SD) och Johan Büser (S), rapportör för det tredje utskottet. I egenskap av president ledde Margareta Cederfelt (M) utskottets möte. En viktig punkt var förslaget till ändring i stadgarna som arbetsgruppen för stadgefrågor författat sedan sommarsessionen i Birmingham. Enligt förslaget ska församlingen få suspendera ett medlemsland om det invaderar ett medlemsland eller på annat sätt bryter mot OSSE:s stadgar.
Den svenska delegationen var enig i sitt stöd för förslaget, och i egenskap av ordförande för delegationen höll Björn Söder (SD) ett anförande för utskottet i vilket han förklarade den svenska delegationens linje. Förslaget togs inte upp för beslut men debatterades.
4.5 Svenska ledamöters uppdrag inom församlingen
4.5.1 Uppdraget som president för församlingen
Margareta Cederfelt (M) återvaldes under sessionen till president för OSSE:s parlamentariska församling. Inom ramen för uppdraget som president är hon församlingens högsta politiska representant. Presidenten leder möten, beslutar
14
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 | 2022/23:OSSE1 |
om utnämningar till poster och uppdrag inom församlingen samt representerar församlingen vid officiella möten och i andra forum som främjar dess övergripande mål. En annan viktig del av uppdraget är att upprätthålla goda förbindelser med OSSE:s ordförandeskap på regeringsnivå, bland annat när det gäller utnämningar av ledning för valobservationer och genom att ha en aktiv roll på regeringssidans möten. Församlingens president talar regelbundet inför de 57 ländernas representanter för OSSE på regeringsnivå. Vid dessa tal förmedlas församlingens ställningstaganden samt rapportering av verksamheten. En- ligt församlingens stadgar stöds presidenten av OSSE PF:s generalsekreterare och sekretariat i Köpenhamn och dess filial i Wien.
Som president för OSSE PF har Margareta Cederfelt under året lett församlingens stadgeenliga möten, dvs. vinter-, sommar-, höstmötet och byråmöten samt ett extrainsatt möte med OSSE PF:s ständiga utskott.
Margareta Cederfelts presidentskap har i hög grad påverkats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari. Sedan invasionens början har hon gjort uttalanden tillsammans med företrädare för ordförandeskapet i OSSE på regeringsnivå och dess generalsekreterare samt med OSSE PF:s byrå och generalsekreterare. Hon har initierat en handlingsplan för hur den parlamentariska församlingen bör stödja Ukraina inom ramen för parlamentariska diplomati, samt i respektive parlament. Hon har utnämnt en särskild representant för parlamentarisk dialog i Ukraina, en särskild representant för östra Europa samt en särskild rapportör för krigsbrott i Ukraina.
Ett antal besök gjorts till Ukraina och närliggande länder. Den 13–14 mars besökte Margareta Cederfelt Rzeszów (Polen) tillsammans med en delegation från OSSE PF bestående av Johan Büser (S) och delegater från Polen, Bulgarien, Frankrike och Österrike för att uppmärksamma Polens mottagande av ukrainska flyktingar.
Den 20–22 april besöktes Chişinӑu (Moldavien) tillsammans med Valiant Richey, OSSE:s särskilda representant för arbetet mot människohandel, med anledning av den humanitära situationen för människor som flytt från kriget i Ukraina.
Den 28 juni ledde hon en delegation som besökte det ukrainska parlamentet i Kiev för att genomföra möten med Ukrainas talman och premiärminister samt de ukrainska städerna Bucha och Irpyn för att uppmärksamma de krigsbrott som orsakats av de ryska militära styrkorna.
Inom ramen för OSSE PF:s övriga verksamhet besöktes London (Storbritannien) den 7 mars för att underteckna ett avtal med Storbritanniens parlaments talmän om värdskap för sommarsessionen som hölls i Birmingham i juli.
Den 20–31 mars besöktes FN i New York och USA:s kongress i Washington DC. Möten genomfördes med FN-ambassadörer från Ukraina och andra medlemsländer i OSSE, samt med företrädare för FN:s generalförsamling. De- legationen hade även möten med talmannen i representanthuset och den amerikanska delegationen till OSSE PF samt deltog i en offentlig utfrågning om propaganda i Ryssland.
15
| 2022/23:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 |
| Den 7–10 maj besöktes Rom (Italien) för möten med Italiens delegation till | |
| OSSE PF, de vice talmännen och företrädare för Heliga stolen i Vatikanstaten. | |
| Den 15–18 juni besöktes Jerevan (Armenien) och Tbilisi (Georgien). | |
| Möten hölls med Armeniens president och utrikesminister. I Tbilisi talade | |
| Margareta Cederfelt vid en konferens om kvinnor, fred och säkerhet, genom- | |
| förde ett besök till den administrativa gränslinjen mot det av Ryssland ocku- | |
| perade området Sydossetien samt hade möten med Georgiens president och | |
| utrikesminister. | |
| Med anledning av en officiell inbjudan besökte Margareta Cederfelt San | |
| Marino den 12–13 september för möten med landets statschefer och utrikes- | |
| minister. | |
| I egenskap av president för OSSE:s parlamentariska församling besökte | |
| Margareta Cederfelt New York (USA) den 15–21 september för möten i och | |
| med öppnandet av generaldebatten i FN:s generalförsamling i New York. | |
| Margareta Cederfelt deltagit och talat vid flera möten och konferenser i | |
| OSSE-regionen, däribland vid lanseringen av det parlamentariska nätverket | |
| till Krimplattformen den 24–25 oktober, samt vid den baltiska församlingens | |
| möte den 28 oktober. Inom ramen för OSSE PF:s verksamhet hölls tal vid en | |
| konferens i Nicosia (Cypern) om antikorruptionsarbete den 27–28 maj samt i | |
| Helsingfors (Finland) om den förändrade säkerhetsarkitekturen i Europa efter | |
| Rysslands invasion av Ukraina den 23 september. | |
| Den 14–15 november besöktes Skopje (Nordmakedonien) med anledning | |
| av landets ordförandeskap i OSSE under 2023. Vid besöket diskuterades prio- | |
| riteringar inom OSSE:s parlamentariska församling och i OSSE på regerings- | |
| sidan med landets utrikesminister och president. | |
| Med anledning av en officiell inbjudan från den tyska förbundsdagens tal- | |
| man genomförde Margareta Cederfelt ett besök i Berlin (Tyskland) den 14–16 | |
| december. | |
| Den 20 januari höll Margareta Cederfelt ett tal i OSSE:s permanenta råd i | |
| Wien, där hon fördömde Rysslands aggression mot Ukraina. I talet inför det | |
| permanenta rådet den 27 oktober belystes konsekvenserna av Rysslands inva- | |
| sionskrig i Ukraina och behovet av att stå upp för den europeiska säkerhets- | |
| ordningen och grundläggande åtaganden i Helsingforsslutakten. | |
| Margareta Cederfelt talade även inför OSSE:s utrikesministrar under mi- | |
| nisterrådets möte som hölls i Łódź (Polen) den 1–2 december. | |
| Margareta Cederfelt deltog vid en konferens om den mänskliga dimen- | |
| sionen av säkerhet som arrangerades av det polska ordförandeskapet i OSSE | |
| samt OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, | |
| ODIHR) den 16–17 maj samt vid OSSE:s årliga översynsmöte om den mänsk- | |
| liga dimensionen som arrangerades av det polska ordförandeskapet i OSSE | |
| den 4–5 oktober. |
16
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2022 | 2022/23:OSSE1 |
4.5.2Uppdraget som rapportör i utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter
Vid sessionen den 6 juli återvaldes Johan Büser (S) till rapportör för utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter. Rapportören är ansvarig för att ta fram en rapport samt en resolution till församlingens session. Johan Büsers rapport 2022, Mänsklig säkerhet för alla som en grund för europeisk säkerhet (Human Security for All as a Basis for European Security), handlade om olika aspekter av säkerhet och dess vikt för ett enat Europa. Vidare avhandlade rapporten frågor om mänskliga rättigheter samt de trender som visar på en global tillbakagång för demokratiska rättigheter.
Inom ramen för rapportörskapet har Johan Büser (S) genomfört tre besök i OSSE:s medlemsländer: Köpenhamn (Danmark) den 26–27 september 2021, Berlin (Tyskland) den 10–13 oktober 2021 och Warszawa (Polen) den 30 ja- nuari–1 februari 2022.
17
2022/23:OSSE1
5 Församlingens verksamhet under 2022
5.1 Seminarier
Under 2022 hölls ett större antal seminarier i digitalt och fysiskt format.
Den 4 februari hölls ett digitalt seminarium om förnybar energi och en grön omställning av OSSE-regionen.
Den 18 februari hölls ett digitalt möte med delegationer från de arktiska medlemsländerna. Mötet hölls efter inbjudan från Bryndís Haraldsdóttir (Is- land), OSSE PF:s särskilda representant för arktiska frågor.
Ett videomöte om ungas bidrag till stärkt rättsstatlighet, demokrati och mänskliga rättigheter hölls den 18 februari. Diskussionerna berörde ungas medverkan i demokrati samt hur unga människor kan integreras i politiska beslut och processer.
Den 30 mars arrangerade OSSE PF ett videomöte med fokus på ökad jämställdhet inom organisationen tillsammans med ODIHR.
Den 20 april hölls ett videomöte om säkerheten för kvinnliga journalister i OSSE-regionen. Johan Büser (S) deltog och höll ett anförande om journalisters betydelse för det demokratiska samhället.
Den 27–29 maj hölls en konferens i Nicosia (Cypern) med seminarier om OSSE PF:s antikorruptionsarbete. Konferensen anordnades av Irene Charalambides, OSSE PF:s särskilda representant för korruptionsbekämpning.
Församlingen genomförde digitala seminarier vid fem tillfällen för att diskutera olika aspekter av Rysslands invasionskrig i Ukraina och dess konsekvenser för OSSE-regionen. Margareta Cederfelt deltog vid samtliga seminarier och höll öppningsanföranden i egenskap av president för församlingen.
5.2 Kriget i Ukraina
Under årets inledande månader ansamlade Ryssland soldater och militär materiel vid Rysslands och Belarus gränser mot Ukraina. Den 24 februari påbörjade Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina, vilket sammanföll med församlingens vintersession i Wien. Dagordningen byttes ut mot mötespunkter som helt och hållet fokuserade på kriget. Under dagen gjorde OSSE PF:s byrå ett uttalande där de fördömde Rysslands invasion av Ukraina i starkaste möjliga ordalag. Ett extrainsatt möte hölls i OSSE:s permanenta råd där den parlamentariska församlingen deltog tillsammans med medlemsländernas respektive OSSE-representanter på regeringsnivå. Under de anföranden som hölls uttrycktes ett stort stöd för Ukraina och ett avståndstagande från Rysslands invasionskrig.
OSSE:s parlamentariska församling har fördömt Rysslands brott mot OSSE:s grundläggande principer sedan den illegala annekteringen av Krimhalvön och Sevastopol 2014 och uppmanat Ryssland att fullfölja de åtaganden landet förpliktat sig till i Minskavtalet. Vid sommarsessionen i Birmingham
18
| 5 FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET UNDER 2022 | 2022/23:OSSE1 |
antogs en deklaration som fördömde Rysslands invasionskrig i Ukraina och fastslog att Ryssland brutit mot samtliga principer i Helsingforsslutakten, inklusive respekten för suveränitet och territoriell integritet. I Birminghamdeklarationen benämns Belarus som en medaggressor för att ha upplåtit sitt territorium till Ryssland för att genomföra invasionen.
Rysslands och Belarus delegationer deltog inte vid OSSE PF:s fysiska möten eftersom de inte fick visum till sommarmötet i Birmingham (Storbritannien) och Warszawa (Polen). Delegationernas ledamöter är med på EU:s och Storbritanniens sanktionslistor. Vid vintermötet i Wien (Österrike) deltog den ryska delegationen via videolänk.
Församlingen har uppmanat OSSE att återinföra den särskilda observatörsmissionens (OSSE SMM) mandat att övervaka konflikten i Ukraina. Observatörsmissionen avslutades den 31 mars 2022 till följd av att Ryssland röstat emot förlängningen av dess mandat i OSSE:s permanenta råd.
19
2022/23:OSSE1
6 Den svenska delegationens verksamhet under 2022
Utöver att delta i församlingens verksamhet arrangerar den svenska delegationen egna möten och deltar i vissa externt organiserade aktiviteter.
6.1 Delegationsmöten
Den svenska delegationen höll åtta delegationsmöten under året. Dessa möten hölls både digitalt och med medverkande på plats i riksdagen.
Vid vissa delegationsmöten bjöds organisationer och myndigheter in för att informera om aktuella frågor i OSSE-regionen. Bland annat deltog experter från Utrikesdepartementet och professorer från Försvarshögskolan.
6.2 Informationsutbyte med riksdagens utskott
Under 2022 deltog delegationen vid utrikesutskottets sammanträden när frågor om OSSE diskuterades. Delegationens presidium och Margareta Cederfelt (M) återkopplade till utrikesutskottet om arbetet som utförts inom OSSE PF. Det skedde ett informationsutbyte vid sammanlagt sju tillfällen under året.
6.3 Nordisk-baltiskt samarbete
Den svenska delegationen arbetar nära delegationerna från de nordiska och baltiska länderna, ett samarbete i den så kallade NB8-gruppen. Gruppen håller minst två årliga möten. I mötena medverkar presidierna och medlemmar i församlingens byrå från respektive land.
Under 2022 arrangerades totalt två nordisk-baltiska möten.
20
2022/23:OSSE1
7 Genus och jämställdhet
OSSE arbetar kontinuerligt för jämställdhet inom församlingen. Sedan 2010 finns en särskild representant för jämställdhetsfrågor. För verksamhetsåret 2022 hade Hedy Fry (Kanada) positionen. Hon presenterade den 24 februari sin rapport om en jämställd ekonomisk återhämtning efter covid-19-pandemin. Rapporten består av två delar, dels en undersökande del om bristande jämlikhet i fråga om obetalt omvårdnadsarbete och pandemins inverkan på kvinnodominerade ekonomiska områden, dels praktiska rekommendationer för en jämställd ekonomisk återhämtning.
Hedy Fry har i samband med sin rapport anordnat möten vid vilka temat genus och jämställdhet diskuterats i relation till OSSE:s arbete.
21
2022/23:OSSE1
8 Valobservationer
Varje år skickar OSSE valobservatörer till medlemsländerna för att observera val. Från församlingen deltar parlamentariker för att observera om valen är fria och rättvisa och om de lever upp till de överenskomna åtaganden som fastställdes i Köpenhamnsdokumentet från 1990. Valobservationerna genomförs i regel i samarbete med ODIHR.
Dagen efter valet lämnar valobservationens ledarskap ett preliminärt uttalande om valet, medan en slutgiltig rapport om hela valprocessen kommer ut ett par månader senare. Den slutgiltiga rapporten innehåller rekommendationer om hur valprocessen kan förbättras. Alla OSSE:s medlemsländer har åtagit sig att följa upp dessa rekommendationer. OSSE-ordförandeskapet utser en parlamentariker till särskild koordinator för korttidsobservatörerna som bland annat har till uppgift att lämna det gemensamma uttalandet vid presskonferensen dagen efter valet. Den särskilda koordinatorn ansvarar även för att ta fram det gemensamma utlåtandet för missionen, inklusive förhandlingen av texten. Sedan 2013 utser församlingen en ledare för sin delegation. Inför en valobservation träffar observatörerna företrädare för de politiska partierna, oberoende journalister och valmyndigheter för att få information om situationen i det aktuella landet. Den svenska delegationen har kompletterat församlingens program genom möten med svenska diplomater på plats samt experter och företrädare för civilsamhället.
Under 2022 observerade församlingen fyra val och den svenska delegationen deltog i samtliga.
På inbjudan av talmannen kan riksdagsledamöter som inte ingår i OSSE- delegationen delta i valobservationer under den så kallade talmanskvoten inom ramen för det deltagarantal som tilldelats Sverige om det finns en vakans.
8.1 Parlamentsvalet i Ungern
Den 3 april hölls parlamentsval i Ungern. Valresultatet innebar att regeringspartiet Fidesz vann valet. Viktor Orbán fortsatte som president och nådde med det kristdemokratiska partiet KDNP 52,52 procent av rösterna i parlamentet. Valdeltagandet var 70 procent.
Valet observerades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild koordinator för observationen var Kari Henriksen (Norge) medan församlingens observatörer leddes av Mark Pritchard (Storbritannien). Från den svenska delegationen deltog Carina Ödebrink (S), Björn Söder (SD), Yasmine Posio (V) och Åsa Coenraads (M) som valobservatörer. Totalt deltog 312 observatörer från 45 länder, och 91 av dessa var parlamentariker och tjänstemän från församlingen.
22
| 8 VALOBSERVATIONER | 2022/23:OSSE1 |
8.2 De allmänna valen i Serbien
Den 3 april hölls allmänna val i Serbien. Valresultatet innebar att sittande president Aleksandar Vučić fick en majoritet av rösterna i första omgången och därmed fortsatte som landets president. I parlamentsvalet fick Vučićs parti SNS störst andel röster. Valdeltagandet blev 59 procent.
Valet bevakades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild koordinator för observationen var Kyriakos Kyriakou-Hadjiyanni (Cy- pern) medan församlingens observatörer leddes av Bryndís Haraldsdóttir (Is- land). Från den svenska delegationen deltog Jasenko Omanovic (S), Roza Güclü Hedin (S) och Sultan Kayhan (S). För talmanskvoten deltog Jan Ericson
(M)och Hanna Gunnarsson (V). Totalt deltog 371 observatörer från 47 länder, och 65 av dessa var parlamentariker och tjänstemän från församlingen.
8.3 De allmänna valen i Bosnien och Hercegovina
Den 2 oktober hölls allmänna val i Bosnien och Hercegovina. Det bosniska valsystemet är komplext och innefattar enligt författningen tre presidentposter. En serbisk, en bosnisk och en kroatisk president väljs till presidentrådet och roterar på ordförandeposten. Valresultatet innebar att Denis Bećirović vann det bosniska presidentvalet över den sittande presidenten Bakir Izetbegović. Željko Komšić vann det kroatiska presidentvalet och fortsatte därmed på positionen. Det serbiska presidentvalet vann Željka Cvijanović över den sittande presidenten Milorad Dodik och blev därmed den första kvinnan i presidentskapet. I representanthuset fick Partiet för demokratisk aktion flest röster med 17,23 procent.
Valet observerades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild koordinator för observationen var Pascal Allizard (Frankrike) medan församlingens observatörer leddes av Irene Charalambides (Cypern). Från den svenska delegationen deltog Johan Büser (S), Björn Söder (SD), Edward Riedl
(M)och Roza Güclü Hedin (S). Totalt deltog 471 observatörer; 83 av dessa var parlamentariker och tjänstemän från församlingen.
8.4 Mellanårsvalen i USA
Den 8 november hölls mellanårsvalen i USA. Valresultatet innebar att demokraterna förlorade nio platser i representanthuset men vann en plats i senaten. I den viktiga staten Georgia var resultatet först så jämnt att ett omval hölls den 6 november. I omvalet vann den sittande demokraten Raphael Warnock mot republikanen Herschel Walker platsen som senator från Georgia.
Valet bevakades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild samordnare för observationen var Margareta Cederfelt (M), och Pere Joan Pons (Spanien) ledde församlingens observatörer. Från den svenska delegationen deltog Björn Söder (SD), Johan Büser (S) och Carina Ödebrink (S). Totalt deltog ungefär 200 observatörer, varav 110 var parlamentariker.
23
2022/23:OSSE1
9 Samarbeten med parter inom och utanför den parlamentariska församlingen
9.1 Samarbetet i Medelhavsområdet
Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet.
Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete, kulturutbyte samt starkare demokratiska institutioner och respekt för mänskliga rättigheter.
Medlemmar i den svenska delegationen har tidigare år deltagit i det årliga mötet Medelhavsforum, men på grund av avsaknad av lämplig plats har detta möte inte hållits. Under 2022 hölls inte något forum mellan OSSE och samarbetspartnerna inom Medelhavsområdet.
9.2Samarbete med andra parlamentariska församlingar
Vid valobservationer sker ett nära samarbete mellan OSSE:s parlamentariska församling, ODIHR och Europarådets parlamentariska församling (PACE). Vid särskilda valobservationer bedrivs samarbete med Europaparlamentet och Natos parlamentariska församling.
Enligt OSSE PF:s stadga kan representanter för PACE, Natos parlamentariska församling, Interparlamentariska unionen, Europaparlamentet, den interparlamentariska församlingen för Oberoende staters samvälde och den parlamentariska församlingen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet delta vid församlingens stadgeenliga möten.
24
2022/23:OSSE1
10 Församlingens budget
OSSE:s parlamentariska församling beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Budgetåret börjar den 1 oktober och avslutas den 30 september.
För budgetåret 2021/22 uppgick församlingens budget till 4 094 279,89 euro. Den svenska delegationen bidrog med 132 286 euro (1 445 277 kronor), motsvarade 2,87 procent av den totala budgeten.
25
2022/23:OSSE1
11 Församlingens ledning, särskilda representanter och medlemsstater
11.1 Församlingens och fackutskottens ledning
Följande representanter är valda till ledningsposter inom församlingen och utgör församlingens byrå.
| President | Invalsår |
| Margareta Cederfelt (Sverige) | 2021 |
| Vicepresidenter | |
| Azay Guliyev (Azerbajdzjan) | 2016 |
| Roger Wicker (USA) | 2017 |
| Pascal Allizard (Frankrike) | 2018 |
| Kristian Vigenin (Bulgarien) | 2018 |
| Irene Charalambides (Cypern) | 2021 |
| Daniela De Ridder (Tyskland) | 2021 |
| Pia Kauma (Finland) | 2021 |
| Reinhold Lopatka (Österrike) | 2021 |
| Askar Shakirov (Kazakstan) | 2021 |
| Kassör | |
| Peter Juel-Jensen (Danmark) | 2019 |
| President emeritus | |
| Vakant | |
| Utskott I: Politik och säkerhet | |
| Richard Hudson (USA), ordförande | 2020 |
| Costel Neculai Dunava (Rumänien), vice ordförande | 2019 |
| Laurynas Kasčiūnas (Litauen), rapportör | 2019 |
| Utskott II: Ekonomi och miljö | |
| Azay Guliyev (Azerbajdzjan), ordförande | 2022 |
| Artur Gerasymov (Ukraina), vice ordförande | 2016 |
| Gudrun Kugler (Österrike), rapportör | 2021 |
26
11 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER2022/23:OSSE1
Utskott III: Demokrati och mänskliga rättigheter
| Nikoloz Samkharadze (Georgien), ordförande | 2022 |
| Farah Karimi (Nederländerna), vice ordförande | 2022 |
| Johan Büser (Sverige), rapportör | 2021 |
11.2 Särskilda representanter
Församlingens president har rätt att utse medlemmar av församlingen till särskilda representanter för specifika frågor. De utvalda representanterna ska avrapportera sin verksamhet vid de årliga sessionerna. Vid slutet av 2022 hade församlingen följande 16 representanter.
| Antisemitism, rasism och intolerans | Utsedd |
| Benjamin Cardin (USA) | 2015 |
| Arktiska frågor | |
| Bryndís Haraldsdóttir (Island) | 2021 |
| Centralasien | |
| Pia Kauma (Finland) | 2021 |
| Kontakter med det civila samhället | |
| Kyriakos Kyriakou-Hadjiyanni (Cypern) | 2021 |
| Desinformation och propaganda | |
| Oscar Mina (San Marino) | 2020 |
| Äldrefrågor | |
| Paola Taverna (Italien) | 2021 |
| Korruptionsbekämpning | |
| Irene Charalambides (Cypern) | 2019 |
| Jämställdhet | |
| Hedy Fry (Kanada) | 2010 |
| Människohandel | |
| Christopher Smith (USA) | 2004 |
| Medelhavsfrågor | |
| Pascal Allizard (Frankrike) | 2017 |
| Sydkaukasien | |
| Kari Henriksen (Norge) | 2021 |
| Sydöstra Europa | |
| Azay Guliyev (Azerbajdzjan) | 2021 |
| Globala målen för hållbar utveckling | |
| Askar Shakirov (Kazakstan) | 2021 |
| Ungdomsengagemang | |
| Farah Karimi (Nederländerna) | 2021 |
27
2022/23:OSSE1 11 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER
Digitala frågor
| Radu-Mihai Mihail (Rumänien) | 2022 |
Parlamentarisk dialog om Ukraina
| Reinhold Lopatka (Österrike) | 2022 |
11.3 OSSE:s medlemsstater
Nedanstående länder är medlemmar i OSSE. Siffran inom parentes anger landets antal ledamöter i den parlamentariska församlingen. Församlingen har totalt 323 ledamöter.
| Albanien (3) | Litauen (3) |
| Andorra (2) | Luxemburg (5) |
| Armenien (3) | Moldavien (3) |
| Azerbajdzjan (3) | Monaco (2) |
| Belarus (6) | Mongoliet (3) |
| Belgien (8) | Montenegro (3) |
| Bosnien och Hercegovina (3) | Nederländerna (8) |
| Bulgarien (5) | Norge (6) |
| Cypern (3) | Polen (8) |
| Danmark (6) | Portugal (6) |
| Estland (3) | Rumänien (7) |
| Finland (6) | Ryssland (15) |
| Frankrike (13) | San Marino (2) |
| Förenta staterna (17) | Sverige (8) |
| Georgien (3) | Tadzjikistan (3) |
| Grekland (6) | Tjeckien (6) |
| Irland (6) | Turkiet (8) |
| Island (3) | Turkmenistan (3) |
| Italien (13) | Tyskland (13) |
| Kanada (10) | Ukraina (8) |
| Kazakstan (6) | Ungern (6) |
| Kirgizistan (3) | Uzbekistan (6) |
| Kroatien (3) | Österrike (6) |
| Lettland (3) | Vatikanstaten (1)4 |
| Liechtenstein (2) |
4Vatikanstaten deltar som permanent observatör i OSSE.
28
| 11 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER | 2022/23:OSSE1 | ||
| 11.4 Partnerstater | |||
| Afghanistan | Israel | Sydkorea | |
| Algeriet | Japan | Thailand | |
| Australien | Jordanien | Tunisien | |
| Egypten | Marocko | ||
29
2022/23:OSSE1
BILAGA
Birminghamdeklarationen
30
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
31
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
32
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
33
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
34
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
35
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
36
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
37
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
38
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
39
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
40
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
41
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
42
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
43
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
44
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
45
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
46
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
47
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
48
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
49
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
50
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
51
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
52
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
53
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
54
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
55
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
56
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
57
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
58
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
59
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
60
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
61
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
62
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
63
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
64
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
65
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
66
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
67
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
68
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
69
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
70
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
71
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
72
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
73
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
74
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
75
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
76
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
77
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
78
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
79
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
80
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
81
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
82
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
83
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
84
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
85
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
86
| BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN | 2022/23:OSSE1 |
87
| 2022/23:OSSE1 | BILAGA BIRMINGHAMDEKLARATIONEN |
| 88 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2023 |