Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Redogörelse 2022/23:RS4

Redogörelse till riksdagen 2022/23:RS4

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen redovisar riksdagsstyrelsen för riksdagen vilka åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som riksdagen har överlämnat till styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen beslut av riksdagsstyrelsen under tiden den 1 januari 2022–31 december 2022.

Stockholm den 15 februari 2023

På riksdagsstyrelsens vägnar

Andreas Norlén

Ingvar Mattson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén, ordförande, Lena Hallengren (S), Mattias Karlsson (M), Johan Löfstrand (S), Michael Rubbestad (SD), Noria Manouchi (M), Daniel Bäckström (C), Carina Ståhl Herrstedt (SD) och Annika Hirvonen (MP).

1

2022/23:RS4REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Bakgrund

Sedan 2012 redovisar riksdagsstyrelsen behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen, senast i redogörelse 2021/22:RS4. I redogörelserna redovisas kortfattade sakuppgifter om riksdagsskrivelsernas nummer och övriga aktuella dokument (framställningar, propositioner, utskottsbetänkanden) och uppgifter om huruvida skrivelsen är slutbehandlad eller inte. Sedan redogörelse 2013/14:RS6 redovisas också i förekommande fall riksdagsstyrelsens beredningsåtgärder och hur skrivelserna har slutbehandlats.

I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 Behandlingen av riksdagens skrivelser påpekade utskottet att det finns utrymme för riksdagsstyrelsen att slutredovisa en riksdagsskrivelse utan att riksdagen tagit ställning till den åtgärd som ligger till grund för slutredovisningen. Som utgångspunkt redovisas därför i denna redogörelse en riksdagsskrivelse som slutbehandlad när riksdagsstyrelsen har överlämnat en framställning eller redogörelse till riksdagen.

Denna redogörelse tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och några äldre riksdagsskrivelser. Vid uppföljningen och utvärderingen av riksdagens beslut är riksdagsstyrelsens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till riksdagsstyrelsen av särskilt intresse. De förslagspunkter i utskottsbetänkanden som innehåller sådana tillkännagivanden märks ut med en asterisk i redovisningen.

Äldre riksmöten

Riksmötet 2017/18

1. Riksdagens skrivelse nr 420

Säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter Bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:420

Tidigare redovisad, se redog. 2021/22:RS4 (punkt 1) Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 5 om säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter*: Riksdagen antog i maj 2018 en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) som ersatte den dåvarande säkerhetsskyddslagen (1996:627). Den nya säkerhetsskydds - lagen trädde i kraft den 1 april 2019 (prop. 2017/18:89, bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289). Bestämmelserna i 2 kap. 5 §, 3 kap. och, sedan den 1 december 2021, 5 kap. 1–3 §§ säkerhetsskyddslagen gäller för riksdagen och dess myndigheter.

2

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

2022/23:RS4

Till följd av att den nya säkerhetsskyddslagen antogs uppmanade riksdagen, på förslag av konstitutionsutskottet, i juni 2018 riksdagsstyrelsen att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och att föreslå de ändringar som bedömdes nödvändiga (bet. 2017/18:KU40, rskr. 2017/18:420). Med anledning av tillkännagivandet beslutade riksdagsstyrelsen i december 2018 om en framställning om en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2018/19:RS6).

Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet (bet. 2018/19:KU16). Med anledning av den nya säkerhetsskyddslagen föreslog konstitutionsutskottet att lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter skulle ersättas av en ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Vidare föreslogs en följdändring i säkerhetsskyddslagen. Riksdagen biföll utskottets förslag i februari 2019 (rskr. 2018/19:132), och lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2019.

Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2020 att utse en särskild utredare att göra en fortsatt översyn av regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Uppdraget redovisades i maj 2021 i betänkandet Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (2020/21:URF3). Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2021 om framställningen Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2021/22:RS5).

Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet (bet. 2021/22:KU19). Konstitutionsutskottet ställde sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag, men föreslog bl.a. ändringar av lagteknisk och redaktionell karaktär. För att bl.a. stärka kontrollen av säkerhetsskyddet föreslog konstitutionsutskottet sammanfattningsvis ändringar i lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, säkerhetsskyddslagen (2018:585) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Riksdagen biföll utskottets förslag den 11 maj 2022 (rskr. 2021/22:286). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Riksmötet 2019/20

2. Riksdagens skrivelse nr 102

Översyn av Riksdagens ombudsmän (JO) Bet. 2019/20:KU4, rskr. 2019/20:102

Tidigare redovisad, se redog. 2021/22:RS4 (punkt 3) Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO)*: Riksdagen riktade, på förslag av konstitutionsutskottet, i december 2019 ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av JO. Enligt tillkännagivandet bör översynen omfatta JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Av tillkännagivandet framgår vidare att översynen bör göras i en

3

2022/23:RS4	REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN
	parlamentariskt sammansatt kommitté, och att uppdraget bör redovisas före
	den då innevarande mandatperiodens slut (bet. 2019/20:KU4, rskr.
	2019/20:102).
	Riksdagsstyrelsen beslutade i februari 2020 att sammankalla en parlamen-
	tarisk kommitté. Kommittén, som antog namnet 2020 års JO-utredning, över-
	lämnade betänkandet Översyn av JO-ämbetet till talmannen den 18 maj 2022
	(2021/22:URF2). Vid sitt sammanträde den 15 juni 2022 beslutade styrelsen
	att remittera betänkandet. Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 december 2022
	att genom framställning 2022/23:RS2 Översyn av JO-ämbetet överlämna be-
	tänkandet Översyn av JO-ämbetet (2021/22:URF2) till riksdagen för bedöm-
	ning och beslut. I framställningen finns bilagor med dels en förteckning över
	remissinstanserna, dels de yttranden som kommit in efter remiss.

Riksmötet 2020/21

3. Riksdagens skrivelse nr 54

Uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin Bet. 2020/21:KU13, rskr. 2020/21:54

Tidigare redovisad, se redog. 2021/22:RS4 (punkt 4) Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 1 om uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin*: Riksdagen biföll i november 2020 konstitutionsutskottets förslag om en uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin.

Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2020 att sammankalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att genomföra en uppföljning av riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin. Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet Riksdagen under coronapandemin 2020 (2021/22:URF1). Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2021 att överlämna betänkandet till riksdagen för bedömning och beslut (framst. 2021/22:RS6).

Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet (bet. 2021/22:KU23). Konstitutionsutskottet uttalade bl.a. att den uppföljning som kommittén gjort av riksdagens arbete under coronapandemin är viktig och på ett värdefullt sätt beskriver hur verksamheten i riksdagen påverkades men också kunde fortgå på ett anpassat sätt. Utskottet föreslog att riksdagsstyrelsens framställning skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade den 1 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:342).

Riksmötet 2021/22

4. Riksdagens skrivelse nr 233

Ändringar i ersättningslagen

Bet. 2021/22:KU22, rskr. 2021/22:233 Skrivelsen är slutbehandlad.

4

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

2022/23:RS4

Riksdagsstyrelsen beslutade i september 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor som gäller riksdagsledamöternas rätt till ersättning. I juni 2020 beslutade riksdagsstyrelsen om tilläggsdirektiv till utredningen. Utredningen lämnade i januari 2020 delbetänkandet En anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder (2019/20:URF1). Delbetänkandet har legat till grund för den ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter som trädde i kraft den 1 januari 2021, varigenom den lägsta åldern för uttag av ålderspension inom riksdagens pensionssystem höjdes från 61 år till 62 år (framst. 2019/20:RS2, bet. 2020/21:KU7, rskr. 2020/21:38).

I december 2020 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2). Vid sitt sammanträde i december 2020 beslutade riksdagsstyrelsen att remittera slutbetänkandet. Den 15 december 2021 beslutade riksdagsstyrelsen att överlämna framställningen Ändringar i ersättningslagen (framst. 2021/22:RS2) till riksdagen. I framställningen föreslogs bl.a. ändringar i ersättningslagen. Ändringarna syftade till en tydligare reglering av ledamöters rätt till ersättningar. Det föreslogs också följdändringar i andra författningar.

Framställningen bereddes av konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen, med vissa i huvudsak språkliga eller redaktionella ändringar, skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i bl.a. ersättningslagen och lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ samt vissa följdändringar och rättelser i annan lagstiftning. Utskottet förtydligade i betänkandet de närmare motiven till en av bestämmelserna i ersättningslagen. Det handlade om den bedömning av god tro som ska göras i samband med återkrav. Sammanfattningsvis föreslog konstitutionsutskottet ändringar i ersättningslagen, lagen (1989:185) om arvoden

m.m.för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m., inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd och lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

Riksdagen biföll utskottets förslag den 20 april 2022 (bet. 2021/22:KU22, rskr. 2021/22:233). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

5. Riksdagens skrivelse nr 286

Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter

Bet. 2021/22:KU19, rskr. 2021/22:286 Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2021 om framställningen Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2021/22:RS5).

5

2022/23:RS4	REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN
	Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet (bet.
	2021/22:KU19). Konstitutionsutskottet ställde sig i huvudsak bakom riksdags-
	styrelsens överväganden och förslag, men föreslog bl.a. ändringar av lagtek-
	nisk och redaktionell karaktär. För att bl.a. stärka kontrollen av säkerhetsskyd-
	det föreslog konstitutionsutskottet sammanfattningsvis ändringar i lagen
	(2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, säkerhets-
	skyddslagen (2018:585) och lagen (2018:218) med kompletterande bestäm-
	melser till EU:s dataskyddsförordning.
	Riksdagen biföll utskottets förslag den 11 maj 2022 (bet. 2021/22:KU19,
	rskr. 2021/22:286). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.
	Skrivelsen redovisas även under punkt 1 i redogörelsen.
	6. Riksdagens skrivelse nr 342
	Riksdagen under coronapandemin 2020
	Bet. 2021/22:KU23, rskr. 2021/22:342
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2021 att överlämna Riksdagens corona-
	kommittés betänkande Riksdagen under coronapandemin 2020 (2021/22:URF1)
	till riksdagen för bedömning och beslut (framst. 2021/22:RS6).
	Riksdagsstyrelsens framställning bereddes av konstitutionsutskottet (bet.
	2021/22:KU23). Konstitutionsutskottet uttalade bl.a. att den uppföljning som
	kommittén gjort av riksdagens arbete under coronapandemin är viktig och på
	ett värdefullt sätt beskriver hur verksamheten i riksdagen påverkades men
	också kunde fortgå på ett anpassat sätt. Utskottet föreslog att riksdagsstyrel-
	sens framställning skulle läggas till handlingarna.
	Riksdagen beslutade den 1 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (bet.
	2021/22:KU23, rskr. 2021/22:342).
	Skrivelsen redovisas även under punkt 3 i redogörelsen.
	7. Riksdagens skrivelse nr 350
	Interparlamentariska unionen (IPU)
	Redog. 2021/22:RS3, bet. 2021/22:UU14, rskr. 2021/22:350
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	I redogörelsen redovisas verksamheten inom Interparlamentariska unionen
	(IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2021. Den 2 juni 2022
	beslutade riksdagen att lägga riksdagsstyrelsens redogörelse 2021/22:RS3 till
	handlingarna.
	8. Riksdagens skrivelse nr 392
	Behandlingen av riksdagens skrivelser
	Redog. 2021/22:RS4, bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:392
	Skrivelsen är slutbehandlad.

6

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

2022/23:RS4

Förslagspunkt 2 om riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen: Den 15 juni 2022 beslutade riksdagen att lägga riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (redog. 2021/22:RS4) till handlingarna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:392).

9. Riksdagens skrivelse nr 470

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:470 Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Riksdagsstyrelsen beslutade den 15 juni 2022 att godkänna ändring av anslagsdirektivet för budgetåret 2022 avseende Riksdagsförvaltningen.

Förslagspunkt om utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Budgeten ändrades och fastigheten är förvärvad.

Riksmötet 2022/23

10. Riksdagens skrivelse nr 7

2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.) Bet. 2022/23:KU3, rskr. 2022/23:7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2019, bl.a. med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet (bet. 2018/19:KU30 punkt 19, rskr. 2018/19:215), att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle göra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagens arbete. I översynen ingick bl.a. att se över principerna för hur ledamöter i utskotten utses, åtgärder mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet och några frågor som gäller krigsdelegationen. Uppdraget redovisades i september 2020 i betänkandet 2019 års riksdagsöversyn (2020/21:URF1). Riksdagsstyrelsen beslutade i maj 2021 om framställningen 2019 års riksdagsöversyn (framst. 2021/22:RS5). Konstitutionsutskottet ställde sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag, men lämnade förslag på några mindre ändringar (bet. 2021/22:KU3). Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta förslagen till ändringar i regeringsformen och 9 kap. 17 b § riksdagsordningen som vilande. Utskottet föreslog vidare att behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet skulle skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen biföll utskottets förslag den 17 november 2021 (rskr. 2021/22:34), och lagändringar i bl.a. riksdagsordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter trädde i kraft den 1 januari 2022.

7

2022/23:RS4	REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN
	Konstitutionsutskottet föreslog den 10 november 2022 att riksdagen slutligt
	skulle anta det vilande förslaget beslutat den 17 november 2021 till lag om
	ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Försla-
	get innebär att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan sty -
	relsen föreslår en lag eller en ändring i en lag som faller inom området för
	Lagrådets granskning. Riksdagsstyrelsen får avstå från att inhämta ett yttrande
	från Lagrådet om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhäm-
	tas av det berörda utskottet inom ramen för beredningen av styrelsens fram-
	ställning. Konstitutionsutskottet föreslog även att riksdagen skulle anta riks-
	dagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet. Det
	sistnämnda förslaget innebär att Riksdagsförvaltningen ska ställa föredra-
	gande till Lagrådets förfogande när Lagrådet behandlar lagförslag som har be-
	retts i riksdagsstyrelsen (bet. 2022/23:KU3).
	Riksdagen biföll konstitutionsutskottets förslag den 16 november 2022
	(rskr. 2022/23:7). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.
	11. Riksdagens skrivelse nr 12
	En fortsatt anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder
	m.m.
	Bet. 2022/23:KU12, rskr. 2022/23:12
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Riksdagsstyrelsen beslutade den 15 juni 2022 om en framställning om en fort-
	satt anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder m.m.
	(framst. 2021/22:RS7). I framställningen föreslogs ändringar i lagen
	(2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter för att anpassa reglerna
	om pension och därmed sammanhängande avgångsförmåner för riksdagsleda-
	möter till de ändrade bestämmelserna om åldersgränser m.m. i det allmänna
	pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Förslaget innebar att
	åldersgränsen för pension och för avgångsförmånerna inkomstgaranti, ekono-
	miskt omställningsstöd och stödåtgärder för återgång till förvärvsarbete höjs
	från 65 år till 66 år 2023, och att åldersgränsen knyts till riktåldern för pension
	från 2026. Den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjs 2023 från 62 år
	till 63 år. År 2026 knyts i stället den åldersgränsen till riktåldern för pension
	på så sätt att den infaller tre år före riktåldern. Motsvarande ändringar görs
	även i fråga om uttag av sjukpension inom riksdagens pensionssystem.
	Konstitutionsutskottet ställde sig bakom riksdagsstyrelsens överväganden
	och föreslog att riksdagen, med några mindre ändringar av i huvudsak redak-
	tionellt slag, skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till ändringar (bet.
	2022/23:KU12). Den 16 november 2022 beslutade riksdagen att bifalla utskot-
	tets förslag (rskr. 2022/23:12). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari
	2023 respektive träder i kraft den 1 januari 2026.

8

REDOGÖRELSE FÖR BEHANDLINGEN AV RIKSDAGENS SKRIVELSER TILL RIKSDAGSSTYRELSEN

2022/23:RS4

12. Riksdagens skrivelse nr 65

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2022/23:1, redog. 2021/22:RS1, bet. 2022/23:KU1, rskr. 2022/23:65 Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, led a om anslagen för 2023 och led b om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 december 2022 om anslagsdirektiv för budgetåret 2023 för Riksdagsförvaltningen och när det gäller led a om anslagen för 2023 i fråga om Riksdagsförvaltningens anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag och 2:3 Riksdagens fastighetsanslag.

Förslagspunkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, led a om anslagen för 2023 och led b om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 december 2022 om anslagsdirektiv för budgetåret 2023 för Riksrevisionen och när det gäller led a om anslagen för 2023 i fråga om Riksrevisionen anslaget 2:5 Riksrevisionen.

Förslagspunkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, led c om godkännande av en investeringsplan: Riksdagsdirektören beslutade om internbudgeten för Riksdagsförvaltningen den 19 december 2022. I internbudgeten ingår även en investeringsbudget. Investeringsbudgeten ingår i Riksdagsförvaltningens verksamhetsplan för 2023 som beslutades av riksdagsstyrelsen den 14 december 2022.

Förslagspunkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, led a om anslagen för 2023 och led d om godkännande av anslagsfinansiering av anläggningstillgångar: Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 december 2022 om anslagsdirektiv för budgetåret 2023 för Riksdagens ombudsmän (JO) och när det gäller led a om anslagen för 2023 i fråga om Riksdagens ombudsmän (JO) anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO).

Förslagspunkt 2 om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021: Den 16 februari 2022 beslutade riksdagsstyrelsen att fastställa Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021. Riksdagen beslutade den 14 december 2022 att lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021 (redog. 2021/22:RS1) till handlingarna.

13. Riksdagens skrivelse nr 95

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU2, rskr. 2022/23:95 Skrivelsen är slutbehandlad.

Förslagspunkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, led b om anslagen för 2023: Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 december 2022 om anslagsdirektiv för budgetåret 2023 för Riksrevisionen och när det gäller led b om anslagen för 2023 i fråga om Riksrevisionen anslaget 1:5 Riksrevisionen.

Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2023

9