Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022
Redogörelse 2022/23:RS1
Redogörelse till riksdagen 2022/23:RS1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 15 februari 2023 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022.
| Andreas Norlén | Lena Hallengren (S) | Johan Löfstrand (S) |
| talman (ordförande) | ||
| Michael Rubbestad (SD) | Carina Ståhl | Mattias Karlsson |
| Herrstedt (SD) | i Luleå (M) | |
| Noria Manouchi (M) | Samuel Gonzalez | Daniel Bäckström (C) |
| Westling (V) | ||
| Annika Hirvonen (MP) |
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Ingvar Mattson riksdagsdirektör
1
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
Riksdagen är folkets främsta företrädare
Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet
Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
•svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med mera
•svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
•främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
•vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
•vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
2
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Innehållsförteckning
3
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Året som gått | |
| I mitten av februari lyftes de restriktioner som infördes till följd av covid-19- | |
| pandemin. Riksdagen och Riksdagsförvaltningen började återgå till mer nor- | |
| mala arbetsformer. Men så den 24 februari inledde Ryssland sin storskaliga | |
| invasion av Ukraina. Krig i Europa och ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge | |
| innebar att Sverige och riksdagen återigen stod inför en extraordinär situation | |
| som krävde extraordinära åtgärder. | |
| Den 28 februari, bara fyra dagar efter Rysslands invasion, tog riksdagen | |
| beslutet att godkänna att regeringen skickar krigsmateriel till Ukraina. Ärendet | |
| behandlades rekordsnabbt och kom att följas av fortsatt intensiv parlamenta- | |
| risk aktivitet, vilket även ställde höga krav på förvaltningen. Ett stort antal | |
| propositioner och utskottsinitiativ behandlades under stark tidspress, och änd- | |
| ringar i kammarens sammanträdesplan var nödvändiga för att göra det möjligt | |
| att snabbt behandla betänkanden med anledning av kriget i Ukraina. | |
| Under en intensiv avslutning på valperioden förberedde förvaltningen för | |
| att ta emot en ny riksdag efter valet, med allt vad det innebär av praktiska och | |
| parlamentariska förberedelser. Under en hektisk första tid skulle 95 nya leda- | |
| möter både installera sig rent praktiskt och komma igång med sitt uppdrag. | |
| Förvaltningens introduktionsprogram fick över lag högt betyg av de nya leda- | |
| möterna, men det fanns också saker som förvaltningen kan utveckla ytterli- | |
| gare. | |
| Parallellt med det löpande stödet till den parlamentariska processen och | |
| arbetet med riksdagsvalet har förvaltningens utvecklingsarbete till stora delar | |
| kunnat genomföras som planerat. Förvaltningen har inte minst arbetat vidare | |
| med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säker- | |
| hetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts. | |
| Under året fattade jag beslut om att anställda med tillsvidareanställning ska | |
| krigsplaceras vid Riksdagsförvaltningen. Syftet är att säkerställa att förvalt- | |
| ningen kan utföra sitt uppdrag även vid höjd beredskap och krig. | |
| Covid-19-pandemin fick till följd att vi behövde ta fram nya riktlinjer för | |
| arbete på distans som bättre svarade mot förändrade arbetsformer med ett ökat | |
| inslag av hemarbete. För att möta nya lagkrav om särskilda rapporteringska- | |
| naler för att anonymt kunna rapportera om missförhållanden i privat och of- | |
| fentlig verksamhet har Riksdagsförvaltningen också inrättat en så kallad vis- | |
| selblåsarfunktion. | |
| På försommaren återinvigdes det nyrenoverade ledamotshuset. Det var en | |
| omfattande och komplex renovering med stora utmaningar. Bland annat be- | |
| hövde renoveringen göras med stor respekt för husets kulturhistoriska värden. | |
| Men efter valet kunde ledamöter flytta in i en modern och funktionell byggnad | |
| anpassad till riksdagsarbetets behov. Nästa etapp i vår långsiktiga renoverings- | |
| plan är Cephalus. Här har förberedelserna inletts och utflyttning ur fastigheten | |
| påbörjats. |
4
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Under året intensifierade förvaltningen sitt arbete med att förbereda för den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023. År 2022 bjöd också på firande; i januari gick demokratijubileets stora festföreställning av stapeln. Efter att ha skjutits upp på grund av pandemin blev det till slut en sprakande tv-sänd föreställning där en rad artister skildrade kampen för allmän och lika rösträtt. Härnäst blickar vi ännu längre tillbaka i tiden. Sverige fyller ju 500 år som självständig nation 2023. Erfarenheter och material från demokratijubileet tas till vara i arbetet med att skildra hur riksdagens roll har utvecklats.
Riksdagsförvaltningen ska fortsätta att skapa bästa möjliga förutsättningar för att stötta ledamöternas och riksdagens arbete. I slutet av året färdigställde förvaltningen den strategiska planen för kommande valperiod. Säkerhet, digitalisering och kompetensförsörjning är högt prioriterade områden även framgent. Förvaltningen är väl rustad inför 2023.
Ingvar Mattson riksdagsdirektör
5
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Resultatredovisning | |
| 1 Utgångspunkter | |
| 1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag | |
| Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt | |
| till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. | |
| Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till | |
| uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, | |
| utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd | |
| och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all- | |
| mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden | |
| som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen | |
| för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och | |
| förvaltningsuppgifter. | |
| Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar | |
| för riksdagens och ledamöternas arbete genom att | |
| • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med | |
| mera | |
| • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och parti- | |
| kanslier | |
| • främja kunskapen om riksdagen och dess arbete | |
| • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar | |
| • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. | |
| Dessa övergripande uppdrag motsvaras av fem uppdragsområden, A–E, som | |
| verksamheten bedrivs utifrån. | |
| Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De | |
| grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen | |
| och Riksdagsförvaltningens instruktion1. Mer detaljerade bestämmelser finns | |
| i föreskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade BEA-lagen | |
| finns ekonomiadministrativa bestämmelser.2 | |
| 1.2 Ledning | |
| Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda- | |
| gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen | |
| leder Riksdagsförvaltningen och överlägger om planeringen av riksdagsar- | |
| betet. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och | |
| gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen. De har ytt- | |
| randerätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut. | |
| 1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. | |
| 2 Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. |
6
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Riksdagsdirektören är även ordförande i det särskilda råd, ledamotsrådet, som styrelsen utser för beredning av ledamotsnära frågor av praktisk natur, till exempel administrativt stöd, service samt teknisk utrustning och lokaler, och där riksdagsdirektören beslutar.
Förvaltningens ledningsgrupp samråder om övergripande frågor som rör ledning och styrning av förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören, myndighetens avdelningschefer och chefen för staben för talmannen och riksdagsdirektören.
I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som har hanterat covid-19-pandemins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har i stället flyttats till att följa den säkerhetspolitiska situationen, som allvarligt har försämrats i Europa. Riksdagsförvaltningen har noggrant följt händelseutvecklingen och en rad åtgärder har vidtagits för att ytterligare förstärka förvaltningens och riksdagens säkerhet och beredskap.
1.3 Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.3 Syftet med verksamhetsplanen är att förverkliga de strategier och nå de målbilder som finns i förvaltningens strategiska plan för 2019– 2022.
I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.4 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.
Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.
Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i kapitel 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2022.
3Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för 2019–2022 den 27 mars 2019. Verksamhetsplanen för 2022 beslutades den 15 december 2021.
4Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2022 den 15 december 2021.
7
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Uppföljning och kontroll
Parallellt med planeringsarbetet görs en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och budgeten. Uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter och en årsredovisning.
Riksdagsförvaltningen arbetar med intern styrning och kontroll utifrån bestämmelserna i BEA-lagen. Intern styrning och kontroll är den årliga process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.
Inför 2022 identifierade förvaltningen fem risker som bedömdes vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
Som en del i processen för intern styrning och kontroll genomför samtliga budgetansvariga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Resultatet av självutvärderingarna redovisas för riksdagsstyrelsen inför årsredovisningens undertecknande.
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.
Revision
Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att självständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar löpande till riksdagsstyrelsen. Styrelsen har inom sig inrättat en grupp med uppdrag att bereda revisionsfrågor.
Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster har använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
8
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
1.4 Personal och organisation
Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens värdegrund slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.
I november tog riksdagsdirektören beslut om vissa organisationsjusteringar som ska gälla från den 1 januari 2023. En sammanslagning av den tidigare ledningsstabens båda kanslier säkrar ett samlat stabsarbete och ett bättre stöd till talmannen och riksdagsdirektören samt till riksdagsstyrelsen. Vissa justeringar inom it-avdelningen görs med avsikt att effektivisera utförandet av uppdraget. Slutligen görs mindre justeringar inom säkerhetsavdelningen för att få en närmare styrning inom vissa områden.
9
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2022
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden, både löpande arbete och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningen har säkerställt ett fullgott stöd till riksdagen i dess uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Stödet i att planera, genomföra och kommunicera kammarens arbete har varit fullgott.
•Stödet till utskotten och EU-nämnden har varit fungerande och enhetligt.
•Förutsättningarna för riksdagens internationella arbete och arbetet med EU-frågor har varit goda.
Utvecklingsarbetet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Videokonferenser blev ett viktigt verktyg för det interparlamentariska samarbetet under co- vid-19-pandemin och anses kunna fortsätta vara det. Riksdagsförvaltningen har deltagit i en arbetsgrupp med experter från nationella parlament och Europaparlamentet som tagit fram en kravlista för en gemensam europeisk videokonferensplattform. I januari lanserades Rixportalen, en modernare och enhetligare ingång till Rixsystemen. Utvecklingsarbetet tog dock längre tid än planerat och gjorde att annat utvecklingsarbete fick skjutas upp. Ett antal insatser för att öka medarbetarnas kompetens i konstitutionella och sakpolitiska frågor har genomförts, bland annat seminarier om riksdagsvalet. I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som har hanterat covid-19-pan- demins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har i stället flyttats till att följa den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Förvaltningen har även arbetat vidare med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säkerhetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts. Under året fattade riksdagsdirektören beslut om att anställda med tillsvidareanställning ska krigsplaceras vid Riksdagsförvaltningen. Syftet är att säkerställa att förvaltningen kan utföra sitt uppdrag även vid höjd beredskap och krig.
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Faktaunderlag och utredningstjänster samt bibliotekstjänster har levererats i tid och med hög kvalitet.
10
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.
•Ledamöter och partikanslier har fått stöd och service enligt gällande rutiner och fastställda nivåer.
•Ett tillräckligt säkerhetsskydd och verksamhetsskydd har upprätthållits.
Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har till största delen genomförts enligt plan. Under året har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Det har medfört ändringar i säkerhetsföreskriften och även tillägg och ändringar i flera instruktioner inom informationssäkerhets- och säkerhetsskyddsområdet. Förvaltningen har anpassat sina processer och rutiner efter de nya bestämmelserna. En ny säkerhetsskyddsanalys har tagits fram och en rad åtgärder har vidtagits för att stärka säkerhetsskyddet, bland annat utbildningar, utveckling av särskilda it-miljöer och anpassning av lokaler. Projektet Samordning av service har slutförts och resulterade bland annat i en ny applikation för partikansliernas tilldelning av arbetsplatser och övernattningsbostäder. Det planerade projektet att utveckla Intranätet har fått stå tillbaka till förmån för annat utvecklingsarbete. Valåret innebar att förvaltningen genomförde ett stort antal aktiviteter, bland annat information till de avgående ledamöterna och introduktion för nya ledamöter. Under året intensifierade förvaltningen också sitt arbete med aktiviteterna inom den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023.
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Förvaltningens digitala kommunikation har varit relevant och målgruppsanpassad.
•Intresset för samtliga erbjudna visningsformer har varit högt och verksamheten har hållit hög kvalitet.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet samt varit tillgängliga för fler via digitala verktyg.
Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i huvudsak genomförts enligt plan. Projektet för att slå samman dagens fyra webbplatser till en ny integrerad webbplats går vidare, bland annat har en ny teknisk plattform etablerats. Projektet har försenats eftersom arbetet med att skapa en särskild webbplats för den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet i EU 2023 har pågått parallellt. Uppgraderingen av mediehanteringssystemet avslutades under 2022, och det nya systemet är nu i full drift. Ett projekt för att utveckla en ny besöksverksamhet för årskurs 7–9 har startat. Syftet är att ersätta nuvarande Demokrativerkstaden. Det fyra år långa demokratifirandet avslutades under året och arbetet med det nya temat Sverige 500 år har inletts.
11
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Erfarenheterna från demokratijubileet kommer att vara värdefulla i det fort- | |
| satta arbetet med att utveckla mötesplatser för kunskapsspridning och dialog | |
| med medborgarna. | |
| Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D | |
| Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och sam- | |
| lingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande | |
| uppgifter: | |
| • Fastigheter och interiörer har förvaltats enligt upprättade planer. | |
| Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts en- | |
| ligt plan. Den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs, vilket in- | |
| nebär att förberedelserna för renovering av Cephalus är igång och att leda- | |
| motshuset har färdigställts. Inflyttningen skedde under våren och hösten. Pla- | |
| neringen för en ny godsmottagning går enligt plan, liksom förstudien om ett | |
| nytt lokalt varuintag. Arbetet med att byta ut anläggningen för utrymningslarm | |
| och voteringssignal fortsätter och Klubbrummet har byggts om. Ett fokusom- | |
| råde under året har varit att ta fram dels nya rutiner för tilldelning av övernatt- | |
| ningsbostäder, dels fastighetsspecifik information för alla övernattningsbostä- | |
| der. | |
| Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E | |
| Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be- | |
| dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter: | |
| • Förvaltningen har arbetat för att nå sina arbetsmiljömål. | |
| • Förvaltningen har arbetat för att nå målsättningarna i likabehandlingspla- | |
| nen. | |
| • Det har funnits ett planerat kommunikationsstöd för prioriterade uppdrag | |
| och projekt. | |
| • Tillgången till it-stöd har varit stabil. | |
| Delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras | |
| som planerat, medan annat har fått skjutas på framtiden. Det senare gäller | |
| bland annat arbetet med en gemensam plattform för e-utbildningar som har | |
| prioriteras ned till förmån för uppdraget om tillgängliga dokument. Även | |
| anskaffningen av ett systemstöd för budget-, planerings- och uppföljnings- | |
| processen har fått läggas på is. I stället har arbetet fokuserats på fortsatt | |
| utveckling av själva den styrmodell som ett framtida system är tänkt att stödja. | |
| Det uppdraget avslutades under året och har resulterat i en ny struktur för | |
| Riksdagsförvaltningens strategiska plan och verksamhetsplan. Bland övriga | |
| utvecklingsaktiviteter kan nämnas att majoriteten av förvaltningens chefer har | |
| påbörjat ett individuellt ledarutvecklingsprogram och tre av åtta lednings- |
12
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
grupper har påbörjat ledningsgruppsutveckling. Arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi har återupptagits och fortsätter i enlighet med den nya strategiska planen för 2023–2027.
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden
Belopp anges i tkr
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Intäkter av anslag | 1 699 518 | 1 551 326 | 1 520 007 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 41 109 | 33 868 | 34 599 |
| Summa intäkter | 1 740 627 | 1 585 194 | 1 554 606 |
| Kostnader | –2 169 018 | –1 718 932 | –1 755 997 |
| Verksamhetsutfall | –428 391 | –133 738 | –201 391 |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | 538 745 | 521 448 | 519 708 |
| Transfereringar | –538 745 | –521 448 | –519 708 |
Totalt
(årets kapitalförändring)–428 391–133 738–201 391
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
De totalt sett ökade kostnaderna jämfört med 2021 beror främst på ökade avsättningar för ledamöters avgångsförmåner samt pensioner, vilket påverkar verksamhetsutfallet samt årets kapitalförändring. Kostnader för avskrivningar, arvoden och resor har ökat och räntor har tillkommit sedan föregående år. Även kostnader inför EU-ordförandeskapet 2023 och valet 2022 har tillkommit i år.
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2022
I den strategiska planen för 2019–2022 beskrivs de målbilder Riksdagsförvaltningen strävar efter att nå 2022. Det finns också ett antal strategier att följa för att förvaltningen successivt ska närma sig målbilderna.
Strategierna konkretiseras i den årliga verksamhetsplanen genom en rad utvecklingsaktiviteter som ska genomföras under året. I verksamhetsplanen beskrivs också ambitionerna för det löpande arbetet.
I detta kapitel redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde. Under varje uppdragsområde beskrivs först de resultat som har uppnåtts i det löpande arbetet och därefter resultatet av utvecklingsaktiviteterna.
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten med mera. I uppdraget ingår
13
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens, talmannens och de vice tal- | |
| männens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens pro- | |
| duktion och försäljning av riksdagstryck ingår också i uppdraget. | |
| Målbild 2022 | |
| Stödet till det parlamentariska arbetet är professionellt, effektivt och stabilt. | |
| Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning | |
| Riksdagsförvaltningen har säkerställt ett fullgott stöd till riksdagen i dess | |
| uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. | |
| Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter: |
•Stödet i att planera, genomföra och kommunicera kammarens arbete har varit fullgott.
Kammarsammanträdena har i huvudsak genomförts enligt plan. Flera ändringar har dock genomförts i sammanträdesplanen under året, bland annat för att möjliggöra en snabb behandling av betänkanden med anledning av kriget i Ukraina. Även perioden för regeringsbildningen föranledde ändringar. Fram till mitten av februari gällde fortfarande vissa restriktioner i kammararbetet med anledning av covid-19-pandemin. Bland annat rekommenderades munskydd för alla närvarande vid voteringar, och kvittningssystemet justerades så att enbart 249 ledamöter skulle närvara under voteringarna.
•Stödet till utskotten och EU-nämnden har varit fungerande och enhetligt.
Fram till mitten av februari krävdes fortfarande anpassningar till följd av covid-19-pandemin. Genom kansliernas stöd kunde utskotten och EU-nämnden arbeta enligt plan. Under våren var aktiviteten i den parlamentariska processen mycket hög. Ett stort antal propositioner behandlades varav många under stark tidspress till följd av kriget i Ukraina. Många förslag till utskottsinitiativ lades fram. Med anledning av kriserna i omvärlden har antalet extra ministerrådsmöten i EU ökat, vilket har påverkat antalet sammanträden i EU-nämnden. Även antalet skriftliga samråd med EU-nämnden har ökat.
•Förutsättningarna för riksdagens internationella arbete och arbetet med EU-frågor har varit goda.
Efter att restriktionerna lyftes i februari ökade det internationella besöksutbytet till samma nivå som före pandemin eller högre. Det säkerhetspolitiska läget har återspeglats i såväl inkommande som utgående besök och i de interparlamentariska församlingarnas verksamhet. Förvaltningen har levererat det stöd som krävts för att matcha dessa behov. Även i arbetet med EU-frågor har förvaltningen lämnat stöd som skapat goda förutsättningar, bland annat genom att fortsätta utveckla EU- arbetet utifrån den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer
14
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
och genom att delta i utvecklingen av verktyget Ipex som används för informationsutbyte inom ramen för det interparlamentariska arbetet.
Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning
Utvecklingsarbetet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Videokonferenser blev ett viktigt verktyg för det interparlamentariska samarbetet under covid-19-pandemin och anses kunna fortsätta vara det. Riksdagsförvaltningen har deltagit i en arbetsgrupp med experter från nationella parlament och Europaparlamentet som tagit fram en kravlista för en gemensam europeisk videokonferensplattform. I januari lanserades Rixportalen, en modernare och enhetligare ingång till Rixsystemen. Utvecklingsarbetet tog dock längre tid än planerat och gjorde att annat utvecklingsarbete fick skjutas upp. Ett antal insatser för att öka medarbetarnas kompetens i konstitutionella och sakpolitiska frågor har genomförts, bland annat seminarier om riksdagsvalet. I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som hanterade covid-19-pandemins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har i stället flyttats till att följa den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Förvaltningen har även arbetat vidare med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säkerhetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts. Under året fattade riksdagsdirektören beslut om att anställda med tillsvidareanställning ska krigsplaceras vid Riksdagsförvaltningen. Syftet är att säkerställa att förvaltningen kan utföra sitt uppdrag även vid höjd beredskap och krig.
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A
Belopp anges i tkr
| Uppdragsområde A | 2022 | 2021 | 2020 |
| Intäkter av anslag | 255 803 | 238 801 | 219 483 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 2 465 | 2 462 | 3 110 |
| Summa intäkter | 258 268 | 241 263 | 222 593 |
| Kostnader | –258 268 | –241 263 | –222 593 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | 18 296 | 17 051 | 17 890 |
| Transfereringar | –18 296 | –17 051 | –17 890 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
De högre kostnaderna 2022 jämfört med 2021 beror främst på interparlamentariskt samarbete samt kostnader inför EU-ordförandeskapet 2023.
15
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Stödet till arbetet i och kring kammaren
Varje år tar Riksdagsförvaltningen emot ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren. Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU- ärenden, och föreslår till vilket utskott som ärendena ska hänvisas.
Riksdagsförvaltningen ansvarar även för det löpande stödet till arbetet i kammaren, bland annat för konstitutionell rådgivning, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner med mera.
En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att förvaltningens kammarplanering ska göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner med mera som lämnats in och som beretts i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel arbete i valkretsen.
Riksdagsförvaltningen tar fram förslag till sammanträdesplaner som beslutas av talmannen efter samråd med gruppledarna och planerar om sammanträdena efter beslut av talmannen när förutsättningarna ändras. Flera ändringar har genomförts i sammanträdesplanen under året, bland annat för att möjliggöra snabb behandling av flera betänkanden med anledning av kriget i Ukraina. Andra ändringar har också gjorts, bland annat för att planera in särskilda debatter, återrapporteringar från möten med Europeiska rådet och information från regeringen om förberedelserna inför EU-ordförandeskapet 2023. Vidare har antalet tillfällen för interpellationssvar justerats efter hur många interpellationer som lämnats in. Under hösten har ändringar behövt göras under perioden för regeringsbildningsprocessen; bland annat har frågestunder och tillfällen för interpellationssvar ställts in och prövning av förslag till statsminister tillkommit.
Fram till mitten av februari gällde fortfarande vissa restriktioner i kammararbetet med anledning av covid-19-pandemin. Bland annat rekommenderades munskydd för alla närvarande vid voteringar, och kvittningssystemet justerades så att enbart 249 ledamöter skulle närvara under voteringarna.
Kammarens sammanträden har teckentolkats vid 13 tillfällen under året. Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kam-
marens sammanträden. Riksdagens protokoll har under 2022 tillgängliggjorts i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.
Tabellen nedan visar antalet dokument som lämnats in till kammarkansliet under 2020–2022. Antalet inlämnade dokument minskade jämfört med de ovanligt höga siffrorna under 2021, främst för skriftliga frågor, interpellationer och motioner från den allmänna motionstiden.
16
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
Tabell 3 Antal dokument som lämnats in till kammarkansliet
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Propositioner | 195 | 164 | 157 |
| Skrivelser | 58 | 64 | 53 |
| Framställningar | 6 | 6 | 8 |
| Redogörelser | 22 | 22 | 22 |
| Följdmotioner | 480 | 492 | 336 |
| Motioner från allmänna motionstiden | 2235 | 4 149 | 3 645 |
| Händelsemotioner | 1 | 0 | 1 |
| Interpellationer | 452 | 867 | 515 |
| Skriftliga frågor | 1449 | 3 171 | 2 590 |
| Betänkanden* | 429 | 368 | 377 |
| Utlåtanden*5 | 20 | 14 | 9 |
| Riksrevisionens granskningsrapporter | 29 | 31 | 30 |
| Totalt | 5 376 | 9 348 | 7 743 |
* Posterna avser ärenden som har kommit in och behandlats av kammaren.
Riksdagsförvaltningen ansvarar för genomförandet av kammarsammanträdena. Tabellen nedan visar att det totala antalet timmar som kammaren sammanträdde under 2022 har minskat jämfört med 2021 och ökat jämfört med 2020. Minskningen jämfört med 2021 förklaras främst av färre antal timmar för interpellationsdebatter och ökningen jämfört med 2020 främst av att antalet timmar för ärendebehandling ökat.
Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Ärendebehandling | 368,5 | 374 | 286,5 |
| Voteringar | 17 | 14,5 | 12 |
| Interpellationsdebatter | 142 | 238 | 149,5 |
| Information från regeringen | 8 | 2,5 | 5,5 |
| Frågestunder | 30,5 | 29,5 | 33 |
| Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. | 53,5 | 37,5 | 25,5 |
| Övrigt | 15,5 | 10,5 | 6 |
| Totalt | 635 | 706,5 | 518 |
EU-samordning
Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Förvaltningen bidrar även i utvecklingen av riksdagens EU-kompetens genom att anordna seminarier om EU-frågor.
5Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 6.
17
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Genom riksdagens representant vid EU:s institutioner följer förvaltningen den aktuella EU-politiken på plats i Bryssel. EU-representanten rapporterar om händelseutvecklingen inom olika politikområden. Under 2022 publicerades elva av EU-representantens rapporter på Intranätet. Representanten är en viktig resurs för riksdagen genom sin bevakning av verksamheten vid EU:s institutioner och genom sina kontakter med motsvarande representanter vid de andra nationella parlamenten. Vid behov kan representanten bistå ledamöterna i deras deltagande i interparlamentariska EU-konferenser inom ramen för EU- samarbetet. Under 2022 har 69 ledamöter deltagit vid 24 sådana konferenser.
Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska
EU-konferenser
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Inbjudningar | 29 | 25 | 22 |
| Antal möten med deltagare från riksdagen | 24 | 24 | 21 |
| Antal ledamöter totalt | 69 | 70 | 50 |
| Kostnad (tkr)6 | 552 | 8 | 139 |
Under 2022 har ledamöter från EU-nämnden deltagit i digitala informella möten med EU-kommissionärer på inbjudan av ordföranden i EU-utskotten i det aktuella ordförandelandets parlament. Riksdagsförvaltningen har samordnat åtta besök i riksdagen från EU-kommissionärer som kommit för att träffa ledamöter från utskotten och EU-nämnden.
I mars deltog talmannen i EU-talmanskonferensen som anordnades av det slovenska parlamentet. Förvaltningen förberedde underlag till stöd för talmannens deltagande.
Kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att, inom åtta veckor, ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Ökningen av antalet subsidiaritetsärenden under 2022 jämfört med 2021 förstärktes även av de förslag som kommissionen presenterade mot bakgrund av kriget i Ukraina. Under 2022 avgjordes 16 subsidiaritetsärenden i kammaren.
Under 2020 och 2021 har kommissionen vid flera tillfällen föreslagit undantag från den sedvanliga åttaveckorsperioden för subsidiaritetsprövning av lagförslag. Syftet var att hantera förslagen mer skyndsamt på grund av covid-19-pandemin. Under 2022 har kommissionen, främst på grund av kriget i Ukraina, föreslagit ett skyndsamt förfarande vid subsidiaritetsprövningen av tolv lagförslag.
6Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän.
18
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
Tabell 6 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade EU-dokument7
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Granskningsutlåtanden* | 48 | 9 | 79 |
| Prövningsutlåtanden* | 16 | 5 | 2 |
| EU-dokument | 2 016 | 2 162 | 2 068 |
| varav faktapromemorior | 131 | 114 | 121 |
| EU-dokument hänvisade för granskning | 7 | 7 | 10 |
| EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning | 124 | 78 | 86 |
* Ärenden som efter beredning har inkommit till och behandlats av kammaren.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att utveckla EU-arbetet utifrån den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer (framst. 2017/18:RS8, bet. 2018/19:KU7). Förvaltningen tillhandahåller sekretariatsstöd till riksdagens JPSG-delegation10. Riksdagens JPSG-delegation har sammanträtt åtta gånger och deltagit i två interparlamentariska JPSG-möten under 2022, varav ett i digital form. Delegationen har även anordnat ett seminarium i riksdagen med titeln Gränsöverskridande arbetssätt mot människohandel. Vid seminariet redogjorde medarbetare från Polismyndigheten och det svenska sambandskontoret vid Europol för den svenska polisens och Europols arbete mot människohandel, med utgångspunkt i två konkreta ärenden. Seminariet riktade sig till riksdagsledamöter och intresserade tjänstemän i Riksdagsförvaltningen.
Förvaltningen har tagit fram ett koncept för studieresor till EU:s institutioner för riksdagens ledamöter och en resa med ett begränsat antal ledamöter kan genomföras som försöksverksamhet under 2023.11
En EU-politisk debatt hölls den 26 januari 2022 och en EU-politisk partiledardebatt hölls den 16 november, båda i kammaren.
Under året har förvaltningen fortsatt sitt deltagande i arbetet med att utveckla Ipex, som är ett verktyg och nätverk för informationsutbyte inom ramen för det interparlamentariska arbetet. Alltsedan lanseringen av den nya Ipexwebbplatsen i juli 2021 har förvaltningen arbetat med att säkerställa att den information som har överförts från riksdagen är korrekt. Detta arbete har varit mycket omfattande, eftersom det även har gällt information som överfördes före lanseringen – i vissa fall så långt tillbaka som år 2000. Även arbetet med att uppdatera riktlinjerna för Ipex har fortsatt under året. Ambitionen är att de uppdaterade riktlinjerna ska antas vid EU-generalsekreterarmötet i februari 2023.
7De EU-dokument som kommer in till riksdagen består i huvudsak av dokument från kommissionen inklusive utkast till lagstiftningsakter, faktapromemorior, dokument från ministerrådet, återrapporter från rådsmöten och dokument från Europaparlamentet.
8Ett av utlåtandena 2022 behandlade tre EU-dokument.
9Ett av utlåtandena 2020 behandlade två EU-dokument.
10Joint Parliamentary Scrutiny Group (JPSG) är den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (EU:s polisbyrå).
11Prop. 2022/23:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse avsnitt 4.4.1 om riksdagens ledamöter och partier m.m.
19
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Stödet till arbetet i utskotten och EU-nämnden
Vart och ett av de 15 utskotten och EU-nämnden biträds av ett kansli. Utskottskanslierna planerar utskottens verksamhet och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva utskottets ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser med mera i betänkanden, yttranden och utlåtanden. Kanslierna skriver också minoritetens ställningstagande. De stöder också utskotten i arbetet med EU-frågor samt planerar och medverkar vid utskottens utfrågningar, studiebesök och resor.
Tillsammans med utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen stöder kanslierna även utskotten i arbetet med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor.
EU-nämndens kansli planerar nämndens verksamhet och stöder nämnden inför och vid sammanträden. EU-nämndens kansli planerar och medverkar också vid nämndens studiebesök och resor samt deltagande vid Cosacmöten12. EU-nämndens kansli hanterar också de skriftliga samråd som regeringen initierar med EU-nämnden.
Under inledningen av året, fram till och med den 20 februari, medförde covid-19-pandemin att utskottsarbetet hade ändrade förutsättningar. I enlighet med tilläggsbestämmelse 7.16.1 riksdagsordningen gällde att deltagande på distans vid utskottssammanträden fick medges om det fanns synnerliga skäl. Enligt en överenskommelse mellan talmannen och gruppledarna från januari 2022 borde utskottens sammanträden vara antingen fysiska eller digitala och hybridmöten undvikas. Möjlighet till fysiska sammanträden i lokaler där avstånd kunde hållas fanns enligt ett särskilt schema. Om det var lämpligt kunde antalet utskottssammanträden begränsas något genom färre men längre möten. Överenskommelsen medförde att kanslierna i viss utsträckning fick planera om utskottens arbete.
Under våren var aktiviteten i den parlamentariska processen mycket hög. Ett antal propositioner behandlades under stark tidspress och många förslag till utskottsinitiativ lades fram. Under våren behandlades också ett stort antal propositioner, och även det stora antalet motionsyrkanden som väcktes under allmänna motionstiden 2021/22 behandlades. Därutöver har ett stort antal informationstillfällen genomförts i utskotten. Med anledning av kriserna i omvärlden har antalet extra ministerrådsmöten i EU ökat, vilket påverkat antalet sammanträden i EU-nämnden. Kriserna har också inneburit fler skriftliga samråd och många av dem har behövt hanteras under mycket korta ledtider. Antalet rådsbeslut som fattas genom skriftligt beslutsförfarande har ökat kraftigt efter pandemin, vilket medfört att de skriftliga samråden med EU-nämnden också ökat.
I tabell 7 nedan redovisas antalet ärenden som utskotten hanterat under 2022 uppdelat per utskott och totalt jämfört med tidigare år. Antalet ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda
12Cosac är en konferens mellan EU-utskotten i medlemsstaternas nationella parlament för att stärka parlamentens roll i EU-samarbetet.
20
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser uppgick 2022 till 310. Det var en ökning jämfört med 2021 och 2020 då antalet uppgick till 250 respektive 259. Den kraftiga ökningen av antalet motionsyrkanden fortsatte även under 2022. Under 2022 uppgick antalet motionsyrkanden till 18 362, att jämföra med 15 461 för 2021 och 11 401 för 2020. Även antalet EU-dokument ökade jämfört med 2021. I tabellen redovisas också att antalet förslag till utskottsinitiativ låg kvar på samma höga nivå som under 2021. Det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden var 505, en ökning jämfört med 2021 och 2020.
Tabell 7 Utskottens ärendehantering 2022
| Utskott | Prop., skr., | Motion13 | Motions- | EU- | Förslag till | Bet., utl., |
| framst., | yrk.14 | dok.15 | utskotts- | yttr. | ||
| redog. | initiativ | |||||
| Konstitutions- | ||||||
| utskottet | 39 | 463 | 807 | 6 | 0 | 50 |
| Finansutskottet | 49 | 237 | 413 | 16 | 40 | 57 |
| Skatteutskottet | 24 | 441 | 824 | 6 | 2 | 39 |
| Justitieutskottet | 32 | 569 | 1 806 | 17 | 14 | 56 |
| Civilutskottet | 26 | 416 | 1 275 | 6 | 4 | 38 |
| Utrikesutskottet | 13 | 246 | 936 | 10 | 3 | 24 |
| Försvarsutskottet | 3 | 139 | 423 | 1 | 0 | 12 |
| Socialförsäkrings- | ||||||
| utskottet | 222 | 368 | 1 165 | 7 | 8 | 36 |
| Socialutskottet | 25 | 705 | 2 943 | 8 | 9 | 42 |
| Kulturutskottet | 4 | 256 | 613 | 0 | 0 | 18 |
| Utbildnings- | ||||||
| utskottet | 22 | 563 | 1 699 | 1 | 3 | 33 |
| Trafikutskottet | 16 | 602 | 1 258 | 13 | 4 | 22 |
| Miljö- och | ||||||
| jordbruksutskottet | 12 | 575 | 1 875 | 21 | 8 | 32 |
| Näringsutskottet | 14 | 360 | 980 | 10 | 11 | 31 |
| Arbetsmarknads- | ||||||
| utskottet | 8 | 166 | 538 | 1 | 1 | 14 |
| Sammansatta | ||||||
| utrikes- och | ||||||
| försvarsutskottet | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt 2022 | 310 | 6 106 | 18 362 | 125 | 107 | 505 |
| Totalt 2021 | 250 | 5 499 | 15 461 | 86 | 111 | 466 |
| Totalt 2020 | 259 | 4 535 | 11 401 | 83 | 54 | 475 |
13Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner samt en händelsemotion.
14Avser yrkanden både i motioner från allmänna motionstiden och i följdmotioner samt i en händelsemotion.
15Med EU-dokument avses antalet strategiska dokument som granskats och utkast till rättsakter som subsidiaritetsprövats.
21
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
I tabell 8 redovisas utskottens arbete med EU-ärenden. Utskotten hade under året 197 överläggningar med företrädare för regeringen i EU-ärenden, vilket var klart fler än tidigare år. Företrädare för regeringen informerade utskotten om EU-frågor vid 153 tillfällen, även det en ökning jämfört med tidigare år. Antalet subsidiaritetsprövningar uppgick till 119, vilket också innebär en ökning. Även antalet prövningar som ledde till prövningsutlåtanden ökade. Ök- ningarna beror på hög aktivitetsgrad inom EU. Som redovisats ovan påverkade pandemin arbetet i såväl utskotten som EU-nämnden i början av året. Genom kansliernas stöd har utskotten och EU-nämnden kunnat arbeta enligt plan.
Tabell 8 Utskottens EU-ärenden 2022
| Överläggningar | Informations- Subsidiaritets- Gransknings- | ||||
| med regerings- | tillfällen med | prövningar* | utlåtanden | ||
| företrädare | regerings- | ||||
| företrädare | |||||
| Konstitutionsutskottet | 7 | 9 | 6 | (1) | 0 |
| Finansutskottet | 21 | 12 | 16 | (1) | 0 |
| Skatteutskottet | 8 | 10 | 6 | (3) | 0 |
| Justitieutskottet | 17 | 13 | 17 | (2) | 0 |
| Civilutskottet | 8 | 6 | 6 | (1) | 0 |
| Utrikesutskottet | 1 | 20 | 6 | (0) | 2 |
| Försvarsutskottet | 2 | 6 | 1 | (1) | 0 |
| Socialförsäkrings- | |||||
| utskottet | 12 | 10 | 7 | (0) | 0 |
| Socialutskottet | 8 | 6 | 8 | (0) | 0 |
| Kulturutskottet | 8 | 7 | 0 | (0) | 0 |
| Utbildningsutskottet | 21 | 4 | 1 | (0) | 0 |
| Trafikutskottet | 14 | 9 | 11 | (0) | 0 |
| Miljö- och jordbruks- | |||||
| utskottet | 45 | 12 | 12 | (3) | 1 |
| Näringsutskottet | 19 | 19 | 20 | (3) | 1 |
| Arbetsmarknads- | |||||
| utskottet | 6 | 10 | 2 | (1) | 0 |
| Sammansatta utrikes- | |||||
| och försvarsutskottet | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt 2022 | 197 | 153 | 119 (16) | 4 | |
| Totalt 2021 | 173 | 126 | 79 | (5) | 9 |
| Totalt 2020 | 122 | 123 | 81 | (2) | 7 |
* Siffran inom parentes är antalet prövningar som lett till ett prövningsutlåtande.
I tabell 9 redovisas utskottens och EU-nämndens sammanträden. Antalet utskottssammanträden var något lägre än 2021 och 2020, då antalet hade ökat kraftigt. Ökningen under 2020 kunde delvis förklaras av de särskilda arrangemang för genomförande av utskottssammanträden som fanns under våren 2020 på grund av pandemin. Att antalet sammanträden fortsätter att ligga på
22
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
en hög nivå kan förklaras av det stora antalet ärenden som utskotten haft att hantera. Antalet offentliga utfrågningar låg på ungefär samma nivå som de två tidigare åren.
Tabell 9 Utskottens och EU-nämndens sammanträden 2022
| Totalt antal sammanträden | |
| (varav offentliga utfrågningar) | |
| Konstitutionsutskottet | 57 (8) |
| Finansutskottet | 78 (7) |
| Skatteutskottet | 36 |
| Justitieutskottet | 33 |
| Civilutskottet | 36 |
| Utrikesutskottet | 51 |
| Försvarsutskottet | 41 |
| Socialförsäkringsutskottet | 41 |
| Socialutskottet | 54 (1) |
| Kulturutskottet | 37 |
| Utbildningsutskottet | 44 |
| Trafikutskottet | 41 (1) |
| Miljö- och jordbruksutskottet | 52 |
| Näringsutskottet | 49 |
| Arbetsmarknadsutskottet | 33 |
| Sammansatta utrikes- | |
| och försvarsutskottet | 3 |
| EU-nämnden | 56 |
| Totalt 2022 | 742 (17) |
| Totalt 2021 | 798 (19) |
| Totalt 2020 | 808 (23) |
I tabell 10 redovisas seminarier och konferenser, inrikes resor, information under utskottsbesök samt information under utskottssammanträden. Deltagande i seminarier och konferenser och inrikes resor låg fortsatt på låga nivåer. Antalet tillfällen där utskott fått information vid besök hos myndigheter och organisationer i Sverige ökade. För att hämta in uppgifter kan utskotten även bjuda in olika regerings-, myndighets- eller organisationsföreträdare till sina sammanträden. Antalet tillfällen minskade något jämfört med 2020 och 2021 men ligger fortfarande på en hög nivå. Utskotten fick under året information under utskottssammanträden vid sammanlagt 404 tillfällen, att jämföra med 469 under 2021 och 424 under 2020.
23
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 10 Utskottens och EU-nämndens seminarier, inrikes resor och besök m.m. 2022
| Seminarier och | Inrikes | Information | Information | |
| konferenser | resor | under | under utskotts- | |
| utskottsbesök | sammanträden | |||
| Konstitutionsutskottet | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Finansutskottet | 0 | 0 | 0 | 26 |
| Skatteutskottet | 1 | 0 | 4 | 6 |
| Justitieutskottet | 0 | 0 | 3 | 12 |
| Civilutskottet | 0 | 0 | 0 | 12 |
| Utrikesutskottet | 2 | 1 | 7 | 61 |
| Försvarsutskottet | 0 | 0 | 3 | 49 |
| Socialförsäkringsutskottet | 2 | 0 | 2 | 22 |
| Socialutskottet | 2 | 0 | 1 | 29 |
| Kulturutskottet | 2 | 0 | 6 | 32 |
| Utbildningsutskottet | 1 | 0 | 1 | 25 |
| Trafikutskottet | 0 | 0 | 6 | 26 |
| Miljö- och | ||||
| jordbruksutskottet | 1 | 1 | 0 | 27 |
| Näringsutskottet | 2 | 0 | 2 | 34 |
| Arbetsmarknadsutskottet | 1 | 0 | 2 | 29 |
| Sammansatta utrikes- | ||||
| och försvarsutskottet | 0 | 0 | 0 | 2 |
| EU-nämnden | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt 2022 | 15 | 2 | 38 | 404 |
| Totalt 2021 | 15 | 1 | 15 | 469 |
| Totalt 2020 | 8 | 3 | 18 | 424 |
I tabell 11 redovisas utskottens och EU-nämndens internationella resor, konferenser och besök. Antalet utrikes resor och deltagandet i internationella konferenser låg kvar på ungefär samma nivå som de två tidigare åren. De internationella besöken till utskotten ökade dock kraftigt till 67 under 2022, jämfört med 32 under 2021 och 11 under 2020. Ökningen av de inkommande besöken till utskotten beror på att restriktionerna till följd av pandemin släppts.
Tabell 11 Utskottens och EU-nämndens internationella resor, besök och konferenser 2022
| Utrikes resor | Internationella | Internationella | |
| konferenser | besök till utskottet | ||
| Konstitutionsutskottet | 1 | 7 | 2 |
| Finansutskottet | 0 | 3 | 2 |
| Skatteutskottet | 0 | 1 | 0 |
| Justitieutskottet | 0 | 0 | 3 |
| Civilutskottet | 0 | 0 | 0 |
| Utrikesutskottet | 1 | 7 | 24 |
24
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| Utrikes resor | Internationella | Internationella | |
| konferenser | besök till utskottet | ||
| Försvarsutskottet | 1 | 3 | 4 |
| Socialförsäkringsutskottet | 0 | 1 | 6 |
| Socialutskottet | 1 | 1 | 3 |
| Kulturutskottet | 0 | 0 | 0 |
| Utbildningsutskottet | 0 | 1 | 1 |
| Trafikutskottet | 0 | 0 | 0 |
| Miljö- och jordbruksutskottet | 0 | 5 | 1 |
| Näringsutskottet | 0 | 3 | 7 |
| Arbetsmarknadsutskottet | 0 | 5 | 2 |
| Sammansatta utrikes- | |||
| och försvarsutskottet | 0 | 0 | 0 |
| EU-nämnden | 0 | 4 | 12 |
| Totalt 2022 | 4 | 41 | 67 |
| Totalt 2021 | 3 | 51 | 32 |
| Totalt 2020 | 9 | 42 | 11 |
För varje riksmöte beskriver utskottskanslierna respektive utskotts verksamhet. I verksamhetsberättelserna redovisas utskottens behandling av riksdagsärenden och verksamheten i övrigt.
På uppdrag av utskotten tar utvärderings- och forskningssekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen (RFR).
Under 2022 publicerades sammanlagt 17 rapporter i serien, vilket är en ökning jämfört med 2021 då 13 rapporter publicerades. Ökningen beror främst på att utskotten vill slutföra de initiativ som tagits under valperioden. Utvärderings- och forskningssekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet arrangerade Rifo 15 aktiviteter, vilket är i stort sett lika många som föregående år.
Internationell verksamhet
Förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av internationella besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.
Riksdagen har normalt ett omfattande internationellt besöksutbyte. Under 2020–2021 begränsades detta i hög grad på grund av restriktionerna med anledning av covid-19-pandemin. Såväl inkommande som utgående besök samt deltagande i internationella konferenser och möten inom ramen för de inter-
25
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| parlamentariska församlingarna ägde i huvudsak rum digitalt. Efter att restrik- | |
| tionerna lyfts ökade det internationella besöksutbytet väsentligt, dels på grund | |
| av att planerade möten och besök som skjutits upp på grund av pandemin ge- | |
| nomfördes, dels på grund av behovet av möten med anledning av det säker- | |
| hetspolitiska läget. Det internationella besöksutbytet är nu på samma nivå som | |
| före pandemin och periodvis mer intensivt än tidigare. Det säkerhetspolitiska | |
| läget har återspeglats i såväl inkommande som utgående besök och i de inter- | |
| parlamentariska församlingarnas verksamhet. | |
| Talmansresor är en viktig del av riksdagens internationella besöksutbyte. | |
| Under 2022 genomfördes 15 utgående talmansresor till 13 länder, inräknat tal- | |
| manspresidiets deltagande i internationella konferenser. Av talmansresorna | |
| har två varit officiella talmansresor, till Sydkorea och till Kanada. Därtill har | |
| tio digitala talmansmöten genomförts med sex länder, inräknat talmanspresi- | |
| diets digitala deltagande i internationella konferenser. Utöver det har ett nor- | |
| diskt och ett nordisk-baltiskt talmansmöte genomförts digitalt. Med anledning | |
| av Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato bjöds respektive | |
| talman in att tala vid Natos parlamentariska församlings vårsession i Vilnius. | |
| I oktober deltog talmannen, på inbjudan av Kroatiens och Ukrainas parlament, | |
| i ett möte i Zagreb om att lansera en parlamentarisk dimension av Krimplatt- | |
| formen16. | |
| Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms | |
| inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Förvaltningen ansva- | |
| rar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer till Nordiska rådet, Euro- | |
| parådets parlamentariska församling, OSSE:s17 parlamentariska församling, | |
| Interparlamentariska unionen, Natos parlamentariska församling, den parla- | |
| mentariska Östersjökonferensen och den arktiska parlamentarikerkonferensen | |
| (se tabell nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i den | |
| parlamentariska Barentskonferensen och vid en rad andra internationella | |
| möten och konferenser. Verksamheten vid de interparlamentariska försam- | |
| lingarna har under året återgått till möten på plats i olika länder, även om ett | |
| mindre antal möten har arrangerats digitalt. Se även 3.1 Kammare och utskott, | |
| avsnittet Utvecklingsarbete inom uppdragsområde A. | |
| Förvaltningen har bistått ledamöter vid deras deltagande i valobservationer. | |
| Under 2022 deltog 21 svenska riksdagsledamöter i fyra valobservationer i föl- | |
| jande länder: Serbien, Ungern, Bosnien och Hercegovina samt USA. | |
| Riksdagen har under 2022 fortsatt genomföra det bilaterala demokratifräm- | |
| jande samarbete med parlamentet i Nordmakedonien som riksdagsstyrelsen | |
| beslutat om. Syftet är att stärka demokratiska institutioner och förmedla de- | |
| mokratiska värden. Arbetet leds av en styrgrupp inom riksdagen och motsva- | |
| rande i Nordmakedoniens parlament. I februari genomförde den svenska styr- | |
| 16 Krimplattformen lanserades i Kiev 2021 för att belysa konsekvenserna av Rysslands olag- | |
| liga annektering av Krim. | |
| 17 OSSE står för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. |
26
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
gruppen ett arbetsbesök i Skopje under ledning av andre och tredje vice talmannen. Styrgruppen från Nordmakedoniens parlament besökte riksdagen i april. Förvaltningen bistår den svenska styrgruppen med sekretariatsstöd.
Riksdagen har under de senaste valperioderna deltagit med tre delegationer per år som följt verksamheten vid FN i New York, men på grund av pandemin genomfördes inte detta 2021. Under 2022 deltog riksdagen med tre delegationer vid vardera FN:s kvinnoforum och urfolksforum på våren och högnivåveckan på hösten. Förvaltningen bistår delegationerna med förberedelser och på plats.
Tabell 12 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
Belopp anges i tkr
| Interparlamentarisk | Delegation | Antal sessioner | Kostnader | Utbetalt |
| församling | och möten | bidrag18 | ||
| (varav digitala) | ||||
| Nordiska rådet | 20 ord. | 1 session | ||
| 20 suppl. | 17 möten (4) | 2 648 | 15 607 | |
| Europarådets parlamenta- | 6 ord. | 4 sessioner | ||
| riska församling | 6 suppl. | 1 extraordinär session | ||
| 23 möten (19) | ||||
| 1 valobservation | 1 044 | – | ||
| OSSE:s parlamentariska | 8 ord. | 1 vintermöte | ||
| församling | 8 suppl. | 1 session | ||
| 1 höstmöte | ||||
| 6 möten (1) | ||||
| 4 valobservationer | 1 546 | 1 445 | ||
| Interparlamentariska | 5 ord. | Vår- och höstsaml. | ||
| unionen | 14 möten (4) | 1 029 | 1 222 | |
| Natos parlamentariska | 5 ord. | Vår- och höstsession | ||
| församling | 5 suppl. | 3 möten | 472 | – |
| Presidentskap OSSE | 1 ord. | 22 möten | 1 082 | – |
| Den arktiska parlamenta- | 5 ord. | 2 möten (digitala) | ||
| rikerkonferensen (CPAR) | 3 | – | ||
| Den parlamentariska | 5 ord. | 1 Östersjökonferens | ||
| Östersjökonferensen | (i Stockholm) | |||
| (BSPC) | 8 möten (2) | 181 | – | |
| Cosacsekretariatet19 | – | 23 | ||
| Övrigt | ||||
| Asia-Europe Parliamen- | 0 möten | |||
| tary Partnership (ASEP) | – |
18Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet och Natos parlamentariska församlingar ges inget bidrag från Riksdagsförvaltningen.
19Finansieringen av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009 (dnr 049-22-2009/10).
27
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
| Interparlamentarisk | Delegation | Antal sessioner | Kostnader | Utbetalt |
| församling | och möten | bidrag18 | ||
| (varav digitala) | ||||
| 31:a Östersjökonferensen | Se ovan | 559 | ||
| Avbokade resor, konfe- | ||||
| renser m.m. på grund av | ||||
| covid-19-pandemin | 5 | |||
| Summa 2022 | 8 569 | 18 297 | ||
| Summa 2021 | 2 925 | 17 051 | ||
| Summa 2020 | 2 180 | 17 890 |
Internationella besök i riksdagen
Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och representanter från internationella organisationer är en stor del av den internationella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, koordinera, genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten.
Under första halvåret 2021 genomfördes ett begränsat antal internationella besök på grund av covid-19-pandemin. Efter att restriktionerna lyfts och särskilt under 2022 har ett stort antal besök genomförts, bland annat sex officiella inkommande talmansbesök, besök av tre delegationer från USA:s kongress och två statsbesök.
Tabell 13 Internationella besök i riksdagen som hanteras av riksdagens internationella kansli
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal besök | 54 | 31 | 13 |
| Antal länder | 30 | 18 | 8 |
| Antal besökare (ca) | 607 | 381 | 117 |
Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras även rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.
Tabell 14 Antal originalsidor i riksdagstrycket
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Propositioner | 36 000 | 24 300 | 20 000 |
| Motioner | 11 000 | 20 100 | 15 800 |
| Betänkanden | 25 400 | 20 300 | 19 500 |
| Protokoll | 10 600 | 12 700 | 9 000 |
| Framställningar och redogörelser | 2 400 | 1 500 | 1 500 |
| Totalt | 85 400 | 78 900 | 65 800 |
28
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet från år till år.
Pandemin forsatte under början av året. Det var tillsammans med Rysslands invasion av Ukraina orsaken till att det även detta år blev många (12) extra ändringsbudgetar med kraftigt förkortad leveranstid. Trots detta påverkades inte kammarens tidsplaner.
Inför valet ökar alltid intresset för riksdagens arbete, inte minst i skolorna som bland annat anordnar fokusveckor på temat riksdagsvalet. Drygt 2 400 beställningar kom in från skolor runt om i landet och cirka 246 000 tryckta broschyrer med information och studiematerial om riksdagens arbete skickades ut under perioden maj–september.
Under året har externa tryckavtal ingåtts för den löpande riksdagstrycksproduktionen, produktionen av det inbundna trycket och produktionen av budget- och vårpropositionerna. Avtalen gäller under mandatperioden 2022–2026.
Utvecklingsarbete inom uppdragsområde A
Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2022. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.
Strategi: Skapa robusta, säkra och användarvänliga it-system
Under 2022 har nio interparlamentariska EU-konferenser (av totalt 28) varit i videoformat och fyra i hybridformat. Videokonferenser blev ett viktigt verktyg för det interparlamentariska samarbetet under covid-19-pandemin och anses kunna fortsätta vara det. Sedan våren 2022 har experter från nationella parlament och Europaparlamentet träffats i en arbetsgrupp för att ta fram en kravlista med specifikationer för en gemensam europeisk videokonferensplattform. Riksdagsförvaltningen har deltagit i arbetet och ett förslag till kravlista har sammanställts. Inom ramen för detta arbete har en ny arbetsgrupp med experter inom upphandling bildats på EU-nivå och förvaltningen följer detta arbete. En videokonferensplattform bör även kunna användas när länder utanför EU deltar.
Uppdraget om säker teknik har utökats och innefattar även infrastruktur för fastighetsprojekt.
Under januari togs Rixportalen i drift och vidareutveckling pågår inför nästa riksmöte. Under tertial 2 och 3 arbetade förvaltningen med att förbättra och förbereda Rixportalen, motionsmallen, motionshanteringssystemet (Filur) och utskottsavdelningens skrivstöd (Skutt) inför allmänna motionstiden. Ut- vecklingsarbetet tog något längre tid än beräknat, vilket innebar att annat planerat utvecklingsarbete inte hanns med.
29
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Strategi: Upprätthålla och utveckla kompetensen i konstitutionella och sakpolitiska frågor
Ett antal insatser har gjorts för att öka medarbetarnas kompetens. Bland annat har det genomförts en grundkurs och en fortsättningskurs om utformningen av förslagspunkter i utskottsbetänkanden. Seminarier med koppling till valet 2022 har genomförts – om några hållpunkter för riksdagen, utskotten och EU- nämnden, om utskottens beredning av budgetbesluten hösten 2022 och om nyheter i it-systemen. Information har lämnats om utredningen Riksdagen under coronapandemin 2020 (2021/22:URF1) och om riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Det har också lämnats information om en statsvetenskaplig artikel om utskottsinitiativ sedan 1971 och om konstitutionsutskottets uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ. Under hösten genomfördes också en utskottsavdelningsdag med tema politiken och den svenska demokratin samt statstjänstemannen och den svenska demokratin.
Alla nya medarbetare på enheter som arbetar i anslutning till kammaren har genomfört certifieringsutbildningen för kammararbetet.
Strategi: Stegvis införa en helt digital dokumenthantering i den parlamentariska processen
Efter de inledande förberedelserna konstaterades att den initialt planerade förstudien behövde delas upp i två separata förstudier, eftersom det råder osäkerhet kring när Regeringskansliet kommer att utveckla den tekniska lösningen för att överlämna digitala originaldokument. Förstudiedirektivet Tillgängliggörande av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser digitalt beslutades den 15 december 2022. Förstudien planeras starta den 9 januari 2023 och pågå till den 9 juni 2023. Förstudiedirektivet Digital överföring av dokument från Regeringskansliet och riksdagsorgan ska enligt planen tas fram under 2023.
Strategi: Utveckla beredskapen och kontinuitetsförmågan såväl i fredstid som vid krigsfara och krig samt planera för civilt försvar
I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som har hanterat co- vid-19-pandemins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har i stället flyttats till att följa den säkerhetspolitiska situationen, som allvarligt har försämrats i Europa. Riksdagsförvaltningen har noggrant följt händelseutvecklingen i Ukraina, omvärldens reaktioner samt den förändrade hotbilden i Sverige och Sveriges närområde. Utifrån den lägesbilden har förvaltningen analyserat hur utvecklingen kan påverka riksdagens verksamhet. En rad åtgärder har vidtagits för att ytterligare förstärka förvaltningens och riksdagens säkerhet och beredskap, bland annat i form av utbildningar för ledamöter, säkerställande av säkra lokaler och informationsdelning.
30
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Utöver det har fokus varit att arbeta vidare med att säkerställa förvaltningens mest prioriterade verksamhet och leveranser utifrån Riksdagsförvaltningens färdplan för utveckling av beredskap för kriser, krig och krigsfara (dnr 331-2021/2022). Arbetet bedrivs i det strategiska samordningsforumet för krisberedskap och totalförsvar som bildades under 2021. Arbetet ger tydliga ingångsvärden till förvaltningens fortsatta utveckling av till exempel manuella rutiner, checklistor och reservlösningar.
Under året har även en rad säkerhetsrelaterade utbildningar och övningar genomförts. Riksdagsförvaltningen har till exempel arrangerat en gemensam säkerhetsövning i riksdagen tillsammans med Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Regeringskansliet och Kungliga Hovstaterna. Därtill har en praktisk övning i att flytta kammarens sammanträde till alternativa lokaler genomförts, liksom en säkerhetsövning med samtliga kanslichefer vid utskottsavdelningen. Riksdagsförvaltningen har också påbörjat ett uppdrag för att stärka riksdagens förmåga att verka under krig och krigsfara. En rad frågeställningar av konstitutionellt slag ska besvaras och uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Därtill överlämnades ett projekt för att stärka riksdagens förmåga att genomföra ett kammarsammanträde inom stängda dörrar (reglerat i riksdagsordningen) till riksdagsdirektören i december 2022. Projektet påbörjades 2021.
Under året har en ny instruktion för förvaltningens beredskap tagits fram. Den inkluderar den tidigare instruktionen för incidenthantering och instruktionen för tjänsteman i beredskap. Instruktionen innehåller också delar om krishantering och arbete vid krig och krigsfara samt en beskrivning av funktionen beredskap i tjänst (BIT) som etablerats och utvecklats som en naturlig del i förvaltningens dagliga beredskapsarbete. För att förstärka förvaltningens beredskap har fler medarbetare rekryterats och utbildats för att fungera som tjänsteman i beredskap (TIB).
Under året fattade riksdagsdirektören ett principbeslut om att anställda med tillsvidareanställning ska krigsplaceras vid Riksdagsförvaltningen. Den praktiska processen med att krigsplacera personalen har pågått under året och blev klar under senhösten. Syftet med krigsplacering är att säkerställa tillgången till personal för att kunna utföra förvaltningens uppdrag även i en situation där det råder höjd beredskap och krig.
Strategi: Stödja utvecklingen av mer enhetliga arbetsformer i utskottsarbetet
Under våren togs det fram en ny mall för utskottens motionshäften som ordförandekonferensen ställde sig bakom. Arbetet med mer enhetliga arbetsrutiner som pågått under valperioden summerades vid det sista mötet med ordförandekonferensen. Promemorior och checklistor som tagits fram under förra valperioden och som beskriver utskottens och EU-nämndens arbetsformer uppdaterades och anmäldes för den nya ordförandekonferensen. De uppdaterade underlagen användes i kansliernas introduktion av nya utskott och presidier. Arbetet med att utveckla Kanslihandboken har slutförts.
31
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Övrigt
Det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagsförvaltningens arbete med att planera och samordna aktiviteterna inom den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023 intensifierades och konkretiserades under 2022. Under året har beslut fattats om innehållet i de tematiska konferenser som riksdagen står värd för. Information om de totalt åtta konferenser och möten som riksdagen arrangerar har kommunicerats. Med anledning av det svenska ordförandeskapet har förvaltningen förstärkt sin representation i Bryssel med ytterligare en EU-representant till och med december 2023.
Den 1 juni informerade EU-ministern om regeringens förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i kammaren.
Ett studiebesök genomfördes vid Europaparlamentet den 16–17 november för att utbyta information och erfarenheter på tjänstemannanivå inför ordförandeskapet. 14 medarbetare från olika delar av förvaltningen deltog.
Den 30 november besökte Europaparlamentets talmanskonferens riksdagen. Syftet med besöket var att skapa kontakt med nyckelpersoner och diskutera prioriteringar inför det kommande EU-ordförandeskapet. Under besöket träffade talmanskonferensen riksdagspartiernas gruppledare och ordförandena
ide utskott, EU-nämnden och JPSG-delegationen20 som står värd för en EU- konferens under det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023.
Den 14 december informerade statsministern om regeringens prioriteringar och arbetsprogram inför ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
Den 20 december träffades ledamöter från Europaparlamentets utskott med ansvar för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och ledamöter från arbetsmarknadsutskottet, socialutskottet och socialförsäkringsutskottet. EMPL- utskottet besökte Stockholm med anledning av det svenska EU-ordförande- skapet våren 2023.
Under hösten har ett större antal medarbetare än vanligt deltagit vid interparlamentariska möten som ett led i förberedelserna inför ordförandeskapet. De kompetensutvecklande seminarier som har genomförts inom ramen för förvaltningens ordinarie uppdrag har under året varit specifikt inriktade på olika aspekter av ordförandeskapet och dess betydelse för riksdagens arbete. Under 2022 hölls sex sådana seminarier.
Förvaltningen har även anordnat ett seminarium om ordförandeskapet riktat till ledamöter. Seminariet hölls av Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) och 14 ledamöter deltog. Seminariet kommer att hållas vid ytterligare ett tillfälle i januari 2023.
Den parlamentariska Östersjökonferensen. Riksdagen innehade ordförandeskapet för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) från augusti
20Joint Parliamentary Scrutiny Group (JPSG) är den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (EU:s polisbyrå).
32
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
2020 till augusti 2021, och enligt ett särskilt beslut förlängdes detta till sommaren 2022. Ordförandeskapet avslutades med den årliga konferensen den 12–14 juni 2022 i riksdagen. I konferensen deltog ett 70-tal parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament och fem parlamentariska organisationer. Utöver dessa medverkade bland andra regeringsrepresentanter och experter. I anslutning till konferensen arrangerades ett digitalt ungdomsforum den 11 juni. Forumet samlade ett 60-tal deltagare, utöver ungdomsrepresentanter också parlamentariker och experter.
OSSE:s parlamentariska församling. Vid OSSE:s21 parlamentariska församlings sommarmöte i juli 2021 valdes en svensk ledamot till ordförande (president) för församlingen fram till sommarmötet 2022 och återvaldes sedan fram till sommarmötet 2023. OSSE-församlingens ordförande leder de stadgeenliga mötena och representerar församlingen vid möten inom OSSE på regeringsnivå och vid andra relevanta internationella organisationer. Utöver detta har församlingens ordförande genomfört ett antal besök och möten i OSSE- regionen. Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen har särskilt fokus varit på Ukraina och närliggande länder samt bland annat Kaukasien. Förvaltningen bistår med särskilt stöd till den svenska OSSE-ordföranden (presidenten).
Administration av arvodesavdrag. En administrativ lösning för arvodesavdrag har utvecklats och den infördes under första kvartalet. En rutinbeskrivning har tagits fram och förankrats med ansvariga i processen.
Introduktions- och ledarutvecklingsprogram. Under våren togs det fram ett förslag till introduktionsprogram och ledarutvecklingsprogram som ordförandekonferensen ställde sig bakom. Efter valet hölls en gemensam introduktion för ordförandena i utskotten och EU-nämnden och ett ledarutvecklingsprogram har påbörjats.
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. I uppdraget ingår att ge ledamöterna tillgång till bland annat utredningstjänster, intranät, bibliotek och arbetsrum. Förvaltningen hanterar och betalar också ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner samt stöd till partigrupperna.
Målbild 2022
En öppen och säker riksdag där stödet och servicen till ledamöter och partikanslier är lättillgänglig och enhetlig.
21OSSE står för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
33
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Faktaunderlag och utredningstjänster samt bibliotekstjänster har levererats i tid och med hög kvalitet.
Riksdagens utredningstjänst tog emot 1 349 uppdrag under 2022. En övervägande del av utredningarna levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat. Partikanslierna är överlag nöjda med utredningarna och deras kvalitet. Även bibliotekstjänster som informationssökningar och nyhetsbevakningar har levererats utifrån uppdragsgivarnas önskemål.
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.
Digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt med enbart några mindre avvikelser under året.
•Ledamöter och partikanslier har fått stöd och service enligt gällande rutiner och fastställda nivåer.
Antalet inkomna fastighetsärenden till servicecenter ökade jämfört med föregående år, vilket kan förklaras med effekter av valet och inflyttningen i ledamotshuset. Antalet ärenden som kommer in via digitala servicecentret har ökat avsevärt jämfört med föregående år, i enlighet med förvaltningens målsättning. Ledamöternas och de anställdas resande började återgå till samma nivåer som före covid-19-pandemin. Det medförde att antalet ärenden om ersättning för resekostnader och traktamenten ökade. Förvaltningen har genomfört aktiviteter för att ta hand om de regeländringar i ersättningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022. Ett nytt reseräkningssystem upphandlades och började införas under 2022. En rad aktiviteter genomfördes i samband med riksdagsvalet för att informera både avgående och nya ledamöter om arvoden, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner.
•Ett tillräckligt säkerhetsskydd och verksamhetsskydd har upprätthållits. Förvaltningen har under året fortsatt att utveckla sin förmåga att skydda riksdagens information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter.
Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning
Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har till största delen genomförts enligt plan. Under året har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Det har medfört ändringar i säkerhetsföreskriften och även tillägg och ändringar i flera instruktioner inom informationssäkerhets- och säkerhetsskyddsområdet. Förvaltningen har anpassat sina processer och rutiner efter de nya bestämmelserna. En ny säkerhetsskyddsanalys har tagits fram och en rad åtgärder har vidtagits för
34
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
att stärka säkerhetsskyddet, bland annat utbildningar, utveckling av särskilda it-miljöer och anpassning av lokaler. Projektet Samordning av service har slutförts och resulterade bland annat i en ny applikation för partikansliernas tilldelning av arbetsplatser och övernattningsbostäder. Det planerade projektet att utveckla Intranätet har fått stå tillbaka till förmån för annat utvecklingsarbete. Valåret innebar att förvaltningen genomförde ett stort antal aktiviteter, bland annat information till de avgående ledamöterna och introduktion för nya ledamöter. Under året intensifierade förvaltningen också sitt arbete med aktiviteterna inom den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023.
Tabell 15 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B
Belopp anges i tkr
| Uppdragsområde B | 2022 | 2021 | 2020 |
| Intäkter av anslag | 852 710 | 786 567 | 776 792 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 1 020 | 920 | 1 375 |
| Summa intäkter | 853 730 | 787 487 | 778 167 |
| Kostnader | –1 274 181 | –913 691 | –972 156 |
| Verksamhetsutfall | –420 451 | –126 204 | –193 989 |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | 517 475 | 504 339 | 500 184 |
| Transfereringar | –517 475 | –504 339 | –500 184 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | –420 451 | –126 204 | –193 989 |
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
De totalt sett ökade kostnaderna jämfört med 2021 beror främst på ökade avsättningar för ledamöters avgångsförmåner samt pensioner, vilket påverkar verksamhetsutfallet samt årets kapitalförändring.
Andra kostnader som har ökat jämfört med föregående år är resor, som ökat till ungefär samma nivå som före covid-19-pandemin, arvoden, utbetalda avgångsförmåner efter valet 2022 och ledamöters pensioner. Även fördelade lönekostnader har ökat med anledning av fler fördelade personer inom uppdragsområdet. Kostnader för valet har tillkommit. Att transfereringar har ökat beror främst på ökat stöd till partigrupperna i samband med valet.
Administrativt ledamotsstöd
Riksdagsförvaltningen hanterar riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd). Stödet innebär även att ge ledamöterna en introduktion i regelverket. Pensioner, det vill säga ålderspension, efterlevandepension och sjukpension, administreras på
35
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| förvaltningens uppdrag av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Verket sköter | |
| även utbetalningarna av avgångsförmåner. | |
| Utbetalningarna av avgångsförmåner varierar under en valperiod. Generellt | |
| sett är utbetalningarna som högst året efter ett valår för att sedan sjunka fram | |
| till nästa riksdagsval i takt med att utbetalningar av ett- och tvååriga inkomst- | |
| garantier och ekonomiskt omställningsstöd upphör. | |
| Ledamöternas och de anställdas resande har börjat återgå till samma nivåer | |
| som före covid-19-pandemin. Det har i sin tur fört med sig att antalet ärenden | |
| om ersättning för resekostnader och traktamenten har ökat. Förvaltningen har | |
| genomfört aktiviteter för att ta hand om de regeländringar i lagen (2016:1108) | |
| om ersättning till riksdagens ledamöter som trädde i kraft den 1 juli 2022 samt | |
| informerat om dessa genom sex nya informationsfilmer som tagits fram som | |
| stöd till ledamöterna. Ett nytt reseräkningssystem har upphandlats och arbetet | |
| med att införa systemet pågår. Riksdagsvalet 2022 har inneburit ökade aktivi- | |
| teter för att möta behovet av information till både avgående och nya ledamöter | |
| om arvoden, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner. Valet har även | |
| inneburit ett ökat antal ärenden om arvoden och avgångsförmåner. | |
| Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet | |
| Ledamöter och ersättare som lämnar riksdagen före 65 års ålder har rätt till | |
| omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet. Omställningsstödet mot- | |
| svarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, | |
| bland annat genom Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen. Tjänsten har upp- | |
| handlats av Riksdagsförvaltningen. Stödet kan bestå av både rådgivningsin- | |
| satser och kompetensutveckling. Kostnaden för åtgärderna får sammanlagt | |
| inte överstiga 50 000 kronor per person. | |
| Under 2022 avropade 51 tidigare ledamöter omställningsstöd i form av råd- | |
| givningsinsatser eller kompletterande utbildning. Riksdagsförvaltningen har | |
| upphandlat en ny leverantör för tjänsten. Riksdagsvalet medförde att antalet | |
| tidigare ledamöter som tagit del av omställningsstöd för övergång till yrkes- | |
| verksamhet har ökat. | |
| Stöd till partigrupper | |
| Riksdagspartierna får stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riks- | |
| dagen genom Riksdagsförvaltningens anslag. Stödet betalas ut i form av bas- | |
| stöd (grundbelopp och tilläggsbelopp), stöd till ledamöternas politiska sekre- | |
| terare, stöd till ledamöternas resor utomlands och stöd till språkutbildning. | |
| En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp . | |
| Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 | |
| kronor per ledamot och år. Stödet till politiska sekreterare ska motsvara kost- | |
| naderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 67 100 kronor per | |
| politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen 2022. Stödet | |
| till resor utomlands är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riks- | |
| dagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. Partigruppen |
36
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
får dessutom 2 500 kronor per år och ledamot för resor inom EES samt 2 000 kronor per ledamot och år för språkutbildning under de två första åren efter ett ordinarie val. Under 2022 har stödet för språkutbildning utbetalats för kvartal 4 som är det första på den nya valperioden. Eftersom 2022 var ett valår finns det speciella regler i lagen som har påverkat beräkningarna för utbetalningarna av stödet för det sista kvartalet; det innebär att stödet för kvartal 4 var högre än för ett normalår.
Tabell 16 Stödet till partigrupperna
Belopp anges i tkr
| Parti | Grund- | Tilläggs- | Stöd till | EES- | Rese- | Språk- | Totalt |
| belopp | belopp | politiska | resor | bidrag utbildning | |||
| sekreterare | |||||||
| S | 2 125 | 5 833 | 82 399 | 254 | 304 | 54 | 90 969 |
| M | 3 400 | 3 976 | 56 364 | 173 | 224 | 34 | 64 171 |
| SD | 3 400 | 3 743 | 52 539 | 161 | 212 | 36 | 60 091 |
| C | 3 400 | 1 717 | 24 961 | 74 | 123 | 12 | 30 287 |
| V | 3 400 | 1 568 | 21 741 | 65 | 117 | 12 | 26 903 |
| KD | 3 400 | 1 233 | 17 714 | 53 | 103 | 9 | 22 512 |
| L | 3 400 | 1 111 | 16 104 | 48 | 95 | 8 | 20 766 |
| MP | 3 400 | 950 | 13 420 | 41 | 83 | 9 | 17 903 |
| Totalt | |||||||
| 2022 | 25 925 | 20 131 | 285 242 | 869 | 1 261 | 174 | 333 602 |
| 2021 | 23 800 | 19 893 | 274 605 | 868 | 1 263 | 0 | 320 429 |
| 2020 | 23 800 | 19 893 | 268 994 | 867 | 1 263 | 521 | 315 338 |
Säkerhetsarbetet
För att de säkerhetsåtgärder som vidtas i riksdagen ska vara rätt dimensionerade gör förvaltningen säkerhetsanalyser och andra typer av bedömningar av vad som är skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter som finns i skyddet. Detta görs på såväl strategisk som operativ nivå.
Från årets början och fram till den 20 december 2022 genomfördes 1 133 registerkontroller (2021 gjordes 1 298 registerkontroller, och 2020 gjordes 1 951).
Informationssäkerhet
Förvaltningen har under året fortsatt att utveckla sin förmåga att skydda riksdagens information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter.
I samband med förändringar i förvaltningens it-miljö har förvaltningen genomfört analyser för att identifiera skyddsvärden och tekniska säkerhetsgranskningar för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har fortsatt att utveckla förmågan att upptäcka och hantera informationssäkerhetsincidenter.
Under året har 10 tekniska säkerhetsgranskningar, 3 kravställningar som avser säker it och 13 informationsklassificeringar av it-system genomförts.
37
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 17 Informationssäkerhet – tekniska säkerhetsgranskningar
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Tekniska säkerhetsgranskningar | 10 | 12 | 16 |
En viktig del av informationssäkerhetsarbetet är kunskap. Under året har cirka 315 personer deltagit i utbildningsinsatser för ledamöter, partikanslianställda, anställda i förvaltningen och konsulter. Det är en minskning jämför med 2021. Minskningen beror på att det 2021 gjordes en särskild punktinsats på utbildning i säkerhetsskydd.
Tabell 18 Informationssäkerhet – utbildningar 2022
| Typ av utbildning | Antal tillfällen |
| Obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställda | 10 |
| Introduktionsutbildning för nya ledamöter | 10 |
| Utbildning i säkerhetsskydd | 9 |
| Övriga | 4 |
| Summa | 33 |
Utredningstjänster
Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Under 2022 kom drygt hälften av uppdragen från partikanslierna och en femtedel från enskilda ledamöter. Drygt en femtedel av uppdragen kom från utländska parlament.
Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang.
Tabell 19 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent
| Uppdragsgivare | 2022 | 2021 | 2020 | |||
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | |
| Ledamöter | 275 | 20,4 | 408 | 25,0 | 482 | 28,9 |
| Partikanslier | 731 | 54,2 | 881 | 53,9 | 846 | 50,7 |
| Utskott22 | 13 | 1,0 | 0 | 0,0 | 8 | 0,5 |
| Övriga förvaltningen | 9 | 0,7 | 11 | 0,7 | 18 | 1,1 |
| Utländska parlament23 | 305 | 22,6 | 318 | 19,4 | 291 | 17,4 |
| Övriga24 | 16 | 1,2 | 16 | 1,0 | 24 | 1,4 |
| Totalt | 1 349 | 100 | 1 634 | 100 | 1 669 | 100 |
22Inklusive EU-nämnden.
23Nationella parlament, delstatsparlament, kansliet vid Europeiskt centrum för parlamentarisk forskning och dokumentation (CERPD) och Europarådets parlamentariska församling (PACE).
24Med övriga menas ECPRD Summary Reports, Riksdagens arvodesnämnd med flera.
38
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Utredningstjänsten tog under 2022 emot 1 349 uppdrag. Det kan jämföras med 1 634 uppdrag 2021 och 1 669 uppdrag 2020.
Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med god kvalitet. En övervägande del av utredningstjänstens utredningar (88 procent) levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat (jämfört med 88 procent 2020 och 91 procent 2021). I de fall förvaltningen inte kan leverera i tid beror det ibland på att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram sett till uppdragets omfattning. En annan orsak är att förvaltningen inte fått statistiska underlag eller andra underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare.
Riksdagsbiblioteket
På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör Riksdagsbiblioteket informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Riksdagsbiblioteket ger alla med arbetsplats i riksdagens lokaler tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, Nyhetsportalen, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Ett av Riksdagsbibliotekets uppdrag är att utbilda ledamöter och förvaltningens medarbetare i att använda bibliotekets tjänster.
Antalet uppdrag som gällde informationssökningar var färre under 2022 än de senaste åren. Det är dock vanligt med en nedgång de år det är val. En jämförelse med föregående valår, 2018, visar på ungefär samma mängd uppdrag från riksdagens utredningstjänst, men däremot färre uppdrag från utskottskanslierna och riksdagens internationella kansli, vilket har att göra med de senaste årens färre resor. Antalet uppdrag från riksdagens internationella kansli har dock ökat jämfört med 2020 och 2021.
Andelen ledamöter som använde tjänsten Nyhetsportalen har gått ned sedan tidigare år men var fortsatt hög; ungefär 76 procent av ledamöterna hade aktiverat en bevakningsprofil 2022 (79 procent 2021, 80 procent 2020). Det kan förklaras med att en ny riksdag har tillträtt med en stor andel nya ledamöter.
Antalet nyhetsbevakningsuppdrag har ökat med cirka 90 procent under 2022 jämfört med 2021 (139 uppdrag 2021, 99 uppdrag 2020). Ökningen förklaras förmodligen av att det nyligen genomförda valet och regeringsskiftet inneburit en stor omsättning av både ledamöter och anställda på partikanslierna – därav har efterfrågan ökat.
Det har hållits fler kurser för ledamöter, partikanslier och anställda i förvaltningen 2022 än 2021, och det totala antalet deltagare var något fler 2022. Under året har 38 utbildningstillfällen genomförts med totalt 92 deltagare. Det har under året varit en successiv övergång från distansutbildningar till kurser på plats.
39
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 20 Antal uppdrag – informationssökningar
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Uppdrag | 151 | 189 | 241 |
Intranätet
Intranätet ska vara ett effektivt arbetsverktyg för ledamöter, partikanslier, chefer och medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Intranätet tillhandahåller tjänster, nyheter och innehåll som anpassas för olika målgrupper.
Intranätet har fungerat stabilt under året. Under våren publicerades ingången Valet 2022 på Intranätet. Ingången Valet 2022 innehöll samlad information till ledamöter, anställda vid partikanslier och medarbetare i Riksdagsförvaltningen inför, under och efter valet. Totalt hade valingången 8 781 sidvisningar. Sju filmer som beskriver regelverket för ersättningar har publicerats på Intranätet, med målet att på ett enklare sätt redogöra för villkoren för ersättningar för ledamöter. Filmerna ska även vara ett stöd för en ny ledamot som påbörjar sitt riksdagsuppdrag.
I september ändrade förvaltningen så att Intranätets startsida visas när användaren öppnar sin webbläsare i riksdagens datorer (i stället för startsidan för riksdagen.se). Ändringen genomfördes för att göra det enklare att hitta till information och tjänster på Intranätet. På Intranätet har även Vem gör vad utvecklats, och det nu är lättare att komma direkt till en sammanställning av personer inom en enhet, ett kansli eller ett parti. En annan utvecklingsinsats rör kammarkansliets utskick till användare i riksdagen, som informerar om sammanträdesplanen i kammaren och eventuella ändringar i schemat. Ändringen innebär att det nu är enklare att se vilken dag som informationen i utskicket gäller.
Årets enkätundersökning som gick ut till användarna visade att Intranätet på det stora hela fungerar bra och används av alla målgrupper. Synpunkter som lämnats rör främst träffsäkerheten i sökfunktionen.
Antalet besök på Intranätet ökade med 22 procent jämfört med 2021 och 35 procent jämfört med 2020 (493 297 besök 2022, 405 581 besök 2021 och
366678 besök 2020). Ledamöternas användning ökade under året med 43 procent, partikansliernas användning med 52 procent och Riksdagsförvaltningens med 13 procent jämfört med 2021. Intranätet har haft ett snitt på 41 108 besök i månaden, vilket är en ökning med 21 procent jämfört med 2021 (34 000 besök). Bedömningen är att ökningen till stor del beror på att Intranätet blev startsida under året.
Cirka 18 procent av besöken har skett via smarttelefon eller pekplatta.
Arbetsverktygen digitala mötestjänsten och kammarappen
Kammarappen har fungerat stabilt under året med några få incidenter av mindre slag. Även arbetsverktyget digitala mötestjänsten har fungerat stabilt.
40
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Servicecenter
Beställningar, felanmälningar och förfrågningar från ledamöter, partikanslier och anställda lämnas till förvaltningens servicecenter.
Antalet inkomna fastighetsärenden ökade jämfört med föregående år, vilket kan förklaras med effekter av valet och inflyttningen i ledamotshuset. Under 2022 inkom det 4 467 fastighetsrelaterade ärenden, vilket kan jämföras med 2 987 ärenden föregående år.
Noterbart är också att antalet ärenden som kommer in via digitala servicecentret har ökat avsevärt jämfört med föregående år, i enlighet med förvaltningens målsättning.
Den 10 januari 2022 tog servicecenter över hanteringen av parlamentariska dokument från kammarkansliet för en mer samlad service. Under året har det även genomförts akustikdämpande åtgärder i servicecenters lokal för att förbättra den dagliga arbetsmiljön.
Utvecklingsarbete inom uppdragsområde B
Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2022. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.
Strategi: Utveckla ett väl anpassat säkerhets- och verksamhetsskydd i relation till skyddsvärden, hot och sårbarheter
Under året har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om ändringar i säkerhetsföreskriften, och riksdagsdirektören har fattat beslut om tilllägg och ändringar i flera instruktioner inom informationssäkerhets- och säkerhetsskyddsområdet.
Förvaltningen har anpassat sina processer och rutiner efter de nya bestämmelserna och tagit fram en ny säkerhetsskyddsanalys för förvaltningens verksamhet. Säkerhetsskyddsanalysen kommer att ligga till grund för en revidering av förvaltningens säkerhetsskyddsplaner. Kraven på processer, dokumentation och skyddsåtgärder i Riksdagsförvaltningens it-miljö har också uppdaterats och anpassats till det nya regelverket.
Parallellt med detta arbete har en rad åtgärder vidtagits för att stärka säkerhetsskyddet. Det handlar om allt från utbildningar och metodstöd till utveckling av särskilda it-miljöer och anpassning av lokaler.
Förvaltningen har också tagit fram en process inför beslut om upphandling eller avrop av systemstöd levererade som molntjänst.
Arbetet med att inrätta meddelandecentralen har delvis slutförts. Under 2023 kommer ytterligare stödfunktioner och rutiner att införas.
41
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Strategi: Integrera säkerhetsarbetet i alla delar av verksamheten
Arbetet med att integrera säkerhetsarbetet i hela Riksdagsförvaltningens verksamhet fortsätter. Det hålls regelbundet utbildningar inom till exempel säkerhetsskydd, informationssäkerhet, personsäkerhet och brandskydd. Utbildningsverksamheten blev särskilt intensiv i samband med valet, då nya ledamöter introducerades till riksdagen. En särskild satsning har också gjorts för Riksdagsförvaltningens konsulter.
Under året har beslut fattats om en brandskyddspolicy, en instruktion om systematiskt brandskyddsarbete och en riktlinje för brandskyddsutbildning och övning. Arbetet med utrymningsövningar, som pausades med anledning av covid-19-pandemin, har återupptagits under året. Även andra övningar har genomförts, till exempel inom bevakningsorganistaionen.
Säkerhetsperspektivet är också en viktig del exempelvis i fastighetsprojekt, vid utveckling av it-system, i upphandlingar och avtalsfrågor, inför konferenser och evenemang, vilket bland annat har tydliggjorts när särskilda säkerhetsskyddsbedömningar tagits fram enligt den nya lagstiftningen.
Strategi: Skapa en enhetlig och samordnad service i dialog med ledamöter och partikanslier
En förvaltningsform för digitala möteslösningar har etablerats. Tjänsterna inom digitalt servicecenter fortsätter att utvecklas och under året har vissa justeringar gjorts av tidigare levererade tjänster. Det fortsatta arbetet bedrivs inom ramen för den löpande verksamheten.
Strategi: Utveckla ett flexibelt och lättillgängligt administrativt stöd med hjälp av digitalisering
Förvaltningen har inventerat behoven av digital signering och hur dessa ska prioriteras. Förvaltningsarbetet startade under hösten 2022 och kräver även prioritering från verksamheten.
Projektet Samordning av service har levererats i enlighet med projektplanen, i form av ett förbättrat it-stöd för hanteringen av förändringar som gäller ledamöter. Projektet har i huvudssak baserats på fastighetssystemet, ärendehanteringssystemet, Riksdagsförvaltningens integrationsramverk, integrationer mot systemen Pops och Nix, vidareutveckling av lösningen Ledighetsansökan (Sharepoint) samt en nyutvecklad applikation för partikansliernas tilldelning av arbetsplatser och övernattningsbostäder. Det nya it-stödet togs i bruk före valet, enligt plan.
Strategi: Utveckla kommunikationen genom att tillhandahålla målgruppsanpassad information i relevanta kanaler
Det planerade projekt som skulle utveckla Intranätet så att tillgängligheten till digitala tjänster från dator, mobil och pekplatta effektiviseras har fått stå tillbaka vid prioritering av utvecklingsarbetet i förvaltningen. Förvaltningen bedömde att strategin inte kunde förverkligas under 2022.
42
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Övrigt
Översyn av riksdagsledamöters rätt till ersättning. Omhändertagandet av resultatet av utredningen Översyn av vissa frågor rörande riksdagsledamöters rätt till ersättning har genomförts enligt plan. Den 1 juli trädde lagändringarna och Riksdagsstyrelsens nya föreskrifter till lagen i kraft. Arbetet med att uppdatera information på Intranätet och riksdagen.se utifrån de nya reglerna är slutfört. Förvaltningen har infört en ordning för prövning av ansökan om övernattningsbostad enligt regeländringarna.
Riksdagsvalet 2022. Ett val till riksdagen innebär att Riksdagsförvaltningens normala arbetsuppgifter ökar markant i omfattning. Aktiviteterna ska dess - utom utföras under en begränsad tid samtidigt med aktiviteter som endast utförs i samband med ett val. Till stöd för arbetet med att förbereda riksdagsvalet tillsatte riksdagsdirektören våren 2021 en särskild samordningsfunktion, valsamordningen. De flesta arbetsuppgifterna med anknytning till valet beslutades och utfördes i ordinarie linjeorganisation. Valsamordningens uppgift var att samordna och ha en överblick över de arbetsuppgifter där samverkan över organisatoriska gränser behövdes.
På våren genomfördes ett stormöte för alla medarbetare där bland annat olika scenarier beroende på utgången av valet och säkerhetsfrågor togs upp. Ytterligare ett stormöte hölls direkt efter valet. Samtliga anställda i Riksdagsförvaltningen bjöds också in till en valskola inför valet.
I valsamordningens uppdrag ingick att samordna kommunikationen med nya och avgående riksdagsledamöter och ta fram ett introduktionsprogram för de nya ledamöterna. Utskicket till den nyvalda riksdagen efter riksdagsvalet 2022 gjordes för första gången helt digitalt. Det innebar att ledamöterna fick information om bland annat kammarens första sammanträde betydligt fortare än om informationen som tidigare skulle sänts med posten.
För att förvaltningen ska veta hur de nya ledamöterna uppfattade introduktionen fick ledamöterna besvara en enkät om förvaltningens stöd och service i samband med starten av ledamotsuppdraget. Betyget är över lag gott. Bland annat ses det digitala stödet som ett mycket bra hjälpmedel medan man ser en del förbättringspotential när det gäller möbleringen och städningen i övernattningsbostäderna.
Coronakommitténs betänkande. Riksdagsförvaltningen har följt upp Coronakommitténs betänkande i de delar som rör förvaltningens stöd och resultatet har beaktats i arbetet med verksamhetsplanen för 2023.
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funktion, arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. All kommunikation ska vara målgruppsanpassad.
43
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Målbild 2022
Kommunikationen om demokrati och riksdagens arbete är tillförlitlig, lättillgänglig och mottagaranpassad.
Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Förvaltningens digitala kommunikation är relevant och målgruppsanpassad.
Innehållet i den digitala kommunikationen utgår från händelser i riksdagen. Debatterna i kammaren kan följas via webb-tv, och aktuell information om riksdagens arbete och beslut publiceras löpande. Antalet besök på webbplatsen riksdagen.se ökade med cirka 6 miljoner under 2022, och intresset var särskilt märkbart i samband med valet i september. Även på riksdagens öppna data ökade besöken, liksom antalet följare i sociala medier. Under 2022 påbörjade förvaltningen en långsiktig satsning för att göra de dokument som är publicerade på riksdagens externa webbplatser tillgängliga för alla.
•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt, och verksamheten håller hög kvalitet.
Under årets två första månader var det endast möjligt att boka in digitala studiebesök. När pandemirestriktionerna upphävdes var intresset för fysiska riksdagsbesök mycket stort. Bokningsgraden för Demokrativerkstaden var 88 procent under året och för studiebesök för gymnasiet 92 procent. För visningar av Riksdagshuset var bokningsgraden 87 procent. Utvärderingar visar att närmare 90 procent av lärarna anser att elevernas kunskaper har ökat i mycket hög eller i hög grad efter besöket. När det gäller elevernas intresse för riksdagens arbete anser nästan 86 procent att intresset ökat i mycket hög eller i hög grad.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet samt är tillgängliga för fler via digitala verktyg.
Under 2022 arrangerade Riksdagsförvaltningen tre utbildningar för lärare och lärarstudenter som undervisar i samhällskunskap, och för första gången sedan 2019 genomfördes även en tvådagarsutbildning i riksdagskunskap. Av de lärare som deltog tyckte 95 procent att kurserna var bra eller mycket bra. Kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier har hållits digitalt vid fyra tillfällen och i fysisk form vid ett tillfälle. Dessutom hölls en kurs för forskare och doktorander. En ny tjänst infördes under 2022 som innebär att man kan boka träff med en eller två bibliotekarier för handledning eller mindre utbildningsinsatser, antingen på distans eller på plats i biblioteket.
44
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning
Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Projektet för att slå samman dagens fyra webbplatser till en ny integrerad webbplats går vidare, bland annat har en ny teknisk plattform etablerats. Projektet har drabbats av en viss försening eftersom arbete med att skapa en särskild webbplats för den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet i EU 2023 har pågått parallellt. Uppgraderingen av mediehanteringssystemet avslutades under 2022, och det nya systemet är nu i full drift. Ett projekt för att utveckla en ny besöksverksamhet för årskurs 7–9 har startat. Syftet är att ersätta nuvarande Demokrativerkstaden. Det fyra år långa demokratifirandet avslutades under året och arbetet med det nya temat Sverige 500 år har inletts. Erfarenheterna från demokratijubileet kommer att vara värdefulla i det fortsatta arbetet med att utveckla mötesplatser för kunskapsspridning och dialog med medborgarna.
Tabell 21 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C
Belopp anges i tkr
| Uppdragsområde C | 2022 | 2021 | 2020 |
| Intäkter av anslag | 70 508 | 70 758 | 66 880 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 356 | 319 | 279 |
| Summa intäkter | 70 864 | 71 077 | 67 159 |
| Kostnader | –70 864 | –71 077 | –67 159 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | 2 974 | 52 | 1 628 |
| Transfereringar | –2 974 | –52 | –1 628 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
Fördelningen inom uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Transfereringarna (resebidrag) har ökat då besök från skolor återigen har kunnat göras i större omfattning.
Riksdagens webbplats, riksdagen.se
Riksdagens webbplats, riksdagen.se, är navet för riksdagens externa kommunikation och digitala tjänster och huvudkanalen för förvaltningens kommunikation med allmänheten. Webbplatsen är också ett stöd för riksdagens ledamöter, partikanslier och tjänstemän. För grundskolor och gymnasier är den grunden till studiematerial om riksdagen och Sveriges demokratiska system.
45
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Under 2022 hade riksdagen.se nästan 26,4 miljoner besök, vilket är en ökning med 6 miljoner besök i jämförelse med 2021 och över 11 miljoner i jämförelse med valåret 2018. Enbart under valmånaden september hade webbplatsen 3,5 miljoner besök, vilket är nästan 70 procent fler än samma månad 2021.
Under ett valår finns en tydlig efterfrågan på en annan typ av innehåll än ett ordinarie riksdagsår. I samband med valet och direkt efter var det framför allt information kopplad till riksdagsvalet och regeringsbildningen som användarna var mest intresserade av, liksom information om ledamöterna. Det var först i oktober som lagarna, med brottsbalken och skollagen i topp, åter blev de mest använda sidorna på webbplatsen.
Den särskilda kampanjsidan för riksdagsvalet 2022 var framgångsrik. Dagen efter valdagen hade webbplatsen närmare 400 000 besök och nästan hälften av besökarna den dagen använde kampanjsidan.
Under året har det pågått ett omfattande arbete med att modernisera tekniken för riksdagens webb-tv, som är den tredje mest använda digitala tjänsten på riksdagen.se. Direktsändningarna har nu bättre kvalitet och videor publiceras i det öppna webb-tv-arkivet direkt efter att ett sammanträde avslutats. Ti- digare kunde det ta upp till flera timmar.
Under 2022 påbörjade förvaltningen en långsiktig satsning för att göra riksdagens dokument tillgängliga för alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller ej. Syftet är att anpassa webbplatsen till lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service och EU:s webbtillgänglighetsdirektiv. De digitala trycksaker som är riktade till utbildningsväsendet och som används frekvent i samband med riksdagsvalet har justerats och följer nu de rättsliga krav som finns.
Tabell 22 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal besök på riksdagen.se | 26 396 728 | 20 345 359 | 17 486 791 |
Riksdagens öppna data
Genom riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, kan alla som vill fritt använda innehållet i riksdagens databaser. Utvecklare, journalister, forskare och andra intresserade kan bygga egna tjänster och ta fram statistik. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om riksdagens beslutsprocess, såväl det historiska arkivet som det aktuella. Kammarappen får också all information om kammarens planering och ärenden via öppna data.
Under 2022 har stora delar av riksdagens öppna data byggts om för att bättre hantera data från Riksdagsförvaltningens mediehanteringssystem, det system som levererar direktsänd video och publicerar video till webb-tv-arki- vet på riksdagens webbplats. Öppna data har också anpassats för att kunna publicera utskottens och EU-nämndens kallelser och föredragningslistor även efter att de fått nytt it-stöd.
46
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Inför riksdagsvalet gjordes ett antal satsningar på att dels fasa ut föråldrad teknik, dels förbättra tillgängligheten generellt så att fler kan använda tjänsterna och funktionerna.
Under 2022 hade riksdagens öppna data mer än 5,3 miljoner besök, vilket betyder att användningen av öppna data fortsätter att öka.
Tabell 23 Antal besök på webbplatsen riksdagens öppna data, data.riksdagen.se
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal besök på data.riksdagen.se | 5 315 274 | 4 924 332 | 4 341 042 |
Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Riksdagsförvaltningen informerar om EU på flera sätt och webbplatsen Sveriges riksdags EU-information, eu.riksdagen.se, är ett sätt. Innehållet på webbplatsen är relativt tidlöst och ska informera om EU och riksdagens arbete med EU. Målgruppen är alla med rösträtt i Sverige.
Under 2022 hade eu.riksdagen.se 432 034 besök, vilket var ungefär lika många som året före. Webbplatsens innehåll har uppdaterats löpande. Texterna har gåtts igenom och förberetts inför att EU-webbplatsen ska integreras i riksdagen.se.
Tabell 24 Antal besök på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information, eu.riksdagen.se
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal besök på eu.riksdagen.se | 432 034 | 435 670 | 522 684 |
Webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum
Webbplatsen för riksdagens demokratijubileum, firademokratin.riksdagen.se, lanserades i december 2018. Där finns allt material som rör jubileet såsom fördjupande texter, filmer, material till skolor, en tidslinje om demokratins utveckling, en antologi för nedladdning, virtuella utställningar som bygger på utforskande interaktivitet, dramatiserade berättelser och upplevelser med ljud och bild samt en kalender med de aktiviteter som genomförts.
Under året har nytt material från olika evenemang som demokratijubileet anordnat lagts till, exempelvis information om den staty som invigdes på Riksplan i juni. Webbplatsen har under året avvecklats i takt med att jubileets aktiviteter minskat och avslutats. I samma takt har även besökssiffrorna minskat, vilket är en naturlig effekt av mindre aktivitet och färre uppdateringar på sidan.
Tabell 25 Antal besök på webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum, firademokratin.riksdagen.se
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal besök på | |||
| firademokratin.riksdagen.se | 197 467 | 235 161 | 181 600 |
47
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Sociala medier
Riksdagsförvaltningen använder sociala medier för att främja kunskapen om riksdagen, riksdagens arbete och EU. Sveriges riksdag finns på Twitter, Youtube, Instagram och Linkedin.
Twitter. Riksdagsförvaltningen informerar om aktuella händelser och beslut på Twitter löpande och i princip dagligen. Under året har antalet följare ökat markant, med drygt 20 000 följare till nästan 68 000. Det är en mer än dubbelt så stor ökning som förra året. En förklaring är att intresset för riksdagens verksamhet ökade i samband med valet.
Youtube. På Youtube publiceras aktuella och pedagogiska filmer om riksdagens arbete. Demokratijubileets festföreställning lades ut i en förkortad version, och en satsning på film om valet och regeringsbildningen gjordes under året, vilket gav mycket trafik till kanalen. Antalet prenumeranter i kanalen ökade med 41 procent till nuvarande 3 220.
Instagram. Instagram är ett sätt för förvaltningen att visa upp riksdagens verksamhet i bild och film. Förvaltningen har under året fortsatt att publicera innehåll och provat nya sätt att nå följare och intresserade genom att internlänka inlägg via Instagram stories. Det har gett god effekt och antalet följare är nu
16264, vilket är en ökning med drygt 140 procent. De flesta började följa riksdagens konto i samband med valet.
Linkedin. Syftet med närvaron på Linkedin är att marknadsföra förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom att lyfta fram händelser i riksdagen ur ett medarbetarperspektiv. Kontot har under året haft en stadig tillströmning av följare. Vid årsskiftet var antalet följare nästan 22 500, vilket är en ökning med cirka 18 procent sedan 2021.
Marknadsföring i sociala medier. Som ett led i arbetet med att öka kunskapen om riksdagens arbete och nå fler målgrupper har förvaltningen annonserat digitalt i samband med större händelser. Under 2022 annonserade förvaltningen digitalt vid fem tillfällen: i samband med Kulturnatten, Europadagen, riksdagsvalet (två annonstillfällen) och EU-ordförandeskapet.
Tabell 26 Antal följare och prenumeranter i sociala medier
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| 67 757 | 46 101 | 38 031 | |
| Youtube | 3 220 | 2 280 | 1 400 |
| 16 264 | 6 613 | 3 053 | |
| 22 485 | 19 051 | 15 085 |
Trycksaker, digitala produktioner, bild och film
Allt tryckt och digitalt material som tas fram av Riksdagsförvaltningen följer Sveriges riksdags grafiska profil och visuella identitet. En konsekvent användning leder till igenkänning och gör Sveriges riksdag tydlig som avsändare.
48
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Under 2022 har särskilda grafiska manér tagits fram för riksdagens del av ordförandeskapet i EU 2023, för valet och för riksmötets öppnande. Formgivning har också utförts i samband med de avslutande delarna av demokratijubileet och det inledande arbetet med 500-årsfirandet 2023.
Trycksaker och annat formgivet material tagits fram löpande, bland annat i samband med talmannens vår- och höstmiddagar och riksdagens övriga evenemang samt vid internationella besök, resor, seminarier och konferenser. Studiematerial har formgetts och producerats, och efter valet har broschyrer och annat material uppdaterats.
De tryckta broschyrer som beskriver riksdagen på svenska, engelska och lättläst svenska har uppdaterats och tillgänglighetssäkrats. Huvudbroschyren Så fungerar riksdagen finns även i de tillgänglighetsanpassade formaten Daisy och punktskrift. Även EU på 10 minuter och ledamotsförteckningen har uppdaterats. Ett tryckt julkort och en julfilm har tagits fram liksom nya gåvor till gåvoshoppen.
Många användare har utnyttjat den nya tjänsten Trycksaksmallar för att via Intranätet ta fram trycksaker som följer riksdagens grafiska profil. Sedan lanseringen i oktober 2021 har mer än 800 beställningar gjorts.
För att spegla riksdagens arbete visuellt har 122 fotograferingar gjorts under året inom kategorierna nyhetsbilder, verksamhetsbilder, arkitektur- och konstbilder samt genre- och idébilder. Sammantaget har drygt 2 000 nytagna bilder arkiverats i Bildbanken. Fotografierna används på de externa och interna webbplatserna, i sociala medier och i tryckt material. Fotografier används också som fotogåva vid så kallade högnivåbesök.
Arbetet med film är en del i Riksdagsförvaltningens satsning på att utveckla kommunikationen genom att levandegöra riksdagens arbete, roll och funktion. Under året har bland annat filmer med riksdagsdirektören producerats för internkommunikation. För externa målgrupper har animerade filmer om hur ett riksdagsval fungerar tagits fram.
Riksdagsinformation
Riksdagsinformation besvarar faktafrågor om riksdagen och EU via e-post, telefon och Twitter. Kanalen nås både genom ett 020-nummer och en särskild e-postadress dit privatpersoner, medier, företag, organisationer med flera kan vända sig med frågor.
Syftet med kanalen är att erbjuda en möjlighet till direktkontakt via telefon och e-post och möta behovet av individuella svar på faktafrågor om riksdagen och EU. Kanalen kan också ge målgrupperna vägledning till innehåll och tjänster i riksdagens externa digitala kanaler.
I samband med större händelser, såsom riksdagsvalet och kriget i Ukraina, ökar antalet frågor till funktionen, men sammantaget låg antalet frågor på en stabil nivå under 2022 och ungefär i linje med tidigare år.
49
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 27 Antal förfrågningar till riksdagsinformation
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Telefonförfrågningar 020-349 000 | 2 671 | 2 688 | 2 492 |
| E-postfrågor (inkl. brev) | 4 884 | 4 745 | 4 646 |
| Totalt | 7 555 | 7 433 | 7 138 |
Riksdagens pressackreditering
Journalister, fotografer och tekniker kan ansöka om pressackreditering till riksdagen för att kunna arbeta på egen hand i riksdagens lokaler.
Under 2022 inkom totalt 921 ansökningar om pressackreditering för en period från en enstaka dag upp till maximalt två år. I likhet med tidigare år beviljades de allra flesta ansökningarna. Vid årsskiftet hade cirka 670 personer en giltig pressackreditering.
Tabell 28 Riksdagens pressackreditering
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Ansökningar | 921 | 696 | 602 |
| Avslag | 33 | 22 | 17 |
| Återkallelse | 27 | 22 | 7 |
| Överklaganden | 3 | 2 | 1 |
| Personer (ca) som har giltig | |||
| pressackreditering den 31 december | 670 | 590 | 520 |
Tv-produktion
Riksdagsförvaltningen producerar tv- och webbsändningar från kammaren och från arrangemang i riksdagen. Antalet sändningstimmar varierar från år till år beroende på den politiska aktiviteten. Mängden sändningstimmar 2022 har minskat något jämfört med föregående år, vilket beror på att det var valår och att regeringsbildningen tog tid. I och med det blev antalet sändningstimmar färre i september och oktober än de år då det inte är val. Produktionen har fungerat väl under perioden. Produktioner från offentliga utfrågningar har huvudsakligen genomförts med ledamöter och personal på plats i riksdagshuset. Något fler produktioner än föregående år har genomförts från presscenter i samband med valet. Inga sändningsavbrott har noterats under året.
Tabell 29 Antal sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Plenisalen | 639 | 730 | 553 |
| Förstakammarsalen | 51 | 89 | 30 |
| Andrakammarsalen | 36 | 19 | 39 |
| Skandiasalen | 20 | 9 | 20 |
| Presscenter | 7 | 3 | 2 |
| Totalt | 753 | 850 | 644 |
50
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Riksdagsbibliotekets service till allmänheten
Riksdagsbiblioteket är öppet för allmänheten. Biblioteket ger allmänheten tillgång till riksdagens samlade dokument och är nationellt depåbibliotek för FN- och EU-material. Biblioteket har, utöver riksdagsdokument, i huvudsak samlingar inom samhällsvetenskap och juridik.
Riksdagsbiblioteket har under 2022 återgått till ordinarie öppettider igen efter pandemiåren då biblioteket periodvis var helt stängt och i övrigt hade begränsade öppettider. Totalt har Riksdagsbiblioteket nu öppet 37 timmar i veckan. Under 2022 hade Riksdagsbiblioteket öppet mellan den 10 januari och den 22 juni samt från den 15 augusti till den 22 december. Under året hade Riksdagsbiblioteket 21 790 besökare.
Biblioteksvisningarna för externa målgrupper har också återupptagits under 2022. Sammanlagt ordnades nio visningar för totalt 206 personer.
Kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier har hållits i digital form vid fyra tillfällen för sammanlagt 34 deltagare. I fysisk form har kursen hållits vid ett tillfälle med 9 deltagare. Dessutom hölls en kurs för forskare och doktorander med 4 deltagare.
En ny tjänst kallad Boka en bibliotekarie infördes under 2022. Tjänsten innebär att man som individ eller grupp har möjlighet att boka träff med en eller två bibliotekarier för handledning eller mindre utbildningsinsatser. Handledningen i boka en bibliotekarie kan ske digitalt eller på plats i biblioteket.
Riksdagsbiblioteket har under hela året tagit emot frågor via telefon och e-post.
Tabell 30 Antal fysiska besök i Riksdagsbiblioteket
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Fysiska besök | 21 790 | 11 468 | 13 383 |
Tabell 31 Antal förfrågningar till Riksdagsbibliotekets svarsservice
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Telefonförfrågningar | 867 | 903 | 864 |
| E-postförfrågningar | 2 169 | 2 396 | 3 008 |
| Totalt | 3 036 | 3 299 | 3 872 |
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Riksdagsförvaltningens skolverksamhet ska främja kunskaperna om riksdagen och riksdagens arbete. Förvaltningen erbjuder flera aktiviteter som vänder sig till landets skolelever och lärare.
På grund av pandemirestriktioner var det under januari och februari endast möjligt att boka in digitala studiebesök. När restriktionerna upphävdes var intresset för fysiska riksdagsbesök mycket stort. Under 2022 var bokningsgraden för Demokrativerkstaden 88 procent och för studiebesök för gymnasiet 92
51
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| procent. För visningar av Riksdagshuset var bokningsgraden 87 procent. En- | |
| ligt utvärderingarna anser 89,3 procent av lärarna att elevernas kunskaper har | |
| ökat i mycket hög eller i hög grad efter besöket. När det kommer till elevernas | |
| intresse för riksdagens arbete anser 85,8 procent att intresset ökat i mycket hög | |
| eller i hög grad efter besöket. | |
| För gymnasieklasser är det möjligt att söka resebidrag från riksdagen. Syf- | |
| tet är att skolor med långa och dyra resor till Stockholm ska få tillfälle att göra | |
| studiebesök i riksdagen. Under 2022 kom det in 172 ansökningar. Det är 43 | |
| färre än 2019 och 18 färre än 2018.25 Av dessa ansökningar beviljades 157, | |
| vilket är 27 färre jämfört med 2019 och 19 färre än 2018. | |
| Under 2022 arrangerade Riksdagsförvaltningen tre utbildningar för lärare | |
| och lärarstudenter som undervisar i samhällskunskap. Temat för vårens fort- | |
| bildningsdag var riksdagsvalet 2022 medan höstens fortbildning handlade om | |
| EU och riksdagen. För första gången sedan 2019 genomfördes även en tvåda- | |
| garsutbildning i riksdagskunskap. Programmets fokus var riksdagens fem upp- | |
| gifter och förhållandet mellan riksdagen och regeringen när lagar stiftas. Ut- | |
| värderingarna visade att 95 procent av lärarna ansåg att utbildningarna var | |
| mycket bra eller bra (90 procent 2021 och 84 procent 2020). Vidare angav 89 | |
| procent av lärarna att det var mycket troligt eller troligt att innehållet kunde | |
| användas i den egna undervisningen (90 procent 2021 och 68 procent 2020). | |
| Riksdagsförvaltningen erbjuder olika former av pedagogiskt material som | |
| handlar om demokrati och riksdagens uppgifter och roll i samhället. Materialet | |
| kan beställas i tryckt form eller laddas ned från riksdagens webbplats. Inför ett | |
| riksdagsval ökar intresset för riksdagens arbete och under 2022 beställdes | |
| 269 519 studiehäften som skickades ut till skolorna, varav 246 000 under pe- | |
| rioden maj–september (se även 3.1 Kammare och utskott, avsnittet Riksdags- | |
| trycket). Året dessförinnan beställdes 19 160 exemplar. Antalet nedladdningar | |
| 2022 var 135 051, vilket kan jämföras med 2021 då studiematerialet laddades | |
| ned 130 000 gånger. |
25Eftersom Riksdagshuset var stängt för fysiska besök under pandemiåren 2020–2021 jämförs antalet ansökningar med åren dessförinnan.
52
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
Tabell 32 Besök i riksdagen, antal personer
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Ledamotsgrupper och grupper som | |||
| partikanslierna tar emot | 13 999 | 27 | 1 978 |
| Gruppvisningar26 | 22 963 | – | 3 622 |
| Extravisningar27 | 2 197 | 388 | 366 |
| Skolvisningar28 | 17 996 | – | 5 652 |
| Digitalt studiebesök29 | 583 | 4 539 | 1 054 |
| Digitalt möte med en av talmännen30 | – | 838 | – |
| Totalt | 57 738 | 5 792 | 12 672 |
Demokratijubileet
Från 2018 till och med 2022 har riksdagen uppmärksammat att det har gått 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. En parlamentarisk kommitté beslutade om vilka aktiviteter som Riksdagsförvaltningen skulle genomföra under åren.
Festföreställningen Fira demokratin – 100 år! inledde 2022. Den spelades inför publik på Annexet i Stockholm och sändes i SVT 1 samma dag. Föreställningen skildrade demokratins framväxt via musik, dans och sångnummer. Tv-sändningen inleddes med ett samtal mellan talman Andreas Norlén, statsvetare Katarina Barrling och festföreställningens regissör Linus Fellbom.
En skolturné där ledamöter besökte skolor (gymnasiet och årskurs 9) i sina valkretsar genomfördes under tre veckor i januari–februari. Syftet var att tala om demokratins genombrott, dagens utmaningar och uppdraget som riksdagsledamot.
Den nationella utställningen Fira demokratin! var på turné till samtliga län och länsmuseer och avslutade turnén på Östergötlands museum. En mindre utställning visades i foajén till Riksdagsbiblioteket med inlånade föremål från släktingar till de fem första kvinnorna i riksdagen.
Två nya konstverk som hyllar de fem första kvinnorna i riksdagen avtäcktes under året. Målningen De fem första av Anna Bjerger avtäcktes under våren. Tavlan placerades i Trapphallen. Ett seminarium om de fem första kvinnorna och deras gärning genomfördes vid invigningen.
Det offentliga konstverket statyn Kom som du är! av Astrid Göransson är placerat på Riksplan. Till invigningen i mitten av juni bjöds samtliga ledamöter, partikanslianställda och anställda i Riksdagsförvaltningen. Musik och sång framfördes vid invigningen. Dagen inleddes med seminariet Demokratins minnesallé om de kvinnliga pionjärerna och konstverket samt om minnesmärken och demokrati.
26Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.
27Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.
28Avser bokade fysiska besök av gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).
29Avser bokade digitala möten för gymnasie- och högstadieklasser. Namnet på besöksformen är ändrat sedan 2021. Tidigare benämndes den digitala möten med skolkommunikatörer.
30Besöksform som användes under 2021.
53
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Se även 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnittet Webbplatsen Sveriges riks- | |
| dags demokratijubileum. | |
| Riksdagens evenemang | |
| Kulturnatten. Kulturnatt Stockholm är ett samarbete mellan Stockholms stad | |
| och Stockholms kulturliv och är ett tillfälle för aktörer i staden att nå ut till ny | |
| publik. Under Kulturnatten i april 2022 genomfördes tre olika tematiska vis- | |
| ningar i riksdagshusen: Riksdagens hjärta där besökarna fick se nyckelplatser | |
| för riksdagsarbetet, en visning om konsten i riksdagen och en dramatiserad | |
| visning om när Sverige blev en demokrati för 100 år sedan. Totalt deltog cirka | |
| 1 500 besökare i visningarna under Kulturnatten. | |
| Riksdagsbiblioteket gästades av cirka 900 besökare under kvällen. De bjöds | |
| bland annat på ett seminarieprogram med sex seminarier som på olika sätt knöt | |
| an till demokratijubileet, riksdagen och den svenska parlamentarismen. | |
| Talmansresor. De traditionsenliga resor som talmanspresidiet genomför i lä- | |
| nen hade 2019–2022 demokratijubileet som tema. Under länsresorna träffar | |
| talmännen länsstyrelsen och deltar på platsbesök utifrån ett tema som ramar in | |
| resorna under hela mandatperioden. Resorna inleddes i Umeå mars 2019 och | |
| avslutades i Norrköping i maj 2022. | |
| Tanken med att besöka olika platser i Sverige är att stärka känslan av närhet | |
| till riksdagen och talmannen genom att visa öppenhet och prestigelöshet. Syf- | |
| tet med att fokusera på demokratifrågor är att riksdagen ska vara en självklar | |
| aktör i samhällsdebatten om demokrati. | |
| Under länsbesöken invigdes riksdagens vandringsutställning Fira demo- | |
| kratin! på de lokala länsmuseerna. Under resorna besökte talmannen eller nå- | |
| gon av de vice talmännen också en gymnasieskola och ett lokalt lärosäte för | |
| att medverka i samtal om demokrati. Under mandatperioden besöktes samtliga | |
| län vid totalt 24 resor. | |
| Riksdagens övriga evenemang. Utöver de årliga evenemangen, som riksmö- | |
| tets öppnande, talmannens vår- och höstmiddag samt personal- och ledamots- | |
| evenemang, genomfördes även en prisceremoni för vinnarna i riksdagens upp- | |
| satstävling och två dagar av guidade visningar i det nyrenoverade ledamots- | |
| huset. | |
| Utvecklingsarbete inom uppdragsområde C | |
| Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhets- | |
| planen för 2022. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvalt- | |
| ningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– | |
| 2022. |
54
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Strategi: Utveckla den digitala kommunikationen så att fler får kunskap och information om riksdagens funktion och beslut
Under 2022 har etapp 2 av 3 i arbetet med att uppgradera tekniken och slå samman dagens fyra webbplatser till en ny integrerad webbplats genomförts. Under etapp 2 har en ny teknisk plattform etablerats. Sidtyper och block för att bygga upp den nya sammanhållna webbplatsen har utvecklats. Parallellt med detta skapades en kampanjwebbplats för den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet i EU 2023, vilket ledde till vissa förseningar för webbprojektet i stort.
Projektet för att uppgradera mediehanteringssystemet avslutades under 2022. Det nya systemet är nu i full drift och under hösten har fokus legat på att etablera nya rutiner och justera arbetssätt inom det team på kommunikationsavdelningen, kammaravdelningen och it-avdelningen som tillsammans arbetar med att förvalta lösningen.
Strategi: Utveckla pedagogiska metoder som gör det lätt att förstå riksdagens funktion och arbete
Förstudien för en ny besöksverksamhet för årskurs 7–9 är klar, och etapp 1 i projektet har startat efter beslut av riksdagsdirektören. Etappen ska redovisas i april 2023. Den nya besöksverksamheten ska ersätta nuvarande Demokrativerkstaden.
Strategi: Synliggöra demokratins genombrott och dagens demokratiska frågor
Demokratijubileet avslutades under 2022. En slutrapport om det fyra år långa demokratifirandet har redovisats för riksdagsstyrelsen.
Se även 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnitten Webbplatsen Sveriges riksdags demokratijubileum och Demokratijubileet.
Strategi: Utveckla mötesplatser för kunskapsspridning och dialog med medborgarna
Alla utvecklingsaktiviteter inom den här strategin har genomförts tidigare under mandatperioden. Eventuella behov av fortsatt utveckling tas om hand i den löpande verksamheten.
I det fortsatta arbetet kommer erfarenheterna från demokratijubileet att vara värdefulla. De har bland annat visat att en förutsättning för att nå ut brett är att samverka med offentliga aktörer, delta på externa arenor, erbjuda material på digitala plattformar och arbeta med vidareförmedlare.
Övrigt
Under året har arbetet med temat Sverige 500 år inletts. Syftet med temat är att genomföra kunskapshöjande aktiviteter som skildrar riksdagens utveckling de senaste 500 åren med anledning av att Sverige fyller 500 år som självständig nation 2023.
55
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Hösten 2022 avslutade förvaltningens utställningsproducent sin anställ- | |
| ning. Kompetensen har till viss del ersatts med konsulter men i mindre omfatt- | |
| ning. Det har inneburit en viss försening av produktion och färdigställande av | |
| material. |
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader, lokalvård och digitalisering av dokument och bilder.
Målbild 2022
Riksdagens hus renoveras enligt en förankrad långsiktig plan, och lokalerna utvecklas utifrån verksamhetens behov med hänsyn till kulturhistoriska värden.
Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Fastigheter och interiörer har förvaltats enligt upprättade planer. Riksdagens fastigheter förvaltas enligt etablerade underhållsplaner. Un- der året har Riksdagsförvaltningen bland annat slutfört lägenhetsrenoveringar i kvarteret Iason och åtgärdat arbetsmiljön i Bankhallen. För interiörer och konst följs de beslutade vårdprogrammen och underhåll pågår enligt plan, exempelvis har byggnadsanknuten konst restaurerats och möbler på plan 3 i Östra riksdagshuset renoverats.
Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning
Utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har i allt väsentligt genomförts enligt plan. Den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs, vilket innebär att förberedelserna för renovering av Cephalus är igång och att ledamotshuset har färdigställts. Inflyttningen skedde under sommaren och hösten. Planeringen för en ny godsmottagning går enligt plan, liksom förstudien om ett nytt lokalt varuintag. Arbetet med att byta ut anläggningen för utrymningslarm och voteringssignal fortsätter och Klubbrummet har byggts om. Ett fokusområde under året har varit att ta fram dels nya rutiner för tilldelning av övernattningsbostäder, dels fastighetsspecifik information för alla övernattningsbostäder. Riksdagsdirektören har beslutat om ett projekt med start 2023 där materialet i riksdagens bildsamling ska bedömas utifrån kulturhistoriskt värde och vid behov restaureras.
56
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
Tabell 33 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D Belopp anges i tkr
| Uppdragsområde D | 2022 | 2021 | 2020 |
| Intäkter av anslag | 153 305 | 114 516 | 122 058 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 2 | 2 | 162 |
| Summa intäkter | 153 307 | 114 518 | 122 220 |
| Kostnader | –161 247 | –122 052 | –129 622 |
| Verksamhetsutfall | –7 940 | –7 534 | –7 402 |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | – | – | – |
| Transfereringar | – | – | – |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | –7 940 | –7 534 | –7 402 |
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
De högre kostnaderna jämfört med 2021 beror främst på att avskrivningskostnaderna har ökat, i huvudsak på grund av det färdigställda ledamotshuset. Dessutom har den ökade styrräntan medfört räntekostnader för fastighetslånet. Verksamhetsutfallet samt kapitalförändringen avser avskrivningar på anslagsfinansierade anläggningstillgångar (byggnader).
Riksdagens fastigheter – förvaltning och underhåll
Riksdagsförvaltningen förvaltar 14 fastigheter med en yta på sammanlagt cirka 141 000 kvadratmeter. I beståndet ingår riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan, fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen hyr även lokaler och övernattningsbostäder, och hyr ut lokaler till exempelvis Riksdagens ombudsmän (JO), restauranger och butiker. Riksdagens fastigheter förvaltas systematiskt och långsiktigt enligt underhållsplaner.
Under 2022 har Riksdagsförvaltningen förvärvat en ny fastighet, Kv. Ce- phalus 11.
Underhållsarbetena fortlöper enligt fastigheternas övergripande underhållsplaner. I år har bland annat lägenhetsrenoveringar i kvarteret Iason slutförts och arbetsmiljön i Bankhallen åtgärdats. Dessutom har pentryt i talmanskorridoren renoverats och kylsystem i serverrum bytts ut.
57
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 34 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter
Belopp anges i tkr
| Utfall 2022 | Investeringsplan | Avvikelse utfall | |
| 2022 | investeringsplan | ||
| Anskaffning och utveckling av nya investeringar | |||
| Förvärv av Cephalus 11 | 115 625 | 115 625 | – |
| Summa utgifter för | |||
| anskaffning och utveckling | |||
| av nya investeringar | 115 625 | 115 625 | – |
| Finansiering av anskaffning och utveckling | |||
| Anslag 2:3 Riksdagens | |||
| fastighetsanslag (statskapital) | 115 625 | 115 625 | – |
| Vidmakthållande av befintliga investeringar | |||
| Underhåll och | |||
| renoveringsplan | 22 320 | 55 000 | 32 680 |
| Fogar och fasader | |||
| riksbyggnaderna | – | 5 000 | 5 000 |
| Projekt Cephalus | 18 367 | 50 000 | 31 633 |
| Projekt ledamotshuset | 162 778 | 254 000 | 91 222 |
| Summa utgifter för | |||
| vidmakthållande | 203 465 | 364 000 | 160 535 |
| Finansiering av vidmakthållande | |||
| Övrig kreditram | |||
| (lån i Riksgäldskontoret) | 198 371 | 359 000 | 160 629 |
| Anslag 2:3 Riksdagens | |||
| fastighetsanslag (statskapital)* | 5 094 | 5 000 | –94 |
*Utfallet på Anslag (statskapital) 5 094 tkr avser renoveringsarbete, takomläggning RÖ lanterniner.
Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan när det gäller underhåll och renoveringsplan beror främst på förseningar och omprioriteringar generellt inom ett antal underhållsåtgärder. På grund av oförutsedda underhållsåtgärder inom fastighetsbeståndet gjordes en översyn av vilka projekt och underhållsåtgärder som kunde skjutas fram i tiden. Detta fick effekt på Fogar och fasader riksbyggnaderna som har flyttats fram till 2023.
Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan för projekt Cephalus beror främst på förseningar inför projekteringen, som tagit längre tid än uppskattat. Upphandlingen av projektörer har pågått under hösten 2022 men är försenad.
Ledamotshuset har färdigställts under året och kostnaderna har blivit lägre än budgeterat.
58
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Lokaler, interiörer och konst
Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Arbetet med restaurering, underhåll och renovering av konst och inredning har under året gått enligt plan. Förvaltningen har bland annat
•restaurerat byggnadsanknuten konst
•upphandlat landskapsvapen till kammarfoajén
•uppdaterat interiör och inredning i Klubbrummet
•anpassat återvinningsmöbler för insamling av matavfall
•genomfört lokalanpassningar och omflyttningar (cirka 1 200 byten av arbetsplatser och arbetsrum har gjorts under 2022)
•renoverat möbler på plan 3 i Östra riksdagshuset.
Ärenden och processer
Under 2022 inkom 4 329 ärenden om fastigheter, lokaler och inredning, att jämföra med 2 983 ärenden 2021. Ökningen kan förklaras dels med återgången till arbete på plats i riksdagens lokaler, dels med att det kom många nya ledamöter och partikanslianställda till riksdagen efter valet. Antalet ärenden närmar sig åter nivåerna från åren före pandemin (2019 inkom 5 104 ärenden och för 2018 var siffran 5 062).
Äldre riksdagsdokument
Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge ut otryckta riksdagsprotokoll från ståndsriksdagens tid. Arbetet bedrivs vid Riksdagsbiblioteket och har pågått i olika omfattning sedan 1936.
Under 2022 har prästeståndets riksdagsprotokoll 1765–1766 publicerats i två band. Nu återstår att ge ut 9,5 protokoll om sammanlagt 15–17 volymer.
Sedan 2019 är ståndsriksdagens protokoll också digitaliserade och tillgängliga digitalt via Kungliga bibliotekets webbplats, kb.se.
Utvecklingsarbete inom uppdragsområde D
Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2022. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.
Strategi: Ta fram en långsiktig och övergripande renoveringsplan för hela fastighetsbeståndet
Det finns ett övergripande program för fastighetsbeståndet som kallas Framtidens riksdaghus. Det ligger till grund för den långsiktiga renoveringsplanen för riksdagens fastigheter.
Ledamotshuset har färdigställts och tagits emot av förvaltningen. Projektet blev klart i tid och höll budget. Inflyttning har skett successivt under somma-
59
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| ren och hösten. Arbete med att få till stånd en ändring av detaljplanen för le- | |
| damotshuset pågår, och målet är att Riksdagsförvaltningen därigenom återigen | |
| kan få bygglov för tillbyggnaden. | |
| Utflyttningen från Cephalus har påbörjats. Under 2022 har byggnadspro- | |
| grammet blivit klart och redovisats för riksdagsstyrelsen. Styrelsen har gett | |
| förvaltningen i uppdrag att påbörja projekteringen. Förberedande arbeten och | |
| upphandlingar har gjorts under året. | |
| Planeringen för en ny godsmottagning går enligt plan. Förberedelser för | |
| förvärv av fastighet pågår. Parallellt kommer ett program att tas fram för ut- | |
| formning av den nya godsmottagningen. | |
| En förstudie för ett nytt lokalt varuintag pågår enligt plan. Flera alternativ | |
| studeras. En utredning om sopsugsanläggning kommer att inkluderas i förstu- | |
| dien. | |
| Strategi: Utveckla funktionella och flexibla lokaler som lever upp till | |
| kraven på säkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn | |
| Arbetet med att byta ut anläggningen för utrymningslarm och voteringssignal | |
| har genomförts i Neptunus. Planering pågår för fortsatt arbete med utrym- | |
| ningslarm. Klubbrummet byggdes om under sommaren och togs i bruk efter | |
| valet i september. Ett mötesrum i sammanträdespoolen i Östra riksdagshuset | |
| har renoverats och säkerheten har förbättrats. | |
| En förstudie pågår med syftet att utreda hur delar av lokalerna i Västra riks- | |
| dagshuset kan utvecklas. Förvaltningen arbetar också med att ta fram en aktu- | |
| ell och flerårig lokalförsörjningsplan. | |
| Strategi: Införa en enhetlig standard på utrustning och inventarier | |
| Som ett komplement till strategin att utveckla funktionella och flexibla lokaler | |
| har en standard för möblering och inredning av arbetsrum och arbetsplatser | |
| tagits fram. Information om detta kommer att publiceras på Intranätet under | |
| 2023. | |
| Ett fokusområde under 2022 har varit att ta fram dels nya rutiner för tilldel- | |
| ning av övernattningsbostäder, dels fastighetsspecifik information för alla | |
| övernattningsbostäder. | |
| Strategi: Tillgängliggöra samlingar, dokument och bilder som finns i | |
| riksdagen | |
| Riksdagsförvaltningen har under året beslutat att Riksdagsbiblioteket ska ta | |
| över och förvalta bildsamlingen (tidigare kallad bildarkivet) efter att hittills ha | |
| delat ansvaret med juridiska enheten. Bakgrunden är att materialet i bildsam- | |
| lingen inte bedöms vara arkivmaterial. | |
| Riksdagsdirektören har beslutat om ett projekt med start 2023 där materialets | |
| kulturhistoriska värde kommer att bedömas och restaurering kommer att ske | |
| där det är av värde. Vissa konstföremål som ingår i bildsamlingen och som |
60
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
kan ha ett nationellt värde kommer också att bedömas för att avgöra om det kulturhistoriska värdet är så stort att skadat material behöver restaureras.
Det långsiktiga målet med bildsamlingen är att tillgängliggöra utvalda delar. Syftet är att öka insynen i riksdagens arbete och dess historia.
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd, administrativa uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik samt stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.
Målbild 2022
En attraktiv myndighet med kompetenta ledare och medarbetare som i samverkan utvecklar verksamheten.
Resultat av det löpande arbetet – sammanfattning
Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Förvaltningen har arbetat för att nå sina arbetsmiljömål.
I början av året avvecklades de anpassningar av förvaltningens verksamhet som gjorts till följd av covid-19-pandemin, och från och med den 1 mars tillämpas en ny riktlinje för arbete på distans. En partssammansatt grupp har tagit fram arbetsmiljömål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för perioden 2023–2024. Ett arbete med att förtydliga informationen på Intranätet om arbetsskador och tillbud genomfördes under våren. Alla medarbetare har erbjudits att delta i ett seminarium om bemötande och kränkande behandling.
•Förvaltningen har arbetat för att nå målsättningarna i likabehandlingsplanen.
Förvaltningen bedriver ett systematiskt likabehandlingsarbete med bland annat en likabehandlingsplan som grund. Arbete med att revidera planen har pågått under året, och den har kopplats till målen för organisatorisk och social arbetsmiljö.
•Det finns ett planerat kommunikationsstöd för prioriterade uppdrag och projekt.
Under året har ett planerat kommunikationsstöd ingått i ett flertal av de uppdrag och utvecklingsaktiviteter som återfinns i den strategiska planen och i verksamhetsplanen för 2022. Även löpande verksamhet har fått stöd vid behov.
61
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
•Tillgången till it-stöd har varit stabil.
Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil. An- talet registrerade ärenden i servicecenter-it ökade med 20 procent jämfört med föregående år. Det är ärendetypen beställningar som ökat och det var förväntat eftersom antalet ärenden alltid ökar i samband med valår. Under året har åtta kritiska incidenter inträffat, i huvudsak inom områdena nätverk och telefoni. Riksdagsförvaltningen har bytt operatör och leverantör för mobiltelefoni, mobila bredband och fast telefoni samt för drift och support av växeln.
Resultat av utvecklingsarbetet – sammanfattning
Delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras som planerat, medan annat har fått skjutas på framtiden. Det senare gäller bland annat arbetet med en gemensam plattform för e-utbildningar som har prioriteras ned till förmån för uppdraget om tillgängliga dokument. Även anskaffningen av ett systemstöd för budget-, planerings- och uppföljningsprocessen har fått läggas på is. I stället har arbetet fokuserats på fortsatt utveckling av själva den styrmodell som ett framtida system är tänkt att stödja. Det uppdraget avslutades under året och har resulterat i en ny struktur för Riksdagsförvaltningens strategiska plan och verksamhetsplan. Bland övriga utvecklingsaktiviteter kan nämnas att majoriteten av förvaltningens chefer har påbörjat ett individuellt ledarutvecklingsprogram, och tre av åtta ledningsgrupper har påbörjat ledningsgruppsutveckling. Arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi har återupptagits och fortsätter i enlighet med den nya strategiska planen för 2023–2027.
Tabell 35 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E
Belopp anges i tkr
| Uppdragsområde E | 2022 | 2021 | 2020 |
| Intäkter av anslag | 367 192 | 340 684 | 334 794 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 37 266 | 30 165 | 29 673 |
| Summa intäkter | 404 458 | 370 849 | 364 467 |
| Kostnader | –404 458 | –370 849 | –364 467 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statsbudgeten | |||
| för finansering av bidrag | – | 6 | 6 |
| Transfereringar | – | –6 | –6 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
Från och med 2022 har uppställningsformen i tabellen ändrats och därmed också jämförelsetalen.
62
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
De ökade kostnaderna jämfört med 2021 beror främst på högre kostnader för hyrda lokaler, främst med anledning av nytt taxeringsvärde samt ökat indextillägg. Även kostnader för it-plattformar och avskrivningar har ökat inom uppdragsområdet.
Anställda i Riksdagsförvaltningen
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning var 713 vid utgången av 2022, vilket är 6 färre än 2021 (719) och 2 färre än 2020 (715). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 646, vilket är lägre än 2021 (658) och 2020 (648). Att antalet årsarbetskrafter har minskat beror främst på att ledigheter för annan statlig anställning och för studier ökat under 2022.
Tabell 36 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2022-12-31
| Ålders- | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel | Totalt | Totalt |
| intervall | antal | av samtliga | antal | antal | ||
| 2022 | (%) | 2021 | 2020 | |||
| <25 år | 2 | 5 | 7 | 1 | 2 | 1 |
| 25–34 år | 33 | 18 | 51 | 7 | 51 | 52 |
| 35–44 år | 72 | 64 | 136 | 19 | 144 | 150 |
| 45–54 år | 147 | 97 | 244 | 34 | 259 | 282 |
| 55–59 år | 95 | 58 | 153 | 21 | 146 | 138 |
| >59 år | 74 | 48 | 122 | 17 | 117 | 92 |
| Totalt | 423 | 290 | 713 | 100 | 719 | 715 |
Medelåldern för de anställda var 50 år, vilket är oförändrat jämfört med 2021 men ett år högre än 2020. Kvinnornas medelålder var 49 och männens medelålder var 50. Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 60 procent vid utgången av 2022, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2021 och 2020.
Personalomsättningen var 9,4 procent, att jämföra med 7,4 procent 2021 och 11,8 procent 2020.
Chefer – rekrytering och struktur
Under året påbörjades sex chefsrekryteringar, varav tre slutfördes före årsskiftet. Dessa tjänster tillsattes av två kvinnor och en man. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 49 procent, vilket är samma som tidigare år (50 procent både 2021 och 2020). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 53 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
63
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Tabell 37 Antal chefer fördelat efter ålder och kön 2022-12-31
| Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Andel av | Totalt | Totalt |
| 2022 | samtliga (%) | 2021 | 2020 | |||
| 25–34 år | 1 | – | 1 | 1 | – | – |
| 35–44 år | 2 | 7 | 9 | 15 | 9 | 12 |
| 45–54 år | 18 | 14 | 32 | 48 | 29 | 30 |
| 55–59 år | 7 | 10 | 17 | 24 | 17 | 18 |
| >59 år | 9 | 5 | 14 | 12 | 12 | 10 |
| Totalt | 37 | 36 | 73 | 100 | 67 | 70 |
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,3 procent 2022. Sjukfrånvaron ligger något högre än de tre senaste åren. Långtidsjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron var 51,6 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Det innebär att den kortare sjukfrånvaron ökat.
Från att det under de senaste tre åren varit små skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är kvinnornas sjukfrånvaro 2022 högre än männens, 4,6 procent jämfört med 3,8.
Tabell 38 Sjukfrånvaro 2017–2022
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Total sjukfrånvaro i % av | ||||||
| tillgänglig arbetstid | 4,3 | 3,8 | 3,8 | 3,7 | 4,1 | 4,3 |
| Långtidssjukfrånvaro (60 | ||||||
| kalenderdagar) i förhållande | ||||||
| till total sjukfrånvaro i % | 51,6 | 62 | 49,8 | 50,4 | 50,5 | 54,7 |
| Kvinnors sjukfrånvaro i % | ||||||
| av tillgänglig arbetstid | 4,6 | 3,8 | 3,8 | 3,8 | 4,4 | 4,5 |
| Mäns sjukfrånvaro i % av till- | ||||||
| gänglig arbetstid | 3,8 | 3,9 | 3,9 | 3,7 | 3,8 | 3,9 |
| Sjukfrånvaro för ålders- | ||||||
| gruppen 29 år eller yngre i % | ||||||
| av tillgänglig arbetstid | 2,1 | 1 | 1,5 | 3,2 | 4,7 | 3,1 |
| Sjukfrånvaro för ålders- | ||||||
| gruppen 30–49 år i % av | ||||||
| tillgänglig arbetstid | 4,4 | 4,4 | 4,5 | 4,1 | 4,4 | 4,4 |
| Sjukfrånvaro för ålders- | ||||||
| gruppen 50 år eller äldre i % | ||||||
| av tillgänglig arbetstid | 4,2 | 3,6 | 3,4 | 3,5 | 3,9 | 4,1 |
Kompetensförsörjning
Riksdagsförvaltningen har generellt god förmåga att attrahera och behålla kompetens, men vissa grupper är mer svårrekryterade än andra. Därför har
64
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
förvaltningen under 2022 arbetat aktivt med att marknadsföra sig som arbetsgivare gentemot de yrkesgrupper där det har varit svårt att attrahera eller behålla kompetens. Målet med arbetet är att långsiktigt stärka förvaltningens kompetensförsörjning.
Riksdagsförvaltningen har under 2022 haft 135 anställningar utannonserade (2021 var det 106 anställningar, 2020 var det 78). Antalet mottagna ansökningar var 4 569 med en variation på 1–141 per anställning (2021 var det 4 114 och 1–167 per anställning, 2020 var det 6 612 och 1–656 per anställning).
Riksdagsförvaltningen är positivt inställd till praktikanter och har haft nio praktikanter under 2022. Praktikanterna befinner sig i den senare delen av ett utbildningsprogram på universitets- eller högskolenivå. Under 2021 var det tolv praktikanter, och 2020 var det elva praktikanter.
Riksdagsförvaltningen har under året genomfört central introduktion för nyanställda medarbetare vid två tillfällen. Förvaltningen har också genomfört förvaltningsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av bland annat förvaltningskunskap, projektutbildning och språkutbildning.
Avtal och förhandlingar
Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna, Saco-S, Fackförbundet ST och Seko, träffade under 2022 två centrala kollektivavtal som omfattar arbetstagare hos riksdagens myndigheter:
•Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd
•Överenskommelse om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet–RD.
Genom en ändring i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen sluter riksdagsdirektören från och med den 1 januari 2022 centrala kollektivavtal på riksdagsmyndigheternas vägnar utom huvudavtal. Tidigare slöts avtalen av riksdagsstyrelsen. Samtidigt inrättades ett arbetsgivarkollegium med representanter för riksdagens myndigheter där de ges möjlighet att framföra synpunkter i förhandlingsfrågor.
Ett första sammanträde med arbetsgivarkollegiet hölls den 6 maj där arbetsordningen för kollegiet fastställdes.
Inom Riksdagsförvaltningen slutfördes i februari lokala förhandlingar om nya löner från den 1 oktober 2021.
Arbetsmiljö
En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats.
I början av året avvecklades de anpassningar och begränsningar i Riksdagsförvaltningens verksamhet som gjorts till följd av covid-19-pandemin. Återgången till arbetsplatsen har skett successivt och från och med den 1 mars tilllämpas en ny riktlinje för arbete på distans.
65
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Under våren erbjöds alla medarbetare att delta i ett seminarium om bemö- | |
| tande och kränkande behandling. Seminariet var ett av förvaltningens mål för | |
| den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för 2022. | |
| Informationen på Intranätet om arbetsskador och tillbud förtydligades | |
| också under våren i samarbete med skyddsorganisationen. | |
| Under hösten uppdaterade alla enheter, kanslier och sektioner, med något | |
| undantag, sina handlingsplaner i rondverktyget, i vilket arbetsmiljön var en | |
| del. | |
| I slutet av året tog en partssammansatt grupp fram arbetsmiljömål för den | |
| organisatoriska och sociala arbetsmiljön för perioden 2023–2024. Målen, som | |
| handlar om kommunikation, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet, | |
| syftar till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka | |
| ohälsa. | |
| Likabehandling | |
| Riksdagsförvaltningen ska vara en modern arbetsplats med ett öppet arbets- | |
| klimat som värnar om principen om allas lika värde och rättigheter. Det hand- | |
| lar om att systematiskt arbeta mot all slags diskriminering men också om att | |
| bedriva ett långsiktigt förändringsarbete för en ökad jämställdhet och mång- | |
| fald. Arbetet bedrivs bland annat med förvaltningens likabehandlingsplan som | |
| grund. De områden som likabehandlingsplanen berör avser arbetsförhållan- | |
| den, förvärvsarbete och föräldraskap, trakasserier, intern rörlighet samt rekry- | |
| tering. | |
| Arbete med revidering av likabehandlingsplanen har pågått under året. Pla- | |
| nen har kopplats till målen för organisatorisk och social arbetsmiljö. | |
| Friskvård | |
| Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska | |
| friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för | |
| rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår det att göra ledamö- | |
| ter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna | |
| för fysisk och psykisk ohälsa samt att stimulera och motivera till vardags- | |
| motion. Friskvården inriktas särskilt på att aktivera dem som är fysiskt inak- | |
| tiva, både på individnivå och på gruppnivå. | |
| Under 2022 har det nyrenoverade gymmet och motionshallen öppnat. I hal- | |
| len har det varit möjligt att spela innebandy och delta i ledarledda träningspass. | |
| Bland annat har följande aktiviteter genomförts: hälsoprofiler, coachning, frisk- | |
| vårdsdagar och trappdag samt föreläsningar och rådgivning om stress, sömn, | |
| avspänning och kost. | |
| Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning | |
| Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för | |
| personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Bristande tillgänglighet |
66
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
ska inte vara ett hinder för att kunna arbeta i eller besöka riksdagens byggnader.
Tillgänglighetsaspekten är central i projekt som går ut på att renovera eller bygga om riksdagens byggnader.
Under året har ett antal aktiviteter genomförts, bland annat kontrastmarkeringar i lokalerna på Jakobsgatan och wc-anpassning i Västra riksdagshuset.
It-stödet till ledamöter och anställda
Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror. Tillgången till it-stöd under 2022 bedöms som stabil.
Det totala antalet registrerade ärenden i servicecenter-it är betydligt fler än föregående år (en ökning med cirka 5 000 ärenden eller 20 procent). Det är ärendetypen beställningar som står för ökningen och den var förväntad. Antalet ärenden ökar alltid i samband med valår.
Under året har åtta kritiska incidenter inträffat, vilket kan jämföras med tre incidenter under förra året. Incidenterna inträffade i huvudsak inom förvaltningsområdena nätverk och telefoni.
Riksdagsförvaltningen har bytt operatör och leverantör för mobiltelefoni, mobila bredband och fast telefoni samt för drift och support av växeln.
Tabell 39 Antal mycket kritiska it-incidenter
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Prio 1-incidenter, mycket kritiska incidenter | 8 | 3 | 4 |
| varav lösta i tid | 0 | 1 | 2 |
Stöd till riksdagens nämndmyndigheter
Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men de finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag.
Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter och följs upp minst vart fjärde år samt revideras vid behov.
Nämndmyndigheterna ska senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Verksamhetsberättelserna bereds av konstitutionsutskottet och behandlas av kammaren.
Riksdagsvalet 2022 innebar ett ökat behov av stöd från förvaltningen till riksdagens nämndmyndigheter, exempelvis har antalet ärenden om avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd) ökat.
Kostnaderna för nämnderna har ökat de senaste åren, och särskilt ökar kostnaderna för Valprövningsnämnden ökar under valår eftersom verksamheten växlar upp för att handlägga överklaganden av valresultaten. Val till Riksdagens överklagandenämnd behandlades av kammaren den 11 oktober 2022 (prot. 2022/23:5). Val till Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till
67
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
riksdagens ombudsmän och riksrevisorn och Statsrådsarvodesnämnden behandlades av kammaren den 6 december 2022 (prot.2022/23:32).
En sammanställning över uppgifter om riksdagens nämndmyndigheters kostnader 2022 redovisas i tabellen nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.
Tabell 40 Riksdagens nämndmyndigheter – ledamöter och kostnader
Belopp anges i tkr
| Antal | Summa | Summa | Summa | |
| ledamöter | kostnader | kostnader | kostnader | |
| 2022 | 2022 | 2021 | 2020 | |
| Riksdagens | ||||
| överklagandenämnd | 5 | 159 | 180 | 113 |
| Partibidragsnämnden | 3 | 162 | 167 | 163 |
| Riksdagens arvodesnämnd | 3 | 423 | 370 | 373 |
| Statsrådsarvodesnämnden | 3 | 174 | 169 | 163 |
| Nämnden för lön till | ||||
| riksdagens ombudsmän | ||||
| och riksrevisorn | 3 | 177 | 174 | 174 |
| Valprövningsnämnden | 7 | 1 925 | 404 | 332 |
| Riksdagens ansvarsnämnd | 5 | 7 | 7 | 7 |
| Nämnden för prövning av | ||||
| statsråds och vissa andra | ||||
| befattningshavares | ||||
| övergångsrestriktioner | 5 | 379 | 339 | 342 |
| Totalt | 34 | 3 406 | 1 810 | 1 667 |
Klarspråk
Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk med en flerårig handlingsplan som grund. Tyngdpunkten i nuvarande plan ligger på att stärka skribenternas förmåga att använda klarspråk. Insatserna pågår löpande och riktas i första hand till de delar av förvaltningen där behovet av stöd är som störst, huvudsakligen i form av coachning och rådgivning.
Under 2022 deltog 40 medarbetare i förvaltningens grundkurs i klarspråk, att jämföra med 20 deltagare 2021 och 20 deltagare 2020. Det är nu sammanlagt 647 personer som har gått kursen sedan den startade 2013. Orsaken till det lägre deltagarantalet 2020 och 2021 är att covid-19-pandemin då begränsade möjligheterna att hålla kurs på plats i riksdagens lokaler och att antalet kurstillfällen därför var färre än normalt. Under hösten erbjöds också en kortare repetition av kursen vid två tillfällen. Repetitionen ingick i en nystartad föreläsningsserie med språktema och sammanlagt deltog cirka 40 personer.
Arbete med att ta fram en ny plan för klarspråksarbetet har påbörjats under året.
68
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
Kommunikationsstöd
Riksdagsförvaltningens kommunikationsstrategi betonar vikten av planerad kommunikation för att effektivt uppnå verksamhetsmålen.
Under året har ett planerat kommunikationsstöd ingått i ett flertal av de uppdrag och utvecklingsaktiviteter som finns i den strategiska planen och i verksamhetsplanen för 2022. Även löpande prioriterad verksamhet har fått stöd vid behov. Här följer några exempel:
•Koordinerad kommunikation inför EU-ordförandeskapet för både målgruppen konferensdeltagare och den breda allmänheten i form av tryckt och digitalt material i ett flertal kanaler.
•Riksdagsförvaltningens valsamordning har haft planerat kommunikationsstöd i samordningen av de frågor som är övergripande i förvaltningen i samband med riksdagsvalet och för ledamöterna. Förvaltningen har även planerat och genomfört kommunikationsaktiviteter mot externa målgrupper i samband med valet, såsom särskild information på riksdagen.se, film och inlägg i sociala medier.
•Fortsatt arbete i linje med Riksdagsförvaltningens färdplan för utveckling av beredskap för kriser, krig och krigsfara (dnr 331-2021/2022). Under året har arbetet fokuserat kring kontinuitetsplanering och krigsplacering.
•Framtidens riksdagshus har fått kommunikationsstöd både i den avslutande fasen i renoveringen av ledamotshuset liksom, efter valet, nästkommande byggprojekt, riksdagens fastighet Cephalus.
•Under året har också flera kommunikationsinsatser gjorts för att informera om det ansvar för arvoden och ersättningar som ingår i ledamotens riksdagsuppdrag. Inför valet intensifierades arbetet genom bland annat introduktionsfilmer riktade till nya ledamöter.
•Även uppdraget utvecklad styrning och ledning har fått stöd genom ledningskommunikation till chefer samt kommunikationsaktiviteter i flera kanaler och gentemot olika målgrupper i Riksdagsförvaltningen.
Riksdagsförvaltningens miljöarbete
Riksdagsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete och är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:
•minska utsläppen av växthusgaser
•minska energianvändningen
•minska mängden avfall
•minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus
•begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp.
Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och de områden där Riksdagsförvaltningen har bedömt att verksamheten påverkar miljön i högre grad.
69
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Koldioxidutsläppen per mil från förvaltningens fordon har minskat med 17 | |
| procent 2022 jämfört med 2018. Målet var att det skulle minska med 25 pro- | |
| cent. Förändrat körmönster under covid-19-pandemin med längre körsträckor | |
| och fler persontransporter ledde till att målet inte kunde nås. Inköp av en elbuss | |
| under 2022 och att den totala körsträckan gått ned efter covid-19-pandemin | |
| har lett till att koldioxidutsläppen minskat med över 8 ton 2022 jämfört med | |
| 2021. | |
| Energifrågan har fått stor betydelse under 2022 till följd av omvärldsläget | |
| och högre energipriser. Riksdagsförvaltningen har minskat energianvänd- | |
| ningen (energi för uppvärmning och el) med 6 procent 2022 jämfört med 2019. | |
| Målet var att användningen inte skulle överstiga 2019 års nivå. Åtgärder som | |
| till exempel anpassning av ventilation och reglering av temperaturintervall in- | |
| omhus har lett till energibesparingar. Målet att minska energianvändningen i | |
| samband med renoveringar följs. Ledamotshuset beräknas uppnå energikraven | |
| för Miljöbyggnad silver, och inför renoveringen av Cephalus projekterar för- | |
| valtningen för att uppnå samma mål. Riksdagens kulturhistoriska byggnader | |
| gör att ett högre energikrav är mycket svårt att nå vid renoveringar. | |
| Insatser för att minska mängden avfall har visat sig svåra att följa upp. Byte | |
| av avfallsentreprenör och färre personer som vistades i riksdagens lokaler un- | |
| der covid-19-pandemin har påverkat statistikunderlaget så att det inte går att | |
| jämföra över miljömålsperioden. Flera åtgärder har dock genomförts på om- | |
| rådet. Till exempel fortsatte arbetet med att bibehålla låga makulaturnivåer på | |
| interntryckeriet, och under renoveringen av ledamotshuset uppnåddes en sor- | |
| teringsgrad på 95 procent av byggavfallet. Förvaltningen har även förberett för | |
| införandet av matavfallsinsamling under 2023. | |
| Produktdatabasen Byggvarubedömningen har använts för val av produkter | |
| under renoveringen av ledamotshuset i syfte att minimera förekomsten av far- | |
| liga ämnen. Projektets mål var att högst nio avvikelser fick göras. Slutresulta- | |
| tet blev fyra avvikelser då miljövänligare alternativ saknades på marknaden. | |
| Den externa miljörevision som genomfördes under året visade att miljöled- | |
| ningssystemet fungerar väl och att det finns en hög miljömedvetenhet och am- | |
| bitionsnivå inom Riksdagsförvaltningen. Tre mindre miljöavvikelser notera- | |
| des och har åtgärdats. | |
| Riksdagsstyrelsen fastställde den 14 december Riksdagsförvaltningens | |
| övergripande miljömål för en ny miljömålsperiod 2023–2027. Förvaltningen | |
| kommer därefter att arbeta fram detaljerade miljömål och handlingsplaner för | |
| hur målen ska uppnås. Miljömålen kommer att följas upp i samband med ter- | |
| tialrapporteringen. | |
| Intern rapporteringskanal, visselblåsarfunktion | |
| I juni inrättade Riksdagsförvaltningen en intern rapporteringskanal, en så kal- | |
| lad visselblåsarfunktion. För att möta kraven i den nya lagen (2021:890) om | |
| skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) | |
| behövde förvaltningen skapa en särskild funktion för att ta emot och hantera |
70
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
information om missförhållanden i verksamheten. En extern konsult har anlitats för att hantera funktionen för förvaltningens räkning. Inrättandet av visselblåsarfunktion blir ett komplement till Riksdagsförvaltningens arbete med att förebygga korruption.
Utvecklingsarbete inom uppdragsområde E
Här redovisas resultatet av de utvecklingsaktiviteter som listas i verksamhetsplanen för 2022. Aktiviteterna ingår i de strategier som syftar till att förvaltningen ska kunna förverkliga målbilderna i den strategiska planen för 2019– 2022.
Strategi: Stärka kommunikationen om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare
Alla utvecklingsaktiviteter inom den här strategin är genomförda. Eventuella behov av fortsatt utveckling tas om hand i den löpande verksamheten. Det kan noteras att förvaltningen under 2022 har stärkt sin närvaro på Linkedin genom flera filmer (se 3.3 Kunskap om riksdagen, avsnittet Sociala medier).
Strategi: Intensifiera arbetet med kompetensutveckling utifrån en strategisk planering
Arbetet med en strategi för kompetensförsörjning har prioriterats ned de senaste åren till följd av covid-19-pandemin, men återupptogs under senare delen av 2022. Arbetet fortsätter i enlighet med den nya strategiska planen för 2023– 2027.
Strategi: Stärka det kommunikativa ledarskapet och använda ledningskommunikation för att öka förutsättningarna för medarbetares delaktighet och ansvarstagande
Under 2021 avropades ledarutvecklingsinsatser från ett statligt ramavtal för ett ledarutvecklingsprogram för förvaltningens chefer och ledningsgrupper som genomförs 2022–2023. Under 2022 påbörjade 51 av 67 chefer det individuella ledarutvecklingsprogrammet och tre av åtta ledningsgrupper har påbörjat ledningsgruppsutveckling. Programmet fortsätter under 2023.
Strategi: Dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att utveckla och effektivisera myndigheten
Förvaltningen har tagit fram och dokumenterat en arbetsprocess som ska underlätta planering och genomförande av stöd vid digitala möten. Den information om digitala möten som finns på Intranätet har kompletterats och uppdaterats.
Arbetet med att undersöka förutsättningarna för en gemensam plattform för e-utbildningar har fått prioriteras ned till förmån för uppdraget om tillgängliga dokument (se nedan).
71
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
| Enligt planen ska plattformen Notes avvecklas under 2023, vilket är en viss | |
| försening jämfört med den ursprungliga planen som innebar att avvecklingen | |
| skulle vara klar 2022. Arbete pågår med att ersätta kvarvarande applikationer. | |
| Förberedelserna för anskaffning av ett systemstöd för budget-, planerings- | |
| och uppföljningsprocessen har fått läggas på is under året till förmån för fort- | |
| satt utveckling av själva den styrmodell som ett framtida system är tänkt att | |
| stödja. | |
| Frågan om ett nytt evenemangssystem har beretts med förvaltningens data- | |
| skyddsråd. Det konstaterades att det finns möjlighet att göra en förnyad kon- | |
| kurrensutsättning som omfattar licenser till det befintliga evenemangssyste- | |
| met. Därmed behöver ingen förstudie genomföras. | |
| Förstudien om att utveckla dokumenthanteringen i förvaltningen för att | |
| möta lagkraven om tillgängliga dokument färdigställdes under tertial 1 och | |
| uppdragsdirektivet blev klart under tertial 2. En övergripande inriktning för | |
| arbetet med digital tillgänglighet har tagits fram och aktiviteter som berör olika | |
| delar av förvaltningen har inletts. Uppdraget slutredovisas i maj 2023. | |
| Under året har projektet E-arkiv avslutats. I och med det har två verksam- | |
| hetssystem blivit anslutna till e-arkivet, dels ärendehanteringssystemet Evo- | |
| lution, dels ärendehanteringssystemet Rubin. | |
| Strategi: Fortsätta att utveckla verksamheten med utgångspunkt | |
| i Riksdagsförvaltningens hus |
Det särskilda uppdraget att utveckla Riksdagsförvaltningens styrmodell för att skapa en effektivare styrning med bättre förutsättningar att prioritera utifrån ett helhetsperspektiv avslutades under året. Arbetet har resulterat i en ny struktur för Riksdagsförvaltningens strategiska plan och verksamhetsplan. Den nya strukturen användes för första gången när den strategiska planen för 2023– 2027 och verksamhetsplanen för 2023 utarbetades. De övergripande principerna för styrningen kan sammanfattas i orden helhetssyn, långsiktighet, samordning och tydliga prioriteringar. Nytt är bland annat att övergripande prioriteringar för planering av verksamheten fastställs i den strategiska planen och att verksamhetsplaneringen genomförs för en längre period, fyra år i taget i
72
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
stället för ett. Begreppet förväntat resultat införs och innebär att förvaltningen ska konkretisera vad som ska uppnås under planeringsperioden genom en viss utvecklingsaktivitet.
Under 2022 har förvaltningen arbetat med analys, krav och anskaffning av systemstöd för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Översynen av styrande dokument har initierats.
Strategi: Fortsätta att arbeta för att nå de övergripande miljömålen och utveckla ett hållbarhetsarbete
Hållbarhetsperspektivet ingår i det löpande arbetet med att nå de övergripande miljömålen. Förvaltningen strävar exempelvis efter att integrera och följa upp hållbarhet i byggprojekt och fastighetsförvaltning. Det görs bland annat genom beräkningar av livscykelperspektiv och genom att ställa krav vid upphandlingar.
73
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | |||
| Finansiell redovisning | ||||
| 4.1 Resultaträkning | ||||
| Belopp anges i tkr | ||||
| Not | 2022-01-01– | 2021-01-01– | ||
| 2022-12-31 | 2021-12-31 | |||
| Verksamhetens intäkter | ||||
| Intäkter av anslag | 1 | 1 699 518 | 1 551 326 | |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 39 034 | 32 038 | |
| Intäkter av bidrag | 3 | 0 | 1 637 | |
| Finansiella intäkter | 4 | 2 076 | 193 | |
| Summa | 1 740 628 | 1 585 194 | ||
| Verksamhetens kostnader | ||||
| Kostnader för personal och ledamöter | 5 | –1 626 720 | –1 287 037 | |
| Kostnader för lokaler | 6 | –102 978 | –91 171 | |
| Övriga driftskostnader | –336 651 | –281 097 | ||
| Finansiella kostnader | 7 | –13 788 | –3 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –88 882 | –59 624 | ||
| Summa | –2 169 019 | –1 718 932 | ||
| Verksamhetsutfall | –428 391 | –133 739 | ||
| Transfereringar | ||||
| Medel som erhållits från statens budget | ||||
| för finansiering av bidrag | 538 745 | 521 448 | ||
| Lämnade bidrag | 8 | –538 745 | –521 448 | |
| Saldo | 0 | 0 | ||
| Årets kapitalförändring | 9 | –428 391 | –133 739 | |
74
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
4.2 Balansräkning
Belopp anges i tkr
| Tillgångar | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 50 578 | 48 290 | |
| Rättigheter och andra immateriella | |||
| anläggningstillgångar | 4 438 | 2 188 | |
| Summa | 55 016 | 50 478 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | 2 518 347 | 1 173 338 | |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 33 549 | 32 366 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 201 000 | 126 419 | |
| Pågående nyanläggningar | 24 752 | 1 176 048 | |
| Summa | 2 777 649 | 2 508 172 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 12 | ||
| Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | |
| Summa | 2 159 | 2 159 | |
| Fordringar | |||
| Kundfordringar | 13 | 2 726 | 1 716 |
| Fordringar hos andra myndigheter | 14 | 34 730 | 41 537 |
| Övriga fordringar | 1 566 | 1 983 | |
| Summa | 39 023 | 45 236 | |
| Periodavgränsningsposter | 15 | ||
| Förutbetalda kostnader | 59 467 | 47 655 | |
| Upplupna intäkter | 1 674 | 0 | |
| Summa | 61 141 | 47 655 | |
| Avräkning med statsverket | 16 | –201 541 | –237 310 |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 281 778 | 382 756 | |
| Summa | 281 778 | 382 756 | |
| Summa tillgångar | 3 015 225 | 2 799 146 |
75
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | |||
| Belopp anges i tkr | ||||
| Kapital och skulder | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Myndighetskapital | 17 | |||
| Statskapital | 972 975 | 854 286 | ||
| Donationskapital | 2 080 | 2 100 | ||
| Balanserad kapitalförändring | –6 917 411 | –6 797 633 | ||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | –428 391 | –133 739 | ||
| Summa | –6 370 747 | –6 074 985 | ||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner och | ||||
| liknande förpliktelser | 18 | 7 338 874 | 6 925 639 | |
| Övriga avsättningar | 19 | 9 763 | 9 160 | |
| Summa | 7 348 637 | 6 934 800 | ||
| Skulder m.m. | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 1 827 671 | 1 686 799 | |
| Skulder till andra myndigheter | 46 378 | 58 933 | ||
| Leverantörsskulder | 83 740 | 104 444 | ||
| Övriga skulder | 19 021 | 18 957 | ||
| Summa | 1 976 811 | 1 869 133 | ||
| Periodavgränsningsposter | 21 | |||
| Upplupna kostnader | 50 689 | 61 690 | ||
| Övriga förutbetalda intäkter | 9 835 | 8 508 | ||
| Summa | 60 524 | 70 198 | ||
| Summa kapital och skulder | 3 015 225 | 2 799 146 | ||
76
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
4.3 Anslagsredovisning
Belopp anges i tkr
| Ramanslag | Not | Ingående | Årets | Indragning | Totalt | Netto | Utgående |
| 2022-12-31 | överförings- | tilldelning | disp. | utgifter | överförings- | ||
| belopp | enl. anslags- | belopp | belopp | ||||
| direktiv och | |||||||
| reglerings- | |||||||
| brev | |||||||
| Uo 01 2:1 Riksdagens | |||||||
| ledamöter och partier | |||||||
| m.m. | |||||||
| Ap.1 Riksdagens | |||||||
| ledamöter och partier | |||||||
| m.m. | 22 | 106 283 | 981 205 | 0 | 1 087 488 | –993 848 | 93 640 |
| Uo 01 2:2 Riksdagens | |||||||
| förvaltningsanslag | |||||||
| Ap.1 Förvaltnings- | |||||||
| kostnader | 23 | 62 969 | 984 675 | 0 | 1 047 644 | –938 059 | 109 585 |
| Uo 01 2:3 Riksdagens | |||||||
| fastighetsanslag | |||||||
| Ap.1 Riksdagens | |||||||
| fastighetsanslag | 24 | 72 258 | 180 000 | 0 | 252 258 | –250 569 | 1 690 |
| Uo 01 6:5 Stöd till | |||||||
| politiska partier | |||||||
| Ap.1 Stöd till | |||||||
| politiska partier | 25 | 1 245 | 169 200 | –1 245 | 169 200 | –167 819 | 1 381 |
| Uo 17 13:4 Bidrag till | |||||||
| riksdagspartiers | |||||||
| kvinnoorganisationer | |||||||
| Ap.1 Stöd till | |||||||
| riksdagspartiers | |||||||
| kvinnoorganisationer | 0 | 15 000 | 0 | 15 000 | –15 000 | 0 | |
| Summa anslag | 242 756 | 2 330 080 | –1 245 2 571 591 | –2 365 294 | 206 296 | ||
77
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen
Belopp anges i tkr
| Anslagsbenämning | Tilldelat | Ingående | Infriade | Nya Utestående | |
| bemyndigande | åtaganden | åtaganden | åtaganden | åtaganden | |
| Uo 01 6:5 Ramanslag | |||||
| Stöd till politiska partier | |||||
| Ap. 1 Stöd till | |||||
| politiska partier | 169 200 | 125 966 | –125 966 | 125 557 | 125 557 |
| Uo 17 13:4 Ramanslag | |||||
| Bidrag till riksdagspartiers | |||||
| kvinnoorganisationer | |||||
| Ap. 1 Stöd till | |||||
| riksdagspartiernas | |||||
| kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | –15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Summa | 184 200 | 140 966 | –140 966 | 140 557 | 140 557 |
78
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
4.4 Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) och tillhörande föreskrift RFS (2016:4).
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
För semesterdagar som har tjänats in före 2009 avräknas sedan 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2021 på 4 201 tkr, har 2022 minskat med 827 tkr till 3 374 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med 2 kap. 11 § BEA-lagen. Sedan budgetåret 2019 redovisas endast den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningarna direkt mot myndighetskapital och den övriga omräkningen bokförs i resultaträkningen.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiella anläggningstillgångar.
79
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgångar om utgiften överstiger 100 tkr.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas efter om de ska bokföras som anläggningstillgångar eller inte vid tidpunkten när lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning enligt ESV:s regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Komponentredovisning kommer att införas successivt.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
| Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid | |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 3 | år |
| Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 3–5 år | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och annan fast egendom | 10–150 år | |
| Byggnadsinventarier | 3–30 | år |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–10 | år |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–10 | år |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för beslutade och latenta pensioner och avgångsförmåner
Pensioner och avgångsförmåner till talmannen och riksdagsledamöter regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter jämte vissa äldre, upphävda författningar som är tillämpliga i vissa fall enligt övergångsbestämmelser.
Sedan den 1 maj 2014 finns två parallella system för avgångsförmåner; dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt omställningsstöd. Inkomstgarantin gäller ledamöter som valts in i riksdagen
80
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 |
före valet 2014, medan det ekonomiska omställningsstödet omfattar övriga ledamöter. Successivt kommer inkomstgarantin att ersättas av ekonomiskt omställningsstöd som avgångsförmån.
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten Pensionsavsättning till ledamöter.
Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som avgångsförmåner.
Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de tjänstgörande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
Sedan 2015 ingår avsättningen för omställningsstödet som en latent utfästelse och sedan 2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen.
Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner och avgångsförmåner redovisas som en avsättning. Eftersom avsättningen är undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan.
Sedan budgetåret 2018 har nya beräkningsgrunder använts vid beräkningen av pensionsskulden, det vill säga pension och avgångsförmåner. Det är de beräkningsgrunder som SPV använder för pensionsrörelsens pensionsskuld förutom under tid en förmån är knuten till inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. Bruttoräntan är då minskad med 1 procentenhet.
För skuldberäkningarna per 2022-12-31 innebär detta att en bruttoränta på
–1,5 % använts under tid när en förmån indexeras med prisbasbelopp eller följsamhetsindex, och en bruttoränta på –2,5 % under tid en förmån indexeras med inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. Dessa skulder är beräknade med beaktande av de ändringar av åldersgränser i lag (2016:1108) som träder i kraft 2023-01-01. Ändringen innebär i korthet att riksdagsledamöter (såväl sittande som tidigare sittande) som per 2022-12-31 inte uppnått 65 år får pensionsålder 66 år från och med 2023-01-01. Samtidigt sker en förändring som innebär att sjuk- och avgångsförmåner som tidigare betalats längst till 65 år kan komma att betalas ut till 66 år.
I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden från och med 2007 som huvudsakligen avser pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala avgifter. Därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2021 var den balanserade kapitalförändringen –6 797 633 tkr, under 2022 har skulden ökat med –119 778 tkr till –6 917 411 tkr.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
81
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Övriga upplysningar
Riksdagsförvaltning har sedan budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom BEA-lagen inte kräver det och inte heller den tidigare gällande REA-lagen.
82
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
Noter
Resultaträkning
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 |
| Not 1 Intäkter av anslag | ||
| Utgifter enligt anslagsavräkningen | 2 365 294 | 2 085 801 |
| Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | –827 | –239 |
| Inköp av tillgångar avräknat mot statskapital | –126 204 | –12 788 |
| Medel som erhållits från statsbudgeten för | ||
| finansiering av bidrag | –538 745 | –521 448 |
| Summa | 1 699 518 | 1 551 326 |
Utfallet i inköp av tillgångar avräknat mot statskapital, avser främst inköp av fastigheten Cephalus 11 med 115 625 tkr, takomläggning RÖ lanterniner 5 093 tkr samt inköp av konst ca 5 485 tkr.
| Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar | ||
| Intäkter av hyror | 26 137 | 21 440 |
| Service överenskommelse med JO | 6 737 | 6 193 |
| Försäljning riksdagstryck | 2 455 | 2 453 |
| Försäljning interntryckeriet | 641 | 615 |
| Övriga intäkter | 3 065 | 1 336 |
| Summa | 39 034 | 32 038 |
I posten övriga intäkter ingår bland annat försäljning av presentartiklar och it-utrustning m.m.
| Not 3 Intäkter av bidrag | ||
| Intäkter av bidrag | 0 | 1 637 |
| Summa | 0 | 1 637 |
| Not 4 Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 1 887 | 0 |
| Övrigt | 189 | 193 |
| Summa | 2 076 | 193 |
| Not 5 Kostnader för personal och ledamöter | ||
| Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) | –1 004 496 | –673 931 |
| Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) | –622 224 | –613 106 |
| Summa | –1 626 720 | –1 287 037 |
| varav löne- och arvodeskostnader, exklusive | ||
| sociala avgifter | –1 063 774 | –802 437 |
Skillnaden mellan åren i Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter), beror främst på nya beslutade avgångsförmåner.
83
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 |
| Not 6 Kostnader för lokaler | ||
| Lokalkostnader | –102 978 | –91 171 |
| Summa | –102 978 | –91 171 |
Ökningen av lokalkostnaderna beror främst på nytt taxeringsvärde samt ökning av indextillägg för lokalerna på Jakobsgatan.
| Not 7 Finansiella kostnader | ||
| Ränta till Riksgäldskontoret | –13 744 | 0 |
| Övrigt | –44 | –3 |
| Summa | –13 788 | –3 |
Under budgetåret 2022 har Riksbanken höjt styrräntan, detta har påverkat utfallet på posten ränta till Riksgäldskontoret, föregående år var styrräntan 0 %.
| Not 8 Lämnade bidrag | ||
| Stöd till politiska partier | –167 819 | –167 955 |
| Stöd till partigrupperna i riksdagen | –333 602 | –320 429 |
| Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | –15 000 | –15 000 |
| Nordiska rådet | –15 607 | –14 716 |
| IPU | –1 220 | –1 117 |
| OSSE | –1 445 | –1 198 |
| Skolbidrag | –2 974 | –52 |
| Övrigt | –1 077 | –982 |
| Summa | –538 745 | –521 448 |
| I posten övrigt ingår bidrag till Sveriges nationaldag 600 tkr, Rifo 265 tkr och Veteran- | ||
| föreningen med 190 tkr. | ||
| Not 9 Årets kapitalförändring | ||
| Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar | –7 940 | –7 534 |
| Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomst- | ||
| garantier och omställningsstöd till ledamöter | –420 451 | –126 204 |
| Summa | –428 391 | –133 739 |
Ökningen mellan åren i posten Årets förändring av avsättning till pensioner, inkomstgarantier och omställningsstöd till ledamöter, beror främst på nya beslutade avgångsförmåner (inkomstgarantier och omställningsstöd) med ca 188 000 tkr samt effekten av höjd pensionsålder från 65 år till 66 år med ca 52 000 tkr.
84
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 | ||
| Balansräkning | |||
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 | |
| Not 10 Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | |||
| IB anskaffningar | 134 811 | 152 896 | |
| Årets anskaffningar | 14 982 | 12 649 | |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | –1 384 | –30 733 | |
| Tidigare års avskrivningar | –86 521 | –108 985 | |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 1 384 | 30 733 | |
| Årets avskrivningar | –12 694 | –8 269 | |
| Bokfört värde | 50 578 | 48 290 | |
| Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | |||
| tillgångar | |||
| IB anskaffningar | 9 357 | 9 880 | |
| Årets anskaffningar | 3 054 | 0 | |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | 0 | –523 | |
| Tidigare års avskrivningar | –7 170 | –6 869 | |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 0 | 523 | |
| Årets avskrivningar | –803 | –824 | |
| Bokfört värde | 4 438 | 2 188 | |
| Summa bokfört värde | |||
| immateriella anläggningstillgångar | 55 016 | 50 478 | |
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | |||
| IB anskaffningar | 2 034 541 | 2 020 130 | |
| Årets anskaffningar | 230 881 | 14 053 | |
| Fört från pågående nyanläggningar | 1 154 610 | 359 | |
| Tidigare års avskrivningar | –861 204 | –838 882 | |
| Årets avskrivningar | –40 482 | –22 321 | |
| Bokfört värde | 2 518 347 | 1 173 338 | |
| I posten Fört från pågående nyanläggningar, ingår främst renoveringen av ledamotshuset | |||
| med 1 144 880 tkr. | |||
| Taxeringsvärden | 703 845 | 528 966 | |
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2022, nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.
85
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 | |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | |||
| IB anskaffningar | 58 483 | 49 360 | |
| Årets anskaffningar | 7 383 | 9 122 | |
| Tidigare års avskrivningar | –26 117 | –23 446 | |
| Årets avskrivningar | –6 200 | –2 671 | |
| Bokfört värde | 33 549 | 32 366 | |
| Maskiner, inventarier, installationer, byggnadsinventarier m.m. | |||
| IB anskaffningar | 453 632 | 436 373 | |
| Årets anskaffningar | 93 690 | 25 219 | |
| Fört från pågående nyanläggningar | 9 766 | 0 | |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | –31 429 | –7 960 | |
| Tidigare års avskrivningar | –327 212 | –309 634 | |
| Årets avskrivningar | –28 704 | –25 539 | |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 31 257 | 7 960 | |
| Bokfört värde | 201 000 | 126 419 | |
| Pågående nyanläggningar | |||
| IB anskaffningar | 1 176 048 | 778 727 | |
| Årets anskaffningar | 13 080 | 397 680 | |
| Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast | |||
| egendom | –1 164 376 | –359 | |
| Bokfört värde | 24 752 | 1 176 048 | |
I posten Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom, ingår främst renoveringen av ledamotshuset med 1 144 880 tkr. Det bokförda värdet består av upparbetade kostnader för Cephalus 23 535 tkr och ny godsmottagning 1 217 tkr.
| Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar | 2 777 649 | 2 508 172 |
| Not 12 Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
| Bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
| Not 13 Kundfordringar | ||
| Övriga kundfordringar | 2 726 | 1 716 |
| Bokfört värde | 2 726 | 1 716 |
| Not 14 Fordringar hos andra myndigheter | ||
| Mervärdesskattefordran | 29 306 | 41 298 |
| Fordran JO, överenskommelse m.m. | 4 308 | 0 |
| Övrigt | 1 116 | 239 |
| Summa | 34 730 | 41 537 |
86
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 |
| Not 15 Periodavgränsningsposter | ||
| Förutbetalda hyror | 27 159 | 22 286 |
| Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 154 | 1 640 |
| Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 13 104 | 11 407 |
| Förutbetalda kostnader, Crayon | 1 105 | 1 593 |
| Förutbetalda kostnader, Telenor | 7 265 | 5 651 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 7 680 | 5 078 |
| Upplupna intäkter | 1 673 | 0 |
| Summa | 61 141 | 47 655 |
| Not 16 Avräkning med statsverket | ||
| Anslag i icke räntebärande flöde | ||
| Ingående balans | 0 | 0 |
| Redovisat mot anslag | 182 818 | 182 955 |
| Medel hänförbara till transfereringar m.m. | ||
| som betalats | –182 818 | –182 955 |
| Fordringar/skulder avseende anslag i icke | ||
| räntebärande flöde | 0 | 0 |
| Anslag i räntebärande flöde | ||
| Ingående balans | –241 511 | –140 505 |
| Redovisat mot anslag | 2 182 476 | 1 902 846 |
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –2 145 880 | –2 003 852 |
| Skulder avseende anslag i räntebärande flöde | –204 915 | –241 511 |
| Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats | ||
| mot anslag | ||
| Ingående balans | 4 201 | 4 440 |
| Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | –827 | –239 |
| Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har | ||
| redovisats mot anslag | 3 373 | 4 201 |
| Summa avräkning med statsverket | –201 541 | –237 310 |
87
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Belopp anges i tkr
| Not 17 Förändring av myndighetskapitalet | |||||
| Stats- | Donations- | Balanserad | Kapital- | Summa | |
| kapital | kapital | kapitalförändring, | förändring | ||
| anslagsfinansierad | enligt resultat- | ||||
| verksamhet | räkningen | ||||
| Utgående balans 2021 | –854 286 | –2 100 | 6 797 633 | 133 739 | 6 074 985 |
| Ingående balans 2022 | –854 286 | –2 100 | 6 797 633 | 133 739 | 6 074 985 |
| Föregående års | |||||
| kapitalförändring | 7 514 | 20 | 126 204 | –133 738 | 0 |
| Årets investeringar | –126 204 | 0 | 0 | 0 | –126 204 |
| Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | 428 391 | 428 391 |
| Årets förändring av | |||||
| avsättningar till pensioner | |||||
| samt övriga förmåner | 0 | 0 | –6 426 | –6 426 | |
| Summa årets förändring | –972 975 | -2 080 | 6 917 411 | 428 392 | |
| Utgående balans 2022 | –972 975 | -2 080 | 6 917 411 | 428 392 | 6 370 747 |
Saldot på Balanserad kapitalförändring består huvudsakligen av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker.
88
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 | |
| Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | |||
| Pensioner för tjänstemän | |||
| Ingående avsättning | 1 451 | 1 936 | |
| Årets pensionskostnad | –4 | 111 | |
| Årets pensionsutbetalningar | –632 | –596 | |
| Utgående avsättning | 815 | 1 451 | |
| Tillkommer särskild löneskatt med | 198 | 352 | |
| Pensionsavsättning till ledamöter | |||
| Ingående avsättning | 5 030 039 | 4 902 587 | |
| Avsatt till pensioner | 157 117 | 158 372 | |
| Årets pensionskostnad | 67 874 | 63 601 | |
| Årets pensionsutbetalningar | –98 548 | –94 521 | |
| Utgående avsättning | 5 156 482 | 5 030 039 | |
| Tillkommer särskild löneskatt varav 890 tkr avser | |||
| latenta tilläggsbelopp | 1 250 962 | 1 220 287 | |
Skillnaden mellan åren i utgående avsättning, beror dels på att inkomstindex och prisbasbeloppet ökat under 2022. I utgående avsättning ingår ledamöters pensioner med 5 152 810 tkr samt latenta tilläggsbelopp med 3 669 tkr
| Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen | ||
| Ingående avsättning | 171 082 | 197 468 |
| Årets kostnad för inkomstgarantier | 230 467 | –1 046 |
| Årets utgifter för inkomstgarantier | –26 452 | –25 340 |
| Utgående avsättning | 375 097 | 171 082 |
| Tillkommer särskild löneskatt med | 51 679 | 28 828 |
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 50 925 | 16 418 |
Skillnaden mellan åren i utgående avsättning, beror främst på nya beslutade avgångsförmåner samt ökad pensionsålder från 65 år till 66 år.
| Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | ||
| Ingående avsättning | 271 854 | 275 432 |
| Årets kostnad för inkomstgarantier | 13 154 | –4 105 |
| Årets förändring av inkomstgarantier | –82 385 | 527 |
| Utgående avsättning | 202 623 | 271 854 |
| Tillkommer särskild löneskatt med | 19 967 | 20 761 |
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 37 805 | 58 528 |
89
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 |
| Omställningsstöd till ledamöter | ||
| Ingående avsättning | 80 687 | 75 968 |
| Årets kostnad för omställningsstöd | –378 | –1 165 |
| Årets förändring av omställningsstöd | 66 033 | 5 885 |
| Utgående avsättning | 146 342 | 80 687 |
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 45 981 | 25 352 |
| Skillnaden mellan åren i utgående avsättning, beror främst på nya beslutade avgångs- | ||
| förmåner. | ||
| Summa avsättningar för pensioner och | ||
| liknande förpliktelser | 7 338 874 | 6 925 639 |
| Not 19 Övriga avsättningar | ||
| Kompetensåtgärder | ||
| Ingående balans | 9 160 | 8 934 |
| Utnyttjat under året | –540 | –896 |
| Årets avsättningar | 1 142 | 1 122 |
| Utgående balans | 9 763 | 9 160 |
| Summa övriga avsättningar | 9 763 | 9 160 |
| Not 20 Lån i Riksgäldskontoret | ||
| Ingående balans | 1 686 799 | 1 292 228 |
| Under året upptagna lån | 221 021 | 446 552 |
| Årets amorteringar | –80 149 | –51 981 |
| Utgående balans | 1 827 671 | 1 686 799 |
| Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektivet) | 2 330 000 | 2 130 000 |
| Not 21 Periodavgränsningsposter | ||
| Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter | 42 236 | 45 636 |
| Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter | 5 415 | 5 158 |
| Övriga upplupna kostnader | 3 038 | 10 896 |
| Förutbetalda intäkter | 2 017 | 2 147 |
| Förutbetalda hyresintäkter | 7 818 | 6 361 |
| Summa periodavgränsningsposter | 60 524 | 70 198 |
90
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 | 2022/23:RS1 | ||
| Anslagsredovisning | |||
| Belopp anges i tkr | 2022 | 2021 | |
Not 22 Utg.omr. 01 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 29 436 | 29 306 |
Årets tilldelade medel på ledamotsanslaget uppgår till 981,2 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2022 är 993,8 miljoner kronor, vilket innebär att anslagssparandet har minskat från 106,3 till 93,6 miljoner kronor. Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen brukar normalt öka under och efter valår, varför anslagssparandet behålls. En stor del av anslagssparandet beräknas att användas under 2023 till bland annat ledamöters avgångsförmåner.
Not 23 Utg.omr. 01 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltningsanslag
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 29 540 | 27 437 |
Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 984,7 miljoner kronor och det ingående anslagssparandet från 2021 uppgick till 63,0 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2022 är 938,1 miljoner kronor, vilket innebär att det upparbetade anslagssparandet har ökat till 109,6 miljoner kronor. Det lägre anslagsutfallet beror på lägre kostnader än förväntat bland annat för löner (vakansläget och förändring av semesterlöneskulden), valrelaterade kostnader, avskrivningar med anledning av försenade investeringar, it-relaterade kostnader, demokratijubileet, tillträdesskydd och bevakning.
Det kan bli aktuellt att via höständringsbudgeten omfördela en del av anslagssparandet till fastighetsanslaget alternativt återlämna.
Not 24 Utg.omr. 01 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 3 600 | 3 000 |
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2022 sattes anslagsnivån till 120 miljoner kronor. Anslaget ökades under året med 60 miljoner kronor via vårändringsbudgeten med anledning av förvärvet av fastigheten Cephalus 11. Det totala förvärvet uppgick till 115,6 miljoner kronor och som planerat har en stor del av anslagssparandet använts för att finansiera förvärvet. Resterande anslagssparande från tidigare år har använts till att finansiera ökade kostnader avseende räntor och avskrivningar. Utfallet för fastighetsanslaget för 2022 uppgår till 250,6 miljoner kronor och anslagssparandet har minskat från 72,3 till 1,7 miljoner kronor.
Not 25 Utg.omr. 01 6:5 Ap. 1 Stöd till politiska partier
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 5 076 | 5 076 |
91
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
Belopp anges i tkr
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
| Låneram Riksgälden | |||||
| Verksamheten | |||||
| Beviljad | 130 000 | 130 000 | 130 000 | 120 000 | 100 000 |
| Utnyttjad | 104 885 | 100 776 | 89 749 | 76 944 | 66 118 |
| Fastigheter | |||||
| Beviljad | 2 200 000 | 2 000 000 | 1 500 000 | 1 000 000 | 550 000 |
| Utnyttjad | 1 722 786 | 1 586 023 | 1 202 479 | 614 192 | 456 511 |
| Kontokrediter Riksgälden | |||||
| Beviljad | 208 588 | 199 145 | 193 017 | 184 587 | 183 914 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 6 088*) | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgälden | |||||
| Ränteintäkter | 1 887 | 0 | 34 | 1 488 | 2 355 |
| Räntekostnader | 13 744 | 0 | 3 | 223 | 646 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
| Avgiftsintäkter | 39 034 | 32 038 | 32 385 | 33 288 | 33 050 |
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektivet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 29 436 | 29 306 | 29 061 | 27 794 | 27 139 |
| Riksdagsförvaltningens | |||||
| förvaltningskostnader | 29 540 | 27 437 | 25 844 | 24 581 | 24 434 |
| Stöd till politiska partier | 5 076 | 5 076 | 5 076 | 5 076 | 5 008 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 3 600 | 3 000 | 3 000 | 3 000 | 3 600 |
| Utnyttjad anslagskredit | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 0 | 0 | 0 | 7 967 | 0 |
| Riksdagsförvaltningens | |||||
| förvaltningskostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Stöd till politiska partier | 0 | 0 | 0 | 0 | 3 889 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
92
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
| Anslagssparande | |||||
| Ramanslag | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 93 640 | 106 283 | 47 488 | 0 | 32 055 |
| Riksdagsförvaltningens | |||||
| förvaltningskostnader | 109 585 | 62 969 | 29 522 | 27 138 | 29 457 |
| Stöd till politiska partier | 1 381 | 1 245 | 271 | 73 | 0 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 1 690 | 72 258 | 63 495 | 50 127 | 66 807 |
| Bemyndiganden | |||||
| Stöd till politiska partier | 169 200 | 169 200 | 169 200 | 169 200 | 166 950 |
| Utestående åtaganden | 125 557 | 125 966 | 125 966 | 126 941 | 125 224 |
| Stöd till riksdagspartiernas | |||||
| kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Personal | |||||
| Medelantalet anställda (st) | 715 | 713 | 704 | 683 | 689 |
| Antalet årsarbetskrafter (st) | 646 | 658 | 648 | 626 | 618 |
| Driftkostnad per | |||||
| årsarbetskraft**) | 1 556 | 1 449 | 1 426 | 1 457 | 1 420 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets | –428 391 | –133 739 | –201 392 | –107 400 | –6 239 |
| Balanserad | –6 917 411 | –6 797 633 | –6 603 736 | –5 620 240 | –5 427 592 |
*) Jämförelsesiffran för 2020 har korrigerats med 6 088 tkr.
**) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.
93
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar31 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2022.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2022
Belopp anges i kr
| Ersättning | |
| Andreas Norlén (M), ordförande | 2 205 418 |
| Övriga uppdrag | |
| Kurirengruppen i Sverige AB, suppleant | |
| Länstidningen Östergötland AB, suppleant | |
| Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland, suppleant | |
| Lena Hallengren (S), ledamot | 233 229 |
| Johan Löfstrand (S), ledamot | 875 627 |
| Övriga uppdrag | |
| Tekniska verken AB, ledamot | |
| Länsstyrelsen i Östergötlands insynsråd, ledamot | |
| Boverkets insynsråd, ledamot | |
| Mattias Bäckström Johansson (SD), ledamot | 934 669 |
| Övriga uppdrag | |
| Oskarshamns Kommunbolag AB, ledamot | |
| Carina Ståhl Herrstedt (SD), ledamot | 895 520 |
| Henrik Vinge (SD), ledamot | 988 752 |
| Mattias Karlsson i Luleå (M), ledamot | 885 408 |
| Övriga uppdrag | |
| Discendo AB, ledamot | |
| BL Hajpa AB, ledamot | |
| Edusphere AB, ledamot | |
| Kyklos AB, ledamot | |
| SCMT Group AB, ordförande | |
| Jessica Rosencrantz (M), ledamot | 982 822 |
| Övriga uppdrag | |
| Naturvårdsverkets insynsråd, ledamot | |
| Samuel Gonzalez Westling (V), ledamot | 258 241 |
| Daniel Bäckström (C), ledamot | 908 008 |
| Annika Hirvonen (MP), ledamot | 906 810 |
31Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2022.
94
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| Ersättning | |
| Gunilla Carlsson (S), suppleant | 877 195 |
| Övriga uppdrag | |
| Liseberg AB, ledamot | |
| ABF Vux AB, ordförande | |
| Fastighetsbolaget Odin AB, ordförande | |
| Bio Roy i Göteborg AB, ordförande | |
| Folkets Hus och Parker Service AB, ordförande | |
| Folkets Hus-rörelsen – Fastigheten i Stockholm AB, ordförande | |
| Framtidens mötesplats i Helsingborg AB, ordförande | |
| Framtidens mötesplats Stortorget AB, ordförande | |
| Framtidens Mötesplats AB, ordförande | |
| Folkparkernas Programbolag AB, ordförande | |
| Statistiska centralbyråns insynsråd, ledamot | |
| Tomas Eneroth (S), suppleant | 176 733 |
| Övriga uppdrag | |
| Riksbanksfullmäktige, vice ordförande | |
| Tobias Andersson (SD), suppleant | 899 813 |
| Övriga uppdrag | |
| Polisens insynsråd, ledamot | |
| Linda Lindberg (SD), suppleant | 863 297 |
| Övriga uppdrag | |
| Riksbanksfullmäktige, suppleant | |
| Michael Rubbestad (SD), suppleant | 873 199 |
| Övriga uppdrag | |
| Mad Penguin AB, ledamot | |
| Jan Ericson (M), suppleant | 873 736 |
| Noria Manouchi (M), suppleant | 853 745 |
| Vasiliki Tsouplaki (V), suppleant | 955 958 |
| Ulrika Heie (C), suppleant | 900 620 |
| Övriga uppdrag | |
| Sätra Bruk AB, ledamot | |
| AVUS AB, suppleant | |
| Insynsrådet för Myndigheten för yrkeshögskolan, ledamot | |
| Camilla Hansén (MP), suppleant | 848 906 |
| Ingvar Mattson, riksdagsdirektör | 2 141 800 |
95
2022/23:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022
Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen32 (Belopp anges i kr)
| Ersättning | |
| Annelie Karlsson (S), ledamot till och med den 26 september 2022 | 808 635 |
| Åsa Westlund (S), ledamot till och med den 11 oktober 2022 | 1 020 147 |
| Mattias Karlsson i Norrhult (SD), ledamot till och med den | 972 038 |
| 2 oktober 2022 | |
| Övriga uppdrag | |
| Riksbanksfullmäktige, ledamot | |
| Oikos AB, ledamot | |
| Tobias Billström (M), ledamot till och med den 18 oktober 2022 | 786 853 |
| Jessica Roswall (M), ledamot till och med den 18 oktober 2022 | 898 215 |
| Övriga uppdrag | |
| Juristbyrån A Roswall AB, ordförande | |
| Länsstyrelsen i Uppsalas insynsråd, ledamot | |
| Domarnämnden, ledamot | |
| Sieps insynsråd, ledamot | |
| Maj Karlsson (V), ledamot till och med den 2 oktober 2022 | 919 173 |
| Anders W Jonsson (C), ledamot till och med den 2 oktober 2022 | 983 171 |
| Övriga uppdrag | |
| Länsstyrelsen Gävleborgs insynsråd, ledamot | |
| Rasmus Ling (MP), ledamot till och med den 8 november 2022 | 788 497 |
| Övriga uppdrag | |
| Migrationsverkets insynsråd, ledamot | |
| Erik Ezelius (S), suppleant till och med den 19 oktober 2022 | 901 393 |
| Övriga uppdrag | |
| Radio Tidaholm AB, ordförande | |
| Mattias Jonsson (S), suppleant till och med den 2 oktober 2022 | 864 566 |
| Övriga uppdrag | |
| Förvaltnings AB Järntorgskvarteret, vice ordförande | |
| Lindholmen Science Park AB, ledamot | |
| Pia Nilsson (S), suppleant till och med den 26 september 2022 | 713 548 |
| Julia Kronlid (SD), suppleant till och med den 2 oktober 2022 | 922 295 |
| Karin Enström (M), suppleant till och med den 8 november 2022 | 997 705 |
| Lars Hjälmered (M), suppleant till och med den 26 september 2022 | 811 682 |
| Övriga uppdrag | |
| Bolagsverkets insynsråd, ledamot | |
| Skolverkets insynsråd, ledamot | |
| Lindholmen Science Park AB, ledamot | |
32 Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2022. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2022.
96
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20222022/23:RS1
| Ersättning | |
| Elisabeth Svantesson (M), suppleant till och med den 2 oktober 2022 | 785 541 |
| Hans Wallmark (M), suppleant till och med den 27 oktober 2022 | 1 129 270 |
| Övriga uppdrag | |
| Svenska Medialen AB, ordförande | |
| Norrköpings Tidningars Media AB, ledamot | |
| Sverige-Emil AB, ledamot | |
| Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot | |
| Hanna Gunnarsson (V), suppleant till och med den 2 oktober 2022 | 861 228 |
| Karolina Skog (MP), suppleant till och med den 10 januari 2022 | 92 735 |
97
| 2022/23:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2022 |
98