Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2023
Redogörelse 2023/24:SN1
Redogörelsen är avslutad
- Inlämnat av
- Statsrådsarvodesnämnden
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-08
- Bordlagd
- 2024-02-13
- Hänvisad
- 2024-02-14
- Motionstid slutar
- 2024-02-28
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.
Redogörelse till riksdagen 2023/24:SN1
Verksamhetsredogörelse för
Statsrådsarvodesnämnden 2023
Till riksdagen
Statsrådsarvodesnämnden ska enligt 12 § lagen (2012:881) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse till riksdagen för sin verksamhet under det senaste kalenderåret. I redogörelsen ska nämnden också redovisa sina kostnader.
Nämnden lämnar härmed följande redogörelse till riksdagen.
Stockholm i februari 2024
Ove Nilsson ordförande
Björn Länsisyrjä sekreterare
1
2023/24:SN1 | VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR STATSRÅDSARVODESNÄMNDEN 2023 |
Inledning
Statsrådsarvodesnämnden är en självständig myndighet under riksdagen. Nämnden har två uppgifter. Den ena är att fastställa månadsarvoden för statsråden. Den andra är att besluta om avgångsersättning till statsråd som avgår från sin befattning.
Statsrådsarvodesnämndens verksamhet styrs av bestämmelserna i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. och i lagen (2012:881) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden. Nämnden har dessutom sedan 2013 en arbetsordning.
Sammansättning
Statsrådsarvodesnämnden består av en ordförande och två andra ledamöter. De väljs av riksdagen. Bestämmelser om detta finns i 13 kap. 14 § riksdagsordningen.
Under 2023 hade nämnden följande sammansättning:
f.d. kanslichefen Ove Nilsson, ordförande f.d. riksdagsdirektören Anders Forsberg kammarrättspresidenten Monica Dahlbom.
Som nämndens sekreterare tjänstgjorde föredraganden Björn Länsisyrjä. Arvoden till ordföranden och övriga ledamöter lämnas i enlighet med 1 a §
lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Årsarvodet uppgår till den procentsats av månadsarvodet för riksdagsledamöter som anges i lagen. Sekreterarens arvode fastställs av nämnden.
Sammanträden
Under året hade Statsrådsarvodesnämnden tre sammanträden. Nämnden har också löpande haft underhandskontakter.
Beslut om arvoden till statsråd
Enligt 1 § första stycket lagen om arvoden till statsråden m.m. ska arvoden till statsråden betalas månadsvis med ett belopp som fastställs av Statsrådsarvodesnämnden.
Nämnden strävar efter att anpassa arvodena till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Inför besluten om arvoden studerar nämnden bl.a. det allmänna löneläget och följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Nämnden tar hänsyn till lönenivåer för exempelvis riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän, riksrevisorn och statliga myndighetschefer. Vidare beaktar nämnden arvodesnivåerna i de nordiska parlamenten och regeringarna. Därutöver beaktas det allmänna konjunkturläget och avtalsrörelsen.
2
VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR STATSRÅDSARVODESNÄMNDEN 2023 | 2023/24:SN1 |
Statsrådsarvodesnämnden har beslutat att arvodet fr.o.m. den 1 juli 2023 ska uppgå till 191 000 kronor per månad för statsministern och till 150 500 kronor per månad för de övriga statsråden.
Nämndens beslut om arvoden får enligt 1 § lagen om arvoden till statsråden m.m. och 16 § lagen med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden inte överklagas.
Beslut om avgångsersättning
Enligt 1 § andra stycket lagen om arvoden till statsråden m.m. beslutar Statsrådsarvodesnämnden om avgångsersättning till statsråd.
Enligt de riktlinjer som nämnden antagit kan ett statsråd som lämnar sin befattning som statsråd och som ansöker om avgångsersättning få en sådan ersättning under ett år. Avgångsersättning lämnas med samma belopp som den ersättningsberättigade fick i arvode vid avgången. Om det finns särskilda skäl kan avgångsersättning lämnas under en längre eller kortare tid än ett år eller också kan beloppet begränsas. Ett sådant skäl kan vara att statsrådet har varit statsråd under kortare tid än tolv månader. Ett statsråd som fyllt 65 år kan få avgångsersättning under högst sex månader. Avgångsersättningen minskas krona för krona med andra inkomster som det f.d. statsrådet får på grund av t.ex. anställning eller uppdrag samt pension.
Under 2023 ansökte inte något statsråd om avgångsersättning.
Nämndens beslut om avgångsersättning får enligt 1 § lagen om arvoden till statsråden m.m. och 16 § lagen med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden inte överklagas.
Kostnader
Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas från anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag inom uppdragsområde B. Under verksamhetsåret uppgick kostnaderna för nämnden till 185 505 kronor, varav 184 993 kronor för ledamöter och personal och 512 kronor för övriga driftskostnader. Kostnaderna för nämnden under 2022 uppgick till totalt 174 369 kronor, 172 973 kronor för ledamöter och personal och 1 396 kronor för övriga driftskostnader.
Övrigt
Statsrådsarvodesnämnden besvarade under året vid åtskilliga tillfällen brev med förfrågningar från allmänheten och förfrågningar per telefon. Nämnden besvarade också förfrågningar om att lämna ut allmänna handlingar och lämnade ut sådana.
3
Behandlas i betänkande (1)
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.