100 dagar
Skriftlig fråga 2015/16:118 av Ida Drougge (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-08
- Överlämnad
- 2015-10-08
- Anmäld
- 2015-10-13
- Svarsdatum
- 2015-10-14
- Sista svarsdatum
- 2015-10-14
- Besvarad
- 2015-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
I valrörelsen 2014 lovade utbildningsminister Gustav Fridolin att vända skolan på 100 dagar.
Tycker utbildningsministern att han lyckats med det?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:118 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/04823/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:118 av Ida Drougge (M) 100 dagar
Ida Drougge har frågat mig om jag tycker att jag har lyckats att vända skolan på 100 dagar.
Det tar längre tid än 100 dagar att vända resultaten i skolan. Det går dock inte snabbare för att man väntar. Den debattartikel frågeställaren refererar till handlade om vad en ny regering kunde göra under sina 100 första dagar för att påbörja en vändning. Det framgår för var och en som läser artikeln. Den plan som där skisserades har jämte andra förslag, förankrade i forskning och hos profession, utgjort grund för regeringens arbete för skolan.
I artikeln föreslås insatser för den lärarkris vi ser, elevernas lust för lärandet och ojämlikheten. Redan i dag har vi genomfört flertalet av de insatser som lyfts fram i artikeln.
När det gäller lärarkrisen pågår bl.a. insatser för att höja lärarlönerna.
Under våren 2015 har en modell för detta tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer. Genom lärarlönelyftet föreslår regeringen att det på årsbasis investeras 3 miljarder kronor i höjda lärarlöner i syfte att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. I budget-propositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslår regeringen att det för andra halvåret 2016 avsätts 1,5 miljarder kronor till ett statsbidrag för höjda löner för lärare. För kommande år beräknas 3 miljarder kronor årligen avsättas. Regeringen har även under 2015 infört ett omfattande statsbidrag om 2 miljarder kronor per år för att huvudmännen ska kunna öka antalet anställda så att förskollärare och lärare i förskoleklassen och lågstadiet kan ägna mer tid åt att undervisa. Vidare framgår av budget-propositionen för 2016 att satsningen på specialpedagogisk kompetens kommer att uppgå till 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Dessutom utökas antalet utbildningsplatser på speciallärar- och specialpedagog-utbildningarna. För att fritidshemmets utbildning ska hålla god kvalitet och t.ex. vara anpassad till att stimulera elevers lärande och utveckling föreslår regeringen att 250 miljoner kronor avsätts 2016 främst för högre personaltäthet, men även till viss del för insatser för att på andra sätt höja kvaliteten i fritidshemmen. De kommande åren beräknas 500 miljoner kronor per år för detta.
Andra insatser som föreslås i budgetpropositionen för 2016 är att regeringen avser att se över hur nyblivna lärares och förskollärares rätt att få en kvalitativ introduktionsperiod i yrket kan stärkas. Regeringen avser även att utöka möjligheterna att gå en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för att attrahera fler personer med annan yrkeserfarenhet eller utbildning till läraryrket. Därutöver har regeringen under 2015 infört ett statsbidrag för upprustning av skollokaler. Regeringen föreslår ett statsbidrag på 330 miljoner kronor för 2016 och för åren 2017 och 2018 beräknas satsningen uppgå till 330 miljoner kronor per år.
När det gäller elevernas lust för lärande har regeringen under 2015 infört ett statsbidrag för att minska gruppstorleken i förskolan. Statsbidraget föreslås uppgå till 830 miljoner kronor årligen från och med 2016. Regeringen har även under 2015 tillsatt en särskild utredare som ska utreda införandet av en läsa-skriva-räkna garanti. Den nya lagstiftingen beräknas kunna träda i kraft läsåret 2017/18. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2016 föreslagit ett statsbidrag för bemannade skolbibliotek. Satsningen föreslås uppgå till 15 miljoner kronor 2016 och därefter 30 miljoner årligen.
När det gäller ojämlikhet har regeringen tillsatt en skolkommission som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på bl.a. hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2016. I budgetpropositionen för 2016 framgår även att regeringen vill fortsätta och öka sina satsningar på ett stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och folkhögskolan samt när det gäller såväl allmänna ämnen som yrkesämnen inom kommunal vuxenutbildning (komvux/yrkesvux). När det gäller att bli kvitt vinstjakten har regeringen tillsatt ett flertal utredningar för att se till att skattemedel når fram till skolorna och eleverna. Exempelvis utreder Skolkostnadsutredningen hur en öppen redovisning av kostnader och intäkter på skolenhetsnivå kan införas för kommunala och fristående skolor (dir. 2014:126). Utredaren ska redovisa uppdraget senast i mars 2016.
Mot bakgrund av de insatser som regeringen har genomfört eller planerar att genomföra ger regeringen nu huvudmännen inom skolväsendet mycket bättre förutsättningar än tidigare att höja elevernas resultat och öka likvärdigheten i utbildningen.
Stockholm den 14 oktober 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.