Adoptioner på oriktiga grunder

Skriftlig fråga 2019/20:584 av Linda Lindberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-06
Överlämnad
2019-12-06
Anmäld
2019-12-09
Svarsdatum
2019-12-18
Sista svarsdatum
2019-12-18
Besvarad
2019-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har upphandlat en översättning av den parlamentariska utredningen om internationella adoptioner från Chile under 70- till 90-talet. Rapporten finns just nu delvis sammanfattad på svenska, och i den framgår det tydliga brister i hanteringen av adoptioner som skedde mellan 1970 och 1990.

Enligt brottsutredningen framgår det att det rör sig om 630, än så länge, dokumenterade och registrerade barn, varav 615 som har hanterats via Adoptionscentrum. Informationen visar att det i dagsläget går att konstatera att handläggningstiderna varit betydligt kortare än vad som kan anses rimligt. Enligt utredningen framgår det att vissa handläggningstider har kunnat vara så korta som några få dagar, vilket är direkt oförenligt med de cirka fyra månader som handläggningstiden bör vara.

På 90-talet ratificerade Sverige Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, och arbetet med att säkra internationella adoptioner har i och för sig gjorts under dessa år. 

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att Sverige inte ger medgivande av adoptioner på oriktiga grunder, som bland annat de från Chile där barn adopterats bort mot föräldrarnas vilja och kännedom?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:584 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/05134/FST

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:584 av Linda Lindberg (SD)
Adoptioner på oriktiga grunder

Linda Lindberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att Sverige inte ger medgivande av adoptioner på oriktiga grunder, som bland annat de från Chile där barn adopterats bort mot föräldrarnas vilja och kännedom.

Staten måste så långt som möjligt garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Den brottsutredning som pågår i Chile omfattar internationella adoptioner från Chile till ett antal länder under 1970–90-talen. Sedan dess har andra regler och internationella konventioner trätt i kraft som syftar till att säkra att adoptioner sker på ett tryggt och lagligt sätt.

1997 ratificerade Sverige 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen är även inkorporerad i svensk rätt. Grundläggande i konventionen är att staterna har ansvar för att barnets bästa beaktas i varje del av adoptionsprocessen. Konventionen ska genom vissa garantier mellan de anslutna staterna bland annat förhindra bortförande eller handel med barn i samband med internationella adoptioner. I varje land finns en ansvarig centralmyndighet med tydligt utpekat ansvar i enlighet med konventionen. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är svensk centralmyndighet i konventionens mening och ansvarar bland annat för auktorisation och tillsyn.

2005 skärptes auktorisationsvillkoren i Sverige genom att kräva auktorisation i två led. Till skillnad från tidigare, då enbart de adoptionsförmedlande organisationerna prövades för auktorisation, prövas även länder, del av länder eller adoptionskontakter som organisationerna får förmedla barn från eller genom. Några av de grundläggande kraven är att landet har en adoptionslagstiftning eller annan tillförlitlig reglering av internationell adoption som beaktar de grundläggande principer för internationell adoption som uttrycks i barnkonventionen och i 1993 års Haagkonvention. MFoFs tillsynsansvar omfattar både de adoptionsförmedlande organisationerna i Sverige och de auktoriserade länderna och adoptionskontakterna.

Stockholm den 18 december 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.