Afghaner som hamnar i limbo

Skriftlig fråga 2021/22:1744 av Magnus Jacobsson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-06-15
Överlämnad
2022-06-17
Anmäld
2022-06-20
Svarsdatum
2022-06-22
Sista svarsdatum
2022-06-22
Besvarad
2022-06-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Trots att regeringen bedriver en feministisk utrikespolitik nås vi nästan dagligen av rapporter om enskilda personer från Afghanistan som får utvisningsbeslut. Samtidigt finns det i dag inga möjligheter att återvända till den islamistiska diktaturen i Afghanistan. Dessa personer hamnar därför i ett omöjligt läge.

Vi ser också att flera av dessa personer som får utvisningsbeslut är homosexuella, hazarer, kvinnor eller kristna, vilka alla är grupper som i den islamistiska diktaturen i Afghanistan har väldigt svårt att leva på ett tryggt sätt. En del av dessa personer har redan befunnit sig länge i Sverige, och många av dem har utbildat sig till yrken som vi har brist på i Sverige. Ändå hamnar de i ett läge där man inte kan använda sig av den utbildning man har fått för att arbeta och stödja det land som gett dem en tillfällig fristad.

Lyssnar man till Migrationsverkets argumentation hör man att de anser att dessa personer ska anpassa sig till den islamistiska diktaturens normer och värderingar.

Jag vill därför fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Anser statsrådet att vårt agerande gentemot dessa grupper, och då framför allt kvinnorna, lever upp till regeringens feministiska utrikespolitik, och avser statsrådet vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1744 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)


Svar på fråga 2021/22:1744 av Magnus Jacobsson (KD)
Afghaner som hamnar i limbo

Magnus Jacobsson har frågat mig om agerandet mot vissa grupper av asylsökande från Afghanistan, framför allt kvinnor, lever upp till regeringens feministiska utrikespolitik och om jag avser vidta några åtgärder från min ståndpunkt.

Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om prövning av skyddsbehov för medborgare från Afghanistan från den 21 april 2022 utgår från landinformation om Afghanistan från EU:s asylbyrå (EUAA) som särskilt tar upp situationen för flickor och kvinnor, konvertiter, hazarer och hbtqi-personer. Ställningstagandet innehåller bland annat vägledande information om grupper som är särskilt utsatta i Afghanistan. Internflykt anses inte vara ett alternativ utom i undantagsfall. Det föreligger inte något generellt praktiskt verkställighetshinder. Migrationsverket bedömer dock att den förändrade situationen när det gäller mänskliga rättigheter och de begränsade möjligheterna till internflykt i det enskilda fallet kan innebära att det föreligger ett hinder mot verkställighet, vilket kan motivera ett uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder.

Hittills i år har mer än 2 300 afghanska medborgare beviljats uppehållstillstånd i Sverige efter asylansökan, och för 2021 var siffran 6 243 personer. Huvudregeln är att de tillstånd som beviljas är tidsbegränsade med möjlighet att ansöka om förlängning. Avslagsbeslut kan överklagas.

Migrationsverket följer och analyserar händelseutvecklingen i Afghanistan och fattar beslut som grundas på analyserna, men regeringen har inte möjlighet att ingripa i detta arbete. Situationen i Afghanistan är osäker och kan förändras snabbt. Jag följer situationen för asylsökande från Afghanistan men har i nuläget inte för avsikt att ta några initiativ av det slag som frågeställaren tar upp.

Stockholm den 22 juni 2022

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.