afghanska flyktingar vid Pakistans gräns
Skriftlig fråga 2001/02:115 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-26
- Anmäld
- 2001-10-30
- Besvarad
- 2001-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:115
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om afghanska flyktingar vid Pakistans gräns"Vi bombar inga civila", förklarar USA och Storbritannien som nu bombar i Afghanistan. Man kan starkt betvivla detta. Men även om det vore sant har påståendet ringa betydelse. Hur få civila mål man än träffar drabbas likafullt civila. Man förstör de sista möjligheterna till försörjning. Vad som återstår är svält och död. För att undvika detta befinner sig miljontals människor på flykt inom eller från Afghanistan. I en enorm krigsinsats jagar USA, med ett svävande FN-uttalande i ryggen, en grupp terrorister. I denna jakt på en grupp kriminella offras det afghanska folket som nu försöker fly. Men de har ingenstans att ta vägen då gränsen mot Pakistan är stängd. Den är stängd för att det fattiga Pakistan redan har tre miljoner flyktingar och inte kan ta emot fler. Det rimliga vore att de som bombar @ eller reservationslöst stöder dessa bombningar @ tar hand om de som oskyldigt drabbas av USA:s och Storbritanniens krigshandlingar. Detta kan antingen ske genom en omfattande hjälpinsats för att på pakistanskt område ta emot flyktingar eller genom att de länder som bombar eller stöder bombningarna, alltså även Sverige och EU, tar emot flyktingar från Afghanistan. Bombar man eller stöder bombningarna bör man också ta ansvar för de konkreta följderna av en sådan politik.
Jag vill därför fråga utrikesminister Anna Lindh:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för Sveriges del, som enskilt land och inom ramen för EU, för att underlätta situationen så att afghanska flyktingar kan tas emot i Pakistan och där få humanitär hjälp?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:115 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:115 om afghanska flyktingar vid Pakistans gräns
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Murad Artin har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser vidta såväl bilateralt som inom EU för att underlätta för afghanska flyktingar att tas emot i Pakistan och där få humanitär hjälp. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inledningsvis vill jag understryka att jag är medveten om att flyktingsituationen i Afghanistan är ytterst allvarlig. Redan före den 11 september fanns cirka en miljon internflyktingar i Afghanistan. Till följd av den senaste tidens händelser beräknas antalet ha ökat åtskilligt, möjligen till så mycket som en och en halv miljon människor. Trots påtryckningar och vädjanden från det internationella samfundet @ och nu senast från FN:s flyktingkommissarie Lubbers vid dennes besök i Pakistan den 2@6 november @ håller grannländerna i princip gränserna stängda för flyktingar. Från svensk sida har vi till företrädare för den pakistanska regeringen vid ett flertal tillfällen framhållit vikten av att gränserna öppnas för flyktingar. EU har även genomfört démarcher om detta till regeringarna i Afghanistans grannländer, inklusive Pakistan.
Pakistan är sedan tidigare en stor mottagare av afghanska flyktingar, antalet i landet uppskattas till cirka två miljoner. Pakistan befarar att om gränserna öppnas, skulle landet vid konfliktens slut ha en flyktingbefolkning på fyra till fem miljoner. Pakistan vidhåller därför att FN och andra hjälporganisationer bör undsätta afghanerna i deras hemland, inte i Pakistan. Dessutom befarar Pakistan att ytterligare inflöde av afghanska flyktingar skulle orsaka oroligheter i det redan instabila Pakistan. Nyligen gick den pakistanska regeringen dock med på att släppa in de mest sårbara av flyktingarna, som t.ex. sjuka och äldre. UNHCR räknar med att detta kan komma att gälla upp till 300 000 människor.
Sverige har historiskt sett varit en mycket stor givare till Afghanistan. Sedan 1982 har Sverige genom Sida bidragit med mer än 1 miljard kronor till det drabbade folket i Afghanistan och afghanska flyktingar i de omkringliggande länderna. Sveriges humanitära bistånd till det afghanska folket uppgick före händelserna den 11 september till över 25 miljoner kronor för i år och nyligen avsattes ytterligare 200 miljoner kronor av Sidas medel för insatser i Afghanistan och i grannländerna. Biståndet kanaliseras via FN, Röda Kors-rörelsen och enskilda organisationer @ främst Svenska Afghanistankommittén.
Även EU har ett omfattande bistånd till Afghanistan. ECHO, EU:s kontor för humanitärt bistånd, hade före den 11 september beslutat om totalt 23 miljoner euro för Afghanistan, i huvudsak stöd till internflyktingar. Efter den 11 september har ytterligare 29 miljoner euro anslagits till Afghanistan. EU har även särskilda medel för flyktingar, och av dessa har ytterligare 23 miljoner euro öronmärkts för insatser i Afghanistan.
Samtidigt som situationen i regionen är akut och all kraft för närvarande måste ägnas åt att avvärja svält och massflykt i Afghanistan, måste vi också titta framåt och söka långsiktigt hållbara lösningar. Det finns glädjande nog tecken på att det börjar växa fram en samsyn i detta avseende. Vid Forum on Afghan Refugees and Displaced Populations som organiserades av UNHCR och OCHA i Genève den 5@6 oktober (och som samlade både givarländer och grannländer) kom man fram till att skapa en humanitär koalition som ska verka för skydd och stöd till flyktingar och nödställda i regionen. Denna koalition ska också aktivt stödja politiska lösningar och respekt för mänskliga rättigheter. En regional strategi ska tas fram samt en handlingsplan med uppföljningsmekanismer. I detta arbete har naturligtvis EU och övriga givarländer en viktig roll att spela inte minst genom att dela den ekonomiska bördan. FN spelar en central roll som samordnare.
Sverige och EU kommer att fortsätta, i kontakter med representanter för grannländerna och däribland Pakistan, framföra att vi förväntar oss öppna gränser för nödställda afghaner som söker temporärt skydd. Det är självklart att vi då också solidariskt måste axla vår del av ansvaret. Detta sker framför allt genom fortsatt finansiellt stöd till de organisationer som arbetar på plats för att hjälpa människor på flykt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.