Afrikas horn
Skriftlig fråga 2001/02:659 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-01
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2001/02:659
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om Afrikas hornSällan demonstreras så tydligt nödvändigheten av förebyggande åtgärder i form av bistånd i olika former för att förhindra krig och våld som i Somalia. Under Siad Barres tid gav Sovjet och USA i olika omgångar utifrån sina egna stormaktspolitiska utgångspunkter landet sitt stöd. Med det kalla krigets slut och Barres maktställning eroderat utbröt inbördeskrig. Regering saknades i landet. Krigsherrar härjade landet år efter år tills Djiboutis president ordnade en konferens i Arte för alla klaner och en interimspresident och interimsregering bildades i Mogadishu, där de flesta av landets klaner i olika delar av landet var representerade. Denna regering har i dag FN:s erkännande. Sedan konferensen i Arte har ytterligare en konferens avhållits i Khartoum som behandlade situationen både i Sudan och i Somalia. Ännu en konferens planeras i vår om Somalia i Kenya. Effekten av dessa lovvärda försök att lösa Somalias problem torde minska avsevärt om inte länder utanför Afrika ger sitt politiska stöd till denna fredsprocess i vardande. Ett steg i denna riktning skulle kunna vara att stärka interimsregeringens legitimitet.
Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra för att EU och FN ska engagera sig politiskt i den process som pågår på Afrikas horn, där situationen i Somalia utgör en så väsentlig del?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:659 besvarad av
den 6 februari
Svar på frågorna 2001/02:658 om situationen i Somalia och 659 om Afrikas Horn
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag kommer att göra i EU och FN för att situationen i Somalia inte lämnas därhän utan tas upp på allvar, samt vad jag avser göra för att EU och FN ska engagera sig politiskt i den process som pågår på Afrikas Horn, där situationen i Somalia utgör en så väsentlig del.
Inbördeskrig, övervåld och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna har präglat bilden av detta sargade land under lång tid. Ett instabilt Somalia påverkar situationen på hela Afrikas Horn. Ett fredsinitiativ som lades fram av Djiboutis president hösten 1999 tände förhoppningar att komma framåt i försoningsprocessen. Genom en stor konferens i Arta, Djibouti, nåddes ett brett deltagande. Flera somaliska ledare valde dock att stå utanför processen.
EU gjorde omedelbart efter konferensen i Arta en tydlig markering.
Genom att välkomna det övergångsstyre som utsågs i Arta samtidigt som EU underströk viljan att fortsätta bidra till återuppbyggnad i de delar av Somalia där relativ stabilitet rådde, lyckades EU upprätta förtroende och dialog med flera viktiga parter. Detta manifesterades inte minst genom den EU-mission till Somalia som genomfördes under det svenska ordförandeskapet. I syfte att främja och skapa förutsättningar för dialog mellan övergångsregeringen och de parter som ej deltog i Arta besökte trojkan Mogadishu och de självutnämnda administrationerna i Puntland och Somaliland. Sedan dess har EU fortsatt sina ansträngningar, inte minst genom att diskutera nödvändigheten av ett ökat regionalt engagemang för Somalia i grannländerna.
I mitten av januari i år genomförde den regionala samarbetsorganisationen IGAD ett toppmöte som ägnade särskild uppmärksamhet åt Somalia. Toppmötets beslut att Kenya, Etiopien, Djibouti och Sudan nu ska samordna sina fredsansträngningar för Somalia var ett viktigt steg framåt. IGAD:s statschefer beslutade vidare att en försoningskonferens om Somalia ska hållas i Kenyas huvudstad Nairobi.
EU uppmanade i fredags alla parter att lägga åsiktsskillnader åt sidan och delta i dialogen för nationell försoning.
Samtidigt pågår det humanitära arbetet och ansträngningar för en mer långsiktig återuppbyggnad i Somalia. EU:s ministerråd beslutade i december 2001 att avsätta 50 miljoner euro till Somalia. Sida kommer inom kort att inkomma till regeringen med förslag hur det fortsatta svenska biståndet till Somalia bör utformas. År 2000 uppgick det totala svenska stödet till Somalia till drygt 40 miljoner kronor.
En särskild FN-delegation besökte nyligen Somalia för att bedöma säkerhetsläget. FN:s generalsekreterare kommer inom kort att presentera en ny Somaliarapport vilken kommer att följas av diskussioner i FN:s säkerhetsråd. Under tiden har verksamheten vid FN:s politiska kontor för Somalia, UNPOS, förlängts med ytterligare en tvåårsperiod. FN har redan i dag nära 350 personer som arbetar i Somalia inom en rad olika områden.
Regeringen följer utvecklingen i Somalia mycket nära. Vi förutsätter att vi under de närmaste åren kommer att få anledning att fortsätta våra ansträngningar för fred och försoning i Somalia.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.