aktivitetsgarantin
Skriftlig fråga 2001/02:773 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-20
- Anmäld
- 2002-03-05
- Besvarad
- 2002-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:773
av Maria Larsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om aktivitetsgarantinEn anordnare av aktiviteter kan få ersättning för merkostnader när man skriver avtal inom ramen för aktivitetsgarantin. I de flesta fall skrivs dessa avtal med kommuner och ideella föreningar, men också med enskilda företag.
När anordnaren ska redovisa sina merkostnader uppstår på den lokala arbetsförmedlingen merarbete i form av kontroll och värdering av redovisningen. Bl.a. kontrollerar man om man kan få ut ersättningen från annat håll eller via någon annan åtgärd. En kontroll sker också på länsarbetsnämnden. I ett sista steg skickar AMS ekonomitjänst rekvisitioner för attestering till den lokala arbetsförmedlingen.
Hela processen skapar väldigt mycket onödigt merarbete. Ett förslag som skulle förenkla processen vore att ha ett schablonbelopp som alla får förhålla sig till, t.ex. 150 kr per dag.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till näringsminister Björn Rosengren:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av att hanteringen av merkostnader för anordnare inom aktivitetsgarantin skapar onödigt merarbete?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:773 besvarad av
den 5 mars
Svar på fråga 2001/02:773 om aktivitetsgarantin
Näringsminister Björn Rosengren
Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av att hanteringen av merkostnader för anordnare inom aktivitetsgarantin skapar onödigt merarbete.
Enligt 24 § i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program får ekonomiskt stöd för merkostnader som föranleds av verksamheten lämnas till den som i samverkan med Arbetsmarknadsverket anordnar en aktivitet inom aktivitetsgarantin.
Bidraget får lämnas med högst 150 kr per dag och person. Bidraget kan alltså vara av varierande storlek och ska täcka merkostnader som till exempel handledning, kursmaterial, skyddskläder, telefonkostnader m.m. En skriftlig överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och samarbetspartnern ska finnas upprättad, med merkostnaderna specificerade. Bidrag utbetalas månadsvis i förskott. Anordnaren ska efter avslutad samverkan redovisa faktiska merkostnader.
Maria Larsson pekar på det merarbete som uppstår vid arbetsförmedlingen med anledning av de administrativa rutinerna för stödet. Även vissa arbetsgivare har upplevt de administrativa rutinerna som krångliga. Bl.a. har man tyckte det varit svårt att redovisa verifikationer i fall där merkostnaden utgör del av en större kostnad, för exempelvis lokaler.
AMS uppger att rutinerna nu har förenklats och styrts upp på ett sådant sätt att kravet på insatser från såväl arbetsförmedling som arbetsgivare har kunnat minska.
I AMS budgetunderlag för perioden 2003@2005, som just lämnats till regeringen, för AMS fram förslag till ytterligare förenkling av stödet till merkostnader och föreslår att stödet beviljas som ett fast krontalsbelopp som ska gälla hela samverkansperioden. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget, utan det kommer att beredas i sedvanlig ordning inom regeringskansliet.
Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att de rutiner som AMS tillämpar vid utbetalning av merkostnadsbidraget har en sådan utformning att myndigheten har full kontroll över vad utbetalade medel använts till.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.