algblomningen

Skriftlig fråga 2004/05:2058 av Aurelius, Nils Fredrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-07-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-08-10
Besvarad
2005-08-15
Svar anmält
2005-09-13
Anmäld
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 juli

Fråga 2004/05:2058

av Nils Fredrik Aurelius (m) till statsrådet Lena Sommestad om algblomningen

Den så kallade algblomningen som drabbar Östersjön innebär stort men för alla badande. Dels att vattnet inte går att bada i, men dels också oron för att barn eller husdjur ska ta skada av det förorenade vattnet.

Algblomningen som egentligen är fosforkonsumerande cyanobakterier är förvisso ett naturligt fenomen i Östersjön, men vissa år är det betydligt värre än andra. Forskarna vet inte om förekomsten av cyanobakterier ökat de senaste åren, men många upplever ändå att det är så.

Förekomsten av cyanobakterier påverkas av bland annat utsläppen av fosfor som sker i Östersjön, en process som går att påverka.

Min fråga till statsrådet Sommestad är därför:

Hur avser statsrådet att agera för att minska utsläppen av fosfor och förekomsten av cyanobakterier i Östersjön?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2058 besvarad av

den 15 augusti

Svar på frågorna 2004/05:2035 om att Östersjön behöver en räddningsplan och 2058 om algblomningen

Statsrådet Lena Sommestad

Nina Lundström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av läget i Östersjön och Nils Fredrik Aurelius har frågat mig hur jag avser att agera för att minska utsläppen av fosfor och förekomsten av cyanobakterier i Östersjön.

Tillståndet i Östersjön är ett av våra svåraste miljöproblem. Sommarens algblomningar har tydligt visat hur allvarligt läget är och jag delar till fullo Nina Lundströms och Nils Fredrik Aurelius oro. Situationen kräver kraftfulla insatser av alla länder kring Östersjön.

Åtgärder för att komma till rätta med övergödningen är en central del av miljömålsarbetet. Sverige har under lång tid vidtagit omfattande åtgärder som påtagligt minskat utsläppen av gödande ämnen till Östersjön. Sverige har också lämnat ett betydande stöd till sådana åtgärder i länder på andra sidan Östersjön.

Men trots att de svenska utsläppen av kväve- och fosforföreningar har minskat de senaste åren kvarstår problemen med syrebrist och övergödning i Östersjön. De insatser vi gjort är inte tillräckliga. Vi behöver göra mer för att minska bidragen till övergödningen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik.

Regeringen lämnade nyligen en skrivelse till riksdagen om en nationell strategi för havsmiljön. Där presenteras ett nytt sätt att arbeta med övergödning och andra problem i havsmiljön. Strategin innebär att myndighetssamordningen för havsmiljön blir effektivare. Naturvårdsverket får det övergripande ansvaret för havsmiljön. En samordningsgrupp för havsmiljöfrågor med cheferna för berörda myndigheter bildas för att effektivisera samordningen. Dessutom knyts ett rådgivande havsmiljöråd till Naturvårdsverket.

  • Naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett förslag till en samlad aktionsplan för den svenska havsmiljön.
  • Naturvårdsverket ska också bland annat utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för olika lösningar på problemen med syrebrist och fosforöverskott i djupvatten och bottnar i främst Östersjön.
  • Dessutom ska användningen av forskningsresultat utvecklas för att öka kunskaperna om vad som händer i havsmiljön och ge bättre underlag för politiskt agerande.

Takten i det regionala samarbetet runt Östersjön och EU-arbetet måste intensifieras. Arbetet inom EU är särskilt viktigt nu när åtta av nio Östersjöländer är med i unionen. I höst lägger EU-kommissionen fram ett förslag till en marin strategi för EU. Jag har gjort klart för kommissionen att Sverige anser att det är nödvändigt med legalt bindande regler för havsmiljön.

Jag vill vidare peka på att kraven i EU:s ramdirektiv för vatten och direktivet om rening av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse gör det nödvändigt för alla medlemsländer runt Östersjön att vidta åtgärder som förbättrar dess tillstånd.

Mot bakgrund av den senaste tidens larmrapporter kommer jag inom kort att bjuda in mina miljöministerkolleger kring Östersjön till ett rundabordssamtal om vad vi gemensamt kan göra för att stärka arbetet med att förbättra Östersjöns känsliga miljö.

I höst kommer en rapport från en internationell forskargrupp med en analys av om det är utsläppen av fosfor eller kväve eller av båda ämnena som bör reduceras för att minska övergödningen. Rapporten blir ett viktigt underlag när det gäller att utforma fortsatta åtgärder.

Avslutningsvis vill jag framhålla att Östersjöns allvarliga tillstånd motiverar ett kraftfullt agerande. Regeringen har i miljömålspropositionen och havsmiljöstrategin lagt en grund för att målmedvetet och effektivt bidra till att lösa Östersjöns miljöproblem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.