allmän jakt på mellanskarv
Skriftlig fråga 1997/98:1025 av Carlsson, Sivert (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-19
- Anmäld
- 1998-08-24
- Besvarad
- 1998-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 augusti
Återigen har det hänt. Ännu en skärgårdsö har blivit helt ödelagd av skarvar. Jungfruholmen i Gamlebyviken, som tillhör ett fågelskyddsområde inom ett naturreservat, har av 5 000 skarvar förvandlats till ett sterilt pinnlandskap utan någon som helst grönska kvar. Torsås, Mönsterås, Öland, Gamleby ... Bit för bit och undan för undan tillåts skarven breda ut sig, ödelägga skärgårdsöar och utradera det kustnära fisket. Så här kan det inte få fortsätta. Måste skarven invadera centrala Stockholm för att jordbruksministern och regeringen skall inse vad som håller på att ske?
I dag uppskattas antalet mellanskarvar enbart i Kalmarsund till 50 000, vilka under häckningsperioden sätter i sig mer än 3 000 ton fisk. Motsvarande siffra i Danmark är 4 500 ton fisk. Fiskarter reduceras, balansen rubbas och den marina miljön förändras.
Den tidsbegränsade skyddsjakt och äggprickning som länsstyrelser får ge tillstånd till är inte tillräckligt för att begränsa och balansera skarvbeståndet. En återgång till förutvarande allmänna jakt under en längre tidsperiod är därför en nödvändighet, om inte det kustnära fisket och en större del av skärgården helt skall utraderas i bl.a. Kalmarsund. Jag har för två år sedan fått jordbruksministerns stöd för denna uppfattning. Dock har ännu ingenting hänt. Varför? Nu brådskar det.
Min fråga är om jordbruksministern fortfarande är beredd att verka för att återinföra en längre allmän jakttid på mellanskarven.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1025 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
den 2 september
Sivert Carlsson har frågat mig om jag fortfarande är beredd att verka för att återinföra en längre allmän jakttid på mellanskarven.
Före Sveriges medlemskap i EU gällde allmän jakttid på skarv från den 21 augusti till den sista februari. Bestämmelserna i EU:s fågeldirektiv medger inte att allmän jakt på skarv förekommer, eftersom skarven betraktas som en hotad art inom unionen. Däremot får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt på skarv för att förhindra allvarlig skada på bl.a. skog, fiske och vatten samt för att skydda flora eller fauna och för att bevara livsmiljöer.
Länsstyrelsen i Kalmar län har beslutat om skyddsjakt på skarv för åren 1998 och 1999. I huvuddelen av Kalmarsund får skarven jagas den 21 augusti-den 31 mars. Yrkesfiskare får jaga skarv även under resten av året runt sina fasta redskap. Ägg får prickas den 1 januari-den 31 juli. Länsstyrelsens beslut innebär att jakt i stora delar av Kalmarsund nu är tillåten under längre tid än när allmän jakttid förekom. Det finns enligt min mening goda möjligheter att genom skyddsjakt reducera skarvbeståndet till en sådan nivå att det kustnära fisket och skärgårdsnaturen inte drabbas på ett oacceptabelt sätt.
Sverige är berett att stödja förslag till förändringar i EU:s fågeldirektiv så att allmän jakt på mellanskarv kan införas. Enligt min mening bör mellanskarven inte längre betraktas som en hotad art. Därför ökar även kraven på ett införande av allmän jakttid. Jag tror att det på sikt kommer att bli möjligt att EU inför allmän jakttid på skarv.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.