Till innehåll på sidan

Allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning

Skriftlig fråga 2015/16:539 av Maria Abrahamsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-17
Överlämnad
2015-12-21
Sista svarsdatum
2016-01-04
Svarsdatum
2016-01-05
Besvarad
2016-01-05
Anmäld
2016-01-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I slutet av 1980-talet ändrades brottsbalken på så vis att domstolarna vid val av brottspåföljd inte längre skulle ta hänsyn till om straffet kunde avskräcka andra presumtiva brottslingar från att begå en liknande handling. Därmed försvann den så kallade allmänpreventionen – den allmänna laglydnaden skulle domstolarna inte längre bekymra sig om.

Socialdemokraterna trodde inte på straffets avskräckande effekt då och har i alla fall officiellt inte ändrat sig på den punkten. Men i måndags (den 14 december) kommenterade statsminister Stefan Löfven en dom från Göteborgs tingsrätt där straffet bestämdes till livstids fängelse för två män som stått åtalade för terroristbrott i Syrien 2013.

Sveriges statsminister meddelade: "Det är en viktig signal från rättssamhället, det är inte okej att åka ner och begå brott mot mänskligheten i andra länder." Uttalandet ger intryck av att statsministern har omvärderat sitt partis snart 30 år gamla avståndstagande från tanken att domstolarna bör kunna ta hänsyn till att hårda straff kan ha avskräckande verkan på andra som funderar på att begå liknande brott.

Har statsministern omprövat allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning, eller menar statsministern att just jihadister, som står i valet och kvalet om de ska begå brott eller inte, utgör ett undantag? Påverkas just jihadister till att avstå från sina planerade illgärningar av fruktan för att svenska domstolar ser strängt på deras tilltag?

Med anledning av ovanstående och för att få ett klart besked vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilken är justitie- och migrationsministerns och regeringens inställning i fråga om allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning? Ska allmänpreventionen återinföras som en sak för domstolarna att ta hänsyn till vid bestämmande av påföljd och i så fall för brottslingar i allmänhet eller bara för jihadister? 

Svar på skriftlig fråga 2015/16:539 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2015/09997/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:539 av Maria Abrahamsson (M) Allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning

Maria Abrahamsson har frågat mig vilken min och regeringens inställning är i fråga om allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning.

Straffet för ett brott bestäms inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Ett brotts straffskala ger uttryck för gärningens allvar. Straffskalorna bör vara konstruerade så att de täcker i princip samtliga fall av det aktuella brottet. Flera brott är också indelade i svårhetsgrader med olika, oftast delvis överlappande, straffskalor.

De grundläggande principerna för påföljdssystemets och straffskalornas utformning är de om proportionalitet och ekvivalens. Principerna innebär att svårare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott och att lika svåra brott ska bestraffas lika strängt. Vidare ska olika gärningar inom en och samma brottstyp bedömas olika strängt i det enskilda fallet om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter.

Utgångspunkten för påföljdsbestämningen är mot den bakgrunden brottets svårhet. Ju allvarligare brott desto mer ingripande påföljd. Även personliga omständigheter hos lagöverträdaren kan i vissa fall ges betydelse vid påföljdsbestämningen.

Det pågår för närvarande inget arbete inom Regeringskansliet som syftar till att förändra principerna för påföljdssystemet eller påföljdsvalet.

Stockholm den 5 januari 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.