Till innehåll på sidan

ambassaders rapportering om homosexuellas situation

Skriftlig fråga 2004/05:2081 av Ullenhag, Erik (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-08-03
Besvarad
2005-08-17
Svar anmält
2005-09-13
Anmäld
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 augusti

Fråga 2004/05:2081

av Erik Ullenhag (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om ambassaders rapportering om homosexuellas situation

Sverige avvisar i normalfallet asylsökande homosexuella till länder som Iran där homosexualitet är belagt med dödsstraff. Motiveringen till de avslagna asylansökningarna är att Migrationsverket gör bedömningen att homosexuella i Iran inte riskerar dödsstraff.

Nyligen har medierna rapporterat om att två homosexuella iranier avrättats genom hängning på grund av sin homosexualitet. Migrationsverket har visserligen uppgivit att fallet ska undersökas men vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns risk för att homosexuella i Iran riskerar dödsstraff.

Stödet för Migrationsverkets hållning är en svensk ambassadrapport som bland annat kritiserats av RFSL för att vara felaktig och bygga på andrahandsuppgifter. Självklart är det djupt allvarligt om rapporteringen från en svensk ambassad angående övergrepp i ett land är felaktig. I synnerhet när det leder till att människor som riskerar dödsstraff nekas en fristad i Sverige. Rapporteringen om situationen för homosexuella i ett land har även en betydelse för HBT-personer som lever i Sverige, korrekta uppgifter från Utrikesdepartementet kan ju göra att människor undviker att åka till länder där de riskerar övergrepp på grund av sin sexuella läggning.

Mot denna bakgrund vill jag fråga om statsrådet ämnar vidta några åtgärder för att förbättra ambassaders rapportering om situationen för HBT-personer i länder där det finns misstankar om att övergrepp begås.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2081 besvarad av

den 16 augusti

Svar på frågorna 2004/05:2060 om avrättningen av två homosexuella i Iran, 2070 om Sveriges agerande gentemot Iran och 2081 om ambassaders rapportering om homosexuellas situation

Utrikesminister Laila Freivalds

Tasso Stafilidis har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera både vad gäller den iranska regimen och den svenska ambassadens bristfälliga rapportering från Iran. Martin Andreasson har frågat mig på vilket sätt jag har framfört mina protester till den iranska regimen mot avrättningarna av homosexuella och andra kränkningar av HBT-personers mänskliga rättigheter. Erik Ullenhag har, med hänvisning till avrättningen den 19 juli av två homosexuella iranier, frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att förbättra ambassadernas rapportering om situationen för HBT-personer i länder där det finns misstankar om att övergrepp begås.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Jag vill inledningsvis uttrycka mitt och regeringens kraftfulla avståndstagande från avrättningarna i Iran den 19 juli i år. EU:s ordförandeskap har också å medlemsstaternas vägnar uttryckt sin djupa oro över händelsen i ett uttalande den 26 juli.

Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Iran vad gäller mänskliga rättigheter, och har vid upprepade tillfällen fördömt övergrepp som ägt rum. Sverige tar kontinuerligt upp både frågor som rör dödsstraff och andra frågor rörande mänskliga rättigheter, såsom situationen för HBT-personer, med olika företrädare för den iranska regeringen. Inom den särskilda dialog om mänskliga rättigheter som EU har med Iran argumenterar Sverige fortlöpande för att tydliga krav ställs på Iran och att dialogen ska leda till konkreta förbättringar.

Jag konstaterar också att Migrationsverket, med anledning av det inträffade, har meddelat att man tills vidare avvaktar med beslut och verkställighet av tidigare meddelat avvisningsbeslut i ärenden avseende iranska medborgare som åberopat förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Verket undersöker situationen för homosexuella i Iran.

UD:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter sammanställs sedan ett antal år tillbaka för vart och ett av världens länder. Sedan 2003 görs rapporterna tillgängliga på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Information om situationen för HBT-personer ingår som en stående del av dessa rapporter.

De årliga rapporterna baseras på tillgänglig, offentlig information om de mänskliga rättigheterna, inklusive information från organisationer för de mänskliga rättigheterna och från FN. Därtill kommer information från ambassadernas och departementets egna kontakter med aktörer i respektive land. Men i många länder är tillförlitlig information om de mänskliga rättigheterna svår att tillgå.

Den senaste rapporten om situationen i Iran sammanställdes under hösten 2004. Där framgår att islamisk rätt föreskriver grymma straff för homosexuella handlingar. Rapporten konstaterar dock att @ såvitt då var känt @ ingen åtalats eller dömts till spöstraff eller döden för homosexuella handlingar under senare år. Det finns självfallet anledning att behandla avrättningarna i juli 2005 i nästa års rapport om Iran.

UD:s strävan är att de årliga rapporterna ska avspegla situationen i länderna med så hög grad av korrekthet som möjligt. Jag välkomnar därför den information och synpunkter på rapporternas innehåll som inkommer från olika håll.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.