Ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet
Skriftlig fråga 2015/16:374 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-25
- Överlämnad
- 2015-11-25
- Anmäld
- 2015-11-26
- Svarsdatum
- 2015-12-02
- Sista svarsdatum
- 2015-12-02
- Besvarad
- 2015-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Sveriges naturresurser har stor betydelse för samhället och ekonomin. Inte minst gäller det basnäringarna gruv- och stenindustrin som med de förädlande stål- och metallverken omsätter en kvarts biljon kronor i vårt land. Som en följd av att nyttja dessa resurser har Sverige och de nordiska länderna av naturlighet utvecklat hög kompetens inom bergbyggnad tack vare den stabila berggrunden i Skandinavien. Svenska företag har utvecklat världsledande teknologier som blivit stora exportframgångar.
Alltmer av infrastrukturen byggs i dag under mark. Det förutsätter därmed bred och gedigen kunskap om de geologiska förutsättningarna för att bygga på ett säkert miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Inte minst med hänsyn tagen till de förändringar som följer med klimatförändringarna spelar geologikompetensen en helt avgörande roll.
Paradoxalt nog har geovetenskapen i Sverige generellt sett haft svag ställning inom grundskola och gymnasium – inte minst jämfört med många andra länder i Europa och Nordamerika där earth sciences är ett självklart ämne på skolschemat.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin om han avser att vidta några åtgärder för att lyfta fram ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:374 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/05564/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:374 av Hans Rothenberg (M) Ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet
Hans Rothenberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att lyfta fram ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet.
Jag vill börja med att säga att jag delar Hans Rothenbergs bild av den betydelse naturresurserna har för samhället och ekonomin. För att åstadkomma ett hållbart samhälle är det nödvändigt att kunskaper om bland annat användning av och hushållande med naturresurser grundläggs tidigt i utbildningen.
När det gäller de obligatoriska skolformerna – grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan – är kunskapsområdet geologi integrerat i andra ämnen. Jag kan konstatera att området tas upp i dessa skolformers läroplaner och att det konkretiseras närmare i framför allt kursplanerna i kemi och geografi.
I gymnasieskolan läser flertalet elever på nationella program obligatoriskt minst en kurs i ämnet naturkunskap. Av ämnesplanen framgår att ämnet naturkunskap till sin karaktär är tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi, och att hälsa, energi och hållbar utveckling behandlas i ämnet. För de som läser på naturvetenskaps- eller teknikprogrammen ersätter olika kurser inom det naturvetenskapliga området den obligatoriska kursen i naturvetenskap, så att dessa elever läser betydligt mer inom området än vad övriga elever gör.
Jag kan också konstatera att det görs goda insatser på flera håll i landet i syfte att underlätta för skolorna att integrera området geologi i undervisningen. Som exempel kan jag nämna att den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har ett resurscentrum för geologi i skolan och via sin webbplats erbjuder de bland annat undervisningsmaterial, lärardagar och forskningsartiklar i geologididaktik.
Vidare har Sveriges geologiska undersökning, SGU, i år startat ett treårigt arbete riktat till bl.a. skolor för att lyfta fram hur viktig geologin är för samhället och erbjuda material. Ett tredje exempel är Geologi för skolan, ett projekt som har initierats av Stockholms universitet i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och som går ut på att hjälpa lärare att integrera geologi i sin undervisning.
Sammantaget menar jag att detta visar att lärare som väljer att behandla eller fördjupa geologi i undervisningen utöver vad som krävs i kurs- och ämnesplaner har goda möjligheter att göra detta.
Stockholm den 2 december 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.