Andelen behöriga lärare i skolan
Skriftlig fråga 2019/20:1991 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-19
- Överlämnad
- 2020-08-20
- Anmäld
- 2020-08-27
- Svarsdatum
- 2020-09-03
- Sista svarsdatum
- 2020-09-03
- Besvarad
- 2020-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Andelen behöriga lärare fortsätter att vara en utmaning i många kommuner. Genom att öka antalet behöriga lärare ökar inte bara kvaliteten i undervisningen, utan det frigör också tid för de behöriga lärarna att exempelvis sätta betyg.
Klassrummen ska fortsatt fyllas med undervisning. Att anställa obehöriga lärare riskerar att skapa arbetsbörda för de behöriga lärarna och leder till att elever inte får undervisning av lärare med behörighet.
Det är inte rimligt att kommuner saknar så många behöriga lärare. Förra året uppgick andelen behöriga lärare i grundskolan till 70 procent. För våra barn och ungas skull, och för yrkets attraktivitet, måste antalet behöriga lärare vara mycket högre.
Det är orimligt att ett land som Sverige inte har en högre andel behöriga lärare. Eleverna ska få sin utbildning av dem som utbildat sig till yrket, för att säkerställa kvaliteten på svensk undervisning.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska vara ett land där alla elever undervisas av utbildade pedagoger med lärarbehörighet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1991 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2019/20:1991 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Andelen behöriga lärare i skolan
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska vara ett land där alla elever undervisas av utbildade pedagoger med lärarbehörighet.
Lärarbristen är en av skolans största utmaningar. Därför genomför regeringen en lång rad insatser för att stärka läraryrkets attraktivitet och för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Det har gett resultat. Lärarna är mer nöjda med sitt yrke och upplever själva att läraryrkets status har ökat (TALIS 2018 En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Delrapport 1). Under de senaste åren har även antalet lärare med lärarlegitimation ökat i svensk skola.
Regeringen arbetar med olika åtgärder för att öka antalet legitimerade lärare. Det handlar dels om att fortsätta arbetet för att få fler att välja läraryrket, dels att se till att legitimerade lärare ska stanna kvar i yrket.
Regeringens ambition har varit att stärka läraryrkets attraktivitet genom unika statliga lönesatsningar, förbättrad fortbildning och kompetensutveckling. För att ytterligare öka läraryrkets attraktivt avser regeringen att inrätta ett nationellt professionsprogram för lärare. Professionsprogrammet innebär att lärare och förskollärare får bättre förutsättningar för att utvecklas i sin profession och att utveckla sin undervisning.
En av statens viktigaste uppgifter är att säkerställa att det finns goda möjligheter att utbilda sig till lärare och förskollärare. Därför har det gjorts en omfattande utbyggnad av förskollärar- och lärarutbildningarna i hela landet. Inom satsningen fler vägar in i läraryrket (U2018/03202/UH) har sju lärosäten fått i uppdrag att utveckla och använda strukturerade metoder för bedömning och validering av reell kompetens som erhållits genom bl.a. tidigare utbildning eller arbetslivserfarenhet för att främja tillträde till en lärar- eller förskollärarutbildning. I synnerhet ska fler få bättre möjligheter att läsa in en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). I Januariavtalet fastslås att lärarutbildningen ska reformeras. Det ska bl.a. ske genom att förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas, längden för KPU kortas ner och studietakten höjs, och möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt ska förbättras.
För mig är det viktigt att alla elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare, oavsett skolform eller var i landet man bor. Att få fler att vilja bli och förbli lärare kommer därför fortsättningsvis vara en högt prioriterad fråga för regeringen och för mig som utbildningsminister.
Stockholm den 3 september 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.