Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

andelen kvinnliga professorer

Skriftlig fråga 2002/03:935 av Hassan, Maria (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-14
Anmäld
2003-05-14
Besvarad
2003-05-21
Svar anmält
2003-05-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 maj

Fråga 2002/03:935

 av Maria Hassan (s) till utbildningsminister Thomas Östros om andelen kvinnliga professorer

Sverige är, enligt FN, ett av världens mest jämställda länder på många områden. Tydliga könsutjämnande förändringar har skett inom högre utbildning. Av alla som började studera vid universitet och högskolor läsåret 2000/01 var 59 % kvinnor och 41 % män.

Skillnaderna i utbildningsval är dock fortfarande stora mellan män och kvinnor. Könssegregationen inom utbildningssystemet är tydlig redan på gymnasienivå och detta fortsätter på högskolan. Männen dominerar klart inom det tekniska programområdet medan kvinnorna är i majoritet inom vård och omsorg och undervisning.

Kvinnornas andel bland forskande och undervisande personal i högskolan har ökat under 90-talet. Samtidigt utgjorde kvinnlig representation bland professorerna år 2001 endast 14 %. Fortfarande är forskarnas arbetsliv organiserat efter kön och det i sin tur försvårar för kvinnor att komma upp i hierarkin vid högskolan. Trots att diskriminering och kränkande behandling är förbjudet förvandlas en stor övervikt av kvinnliga studenter till en stor övervikt manliga professorer.

Vilka åtgärder kommer utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros att vidta för att öka andelen kvinnliga professorer?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:935 besvarad av

den 21 maj

Svar på fråga 2002/03:935 om andelen kvinnliga professorer

Utbildningsminister Thomas Östros

Maria Hassan har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka andelen kvinnliga professorer.

Den frågeställning som Maria Hassan tar upp är mycket viktig. Bristande jämställdhet inom högskolan, som bland annat tar sig uttryck i ett mycket lågt antal kvinnliga professorer, är ett stort problem som även får återverkningar på det övriga samhället. Om högskolan ska ses som den drivkraft för modernisering och förnyelse i samhället, som åtminstone jag vill att den ska ses, måste det till en förändring. Det är en fråga om legitimitet inför omvärlden, men också om kvalitet i den högre utbildningen.

Regeringen är uppmärksam på de brister i jämställdhet som finns inom flera områden i vårt samhälle och arbetar aktivt för att komma till rätta med dem. Bland annat kommer inom kort en jämställdhetspolitisk skrivelse att lämnas till riksdagen där regeringens mål och insatser inom samtliga politikområden beskrivs och där en handlingsplan inför framtiden presenteras.

Regeringen har som mål ställt upp att andelen kvinnliga professorer ska utgöra 25 % år 2008. För att underlätta måluppfyllelsen har regeringen också ställt upp mål gällande andelen nyrekryterade kvinnliga professorer för majoriteten universitet och högskolor. När regeringen för en första period 1997 satte upp rekryteringsmål var andelen kvinnliga professorer 8 %. I dag är den 14 %. Det är en klar förbättring, men inte alls tillfredsställande.

Frågan om andelen kvinnliga professorer kan dock inte ses isolerad. För att bryta den sneda könsfördelningen inom högskolan krävs insatser på många områden. Universiteten och högskolorna ska enligt högskolelagen alltid främja och iaktta jämställdhet mellan män och kvinnor. Lärosätena ska till exempel beakta jämställdheten vid all rekrytering och redovisa målsättningar för jämn könsfördelning inom alla lärarkategorier. Även inom grundutbildningen ska åtgärder vidtas för att uppnå jämn könsfördelning. En viktig aspekt för ökad jämställdhet gäller ledarskapet. Regeringen har därför nyligen infört förordningsändringar som stärker vikten av att beakta jämställdhet vid rektorstillsättningar.

Sexuella trakasserier liksom all annan form av trakasserier eller diskriminering är oacceptabel i högskolan. I syfte att motverka diskriminering tog regeringen initiativ till lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen omfattar såväl grundutbildningsstudenter som doktorander och ställer höga krav på universitetens och högskolornas målinriktade arbete.

I arbetet för ökad jämställdhet bär framför allt universiteten och högskolorna själva ett stort ansvar. Det krävs ett medvetet och långsiktigt arbete vid lärosätena.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.