anhörigstöd i äldrevården

Skriftlig fråga 2004/05:1453 av Berglund Nilsson, Mona (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-20
Inlämnad
2005-04-20
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 april

Fråga 2004/05:1453

av Mona Berglund Nilsson (s) till socialminister Berit Andnor om anhörigstöd i äldrevården

Anhörigas insatser blir alltmer avgörande för äldreomsorgen. Hemtjänsten tycks inte öka sina insatser i samma utsträckning som platser försvinner i särskilda boenden. Kommunernas äldreomsorg inriktas alltmer mot att äldre ska bo hemma. Närmare hälften av landets kommuner har skurit ned antalet i särskilt boende. Under de senaste fyra åren har antalet platser minskat med 7 400.

Av de 143 kommuner som har skurit ned har 66 kommuner ökat sin hemtjänst, 52 kommuner redovisar oförändrad service. Resterande 25 kommuner har både minskat antalet platser i särskilda boenden och minskat sin hemtjänst.

Trycket på de anhöriga ökar därför. Av all den hjälp som ges till personer som är 75 år och äldre i eget boende stod anhöriga 1994 för 60 %. Sex år senare, år 2000, hade siffran ökat till 70 %. Ökningen fortsätter kontinuerligt. Anhöriga får dessvärre inte tillräckligt erkännande och stöd från samhället.

Vad avser ministern att göra för att förbättra stödet till anhöriga som ger hjälp åt äldre i eget boende?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1453 besvarad av

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1453 om anhörigstöd i äldrevården

Statsrådet Ylva Johansson

Mona Berglund Nilsson har frågat statsrådet Berit Andnor vad hon avser att göra för att förbättra stödet till anhöriga som ger hjälp åt äldre i eget boende. Frågan har överlämnats till mig eftersom jag ansvarar för dessa frågor.

Jag delar Mona Berglund Nilssons stora engagemang i frågan och är överens om att anhöriga som hjälper och vårdar närstående gör betydande och viktiga insatser. Kommunerna har en stor uppgift att stödja anhöriga bland annat genom att det finns en väl fungerande hemtjänst.

Jag har i december 2004 svarat på en interpellation angående stöd till anhörigvårdare. I svaret redogjorde jag bland annat för de tidigare satsningar som regeringen gjort i de nationella handlingsplanerna för äldrepolitiken respektive utveckling av hälso- och sjukvården samt för den satsning som görs de kommande tre åren.

Under åren 2005@2007 avsätts 25 miljoner kronor per år dels till Socialstyrelsen och dels till Länsstyrelserna som ska fördela medel till kommunerna. Syftet med satsningen är att kommunerna ska fortsätta det utvecklingsarbete som startade med den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, Anhörig 300, och utveckla varaktiga stödformer. Det finns i dag inte några uppgifter i den officiella statistiken om hur många anhörigvårdare kommunerna når. Det finns inte heller några utvecklade metoder för att följa vilka effekter som stimulansmedlen har för den som vårdas och anhörigvårdaren eller vilka effekter som kan uppnås för vården och omsorgen. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna och ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2008.

Länsstyrelserna som har god kunskap om verksamheten i kommunerna fördelar det statliga bidraget efter projektansökan av kommunerna. Länsstyrelserna har även möjlighet att initiera utveckling av stöd till anhöriga i kommuner där ett behov har uppmärksammats.

Socialstyrelsen har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om utvecklingen i länen och kommunerna.

Staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har i samband med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården 2002@2004 slutit ett utvecklingsavtal bland annat om att kommunerna ska fortsätta att utveckla stödet till anhöriga. En överenskommelse har träffats mellan berörda parter som bland annat innebär att kommunerna svarar för att anhöriga som vårdar svårt sjuka, äldre eller funktionshindrade människor även fortsättningsvis stöds.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.