Anslagen till vägunderhåll
Skriftlig fråga 2020/21:2740 av Johan Hultberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-03
- Överlämnad
- 2021-05-04
- Anmäld
- 2021-05-05
- Svarsdatum
- 2021-05-12
- Sista svarsdatum
- 2021-05-12
- Besvarad
- 2021-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sveriges infrastruktur är till stora delar allvarligt eftersatt, vilket är särskilt tydligt bortom våra större städer och vägar. Underhållsskulden är stor och har de senaste åren bland annat resulterat i att hastigheten har sänkts på 125 mil statlig väg.
En del av Sverige där infrastrukturen verkligen är eftersatt och där bristande vägunderhåll är ett mycket stort problem för människor och företag är Dalsland. Tidningen Dalslänningen har i ett antal artiklar den senaste tiden åter uppmärksammat problemen. Indignationen bland människor som måste använda landsortens vägar där det hela tiden sänks hastigheter, smalnas av, sätts upp fartkameror och så vidare är stor. Så fort man ger sig ut på större vägar som leder mot Stockholm är det i stället säkrare vägar och högre hastigheter som gäller, konstaterar tidningens chefredaktör Thomas Wallin i en ledare om den dåliga vägstandarden.
Nu har regeringen precis lagt fram sin infrastrukturproposition. Den innehåller totalt sett ökade satsningar på Sveriges infrastruktur vilket är bra och alldeles nödvändigt. Men för alla människor och företag i Dalsland är propositionen en rejäl besvikelse. I stället för att satsa på god infrastruktur i hela Sverige väljer regeringen att prioritera höghastighetsbanor, vilket kommer att tränga undan andra viktiga satsningar på såväl underhåll som nyinvesteringar. I regeringens proposition saknas 32 miljarder för att ens upprätthålla bibehållen standard på väg och järnväg. Regeringens besked är alltså att standarden på de svenska vägarna och järnvägarna ytterligare kommer att försämras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth följande:
Varför har ministern och regeringen lagt fram en infrastrukturproposition där anslagen till vägunderhåll enligt Trafikverket inte räcker för att ens bibehålla dagens standard på vägnätet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2740 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:2740 av Johan Hultberg (M)
Anslagen till vägunderhåll
Johan Hultberg har frågat mig varför jag och regeringen lagt fram en infrastrukturproposition där anslagen till vägunderhåll enligt Trafikverket inte räcker för att ens bibehålla dagens standard på vägnätet.
När den här regeringen tillträdde 2014 var situationen sådan att det under många år underinvesterats i underhåll av den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen presenterade under 2018 en ny trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen där resurserna ökade kraftigt till underhåll av både vägar och järnvägar. Det har möjliggjort för Trafikverket att kunna utöka genomförandet av angelägna underhållsåtgärder i hela landet. Vidare anser regeringen att det är av stor vikt att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet används effektivt och på bästa sätt. Arbetet med att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen bör därför intensifieras. En bättre kostnadskontroll behöver också uppnås
Regeringen lämnade den 16 april propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) till riksdagen. I den propositionen föreslår regeringen ekonomiska ramar för nästa planperiod 2022–2033 på 799 miljarder kronor. Det innebär den största ekonomiska ramen för infrastruktur någonsin, både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Vägunderhållet föreslås öka till 197 miljarder kronor vilket behövs för att möta de stora behov som finns på såväl de hög- som lågtrafikerade vägarna efter många år av eftersatt underhåll. Utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg ska genomföras, där inte minst sträckan mellan Göteborg–Borås som nu är under planering kommer att utgöra en viktig del för att stärka infrastrukturen i Västsverige.
När riksdagen har tagit ställning till propositionen fortsätter arbetet som syftar till att ta fram underlag till en ny nationell plan, den så kallade åtgärdsplaneringen. I åtgärdsplaneringen kommer regeringen självklart bejaka frågan om behovet av vägunderhåll i hela landet. I stora delar av landet är vägnätet ofta avgörande för tillgängligheten. Den här regeringen vill att hela Sverige ska ges goda förutsättningar att växa, leva och utvecklas och ett väl fungerande transportsystem är en viktig förutsättning för det.
Stockholm den 12 maj 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.