Ansvaret för ökade samhällsklyftor
Skriftlig fråga 2020/21:2277 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-18
- Överlämnad
- 2021-03-22
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har intensifierat sina uttalanden om höjd kapitalskatt, återinförd fastighetsskatt och ett progressivare skattesystem för att minska de ökade samhällsklyftorna. Huruvida Sverige har stora samhällsklyftor är dock en politisk bedömningsfråga. Om vi tittar på Gini-koefficienten som mäter inkomstspridningen i ett land och som är det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet, så kan vi konstatera följande: Sverige har en låg Gini-koefficient inom både OECD och EU mätt, vilket betyder att vi har relativt små inkomstklyftor. Tio länder inom EU hade en lägre koefficient än Sverige år 2019.
Eftersom Socialdemokraterna har haft makten 53 av de senaste 70 åren i svensk politik, och därmed är det parti som haft i särklass störst inflytande över samhällsutvecklingen, är det intressant att finansministern dragit slutsatsen att klyftorna är för stora i Sverige.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför följande:
Vilket ansvar bär finansministern och hennes politik för de ökade samhällsklyftorna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2277 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:2277 av Dennis Dioukarev (SD)
Ansvaret för ökade samhällsklyftor
Dennis Dioukarev har frågat mig vilket ansvar jag och min politik har för de ökade samhällsklyftorna.
Inkomstskillnaderna har ökat i hela OECD sedan 1980-talet, inklusive Sverige. Sedan den nuvarande regeringens politik börjat verkahar inkomstskillnaderna i Sverige minskat.
Att minska klyftorna i samhället är högt prioriterat av regeringen. Därför genomförs stora satsningar på vår gemensamma välfärd, en jämlik kunskapsskola och för att stärka de ekonomiska marginalerna för hushåll med svag ekonomi.
Det handlar om konkret politik som minskar de ekonomiska klyftorna mellan människor. De reformer som regeringen genomfört denna och föregående mandatperiod har sammantaget bidragit till att minska de ekonomiska skillnaderna.
Regeringen har också tagit initiativ till ett bredare jämlikhetsarbete. Bland annat har en jämlikhetskommission tillsats med uppdraget att komma med förslag som långsiktigt minskar de ekonomiska skillnaderna i Sverige. Betänkandet är nu ute på remiss.
Samtidigt finns det andra faktorer än regeringens politik som påverkar inkomstskillnaderna i Sverige. Framförallt har ökade kapitalinkomster bidragit till att inkomstskillnaderna ökat under en längre tid. Detta vill regeringen motverka. Tyvärr har Dennis Dioukarevs parti motverkat reformer för en ökad jämlikhet.
Regeringen kommer fortsätta att fokusera på att minska klyftorna och öka sammanhållningen i samhället. Den generella välfärden, socialförsäkringssystemen, skattepolitiken och åtgärder som påskyndar de nyanländas etablering på arbetsmarknaden är centrala delar i det arbetet.
Stockholm den 31 mars 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.