Till innehåll på sidan

Ansvaret för vad vid samhällsomvandlingen i Malmfälten

Skriftlig fråga 2013/14:409 av Åström, Karin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-02-10
Anmäld
2014-02-17
Besvarad
2014-02-19
Svar anmält
2014-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 februari

Fråga

2013/14:409 Ansvaret för vad vid samhällsomvandlingen i Malmfälten

av Karin Åström (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Våren 2005 tillsatte regeringen Malmfältsgruppen som ett forum för dialog med anledning av gruvnäringens tillväxt i Kiruna och Gällivare/Malmberget. Det var ett bra initiativ av den dåvarande regeringen, som förutsåg de möjligheter men också de påfrestningar en utökad gruvbrytning kunde innebära för samhällena. Malmfältsgruppen utgjorde en strategisk samverkansgrupp där näringen, samhället och akademin samverkade nära varandra och successivt löste uppkomna problemställningar. Gruvnäringen har fortsatt att växa kraftigt, och miljarder har investerats de senaste åren av LKAB och Boliden i Malmfälten. Det är en enorm tillväxt, som ställer krav på samhället och de människor som bor i dess närhet. Sammankallande i Malmfältsgruppen är näringsminister Annie Lööf. Mötena har under åren 2005–2014 varit sporadiska. De stora frågorna är hur Kiruna och Gällivare ska lösa den akuta bostadssituationen och infrastrukturen. Det är en världsunik företeelse som sker i samband med samhällsflyttningarna. Under åren som gått har det hela tiden uppkommit nya problem som behöver få snabbare lösningar. Det kan till exempel handla om försäljning av mark från staten till kommunen, att expropriationslagen inte är anpassad till dessa unika förhållanden, problem med formuleringar i nuvarande hyresrättslagstiftning och hur de kulturminnesmärkta byggnaderna ska hanteras. Givetvis har LKAB med sitt 100-procentigt statliga ägande ett särskilt ansvar att tillsammans med staten och kommunerna komma med långsiktigt hållbara förslag, men frågor uppstår kontinuerligt, och LKAB kan omöjligt tillgodose lösningar på allt detta. LKAB bör fortsätta med sin huvuduppgift, att bryta malm.

Vad är gruvnäringens och LKAB:s uppgifter och vad är ministerns och regeringens respektive kommunens ansvar i denna unika stadsomvandling?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:409 besvarad av Näringsminister Annie Lööf

den 19 februari

Svar på fråga

2013/14:409 Ansvaret för vad vid samhällsomvandlingen i Malmfälten

Näringsminister Annie Lööf

Karin Åström har frågat mig vad som är gruvnäringens och LKAB:s uppgifter och vad som är mitt och regeringens respektive kommunens ansvar i den unika stadsomvandling som sker i Kiruna och Gällivare/Malmberget.

Precis som Karin Åström anger i sin fråga har Malmfältsgruppen funnits sedan 2005 i syfte att vara en arena där de aktörer som ansvarar för samhällsomvandlingarna i Malmfälten kan mötas, diskutera och underlätta hanteringen av frågor som är angelägna med anledning av samhällsomvandlingarna.

Viktiga utgångspunkter har sedan 2005 varit att samhällsomvandlingarna ska hanteras inom befintlig lagstiftning och att kostnaderna för samhällsomvandlingarna ska belasta den som orsakar dessa, det vill säga LKAB. Det är utgångspunkter som efterföljande regering har vidhållit.

Med de utgångspunkterna är svaret på Karin Åströms fråga att LKAB:s och gruvnäringens ansvar är att hantera inlösensfrågor som är nödvändiga för att delar av Malmberget och Kiruna ska kunna tas i anspråk för gruvdrift och att ersätta kommunerna för kostnader som dessa har i samband med samhällsomvandlingarna. Kommunernas ansvar är att framförallt hantera detaljplanefrågor men också andra angelägenheter som faller inom det kommunala ansvaret. Regeringens och mitt ansvar är att följa och underlätta processen genom att främja dialog mellan aktörerna och bistå i särskilda frågor. Regeringens arbete sker både genom Malmfältsgruppen, genom den interdepartementala arbetsgrupp som bereder frågor inför Malmfältsgruppens sammanträden och genom den ägardialog som sker med LKAB.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.